Kopparhalter i Käppalaverkets slam

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kopparhalter i Käppalaverkets slam"

Transkript

1 Rapport Diarienummer KF Kopparhalter i Käppalaverkets slam Jennie Amneklev Käppalaförbundet

2 Käppalaförbundet 2 (25) Sammanfattning Sedan flera år tillbaka är koppar (Cu) den metall som för Käppalaförbundet (Käppala) begränsar givan vid slamspridning. Mer kunskap behövs om källor till uppmätta Cu-halter i slammet och denna studie syftar till att bidra till denna kunskap och utreda situationen för Käppala. Genom en litteraturstudie granskades Käppalas tidigare arbete, deras nät och anläggning samt hur halterna hos Käppala förhåller sig om de jämförs med andra reningsverk i Sverige. Det tidigare arbetet som lagts på att spåra källor till Cu hos Käppala har varit genomarbetat och relevant. Kopparbidraget varierar mellan kommunerna, bland annat beroende på variationer i deras flöde och att antalet anslutna personer skiljer sig åt. Käppalas halter jämfördes med medelvärdet för andra reningsverk i Sverige och det kan konstateras att halterna i inkommande vatten ligger över medelvärdet och i utgående vatten under medelvärdet. Cu-halten i slam hos Käppalaverket ligger också över medelvärdet och en ökande trend kan ses. Fler mätningar inom Käppalas nät behövs men exjobb kan också genomföras för att utreda Cu-mängden i ledningar samt vilka slags Cu-ledningar som finns i olika slags hus. Dessutom borde diffusa utsläpp och föroreningar i mark och grundvatten inom upptagningsområdet utredas. Slutligen finns det även en stor osäkerhet i mätvärden, vilket kan vara svårt att ändra. Det måste dock tas med i beräkningarna att denna osäkerhet kan försvåra arbetet att identifiera källor till Cu.

3 Käppalaförbundet 3 (25) Innehållsförteckning 1. Introduktion Upplägg Tillvägagångssätt Källor till uppmätta kopparhalter i Käppalas slam Hushåll Rörledningar Mätningar i Käppalas ledningsnät och anläggning 5 4. Käppalaverket jämfört med andra avloppsreningsverk Halt i inkommande och utgående vatten Halt i slam Cu/P-kvot Osäkerheter Sammanfattning och reflektion Förslag på framtida projekt Källförteckning Bilagor Bilaga 1 Data till figurer och tabeller Figur 1-2 och Tabell 1 Data över kommunerna Figur 3 Koppar i ingående vatten Figur 4 Koppar i utgående vatten Figur 5-7 Koppar i slam Figur 8 Koppar per person Figur 9-10 Koppar/fosfoskvot Figur Mätosäkerhet... 25

4 Käppalaförbundet 4 (25) 1. Introduktion Koppar (Cu) är den metall som gör att Käppalaförbundet i dag inte kan sprida full slamgiva på åkermark. Även om tungmetallen är ett essentiellt ämne är Cu vid höga halter mycket giftig för många organismer, både i mark och vatten. Vid slamspridning ackumuleras därför Cu-halten i jorden och behovet av mer kunskap om källor till uppmätta Cu-halter i slammet samt hur vi går tillväga för att minska dessa halter är stort. Denna studie utfördes med syftet att bidra till denna kunskap och utreda situationen för Käppala Upplägg Denna rapport är uppdelat in i tre delar: Källor till uppmätta kopparhalter i Käppalas slam Här ligger fokus på Käppalas tidigare arbete, vilket har presenterats genom olika examensarbeten och dessutom sammanfattats i Frenzel (2015). Beräkningarna och källorna som använts har granskats och en litteratursökning genomfördes för att se om någon ny data har presenterats inom området och som skulle kunna påverka resultatet. Mätningar i Käppalas ledningsnät och anläggning Här ligger fokus på att undersöka om det går att spåra var kopparn kommer ifrån, till exempel om det går att härleda till en speciell kommun, ett område inom en kommun eller en aktivitet vid verket. Detta inkluderar gammal data från mätningar som tagits i nätet, men även nya prover som togs under arbetets gång. Resultatet från dessa mätningar ställs även i relation till Cu mängd per ansluten person för att lättare kunna jämföra skillnaderna mellan kommunerna. Om det finns stora flöden från exempelvis dagvatten eller grundvatten kommer provtagningar av mark- och grundvatten granskas för att se om det finns förorenad mark som kan läcka Cu. Käppala jämfört med andra avloppsreningsverk Fokus ligger här på uppmätta halter hos Käppala, vilka ställs mot uppmätta värden hos andra avloppsreningsverk i Sverige. Om det är skillnad, vad kan förklaringen vara till att Käppala ligger så pass mycket högre/lägre än de andra verken? Ligger förklaringen vid anläggningen eller i nätet? Uppmätta Cu-halter och mängder i inkommande vatten, slam och utgående vatten jämförs mellan verken. Även en jämförelse mellan Cu mängd per person och år hos de olika reningsverken görs, med hänseende till antalet anslutna personer Tillvägagångssätt Främst genomfördes en litteraturstudie där källorna inkluderat dokument hos eller publicerat av Käppala (bland annat mätningar inom nätet och verket) samt andra svenska avloppsreningsverks miljörapporter. Mer information om detta finns i Bilaga Källor till uppmätta kopparhalter i Käppalas slam Enligt Frenzel (2015) kommer 65 % av inkommande Cu till Käppala från hushåll och rörledningar. Enligt Sörme och Lagerkvist (2002) är denna siffra 59 % och enligt Eriksson

