INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 6 REVAQ-CERTIFIERADE VERK 8 UPPSTRÖMSARBETE 8 KADMIUM 10 SPÅRELEMENT 17 INFORMATIONSINSATSER 22 BILAGA 25

Transkript

1 ARSRAPPORT 1

2 Innehåll INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 6 REVAQ-CERTIFIERADE VERK 8 UPPSTRÖMSARBETE 8 KADMIUM 10 SPÅRELEMENT 17 INFORMATIONSINSATSER 22 BILAGA 25 FORSKNINGEN 27 *) VETENSKAPLIGA RÅDET 30 2

3 Inledning Denna årsrapport är en del i vårt arbete med att synliggöra vatten- och avloppsfrågorna. Revaqs årsrapport är viktigt verktyg i vår kommunikation. Revaq är ett nationellt kvalitetssäkringssystem för reningsverk. Revaq drivs av Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och i samarbete med Naturvårdsverket. Svensk Vatten står som ensam ägare till systemet. Ett åtagande för reningsverken som anslutit sig till Revaq är att öppet redovisa vad som gjorts, vilka framgångar man nått och vilka de problem man stött på. I det dagliga arbete som sker bland Revaqverken finns en stor kunskap om allt från uppströmsarbete, provtagning av vatten till användning av slam inom jordbruket. I hela kedjan från uppströmsarbetet till arbetet med slamanvändningen på bondens åker finns vi med och förbättrar, mäter, analyserar och kontrollerar. I denna rapport redovisar vi våra huvudsakliga insatser och resultat för Som framgår har mycket uppnåtts. Men mycket återstår också att göra fram till de mål som vi satt för år En av grundtankarna med Revaq är just att de anslutna verken ständigt ska arbeta för förbättringar mot långsiktiga och ambitiösa miljömål. Och kontinuerligt redovisa sina resultat. Så bygger vi ett fungerande kretsloppssamhälle. Stockholm Anders Finnson Svenskt Vatten 3

4 Sammanfattning OM Revaq Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar av slamkvaliteten och stora krav på spårbarhet är centralt i reningsverkens arbete. Revaq ska säkra: att vara en drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på slamkvaliteten att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. I slutet av 2014 fanns 40 Revaq-certifierade reningsverk i Sverige. Två nya verk har anslutits under året. Certifikaten utfärdas av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Reningsverkens arbete är inriktat på en ständig förbättring vad gäller framförallt kadmium, icke essentiella spårelement och oönskade organiska ämnen. FRAMGÅNGAR UNDER 2014 Under 2014 återfördes ton fosfor (ca 10 % av Sveriges mineralgödseimport) och ton kväve via slam från Revaq-certifierade reningsverk till åkermark. Slam som inte återfördes till åkermark från de Revaq-certifierade reningsverken användes som anläggningsjord eller vid sluttäckning av avfallsdeponier. Det återfördes även ca ton mullbildande material samt makronäringsämnen som kalcium, magnesium och svavel och mikronäringsämnen som exempelvis koppar, mangan och zink. 31 av 40 reningsverk är vid eller nära det långsiktiga målet för 2025 för kadmiumnivåer i slammet 47 enskilda källor för kadmium har detekterats, som tillsammans gör det möjligt att nå de kortsiktiga kadmiummålen Tillförsel till avlopp av 80 förekomster av farliga ämnen hos anslutna verksamheter har eliminerats Målsättningen med arbetet med kadmium (Cd) är att nå hållbarhet och balans på åkermark vilket har definierats som en kadmium-fosfor-kvot, Cd/P-kvot, på 17 mg Cd/kg P i slammet. Under 2014 var kvoten för slam som godkänts för användning på åkermark följande: Cd/P-kvot under 20 Vid eller mycket nära kadmiummålet för reningsverk Cd/p-kvot Nära kadmiummålet för reningsverk Cd/P-kvot över 30 En bit kvar till kadmiummålet för reningsverk 75 procent av de certifierade reningsverken har en Cd/P-kvot under 30 mg Cd/kg P och måste till år 2025 göra en årlig minskning av kadmium med cirka två procent. Under senaste 10-årsperioden har minskningen varit fyra procent årligen. 4

5 Utifrån det långsiktiga balansmålet av Cd/P-kvoten 17 mg Cd/kg P som ska uppnås senast år 2025 arbetar de Revaq-certifierade reningsverken för att minska slammets innehåll av kadmium. Reningsverken sätter själva upp mål med 5-årsintervall som används för att fortlöpande utvärdera det egna uppströmsarbetet. Med nuvarande utveckling bedömer en majoriteten av de certifierade reningsverken att de kommer att vara mycket nära eller nå målet för kadmium senast år En viktig bidragande orsak till detta är att de Revaq-anslutna reningsverken under 2014 lyckats detektera 47 källor för kadmiumutsläpp. Detta ökar förutsättningarna för att nå målen. Spår av guld, vismut, silver och kvicksilver finns också i slam För de flesta reningsverk där slam används på åkermark medför slamanvändningen en ackumulering i mark av guld, vismut, silver och tenn vilken överskrider 0,20 per år. Silver förekommer hos 88 % av anslutna reningsverk som ett ämne som ger ackumulering över 0,20 procent. Guld är det spårämne som ger den snabbaste ackumuleringen. Guldhalten ökar från 50 mg/ton* jord till 100 mg/ton jord under en 20-årsperiod med nuvarande ackumuleringstakt. De effekter som vismut och guld kan förväntas ha på miljön är med största sannolikhet ringa. Totalt olika verksamheter - som t.ex. industrier, biltvättar, värmeverk och sjukhus har granskats vad gäller förekomsten av oönskade organiska ämnen som kan hamna i avloppet. Totalt identifierades förekomster av oönskade ämnen vid 80 verksamheter under Granskningen baseras på över ingående substanser som verksamheterna rapporterat. 5

