Om Västerbottens län. Om Region Västerbotten. Sorsele. Malå Storuman Norsjö Skellefteå. Lycksele. Vilhelmina. Vindeln Robertsfors.

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Sorsele Malå Storuman Norsjö Skellefteå Vilhelmina Lycksele Dorotea Vindeln Robertsfors Åsele Bjurholm Vännäs Umeå Om Västerbottens län Landareal: km2 Motsvarar 1/8 av Sverige och är landets näst största län till ytan. Befolkning per : , (källa SCB) ökning med 895 jämfört med Av Sveriges befolkning bor 2,7 procent i Västerbotten. Viktiga näringsgrenar: tillverkningsindustri, gruvnäring, kreativa näringar, turism, forskning och utveckling, utbildning. Om Region Västerbotten Kommunalt samverkansorgan Politiskt styrd organisation Ansvarar för regional utveckling i Västerbottens län 16 medlemmar: Västerbottens 15 kommuner och Västerbottens läns landsting Nordmaling Årsredovisning 2013 Produktion och text: Region Västerbotten Lyout och grafisk form: Mariann Holmberg, Region Västerbotten Tryck: xxxx, Umeå Antal ex: xxxx Omslagsfoto: Anna-Karin Drugge åt VästerbottensTurism 2

3 Innehåll Ordförande har ordet 2 3 Förvaltningsberättelse Organisation och uppgifter Politisk organisation och uppgifter 4 5 Finansiering 5 Regiondirektören sammanfattar 6 7 Personal 8 11 Mål enligt Regionplan Region Västerbottens verksamhet Insatsområden 2013 Europeiska struktur- och investeringsfonder 14 Regional utvecklingsstrategi 16 Jämställdhet 16 Perspektivet unga 17 Regional tillväxt på alla nivåer Värdegrund och varumärke Näringsliv och samhällsbyggnad Internationellt arbete IT Västerbotten Miljö, energi och klimat Näringsliv och innovation Transport och infrastruktur Kollektivtrafikmyndigheten 34 Utbildning och kompetensförsörjning Vård och omsorg Finansiering och projektstöd Regional utvecklingsplanering Regional kulturverksamhet VästerbottensTurism MediaCenter Infomix 57 Organisation och uppgifter Region Västerbottens projekt 58 Region Västerbottens utbildningar 59 Ägarpolicy för Region Västerbotten 60 Region Västerbottens bolag Ekonomi Räkenskaper Resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper och Noter Revionsberättelse 81 Region Västerbotten på engelska 82 1

4 Ordföranden har ordet 2013 Västerbotten kraftsamlar Västerbotten och norra Sverige är en stark region och vi drabbas mindre hårt av världskriser, men samtidigt kan vi ta ännu mer plats som utvecklingsmotor för Sverige, Europa och övriga världen. Vi har fysiskt kapital i råvaror, men också ett stort humankapital i form av kunskap och erfarenhet som efterfrågas på en världsmarknad. EU går in i en ny budgetperiod med nya utvecklingsmedel som ger oss kraft att göra förstärkningar på viktiga och strategiska områden. På innovationsområdet är vi en av ledarna i ett internationellt perspektiv. Kan vi skapa ännu mer samverkan mellan akademi, näringsliv och den offentliga sektorn, då kan vi både förstå vad vi behöver utveckla och skapa smarta lösningar som hela världen behöver för att lösa små som stora samhällsutmaningar. Vi ser också en väldigt intressant utveckling där olika branscher samverkar och bildar kluster. Tillsammans hittar de helt nya lösningar, exempelvis mellan industri och kreativa näringar. Skärningspunkter mellan olika sektorer är extra intressant, för precis där kan de innovativa sprången dyka upp och ge lösningar som skapar stora förändringar för företagande och samhälle. Vi har också en del utmaningar, vi måste göra det enklare för innovatörer och företagare att hitta kapital, både för att starta nya företag och för tillväxt av redan existerande. En god infrastruktur är också helt avgörande för att nå ut med såväl varor och tjänster. Vi har en av världens bäst utbyggda bredband och det ska vi utnyttja i vårt utvecklingsarbete. Vi ska bygga etjänster och höja kunskapen om hur digitala verktyg kan vara hjälp i att nå nya marknader. Den fysiska infrastrukturen behöver stärkas både för gods och persontrafik. Järnvägen är det mest hållbara systemet i ett framtidsperspektiv och med nuvarande och framtida efterfrågan är det absolut nödvändigt att kapaciteten ökar. Bygget av Norrbotniabanan är avgörande. De östvästliga förbindelserna förstärks och med projektet Kvarken link är det realistiskt att tänka på en ny färja och smarta anslutningar i både Vasa och Holmsund. Vi behöver dessutom satsa på välfärd, utbildning och göra Västerbotten till en av världens mest attraktiva platser att bo och leva i. Här är investering i jämställdhet och mångfald en tillväxtfaktor. Tänk om näringslivet kan bli lika bra att tillsätta 2

5 Ordföranden har ordet 2013 kvinnor i toppen som den offentliga sektorn. Inflyttade svenskar borde vara en självklar del inom alla yrkesområden. Vi har en spännande tid framför oss och tillsammans kan vi bygga broar och göra verkliga underverk. Därför satsar Region Västerbotten på att bygga mötesplatser där vi kan utveckla förmågan till horisontell och vertikal samverkan mellan olika aktörer och intressen, exempelvis Västerbotten på Grand Hôtel, Västerbotten i Almedalen och Mötesplats Lycksele. Jag ser fram emot vad vi kan uträtta under kommande sju år. Vi har en gemensam regional utvecklingsstrategi som ger riktningen och vi har struktur- och investeringsfonder som verktyg att skapa verklig förändring. 3

