Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 26 januari 2011

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (8) Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Marklund rebecka.marklund@arboga.se Datum Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 26 januari 2011 Olle Ytterberg, kommunstyrelsens ordförande i Arboga kommun, hälsade de omkring 130 personer som kommit till medborgarhuset välkomna. Även de medverkande, infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd, samt företrädarna för kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor, hälsades välkomna. Representerade på plats var även företrädare för olika intressegrupper såsom Resenärsforum, Västra Mälardalen i samverkan (VIS) och Arbogapendlarna samt Rädda oss från tågkaos. De sistnämnda, med representanten Daniel Danon i spetsen, överlämnade närmare namnunderskrifter till infrastrukturministern som protest mot SJ:s planer på att dra ned antalet tågstopp ibland annat Flen och Vingåker. Paneldeltagarna presenterade sig själv och vilka arbetsområden de företräder. Därefter beskrevs vilka satsningar som görs på lite längre sikt inom kollektivtrafikområdet. Därefter det var fokus på vad som händer just nu med tågtrafiken, inställda tåg, ersättningstrafik och taxor med mera. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd berättade vilka infrastruktursatsningar staten gör de närmsta 12 åren då det satsas närmare 500 miljarder på investeringar, drift- och underhåll, samt övriga åtgärder i infrastruktur. Staten arbetar även med längre tidsplaner och har uppdraget att titta på helheten och den övergripande samhällsplaneringen. SJ representerades av Jan Kyrk, regionansvarig i östra och norra Sverige, Johan Wadman chef för SJ:s regionaltrafik och Anders Larsson, ansvarig för kund- och marknadsfrågor. Trafikverkets företrädare Peter Linnskog, region Mälardalen, berättade att de ansvarar för att genomföra de nyinvesteringar som planerats för i 12- årsplanen samt drift och underhåll av järnväg. Västmanlands lokaltrafik representerades av Länstrafikens vd Conny Strand. ARB300 v Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx Arboga arboga.kommun@arboga.se

2 2 (8) Hur fungerar kollektivtrafiken i Mälardalen? Vilka är trafikaktörerna, vilka infrastruktursatsningar genomförs, vad betyder avregleringen av tågtrafiken för trafikutbud och förutsättningar? Vad pågår för att långsiktigt förbättra trafiken, knyta ihop den växande arbetsmarknadsregionen och skapa bättre tillväxt? Olle Ytterberg beskrev förutsättningarna för kollektivtrafik i regionen, vilket behov regionen har av att pendla till arbete och studier samt hur viktigt det är att pendlingen fungerar även över länsgräns. Han fortsatte med att ställa frågan till samtliga aktörer: Vad gör ni för infrastruktursatsningar som kommer Arbogaborna till del? Infrastrukturministern berättade om de stora satsningarna som görs i Stockholm i och med bygget av Citybanan samt fyrspår på Mälarbanan, sträckan Tomteboda-Kallhäll. Dessa kommer att göra stor skillnad för trafiken eftersom det möjliggör för tågen att köra på egna spår istället för efter pendeltågen. Restiden kortas och vändtiden för fordonen förenklas, fler tåg kan köras. Innan det är klart går det inte att köra fler tåg. Beräknas vara klart efter år Trafikverket tror att en utbyggnad av vägnätet in till Stockholm även förenklar för arbetspendlare då fler kan pendla med buss. På Svealandsbanan görs utbyggnad av mötespår vid Strängnäs för ökad kapacitet. Olle Ytterberg fortsatte med att fråga företrädarna om hur avregleringen av järnvägen kommer att påverka våra pendlare. Kommer det att innebära neddragningar i tågtrafiken eller kommer det öppna upp för ett fantastiskt trafikutbud för resenärerna? Infrastrukturministern meddelar att avregleringen precis har börjat gälla och kommer att märkas i tågutbudet först år Det innebär alltså att SJ inte längre har monopol på kommersiell persontrafik på järnväg och att andra operatörer kan söka tåglägen hos Trafikverket. Trafikverket tittar på hur man kan differentiera banavgifterna, beroende på trafikuppdraget kan det bli olika banavgifter. SJ kommenterar att deras uppdrag är att vara ett kommersiellt företag och ge vinst till ägarna, det vill säga staten. Från publiken ställdes frågan: Hur fungerar avregleringen i de land där den genomförts?