6 Bakgrund Avloppsslam från svenska reningsverk innehåller en stor del av den fosfor som förs med våra livsmedel i ett kretslopp från bord till jord. Dessutom innehåller slammet en hel del kväve samt en lång rad andra viktiga makro- och mikronäringsämnen som exempelvis svavel, magnesium, mangan, bor och selen. En stor del organiskt material finns också i slammet som är ett värdefullt tillskott för mullbildningen främst på kreaturslösa gårdar. Det finns därmed ett intresse att använda slammet på åkermark. Under 2014 återfördes ton fosfor (ca 10 % av Sveriges mineralgödseimport) och ton kväve via slam från Revaq-certifierade reningsverk till åkermark. Slam som inte återfördes till åkermark från de Revaq-certifierade reningsverken användes som anläggningsjord eller vid sluttäckning av avfallsdeponier. Det återfördes även ca ton mullbildande material samt makronäringsämnen som kalcium, magnesium och svavel och mikronäringsämnen som exempelvis koppar, mangan och zink. Siffrorna för fosfor, kväve och mull är hämtade ur Revaqs GIS-kartdatabas. Slam som inte användes inom jordbruk användes istället som anläggningsjord eller för sluttäckning av avfallsdeponier. Under 2014 producerade de 40 Revaq-verken totalt ton slam TS (torrsubstans) som godkändes för användning på åkermark enligt Revaq-reglerna. Slammet innehöll ton fosfor, men även betydande mängd kväve och en lång rad makro- och mikronäringsämnen. Inom jordbruk användes under året ton slam TS, vilket är mindre än tidigare år. Orsaken till att mindre slam använts på åkermark under året står att finna i att mindre slam återförts från två Revaq-certifierade reningsverk, Bromma och Himmerfjärdsverket. Problemen är temporära och återföring av slam från dessa verk förväntas nå normala nivåer under nästa år. Under året har ca 4,6 miljoner fysiska personer varit anslutna till Revaq-certifierade reningsverk, vilket är drygt hälften av alla personer som är anslutna till kommunala reningsverk i Sverige. Samtidigt kan slammet innehålla oönskade ämnen i form av till exempel metaller och oönskade organiska substanser. Under ett antal år har reningsverk certifierade enligt Revaq arbetat med att redan vid anslutna industrier och andra verksamheter kontrollera och minska innehållet av kadmium, prioriterade spårelement och oönskade organiska ämnen. Vi kallar det för uppströmsarbetet. Utöver detta förbättringsarbete finns krav på de certifierade reningsverken att alltid leverera: ett slam som är hygieniserat slam så att inte salmonella förekommer ett slam som används för bästa möjliga växtnäringsutnyttjande och med en tydlig spårbarhet. Detta arbete redovisas inte i årsrapporten 2014, granskas vid de årliga besiktningarna för att kontrollera att dessa arbeten utförs. 6

7 Slamproduktion 2014 Slam från ej certifierade reningsverk Godkänt slam från Revaqcertifierade verk Diagram 1. Revaq-certifierade reningsverk stod för nästan hälften av slamproduktionen från kommunala reningsverk under Den röda tårtbiten står för slampartier från Revaq-certifierade reningsverk som ej godkänts för användning på åkermark enligt Revaq-reglerna CERTIFIERING Kraven enligt kapitel 1.2. i Revaq-reglerna 2014 för godkänt slam från Revaq-certifierade reningsverk kan sammanfattas så här: På lång sikt - balans på åkermarken, ingen oacceptabel ackumulering av metaller och oönskade organiska ämnen Ingen ackumulering av kadmium från år 2025 Icke essentiella ämnen skall år 2025 inte få ackumuleras mer än 0,2 procent per år. 7

8 Revaq-certifierade verk Genom att fler och fler reningsverk väljer att Revaq-certifiera sig ökar det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet bland Sveriges reningsverk, kommuner och anslutna industrier och verksamheter. Detta leder till att kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet till reningsverken förbättras och därmed även kvaliteten på slammet och det vatten som släpps ut i våra sjöar och vattendrag. Revaq-certifieringen innebär att spårbarhet garanteras för samtliga slampartier från de anslutna reningsverken och att slam med höga kadmiumhalter eller andra metaller inte används på åkermark. Genom provtagning på slammet innan spridning sker, garanteras även att det är fritt från salmonella. Antalet Revaq-verk Diagram 2. Antal Revaq-anslutna reningsverk de senaste 7 åren. Uppströmsarbete Det uppströmsarbete som bedrivs vid de Revaq-certifierade reningsverken syftar till att minska inflödet av kadmium, prioriterade spårelement och oönskade organiska ämnen in till reningsverket och därför minskas också mängderna till slammet som produceras vid reningsverken. Uppströmsarbetet har betydligt fler värdefulla effekter. Reningsverken är inte byggda för att kunna rena bort dessa oönskade ämnen ur avloppsvattnet. Uppströmsarbetet leder därför även till att färre av dessa ämnen når recipienter i form av hav, sjöar och vattendrag. Många av dessa vattendrag är också vattentäkter och levererar det råvatten som renas i vattenverk och kvalitetssäkras så att det kan brukas som dricksvatten. Råvattenkvaliteten är avgörande för vilken kvalitet som det producerade dricksvattnet får. När reningsverk belastas med vatten som innehåller höga halter av oönskade ämnen påverkas framförallt den biologiska reningen, vilket leder till försämrad rening. Verken släpper därför ut mer föroreningar till recipienterna som en konsekvens av förekomst av oönskade ämnen i avloppsvattnet. Uppströmsarbetet kan därför innebära förbättrade reningsresultat och en bättre vattenkvalitet i recipienterna. Insatserna resulterar också i att användningen av dessa oönskade ämnen minskar i hushåll och till reningsverken anslutna verksamheter vilket är positivt ur folkhälsosynpunkt. 8

9 För att vara effektivt måste uppströmsarbetet bedrivas på flera fronter. En viktig del av arbetet är information om varifrån oönskade ämnen kommer. Verken jobbar därför för att informera såväl allmänhet som företag som använder oönskade ämnen. Genom att skriva yttranden i samband med miljöprövning av verksamheter som avser ansluta till kommunala spillvattennät kan verken på ett tidigt stadium påverka utformningen av dessa verksamheter så att utsläpp av oönskade ämnen minimeras eller undviks. 17 av de Revaq-certifierade reningsverken har under året arbetat aktivt med att lämna yttranden i tillståndsprocesser inför etableringar eller omprövningar av befintliga tillstånd. Ett av dessa, Rosenholms reningsverk i Katrineholm, har under rapportåret yttrat sig under SKF:s miljötillståndprövning. SKF kartlägger nu sina utsläpp med hjälp av en utomstående konsult och resultaten ska ligga till grund för vilka krav som kommer att ställas i det nya miljötillståndet. Yttranden inför miljöprövning av anslutna Arbete med riktlinjer, policy eller bestämmelser Bortkoppling av verksamhet Samarbete med verksamhet för att Lokalisering, identifiering av källa till utsläpp Provtagning och spårning av källor till utsläpp Arbete med kemikalieslistor från anslutna Information riktad till företag Information riktad till allmänheten En annan viktig del av uppströmsarbetet är kontroll av kemikalielistor från anslutna verksamheter. Syftet med kontrollerna är att uppmärksamma anslutna verksamheter på att utfasningsämnen som finns med på kemikalieinspektionens PRIO-lista inte får tillföras det kommunala avloppsnätet. Under 2014 har 24 av de certifierade reningsverken arbetat med fortsatta kontroller av kemikalielistor. Kungsbacka är ett av de reningsverk som arbetat aktivt med inventering av kemikalielistor för att förhindra att utfasningsämnen på kemikalieinspektionens PRIO-lista hamnar i avloppet. Hammargårds reningsverk i Kungsbacka ställer också krav på verksamheterna att utifrån egna provtagningar redovisa kvalitet på vatten som tillförs det kommunala avloppsnätet. En förutsättning för att arbetet ska fungera är det goda samarbetet som finns med miljö och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen. En annan viktig del av uppströmsarbetet är att spåra utsläppskällor. Då källan till förhöjda halter av kadmium eller prioriterade spårämnen inte är känd genomförs spårningsinsatser i ledningssystemet. När källan identifierats informeras verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren om problemen. Slutligen vidtas åtgärder för att minimera eller eliminera utsläppen. I vissa fall kopplas källan bort helt från det kommunala avloppsnätet. 26 av de certifierade reningsverken har under 2014 ägnat sig åt det tidskrävande arbetet med att spåra källor till prioriterade spårämnen i ledningsnätet. 22 av verken har identifierat en eller flera källor till prioriterade spårämnen. Lika många reningsverk har under rapportåret samarbetat med 9