5 Käppalaförbundet 5 (25) och Lagerkvist (2015) ligger den på 51 %. Ahlmark m.fl (2005) gör uppskattningen 60 %. Baserat på detta anses Frenzels (2015) uppskattning vara rimlig Hushåll Frenzel (2015) uppskattar bidraget från hushåll (ej inkluderat Cu i rörledningar) till kg/år, baserat på 7,2 mg Cu per person och dag. Det motsvarar 33 % av inkommande Cu till Käppala. Almqvist (2007) uppskattar bidraget till att vara 7,7 mg per person och dygn vilket skulle innebära kg/år. Detta inkluderar råvatten (90 kg/år), så det bidraget uppskattas till kg/år efter avdrag. Detta överensstämmer med mängden som uppskattats i Frenzel (2015) Rörledningar Frenzel uppskattar bidraget från rörledningar till kg/år, vilket är baserat på 40,7 µg/l Cu i dricksvatten (1 338 kg/år, baserat på rörnätsanalyser på dricksvattnet) minus Cu i råvatten (90 kg/år). Det motsvarar 32 % av inkommande Cu till Käppala. Detta innebär att 49 % av vattnet från hushåll+rörledningar kommer från rörledningar. Enligt Lindh (2006) ligger medelvärdet för Cu i utgående vatten från Hammarby Sjöstad på 36,5 µg/l. Detta inkluderar Cu från enbart hushåll och inte rörledningar då Cu i rörledningar inte är tillåtet i Hammarby Sjöstad. Enligt Frenzel (2014) ligger mängden Cu från rörledningar på 40,7 µg/l. Dessa skulle ihop betyda att 53 % av den totala halten i vatten från hushåll (hushåll+rörledningar) kan förklaras av Cu i rörledningar. Frenzel (2015) uppskattar denna mängd till 49 %, baserat på bara egen data. Dessa siffror hamnar inom rimligt avstånd från varandra. 3. Mätningar i Käppalas ledningsnät och anläggning Käppala får vatten från 12 kommuner och totalt cirka personer (Tabell 1). Solna är den kommun som bidrar med mest inkommande vatten till Käppala, medan Järfälla bidrar med minst flöde. Vidare har Solna även flest personer anslutna (15 %) och Järfälla har endast en liten del (1 %). Om vi däremot anpassar flödet till per person och år har istället Järfälla den största tillförseln. Tillförseln från de olika kommunerna blir mer jämförbar genom denna anpassning. Det måste dock nämnas att antalet arbetsplatser varierar mellan kommunerna, vilket också påverkar mängden hushållsspillvatten. Ingen hänsyn har tagits till denna variation. Varför vissa kommuner har en större tillförsel, anpassat till antalet anslutna personer, borde utredas vidare. Detta beror med största sannolikhet på vilket slags vatten som når spillvattnet i de olika kommunerna (till exempel mängden tillskottsvatten) och vilken slags bebyggelse som är ansluten, till exempel andelen hushåll och olika verksamheter.

6 Käppalaförbundet 6 (25) Tabell 1. De 12 kommuner vars avloppsvatten når Käppalaverket, hur många anslutna personer i de olika kommunerna, hur stor del av det totala flödet till Käppala de olika kommunerna står för samt bidraget av det totala flödet anpassat till befolkning. Siffrorna är avrundningar. Kommun Anslutna 2014 Anslutna (%) Del av flöde (%) Del av flöde, anpassat (%) Danderyd Lidingö Sigtuna Sollentuna Solna Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Järfälla Nacka Värmdö Totalt Baserat på äldre och nya mätningar har bidraget från de olika kommunerna uppskattats (Figur 1 och 2). Anmärkningsvärt här är det låga flödet från Vallentuna (0,6 % av det totala flödet och 1 g per person och år), det höga flödet från Solna (14 % av det totala flödet) och det höga flödet per person från Värmdö (15,3 g per person och år). Dessa siffror är baserade på mätningar från Dock måste det tas i beaktande att dessa siffror till stor del är osäkra då de endast är baserade på enstaka tidigare mätningar i nätet. Detta gäller främst de undersökningarna som har gjorts innan 2016 (se Bilaga 1). Fler mätningar och speciellt mätningar i anslutningspunkterna för de olika kommunerna, bör göras för att fastställa att siffrorna stämmer. Inga mätningar har ännu genomförts i Sollentuna, Täby och Upplands Väsby (dessa står därför för 0 % i Figur 1). I skrivande stund är 43 % av inkommande mängd Cu till Käppala fortfarande okänd. 43% 6% 4% 7% 7% Figur 1 1. Hur stor del (%) av den Cu-mängd som kommer in till Käppalaverket som kommer från de olika anslutna kommunerna. 11% 0% 1% 14% 7% 0% 0% Danderyd Lidingö Sigtuna Sollentuna Solna Täby Upplands Väsby Vallentuna Nacka Värmdö Upplands Bro+Järfälla 1 Figur är ej komplett, data saknas för Sollentuna, Täby och Upplands Väsby. Dessa är därför 0 i figuren.