6 Organisation och uppgifter 2013 Politisk organisation och uppgifter Region Västerbotten är ett kommunalt samverkansorgan med det samlade politiska ansvaret för den regionala utvecklingen i Västerbotten. Medlemmar är Västerbottens 15 kommuner: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele och Västerbottens läns landsting. Uppgifter Huvudsyftet med Region Västerbotten är att ta tillvara möjligheter, främja Västerbottens utveckling och tillväxt. Region Västerbotten är en demokratiskt styrd organisation som i dessa frågor har ett politiskt regionalt företrädarskap. Enligt lag (2002:34) om samverkansorgan i länen har ett regionförbund som Region Västerbotten ansvar för att: Utarbeta program för Västerbottens utveckling Regionalt utvecklingsprogram (RUP) och Regionala tillväxtprogrammet (RTP) och samordna utvecklingsinsatser för genomförande av programmen. Besluta om vissa statliga, regionala medel för regional utveckling. Planera och prioritera infrastruktur bland annat genom att upprätta länsplaner för regional infrastruktur. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i regionen. Enligt överenskommelse mellan medlemmarna har dessutom förbundet, bland annat dessa uppgifter: Vara samverkansorgan för Västerbottens kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse Vara regional huvudman för ALMI Företagspartner Nord Vara huvudman för regional turismverksamhet (VästerbottensTurism) Vara huvudman för regional kulturverksamhet Vara regional huvudman för regional teater-, musik- och museiverksamhet: NorrlandsOperan AB (60 procent), Västerbottensteatern AB (60 procent), Västerbottens museum AB (40 procent), Skellefteå Museum AB (40 procent), Skogsmuseet i Lycksele AB (49 procent) Företräda Västerbottens nationellt och internationellt, bland annat i förhållande till EU Vara huvudman för MediaCenter Med egna medel och med medel som ställs till förfogande genomföra och delta i regionala utvecklingsoch tillväxtprojekt Vara huvudman för Kollektivtrafiken och ägare av Länstrafiken i Västerbotten AB och därigenom även delägare av Norrtåg AB Förbundsfullmäktige 75 ledamöter varav 50 kommun, 25 landsting Valberedning 10 Revision 5 Läs mer om: Region Västerbottens politiska organisation, politiska ledamöter, revisorer, protokoll och kommande möten på: under menyn Politik. Förbundsstyrelse 25 Arbetsutskott 7 Kulturberedning 7 Primärkommunal delegation 7 Utbildningsdelegation 7 Kollektivtrafikutskott 7 4

7 Politisk organisation Förbundsfullmäktige är Region Västerbottens högsta beslutande organ med 75 ledamöter och lika många ersättare, utsedda av medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar, med följande fördelning: Landstinget: 25 ledamöter Umeå: 14 ledamöter Skellefteå: 9 ledamöter Lycksele: 3 ledamöter Övriga 12 kommuner: 2 ledamöter vardera Förbundsfullmäktige utser en styrelse med 25 ledamöter och lika många ersättare. De partier som har ledamot i förbundsfullmäktige, men inte har ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen, har insyn i styrelsens arbete då en ledamot eller ersättare ur fullmäktige har rätt att delta i styrelsens överläggningar. Det samma gäller för förbundsmedlem som inte har ordinarie ledamot i styrelsen. Förbundsstyrelsen har ett arbetsutskott med sju ledamöter och sju ersättare. Förbundsfullmäktige har utsett två delegationer, en beredning och ett utskott Primärkommunala delegationen Utbildningsdelegationen Kulturberedningen Kollektivtrafikutskottet Förbundsfullmäktige utser också de förtroendevalda revisorerna och en valberedning. Primärkommunala delegationen inom Region Västerbotten är ett samverkans- och intresseorgan för Västerbotens kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse. I första hand gäller det frågor inom vård- och omsorg, miljö, energi och klimat. Delegationen har sju ledamöter och lika många ersättare. Utbildningsdelegationen är ett politiskt organ inom Region Västerbotten, utsett av förbundsfullmäktige. Den har i uppdrag att hjälpa kommunerna i arbetet att hålla en hög kvalitet i skolan från förskola till vuxenutbildning. Delegationen har sju ledamöter och sju ersättare. Kulturberedningen är ett politiskt organ inom Region Västerbotten, utsett av förbundsfullmäktige. Beredningen består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Kulturberedningen har i uppdrag att vara beredningsorgan till förbundsstyrelsen i att bedriva regional kulturverksamhet. Den ska också verkställa uppdrag som den får av styrelsen inom verksamhetsområdet. Beredningen utövar den politiska styrningen av Länsbiblioteket i Västerbotten och Film i Västerbotten. Kollektivtrafikutskottet är ett politiskt organ, utsett av regionförbundets styrelse. Utskottet har sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Kollektivtrafikutskottet bereder ärenden om den regionala kollektivtrafiken till förbundsstyrelsen. Garanterad insyn i beredningarnas arbete Politiskt parti som har ordinarie ledamot i förbundsstyrelse men inte någon ordinarie ledamot i delegationer och beredning, ska garanteras insyn i delegationernas och beredningens arbete genom att utse en representant för sitt parti, med rätt att delta i beredningens överläggningar. Finansiering Region Västerbottens basverksamhet finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter från förbundets 16 medlemmar, det vill säga från Västerbottens läns landsting och Västerbottens 15 kommuner. Avgiften styrs av antalet folkbokförda medborgare i respektive kommun och landstinget den 1 november, två år före verksamhetsåret. Förbundsfullmäktige fastställer årligen medlemsavgiften, i samband beslut om intäktsramar för kommande verksamhetsår. Medlemsavgifter från kommunerna till regionförbundets totala basverksamhet uppgick 2013 till totalt 20,0 miljoner kronor. Av detta gick 8,8 miljoner kronor till MediaCenter, varav 0,5 miljoner kronor till Infomix. Västerbottens läns landsting stod för medlemsavgifter motsvarande 143,5 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner avser Infomix. Under 2014 kommer medlemsavgiften att räknas upp i enlighet med konsumentprisindex (KPI). Detta är en avvikelse från den uppräkningsmodell som använts tidigare år då medlemsavgiften uppräknats med löneindex (enligt regeringens prognos av detta index, per var detta index 2,9%). I medlen från landstinget ingår en grundavgift på 10 miljoner kronor som årligen räknas upp enligt konsumentprisindex (KPI), detsamma gäller för de medel som tillkom från landstinget under 2011 i samband med överföring av uppgifter från landstinget. Uppräkningen sker därmed genomgående med konsumentprisindex 1,2 procent, enligt regeringens prognos av detta index per 15 april Projektverksamheten har främst finansierats med medel från Tillväxtverket, EU, kommunerna, Länsstyrelsen i Västerbotten respektive Norrbotten, Sveriges Kommuner och Landsting, Kulturrådet och av Region Västerbottens egna projektmedel. 5