10 verksamheter för att minska eller eliminera oönskade utsläpp till avloppsnätet. Sju reningsverk har kopplat bort verksamheter från avloppsnätet eftersom de levererar ett vatten som innehåller för höga halter oönskade ämnen. Kadmium Åkermark innehåller alltid en viss mängd kadmium. I Sverige är den genomsnittliga halten 0,20 mg Cd/kg jord medan till exempel den motsvarande siffran i Storbritannien är 0,44 mg Cd/kg jord. I Sverige finns ett gränsvärde för att använda slam vilket innebär att jordar som innehåller mer än 0,40 mg Cd/kg jord inte får gödslas med slam. I matjordslagret i Sverige på en hektar åkermark finns cirka 600 gram kadmium. Man räknar i dag med ungefär lika mycket kommer från nedfall och urlakning. Balansen på åkermarken blir därmed ett resultat av hur man gödslar och vad man tar bort med den skördade grödan. En dominerande gröda i Sverige är vete som tar bort cirka 0,35 g Cd/ha. Andra grödor tar bort mer, till exempel sockerbetor och potatis. Andra tar bort mindre, till exempel havre och korn. Upptaget av kadmium i gröda påverkas av en rad faktorer, till exempel typ av gröda, markens ph, markens organiska innehåll (mullhalt), innehåll av lera och jordartens sammansättning samt också markens grundinnehåll av kadmium. Det bedöms att ph, mullhalt och lerhalt påverkar mer än kadmiumhalt. 1 För att få balans på tillförsel och bortförsel innebär detta sammantaget att den långsiktiga målsättningen i Revaq har satts till 17 mg Cd/kg fosfor. NÖDVÄNDIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE Ett sätt att kvantifiera det nödvändiga förbättringsarbete som Revaq-verken står inför är att ange hur stor mängd kadmium som måste reduceras. Detta kan göras genom att man jämför dagens totala kadmiuminnehåll med hur mycket som måste reduceras för att uppnå Revaq-reglernas kadmiummål för Enligt certifieringskriterierna ska också ett kortsiktigt mål bedöma. Detta ska ligga maximalt fem år fram i tiden. Detta för att vi ska kunna avgöra om arbetet bedrivs enligt uppställda krav och leder åt rätt håll. Fakta avseende mängd kadmium som måste reduceras för att uppnå kortsiktiga och långsiktiga mål finns redovisad för de enskilda verken i bilaga 2 och 3. 1 Andersson, P. G. Slamspridning på åkermark. Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under perioden 1981 till

11 Andel av reningsverken Mål för 2025 För att få en bild av vilken årlig reduktion av kadmium som krävs för att de Revaq-certifierade verken ska nå 17 mg Cd/kg fosfor har verken delats in grupper med avseende på den procentuella årliga minskning av kadmiumhalt i slam som krävs för att nå målet för % 70% 60% 50% 40% 30% 20% under över 30 10% 0% Diagram 3. Andel Revaq-certifierade reningsverk med en Cd/P-kvot under 20 mg Cd/kg P, mellan 20 och 30 mg Cd/kg P respektive över 30 mg Cd/kg P de senaste 4 åren. Fem verk, det vill säga 12 procent av de certifierade verken, ligger på en Cd/P-kvot mindre än 20 mg Cd/kg P. Totalt 26 verk (63 procent) har en Cd/P-kvot som ligger mellan mg Cd/kg P och 9 verk (24 procent) har en Cd/P-kvot på mer än 30 mg Cd/kg P. Cd/P-kvot för samtliga Revaq-certifierade reningsverk finns redovisade i bilaga procent av de Revaq-certifierade reningsverken har en kadmiumfosforkvot under 30 mg Cd/kg P. För dessa reningsverk krävs en årlig reduktion av kadmiumfosforkvot med 4 procent eller mindre för att nå det långsiktiga målet på 17 mg Cd/kg P till För övriga reningsverk krävs reduktioner på cirka 5 procent per år, vilket kommer att kräva extra åtgärder för att hitta enskilda utsläppskällor. Når Cd-halt målet innan 2025 Når Cd-halt målet till 2025 Når Cd-halt målet efter 2025 Cd-halt minskar inte Diagram 4. Reningsverkens bedömning av när de når det långsiktiga målet för Bedömningen är gjord utifrån verkens Cd-halt de senaste 3 åren. Revaq-certifierade reningsverk bedömer själva om de kommer att nå det långsiktiga målet. Bedömningen görs utifrån Cd-halten de senaste 36 månaderna. Resultatet för 2014 är att 18 av 11

12 Cd/P-kvot reningsverken bedömer att de kommer att klara av att nå det långsiktiga målet för Ytterligare fem reningsverk redovisar sjunkande Cd-halter, men dessa verk når inte målet till 2025 med nuvarande minskningstakt. För 15 av reningsverken har Cd-halten inte minskat de senaste 36 månaderna. För att nå det långsiktiga målet måste dessa verk intensifiera sitt uppströmsarbete. KORTSIKTIGA MÅL För att bedöma hur rimligt det är att hållbarhetsmålet kan nås, ska arbetet bedrivas med delmål på kortare sikt. Reningsverken kan då lättare sätta sitt eget arbete i relation till sina resultat. Alla Revaqanslutna reningsverk sätter upp kortsiktiga mål med fem-årsintervall. Inga reningsverk har satt upp kortsiktiga mål som skulle uppfyllas under Det kan konstateras att den reduktion av kadmium som krävs både för kortsiktigt mål och långsiktigt mål överensstämmer väl med den reduktion som vi har lyckat uppnå hos mer än 70 procent av reningsverken under den senaste tioårsperioden. MEDIAN OCH MEDELVÄRDET FÖR KADMIUMFOSFORKVOTEN 2014 års medianvärde för Cd/P-kvot i slam från de certifierade verken som godkänts för användning på åkermark är 27 mg Cd/kg P. Trenden för medelvärdet av Cd/P-kvoten för de verk som varit anslutna i mer än 3 år är i avtagande. Med i diagram 5 redovisad trend för de senaste 5 åren kommer kadmiummålet för 2025, 17 mg Cd/g P, att nås som medelvärde för anslutna verk. 29, , , , , , Diagram 5. Medelvärdet för Cd/P-kvoten under de senaste 6 åren hos verk anslutna mer än 3 år. Värden över 40 mg Cd/kg P hos enskilda verk har tagits bort för åren och 2014 är enbart medelvärde för godkända partier slam. Nyanslutna verk, som varit certifierade 3 år eller mindre har tagits bort eftersom uppströmsarbetet ännu inte fått genomslag i form av förbättrad slamkvalitet. 12