7 Käppalaförbundet 7 (25) Mängden per person (g/person och år) kan dessutom jämföras med den totala mängden in till Käppala under 2015 (Figur 2). Vallentuna ligger då långt under medan Värmdö ligger över mängden in till Käppala. Som nämnts tidigare är också dessa siffror väldigt osäkra och fler studier behövs. g/person och år Figur 2 2. Koppar per person och år i de olika kommunerna anslutna till Käppalaverket. År 2014 var omkring 3 % av inkommande vatten till Käppala dagvatten, 21 % grundvatten och 16 % indirekt nederbörd (9 % långsam och 7 % snabb). Denna fördelning kan antas gälla även för senare år. Vid en snabb genomgång hittades inga studier som visar på att mark och grundvatten inom Käppalas upptagningsområde innehåller höga halter Cu (exempelvis förorenad mark eller grundvatten). Förhoppningsvis kommer framtida mätningar inom nätet visa var mer fokus bör läggas. Om flöden med höga Cu-halter hittas kan då fokus bland annat läggas på att undersöka om det finns inläckande dagvatten, grundvatten eller indirekt nederbörd uppströms mätpunkten. En granskning av Cu-halten i inkommande vatten under året gjordes för att se eventuella variationer. Ett samband mellan ökad nederbörd (ökat inflöde till verket) och Cu-halt granskades av Frenzel (2016). Ju högre inflödet är, desto lägre är Cu-halten i vattnet. Det borde betyda att halten späds ut. Detta syns tydligt under våta år då det regnat mycket. Vidare kan inget samband ses mellan Cu-halten under de olika månaderna, ingen månad har under flera år i rad visat högre eller lägre Cu-halt jämfört med årsmedel. En svag ökning av Cu-halten i slam kan ses under hösten (oktober) och en svag nedgång under våren (mars) men annars kunde inte heller någon klar årsvariation ses. 4. Käppalaverket jämfört med andra avloppsreningsverk Studien har begränsats till större avloppsreningsverken i Sverige (> anslutna). 11 verk har valts ut och en lista på dessa presenteras i Tabell 2. Alla verk utom ett (Kungsängens reningsverk i Västerås) är Revaq-certifierade. Uppmätta halter, mängder och 2 Figur är ej komplett, data saknas för Sollentuna, Täby och Upplands Väsby. Dessa är därför 0 i figuren.

8 Käppalaförbundet 8 (25) beräknade värden för de olika reningsverken har jämförts med Käppala. När ett medelvärde presenteras är detta således ett medelvärde för de 11 utvalda reningsverken. Data för de olika reningsverken har hittats i deras respektive miljörapporter Tabell 2. Några svenska avloppsreningsverk, antalet anslutna personer under 2015 samt om de är Revaqcertifierade. Källa: Miljörapporter för de olika verken. Reningsverk Kommun Anslutna personer (2015) REVAQcertifierade Analys-labb 1 Henriksdal Stockholm Ja Eurofins Ryaverket Göteborg Ja Ryaverket Käppala Lidingö Ja Eurofins Bromma Stockholm Ja Eurofins Sjölunda Malmö Ja Vattenlaboratoriet Himmerfjärdsverket Grödinge Ja Alcontrol/ALS Kungsängsverket Uppsala Ja ALS Nykvarnsverket Linköping Ja Tekniska Verken Kungsängens ARV Västerås Nej Alcontrol Slottshagen Norrköping Ja Alcontrol Skebäcks Örebro Ja Eurofins 1 Laboratoriet de olika verken använt sig av under Begränsat till metallanalyser De olika labben har olika mätosäkerhet för Cu: Eurofins: 15 % för slam och 20 % för vatten. Ryaverket: 22 % för vatten (under 90-talet, kan ha justerats). Vattenlaboratoriet: 25 % för slam och 10 % för vatten. Alcontrol: 20 % för slam och 15 % för vatten. ALS: ca 20 % för slam och vatten. Tekniska Verken: 20 % för slam och vatten Halt i inkommande och utgående vatten I Käppalaverket uppmättes Cu-halten i inkommande vatten till 67 µg/l under Utgående vatten från Käppalaverket låg under samma period på 6,5 µg/l och den totala mängden i slam var kg, vilket motsvarar 7,7 g/person ( personer anslutna). Vid en första anblick skiljer sig inte dessa halter och mängder nämnvärt från andra avloppsreningsverk i Sverige, då andra verk har både högre och lägre halter i sitt inkommande och utgående vatten (Tabell 3, Figur 3 och 4).