3 3 (8) Infrastrukturministern svarade att det inte fungerade i Storbritannien eftersom man där avreglerade hela infrastrukturen, även spåren. I övriga Europa planerar flera länder att avreglera för att möjliggöra för tåg att köra över landsgränser. Hur kommer tågtrafiken fungera i framtiden? Planerar ni framåt alls? Vi som vill ha livskvalitet och bo kvar i vår lilla stad vill fortsättningsvis kunna pendla med tåg till våra arbeten, vi är helt beroende av tåg. SJ menar att de inte har varit förberedda på att pendlingen skulle öka så pass mycket i Mälardalen som den gjort de senaste åren. Det pågår en kapplöpning med tiden för att bygga fler tågvagnar och spår etc. Hur stor måste SJ:s vinst vara? Vilka krav ställer regeringen? En forskarrapport om avregleringen av tågtrafiken förutspår att det bara kommer att bli sämre, det kommer bli en konflikt om vilka sträckor som ska prioriteras och flera sträckor kommer att bli utan trafik eftersom de inte är lönsamma att bedriva trafik på. Infrastrukturministern menar att med avregleringen borde förutsättningar öka för fler aktörer att köra tåg. Staten tar också ansvar för vissa sträckor där trafiken inte bär sig i form av Rikstrafiken. Kravet från staten på SJ:s vinst är att de ska ge vinst på lång sikt. För vinsten ska det också köpas in fler tåg, men bolaget ska klara sig långsiktigt och har ett vinstkrav på omkring 10 procent. Olle Ytterberg nämner de 3 miljoner som landstinget i Västmanland har fått betala för att upprätthålla dagens trafik på Svealandsbanan (Arboga-Eskilstuna) och att ansvaret för trafiken verkar flyttas över till kommunerna i och med avregleringen. Landstinget i Västmanland inflikade att de också investerar i Citybanan, med omkring miljoner kronor, totalt 600 miljoner kr från Västmanlands län. Infrastrukturministern menar att underhållet av statens järnvägsnät har varit eftersatt under många år. Om staten ska återställa alla våra järnvägar är det en kostnad på närmare 25 miljarder kronor och det kommer att ta mellan år. Först måste vi hitta lösningar på vad vi kan göra nu, som att förbättra kapaciteten för att göra mer nytta för pengarna, bygga dubbelspår och mötesplatser.

4 4 (8) Nuvarande trafiksituation i Arboga: hur ser det ut och vad görs åt detta? Vilket ansvar tar ministern för den politik som bedrivs nu, etableringar av friskolor, arbetslinjen med mera. För en liten kommun krävs det ofta att man behöver pendla för att ta del av detta. Infrastrukturministern svarar att pendlingen i Mälardalen är själva livsnerven för att kunna välja olika skolor och arbeten och självklart tar politiken ansvar för alla dessa frågor. I Mälardalen har vi ju spåren, vi vill bara ha tåg, menar pendlarna. Olle Ytterberg instämmer och kontrar med att eftersom regionen betalar för spår borde vi väl kunna kräva tågtrafik också, eller? SJ svarar att 20 tåg är beställda men att de ska förstärka fjärrtrafiken. Det innebär dock att det blir fler lok och vagnar i reserv, i dagsläget rullar alla tåg de har, resten står på verkstad. SJ är självkritiska och menar att de borde ha planerat för inköp av fler tåg tidigare. VL menar att avregleringen kommer att göra att mindre kommuner är de som kommer få gå in med mer pengar för att upprätthålla trafiken till förmån för storstadsregionerna. Ersättningstrafik: bussar vid inställda tåg, går de i tid och får alla resenärer plats? Olle Ytterberg hänvisar till statistik över inställda och försenade tåg, exempelvis mellan Arboga-Västerås där 170 tåg var försenade och 44 tåg inställda under perioden 1 december-25 januari. Vart har lillpendeln mellan Arboga-Eskilstuna tagit vägen, idag går det ersättningsbuss på de flesta avgångarna? Hur kommer det sig att tåget alltid är borta på just den sträckan, prioriteras de pendlarna bort? SJ meddelar att ett tåg är på verkstad pga vinterskada och ett tåg trasigt pga kollision. Idag rullar alla tåg som finns och därför blir det busslösning hela februari månad ut på sträckan. SJ menar också att de hellre väljer att köra tåg på Mälarbanan än Svealandsbanan på sträckan Örebro- Stockholm eftersom det är en snabbare väg och har mindre störningar. Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna kommun, framför synpunkter från pendlare i Eskilstuna. Pendlarna vill bara att