8 Regiondirektören sammanfattar 2013 Utveckling genom samverkan Region Västerbotten verkar i såväl det lilla som det stora för regionens utveckling. Det handlar om att tillsammans med andra huvudmän skapa förutsättningar för utveckling av Västerbotten, Övre Norrland och Norra Sverige. Genom utvecklingsfonder kan Region Västerbotten även stödja projekt som direkt och indirekt bidrar till utveckling av Sverige och Europa. Att Region Västerbotten är engagerad i utvecklingsfrågor som berör hela Europa har varit extra påtagligt under 2013 då EU samlar sig för en ny budgetperiod och Region Västerbotten som utvecklingsorganisation har ansvarat för och varit delaktig i utformande av program för ett flertal strukturfonder. Region Västerbotten delar viljan till utveckling och tillväxt med näringsliv, akademi, myndigheter och det civila samhället och just därför är samverkan och samhandling ett av regionförbundets viktigaste verktyg. Genom att agera tillsammans uppnås påtaglig förändring, till gagn för regionens utveckling på såväl lokal och regional som nationell och internationell nivå. Mötesplatser, kunskapsuppbyggnad, omvärldsbevakning och analys är några av de verktyg som används i utvecklingsarbetet. Exempel på mötesplatser är de arrangemang som anordnas under Västerbotten på Grand Hôtel. Andra exempel är Västerbotten i Almedalen och Mötesplats Lycksele som med sina förevents bygger samverkansplattformar där regionen möts i medskapande medborgardriven innovationsutveckling och utvecklingsverkstäder. Regionförbundet är också en samordnande part vilket ger bättre förutsättningar att klara exempelvis den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. Under 2013 har exempelvis flera gemensamma upphandlingar genomförts som ger konstnadseffektiva lösningar för regionförbundets medlemmar. Reglab är en mötesplats för regioner, myndigheter och forskare inom området regional utveckling. Genom deltagande i Reglab får regionförbundet och medlemmar tillgång till kompetens och erfarenheter från andra regioner, universitet och myndigheter. Reglabs aktiviteter bidrar till ny kunskap, benchmarking och kompetensutveckling. Det ger även tillgång till kvalitativa analyser, metodutveckling, nätverk och omvärldsbevakning. Region Västerbottens medlemmar styr regionförbundets uppdrag genom en förbundsordning som årligen revideras. Som utvecklingsorganisation lyder regionförbundet även under ett antal statliga direktiv och uppdrag genom regeringen, statliga myndigheter och Sveriges kommuner och landsting. Region Västerbotten ska på uppdrag från Näringsdepartementet redovisa hur verksamheten bidrar till en hållbar regional tillväxt i förhållande till den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Uppdraget omfattar de områden som återfinns i det nationella Anna Pettersson, regiondirektör 6

9 programmet: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet, Strategiskt gränsöverskridande arbete samt Glest befolkade områden och utveckling av lärande inom organisationen. Utvecklingsuppdraget till Näringsdepartementet genomförs bland annat genom den regionala innovationsstrategin, ett konkret tillväxtverktyg, som tagits fram i en bred process och fastställs Inom kompetensförsörjningsuppdraget skapar Region Västerbotten möjligheter för branscher att samverka med utbildningsanordnare för ett utbildningsunderlag som stämmer överens med arbetsmarknadens efterfrågan och behov. Region Västerbotten är aktiva inom Östersjöarbetet, dels inom energiområdet och dels i flernivåstyreprocesser. Kommuner och andra parter integreras i framtagandet av regionala planer som Regional utvecklingsstrategi, Trafikförsörjningsprogram och Länstransportplan. Den Regionala utvecklingsstrategin beslutades av förbundsfullmäktige i november 2013 och har gett en samsyn kring de viktigaste prioriteringarna för Västerbotten och knyter an till Europa 2020-strategin. Region Västerbotten har nära samverkan med Länsstyrelsen inom ett flertal frågor exempelvis om digital infrastruktur, avgörande händelser på arbetsmarknaden, som nedläggning av sågen i Vilhelmina, strukturförändring på Volvo Lastvagnar i Umeå och kring arbetet med att marknadsföra Västerbotten. Ett integrerat jämställdhets- och integrationsperspektiv genomsyrar arbetet med avvägningar av mål och insatser inom den Regionala utvecklingsstrategin och program för EU-finansiering. Under 2013 har ett omfattande arbete genomförts med anledning av EUs kommande budgetperiod. Region Västerbotten har samordnat programskrivningen för Regionalfondsprogrammet för Övre Norrland och det territoriella samarbetsprogrammet Botnia Atlantica. Dessutom har organisationen varit representerad i programskrivningsprocesserna för Norra Periferi- och Arktisprogrammet, Nordprogrammet, Interreg Europe och Urbact. En regional IT-organisation i projektform, evästerbotten, har inrättats. Syftet är att stärka och utveckla samverkan kring IT- och e-frågor och åstadkomma riktade satsningar på etjänster. Under året har Västerbottens kommuner tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet och Region Västerbotten har i samverkan med Västerbottens läns landsting stöttat processen. Uppdraget från Statens kulturråd omfattar fördelning av statliga medel till regional kultur genom kultursamverkansmodellen. Den regionala kulturplanen används som styrdokument vid fördelning och för uppföljning och utvärdering. Inför kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 görs satsningar för att skapa ett regionalt mervärde. Regionplanen utgör förbundsfullmäktiges planeringsdokument och tar sin utgångspunkt i en processinriktad organisation med ett sektorsövergripande arbetssätt. Under 2014 revideras regionplanen med utgångspunkt i den nya Regionala utvecklingsstrategin. Ledningsgruppen utgörs av den samlade tjänstemannaledningen och har kontinuerliga arbetsmöten för att vidareutveckla ett sektorsövergripande arbetssätt och skapa förutsättningar för samsyn i väsentliga verksamhetsfrågor. Det samverkansavtal som tecknats mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna har under året omsatts i praktiken med goda erfarenheter när det gäller dialog, delaktighet och ansvar. Region Västerbottens beslutande tjänstemannaledning den 31 december 2013 Anna Pettersson regiondirektör Anna Lassinantti biträdande regiondirektör och chef Näringsliv och samhällsbyggnad Thomas Carlsson, länsturistchef Thomas Hartman, kommunikationschef Ola Kellgren, regionkulturchef Katarina Molin, chef, Finansiering och projektstöd och Regional utvecklingsplanering Rachel Nygren, kanslichef 7