9 Käppalaförbundet 9 (25) Tabell 3. Kopparhalter i ingående och utgående vatten samt slam hos några avloppsreningsverk år Källa: Miljörapporter för de olika verken. Reningsverk Cu in.vatten (µg/l) Cu ut.vatten (µg/l) Mängd i slam (kg/år) Henriksdal 73 3, ,3 Ryaverket 51 7, ,7 Käppala 67 6, ,7 Bromma 40 9, ,3 Sjölunda 68 6, ,3 Himmerfjärd ,1 Kungsängsverket 55 6, ,0 Nykvarnsverket 65 3, ,3 Kungsängens ARV ,3 Slottshagen 58 7, ,9 Skebäcks 39 4, ,4 Medelvärde 57 6,9-7,3 Per person och år (g) Om ett medelvärde beräknas för alla avloppsreningsverk (där data funnits tillgänglig) kan det dock konstateras att Cu-halten i inkommande vatten hos Käppala ligger över medelvärdet och har gjort det i princip varje år sedan 2005, undantaget är då halten låg runt och under medelvärdet (Figur 3). Kopparhalterna i det ingående vattnet från Käppala uppskattades innan 2010 endast utifrån mängden i slam. De uppmätta halterna från dessa år kan därför anses vara mer osäkra än de efter Det är oklart om situationen är detsamma för de andra verken eller om de mätte halterna i det ingående vattnet. Här har Cu-halterna rapporterade i avloppsreningsverkens miljörapporter för varje år använts Cu i inkommande vatten, µg/l Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Slottshagen Figur 3. Kopparhalter i inkommande vatten till Käppala och andra avloppsreningsverk i Sverige, samt medelvärdet för de analyserade verken Kopparhalten i utgående vatten hos Käppala ligger under medelvärdet (Figur 4) och har gjort det sedan Halterna hos övriga varierar dock kraftigt mellan olika verk och olika år. Den uppmätta Cu-halten i utgående vatten hos Kungsängsverket (Uppsala) har exkluderats från figur 4 då dessa ligger högt över de övriga (52 µg/l 2007 och 27 µg/l 2006) Skebäcks Medelvärde

10 Käppalaförbundet 10 (25) Dessa halter är förhöjda jämfört med senare år då vattnet i kommunen avhärdades 2008, vilken ger ett mjukare vatten som medför att mindre Cu släpper från vattenledningarna Cu i utgående vatten, µg/l Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsve rket Kungsängsverke t Kungsängens arv Nykvarnsverket Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 4. Kopparhalter i utgående vatten hos Käppala och andra reningsverk i Sverige, samt medelvärdet för de analyserade reningsverken. Förhållandet mellan inkommande och utgående vatten (kvoten) beräknades för att se hur stor del av Cu i det inkommande vattnet som återfinns i det utgående vattnet (Tabell 4). Beräkningen gjordes genom att halten i utgående vatten delades med halten i inkommande vatten. En kvot på 100 % innebär därför att allt Cu som kommer in till verket också går ut genom vattnet. Denna siffra bör därför vara så låg som möjligt då Cu-halten helst ska samlas i slammet. En jämförelse har gjorts för hur skillnaden ser ut mellan Käppala och medelvärdet för några reningsverk i Sverige. Förhållandet visar att Käppalaverket varje år sedan 2007 ligger under medelvärdet och därför i högre grad renar vattnet från Cu jämfört med de andra verken. Tabell 4. Hur stor del (kvot, %) av Cu i inkommande vatten till de olika reningsverken som återfinns i utgående vatten. Käppala vs medelvärdet visar om Käppala legat under eller över det genomsnittliga värdet under året. År Käppala (%) Henriksdal (%) Bromma (%) Ryaverket (%) Sjölunda (%) Himmerfjärdsverket (%) Kungsängsverket (%) Nykvarnsverket (%) Slottshagen (%) Skebäcks (%) Medelvärde (%) Käppala vs medelvärdet under under under under under under under under under - Ingen uppgift

11 Käppalaförbundet 11 (25) 4.2. Halt i slam Kopparhalten i slam hos avloppsreningsverken under de senaste fem åren presenteras i Figur 5. Käppala har högre Cu-halt i slam jämfört med medelvärdet för alla verk. Några avloppsreningsverk (framförallt till exempel Nykvarnsverket) har Cu-halter i slam som ligger långt under de övriga. Himmerfjärdsverket är det verk med flest anslutna ( ) som ändå haft en relativt låg Cu-halt i slam ( mg/kg TS) under de senaste fem åren. De har dock under samma period haft en Cu-halt i utgående vatten som legat högre än de andra reningsverken (Figur 4) Cu i slam, mg/kg TS Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Figur 5. Kopparhalter i slam hos några reningsverk i Sverige mellan 2010 och Skebäcks Medelvärde Kopparhalten i slam hos avloppsreningsverken under de senaste 20 åren presenteras i Figur 6. Jämfört med Henriksdal och Bromma ligger Käppala i ungefär samma nivå under slutet av 1990-talet. Efter 1998 börjar Cu-halten hos Käppala öka jämfört med Henriksdal och Bromma och en tydlig ökning kan sedan ses från Käppala ligger över medelvärdet för Cu-halten i slam under alla år sedan 2001.

