Ett Göteborg för alla

Transkript

1 Ett Göteborg för alla Projektrapport av: Jonathan Björk, Archana Khanna, Orsi Toró, Stine Marcinkowski och Hanna Johansson Kulturverkstan ht

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Summary Inledning Beskrivning av uppdraget Metod Planering och formulering av projektmål Fältstudier Resultat Festivalkoncept Ett Göteborg för alla Diskussion Framtidsvisioner Bilaga 1 Fältstudieinfo och källor 8. Bilaga 2 - Festivalkoncept 2

3 1 SUMMARY In the early autumn 2012 six students from the Cultural project management program at Kulturverkstan in Gothenburg was assigned a project with the Interreligious centre based in Gothenburg. The goal of the project was to examine and find ways to discuss how to speak more constructively about religion in society. Furthermore the goal was to create a festival concept with the working title A Gothenburg for everyone. No one in the group has any religious background therefore we have gone through a process of cultivating ourselves in the field of religion. Through interviews with different groups of people and festival organizers we found that the two main goals could be interweaved. Therefore the main question became Is Gothenburg a city for everyone?. The framing of the two goals was to bring combustible topics to the festival and through this find a way to discuss religion in a constructive way. The outcome was a festival concept which included topics for discussion and debates, a festival program, a financial plan and a budget, various artist suggestions and personal reflections of our work with the centre. The concept was presented to the Interreligious centre on the 3rd of December The following report contains a description of the project s background, way of methods being used, the project s result and findings plus a final concluding discussion. 3

4 2 INLEDNING Hösten 2012 fick vi, sex elever från Kulturverkstans internationella projektledarutbildning uppdraget att jobba fram ett festivalkoncept för Göteborgs interreligiösa center. Våren 2011 arrangerade centret en festival med namnet Ett Göteborg för alla som manifestation mot de då pågående demonstrationerna kring moskébygget vid Rambergsvallen. Idag vill man få festivalen till ett återkommande arrangemang för att påvisa centrets positiva kraft i samhället och främja dialogen kring religion. Vi i projektgruppen beskriver oss i huvudsak som icke- troende och gick in i det interreligiösa centrets projektarbete med en nyfikenhet på religion och religiösa människor. I denna rapport beskriver vi processen av arbetet och de olika metoder vi utgått ifrån för att uppnå målet att sammanställa ett festivalkoncept. Under metoddelen tydliggör vi hur vi samlat in den information som används till grund för konceptet. I resultatdelen förklarar vi konceptets innehåll samt redogör för de beslut som fattats för att uppnå målet. Slutligen avslutas rapporten med en diskussionsdel där vi reflekterar kring hela arbetetsperioden som pågick till BESKRIVNING AV UPPDRAGET Projektgruppen har utformat ett festivalkoncept som Göteborgs interreligiösa center kan använda i genomförandet av sin festival kallad Ett Göteborg för alla i maj I arbetet utgick vi från frågorna: Hur kan man föra en mer konstruktiv dialog kring religion i det offentliga rummet? och Vad är ett Göteborg för alla?. 4 METOD 4.1 Planering och formulering av projektmål Vi inledde arbetet med att klargöra projektuppdraget i samtal med vår uppdragsgivare Zana Muhammad som också är centrets verksamhetschef. Under projektperioden har vi 4

5 haft kontinuerlig kontakt med Zana. Vi delade upp uppdraget i två delar där den ena skulle svara på hur man bättre kan föra en konstruktiv dialog kring religion. Den andra delen gick ut på att sammanställa ett koncept för en festival riktad till en bredare allmänhet som synliggör Interreligiösa centrets betydelse i samhället. Under projektets gång har vi kommit fram till att delarna bör sammanföras och att man istället bör behandla festivalkonceptet som svar på frågan om hur religion kan diskuteras mer konstruktivt. 4.2 Fältstudier I början av projektperioden låg fokus på att utreda hur samtalsklimatet kring religion faktiskt ser ut i staden Göteborg. Vi har deltagit i ett styrgruppsmöte och ett stormöte med medlemmar från Interreligiösa rådet då centrets tre byggstenar, Lära, Dela och Agera presenterades. För att sätta oss in i centrets verksamhet har vi bland annat lyssnat på panelsamtal som anordnats med teman Bör religion barnförbjudas? och Religionsfrihetens gränser i centrets regi. Förutom intern dialog inom projektgruppen har vi vidare inspirerats av litteratur, artiklar, radiosamtal och dokumentärer i ämnet. Nedan följer vidare redogörelse för fältstudiens olika moment. Vi har fört samtal med ett flertal olika människor vi har funnit relevanta för vårt arbete. Urvalet grundar sig på personernas religiösa tillhörighet, ålder, kön, yrkesroll och relation till staden Göteborg. Genom intervjuer med samfund, organisationer, festivalarrangörer samt troende och icke- troende har vi fått en bredare förståelse för frågor kring segregation, tolerans och mångkultur. Vi har fått tillgång till erfarenheter och spetskunskaper som exempelvis vikten av att ha en tydlig målgrupp och hur man väcker engagemang för frågor gällande religion. Intervjuerna har även gett oss mer personliga ingångar till olika religioner och hur det är att vara religiös i Göteborg idag. För att främja trygga och öppna samtal med fokusgrupperna arbetade vi fram frågor som inte var för polariserande, oavsett religionstillhörighet eller livsåskådning. Under samtalen undersökte vi hur man för konstruktiv dialog kring religion i praktiken. För närmare information om fokusgrupperna och frågeställningarna se bilaga 1. Utifrån dessa fältstudier har vi fått insikt i hur programmet kan utformas under festivalen vad gäller akter och olika programpunkter. Vi har varit lyhörda för konkreta förslag som 5

6 kommit upp under samtalen och sedan gjort ett urval av de punkter vi funnit relevanta för festivalen. Under samtal inom gruppen har vi sedan kommit fram till hur vi bäst formar konceptet med hänsyn till centrets vision. 5 RESULTAT 5.1 Festivalkoncept Ett Göteborg för alla Vi har sammanställt ett festivalkoncept till festivalen Ett Göteborg för alla för Göteborgs Interreligiösa center som presenterades för centrets styrgrupp måndagen den 3 december Ett Göteborg för alla kan betraktas som en manifestation för att alla ska ha rätt till sin stad, oavsett etnicitet och/eller religiös bakgrund. En folkfest mitt i staden, för alla, med religion i förgrunden. En dag med möjligheten att belysa religion som positiv kraft i staden med aktiviteter vi tror kan främja möten och dialog. Vi har avgränsat målgruppen till de församlingar som centret har samarbete med. Förhoppningen är också att nå en nyfiken allmänhet genom att förlägga festivalen i Bältesspännarparken. På festivalområdet sker de största programpunkterna i stora tältet där det finns utrymme för exempelvis panelsamtal och större live- akter. Förutom Stora tältet ska det vara tre mindre tält med arbetsnamnen: Barn- och Dialogtält, Nyfiken på tält och Mattält. Se bilaga 2 för vidare information om festivalen. Festivalkonceptet innehåller ett festivalprogram med ett schema över dagen där vi ger förslag på hur festivalen kan se ut både innehållsmässigt och logistiskt. Vi har tagit fram ett antal akter inom dans, teater, stand- up och musik som vi tror kan tilltala många utan att förlora kvalitet och egenart. Vi har satsat på en genremässig bredd och på akter med lokal förankring. I festivalkonceptet finns även förslag på olika paneldeltagare till samtal med teman som exempelvis Religion i arbetslivet eller Är Göteborg en stad för alla?. Uppgifter som distribution och tillagning av mat är tilldelade medlemmar ur de olika församlingarna så att fler blir aktivt involverade och känner sig delaktiga. I vårt arbete har vi konstaterat att måltiden är en naturlig mötesplats i de flesta människors liv oavsett livsåskådning. Tält med mat från olika kulturer kan fånga upp en förbipasserande allmänhet till festivalen och väcka intresse för respektive kulturer. 6

7 Vi har även gjort en plan för organiseringen av arbetet kring och under festivalen. Vidare har vi tagit fram eventuella finansiärer och samarbetspartners som kan vara bra att jobba med i denna festival men också inför framtida arrangemang. Till festivalkonceptet bifogas även en budget på omkring kronor. I festivalkonceptet har vi slutligen redovisat våra reflektioner kring uppdraget och hur festivalen kan komma att utvecklas. 6 Diskussion 2012 fick Interreligiösa rådet ett treårigt bidrag från Göteborgs stad för att öppna ett center för interreligiös dialog i staden. Eftersom centret är ungt riktar sig festivalen främst mot stadens religiösa och etablerar således centret som interreligiös plattform i Göteborg. Festivalen bör därför börja på gräsrotsnivå bland de församlingar centret samarbetar med och andra med intresse för interreligiösa möten. Vi anser dock att festivalens centrala placering i kombination med ett brett festivalprogram även kan attrahera en nyfiken allmänhet. På så sätt kan festivalen bli en utmärkt reklampelare för det interreligiösa centret. I våra intervjuer, fokusgruppsamtal och research kring frågeställningen om en mer konstruktivt dialog kring religion har vi konfronterats med våra egna och andras attityder. Vi ser ett tydligt behov av ett forum för avslappnade diskussioner i mindre grupper där fördomar kan uppdagas och motverkas. Det finns en önskan om en större förståelse även utanför den egna församlingen där man som troende slipper tvingas försvara sig och sin tro. Samtidigt kan man som icke- troende sakna ett forum för att möta troende på neutral mark som främjar en dialog utifrån en ömsesidig respekt och nyfikenhet. Få människor vill representera en hel grupp, möten mellan människor måste istället utgå från individen. Vi finner det problematiskt att kalla festivalen Ett Göteborg för alla och sedan ha religiösa som uttalad målgrupp, även om alla är välkomna, vilket också centret uppmärksammat. Det har därmed diskuterats att förtydliga festivalens tema med en underrubrik likt multireligiös festival för att inte motverka syftet av att skapa en mer inkluderande 7

8 mentalitet i staden. 6.1 Framtidsvisioner I dialog med centret har det framkommit att de håller på att bygga upp relationer mellan församlingarna och deras religiösa ledare. Internt arbetar man för att enas i frågor där man är oense medan man håller en enad linje utåt. De är därför ännu inte redo att behandla för utmanande ämnen. I många fokusgruppsamtal har vi dock sett ett behov av just brännbara debatter. Om centret vill nå även en icke- religiös allmänhet bör de behandla ämnen som engagerar alla stadens invånare, likt exempelvis hur Göteborg kan bli en stad för alla. Det Interreligiösa centret har möjligheten att agera forum för utbyten på individnivå och har inom sitt nätverk en stor kunskap om religion att tillhandahålla. Centret arbetar idag med att främja dialog mellan religiösa och har potential att i framtiden bidra till en mer nyanserad dialog hos allmänheten. I en ökad förståelse och respekt för varandras olikheter kan det utvecklas socialt ansvar och individuella investeringar i staden. 8