10 Organisation och uppgifter 2013 Personal Uppgifter inom parantes anger jämförelsetal för 2012 års personalredovisning. Tjänstemannaorganisation Tjänstemannaorganisationen leds ytterst av regiondirektören som till sitt stöd har en ledningsgrupp bestående av enhetscheferna inom Region Västerbotten. Ledningsgruppen fungerar som ett överordnande styr- och beslutsorgan för tjänstemannaorganisationen och hanterar övergripande frågor av principiell och strategisk natur. Utöver möten med ledningsgruppen sker kontinuerliga gemensamma möten med ledningsgrupp och verksamhetschefer. Under 2013 har processen med att skapa en gemensam värdegrund och varumärke framskridit och ett fortsatt arbete har skett på enhets- och verksamhetsnivå. Personalarbetet bedrivs idag i de operativa enheterna och verksamheterna med stöd från personalfunktionen inom enheten Administration och ekonomi, som ska ge specialistkunskap, struktur och samordning. Personalsituation och personalfrågor är en stående punkt på ledningsgruppens möten. Tjänstemannaledning Antal chefstjänster med personalansvar har vid 2013 års utgång minskat till 9,6 (10,35 förevarande år). Andelen kvinnliga chefer har ökat jämfört med föregående år, vilket förklara av att en manlig chef avslutat sin anställning under året. Chefstjänsterna är fördelade på 11 personer, varav 62,5 procent kvinnor och 37,5 procent män. Varje chefstjänst har i genomsnitt ansvar för 13,2 medarbetare. Ledningsgruppen har minskat med en person under året och består av regiondirektören och sex enhetschefer varav 43 (50) procent män och 57 (50) procent kvinnor. Ledningsgruppen är jämställd i sin sammansättning. Personalbild Vid 2013 års bokslut hade Region Västerbotten totalt 127 (128) anställda, varav 103 (91) tillsvidareanställda och 24 (37) visstidsanställda. Medelåldern 48 (46) år har ökat något och männen har en något högre medelålder än kvinnor. Andelen tillsvidareanställda i procent har ökat till 81 (71), varav andelen tillsvidareanställda män är 78 (72) procent och andelen kvinnor vid samma tidpunkt är 83 (70,6). Anledningen till ökningen är att visstidsanställda främst i projektverksamheten, enligt LAS, lagen om anställningsskydd, tvåårsregel, har övergått till tillsvidareanställning. Antalet nyanställda under året var totalt 18 (33) medarbetare, varav 2 tillsvidareanställda. Personalomsättningen var i procent 14,3 (20,9) något mindre än föregående år. Fördelningen av medarbetarna i projektverksamheten har i procent ökat något till 39 (36) och minskat något för basverksamheten 61 (64). Ledningsgrupp Administration och ekonomi Kommunikation Regional utvecklingsplanering Regional kulturverksamhet Näringsliv och samhällsbyggnad - Internationellt arbete - Vård och omsorg - IT - Utbildning och - Miljö, energi och klimat kompetensförsörjning - Näringsliv och innovation - Kollektivtrafikmyndigheten - Transport och Infrastruktur Finansiering och projektstöd VästerbottensTurism Film i Västerbotten Socialpsykiatriskt Länsbiblioteket FoU Västerbotten MediaCenter kunskapscentrum 8

11 Organisation och uppgifter 2013 Anställda vid 2013 års utgång Åldersstruktur Tills- Medelvidare Visstid Totalt ålder Kvinnor Män Totalt Fördelning av antalet anställda medarbetare inom bas- och projektverksamhet under 2013 Figuren avser åldersstrukturen för medarbetare som var anställda per den sista december Projekt 39 % Bas 61 % Medelantal anställda januari december Medelantal anställda är totalt arbetade timmar i förhållande till avtalsenlig årsarbetstid. Av medelantalet 126 anställda var 49 projektfinansierade och 77 basfinansierade. Andel tillsvidare- och visstidsanställda kvinnor Tillsvidare 78 % Visstid 22 % Kvinnor Män Fördelning mellan män och kvinnor i styrelsen: Andel tillsvidare- och visstidsanställda män Tillsvidare 83 % Kvinnor 8 8 Män Visstid 17 % 9