12 Käppalaförbundet 12 (25) Cu i slam, mg/kg TS Figur 6. Kopparhalter i slam hos några svenska reningsverk Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Skebäcks Medelvärde Käppala använde sig av Kemicond under I Figur 6 syns en ökning av Cu-halten i slam under dessa år och en minskning kan även ses efter det att Kemicond togs bort. Då det endast gått något år sedan Kemicond avvecklades är det svårt att dra någon slutsats om det finns ett samband. Detta bör dock undersökas om några år då vi borde kunna se hur halten ändrats eller till och med gått tillbaka till samma nivåer som innan Kemicond infördes. Årsvärdena för Cu-halten i slam hos Käppalaverket och medelvärdet för de analyserade verken ses i Figur 7. En trendlinje visar att medan medelhalten hos verken minskar, ökar den hos Käppala Trend för Cu i slam, mg/kg TS Käppala Medelvärde Linjär (Käppala) Linjär (Medelvärde) Figur 7. Halten i slam hos Käppala och medelvärdet för de analyserade verken, samt trendlinje för båda. Skillnaden mellan Cu per person och år (anslutna till de olika verken) varierar och Käppala kan anses ligga på ungefär samma nivå som de övriga, dock strax över medelvärdet (Figur 8). Nykvarnsverket, som hade betydligt lägre mängd än de övriga i total halt i slam (Figur 5) ligger ändå på ungefär samma nivå Cu per person och år. Den presenterade mängden Cu per

13 Käppalaförbundet 13 (25) person och år beräknades utifrån total mängd i slam för verket och antal anslutna personer till verket det angivna året. g Cu/person och år Käppala 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Figur 8. Cu per person och år hos några reningsverk i Sverige Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärd Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Skebäcks Medelvärde Enligt SCB (2016) ligger Cu-halten i slam högre hos större reningsverk jämfört med mindre (totalt 431 reningsverk under år 2014, osäkerhet på data: %) (Tabell 5). Jämfört med dessa siffror ligger Käppala återigen över medelvärdet för Cu-halt i slam och under medelvärdet för Cu-halt i utgående vatten. Tabell 5. Koppar i slam och utgående vatten baserat på anslutna personekvivalanter. Källa: SCB Personekvivalanter (dim) Koppar i slam (mg/kg TS) Koppar i utgående vatten (µg/l) < < Totalt Käppala ,9 7,4 10,2 4, Cu/P-kvot Ett annat sätt att jämföra Cu-halten hos Käppala med andra avloppsreningsverk är att titta på koppar/fosfor-kvoten (Cu/P-kvot) (Figur 9 och 10). Det är detta gränsvärde som begränsar slamgivan för Käppala. Denna kvot bör vara så låg som möjligt, då det innebär att antingen är Cu-halten i slammet låg eller så är P-halten i slammet hög. Koppar/fosfor-kvoten hos Käppala ligger runt medelvärdet för slam och under medelvärdet för inkommande vatten under åren Detta medelvärde är baserat på de sju avloppsreningsverk som presenteras i Figur 9 och 10.

14 Käppalaförbundet 14 (25) Cu/P-kvot, slam, mg/kg Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Medelvärde Figur 9. Koppar/fosfor-kvoten i slam hos några svenska reningsverk Cu/P-kvot, inkommande vatten, µg/l Cu, mg/l P Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Medelvärde Figur 10. Koppar/fosfor-kvoten i inkommande vatten hos några svenska reningsverk Kvoterna skiljer sig mellan de olika verken beroende på om beräkningarna gjorts på inkommande vatten eller slam. Detta kan bland annat bero på mätosäkerheten vid analys i vatten och slam, vilket också påverkar hur stor del av kopparn och fosforn i inkommande vatten som återfinns i slammet. Denna osäkerhet diskuteras vidare nedan. 3 Halterna för fosfor hos Ryaverket, Himmerfjärdsverket och Kungsängsverket är viktade årsmedelvärden (mot det totala flödet). De övriga halterna är ej viktade.

15 Käppalaförbundet 15 (25) 5. Osäkerheter Mätosäkerheten för Cu-halten i vatten varierar hos de olika verken (Figur 11-13) beroende på vilket analyslaboratorium de valt att använda (Tabell 2). De flesta verk har en mätosäkerhet på mellan % för Cu-halt i slam och vatten. Att tolka resultaten är därför svårt. I denna studie nämns att Cu-halten i slam och vatten hos Käppala ligger under eller över medelvärdet. Mätosäkerheten i figur visar dock att Cu-halterna hos Käppala kan ligga närmare eller längre från medelvärdet än vad som presenterats. Detta bör tas i beaktande när de jämförande resultaten presenteras och diskuteras. Halterna som är inkluderade i denna studie är baserade på årsmedelvärden, vilket är sammanställt utifrån 12 månadsprover. Osäkerheten på analyserna är konstant, men ju fler prov som analyseras desto närmare verkligheten borde medelvärdet komma Cu i inkommande vatten, µg/l µg/l Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 11. Kopparhalter i inkommande vatten hos olika verk, inklusive mätosäkerheten. 20 Cu i utgående vatten, µg/l 15 µg/l Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Kungsängens arv Nykvarnsverket Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 12. Kopparhalter i utgående vatten hos olika verk, inklusive mätosäkerheten.

