Innehåll. Om Västerbottens län. Om Region Västerbotten. Förvaltningsberättelse. Region Västerbottens verksamhet. Organisation och uppgifter

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehåll Ordförande har ordet 2 3 Förvaltningsberättelse Sorsele Organisation och uppgifter Storuman Malå Norsjö Skellefteå Politisk organisation och uppgifter 4 5 Finansiering 5 Regiondirektören sammanfattar 6 7 Personal 8 11 Mål enligt Regionplan Vilhelmina Lycksele Region Västerbottens verksamhet Dorotea Om Västerbottens län Åsele Bjurholm Landareal: km2 Motsvarar 1/8 av Sverige och är landets näst största län till ytan. Befolkning per : , (källa SCB) ökning med 895 jämfört med Av Sveriges befolkning bor 2,7 procent i Västerbotten. Viktiga näringsgrenar: tillverkningsindustri, gruvnäring, kreativa näringar, turism, forskning och utveckling, utbildning. Vindeln Vännäs Nordmaling Robertsfors Umeå Insatsområden 2013 Europeiska struktur- och investeringsfonder 14 Regional utvecklingsstrategi 16 Jämställdhet 16 Perspektivet unga 17 Regional tillväxt på alla nivåer Värdegrund och varumärke Näringsliv och samhällsbyggnad Internationellt arbete IT Västerbotten Miljö, energi och klimat Näringsliv och innovation Transport och infrastruktur Kollektivtrafikmyndigheten 34 Utbildning och kompetensförsörjning Vård och omsorg Finansiering och projektstöd Regional utvecklingsplanering Regional kulturverksamhet VästerbottensTurism MediaCenter Infomix 57 Om Region Västerbotten Kommunalt samverkansorgan Politiskt styrd organisation Ansvarar för regional utveckling i Västerbottens län 16 medlemmar: Västerbottens 15 kommuner och Västerbottens läns landsting Organisation och uppgifter Region Västerbottens projekt 58 Region Västerbottens utbildningar 59 Ägarpolicy för Region Västerbotten 60 Region Västerbottens bolag Ekonomi Årsredovisning 2013 Produktion och text: Region Västerbotten Lyout och grafisk form: Mariann Holmberg, Region Västerbotten Tryck: xxxx, Umeå Antal ex: xxxx Räkenskaper Resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper och Noter Revionsberättelse 81 Omslagsfoto: Anna-Karin Drugge åt VästerbottensTurism Region Västerbotten på engelska

3 Ordföranden har ordet 2013 Ordföranden har ordet 2013 Västerbotten kraftsamlar Västerbotten och norra Sverige är en stark region och vi drabbas mindre hårt av världskriser, men samtidigt kan vi ta ännu mer plats som utvecklingsmotor för Sverige, Europa och övriga världen. Vi har fysiskt kapital i råvaror, men också ett stort humankapital i form av kunskap och erfarenhet som efterfrågas på en världsmarknad. EU går in i en ny budgetperiod med nya utvecklingsmedel som ger oss kraft att göra förstärkningar på viktiga och strategiska områden. På innovationsområdet är vi en av ledarna i ett internationellt perspektiv. Kan vi skapa ännu mer samverkan mellan akademi, näringsliv och den offentliga sektorn, då kan vi både förstå vad vi behöver utveckla och skapa smarta lösningar som hela världen behöver för att lösa små som stora samhällsutmaningar. Vi ser också en väldigt intressant utveckling där olika branscher samverkar och bildar kluster. Tillsammans hittar de helt nya lösningar, exempelvis mellan industri och kreativa näringar. Skärningspunkter mellan olika sektorer är extra intressant, för precis där kan de innovativa sprången dyka upp och ge lösningar som skapar stora förändringar för företagande och samhälle. kvinnor i toppen som den offentliga sektorn. Inflyttade svenskar borde vara en självklar del inom alla yrkesområden. Vi har en spännande tid framför oss och tillsammans kan vi bygga broar och göra verkliga underverk. Därför satsar Region Västerbotten på att bygga mötesplatser där vi kan utveckla förmågan till horisontell och vertikal samverkan mellan olika aktörer och intressen, exempelvis Västerbotten på Grand Hôtel, Västerbotten i Almedalen och Mötesplats Lycksele. Jag ser fram emot vad vi kan uträtta under kommande sju år. Vi har en gemensam regional utvecklingsstrategi som ger riktningen och vi har struktur- och investeringsfonder som verktyg att skapa verklig förändring. Vi har också en del utmaningar, vi måste göra det enklare för innovatörer och företagare att hitta kapital, både för att starta nya företag och för tillväxt av redan existerande. En god infrastruktur är också helt avgörande för att nå ut med såväl varor och tjänster. Vi har en av världens bäst utbyggda bredband och det ska vi utnyttja i vårt utvecklingsarbete. Vi ska bygga etjänster och höja kunskapen om hur digitala verktyg kan vara hjälp i att nå nya marknader. Den fysiska infrastrukturen behöver stärkas både för gods och persontrafik. Järnvägen är det mest hållbara systemet i ett framtidsperspektiv och med nuvarande och framtida efterfrågan är det absolut nödvändigt att kapaciteten ökar. Bygget av Norrbotniabanan är avgörande. De östvästliga förbindelserna förstärks och med projektet Kvarken link är det realistiskt att tänka på en ny färja och smarta anslutningar i både Vasa och Holmsund. Vi behöver dessutom satsa på välfärd, utbildning och göra Västerbotten till en av världens mest attraktiva platser att bo och leva i. Här är investering i jämställdhet och mångfald en tillväxtfaktor. Tänk om näringslivet kan bli lika bra att tillsätta 2 3

4 Organisation och uppgifter 2013 Politisk organisation och uppgifter Region Västerbotten är ett kommunalt samverkansorgan med det samlade politiska ansvaret för den regionala utvecklingen i Västerbotten. Medlemmar är Västerbottens 15 kommuner: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele och Västerbottens läns landsting. Uppgifter Huvudsyftet med Region Västerbotten är att ta tillvara möjligheter, främja Västerbottens utveckling och tillväxt. Region Västerbotten är en demokratiskt styrd organisation som i dessa frågor har ett politiskt regionalt företrädarskap. Enligt lag (2002:34) om samverkansorgan i länen har ett regionförbund som Region Västerbotten ansvar för att: Utarbeta program för Västerbottens utveckling Regionalt utvecklingsprogram (RUP) och Regionala tillväxtprogrammet (RTP) och samordna utvecklingsinsatser för genomförande av programmen. Besluta om vissa statliga, regionala medel för regional utveckling. Planera och prioritera infrastruktur bland annat genom att upprätta länsplaner för regional infrastruktur. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i regionen. Förbundsfullmäktige 75 ledamöter varav 50 kommun, 25 landsting Kulturberedning 7 Förbundsstyrelse 25 Arbetsutskott 7 Primärkommunal delegation 7 Utbildningsdelegation 7 Enligt överenskommelse mellan medlemmarna har dessutom förbundet, bland annat dessa uppgifter: Vara samverkansorgan för Västerbottens kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse Vara regional huvudman för ALMI Företagspartner Nord Vara huvudman för regional turismverksamhet (VästerbottensTurism) Vara huvudman för regional kulturverksamhet Vara regional huvudman för regional teater-, musik- och museiverksamhet: NorrlandsOperan AB (60 procent), Västerbottensteatern AB (60 procent), Västerbottens museum AB (40 procent), Skellefteå Museum AB (40 procent), Skogsmuseet i Lycksele AB (49 procent) Företräda Västerbottens nationellt och internationellt, bland annat i förhållande till EU Vara huvudman för MediaCenter Med egna medel och med medel som ställs till förfogande genomföra och delta i regionala utvecklingsoch tillväxtprojekt Vara huvudman för Kollektivtrafiken och ägare av Länstrafiken i Västerbotten AB och därigenom även delägare av Norrtåg AB Valberedning 10 Revision 5 Kollektivtrafikutskott 7 Läs mer om: Region Västerbottens politiska organisation, politiska ledamöter, revisorer, protokoll och kommande