12 Organisation och uppgifter 2013 Sjuktal i Region västerbotten Sjuk- och frisktal i Region Västerbotten Under året har sjuktalen i procent minskat till 3,2 (5,3) där både korttid- och långtidsfrånvaron har minskat. En analys och bedömning av sjukfrånvaron per enhet har gjorts i syfte för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och vid sjukdom förkorta sjukdomstiden så långt det är möjligt. Frisktalet i procent har minskat något 56 (62), begreppet frisktal är andelen anställda som helt saknade registrerad sjukfrånvaro under året. Friskvård Region Västerbotten har en friskvårdsersättning som utgår ifrån den anställdes behov. Från föregående år har användandet av friskvårdsersättning i procent ökat till 55 (40). 90 % (44) av insatserna inom företagshälsovården har under året varit av rehabiliterade natur och resterande 10 % (56) av förebyggande/främjande. En arbetsskada, så kallad fallskada på väg till arbetet, har anmälts. Figuren visar den totala sjukfrånvaron som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinariearbetstid. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Frisktal i Region västerbotten Utveckling under året Personaldag Processen med att skapa en gemensam värdegrund i organisationen har vidareutvecklats under året och det fortsatta arbetet har bedrivits på enhets- och verksamhetsnivå. En gemensam uppföljning av resultatet av detta arbete genomfördes vid en personaldag för alla medarbetare i slutet av året. Samverkansavtal Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har som en del i ambitionen att öka dialog och delaktighet tecknat ett samverkansavtal som trädde i kraft Syftet med samverkan är att utveckla verksamheten, öka delaktigheten och förbättra arbetsmiljön. Arbetet med implementeringen av samverkansavtalet har genomförts under året och Region Västerbottens rekryteringspolicy och löneriktlinjer har anpassats till avtalet. En utvärdering av samverkansprocessen har påbörjats i syfte att vidareutveckla samverkan. Figuren visar frisktal och avser andelen anställda som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under åren och anges i procent av antal anställda. Arbetsmiljöarbete Under 2013 har en handlingsplan för och arbetsmiljöarbetet tagits fram. Den årliga skyddsronden har genomförts. En Krishanteringsplan är framtagen. Ett förarbete inför beslut om medarbetarenkät har gjorts under året och en webbtjänst för genomförandet av medarbetarenkät har införskaffats. Utbildningsinsatser avseende rehabiliteringsarbetet har genomförts för verksamhetschefer och enhetschefer. Uppföljning av sjukfrånvaro genomförs sedan 2013, två gånger per år. 10

13 Organisation och uppgifter 2013 Löneprocessen En utvärdering av förra årets lönerevision har resulterat i att löneriktlinjerna uppdaterats för att tydliggöra lönesamtalets olika delar. Jämställdhets- och mångfaldsarbete Processen kring arbetsvärdering har under året kommit till sin slutfas. Arbetet med värderingen har genomförts i en arbetsgrupp sammansatt med representanter från både fack och arbetsgivare. Arbetsvärderingen ligger till grund för en lönekartläggning och kommer att utmynna i en handlingsplan för jämställda löner och användas som en del i det lönepolitiska arbetet. En process att ta fram en likabehandlingsplan där jämställdhets- och mångfaldsfrågor ingår har påbörjats under året. Projektavslut Inför kommande projektavslut har en uppsägningsprocess genomförts under hösten Kompetensinventering, omplaceringsutredningar och fackliga förhandlingar har genomförts. Ett antal uppsägningar med anledning av arbetsbrist har gjorts, vilka kommer att verkställas under nästkommande år. Med anledning av detta har rutiner upprättats för att säkerställa arbetsrättsliga krav på företrädesrätt och återanställning vid nya rekryteringsbehov i organisationen. En informationsdag med Omställningsfonden har genomförts med chefer, berörda medarbetare och fackliga representanter. 11

14 Regionplan Mål enligt Regionplan Internationellt/ EU Europeisk integration Mål: Att revidera den internationella handlingsplanen Mål: Region Västerbottens alla anställda ska, utifrån sina arbetsuppgifter, integrera ett internationellt perspektiv i sitt arbete och ansvara för att sprida kunskap som stimulerar samarbete inom och mellan enheterna respektive verksamheterna. Mål: Region Västerbotten är genom sina kunskaper och nätverk en resurs för sina medlemmar i EU-finansiering och projektstöd. Mål: Enligt principen om flernivåstyre och subsidiaritet sprids resultaten av Region Västerbottens internationella engagemang i regionen som ett underlag för att agera strategiskt både lokalt och regionalt. Mål: Region Västerbotten sprider kunskap om regionens förutsättningar, möjligheter och styrkor för att göra regionen intressant för utländska företag, investerare, forskare, studenter, arbetskraft och besökare samt till nationell och EU nivå. IT-infrastruktur och e-tjänster Fortsatt utveckling av IT-infrastrukturen Mål: Att delta i aktiviteter och forum på nationell, regional och lokal nivå som bidrar till att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling. Införande av en regional mjuk IT-infrastruktur Mål: följa och bevaka såväl europeiska och nationella initiativ inom området och om behov uppstår koordinera regionala insatser som dessa ger upphov till. Mål: Att skapa förutsättningar för och initiera ett eller flera projekt som bidrar till att en regional mjuk infrastruktur kan etableras. ehälsa och elärande Mål: Att fortsätta det påbörjade arbetet med att etablera ett gemensamt regionalt verksamhetsstöd för socialtjänsterna i länets alla kommuner. Mål: Att utveckla och stärka samverkan och samarbete inom ehälsoarbetet i länet. Mål: Att initiera en regional satsning mot elärande med utgångspunkt i länets grund- och gymnasieskolor. Ny regional IT-organisation Mål: Att genomföra en analys för att beskriva nyttor och konsekvenser med ett införande av en regional IT-organisation. Mål: Att ta fram en finansieringsmodell som möjliggör ett införande av en regional IT-organisation. Mål: Att etablera en regional IT-organisation där länets kommuner och landsting innefattas. Miljö, energi och klimat Hållbar och trygg energiförsörjning Mål: Att integrera Region Västerbottens syn på klimat- och energiarbetet i Västerbottens klimat- och energistrategi och handlingsplan. Mål: Att Västerbottens kommuner och näringsliv har stöd för frågor som rör energi och klimat. Mål: Att stärka Västerbottens klimat- och energiarbete genom regional och internationellt samarbete Varaktiga samverkansstrukturer inom samhällsbyggnadssektorn Mål: Ett effektivare resursanvändande, öka kompetensen och bedriva gemensam intressebevakning Åtgärder för att nå miljömålen Mål: Att genom samverkan bidra till att nå miljömålen. Näringsliv och innovation Entreprenörskap Mål: Andelen nystartade företag i Västerbottens län år 2013 är lika som för riket i övrigt. Av dess ska 40 procent vara startade av kvinnor. Årlig minskning av antalet konkurser i Västerbottens län fram till Deltagandet i Ung Företagsamhets utbud i skolorna ligger på riksnivån och en långsiktig finansieringslösning har etablerats. Innovationsutveckling Mål: Att Region Västerbotten tar en aktiv roll i att samordna det regionala innovationsstödssystemet, genom exempelvis arrangemang av gemensamma mötesplatser och aktiviteter. Att efterfrågan från små och medelstora företag att medverka på internationella arenor har ökat, samt att arbetet med innovationsstrategin är väl förankrat i regionen och att strategin rönt acceptans i innovationsstödsystemet. Jämlik arbetsmarknad Mål: en arbetsmarknad i Västerbotten som inte begränsas av föreställningar om kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. Kapitalförsörjning i Norra Sverige Mål: Att stärka tillgången till riskkapital i Västerbottens län. Bra kommunikation och tydlighet i roller och ansvar ska gälla för starkare genomslag av olika initiativ och beslut. Främjande av investeringar och inflyttning Mål: Att bidra till flera investeringar i regionen. Branschutveckling Mål: Att öka marknadsandelar såväl genom insatser för affärs- och innovationsutveckling, finansiering och internationell 12