16 Käppalaförbundet 16 (25) Cu i slam, mg/kg TS Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Sjölunda Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens arv Slottshagen Skebäcks Medelvärde Figur 13. Kopparhalter i slam hos de olika verken, inklusive mätosäkerheten. Ett område där denna osäkerhet är tydlig är vid jämförelsen av mängden Cu i inkommande vatten, slam och utgående vatten (Tabell 6). Mängd Cu i inkommande vatten bör återfinnas i slam + utgående vatten. Detta stämmer dock inte för flera avloppsreningsverk, till exempel uppskattades mängden Cu i inkommande vatten hos Käppalaverket under 2015 ligga cirka 660 kg under mängden som återfinns i slam + utgående vatten. Hos Henriksdals avloppsreningsverk var det under samma år istället kg Cu som fanns i det inkommande vattnet och som inte återfanns i slam + utgående vatten. Denna mängd varierar dessutom både mellan verken och mellan olika år. Tabell 6. Cu-mängder i inkommande, utgående vatten samt slam hos reningsverken. Cu-skillnaden har beräknats genom: Cu-mängder i inkommande vatten (slam + utgående vatten), Presenterade siffror är baserade på avrundningar. Källa: Miljörapporter för de olika reningsverken. Reningsverk Cu in.vatten (kg/år) Cu slam (kg/år) Cu ut.vatten (kg/år) Cu skillnad (kg/år) Henriksdal Ryaverket Käppala Bromma Sjölunda Himmerfjärd Kungsängsverket Nykvarnsverket Kungsängens ARV Ej uppskattat Slottshagen Ej uppskattat Skebäcks Ingen mätning av Cu i ingående vatten och en uppskattning har därför inte gjorts för verket.

17 Käppalaförbundet 17 (25) 6. Sammanfattning och reflektion Beräkningarna i rapporten verkar överensstämma med annan litteratur. Kopparbidraget per person varierar mellan kommunerna men mer studier behövs. För att kunna gå vidare och spåra källor uppströms behövs mer mätningar inom Käppalas nät samt fler studier över hur mycket Cu som verkligen löses från ledningar. Detta skulle kunna ge insyn i vilka områden (till exempel industriellt eller hushåll) eller kommuner som bidrar med mer eller mindre Cu än andra. Käppalas halter i inkommande och utgående vatten samt slam skiljer sig från andra avloppsreningsverk i Sverige, dock är variationen inte stor. Halten i inkommande vatten ligger över medelvärdet och i utgående vatten under medel, vilket kan förklara varför Käppala har en högre mängd Cu i slammet jämfört med andra. Andra verk har genom åren haft högre och lägre Cu-halter än Käppala i inkommande och utgående vatten. Cu-halten i slam hos Käppalaverket ligger över medelvärdet, men andra verk har under vissa år haft högre halter av Cu jämfört med Käppalaverket. Vidare visar också Cu-halten i slammet en ökande trend, medan medelvärdet för de analyserade verken visar en minskande trend. Det är en stor osäkerhet i mätvärdena, då de flesta analysresultat inkluderar en mätosäkerhet på runt 20 %. Frenzel uppskattade att källan till omkring 24 % av den inkommande mängden Cu till Käppala fortfarande är oidentifierad. En lägre mätosäkerhet är svårt att uppnå, även om det är eftersträvansvärt Förslag på framtida projekt Förslag: Det finns olika sorters Cu-rörledningar i olika sorters hus. Dessa ledningar släpper ifrån sig olika mängder beroende på sort. Halterna kan variera mellan 0,01 och 0,5 mg/l (Frenzel, 2015, har räknat med 0,04 mg/l). Bostäder uppförda under tal har till exempel en högre Cu-halt i sina rör. Eventuellt kan den uppskattade mängden Cu i rörledningar bli mer pålitlig om en studie görs för att undersöka skillnad mellan Cu-rör samt mängden Cu-rör som finns i Käppalas upptagningsområde. Sannolikt är dock att den nya uppskattningen kommer att vara i ungefär samma område som den nuvarande. Detta skulle exempelvis kunna göras genom ett exjobb. Förslag: Mer undersökningar måste göras av dagvatten och indirekt nederbördspåverkan. Det finns många diffusa utsläpp av Cu från källor såsom t.ex. trafik, tågledningar, behandlat trä etc. som kan hamna i dagvatten och indirekt nederbördspåverkan. Även om mängden vatten från dessa källor är låg i Käppalas upptagningsnät, och Cu-halten i inkommande vatten späds ut vid större mängder nederbörd, bör en undersökning göras, främst för att ha underlag för att utesluta källan. Förslag: En granskning borde göras av undersökningar av mark och grundvatten som gjorts i kommunerna, speciellt kommuner som har inläckage från grundvatten till spillnätsledningar. Många markundersökningar görs vid t.ex. nybyggnationer. På samma sätt som punkten ovan är det en mindre mängd vatten som kommer från grundvatten, men det är ändå en källa som bör undersökas. Provtagningar har

18 Käppalaförbundet 18 (25) påbörjats inom Käppalas nät, vilket tro kunna bidra med viss kunskap till denna fråga. Förslag: Fler undersökningar i nätet, både på sediment som ligger i rören samt på så kallad smutspuls (first flush), med andra ord den första mängd som släpps i början av ett högt flöde efter en torrperiod eller en period med lågt flöde. Förslag: Efterhand spillnätet analyseras bör beräkningar göras på mängden Cu som kommer från de olika kommunerna. Detta kan göras utifrån de olika storlekarna på flöden som kommer från de olika kommunerna. Förslag: Mer undersökningar skulle kunna göras av mätosäkerheten, till exempel om det går att minska osäkerheten? Hur stor skillnad är det verkligen på de olika labben? Vad finns det med för- och nackdelar med att byta labb emellanåt (som till exempel Gryaab gör)? Förslag: En undersökning över hur Kemicond påverkat Cu-mängden som hamnat i slammet. Utifrån data presenterad i denna studie kan vi se ett samband mellan användandet av Kemicond och Cu-halten eller Cu/P-kvoten i olika steg i processen?