13 Vid 17 reningsverk har slampartier producerats som inte uppnår de kvalitetskrav som ställs i Revaqreglerna. Följden blir att dessa partier inte godkänns för användning på åkermark. Sju av dessa verk redovisar Cd/P-kvoter över 40 mg Cd/kg P, för ej godkänt slam. Det gäller Södra Sandby reningsverk i Lund, Sjölunda reningsverk i Malmö, Mjökulla reningsverk i Mjölby, Karshults reningsverk i Motala, Slottshagens reningsverk i Norrköping, Sunne reningsverk i Sunne. Slottshagens reningsverk i Norrköping hade problem med slampartier med förhöjda kadmiumhalter under Orsaken var spolningar av ledningsnätet. Källan till kadmium visade sig vara äldre sediment i ledningar som följde med spolvattnet till reningsverket och därmed hamnade i enstaka slampartier. Under 2013 utvecklades rutinerna för spolning vilka under 2014 vidareutvecklades i samarbete med en anlitad entreprenör. Flera tungmetaller visar nu en nedåtgående trend, sannolikt som ett resultat av genomfört arbete. Fortlöpande möten med entreprenören under 2014 för att diskutera tillvägagångssättet vid spolning av en stor ledning i direkt anslutning till reningsverket under våren bidrog till att endast ett månadsparti inte blev godkänt för att spridas på åkermark. En stor framgång jämfört med förra året. Sunne reningsverk i Sunne har genomfört en rad åtgärder för att komma till rätta med den höga Cd/P-kvoten i slammet. Information till egna, samt kringliggande anslutna kommuners, innevånare om vilka fraktioner som ska tillföras avloppet har burit frukt i form av lägre kadmiumnivåer under 2014 jämfört med tidigare år. Halterna är dock fortfarande höga och arbetet med att minska belastningen av tungmetaller på reningsverket fortgår. Sjölunda reningsverk i Malmö har producerat slampartier med höga Cd/P-kvoter flera år i rad. Här bedrivs ett intensivt arbete för att hitta källan/källorna till utsläppen. Sjölunda ser under rapportåret resultat av sitt arbete genom lägre halter av kadmium i slammet. IDENTIFIERADE OCH ELIMINERADE KADMIUMKÄLLOR Genom ett aktivt uppströmsarbete har, under 2014, totalt 47 enskilda kadmiumkällor identifierats av de certifierade reningsverken. Det totala bidraget av kadmium från dessa källor till avloppsvattnet utgör årligen 5,4 kg. Detta ger goda förutsättningar för fortsatt minskning av kadmiumhalten i slammet. Identifiering har skett genom systematiska provtagningar i ledningsnätet. Himmerfjärdsverket söder om Stockholm är ett av de verk som har genomfört sådana systematiska provtagningar. Resultaten beskrivs i rapporten "Kartläggning av tungmetaller uppströms Himmerfjärdsverket - En studie av möjliga källor till kadmium och nickel i avloppsslam". Rapporten ger många bra inblickar i var dessa spårelement generellt återfinns i samhället i dag samt vilka verksamheter Himmerfjärdsverket som kan vara möjliga källor till dessa uppströms. Rapporten gav därmed anslutna kommuner en mycket bra vägledning för att gå vidare med sitt uppströmsarbete. 13

14 Gatubrunnslam, vattenfas T ryckeri Tvätteri Verkstad/industri Bostadsområden Externslam, trekammabrunnslam Flygplats Fordonstvätt Värmeverk, kraftvärmeverk Substrat för samrötning Konstnärsfärger Kommuner Lakvatten, deponi, avfall Dagvatten, dränvatten, tillskottsvatten Diagram 6. Av anslutna verk identifierade kadmiumkällor grupperade i 14 grupper. Enheten är gram kadmium. Med kommuner avses kommuner kopplade till reningsverk utanför den egna kommunen eller kommuner kopplade till reningsverk som drivs av kommunalförbund. Uppströmsarbetet som de certifierade verken bedriver har under 2014 medfört att källor motsvarande 0,75 kg kadmium har eliminerats. De största enskilda minskningarna som rapporterats under året står Stockholm Vatten för i form av minskad kadmiumbelastning från två kommuner anslutna till Bromma respektive Henriksdals reningsverk, Sundbyberg och Nacka kommun. Totalt sett är det dock deponier och avfallsanläggningar samt tillskottsvatten vatten som utgör merparten av de källor som identifierats under året. Höganäs och Klippans reningsverk har fört framgångsrika diskussioner med motparten om att koppla bort deponier från respektive kommuns avloppsnät. För båda verken finns nu beslut om bortkoppling av deponier innan

15 Tillskottsvatten som källa till kadmium och andra tungmetaller kan minimeras genom att befintliga ledningar tätas så att markvatten inte läcker in i ledningsnätet samt genom att på lång sikt installera duplikata ledningsnät så att dag- och dränvatten inte tillförs reningsverket. Jönköpings kommun med Simsholmens reningsverk genomför ett stort sådant arbete med att separera ledningsnät och Örebro kommun med Skebäcksverket arbetar med relining av ledningsnät för att minska mängden tillskottsvatten till reningsverket. Även Sunne kommun arbetar med att minimera mängden tillskottsvatten. Här sker det genom att verket spårar ledningar som kopplats fel så att dagvatten tillförs spillvattennätet. Flygplats Laboratorium Fordonstvätt Lakvatten, deponi, avfall Verkstad/industri Gatubrunnslam, vattenfas Internbelastning Externslam, trekammabrunnslam Konstnärsfärger Värmeverk, kraftvärmeverk Nedfall Kommuner Diagram 7. Av anslutna verk eliminerade kadmiumkällor grupperade i 12 grupper. Enheten är gram kadmium. Med kommuner avses kommuner kopplade till reningsverk utanför den egna kommunen eller kommuner kopplade till reningsverk som drivs av kommunalförbund. Revaq-certifierade reningsverk bedriver med andra ord ett framgångsrikt detektivarbete runt om i landet som ger konkreta resultat vilket även framgår av nedanstående exempel. GODA EXEMPEL Som framgår av denna och tidigare årsrapporter har spolningar av ledningsnäten en negativ inverkan på slamkvaliteten. Bromma och Henriksdals reningsverk har under rapportåret tillsammans tagit fram en metod för säker spolning av ledningsnät som beskrivs i rapporten "Säkra spolningar" nr 14SV899. Kungsängsverket i Uppsala har ökat spolningsfrekvensen i sina ledningsnät under de senaste 3 åren och utreder om det kan påverka att kvicksilverhalterna i slammet inte minskar som förväntat. Uppsala arbetar med att utveckla metoder för säker spolning av ledningsnät. 15