15 Regionplan handel. Att det inom kultur och kreativa näringar finns en stark infrastruktur och en regional kraftsamling som attraherar företag inom de kulturella och kreativa näringarna, såväl nationellt som internationellt. Transportinfrastruktur och kommunikationer Förändring av statliga prioriteringar Mål: Att statens anslag till infrastrukturell utveckling i Västerbottens län och norra Sverige märkbart höjs. Förverkliga genomförandet av länstransportplan Mål: Att fastställd plan genomförs enligt fastställd prioritering. Förverkliga större transportinfrastruktursatsningar Mål: Bottniska korridoren som TEN T-projekt, utveckling av det öst-västliga transportstråket, tågtrafik på Tvärbanan, färjeförbindelse mellan Umeå och Vasa, utvecklad standard på europavägar och upprustning av finmaskigt vägnät. Logistikutveckling Mål: Förverkligande av logistiklösningar Jämställt transportsystem Mål: Ett jämställt transportsystem som likvärdig svarar mot kvinnors och mäns transportbehov. Strategi för kollektivtrafiken Mål: Att skapa en plattform för utvecklad kollektivtrafik och med ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt möjliggöra ett ökat, hållbart resande i Västerbotten. Utbildning och kompetensförsörjning Etablera en regional kompetensplattform Mål: Ökad kunskap om kompetensbehov i länet och utbildningsplanering på gymnasial och eftergymnasial nivå. Rekrytering och arbetskraftsinvandring Mål: Att tillräckligt många människor försörjer arbetslivet med arbetskraft och kompetens, att upprätthålla service och välfärd i hela länet. Höja utbildningsnivån i länet och utveckling av den kommunala infrasturkturen för lärande Mål: Att höja utbildningsnivån i länet, att öka antalet ansökningar om att starta yrkeshögskoleutbildningar från länet och att bryta traditionella och könsbundna utbildningsval. Mål: Infrastruktur för lärande i hela länet Vård och omsorg Kommunalisering av hemsjukvård Mål: Att kommunerna ska ha tagit över hemsjukvården den 1 januari Genomförandeplan äldreplan Mål: Att en regional äldreplan har tagits fram Ny regional FoU-struktur i länet Mål: Att bygga upp och konsolidera verksamheten och utveckla samverkan under 2011 och 2012 samt att under 2013 intensifiera kontakterna med motsvarande verksamheter i angränsande län. Kultur Västerbottens län God livsmiljö och utvecklat kulturliv Mål: Ökad tillgänglighet och delaktighet i syfte att möjliggöra allas rätt till kulturupplevelser Mål: Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Mål: Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Mål: Ökad samverkan inom kultursektorn och mellan kultur och andra samhällsområden Mål: Främja kultur som drivkraft för tillväxt och som resurs för besöksnäringen Mål: Stärka kunskapsutveckling, forskning och bildning Regional kulturplan Mål: Revidering av kulturplan Regionalt mervärde av kulturhuvudstadsåret Mål: En förstärkning av kultur som drivkraft för länets utveckling samt främjande av invånarnas möjligheter till medskapande och delaktighet i kulturhuvudstadsårets program. Besöksnäringen / VästerbottensTurism Utveckling av exportmogna destinationer Mål: Att länet ska erbjuda marknaden tre exportmogna destinationer Det goda värdskapet Mål: Att länets gäster ska uppleva att turistföretag och andra turistaktörer i Västerbottens län erbjuder ett bättre värdskap än vad Västerbottens konkurrenter gör. Utveckling av länets turistprodukter Mål: Att 20 turistföretag finns med i internationella researrangörers utbud inför Ungdomsfrågor Mål: Att föra in ett barn- och ungdomsperspektiv i Region Västerbottens verksamhet. 13

16 Insatsområde 2013 Europeiska struktur- och investeringsfonder Regionalt strukturfondsprogram för Övre Norrland Region Västerbotten är ansvarig för samordning och framtagande av Regionalt Strukturfondsprogram för Övre Norrland, Västerbotten och Norrbotten. Ett programförslag är lämnat för vidare utvärdering av Näringsdepartementet och EU-kommissionen. Programmeringsarbetet har genomförts tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län, i samråd med Tillväxtverket och med stöd från Näringsdepartementet. Programmet ska vara vägledande för fördelning av projektmedel Programmets inriktning utgår från direktiv från den svenska regeringen och bygger på en analys grundad i Västerbottens och Norrbottens regionala utvecklingsstrategier och övriga strategidokument såsom länstransportplan och innovationsplan. Analysen har även vägt in regional data framtagen på nationell nivå. Direktiven angav att 70 procent av projektmedlen skulle fördelas till de tematiska områdena: Forskning, teknisk utveckling och innovation Ökad användning av och kvalitet på informations- och kommunikationsteknik Öka små och medelstora företags konkurrenskraft 13 procent skulle avsättas till det tematiska området: Övergången till en koldioxidsnål ekonomi Resterande 17 procent av budgeten fick avsättas till maximalt tre av återstående valbara teman. Utifrån motivet att infrastruktur är en avgörande faktor för övriga utvecklingsområden valde Övre Norrland särskilt rikta medel till: Transport och infrastruktur Programmet för regionalfonden har samordnats med andra processer som partnerskapsöverenskommelsen, Östersjöstrategin, socialfonden, landsbygdsfonden, havs- och fiskefonden. I förankringsarbetet har dialog genomförts med olika grupperingar, exempelvis: Västerbottens arbetsutskott, utvecklingsråd, regionala partnerskapet i Norrbotten, Strukturfondspartnerskapet, kommunchefer, intresseorganisationer som Samernas riksförbund och Sametinget. Region Västerbotten hade i augusti en öppen dialog i näringsliv, myndigheter, kommuner, universitet, social ekonomi, näringsdepartementet, EU parlamentet. Därefter har synpunkter inkommit genom ett digitalt formulär som integrerats programmeringsarbetet. Utformandet av mål och insatser har präglats av ett genusoch integrationsperspektiv för att nå mesta möjliga utveckling och tillväxt av EU-finansiering under Bland de nya Region Västerbottens uppdrag Region Västerbotten är ansvarig för samordning och framtagande av två EU-program för kommande period: Regionalt strukturfondsprogram för Övre Norrland och det territoriella samarbetsprogrammet Botnia Atlantica, men också att bidra med en regional analys som underlag till det nationella Europeiska socialfondsprogrammet och vara delaktig i utformandet av en regional handlingsplan för Övre Norrland inom målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning Region Västerbotten är representerade i ytterligare programskrivningsprocesser: Norra Periferi- och Arktis programmet, Nord programmet, Interreg Europe och Urbact. Region Västerbotten har även deltagit i det nationella arbetet med Partnerskapsöverenskommelsen som är Sveriges överenskommelse med EU-kommissionen om programskrivningsarbetet. infallsvinklarna kan nämnas, att innovationer kan vara mer än produkter och även kan omfatta processer och tjänster, nya sätt att organisera arbetet eller exempelvis nya marknader. Innovationer i skärningspunkter mellan branscher och kompetensområdet är också intressant exempelvis mellan tekniksektorn som kan efterfråga tjänster inom den kreativa sektorn. Programmet tar också in utveckling av etjänster för att stimulera till fler innovationer och företagens internationalisering. Programmet för Botnia-Atlantica Region Västerbotten erbjöds uppdraget från regeringen att samordna programframtagandet för Botnia-Atlantica för perioden Programmet omfattar regionerna Sverige: Västerbottens och Västernorrlands län och Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Finland: Landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten. Norge: Nordland fylke. Ett förslag är lämnat för vidare utvärdering av Svenska respektive finska och norska regeringarna och av EU-kommissionen. Arbetet har skett i nära samarbete med regeringskansliet och motsvarande i Finland och Norge och med programmets partnerskap bestående av företrädare för deltagande regioner i Sverige, Finland och Norge och företrädare för näringslivets, universitet, myndigheter och det civila samhället i respektive länder. Under sommaren 2013 genomfördes en öppen webbkon- 14

17 EU-parlamentariker Jens Nilsson (S), ställdes inför ett antal kniviga frågor vid Hearing om strukturfondsprogrammet för som genomfördes i Skellefteå i augusti. Foto: Mariann Holmberg sultation och ett 60-tal organisationer lämnade synpunkter på programutkast i konsultationen och i samband med Botnia-Atlanticas årskonferens i september i Vasa diskuterades prioriteringarna ytterligare. Länsstyrelsen Västerbotten föreslås att fortsätta inneha ansvaret som förvaltande myndighet under kommande programperiod Programmet finansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet har fyra tematiska mål, valda utifrån analys och konsultation i partnerskapet. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Inom programmet föreslås bland annat insatser för att förbättra beredskapen att hantera miljöutmaningar, tillskapandet av kompetenscentra där universitet/forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och det omgivande samhället kan mötas i virtuella och fysiska noder, innovativt nyttjande och utveckling av natur och kulturarv, att stärka det gränsöverskridande affärssamarbetet och insatser för att förbättra de öst-västliga kommunikationerna. Framtagandet av Botnia-Atlanticaprogrammet samordnas med övriga processer som: partneröverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen, arbetet med nya program till den regionala utvecklingsfonden, socialfonden, landsbygdsfonden, havs- och fiskefonden, regional utvecklingsstrategi för Västerbotten. Europeiska Socialfondsprogrammet för Sverige Region Västerbotten har bidragit med en regional analys för Övre Norrland som underlag till det nationella Socialfondsprogrammet. Analysen har tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen i Norrbotten och med berörda myndigheter och organisationer, exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, bildningsförbund och fackförbund. Dessutom ska en regional handlingsplan till det Europeiska Socialfondsprogrammet för Sverige tas fram. En arbetsgrupp har bildats tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och en referensgrupp har bildats med företrädare för myndigheter arbetsmarknadsorganisationer, den sociala ekonomin och lokala och regionala aktörer. Arbetet med det regionala handlingsplanen fortskrider under 2014 och startar med en workshop den 10 februari

18 Insatsområde 2013 Jämställdhet Omställningen mot ett jämställt samhälle går inte tillräckligt fort, skriver Erik Bergkvist (S), regionråd i förordet till Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt är framtagen enligt regleringsbrev från regeringen enligt beskrivningen: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande. Detta är definitionen som används inom EU och FN och inom svensk jämställdhetspolitik. Handlingsplanen utgår från behov av ökad jämställdhetsintegrering i fyra olika områden inom det regionala tillväxtarbetet: 1. Jämställdhetsintegrerade strategier 2. Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 3. Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 4. Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag. Handlingsplanen innehåller fyra delar: 1. En nulägesanalys med beskrivning av Västerbottens utmaningar och en genomgång av hur män och kvinnor får ta del av insatser inom det företagsfrämjan de systemet 2. Delmål och aktiviteter för de fyra behovsområdena 3. Delmål och aktiviteter som föreslagits i detpågående arbetet med att ta fram en ny regionalutvecklingsstrategi med fokus på jämställdhet 4. Plan för uppföljning och återrapportering. Hanlingsplan för en jämställd regional tillväxt antogs av förbundsfullmäktige den 28 februari Handlingsplanen har integrerats i arbetet strategidokument inför perioden , exempelvis Regional Utvecklingsstrategi , RUS, programtexter till Europeiska struktur- och investeringsfonder för och Regional Innovationsstrategi , RIS. Regional utvecklingsstrategi Utgångsläget för Västerbottens regionala utvecklingsstrategi, RUS är att Västerbottens ska bli en bättre plats att bo och verka i. Under perioden genomförde Region Västerbotten framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi för Västerbotten för perioden Åtta tematiska arbetsgrupper med kvinnor och män, i olika åldrar och från olika delar av samhället, som näringsliv, akademi, kommuner, myndigheter och den sociala ekonomin, har gemensamt analyserat och prioriterat de viktigaste insatserna för hållbar tillväxt i Västerbotten. Utvecklingsstrategin innehåller sex delstrategier: samhällen som inkluderar och utvecklar människor, strukturer för innovation, miljödriven utveckling, investeringar i utbildning och kompetens, platsbaserad näringslivsutveckling och en tillgänglig och utåtriktad region. Synpunkterna på ett första utkast användes i ett remissförslag som presenterades för förbundsfullmäktige den 12 juni. Därefter skickades förslaget ut på remiss till den 13 september. Regional Utvecklingsstrategi för Västerbottens län antogs av Region Västerbottens fullmäktige den 28 november Den regionala utvecklingsstrategin är Västerbottens samlade strategi för en hållbar attraktiv region och visar på de insatser och prioriteringar som regionen gemensamt anser ska prioriteras för att utveckla Västerbotten. Strategin är övergripande, vilket innebär att den omfattar många olika områden som till exempel utveckling av näringslivet, trafik och infrastruktur och utveckling av kulturlivet. Den riktar sig till alla typer av organisationer och personer som på olika sätt arbetar med regional utveckling, så som kommuner, näringslivsorganisationer och akademi. Exempel på prioriteringar: nya lösningar för service och tjänster mångfald och jämställdhet levande kulturliv mötesplats för innovation ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor tillgång till riskkapital energieffektiv teknik hållbar konsumtion företagande baserad på miljöteknik digitala verktyg för lärande förbättra matchning på arbetsmarknaden öka andelen elever med godkända betyg från gymnasiet internationalisering av företag digitala tjänster och affärsmodeller vidareförädling av naturresurser livskraftig rennäring förbättrad kapacitet i infrastrukturen. 16

19 Insatsområde 2013 Perspektivet unga Region Västerbotten arbetar målmedvetet med att föra in ett barn- och ungdomsperspektiv i alla strategiska områden och verksamheter. För att stärka barns och ungas rättigheter till välfärd och inflytande har Region Västerbotten tillsammans med olika aktörer bjudit in till och anordnat flera mötesplatser där målgruppen har varit politiker, tjänstepersoner och unga. Vi ska bli bäst För att ge konkreta verktyg kring strategiskt och systematiskt barnrättsligt arbetssätt, bjöd Region Västerbotten tillsammans med Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen Västerbotten in politiker och tjänstepersoner till en seminariedag. Vi ska bli bäst, från ord till handling, ett seminarium om barnets villkor och rättigheter, vilket var en uppföljning av konferensen från 2012, Vi trodde vi var bäst. De båda dagarna har bidragit till att höja kunskapen hos deltagarna om det barnrättsliga arbetet genom bland annat föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Ungdomsperspektiv i strategiska styrdokument För att tydligare integrera ett ungdomsperspektiv i utvecklingsfrågor anordnades i samband med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin en workshop med målgruppen unga. Ett resultat av arbetet har blivit att målgruppen unga tydligare lyfts fram i den Regionala Utvecklingsstrategin. Deltagarna har betonat att det både känts ärofyllt och engagerande att få delta i processen och möjlighet att påverka i utvecklingsarbetet för Västerbotten. För att möta ett efterfrågat behov av mötesplatser mellan unga och beslutsfattare anordnades konferensen Ung i Västerbotten, Lycksele i samarbete med Länsbygderådets projekt Ungdomsforum i Norr och UV-net, Nätverket för ungdomsverksamhet i Västerbottens län. Mötesplatsen gav deltagarna inspiration och upplevdes framtidsinriktad. Region Västerbotten har ansökt om medel från Ungdomsstyrelsen för att utveckla mötesplatser och skapa dialog med unga och ytterligare integrera perspektivet unga i Region Västerbottens arbete med utvecklingsfrågor. Genom Region Västerbottens medverkan i Assembly of European Regions, AER, deltog tre unga från Västerbotten vid den årliga sommarskolan där de träffade unga, politiker och tjänstepersoner från olika regioner i Europa. Södermanland var värd sommaren 2013 och temat var Green growth regions towards a resource-efficient Europe. Utvärdering inför Barnhälsorapport 2015 En utvärdering av Barnhälsorapport 2012 har genomförts med Västerbottens folkhälsoråd och nämnderna för primärvård och folkhälsa. Resultaten tas med i arbetet med nästföljande Barnhälsorapport 2015 och kommer bland annat innehålla en metoddel för att ytterligare stärka kunskapsspridning om barns- och ungas livsvillkor i kommuner och landsting. Genom spridningsseminariet om Barns och ungas hälsa fick deltagarna en ökad förståelse för hur man kan förbättra barns och ungas hälsa genom att fokusera på friskfaktorer. Verksamhetsstöd För att stötta ungdomsorganisationers arbete, stärka unga arrangörer och främja mötet mellan unga och professionella kulturskapare fördelas årligen verksamhetsstöd och bidrag till unga eller organisationer med unga som målgrupp. Samlad information på webbplats En UNGA-portal har byggts upp på hemsidan som tydliggör hur Region Västerbotten integrerar ett ungdomsperspektiv i verksamheten. UNGA-portalen har samlad information som rör målgruppen barn och unga, såsom bidrag till kulturarrangemang, internationellt arbete, sociala välfärdsfrågor, hälsa, företagsamhet, utbildning och arbete, läsprojekt och skapande inom media och film. Läs mer: och på Instagram #ungvbtn 17

20 Plats ProcessLedarskap Tillväxt Dialog Sektorer Framtid Integrering Flernivåstyre Territorium EU Process Partnerskap Koordinering Investeringar Samhandling RegionalUtveckling 18