19 Käppalaförbundet 19 (25) 7. Källförteckning Ahlmark, P., Andersson, L., Kusoffsky, E., Grahn, N. och Soleiman, E Ekologisk Sanitet Avloppshanteringen i Hammarby Sjöstad. Uppsala Universitet. Almqvist, H., Andersson, Å., Jensen, A. och Jönsson, H Sammansättning och flöden på BDT-vatten, urin, fekalier och fast organiskt avfall i Gebers. Svenskt Vatten rapport Nr Eriksson, M. och Lagerkvist, R Hushållsspillvatten från Skarpnäck en sammanställning Stockholm Vatten. Frenzel, M Kopparhalter i Käppalas slam En jämförelse mellan 2011 och Käppalaförbundet. Frenzel Förhöjda metallhalter i R100 under sommaren 2016 Utvärdering av analysresultat kopplat till tidigare års problematik. Käppalaförbundet. Lindh, K Rent avlopp Hammarby Sjöstad. Stockholm Vatten. SCB Utsläpp till vatten och slamproduktion Statistiska Centralbyrån, Sveriges Officiella Statistik MT 22 SM Sörme, L. och Lagerkvist, R Sources of heavy metals in urban wastewater in Stockholm. The Science of the Total Environment 298 (2002)

20 Käppalaförbundet 20 (25) 8. Bilagor 8.1. Bilaga 1 Data till figurer och tabeller Figur 1-2 och Tabell 1 Data över kommunerna Följande har använts som underlag för Figur 1 och 2. Kommun År 1 Anslutna under aktuellt år (st) Per person (g/person och år) Andel Cu (%) 2 Total mängd Cu (kg) 3 Danderyd Lidingö Sigtuna ,7 6 6, Sollentuna Solna , Täby Upplands Väsby Vallentuna ,0 6 0, Nacka ,8 6 7, Värmdö ,3 6 4, Upplands ,8 6 6, Bro+Järfälla Okänt 42 1 År då provtagningar genomförts. 2 Andel Cu-mängd hos Käppala som uppmätts i den aktuella kommunen. 3 Se beräkning nedan. 4 Beräknad genom ett totalt flöde på 87 kg Cu / personer anslutna uppströms. 5 Beräknad genom ett totalt flöde på 69 kg Cu / personer anslutna uppströms. 6 Beräknad utifrån ifylld data i tabellen, se nedan. Medelvärdet beräknades för per person (7,9 g/person och år) och mängden per person anslutna till Käppalaverket 2015 (7,4 g/person och år, kg/år och personer). Där data inte funnits och beräkningar har behövts göras har de gjorts utifrån: Per person = total mängd Cu / anslutna under aktuellt år. Total mängd = andel Cu * total mängd Cu uppmätt i slam hos Käppala aktuellt år. Andel Cu = total mängd Cu / total mängd Cu uppmätt i slam hos Käppala aktuellt år. Cu i slam Käppala (kg) I Tabell 1 i rapporten presenteras Anslutna 2014, Anslutna (%), Del av flöde (%) och Del av flöde, anpassat (%). Dessa beräknades utifrån: Andel anslutna = antal anslutna per kommun / totalt anslutna. Bidrag per kommun (del av flöde) = mängd vatten per kommun / total mängd vatten. Det anpassade bidraget (del av flöde, anpassat) = l/person och år per kommun / total l/person och år.

21 Käppalaförbundet 21 (25) Följande har använts som underlag för Tabell 1. Kommun Mängd vatten (m 3 /år) Anslutna (st) 1 l/person och år Danderyd Lidingö Sigtuna Sollentuna Solna Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna Järfälla Nacka Värmdö Totalt Medelvärdet mellan anslutna första jan 2013 och första jan Källor: Data för anslutna är från Käppalaverket (Slutlig och preliminär fördelning). Data från provtagningar (som använts vid beräkning för Danderyd och Lidingö, kolumn 4) är från Käppalaverket (Kommunprovtagningar). Figur 3 Koppar i ingående vatten Följande har använts som underlag för Figur 3. µg/l Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Kungsängens ARV Slottshagen Skebäcks Nykvarnsverket Medelvärde Data ej tillgänglig. 1 Har exkluderats från figuren pga kraftigt förhöjda värden. Källor: Miljörapporter och kontakt med reningsverken.