16 Andra orsaker till höga kadmiumhalter som uppmärksammats under året är verkens egna kemikalier och externt material som tas emot vid verken. Mjökulla reningsverk i Mjölby har slutat stabilisera sitt slam med kalk, vilket minskat innehållet av kadmium i slammet. Himmerfjärdsverket har fortsatt att identifiera organiskt avfall som innehåller höga halter tungmetaller och tar inte längre emot material med höga tungmetallhalter. Allt organiskt material som tas emot på Himmerfjärdsverket provtas. Kondensvatten från värmeverk är ofta en källa till kadmiumhaltigt vatten. Rosenholms reningsverk i Katrineholm har under rapportåret, genom spårning i ledningsnätet, kunnat visa att fjärrvärmeverket i kommunen är källan till de punktutsläpp av kadmium och zink som konstaterats i Katrineholm sedan Fjärrvärmeverket kommer till följd av detta att koppla bort sitt processvatten. Detta kommer att ske under Nykvarnsverket i Linköping har genom samarbete med kommunens kraftvärmeverk i år kunnat nå målet att inget vatten med förhöjda halter kadmium ska nå reningsverket från värmeverket. I Ängelholms kommun renar fjärrvärmeverket från och med 2014 sitt avloppsvatten själva när de rengör sina pannor vilket har lett till markant minskade koncentrationer av bly, zink och kadmium i vattnet. Bristaverket i Märsta kommun, ett värmeverk som tidigare år släppt ut rökgaskondensat till Käppalaverket har under 2014 kopplat bort detta vatten från spillvattennätet. Industriella verksamheter kan ibland belasta reningsverken med kadmium. Skebäcksverket i Örebro har via Ecoscoop-provtagning lyckats identifiera ett industriområde med mycket höga halter av metaller i avloppsvattnet. Arbetet med att eliminera källan fortsätter under I Nynäshamns kommun pågår ett samarbete mellan reningsverket och oljeraffinaderiet och halterna av kadmium har som en följd av detta minskat under En av de största verksamheterna i Ekerö kommun, Oriflame, skickar inte längre sitt renade processavloppsvatten till det kommunala spillvattennätet vilket minskar kadmiumbelastningen på reningsverket. Ellinge reningsverk i Eslöv som tidigare år identifierat Orkla Foods som den största källan till kadmium i reningsverkets upptagningsområde har arbetat vidare med lösningar för att minska verkets belastning från den källan. Under 2013 uppmärksammades särskilt att konstnärsfärger innehåller höga halter kadmium. Flera certifierade reningsverk har under rapportåret arbetat vidare med att informera om detta. Ekebyhovs reningsverk i Ekerökommun har genomfört ett riktat utskick till konstnärer angående kadmiumfärg. Reningsverket har gått via ett konstförbund som finns lokalt på Ekerö och som många konstnärer är anslutna till. Nynäshamns reningsverk har samarbete med Konstpoolen i Nynäshamn och har via dem delat ut broschyrer om kadmium. Klippans reningsverk i Klippans kommun har också genomfört riktade utskick till konstnärer för att minska användningen av kadmiumfärg. EFFEKT AV KADMIUM PÅ ÅKERMARK De reningsverk som producerar ett slam med en Cd/P-kvot under 20 mg Cd/kg P har fram till balansåret 2025 en mycket ringa påverkan på kadmiumbalansen i åkermarken. Urlakning, nedfall, varierat skördeupptag och erosion påverkar mer. För de reningsverk som har en Cd/P-kvot som överstiger 20 mg Cd/kg P sker en viss ackumulering av kadmium i marken. Genomsnittlig Cd/P-kvot var 25 mg Cd/kg P under Kvoten skall vara högst 17 mg Cd/kg P fram till år

17 I matjordslagret i Sverige finns cirka 600 gram kadmium på en hektar åkermark. Man räknar idag med att atmosfäriskt nedfall och urlakning har samma storleksordning. Balansen på åkermarken blir därmed ett resultat av hur man gödslar och vad man tar bort med den skördade grödan. Vid kvoten 32 mg Cd/kg P i slammet är tillförseln 0,70 gram Cd per hektar och år om fosforgivan är den lagreglerade 22 kg P/ha mot en bortförsel på 0,35 gram Cd per hektar och år. Det sker i så fall en ackumulering med 0,35 gram kadmium per hektar och år. Om det antas att det tar 12 år (fram till 2025) att nå en Cd/P-kvot på 17 mg Cd/kg P kommer totalt 4,2 gram kadmium att ackumuleras. Eftersom en successiv minskning av kadmiumutsläppen är att vänta bedöms ackumulationen bli omkring hälften så stor, det vill säga totalt 2,1 gram per hektar under perioden fram till dess att balans kan uppnås. 2,1 gram/ha motsvarar en ökning av kadmiumhalten i jordbruksmarken på ca 0,35 procent. Denna ökning av kadmium i åkermarken fram till år 2025 behöver vägas mot fördelarna att redan idag på ett miljö- och resurseffektivt sätt kunna recirkulera fosfor i samhället. Den slamgödsling som sker under Revaq-kontroll kommer bara att bidra till ökad ackumulation under en begränsad tid. Kadmiuminnehållet i marken påverkas endast försumbart. Detta är också slutsatsen från de nu mer än 30 åriga försöken med slamgödsling som bedrivs i Malmö och Lund. Dessa försök visar också att det inte sker något ökat upptag av kadmium i grödan vid slamgödsling. Spårelement I vårt samhälle förekommer i dag användning av en mängd spårelement (grundämnen som bara förekommer i relativt små mängder i berg, jord, växter och djur) som används i allt större utsträckning, inte minst i textilier, smink, hygienprodukter och i olika elektronikkomponenter. Det finns naturligtvis en risk för att oönskade spårelement som används i samhället kan hamna i avloppet och därmed följa med som spår i slammet från reningsverken och ut på våra åkrar. För de flesta av dessa ämnen finns i dag inga lagreglerade gränsvärden och en okontrollerad spridning av dessa ämnen via slam skulle kunna leda till en hastig höjning av dessa halter i marken. Det finns krav i lagstiftningen på kontroller av halterna i slam och i jordbruksmark av de sju grundämnen som innebär störst risk för miljö och hälsa (bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink). Certifieringssystemet Revaq går betydligt längre. Därför sker världens mest avancerade granskning av vilka av de 60 spårelement som angetts i Naturvårdsverkets rapport 5148 som skulle kunna leda till en oacceptabel ackumulering i mark. Analys av grödor (till exempel vete eller potatis) för att studera dessa ämnen är inte möjlig då grödornas innehåll av dessa ämnen är så låg att skillnader i upptag mellan slamgödslad mark och icke slamgödslad mark inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Kontrollen måste därför istället ske i slammet och beräkningar görs sedan på vilken ökning av ämnet det teoretiskt skulle innebära i jordbruksmarken. Målet för år 2025 är att ämnen som inte är essentiella för grödorna inte ska ackumuleras mer än 0,20 procent per år i jordbruksmarken. Den verkliga ackumuleringen är lägre än de teoretiskt framräknade värdena som tas fram i granskningen eftersom atmosfärisk deposition, urlakning och upptag i gröda inte är med. 17

18 Vismut, silver, kvicksilver, tenn Guld Bland icke essentiella spårelement intar guld, vismut silver, tenn och kvicksilver en särställning. Dessa fem ämnen påträffas hos mer än hälften av reningsverkens slam i halter som innebär att ämnena ackumuleras mer än 0,20 procent per år i jordbruksmarken. 1,4 1,2 2, ,8 1,5 0,6 0,4 0, Vismut Silver Kvicksilver Tenn Guld 1 0,5 0 Diagram 8. Ackumuleringstakt vid användning av slam från de certifierade reningsverken för de fem spårämnen som ackumuleras snabbast. Redovisad ackumuleringstakt utgör ett medelvärde av ackumuleringstakten vid spridning av slam från alla Revaq certifierade reningsverk. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Guld Vismut Silver Kvicksilver Tenn Diagram 9. Andel certifierade verk som överskrider 0,2 procent ackumuleringstakt med det slam som producerades de senaste fyra åren. Under rapportåret har en större andel av verken haft en hög ackumuleringstakt för tenn än för kvicksilver. Vismut, guld och kvicksilver har en nedåtgående trend medan trenden för silver varit stigande de senaste åren. Under rapportåret har fler verk haft en högre ackumuleringstakt än 0,20 procent för tenn än för kvicksilver. Under tidigare år har kvicksilver haft högre ackumuleringstakt. 18

19 GODA EXEMPEL Ett syfte med certifieringssystemet är att bevaka och förhindra oacceptabel ackumulering av oönskade ämnen i åkermark. Trots att användningen av dessa ämnen ökar i vår omgivning så kan vi konstatera att risken för ackumulation minskar på åkermark när det gäller flera av spårämnena. En av de viktiga delarna i Revaq-arbetet handlar om att spåra varifrån dessa spårelement kommer. I många fall kommer de från vanliga hushållsprodukter. I andra fall kan de bero på en lokal industrianslutning eller komma ifrån tandläkarmottagningar och deras servisledningar som ännu inte är kvicksilversanerade. 26 av de anslutna reningsverken har under rapportåret bedrivit aktiva spårningsinsatser. 22 av reningsverken har under året identifierat källor till utsläpp. Västra Strandens reningsverk i Halmstad, Fors reningsverk i Haninge, Höganäs reningsverk i Höganäs och Himmerfjärdsverket söder om Stockholm har via provtagning identifierat områden med förhöjda halter av spårämnen, som de kommer att arbeta vidare med kommande år. Verken samarbetar med tillsynsmyndigheterna i respektive kommun för att komma till rätta med de förhöjda halterna i aktuella områden. Karshults reningsverk i Motala har under 2014 genomfört en framgångsrik spårning. Genom provtagning och filmning av vissa delar av ledningsnätet identifierades en fastighet som källa till förhöjda halter. Resultatet lämnades över till kommunens avdelningsenhet för Miljö och Hälsa. Ett flertal provtagningar med Ecoscope har utförts för att ringa in och identifiera områden med utsläpp av förhöjda halter utvalda spårämnen. Ytterligare provtagningar kommer att utföras under Resultaten ska fungera som underlag till ett utökat samarbete med kommunens enhet för Miljö och Hälsa. Vadstena reningsverk i Motala kommun har under rapportåret lyckats identifiera en källa till förhöjda halter spårämnen. Den identifierade verksamheten genomför åtgärder på avloppssystemet för att förhindra förhöjda halter i framtiden och reningsverket har renoverat ledningsnätet eftersom där fanns gamla avlagringar som bedömdes kunna läcka spårämnen. Uppföljning av åtgärderna kommer att ske under Reningsverken hittar inte bara källor till spårämnen uppströms. Förhöjda halter kan även bero på kemikalier som används vid rening av avloppsvatten. Västra Strandens reningsverk i Halmstad hör till de verk som beaktar dessa aspekter vid upphandling av fällningskemikalier för att reducera interna belastningen av spårämnen. Bromma reningsverk har minskat sin användning av fällningskemikalie och på så sätt något minskat metallhalterna i slammet. Himmerfjärdsverket i söder om Stockholm har periodvis haft problem med förhöjda metallhalter i slammet. En möjlig orsak till detta kan vara okontrollerad slamtömning vid ett par slamtömningsstationer som finns på avloppsledningsnätet. Telge Nät, som är nätägare för en del av det spillvattennät som levererar avloppsvatten till Himmerfjärdsverket, har genom att stängsla in och kräva inlogg av slamtransporter till Morabergs slamtömningsstation upprättat ett system för spårbarhet och därmed förhindrat okontrollerad slamtömning. 19

20 Oönskade organiska ämnen Det är nödvändigt att hitta effektiva strategier för att minska förekomsten av oönskade organiska ämnen i slam. Det är dock svårt att mäta och analysera direkt i slammet eller att spåra ämnen uppåt i avloppssystemet eftersom halterna är mycket låg. Det kan också vara svårt att veta vilka organiska ämnen man ska prioritera först i sitt uppströmsarbete. Därför är det betydligt bättre att också när det gäller oönskade organiska ämnen direkt söka efter källorna till de ämnen vi vill kontrollera. De oönskade ämnena kommer främst från hushåll, sjukhus och industrier. Kontroll av vilka ämnen som släpps ut kan idag göras vid de flesta anslutna verksamheter. Genom industriernas egenkontroll finns en bra möjlighet att granska vilka kemikalier och ämnen som dessa verksamheter använder. Hushållens utsläpp av oönskade organiska ämnen är svårare att hantera. Ett framgångsrikt uppströmsarbete, med en långsiktig utfasning av miljöfarliga produkter som säljs till hushållen, är det bästa sättet att angripa dessa utsläpp. Här är Svenskt Vatten med och driver på för en mer strikt kemikalielagstiftning inom EU och i Sverige och deltar också i arbetet med miljömärkning av produkter genom sitt arbete i Svanen miljömärkning samt utbildar inköpare vid handeln och dagligvaruhandeln. Revaq-verken arbetar med kontroll och begränsningar av oönskade organiska ämnen på två olika nivåer: Vi identifierar och fasar ut oönskade ämnen redan vid källan i samarbete med anslutna industrier och verksamheter. De ämnen som i första hand fasas ut är de så kallade utfasningsämnena enligt Kemikalieinspektionens PRIO-guide. Vi följer forskningsfronten nära för att ständigt bygga på vår kunskap om de organiska ämnen som kan finnas i slammet kan påverka jordbruksmarken, tas upp av grödorna eller påverka människors hälsa. GRANSKNING AV OÖNSKADE ÄMNEN FRÅN MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Samhället har en rad olika regler och lagar som styr miljöfarliga verksamheter, såsom utsläpp av föroreningar eller användning av mark på sätt som kan leda till skada på människor och miljö. För vissa miljöfarliga verksamheter krävs tillstånd från miljödomstol eller länsstyrelse (A- och B- verksamheter), andra har endast anmälningsplikt (C-verksamhet) medan ytterligare en kategori (Uverksamhet) varken är anmälnings- eller tillståndspliktig. Samtliga till reningsverket anslutna A-, B-, C- och U-verksamheter skall granskas vad gäller användning av kemikalier. Då ämnen som finns med på Kemikalieinspektionens utfasningslista påträffas, ska de fasas ut i samråd med den anslutna verksamheten. Reningsverket kan också göra egna prioriteringar och fasa ut även andra ämnen än de på PRIO-listan. God kontroll finns över de större anslutna verksamheterna. Detta underlättas av ett gott samarbete med de länsstyrelser och kommunala miljökontor som utövar tillsynen. Flera Revaq-certifierade reningsverk rapporterar om nära och bra samarbete inom sina respektive kommuner. 20

21 Granskningen prioriterar i tur och ordning A- och därefter B-, C- och sedan U-verksamheter. Det betyder att relativt många A- och B-verksamheter granskats, vilket framgår av tabell 5. Granskningen innebär att kemikalielistor för verksamheten studeras och i det fall reningsverken påträffar olämpliga ämnen, till exempel utfasningsämnen på PRIO-listan, ska de fasas ut. 24 av de anslutna reningsverken har arbetat med kemikalielistor under Vid varje verksamhet kan det finnas en lång rad olika ämnen som blir föremål för granskning. Det betyder att totalt har storleksordningen kemiska ämnen granskats och riskbedömts av de certifierade reningsverken under Samma ämne kan finnas vid flera anläggningar och en anläggning kan ha flera ämnen. Vid de 146 verksamheter som använder oönskade ämnen har under 2014 totalt enskilda förekomster av oönskade kemiska ämnen identifierats. Alla dessa ämnen är väl beskrivna och dokumenterade hos de certifierade verken. UTFASNINGAR Under 2014 har totalt 80 förekomster av miljöfarliga ämnen eliminerats hos anslutna verksamheter. Utfasningen har skett i samråd mellan enskilda Revaq-certifierade reningsverk och anslutna verksamheter. Detta innebär att ämnena i fråga helt tagits bort från verksamheterna och därmed har utsläppen eliminerats. Tabell 1. Granskning av verksamheter samt identifiering och utfasning av PRIO-ämnen Antal anslutna Antal granskade Med PRIO Antal PRIO Antal utfasade Antal utfasade under året A-verksamheter B-verksamheter C-verksamheter U-verksamheter I de fall utfasning inte är möjlig kan verken ställa krav på verksamheterna att omhänderta avloppsvatten på annat sätt. 21

22 GODA EXEMPEL Nedan följer några goda exempel på insatser som skett vid reningsverket och förtjänar att uppmärksammas. Arbetet med att minska belastningen på reningsverken av PRIO-ämnen och andra hälso- och miljöfarliga ämnen bedrivs ofta i samarbete med kommunernas miljökontor och krav ställs på de verksamheter som hanterar farliga ämnen. Inom VA-SYD sker samarbete med de anslutna kommunerna bland annat genom att ta fram riktlinjer för olika typer av verksamheter. Gemensamma riktlinjer har tidigare tagits fram för spolplattor och fordonstvättar och miljökontoren bedriver nu tillsyn och följer upp att verksamheterna klarar dessa. Under 2014 har arbete med riktlinjer för tandläkare, laboratorier, avfallshantering och klottersanering påbörjats i samarbete med miljökontoren. VA SYD har under året valt att arbeta med följande prioriterade C- och U-verksamheter: verkstäder och fordonstvättar med oljeavskiljare, laboratorier, avfallshanterare och tvätterier. I början av 2014 skickades 582 brev ut till de prioriterade C- och U-verksamheterna. Uppföljning kommer att ske under Huskvarna reningsverk i Huskvarna kommun och Simsholmens reningsverk i Jönköping har under året granskat kemikalielistor från B-verksamheter och via kontakt med verksamheter som har PRIOämnen konstaterat att inga ämnen tillförs avloppsystemet från dem. Centrala reningsverket i Kristianstad har lokaliserat ett stort utsläpp av rengöringsmedel. I Uppsala har en bussdepå, som tidigare konstaterats vara en källa till utsläpp av lösningsmedel och petroleumprodukter ändrat sina rutiner så att utsläppen upphört. Överlag är Revaq-verkens erfarenheter goda när det gäller samarbetet med industrier och andra verksamheter. Identifieringen av oönskade ämnen och utsläppskällor, liksom arbetet med att eliminera dessa är centralt för Revaq-verken. Därför är det väldigt positivt att de flesta verksamheter runt om i landets kommuner konstruktivt deltar i detta viktiga miljöarbete. Informationsinsatser Informationsinsatser är en viktig del av uppströmsarbetet. När punktkällor utgör en minskande andel av belastningen av tungmetaller och främmande ämnen till verken får informationsinsatser till allmänhet en allt större betydelse i arbetet med att förbättra kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet till reningsverken och därmed slamkvaliteten. Under 2014 har de certifierade reningsverken tagit emot studiebesök från närmare personer. Verken har drivit 536 informationskampanjer och insatser, generella i upptagningsområdet, eller riktade mot enskilda områden. 35 av de certifierade verken har genomfört informationskampanjer riktade mot allmänheten under året. 23 av de certifierade verken har riktat information till företag under året. Växjö har under 2014 påbörjat arbetet med projektet "Hållbara Kliv", som riktar sig till grundskolans årskurs 4. Laborationer och förberedande övningar i klassrummen åtföljs av studiebesök på avloppsreningsverket. Projektet syftar till att öka elevernas intresse och kunskap för vatten- och teknikfrågor med hållbar utveckling som röd tråd. Projektet ska också bidra till att ge alla elever möjligheten att lära sig mer om de tekniska systemen för 22

23 dricksvatten, dagvatten och spillvatten. Eleverna ska också få en förståelse för att det är ett stort arbete som görs innan vattnet når kranen respektive efter att det har spolats ner i avloppet. Elev: Anställer ni folk? Guide: Ja, är du intresserad av att börja jobba här? Elev: Ja, i labbet verkar vara roligt att jobba. När kan man få börja? Citat En 11-årig tjej i tankar om arbete på VA, Hållbara Kliv Växjö. Bild 1. Hållbara Kliv i Växjö. 23

24 Himmerfjärdsverket söder om Stockholm firade 40-års jubileum under 2014 med öppet hus och informerade 180 besökande om hur verket fungerar och vad man får spola ned i avloppet. Stora biltvättarhelgen april uppmärksammades av Sörmland Vatten som stod vid sex biltvättar i Katrineholm, Flen och Vingåker och delade ut vattenflaskor och pratade med kommuninvånare om hur viktigt det är att tvätta bilen på en biltvätt med rening och inte hemma på garageuppfarten. En film producerades också i och med biltvättarhelgen. Den kan ses på Sörmland Vattens hemsida. Nykvarnsverket i Linköping och Sjöstad reningsverk i Karlstad uppmärksammade FNarrangemanget världstoalettens dag den 19 november. Karlstad hade en utställning på Stora torget. Händelsen uppmärksammades i både lokal-tv och i lokaltidningar. Linköping hade bioreklam den dagen. Bild 2. PÅ SAAB Arena i Linköping är speglarna brandade med budskap som bl.a. tar upp vad som inte ska slängas i toaletten. 24

25 Bilaga Cd/P-kvot i slam (mgcd/kgp) Kommun Reningsverk Bollnäs Arbrå ARV Borås Gässlösa ARV Ekerö Ekebyhov ARV Eslöv Ellinge ARV GRYAAB Ryaverket Halmstad Västra Strandens ARV Haninge Fors ARV Helsingborg Öresundsverket Höganäs Höganäs ARV Jönköping Huskvarna ARV Simsholmen ARV Kalmar Tegelviken ARV Karlshamn Sternö ARV Karlstad Sjöstadsverket Katrineholm Katrineholms ARV Klippan Klippans ARV Kristianstad Centrala ARV Kungsbacka Hammargårds ARV Käppalaförbundet Käppalaverket Linköping Nykvarn ARV Lund Källby ARV Södra Sandby ARV

26 Malmö Klagshamn ARV Sjölunda ARV Motala Karshults ARV Mjölby Mjölkulla ARV Norrköping Slottshagens ARV Nynäshamn Nynäshamns ARV Stockholm Bromma ARV Henriksdals ARV Sunne Sunne ARV Syvab Himmerfjärdsverket Uppsala Kungsängsverket Vadstena Vadstena ARV Vingåker Vingåkers ARV Västerås Tomta Gård Växjö Växjö ARV Ängelholm Ängelholms ARV Örebro Skebäcks ARV Nyköping Brandholmen ARV 28 Oxelösund Oxelösunds ARV 30 Cd/P-kvoterna för åren 2010 till 2012 gäller hela den under året producerade slammassan. Siffrorna för 2013 och 2014 gäller det slam som godkänts för spridning på åkermark enligt Revaq-reglerna. 26

27 Forskningen Revaq certifieringen innebär att reningsverken åtar sig att arbeta med ständiga förbättringar. Detta innebär krav på ny kunskap, forskning och implementering av ny kunskap i det dagliga arbetet på reningsverken och i uppströmsarbetet. Sverige ligger långt framme när det gäller forskning inom VA-området. Svenskt Vatten stöder en rad olika forskningsprojekt vid svenska universitet och högskolor. En liten del av vattenräkningen som alla betalar går till forskning kring vatten och avlopp. Vattentjänstföretagen är de facto en av de viktigaste aktörerna i landet när det gäller vattenmiljö- och kretsloppsforskning och implementering av nya metoder och förbättrade rutiner i det åtgärdsinriktade vattenmiljö- och kretsloppsarbetet runt om i hela Sverige. Forskningen kring kretslopp av näringsämnen från slam och miljö är omfattande. Såväl i Sverige som internationellt. Revaq verken följer naturligtvis den forskning som bedrivs. Revaq s Vetenskapliga råd* följer kunskapsutvecklingen och ger råd till Revaq verken i deras arbete. För att bygga upp kunskap och visa på olika användningar och möjligheter har Svenskt Vatten sedan 1993 finansierat ett trettiotal utvecklingsprojekt om olika användningsområden för näringsämnen och organiskt material från avloppsslam. Nedan ger vi några exempel på aktuell forskning som berör kretslopp av näringsämnen från slam och miljö. Forskningen handlar bland annat om huruvida olika oönskade ämnen i slam kan vara skadliga, riskbedömningar på kort och lång sikt, vilka gränsvärden som krävs för olika ämnen eller om de grödor som odlas tar upp farliga ämnen från slam och gödsel. Forskningen tittar vidare på läkemedelsrester i slam och studerar hur man hanterar olika organiska föreningar, kemikalier och tungmetaller i vatten och slam. EXEMPEL PÅ AKTUELLA FORSKNINGSPROJEKT 1. Fältförsök i Skåne sedan 1981 Systematiska fältförsök för att undersöka effekterna på mark och gröda vid spridning av slam på åkermark har pågått i Malmö och Lund sedan 1981 och de pågår fortfarande. Slam från två avloppsreningsverk har spridits på försöksytor på Petersborgs gård strax söder om Malmö och på Igelösa gård strax norr om Lund. Valet av grödor har följt den växtföljd som tillämpats på respektive gård. Slamkvaliteten har genomgått en avsevärd förbättring sedan försöken startade. Samtliga metallhalter har minskat med tiden och minskningen sedan början av 80-talet av halterna av bly, kadmium och kvicksilver är cirka %. Fältförsöken har visat att slamgödsling medför att markens mullhalt förbättras och att skördarna i snitt blivit 7 procent större. Fosfor och kvävehalten har ökat. Försöken har entydigt visat att slamtillförseln inte leder till att växternas upptag av tungmetaller ökar. 27