5 5 (8) tågen ska funka i den dagliga situationen, att informationen kommer upp snabbt om det är inställda tåg och att man får rätt information. Pendlarnas vardagliga frågor tenderar att försvinna i stora utredningar och avregleringar. SJ:s företrädare på mötet förstår pendlarnas problematik, de pendlar också och är precis som övriga inte nöjda med resultatet. Särskilt inte den här vintern trots de förberedelser som både Trafikverket och SJ har gjort. SJ förklarar också att lillpendeln mellan Arboga och Eskilstuna är borta på grund av att SJ måste prioritera om fordonen då flera av dem har haft skador. De menar att sträckan Arboga-Eskilstuna är enklast att ersätta med buss. Hur ser SJ:s idéer ut för framtiden på tågfronten? Tågen verkar ju inte tåla det svenska vädret, vad köper SJ in för tåg egentligen? Och hur mycket av intäkterna investeras i trafiken? SJ svarar att flera av dubbeldäckartågen står på verkstad pga viltolyckor. Dessa tåg är inte byggda för att ploga snö men nya tåg som köps in ska vara ploglok. SJ skulle gärna se att det fanns viltstängsel längs järnvägen. Tåg som rullar i 200 km/h och som kör på en älg ger rejäla skador på tågen. SJ menar att de gärna kan förskottera pengar till viltstängsel om Trafikverket saknar resurser. SJ menar att de har svårt att leva upp till statens vinstkrav när tågtrafiken inte fungerar. Infrastrukturministern säger att vinstkravet kan alltid diskuteras mellan bolaget och ägaren och att vinsten ska vara över längre tid. Vinstkravet från staten har också sänkts från 14 till 10 procent. Olle Ytterberg har hört från flera bussbolag att SJ:s ersättningstrafik inte är prioriterade uppdrag eftersom bussbolagen inte får betalt i tid. SJ berättar att de ska se över om de kan hitta andra leverantörer som kan köra ersättningstrafik, de instämmer i att det inte har fungerat bra under vintern. Vem ansvarar för att det bara kommer en buss som är otillräcklig för alla resenärer, SJ eller leverantörerna? Och vad händer med ombordpersonalen på tågen, får de ledigt när tågen står? Kan inte de sam-

6 6 (8) ordna och hjälpa till kring busstrafiken istället och se till att alla får information och en plats på bussen. SJ har inget bra svar på dessa frågor idag men ska se över dem. Vilken kompensation får kommuner och landsting som finansierat SJ för att de ska köra tåg? SJ menar att detta regleras i avtalen man skrivit med kommuner och landsting. Finns det något direktnummer till någon som kan svara på om det går att ta sig till jobbet med tåg/ersättningsbuss? Kundtjänst har inte rätt information och kan oftast inte ge några svar. SJ försöker åtgärda problemet men menar att Trafikverkets trafikledning måste lämna bättre prognoser så att resenärerna kan få rätt information. Pelle Strengbom, kommunstyrelsens ordförande i Kungsör, menar att lillpendeln avskärmar Kungsör från resten av kollektivtrafiken. De senaste två månaderna har 185 tåg ställts in mellan Kungsör- Eskilstuna. Med ersättningsbussar hinner resenärerna inte vidare med anslutningstågen mot Stockholm. Att tågpendlingen fungerar är oerhört viktigt. Kommer förbindelsen Arboga-Stockholm på Svealandsbanan tillbaka med genomgående tåg nästa år? SJ svarar att det finns inga planer på att ta bort lillpendeln för så ser avtalet med Mälab, det kommer alltså inte bli direkttåg till Stockholm. De 20 nya tågen kommer inte heller att gå i Mälardalen, men SJ menar att det istället frigör reservtåg som kan sättas in vid behov. Informationen på Arboga station har tagits över av SJ. Men ringer man SJ:s kundtjänst har de inte fått någon information från Trafikverket. Vem sköter egentligen utrop/information idag? Vid ett tillfälle stannade inte tåget på stationen, det bara passerade förbi. När sådana händelser inträffar, vad händer med informationen? SJ menar att de är beroende av en korrekt information från källan, Trafikverket. Samtidigt håller SJ på att titta på en applikation för smarta mobiltelefoner där pendlare direkt kan få störningsinformation.

7 7 (8) Infrastrukturministern menar att det finns brister i informationen, det arbetas med men är inte fullt ut färdigt idag. Hur funderar SJ när det gäller ersättningssystemet? Som egen företagare måste man ju åtgärda för de brister man åsamkat de som beställt en vara eller en tjänst. Resenärsforums Kurt Hultgren framhöll att pålitligheten är den allra viktigaste faktorn, men att frågan om ersättning till dem som drabbas inte får försummas. SJ ger ingen bra ersättning till dem som dagligen pendlar och de borde införa den sorts ersättning som ges i Danmark, där varje resenär registrerar sig som pendlare på en viss sträcka. Sedan följs förseningar och störningar upp av trafikföretaget och ersättningen sätts automatiskt in på kundens konto i en bank. Därefter kan kunden ta ut kontanter eller använda pengarna för att köpa en ny månadsbiljett. SJ har mycket att förbättra där. SJ håller med, ersättningssystemet är bäst anpassat för sällanresenärer och inte för de som pendlar. SJ håller också på att titta på en bättre kompensation till resenärer vid inställda eller försenade tåg. Västra Mälardalen i samverkan representerar närmare företag i regionen Köping, Arboga och Kungsör. Kommunikationer är en av de viktigaste frågorna för företagen och de har uppvaktat regeringen med ett upprop för att få en bättre trafik. Företagen har precis samma krav som pendlarna har. Arboga station, hur ser ansvarsfördelningen ut, vad görs för att förbättra känslan av trygghet och trivsel med mera? Olle Ytterberg tog återigen upp förslaget om att ägaren till stationshuset, Sturestadens fastighets AB, även får ta över skötseln av Trafikverkets delar, gångtunneln, trappor med mera. Att det blir en aktör som har ansvaret istället för som idag, uppdelat på två parter. Trafikverket svarar att avtalet med nuvarande entreprenör går ut under 2012 och att en samverkan med fastighetsägaren/kommunen är möjlig. I Sturestadens del på stationen saknas högtalare för utrop vilket gör att pendlarna måste springa upp på perrongen för att höra.

8 8 (8) Det ska åtgärdas. Sturestaden håller också på att arbeta med att göra stationshuset till en tryggare, trivsammare och mer informativ miljö. Dessutom har övervakningskameror installerats kring byggnaden och perrongen och belysningen har förbättrats. Nytt möte nästa år känn er inbjudna allihop! Deltagare i panelen: Catharina Elmsäter-Svärd infrastrukturminister, Jan Kyrk SJ, Anders Larsson SJ, Johan Wadman SJ, Peter Linnskog Trafikverket, Conny Strand Västmanlands lokaltrafik Övriga deltagare: Olle Ytterberg kommunstyrelsens ordförande Arboga kommun, Ylva Petersson Arboga kommun, Rebecka Marklund Arboga kommun, Inga-Greta Carneland-Hörnström Arboga kommun, Göran Dahlén Arboga kommun, Göran Gullbrand Mälab, Mårten Levin Mälab, David Lukose Trafikverket, Göran Andersson Trafikverket, Martin Nilsson Västmanlands lokaltrafik, Eje Larsson Länstrafiken Mälardalen, Tommy Levisson (s) Landstinget Västmanland, Anders Åkerström Landstinget Västmanland, Lars Eriksson (s) Landstinget Västmanland, Åke Jansson Västmanlands kommuner och landsting, Monica Eriksson- Bertilsson Västmanlands kommuner och landsting, Robert Wibom Sturestadens fastighets AB, Jimmy Jansson (s) Eskilstuna kommun, Fredrik Persson (mp) Örebro kommun, Peter Dahlgren (s) Örebro kommun, Clas-Göran Claesson Örebro kommun, Daniel Arteus Kungsörs kommun, Pelle Strengbom (s) Kungsörs kommun, Mychéle Östman näringsdepartementet, Ulf Andersson näringsdepartementet