22 Käppalaförbundet 22 (25) Figur 4 Koppar i utgående vatten Följande har använts som underlag för Figur 4. µg/l Käppala 15 9,0 5,7 6,9 7,6 6,0 6,9 3,0 4,0 4,0 4,0 Henriksdal ,0 3,0 3,0 4,0 4,2 4,4 3,6 4,5 Bromma ,0 2,0 2,0 8,0 7,5 8,1 11 9,2 Ryaverket , Himmerfjärdsverket 4 2,9 4, ,6 7, Sjölunda ,8 15 7,3 8,6 5,3 8,6 7,9 5,7 Kungsängsverket ,2 5,3 Kungsängens ARV ,2 5,3 8,4 6,9 9,1 13 7,2 13 Slottshagen ,4 6,5 7,0 5,7 5,8 7,1 7,7 Skebäcks - - 6,6 7,7 3,4 4,3 3,7 4,3 4,6 5,6 7,6 Nykvarnsverket ,4 4,6 5,9 5,5 5,1 4,1 3,4 4,2 Medelvärde 10 8,0 7,4 6,8 8,0 7,6 7,7 7,3 7,4 7,4 7,1 - Data ej tillgänglig. Källor: Miljörapporter och kontakt med reningsverken. Figur 5-7 Koppar i slam Följande har använts som underlag för Figur 5, 6 och Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Kungsängens ARV Slottshagen Skebäcks Nykvarnsverket Sjölunda Medelvärde Data ej tillgänglig.

23 Käppalaförbundet 23 (25) Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Kungsängsverket Kungsängens ARV Slottshagen Skebäcks Nykvarnsverket Sjölunda Medelvärde Data ej tillgänglig. Källor: Miljörapporter och kontakt med reningsverken. Figur 8 Koppar per person Följande har använts som underlag för Figur 8. Mängd 2015 (kg) Mängd 2014 (kg) Mängd 2013 (kg) Personer 2015 (st) Personer 2014 (st) Personer 2013 (st) g/person 2015 g/person 2014 g/person 2013 Käppala ,4 7,6 8,0 Henriksdal ,3 7,6 7,7 Bromma ,3 6,4 6,4 Ryaverket ,7 8,9 9,8 Himmerfjärd ,1 6,1 6,2 Sjölunda ,3 8,2 9,4 Kungsängsverket ,0 7,7 8,4 Kungsängens ,3 7,7 7,8 ARV Slottshagen ,9 8,0 7,9 Nykvarnsverket ,2 6,4 6,3 Skebäcks ,4 6,5 7,4 1 Samma siffra antagen som för 2015 då data inte fanns tillgänglig för Figur 9-10 Koppar/fosfoskvot Följande har använts som underlag för Figur 9 och 10. Cu inkommande vatten (µg/l) Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket

24 Käppalaförbundet 24 (25) P inkommande vatten (mg/l) Käppala 6,5 6,2 4,8 5,8 5,6 5,3 Henriksdal 5,3 4,8 5,1 5,6 5,5 5,6 Bromma 2,8 2,6 2,6 3,2 3,4 3,4 Ryaverket 3,9 3,4 3,5 3,3 3,3 3,4 Himmerfjärdsverket 5,3 3,8 3,2 3,6 3,3 3,3 Sjölunda 5,3 5,8 5,5 5,6 5,1 4,8 Kungsängsverket 6,1 5,2 4,7 5,4 5,8 6,1 Cu/P-kvot inkommande vatten Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Medelvärde Cu slam (mg/kg TS) Käppala Henriksdal Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket P slam (g/kg TS) Käppala ,4 31,7 31,7 Henriksdal Bromma Ryaverket 28,5 30,3 30,8 36,1 28,6 26,3 Himmerfjärdsverket ,9 28,8 28,5 29 Sjölunda 32,8 28, ,3 29,8 35,2 Kungsängsverket Cu/P-kvot inkommande vatten Käppala Henriksdal

25 Käppalaförbundet 25 (25) Bromma Ryaverket Himmerfjärdsverket Sjölunda Kungsängsverket Medelvärde Figur Mätosäkerhet Data från Figur 3-7 ihop med mätosäkerheten presenterad i och under Tabell 2 i rapporten.

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Industriområdesinventering 2011

Industriområdesinventering 2011 Industriområdesinventering 2011 Spillvattenprovtagning och inventering av verksamheter på Fakturavägen, Saldovägen, Äggelundavägen samt Veddestavägen 1-20 Mattias Lindgren Miljöinspektör Dnr 2011-1399Mbn

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Louise Sörme Projektledare Telefon 08-508 28 948 louise.sorme@miljo.stockholm.se Till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (7) 2007-03-15 MHN 2007-05-22 p 7 SPRIDNING

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön

Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön För renare sjöar och skärgård Små insatser gör stor skillnad för Östersjön. Så här kan du hjälpa till. Med alla larmrapporter om tillståndet i Östersjön tycker

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Ett treårigt utvecklingsprojekt 2016-2019 MED STÖD AV PROJEKTÄGARE Hur många unga i Stockholms län åker ofta över

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999 R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Gryaab rapport 2010:5. Lars Nordén

Gryaab rapport 2010:5. Lars Nordén Gryaab rapport 2010:5 Lars Nordén 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2 Gryaab, Miljörapport 2004 2005:3 Utvärdering av processförändringar 24 maj-16 sept 2004, med anledning av avstängning av försedimenteringsanläggningen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Provtagning av dricksvatten 2011

Provtagning av dricksvatten 2011 Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Miljöeffekter vid olyckor

Miljöeffekter vid olyckor Miljöeffekter vid olyckor Etapp 2 Bengt Rosén, Gunnel Nilsson, Sören Nilsson och Johanna Lindeberg Räddningsverkets kontaktperson: Claes-Håkan Carlsson, enheten för miljö och kärnenergi, telefon 054-135048

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Vad är avloppsvatten

Vad är avloppsvatten Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer