Arkitekter Ingenjörer

Transkript

1 Arkitekter Ingenjörer 1

2 Dagvatten som resurs 2

3 Innehåll Inledning Dagvatten Begreppsförklaringar (klassificering) Principlösningar för dagvattenhantering Exempel på lösningar på kvartersmark Exempel på lösningar på hårdgjorda ytor Nu blommar det Exempel på lösningar på tekniska dammar och fördröjningsmagasin Exempel på lösningar på våtmark 3

4 Håll igång 4

5 DAGVATTEN 5

6 Dagvattenklassificering 6

7 Definition av dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn-, spoloch smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter (Saltsjön, sjöar och vattendrag) eller reningsverk. 7

8 I stadsmiljön är dagvattnet förorenat av Tungmetaller såsom kvicksilver Organiska miljögifter såsom PAH och PCB Oljor Näringsämnen såsom kväve och fosfor Bakterier 8

9 Dagvattnet delas in i tre olika klasser Låga föroreningshalter Måttliga föroreningshalter Höga föroreningshalter 9

10 Föroreningshalten i dagvatten kan kopplas till olika former av markanvändning Småhusområde (inkl lokalgator) Lokalgator <8.000 fordon/dygn Parker och naturmark Ytterstadens bostads- och arbetsområden. Vägar med fordon/dygn Stenstadens bostads- och arbetsområde Större parkeringsanläggningar och terminalområden Vägar med fordon/dygn Trafikleder med > fordon/dygn Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Låga föroreningshalter Låga-måttliga föroreningshalter Måttliga föroreningshalter Måttliga-höga föroreningshalter Höga föroreningshalter Beroende på verksamheten 10

11 Recipienter (mottagare) av dagvatten. Sjöar och övriga vattendrag Mycket känslig Känslig Mindre känslig 11

12 Sammanställning av reningskrav 12

13 Sammanställning markanvändning och reningskrav för dagvatten Sthlm 13

14 Ansvar Gatu- och fastighetsnämnden ska vid ombyggnad av gator och parker samt vid nyexploateringar, verka för att dagvattenfrågan planeras och löses utifrån stadens dagvattenstrategi och vattenprogram. Gatu- och fastighetsnämnden ska också utifrån stadens dagvattenstrategi tillse att föroreningarna till dagvattnet, från trafiken samt från stadens drift och underhåll av gator och parker, minskar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genom tillsyn av verksamheter kontrollera att dagvattenhanteringen bedrivs i överensstämmelse med miljöbalken, dagvattenstrategin samt stadens vattenprogram. Stadsbyggnadsnämden ska tillse att dagvattenfrågorna beaktas i planering, bygglovsprövning och tillhörande rådgivning. Stadsdelsnämnderna ska vid upphandlingar av entreprenörer för skötsel och drift av gator och parker tillse att denna skötsel och drift anpassas till dagvattenstrategin. 14

15 Dagvattenstrategi Begränsa föroreningskällorna Blanda inte förorenat och rent vatten Rent dagvatten skall som i naturen föras ner i marken. Förorenat dagvatten skall renas innan det förs till recipient. Recipientens känslighet för föroreningar skall beaktas Prioritera åtgärder efter nytta 15

16 Begreppsförklaringar Avloppsvatten Vatten, i regel använt/förorenat, som avleds i rörledning, dike eller dylikt. Avloppsvatten kan bestå av spill-, kyl-, drän- och dagvatten Avrinningsområde Ett sammanhängande markområde som avgränsas av vattendelare, där ytvattenavrinning har en huvudriktning. Man talar ofta om ett vattendrags avrinningsområde, det vill säga det markområde där ytvatten direkt eller via diken, bäckar etc tillförs vattendraget. Bräddavlopp Anordning för kontrollerad avledning av överskottsvatten från magasin, bassäng eller ledning. Dagvatten Ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter (sjöar och vattendrag) eller recipient. 16

17 Begreppsförklaringar Dränering Avvattning av mark genom avledning av sjunkvatten och grundvatten i ledning, dike eller dräneringsmagasin. Dränvatten Vatten som avleds för dränering av mark. Duplikatsystem Avloppsvatten som skilda ledningar för spill- och dagvatten. Grundvatten Vatten som helt fyller hålrum i jord och berg. Infiltration Inträngning av väska i poröst eller sprickigt material, t.ex vattens inträngning i jord eller berg. Inströmningsområde Ett område där grundvatten bildas genom infiltration. 17

18 Begreppsförklaringar Kobinerat system Avloppssystem med gemensam ledning för spill-, dag- och dränvatten. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten. En hantering av dagvatten inom det område där det bildas och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. Detta kan åstadkommas genom infiltration och perkolation eller genom lokal fördröjning av dagvattnet. Perkolation Långsam rörelse (hos vatten) genom lager av vattenomättat poröst material, dvs vattnets transport i jord eller berg. Jfr infiltration. Perkoláre (Lat) = genomsila. Perkolationsmagasin Magasin för utjämning av dagvattenflöden och för tillförsel av vatten till marken. 18

19 Begreppsförklaringar Recipient Mottagare, t.ex sjö eller vattendrag som får motta förorenat dagvatten. Separat system Avloppssystem där spill-, dag- och i vissa fall dränvatten avleds åtskilda från varandra. Tillrinningsområde Se avrinningsområde. Utjämningsmagasin Vattenmagasin som växelvis fylls och töms och som avses utjämna flödestoppar. Utströmningsområde Ett område där grundvatten strömmar upp mot markytan och avdunstar eller avrinner som ytvatten. 19

20 Begreppsförklaringar Våtmark En samlingsbeteckning för marker som står under mer eller mindre ständig påverkan av grundvatten eller ytvatten och som utvecklat en flora som är anpassad till riklig tillgång på vatten. Naturliga våtmarker är kärr, mossar, myrar, fuktängar, översilningsmarker m.m. En del av dessa är aktuella att efterlikna när vi anlägger våtmarker för rening av vatten och som rekreationsmiljö. Därutöver har det utvecklats mer biotekniska reningsanläggningar som rotzonsbäddar, våtmarksfilter m.m, vilka också kan inrymmas i begreppet våtmark. Ytvatten Vatten som avrinner eller samlas på markytan i form av vattendrag eller sjöar. Öppet system Öppna dammar, diken, våtmarker etc. 20

21 Principlösningar för dagvattenhantering Infiltrationsyta Utledning av vattnet på någon lämplig grönyta naturlig eller anlagd där det kan infiltrera i marken Perkolationsanläggning Utledning av vattnet direkt i marken eller i speciellt anlagda stenfyllningar, s.k perkola- tionsmagasin. Den fortsatta vattentransporten sker i detta fall genom perkolation till grundvattnet Dräneringssystem För att få en effektivare utdränering av mark- lagren eller den magasinsbildande fyllningen i ett perkolationsmagasin kan det som komple-ment till den naturliga perkolationen ibland bli aktuellt att anlägga ett särskild dräneringsystem 21

22 Principlösningar för dagvattenhantering Klent dimensionerad dagvattenledning För avledning av överskottsvatten, dvs vatten som inte på naturlig väg kan infiltrera eller perkolera ned i marken, kan man anlägga klent dimensionerade dagvattenledningar Fördröjningsmagasin Flödesutjämning av vattnet i speciellt anlagda volymmagasin eller hålrumsmagasin placerade i mark i direkt anslutning till påsläppen till ledningssystemet. Fördröjningsmagasinet kan också utformas som ett öppet magasin 22

23 Principlösningar för dagvattenhantering Bevarande naturområden Naturområden kan behöva avsättas i den översiktliga planeringen för att de har stor betydelse för den hydrologiska balansen sett över ett större område. Bevarande naturområden i bebyggelse kan fungera som infiltrationsområden. T.ex är grusåsar, områden med omväxlande berg i dagen och jord viktiga för grundvatten-bildningen. Bevarande naturområden kan fungera som utjämnare av flöden. Genom vegetationens vattenupptagning och avdunstning minskar också mängden vatten till recipienten. Våtmarker fungerar som naturliga fördröjnings- och utjämningsmagasin. Växtligheten inom t.ex lågt liggande områden dit ytoch grundvattenströmmar leder har naturligt anpassat sig till stor vattentillgång. Om sådana områden bevaras kan de ha en dränerande funktion och förhindra försumpning. 23

24 Principlösningar för dagvattenhantering Särskilt lämpliga områden är sluttningar som tidigare har varit genomsilade och där växtligheten är anpassad till genomsilning. Våtmarker kan ofta tillföras extra vatten utan att mark och vegetation förändras. Tillskottsvattnet kommer då att till viss del konsumeras av växtligheten och avdunsta. Det är viktigt att de naturområden som skall sparas skyddas under byggnadstiden. Anlagda grönytor Anlagda grönytor kan ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor om vegetationen under vissa tider på året kan avdunsta mer vatten och om marken kan infiltrera mer vatten än vad som motsvarar de tillförda nederbördsmängderna och annat tillfört vatten. 24

25 Principlösningar för dagvattenhantering Skall dagvattnet nyttjas för bevattning under torrperioder måste skillnaden i tid mellan regn och vegetationens behov av vatten överbryggas. Det kan ske genom magasinering i anläggningar eller direkt i jord med särskild markuppbyggnad. När grönytor skall utnyttjas för att ta emot och transportera bort dagvatten måste risken för ytuppmjukning och försumpning beaktas. Det är en fördel om de hårdgjorda ytorna kan avvattnas i små enheter. Kravet på snabb upptorkning för olika grönytor bör bestämmas i planskedet. Vissa områden skulle i så fall kunna tillåtas att tidvis stå under vatten. Andra områden kan behöva en inlagd dränering. En rätt vald vegetation kan ge en tydlig förbättring av vattenomsättningen. Sälg, pil, poppel, björk och lärk har stor vattenförbrukning. Klibbal kan växa i stillastående vatten. Glasbjörk, gråal, pil, sälg, poppel tål ganska vattenrik jord. 25

26 Principlösningar för dagvattenhantering Magasinering i mark Då tillgängliga infiltrationsytor är för små kan man under vissa förutsättningar i stället använda lokala magasin för att ta hand och dagvattnet. Beroende på omgivande marks genomsläpplighet utformas magasinen för enbart infiltration, infiltration med bräddning till ledningssystemet eller för enbart flödesutjämning. Magasin i mark för dagvatten kan med hänsyn till lokala förutsättningar utformas som: Perkolationsmagasin Fördröjningsmagasin Dagvatten från tak bör tas om hand lokalt där naturliga förutsättningar finns. Detta vatten kan infiltreras direkt i marken eller perkoleras via ett särskilt anordnat magasin. Perkolationsmagasin Perkolationsmagasin är schaktar i marken som fylls ut med singel, makadam eller andra grovkorniga material. Magasinet får härigenom stor effektiv porvolym för upptagning av dagvatten. Magasinet skyddas mot nedtransport av matjord genom ett filer eller en fiberduk. Perkulation = vattnets sjunkning genom markens vattenomättade zon 26

27 Principlösningar för dagvattenhantering Perkulationsmagasin kan utformas på olika sätt t.ex som separat magasin, ledningsgravmagasin, uppfyllt dike, dämd dräneringsgrav, vägkropp m.m. Vattentillförseln till magasinet kan ske på flera olika sätt beroende på den avvattnade ytan och dagvattnets kvalitet. Enklaste och bästa tillförselsättet är genom infiltration rakt ovanför magasinet. Återfyllningen utföres då på sätt som medger hög infiltrationskapacitet. Överbyggnadskrav eller klimatet är ofta sådant att tillförseln måste ske via en ledning. Om jorden är packad kan infiltrationskapaciteten förstärkas med silbrunn i mitten av bassängen. Om dagvattnet har högre halt av suspenderat material bör tillförseln ske via en tillförselbrunn. Utströmning bör ske genom övre delen av ett horisontellt fördelningsrör. Brunnen för magasinet fungerar som sandfång. Vid kallt vinterklimat bör tilloppsröret frostskyddas. Eventuellt kan magasinet delas horisontellt med fiberduk en bit ovanför fördelningsröret för att erhålla en sedimenteringsdel och en utjämningsdel. Fördelningsledningen kan förses med en spolbrunn. 27

28 Principlösningar för dagvattenhantering Inom områden där grundvattenståndet tidvis är så högt att infiltration på ytan eller via magasin ej är lämplig kan dräneringsmagasin ofta vara tillämpliga. Ett dräneringsmagasin har i huvudsak endast en utjämnande funktion av flödet och förses alltid med avlopp, ofta till ett dagvattensystem med små ledningsdimensioner. Om gyttja, dy, torv etc skall bytas ut mot sand- eller grusvolymer kan dessa volymer fungera som dräneringsmagasin. Fördröjningsmagasin För huvudsakligen enbart flödesutjämnande funktion kan även användas s.k volymmagasin eller hålrumsmagasin. Volymmagasin är främst avsedda för förorenat dagvatten. Utloppet ansluts till spill- eller dagvattenledning eller dike beroende på dagvattnets föroreningsgrad och lokala förhållanden. Tillförseln av dagvatten till volymmagasinet kan ske antingen via normal dagvattenbrunn eller direkt. I det senare fallet bör dock tilloppet förses med sandfång. 28

29 Principlösningar för dagvattenhantering Med hålrumsmagasin menas ett stenfyllt magasin med ingen eller mycket liten perkolation till omgivande mark. Intaget till hålrumsmagasin bör liksom hos perkolationsmagasinet förses med anordning för avskiljning av partiklar och suspenderat material. I lerjordar (kohesionsjordar) är den övre delen av marken oftast porös och sprickig. Lerjordens sprickzon kallas för torrskorpa. En minskning av porvattentrycket i lerområden pga hårdgjorda ytor kan leda till svårartade sättningsskador på hus och anläggningar. För att motverka detta, förse växtligheten med tillräckligt med vatten och för att få en utjämningsfunktion kan dagvattnet tillföras ett perkolationsmagasin i sprickzonen s.k torrskorpemagasin. Torrskorpemagasin i utströmningsområden förses alltid med bräddavlopp. 29

30 Principlösningar för dagvattenhantering Andra typer av spridd utjämning Öppna magasin är en form av spridd utjämning, och kan utnyttjas där infiltration eller perkolation inte är tillämpbar. Magasinen ligger i allmänhet före det egentliga ledningsnätet. Utjämning i diken och öppna dammar är den vanligaste formen av lokala öppna magasin. Av hygieniska och miljömässiga skäl bör öppna lokala magasin utnyttjas för utjämning av enbart dagvatten. Mark- och takytor För mark- och takytor blir det oftast fråga om små dämningshöjder. Utjämningsvolymerna blir små. Många små magasin kan dock ge en avsevärd effekt. Bl.a kan avdunstningen från de hårdgjorda ytorna öka betydligt. 30

31 Principlösningar för dagvattenhantering Vid utjämning på takytor är det av största vikt att förvissa sig om att takkonstruktionen är tät och att ingen risk för läckage föreligger. Diken och öppna dammar Öppna dammar för dagvattenutjämning kan oftast ha en positiv funktion även för omgivande miljö liksom för djur- och växtliv i och kring dammen. Det krävs dock en god skötsel. Öppna dammar kan utnyttjas som våta dammar resp torra dammar. Våta dammar står ständigt fyllda med vatten. Utjämningsvolymen utgörs av volymen mellan sänknings- och dämpningsgränser. Även om regleringshöjden i våta dammar är liten kan regleringsvolymen bli stor pga stora ytor. 31

32 Principlösningar för dagvattenhantering I våta dammar är det omöjligt att förhindra förekomsten av alger och vattenväxter. Problemen kan minskas genom rätt val av vattendjup, god vattenomsättning, mekanisk röjning av vattenväxter m.m. För att underlätta skötsel och drift kan inloppet till en öppen damm förses med sand- och slamfång. Utloppet bör alltid förses med grovgaller. Utjämning av dagvatten från motorvägar och andra trafikerade ytor utförs oftast med oljeavskiljare. I torra dammar däms vattnet tillfälligt genom en strypning av utloppet. Uppdämpningen sker på speciellt preparerade översvämningsytor. Ytorna bör vara körbara, gräsklädda, lutade och eventuellt dränerade. Översvämningsytorna kan under torrperioder ibland användas som park eller liknande. I den torra dammens lågpunkt utförs ett dike mellan inlopp och utlopp. Utjämning i diken fungerar som torra dammar. 32

33 Principlösningar för dagvattenhantering Driftsaspekter på LOD I Sverige har dagvatteninfiltration och utjämning av dagvattenflöden i tät bostadsbebyggelse tillämpats först på de senaste tio år. Dimensioneringsregler för sådana anläggningar har saknats eller varit ofullständiga. Det är därför svårt att entydigt utvärdera vad orsaken varit till de fel som ibland har uppstått. I många fall framgår det dock att felen beror på felaktigt utförande. Det är viktigt att infiltrationsanläggningar, utjämningsmagasin samt spridningsanordningar för dagvatten beskrivs utförligt i byggnadsbeskrivningen och att kontrollerna skärps på dessa anläggningsdelar under byggskedet. 33

34 Driftserfarenheter Under de senaste åren har dock flera sammanställningar gjorts av driftserfarenheter från dagvattensystem för lokalt omhändertagande. I BFRs rapport R140:1979, Dagvattenavdelning genom infiltration, magasinering och perkolation och BFRs rapport R14:1981, Driftaspekter på dagvatteninfiltration redogörs för ett antal anläggningar som varit i drift under de senaste åren. Erfarenheterna visar att många anläggningar fungerat under en längre tid utan speciell skötsel eller tillsyn. De driftstörningar som på vissa platser förekommit har oftast varit av lokal karaktär. Överbelastning av anläggningar uppträder främst under långvariga nederbördstillfällen, främst under höstperioder, medan olägenheter i samband med häftiga regn ej har varit påtagliga. Risken för driftstörningar bedöms vara mindre för infiltration på grönytor än vid perkolationsmagasin. Undersökningar av infiltrationsanläggningars funktion vintertid redovisas i BFRs rapport R73:1978 Regnvattenavdelning genom magasinering och perkolation. Tjälens inverkan på magasin i mark av porös fyllning. Där visas att anläggningarna fungerat även under tjälade förhållanden. Vissa problem har uppstått med isbart och svallis i anslutning till magasinintag, vilket dock inte kan anses vara något speciellt för infiltrationsanläggningar. 34

35 Planering och projektering Det är av stor vikt att ett dagvattensystem för lokalt omhändertagande planeras noggrant så att negativa effekter av fuktskador i byggnader och erosion av ytskikt undviks. Konsekvenserna av vad som händer om infiltrationsytan sätter igen eller utjämningsmagasinet överbelastas bör alltid utredas i samband med projekteringen. Byggkontroll och information En noggrann kontroll i byggnadsskedet är viktig eftersom infiltrationsanläggningarna normalt utförs i samband med övriga markarbeten i ett tidigt exploateringsskede. Det finns därför stor risk för packning av jordlager, igensättning av magasin, skador på vegetation m.m som markant försämrar infiltrationsmöjligheterna. Det kan t.ex bli fråga om att inhägna tilltänkta infiltrationsytor, kontrollera uppbyggnaden av och skydda befintlig vegetation som avses användas för omhändertagande av dagvatten. Tänkbara problem är också att den byggansvarige och byggnadsarbetarna inte känner till hur den tänkta anläggningen skall fungera. Betydelsen av information både mellan kommunen, projektör och byggare samt till förvaltaren av anläggningen är därför stor. 35

36 Skötsel och underhåll En riktig skötsel är en förutsättning för att minska på driftproblemen. Andersson et al (BFR R140:1979) ger bl.a följande förslag till skötselåtgärder: Under den första driftstiden bör infiltrationsytor kontrolleras 1 ggr/år. Synliga filter skall rengöras när de täcks av löv eller annan vegetation. Gräsytor som överstrilas slås endast 2-3 ggr per säsong om bästa infiltrationskapacitet skall erhållas. Om ytuppmjukning regelmässigt uppkommer måste eventuellt åtgärder vidtas med t.ex dräneringsledningar. Kontroll av volymmagasin bör ske 1 ggr/år. Tömning av sandfång resp uppsugning av sedimenterat slam i magasinet begränsas till 1 ggr under 3-5 år. Tömningsintervallet är beroende på dagvattnets slammängd och slammets sammansättning. Kontroll och rengöring av sil vid utlopp från volymmagasin görs i samband med slamsugning. Dagvattenbrunnar med sandfång i lågpunkter töms 1 ggr/år. I andra fall kan det vara tillräckligt med en tömning vart 3:e till 5:e år. Vid intagsbrunnar och spolbrunnar bör kontroll och tömning av slam anpassas efter de lokala förutsättningarna. Borttransport av snö bör ofta kunna undvikas. Snöröjning måste göras så att smältvatten ej blir instängt på vägbanan utan kan avledas till infiltrationsytor. 36

37 Dagvatten som en resurs LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten 37

38 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar I kvarteret Cigarren får vattnet rinna ut i ränndalar och infiltrera i marken 38

39 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar Kvarteret Cigarren Det första vattnet infiltreras direkt i fördjupningen nedanför stuprörets utkastare 39

40 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar Vattnets väg kan göras vacker. Vattnet leds ut över marken för att infiltreras till markvatten och grundvatten. 40

41 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar 41

42 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar Det finns många exempel på lokalt omhändertagande av dagvatten, från ränndalar och regntunnor till 42

43 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar. större kanaler 43

44 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar Vattnets väg kan göras mycket vacker med lite kreativt tänkande. 44

45 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar Vattnets väg kan göras mycket vacker med lite kreativt tänkande. 45

46 Ex på lösningar i kvartersmark Ränndalar, diken, dammar 46

47 Ex på lösningar på hårdgjorda ytor Parkering med rasterplattor 47

48 Ex på lösningar på hårdgjorda ytor Parkering med betonghålsten Dagvattenränna med gatsten 48

49 Nu blommar det på taket Blommor på taket tar hand om det mesta av årets nederbörd De gröna taken vid kvarteret Kräftan i Kristineberg. 75% av nederbörden tas upp av växterna och dunstar bort. 49

50 Nu blommar det på taket Blommor på taket tar hand om det mesta av årets nederbörd De gröna taken vid kvarteret Kräftan i Kristineberg. 75% av nederbörden tas upp av växterna och dunstar bort. 50

51 Nu blommar det på taket Martinskolan i Hökarängen har växter på taket. Bevuxet tak kan spara energi Ett bevuxet tak är ungefär tre gånger så dyrt i investering som ett konventionellt tak. Priset är mellan 350 och 500 kr/kvm. I gengäld kan taket sannolikt spara energi eftersom det isolerar mot kyla på vintern och mot värme på sommaren. Vegetationsmattan är även bullerdämpande och trevlig att titta på. Gröna tak gör störst nytta för lokalt omhändertagande av dagvatten där infiltrationen i marken inte är tillfyllest, t.ex där den infiltrerade markytan är för liten i förhållande till avrinningsytan eller där jorden består av tät lera. Byte av takmaterial kan i vissa fall vara bygglovspliktigt. 51

52 Teknisk damm 52

53 Teknisk damm 53

54 Teknisk damm 54

55 Teknisk damm 55

56 Teknisk damm 56

57 Fördröjningsmagasin 57

58 Våtmark Flemingsbergsviken i Huddinge 58

59 Stor våtmark renar dagvatten Våtmark I Huddinge finns en stor våtmarksanläggning vid Flemingsbergsviken. Där renas dagvatten från området kring Huddinge sjukhus, bostadsområdet vid Flemingsberg och småhusområdet Glömsta. Tillrinningsområdet är cirka nio kvadratkilometer och flödet genom anläggningen är två miljoner kubikmeter dagvatten per år. Anläggningen byggdes i mitten av 90-talet och kostade 4,5 milj kr. Syftet med anläggningen är att minska näringsflödet till sjön Orlången och att även binda tungmetaller och andra skadliga ämnen, som tagits upp av vattnet på dess väg, i våtmarkens bottensediment. Anläggningen har ett rikt växt- och djurliv och våtmarken har blivit ett välbesökt utflyktsområde. En liknande stor våtmark är anlagd 2001 vid Årstafältet i Stockholm. Våtmarken omfattar dammar och översilningsängar. 59

60 Kom ihåg att röra på dej! 60

61 Arkitekter Ingenjörer 61