möten på: under menyn Politik. Politisk organisation Förbundsfullmäktige är Region Västerbottens högsta beslutande organ med 75 ledamöter och lika många ersättare, utsedda av medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar, med följande fördelning: Landstinget: 25 ledamöter Umeå: 14 ledamöter Skellefteå: 9 ledamöter Lycksele: 3 ledamöter Övriga 12 kommuner: 2 ledamöter vardera Förbundsfullmäktige utser en styrelse med 25 ledamöter och lika många ersättare. De partier som har ledamot i förbundsfullmäktige, men inte har ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen, har insyn i styrelsens arbete då en ledamot eller ersättare ur fullmäktige har rätt att delta i styrelsens överläggningar. Det samma gäller för förbundsmedlem som inte har ordinarie ledamot i styrelsen. Förbundsstyrelsen har ett arbetsutskott med sju ledamöter och sju ersättare. Förbundsfullmäktige har utsett två delegationer, en beredning och ett utskott Primärkommunala delegationen Utbildningsdelegationen Kulturberedningen Kollektivtrafikutskottet Förbundsfullmäktige utser också de förtroendevalda revisorerna och en valberedning. Primärkommunala delegationen inom Region Västerbotten är ett samverkans- och intresseorgan för Västerbotens kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse. I första hand gäller det frågor inom vård- och omsorg, miljö, energi och klimat. Delegationen har sju ledamöter och lika många ersättare. Utbildningsdelegationen är ett politiskt organ inom Region Västerbotten, utsett av förbundsfullmäktige. Den har i uppdrag att hjälpa kommunerna i arbetet att hålla en hög kvalitet i skolan från förskola till vuxenutbildning. Delegationen har sju ledamöter och sju ersättare. Kulturberedningen är ett politiskt organ inom Region Västerbotten, utsett av förbundsfullmäktige. Beredningen består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Kulturberedningen har i uppdrag att vara beredningsorgan till förbundsstyrelsen i att bedriva regional kulturverksamhet. Den ska också verkställa uppdrag som den får av styrelsen inom verksamhetsområdet. Beredningen utövar den politiska styrningen av Länsbiblioteket i Västerbotten och Film i Västerbotten. Kollektivtrafikutskottet är ett politiskt organ, utsett av regionförbundets styrelse. Utskottet har sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Kollektivtrafikutskottet bereder ärenden om den regionala kollektivtrafiken till förbundsstyrelsen. Garanterad insyn i beredningarnas arbete Politiskt parti som har ordinarie ledamot i förbundsstyrelse men inte någon ordinarie ledamot i delegationer och beredning, ska garanteras insyn i delegationernas och beredningens arbete genom att utse en representant för sitt parti, med rätt att delta i beredningens överläggningar. Finansiering Region Västerbottens basverksamhet finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter från förbundets 16 medlemmar, det vill säga från Västerbottens läns landsting och Västerbottens 15 kommuner. Avgiften styrs av antalet folkbokförda medborgare i respektive kommun och landstinget den 1 november, två år före verksamhetsåret. Förbundsfullmäktige fastställer årligen medlemsavgiften, i samband beslut om intäktsramar för kommande verksamhetsår. Medlemsavgifter från kommunerna till regionförbundets totala basverksamhet uppgick 2013 till totalt 20,0 miljoner kronor. Av detta gick 8,8 miljoner kronor till MediaCenter, varav 0,5 miljoner kronor till Infomix. Västerbottens läns landsting stod för medlemsavgifter motsvarande 143,5 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner avser Infomix. Under 2014 kommer medlemsavgiften att räknas upp i enlighet med konsumentprisindex (KPI). Detta är en avvikelse från den uppräkningsmodell som använts tidigare år då medlemsavgiften uppräknats med löneindex (enligt regeringens prognos av detta index, per var detta index 2,9%). I medlen från landstinget ingår en grundavgift på 10 miljoner kronor som årligen räknas upp enligt konsumentprisindex (KPI), detsamma gäller för de medel som tillkom från landstinget under 2011 i samband med överföring av uppgifter från landstinget. Uppräkningen sker därmed genomgående med konsumentprisindex 1,2 procent, enligt regeringens prognos av detta index per 15 april Projektverksamheten har främst finansierats med medel från Tillväxtverket, EU, kommunerna, Länsstyrelsen i Västerbotten respektive Norrbotten, Sveriges Kommuner och Landsting, Kulturrådet och av Region Västerbottens egna projektmedel. 4 5

5 Regiondirektören sammanfattar 2013 Utveckling genom samverkan Region Västerbotten verkar i såväl det lilla som det stora för regionens utveckling. Det handlar om att tillsammans med andra huvudmän skapa förutsättningar för utveckling av Västerbotten, Övre Norrland och Norra Sverige. Genom utvecklingsfonder kan Region Västerbotten även stödja projekt som direkt och indirekt bidrar till utveckling av Sverige och Europa. Att Region Västerbotten är engagerad i utvecklingsfrågor som berör hela Europa har varit extra påtagligt under 2013 då EU samlar sig för en ny budgetperiod och Region Västerbotten som utvecklingsorganisation har ansvarat för och varit delaktig i utformande av program för ett flertal strukturfonder. Region Västerbotten delar viljan till utveckling och tillväxt med näringsliv, akademi, myndigheter och det civila samhället och just därför är samverkan och samhandling ett av regionförbundets viktigaste verktyg. Genom att agera tillsammans uppnås påtaglig förändring, till gagn för regionens utveckling på såväl lokal och regional som nationell och internationell nivå. Mötesplatser, kunskapsuppbyggnad, omvärldsbevakning och analys är några av de verktyg som används i utvecklingsarbetet. Exempel på mötesplatser är de arrangemang som anordnas under Västerbotten på Grand Hôtel. Andra exempel är Västerbotten i Almedalen och Mötesplats Lycksele som med sina förevents bygger samverkansplattformar där regionen möts i medskapande medborgardriven innovationsutveckling och utvecklingsverkstäder. Regionförbundet är också en samordnande part vilket ger bättre förutsättningar att klara exempelvis den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. Under 2013 har exempelvis flera gemensamma upphandlingar genomförts som ger konstnadseffektiva lösningar för regionförbundets medlemmar. Reglab är en mötesplats för regioner, myndigheter och forskare inom området regional utveckling. Genom deltagande i Reglab får regionförbundet och medlemmar tillgång till kompetens och erfarenheter från andra regioner, universitet och myndigheter. Reglabs aktiviteter bidrar till ny kunskap, benchmarking och kompetensutveckling. Det ger även tillgång till kvalitativa analyser, metodutveckling, nätverk och omvärldsbevakning. Region Västerbottens medlemmar styr regionförbundets uppdrag genom en förbundsordning som årligen revideras. Som utvecklingsorganisation lyder regionförbundet även under ett antal statliga direktiv och uppdrag genom regeringen, statliga myndigheter och Sveriges kommuner och landsting. programmet: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet, Strategiskt gränsöverskridande arbete samt Glest befolkade områden och utveckling av lärande inom organisationen. Utvecklingsuppdraget till Näringsdepartementet genomförs bland annat genom den regionala innovationsstrategin, ett konkret tillväxtverktyg, som tagits fram i en bred process och fastställs Inom kompetensförsörjningsuppdraget skapar Region Västerbotten möjligheter för branscher att samverka med utbildningsanordnare för ett utbildningsunderlag som stämmer överens med arbetsmarknadens efterfrågan och behov. Region Västerbotten är aktiva inom Östersjöarbetet, dels inom energiområdet och dels i flernivåstyreprocesser. Kommuner och andra parter integreras i framtagandet av regionala planer som Regional utvecklingsstrategi, Trafikförsörjningsprogram och Länstransportplan. Den Regionala utvecklingsstrategin beslutades av förbundsfullmäktige i november 2013 och har gett en samsyn kring de viktigaste prioriteringarna för Västerbotten och knyter an till Europa 2020-strategin. Region Västerbotten har nära samverkan med Länsstyrelsen inom ett flertal frågor exempelvis om digital infrastruktur, avgörande händelser på arbetsmarknaden, som nedläggning av sågen i Vilhelmina, strukturförändring på Volvo Lastvagnar i Umeå och kring arbetet med att marknadsföra Västerbotten. Ett integrerat jämställdhets- och integrationsperspektiv genomsyrar arbetet med avvägningar av mål och insatser inom den Regionala utvecklingsstrategin och program för EU-finansiering. Region Västerbottens beslutande tjänstemannaledning den 31 december 2013 Under 2013 har ett omfattande arbete genomförts med anledning av EUs kommande budgetperiod. Region Västerbotten har samordnat programskrivningen för Regionalfondsprogrammet för Övre Norrland och det territoriella samarbetsprogrammet Botnia Atlantica. Dessutom har organisationen varit representerad i programskrivningsprocesserna för Norra Periferi- och Arktisprogrammet, Nordprogrammet, Interreg Europe och Urbact. En regional IT-organisation i projektform, evästerbotten, har inrättats. Syftet är att stärka och utveckla samverkan kring IT- och e-frågor och åstadkomma riktade satsningar på etjänster. Under året har Västerbottens kommuner tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet och Region Västerbotten har i samverkan med Västerbottens läns landsting stöttat processen. Uppdraget från Statens kulturråd omfattar fördelning av statliga medel till regional kultur genom kultursamverkansmodellen. Den regionala kulturplanen används som styrdokument vid fördelning och för uppföljning och utvärdering. Inför kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 görs satsningar för att skapa ett regionalt mervärde. Regionplanen utgör förbundsfullmäktiges planeringsdokument och tar sin utgångspunkt i en processinriktad organisation med ett sektorsövergripande arbetssätt. Under 2014 revideras regionplanen med utgångspunkt i den nya Regionala utvecklingsstrategin. Ledningsgruppen utgörs av den samlade tjänstemannaledningen och har kontinuerliga arbetsmöten för att vidareutveckla ett sektorsövergripande arbetssätt och skapa förutsättningar för samsyn i väsentliga verksamhetsfrågor. Det samverkansavtal som tecknats mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna har under året omsatts i praktiken med goda erfarenheter när det gäller dialog, delaktighet och ansvar. Region Västerbotten ska på uppdrag från Näringsdepartementet redovisa hur verksamheten bidrar till en hållbar regional tillväxt i förhållande till den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Uppdraget omfattar de områden som återfinns i det nationella Anna Pettersson regiondirektör Anna Lassinantti biträdande regiondirektör och chef Näringsliv och samhällsbyggnad Thomas Carlsson, länsturistchef Thomas Hartman, kommunikationschef Ola Kellgren, regionkulturchef Katarina Molin, chef, Finansiering och projektstöd och Regional utvecklingsplanering Rachel Nygren, kanslichef Anna Pettersson, regiondirektör 6 7

6 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 Personal Uppgifter inom parantes anger jämförelsetal för 2012 års personalredovisning. Tjänstemannaorganisation Tjänstemannaorganisationen leds ytterst av regiondirektören som till sitt stöd har en ledningsgrupp bestående av enhetscheferna inom Region Västerbotten. Ledningsgruppen fungerar som ett överordnande styr- och beslutsorgan för tjänstemannaorganisationen och hanterar övergripande frågor av principiell och strategisk natur. Utöver möten med ledningsgruppen sker kontinuerliga gemensamma möten med ledningsgrupp och verksamhetschefer. Under 2013 har processen med att skapa en gemensam värdegrund och varumärke framskridit och ett fortsatt arbete har skett på enhets- och verksamhetsnivå. Personalarbetet bedrivs idag i de operativa enheterna och verksamheterna med stöd från personalfunktionen inom enheten Administration och ekonomi, som ska ge specialistkunskap, struktur och samordning. Personalsituation och personalfrågor är en stående punkt på ledningsgruppens möten. Tjänstemannaledning Antal chefstjänster med personalansvar har vid 2013 års utgång minskat till 9,6 (10,35 förevarande år). Andelen kvinnliga chefer har ökat jämfört med föregående år, vilket förklara av att en manlig chef avslutat sin anställning under året. Chefstjänsterna är fördelade på 11 personer, varav 62,5 procent kvinnor och 37,5 procent män. Varje chefstjänst har i genomsnitt ansvar för 13,2 medarbetare. Ledningsgruppen har minskat med en person under året och består av regiondirektören och sex enhetschefer varav 43 (50) procent män och 57 (50) procent kvinnor. Ledningsgruppen är jämställd i sin sammansättning. Personalbild Vid 2013 års bokslut hade Region Västerbotten totalt 127 (128) anställda, varav 103 (91) tillsvidareanställda och 24 (37) visstidsanställda. Medelåldern 48 (46) år har ökat något och männen har en något högre medelålder än kvinnor. Andelen tillsvidareanställda i procent har ökat till 81 (71), varav andelen tillsvidareanställda män är 78 (72) procent och andelen kvinnor vid samma tidpunkt är 83 (70,6). Anledningen till ökningen är att visstidsanställda främst i projektverksamheten, enligt LAS, lagen om anställningsskydd, tvåårsregel, har övergått till tillsvidareanställning. Antalet nyanställda under året var totalt 18 (33) medarbetare, varav 2 tillsvidareanställda. Personalomsättningen var i procent 14,3 (20,9) något mindre än föregående år. Fördelningen av medarbetarna i projektverksamheten har i procent ökat något till 39 (36) och minskat något för basverksamheten 61 (64). Anställda vid 2013 års utgång Tills- Medelvidare Visstid Totalt ålder Kvinnor Män Totalt Fördelning av antalet anställda medarbetare inom bas- och projektverksamhet under 2013 Projekt 39 % Bas 61 % Åldersstruktur Figuren avser åldersstrukturen för medarbetare som var anställda per den sista december Medelantal anställda januari december Medelantal anställda är totalt arbetade timmar i förhållande till avtalsenlig årsarbetstid. Av medelantalet 126 anställda var 49 projektfinansierade och 77 basfinansierade. Andel tillsvidare- och visstidsanställda kvinnor Kvinnor Män Administration och ekonomi Ledningsgrupp Kommunikation Tillsvidare 78 % Visstid 22 % Fördelning mellan män och kvinnor i styrelsen: Regional utvecklingsplanering Regional kulturverksamhet Näringsliv och samhällsbyggnad - Internationellt arbete - Vård och omsorg - IT - Utbildning och - Miljö, energi och klimat kompetensförsörjning - Näringsliv och innovation - Kollektivtrafikmyndigheten - Transport och Infrastruktur Finansiering och projektstöd VästerbottensTurism Andel tillsvidare- och visstidsanställda män Tillsvidare 83 % Visstid 17 % Kvinnor 8 8 Män Film i Västerbotten Socialpsykiatriskt Länsbiblioteket FoU Västerbotten MediaCenter kunskapscentrum 8 9

7 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 Sjuktal i Region västerbotten Sjuk- och frisktal i Region Västerbotten Under året har sjuktalen i procent minskat till 3,2 (5,3) där både korttid- och långtidsfrånvaron har minskat. En analys och bedömning av sjukfrånvaron per enhet har gjorts i syfte för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och vid sjukdom förkorta sjukdomstiden så långt det är möjligt. Frisktalet i procent har minskat något 56 (62), begreppet frisktal är andelen anställda som helt saknade registrerad sjukfrånvaro under året. Friskvård Region Västerbotten har en friskvårdsersättning som utgår ifrån den anställdes behov. Från föregående år har användandet av friskvårdsersättning i procent ökat till 55 (40). 90 % (44) av insatserna inom företagshälsovården har under året varit av rehabiliterade natur och resterande 10 % (56) av förebyggande/främjande. En arbetsskada, så kallad fallskada på väg till arbetet, har anmälts. Löneprocessen En utvärdering av förra årets lönerevision har resulterat i att löneriktlinjerna uppdaterats för att tydliggöra lönesamtalets olika delar. Jämställdhets- och mångfaldsarbete Processen kring arbetsvärdering har under året kommit till sin slutfas. Arbetet med värderingen har genomförts i en arbetsgrupp sammansatt med representanter från både fack och arbetsgivare. Arbetsvärderingen ligger till grund för en lönekartläggning och kommer att utmynna i en handlingsplan för jämställda löner och användas som en del i det lönepolitiska arbetet. En process att ta fram en likabehandlingsplan där jämställdhets- och mångfaldsfrågor ingår har påbörjats under året. Projektavslut Inför kommande projektavslut har en uppsägningsprocess genomförts under hösten Kompetensinventering, omplaceringsutredningar och fackliga förhandlingar har genomförts. Ett antal uppsägningar med anledning av arbetsbrist har gjorts, vilka kommer att verkställas under nästkommande år. Med anledning av detta har rutiner upprättats för att säkerställa arbetsrättsliga krav på företrädesrätt och återanställning vid nya rekryteringsbehov i organisationen. En informationsdag med Omställningsfonden har genomförts med chefer, berörda medarbetare och fackliga representanter. Figuren visar den totala sjukfrånvaron som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinariearbetstid. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Frisktal i Region västerbotten Utveckling under året Personaldag Processen med att skapa en gemensam värdegrund i organisationen har vidareutvecklats under året och det fortsatta arbetet har bedrivits på enhets- och verksamhetsnivå. En gemensam uppföljning av resultatet av detta arbete genomfördes vid en personaldag för alla medarbetare i slutet av året. Samverkansavtal Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har som en del i ambitionen att öka dialog och delaktighet tecknat ett samverkansavtal som trädde i kraft Syftet med samverkan är att utveckla verksamheten, öka delaktigheten och förbättra arbetsmiljön. Arbetet med implementeringen av samverkansavtalet har genomförts under året och Region Västerbottens rekryteringspolicy och löneriktlinjer har anpassats till avtalet. En utvärdering av samverkansprocessen har påbörjats i syfte att vidareutveckla samverkan. Figuren visar frisktal och avser andelen anställda som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under åren och anges i procent av antal anställda. Arbetsmiljöarbete Under 2013 har en handlingsplan för och arbetsmiljöarbetet tagits fram. Den årliga skyddsronden har genomförts. En Krishanteringsplan är framtagen. Ett förarbete inför beslut om medarbetarenkät har gjorts under året och en webbtjänst för genomförandet av medarbetarenkät har införskaffats. Utbildningsinsatser avseende rehabiliteringsarbetet har genomförts för verksamhetschefer och enhetschefer. Uppföljning av sjukfrånvaro genomförs sedan 2013, två gånger per år

8 Regionplan Regionplan Mål enligt Regionplan Internationellt/ EU Europeisk integration Mål: Att revidera den internationella handlingsplanen Mål: Region Västerbottens alla anställda ska, utifrån sina arbetsuppgifter, integrera ett internationellt perspektiv i sitt arbete och ansvara för att sprida kunskap som stimulerar samarbete inom och mellan enheterna respektive verksamheterna. Mål: Region Västerbotten är genom sina kunskaper och nätverk en resurs för sina medlemmar i EU-finansiering och projektstöd. Mål: Enligt principen om flernivåstyre och subsidiaritet sprids resultaten av Region Västerbottens internationella engagemang i regionen som ett underlag för att agera strategiskt både lokalt och regionalt. Mål: Region Västerbotten sprider kunskap om regionens förutsättningar, möjligheter och styrkor för att göra regionen intressant för utländska företag, investerare, forskare, studenter, arbetskraft och besökare samt till nationell och EU nivå. IT-infrastruktur och e-tjänster Fortsatt utveckling av IT-infrastrukturen Mål: Att delta i aktiviteter och forum på nationell, regional och lokal nivå som bidrar till att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling. Införande av en regional mjuk IT-infrastruktur Mål: följa och bevaka såväl europeiska och nationella initiativ inom området och om behov uppstår koordinera regionala insatser som dessa ger upphov till. Mål: Att skapa förutsättningar för och initiera ett eller flera projekt som bidrar till att en regional mjuk infrastruktur kan etableras. ehälsa och elärande Mål: Att fortsätta det påbörjade arbetet med att etablera ett gemensamt regionalt verksamhetsstöd för socialtjänsterna i länets alla kommuner. Mål: Att utveckla och stärka samverkan och samarbete inom ehälsoarbetet i länet. Mål: Att initiera en regional satsning mot elärande med utgångspunkt i länets grund- och gymnasieskolor. Ny regional IT-organisation Mål: Att genomföra en analys för att beskriva nyttor och konsekvenser med ett införande av en regional IT-organisation. Mål: Att ta fram en finansieringsmodell som möjliggör ett införande av en regional IT-organisation. Mål: Att etablera en regional IT-organisation där länets kommuner och landsting innefattas. Miljö, energi och klimat Hållbar och trygg energiförsörjning Mål: Att integrera Region Västerbottens syn på klimat- och energiarbetet i Västerbottens klimat- och energistrategi och handlingsplan. Mål: Att Västerbottens kommuner och näringsliv har stöd för frågor som rör energi och klimat. Mål: Att stärka Västerbottens klimat- och energiarbete genom regional och internationellt samarbete Varaktiga samverkansstrukturer inom samhällsbyggnadssektorn Mål: Ett effektivare resursanvändande, öka kompetensen och bedriva gemensam intressebevakning Åtgärder för att nå miljömålen Mål: Att genom samverkan bidra till att nå miljömålen. Näringsliv och innovation Entreprenörskap Mål: Andelen nystartade företag i Västerbottens län år 2013 är lika som för riket i övrigt. Av dess ska 40 procent vara startade av kvinnor. Årlig minskning av antalet konkurser i Västerbottens län fram till Deltagandet i Ung Företagsamhets utbud i skolorna ligger på riksnivån och en långsiktig finansieringslösning har etablerats. Innovationsutveckling Mål: Att Region Västerbotten tar en aktiv roll i att samordna det regionala innovationsstödssystemet, genom exempelvis arrangemang av gemensamma mötesplatser och aktiviteter. Att efterfrågan från små och medelstora företag att medverka på internationella arenor har ökat, samt att arbetet med innovationsstrategin är väl förankrat i regionen och att strategin rönt acceptans i innovationsstödsystemet. Jämlik arbetsmarknad Mål: en arbetsmarknad i Västerbotten som inte begränsas av föreställningar om kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. Kapitalförsörjning i Norra Sverige Mål: Att stärka tillgången till riskkapital i Västerbottens län. Bra kommunikation och tydlighet i roller och ansvar ska gälla för starkare genomslag av olika initiativ och beslut. Främjande av investeringar och inflyttning Mål: Att bidra till flera investeringar i regionen. Branschutveckling Mål: Att öka marknadsandelar såväl genom insatser för affärs- och innovationsutveckling, finansiering och internationell handel. Att det inom kultur och kreativa näringar finns en stark infrastruktur och en regional kraftsamling som attraherar företag inom de kulturella och kreativa näringarna, såväl nationellt som internationellt. Transportinfrastruktur och kommunikationer Förändring av statliga prioriteringar Mål: Att statens anslag till infrastrukturell utveckling i Västerbottens län och norra Sverige märkbart höjs. Förverkliga genomförandet av länstransportplan Mål: Att fastställd plan genomförs enligt fastställd prioritering. Förverkliga större transportinfrastruktursatsningar Mål: Bottniska korridoren som TEN T-projekt, utveckling av det öst-västliga transportstråket, tågtrafik på Tvärbanan, färjeförbindelse mellan Umeå och Vasa, utvecklad standard på europavägar och upprustning av finmaskigt vägnät. Logistikutveckling Mål: Förverkligande av logistiklösningar Jämställt transportsystem Mål: Ett jämställt transportsystem som likvärdig svarar mot kvinnors och mäns transportbehov. Strategi för kollektivtrafiken Mål: Att skapa en plattform för utvecklad kollektivtrafik och med ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt möjliggöra ett ökat, hållbart resande i Västerbotten. Utbildning och kompetensförsörjning Etablera en regional kompetensplattform Mål: Ökad kunskap om kompetensbehov i länet och utbildningsplanering på gymnasial och eftergymnasial nivå. Rekrytering och arbetskraftsinvandring Mål: Att tillräckligt många människor försörjer arbetslivet med arbetskraft och kompetens, att upprätthålla service och välfärd i hela länet. Höja utbildningsnivån i länet och utveckling av den kommunala infrasturkturen för lärande Mål: Att höja utbildningsnivån i länet, att öka antalet ansökningar om att starta yrkeshögskoleutbildningar från länet och att bryta traditionella och könsbundna utbildningsval. Mål: Infrastruktur för lärande i hela länet Vård och omsorg Kommunalisering av hemsjukvård Mål: Att kommunerna ska ha tagit över hemsjukvården den 1 januari Genomförandeplan äldreplan Mål: Att en regional äldreplan har tagits fram Ny regional FoU-struktur i länet Mål: Att bygga upp och konsolidera verksamheten och utveckla samverkan under 2011 och 2012 samt att under 2013 intensifiera kontakterna med motsvarande verksamheter i angränsande län. Kultur Västerbottens län God livsmiljö och utvecklat kulturliv Mål: Ökad tillgänglighet och delaktighet i syfte att möjliggöra allas rätt till kulturupplevelser Mål: Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Mål: Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Mål: Ökad samverkan inom kultursektorn och mellan kultur och andra samhällsområden Mål: Främja kultur som drivkraft för tillväxt och som resurs för besöksnäringen Mål: Stärka kunskapsutveckling, forskning och bildning Regional kulturplan Mål: Revidering av kulturplan Regionalt mervärde av kulturhuvudstadsåret Mål: En förstärkning av kultur som drivkraft för länets utveckling samt främjande av invånarnas möjligheter till medskapande och delaktighet i kulturhuvudstadsårets program. Besöksnäringen / VästerbottensTurism Utveckling av exportmogna destinationer Mål: Att länet ska erbjuda marknaden tre exportmogna destinationer Det goda värdskapet Mål: Att länets gäster ska uppleva att turistföretag och andra turistaktörer i Västerbottens län erbjuder ett bättre värdskap än vad Västerbottens konkurrenter gör. Utveckling av länets turistprodukter Mål: Att 20 turistföretag finns med i internationella researrangörers utbud inför Ungdomsfrågor Mål: Att föra in ett barn- och ungdomsperspektiv i Region Västerbottens verksamhet

9 Insatsområde 2013 Europeiska struktur- och investeringsfonder Regionalt strukturfondsprogram för Övre Norrland Region Västerbotten är ansvarig för samordning och framtagande av Regionalt Strukturfondsprogram för Övre Norrland, Västerbotten och Norrbotten. Ett programförslag är lämnat för vidare utvärdering av Näringsdepartementet och EU-kommissionen. Programmeringsarbetet har genomförts tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län, i samråd med Tillväxtverket och med stöd från Näringsdepartementet. Programmet ska vara vägledande för fördelning av projektmedel Programmets inriktning utgår från direktiv från den svenska regeringen och bygger på en analys grundad i Västerbottens och Norrbottens regionala utvecklingsstrategier och övriga strategidokument såsom länstransportplan och innovationsplan. Analysen har även vägt in regional data framtagen på nationell nivå. Direktiven angav att 70 procent av projektmedlen skulle fördelas till de tematiska områdena: Forskning, teknisk utveckling och innovation Ökad användning av och kvalitet på informations- och kommunikationsteknik Öka små och medelstora företags konkurrenskraft 13 procent skulle avsättas till det tematiska området: Övergången till en koldioxidsnål ekonomi Resterande 17 procent av budgeten fick avsättas till maximalt tre av återstående valbara teman. Utifrån motivet att infrastruktur är en avgörande faktor för övriga utvecklingsområden valde Övre Norrland särskilt rikta medel till: Transport och infrastruktur Programmet för regionalfonden har samordnats med andra processer som partnerskapsöverenskommelsen, Östersjöstrategin, socialfonden, landsbygdsfonden, havs- och fiskefonden. I förankringsarbetet har dialog genomförts med olika grupperingar, exempelvis: Västerbottens arbetsutskott, utvecklingsråd, regionala partnerskapet i Norrbotten, Strukturfondspartnerskapet, kommunchefer, intresseorganisationer som Samernas riksförbund och Sametinget. Region Västerbotten hade i augusti en öppen dialog i näringsliv, myndigheter, kommuner, universitet, social ekonomi, näringsdepartementet, EU parlamentet. Därefter har synpunkter inkommit genom ett digitalt formulär som integrerats programmeringsarbetet. Utformandet av mål och insatser har präglats av ett genusoch integrationsperspektiv för att nå mesta möjliga utveckling och tillväxt av EU-finansiering under Bland de nya Region Västerbottens uppdrag Region Västerbotten är ansvarig för samordning och framtagande av två EU-program för kommande period: Regionalt strukturfondsprogram för Övre Norrland och det territoriella samarbetsprogrammet Botnia Atlantica, men också att bidra med en regional analys som underlag till det nationella Europeiska socialfondsprogrammet och vara delaktig i utformandet av en regional handlingsplan för Övre Norrland inom målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning Region Västerbotten är representerade i ytterligare programskrivningsprocesser: Norra Periferi- och Arktis programmet, Nord programmet, Interreg Europe och Urbact. Region Västerbotten har även deltagit i det nationella arbetet med Partnerskapsöverenskommelsen som är Sveriges överenskommelse med EU-kommissionen om programskrivningsarbetet. infallsvinklarna kan nämnas, att innovationer kan vara mer än produkter och även kan omfatta processer och tjänster, nya sätt att organisera arbetet eller exempelvis nya marknader. Innovationer i skärningspunkter mellan branscher och kompetensområdet är också intressant exempelvis mellan tekniksektorn som kan efterfråga tjänster inom den kreativa sektorn. Programmet tar också in utveckling av etjänster för att stimulera till fler innovationer och företagens internationalisering. Programmet för Botnia-Atlantica Region Västerbotten erbjöds uppdraget från regeringen att samordna programframtagandet för Botnia-Atlantica för perioden Programmet omfattar regionerna Sverige: Västerbottens och Västernorrlands län och Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Finland: Landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten. Norge: Nordland fylke. Ett förslag är lämnat för vidare utvärdering av Svenska respektive finska och norska regeringarna och av EU-kommissionen. Arbetet har skett i nära samarbete med regeringskansliet och motsvarande i Finland och Norge och med programmets partnerskap bestående av företrädare för deltagande regioner i Sverige, Finland och Norge och företrädare för näringslivets, universitet, myndigheter och det civila samhället i respektive länder. Under sommaren 2013 genomfördes en öppen webbkon- EU-parlamentariker Jens Nilsson (S), ställdes inför ett antal kniviga frågor vid Hearing om strukturfondsprogrammet för som genomfördes i Skellefteå i augusti. Foto: Mariann Holmberg sultation och ett 60-tal organisationer lämnade synpunkter på programutkast i konsultationen och i samband med Botnia-Atlanticas årskonferens i september i Vasa diskuterades prioriteringarna ytterligare. Länsstyrelsen Västerbotten föreslås att fortsätta inneha ansvaret som förvaltande myndighet under kommande programperiod Programmet finansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet har fyra tematiska mål, valda utifrån analys och konsultation i partnerskapet. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Inom programmet föreslås bland annat insatser för att förbättra beredskapen att hantera miljöutmaningar, tillskapandet av kompetenscentra där universitet/forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och det omgivande samhället kan mötas i virtuella och fysiska noder, innovativt nyttjande och utveckling av natur och kulturarv, att stärka det gränsöverskridande affärssamarbetet och insatser för att förbättra de öst-västliga kommunikationerna. Framtagandet av Botnia-Atlanticaprogrammet samordnas med övriga processer som: partneröverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen, arbetet med nya program till den regionala utvecklingsfonden, socialfonden, landsbygdsfonden, havs- och fiskefonden, regional utvecklingsstrategi för Västerbotten. Europeiska Socialfondsprogrammet för Sverige Region Västerbotten har bidragit med en regional analys för Övre Norrland som underlag till det nationella Socialfondsprogrammet. Analysen har tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen i Norrbotten och med berörda myndigheter och organisationer, exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, bildningsförbund och fackförbund. Dessutom ska en regional handlingsplan till det Europeiska Socialfondsprogrammet för Sverige tas fram. En arbetsgrupp har bildats tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och en referensgrupp har bildats med företrädare för myndigheter arbetsmarknadsorganisationer, den sociala ekonomin och lokala och regionala aktörer. Arbetet med det regionala handlingsplanen fortskrider under 2014 och startar med en workshop den 10 februari

10 Insatsområde 2013 Insatsområde 2013 Jämställdhet Omställningen mot ett jämställt samhälle går inte tillräckligt fort, skriver Erik Bergkvist (S), regionråd i förordet till Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt är framtagen enligt regleringsbrev från regeringen enligt beskrivningen: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande. Detta är definitionen som används inom EU och FN och inom svensk jämställdhetspolitik. Handlingsplanen utgår från behov av ökad jämställdhetsintegrering i fyra olika områden inom det regionala tillväxtarbetet: 1. Jämställdhetsintegrerade strategier 2. Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 3. Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 4. Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag. Regional utvecklingsstrategi Utgångsläget för Västerbottens regionala utvecklingsstrategi, RUS är att Västerbottens ska bli en bättre plats att bo och verka i. Under perioden genomförde Region Västerbotten framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi för Västerbotten för perioden Åtta tematiska arbetsgrupper med kvinnor och män, i olika åldrar och från olika delar av samhället, som näringsliv, akademi, kommuner, myndigheter och den sociala ekonomin, har gemensamt analyserat och prioriterat de viktigaste insatserna för hållbar tillväxt i Västerbotten. Utvecklingsstrategin innehåller sex delstrategier: samhällen som inkluderar och utvecklar människor, strukturer för innovation, miljödriven utveckling, investeringar i utbildning och kompetens, platsbaserad näringslivsutveckling och en tillgänglig och utåtriktad region. Synpunkterna på ett första utkast användes i ett remissförslag som presenterades för förbundsfullmäktige den 12 juni. Därefter skickades förslaget ut på remiss till den 13 september. Regional Utvecklingsstrategi för Västerbottens län antogs av Region Västerbottens fullmäktige den 28 november Handlingsplanen innehåller fyra delar: 1. En nulägesanalys med beskrivning av Västerbottens utmaningar och en genomgång av hur män och kvinnor får ta del av insatser inom det företagsfrämjan de systemet 2. Delmål och aktiviteter för de fyra behovsområdena 3. Delmål och aktiviteter som föreslagits i detpågående arbetet med att ta fram en ny regionalutvecklingsstrategi med fokus på jämställdhet 4. Plan för uppföljning och återrapportering. Hanlingsplan för en jämställd regional tillväxt antogs av förbundsfullmäktige den 28 februari Handlingsplanen har integrerats i arbetet strategidokument inför perioden , exempelvis Regional Utvecklingsstrategi , RUS, programtexter till Europeiska struktur- och investeringsfonder för och Regional Innovationsstrategi , RIS. Den regionala utvecklingsstrategin är Västerbottens samlade strategi för en hållbar attraktiv region och visar på de insatser och prioriteringar som regionen gemensamt anser ska prioriteras för att utveckla Västerbotten. Strategin är övergripande, vilket innebär att den omfattar många olika områden som till exempel utveckling av näringslivet, trafik och infrastruktur och utveckling av kulturlivet. Den riktar sig till alla typer av organisationer och personer som på olika sätt arbetar med regional utveckling, så som kommuner, näringslivsorganisationer och akademi. Exempel på prioriteringar: nya lösningar för service och tjänster mångfald och jämställdhet levande kulturliv mötesplats för innovation ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor tillgång till riskkapital energieffektiv teknik hållbar konsumtion företagande baserad på miljöteknik digitala verktyg för lärande förbättra matchning på arbetsmarknaden öka andelen elever med godkända betyg från gymnasiet internationalisering av företag digitala tjänster och affärsmodeller vidareförädling av naturresurser livskraftig rennäring förbättrad kapacitet i infrastrukturen. Perspektivet unga Region Västerbotten arbetar målmedvetet med att föra in ett barn- och ungdomsperspektiv i alla strategiska områden och verksamheter. För att stärka barns och ungas rättigheter till välfärd och inflytande har Region Västerbotten tillsammans med olika aktörer bjudit in till och anordnat flera mötesplatser där målgruppen har varit politiker, tjänstepersoner och unga. Vi ska bli bäst För att ge konkreta verktyg kring strategiskt och systematiskt barnrättsligt arbetssätt, bjöd Region Västerbotten tillsammans med Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen Västerbotten in politiker och tjänstepersoner till en seminariedag. Vi ska bli bäst, från ord till handling, ett seminarium om barnets villkor och rättigheter, vilket var en uppföljning av konferensen från 2012, Vi trodde vi var bäst. De båda dagarna har bidragit till att höja kunskapen hos deltagarna om det barnrättsliga arbetet genom bland annat föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Ungdomsperspektiv i strategiska styrdokument För att tydligare integrera ett ungdomsperspektiv i utvecklingsfrågor anordnades i samband med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin en workshop med målgruppen unga. Ett resultat av arbetet har blivit att målgruppen unga tydligare lyfts fram i den Regionala Utvecklingsstrategin. Deltagarna har betonat att det både känts ärofyllt och engagerande att få delta i processen och möjlighet att påverka i utvecklingsarbetet för Västerbotten. För att möta ett efterfrågat behov av mötesplatser mellan unga och beslutsfattare anordnades konferensen Ung i Västerbotten, Lycksele i samarbete med Länsbygderådets projekt Ungdomsforum i Norr och UV-net, Nätverket för ungdomsverksamhet i Västerbottens län. Mötesplatsen gav deltagarna inspiration och upplevdes framtidsinriktad. Region Västerbotten har ansökt om medel från Ungdomsstyrelsen för att utveckla mötesplatser och skapa dialog med unga och ytterligare integrera perspektivet unga i Region Västerbottens arbete med utvecklingsfrågor. Genom Region Västerbottens medverkan i Assembly of European Regions, AER, deltog tre unga från Västerbotten vid den årliga sommarskolan där de träffade unga, politiker och tjänstepersoner från olika regioner i Europa. Södermanland var värd sommaren 2013 och temat var Green growth regions towards a resource-efficient Europe. Utvärdering inför Barnhälsorapport 2015 En utvärdering av Barnhälsorapport 2012 har genomförts med Västerbottens folkhälsoråd och nämnderna för primärvård och folkhälsa. Resultaten tas med i arbetet med nästföljande Barnhälsorapport 2015 och kommer bland annat innehålla en metoddel för att ytterligare stärka kunskapsspridning om barns- och ungas livsvillkor i kommuner och landsting. Genom spridningsseminariet om Barns och ungas hälsa fick deltagarna en ökad förståelse för hur man kan förbättra barns och ungas hälsa genom att fokusera på friskfaktorer. Verksamhetsstöd För att stötta ungdomsorganisationers arbete, stärka unga arrangörer och främja mötet mellan unga och professionella kulturskapare fördelas årligen verksamhetsstöd och bidrag till unga eller organisationer med unga som målgrupp. Samlad information på webbplats En UNGA-portal har byggts upp på hemsidan som tydliggör hur Region Västerbotten integrerar ett ungdomsperspektiv i verksamheten. UNGA-portalen har samlad information som rör målgruppen barn och unga, såsom bidrag till kulturarrangemang, internationellt arbete, sociala välfärdsfrågor, hälsa, företagsamhet, utbildning och arbete, läsprojekt och skapande inom media och film. Läs mer: och på Instagram #ungvbtn 16 17

11 Insatsområde 2013 Plats ProcessLedarskap Tillväxt Dialog Sektorer Framtid Integrering Flernivåstyre Territorium EU Process Partnerskap Koordinering Investeringar Samhandling RegionalUtveckling Regional tillväxt på alla nivåer Målet med flernivåstyre är att få ut maximal effekt av regional tillväxtpolitik och regionalt utvecklingsarbete. Det vill säga mer regional utveckling och mer effekt för pengarna. Platsbaserad utveckling och flernivåstyre i praktiken realiseras tillsammans med nyckelaktörer och samarbetsparter. Platsbaserad utveckling handlar om att alla platser, kommuner och regioner ser olika ut och har unika förutsättningar. För att uppnå maximal utveckling behöver varje plats en blandning av åtgärder som ser olika ut för olika platser. Flernivåstyre i praktiken innebär att varje plats samlar aktörer som har intressen i platsens utveckling för dialog, först om prioriteringar och därefter i ett samlat genomförande, i ett antal prioriterade koncept. Det gäller aktörer på flera nivåer: lokal, regional, nationell och EU-nivå och från olika grupperingar i samhället: offentliga aktörer, näringslivet, universiteten och civilsamhället. Mål, resultat och strategiska aktiviteter Med Västerbotten som pilotlän ska Region Västerbotten utveckla och testa en ny modell för den svenska regionala tillväxtpolitiken. Det sker genom projektet Regional tillväxt på alla nivåer som utvecklar en modell utifrån platsbaserad utveckling och flernivåstyre i praktiken. Modellen heter Flernivåstyre I Praktiken (FLIP) och har fyra strategiska utgångspunkter: Platsbaserad utveckling Att arbeta utifrån platsens unika förutsättningar Regional kraftsamling Att arbeta sektorsövergripande och flernivåengagerande med kraftsamling inom regionen Nationell, europeisk och internationell samhandling Att arbeta sektorsövergripande och flernivåengagerande med nationellt, europeiskt och globalt fokus Place management Att stärka förutsättningarna för det regionala ledarskapet Projektet har lagt grunden för den nya modellen genom: 1. Ny metod för samhandling mellan lokal och regional nivå Skellefteå kommun och Region Västerbotten har utvecklat metoder för samhandling mellan lokal och regional nivå. Exempelvis att stärka samhandling med regelbundna träffar på ledningsnivå där både politiker och tjänstemannaledning deltar. 2. Platsledarskap och kapacitetsuppbyggnad i en flernivåbaserad modell Region 8 och Region Västerbotten har utvecklat kapaciteten hos ledande politiker och chefer genom en flernivåbaserad platsledarträning. I projektet har vi kommit fram till att kapacitetsuppbyggnad hos platsledare är den viktigaste frågan för maximera effekten av det regionala utvecklingsarbetet. 3. Platsbaserade innovationsprocesser och flernivåstyre Region 8 och Region Västerbotten har lagt grunden för en platsbaserad innovations- och utvecklingsprocess. Resultatet är ett nytt arbetssätt där inlandskommunerna tillsammans utvecklar ett unikt IT-baserat servicekoncept som skapar möjligheter att öka servicekvaliteten samtidigt som man utvecklar nya innovationer och företag. 4. Ny metod för Samhandling med aktörer på nationell nivå Region Västerbotten och Tillväxtverket har utvecklat metoder för samhandling mellan regional och nationell nivå. Det handlar om ett nära samarbete med regelbundna träffar och gemensamma satsningar på prioriterade utvecklingsområden. Ett exempel är cleantechområdet där parterna analyserat Västerbottens förutsättningar och identifierat nyckelaktörer i syfte att göra gemensamma satsningar på innovation, testbäddar och företagsutveckling

12 Insatsområde 2013 Värdegrund och varumärke Arbetet med att utveckla Region Västerbottens värdegrund och position fortsatte under året. Med utgångspunkt från det material som bearbetades vid personaldagarna i Strömbäck och Skeppsvik, hösten 2012, togs ytterligare steg i processen. Det handlade om att fortsätta analysen enhets- och verksamhetsvis. Uppgiften var att diskutera och klara ut vilka ytterligare utmaningar som finns runt om i organisationen, förutom de gemensamma och hur enheter och verksamheter utifrån sina särskilda uppdrag, bäst kopplar till den gemensamma värdegrunden och positionen. Intrycket från dessa genomgångar, i vilka samtliga medarbetare haft möjlighet att delta, är att det råder en tydlig samsyn runt om i organisationen om vilka utmaningar som är de mest prioriterade och därmed mest angelägna att fortsättningsvis ta itu med. Den som bedömts ha allra högst prioritet är att mejsla fram en gemensam bild om vad som är vårt gemensamma uppdrag och vilka som är våra viktigaste intressenter och målgrupper. Människorna i min region En början till svar på den frågan formuleras i värdegrunden. Där slås fast att Regions Västerbottens allra viktigaste intressent är Människorna i min region de som bor och verkar här och att organisationens uppgift är att skapa mervärden i deras vardag och verksamheter, genom att bidra till att regionens möjligheter tas tillvara och utvecklas på bästa sätt. I förslaget till värdegrund bestäms också det värde och den personlighet som Region Västerbotten ska förmedla i kommunikation, externt och internt. Personligheten kommer sedan att vara en viktig byggsten i Region Västerbottens varumärkes- och kommunikationsstrategi. Sann och inspirerande värdegrund Den värdegrund som arbetats fram ska upplevs som sann och inspirerande av medarbetare i Region Västerbotten. Den ska fungera långsiktigt och vara framåtriktad. Inte minst viktigt är att den ska gå att kommunicera på ett inspirerande sätt. Vid personaldagen i Vindeln i början av december gjordes en avstämning av hela processen. Det visade sig att förslaget till värdegrund med vissa föreslagna korrigeringar har ett stöd i organisationen. Det samlade materialet har därefter lämnats till ledningen för slutligt ställningstagande och beslut om enhetsoch verksamhetsvis implementering. Varumärkesarbete En gemensam värdegrund leder vidare mot ett varumärkesarbete och kommunikationsstrategi för Region Västerbotten. Utveckling av en varumärkesplattform för platsen Västerbotten syftar till att långsiktigt stärka regionens attraktivitet. Den mobilisering av olika intressen och parter som sker i anslutning till de event som Region Västerbotten genomför är viktiga inslag i den successiva implementering av den strategi som ligger till grund för den regionala varumärkesprocessen. Det handlar om att skapa och erbjuda olika kontaktytor, mötesplatser och samarbetsplattformar. Exempel på detta är de arrangemang som anordnas under Västerbotten på Grand Hôtel. Andra exempel är Västerbotten i Almedalen och den stora kraftsamlingen Mötesplats Lycksele. Mötesplats Lycksele genomfördes för första gången 2013 och är ett verktyg att bygga samverkan mellan regionens aktörer och intressen. Foto: Mariann Holmberg 20 21

13 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad Internationellt arbete Revideringen av den internationella handlingsplanen fortsätter under Handlingsplanen åskådliggör Region Västerbottens internationella åtaganden inom olika verksamheter och påverkas av innehållet den Regionala Utvecklingsstrategi RUS som antogs i november Alla strategiska verksamhetsområden berörs av de internationella dimensionerna. Internationellt perspektiv i verksamheten Den geografiska tyngdpunkten ligger i deltagande eller bevakning av de nordliga samarbetsområdena: Europaforum, Northern Sparsely Populated Areas, Barents, Östersjöområdet liksom gränssamarbeten med Finland, Kvarkenrådet och Norge, Midtskandia. Förnybar energi i Östersjösamarbetet Särskild vikt har lagts på att initiera en arbetsgrupp för förnybar energi inom Östersjökommissionen och arbetet med att etablera ett projektsamarbete kring energipolitik och flernivåstyrning. Motsvarande kraftsamling kommer göras för IT och e-samhälle, då det är områden som ytterligare kan förstärkas i ett internationellt perspektiv. Region Västerbotten företräder Västerbottens läns landsting i Assembly of European Regions, AER, inom tre olika arbetskommittéer och med ett uppdrag att övervaka och utvärdera organisationen. Under augusti deltog fyra ungdomar från Västerbotten i AERs sommarskola. Region Västerbotten är medlem i den europeiska regionala samarbetsorganisationen Conference of Peripheral and Maritime Regions, CPMR. Där leder Region Västerbotten arbetsgrupper inom transport, arbetsmarknad och energi. Regional resurs i internationella frågor Region Västerbotten är genom sina kunskaper och nätverk en resurs för sina medlemmar i EU-finansiering och projektstöd. Enligt principen om flernivåstyre och subsidiaritet sprids resultaten av Region Västerbottens internationella engagemang i regionen som ett underlag för att agera strategiskt både lokalt och regionalt Det internationella engagemanget är utgångspunkt för de strategiska dokument och program som Region Västerbotten arbetat med under 2013 och som diskuterats lokalt och regionalt: Partnerskapsöverenskommelsen mellan EU-kommissionen genom den svenska regeringen, regioner och kommuner. Region Västerbotten arrangerade i oktober Europaforum och NSPA-forum i Umeå. Under forumen deltog regionala och lokala aktörer från Västerbotten, grannlän och grannländer. Under 2013 har även det Karelska vänlänssamarbetet och frågan om Fakta Internationellt arbete Region Västerbottens arbete med EU och internationella frågor syftar till att stärka regionens samarbeten och omvärldskontakter. Särskild vikt läggs vid flerregionala internationella samarbeten, både projekt och formella organisationer och nätverk, det territoriella och gränsregionala samarbetet med Finland och Norge liksom att aktivt bidra till genomförandet av EUs strategi för Östersjöregionen. Vidare handlar det internationella uppdraget om att stärka Västerbottens deltagande i europeiska forskningsprogram. Deltagande och bevakning av EU-politiken är prioriterat för Region Västerbotten med syftet att vara delaktig och bidra till en ökad europeisk integration. Arktis kommunicerats med kommuner och regionala instanser. Region Västerbotten har deltagit i och arrangerat aktiviteter för ett fördjupat gränsregionalt samarbete med Nordlands fylke och liknande är planerat med Österbottens förbund i Finland. Genom uppdraget som aktivitetsledare för flernivåstyrning inom Östersjöstrategin genom projektet HA Involve och tillsammans med projektet Regional Tillväxt på Alla Nivåer har frågan om fungerande flernivåstyrningsprocesser studerats, analyserats och kunnat testas i praktiken. Inom HA Involve har två skrifter och exempelbeskrivningar publicerats. Region Västerbotten har under 2013 spridit kunskap om regionens förutsättningar och styrkor för att göra regionen intressant för utländska företag, investerare, forskare, studenter, arbetskraft och besökare samt till nationell och EU-nivå. Som en del i detta stödjer Region Västerbotten Europa Direkts arbete och ingår i dess styrgrupp. Västerbottens attraktivitet Region Västerbotten har vid varje sammanhang av internationellt deltagande, spridit bilden av regionens attraktivitet och tillgänglighet. En viktig del har varit att lyfta Kulturhuvudstadsåret, Umeå Den regionala samarbetsorganisationen CPMRs Generalförsamling kommer att ha sitt möte i Umeå september Under 2013 har Region Västerbotten kandiderat för konferensen i kontakt med olika aktörer både i Västerbotten och i Europa. North Sweden European Office North Sweden European Office har under 2013 fokuserat på att se till, att föra i mål, det för Övre Norrland önskade utfallet av förhandlingarna i EU inför den nya programperioden 2014 Under seminariet Världen i Västerbotten som arrangerades i Umeå i januari 2013 gav Mikael Jansson, direktör för North Sweden European Office en bild EUs budgetarbete. Seminariet var starten på ett intensivt arbete med utformandet av program till Europeiska struktur och investeringsfonder. Foto: Mariann Holmberg Under året har det också utretts, förberetts och fattats beslut om en ny projektperiod för North Sweden med ett samverkansavtal mellan samma huvudmän som tidigare och Region Västerbotten som formell projektägare. De stora frågorna har varit kommande strukturfonder, infrastruktursatsningar och forsknings- och innovationsprogrammen för EU, som i samband med besluten inom EU vid årsskiftet i hög grad gick Övre Norrlands väg utifrån det uppdrag North Sweden haft. Det blev en extra gleshetsbonus i nivå med tidigare programperiod och möjlighet för Övre Norrland att använda den till satsningar på infrastruktur och informationsteknologi. Botniska Korridoren finns med på EUs kartor över prioriterade infrastrukturstråk och därtill har projektet med en ny Kvarkenfärjeförbindelse konkretiserats under året. Inom forskningsfonderna har för regionen relevanta forskningsområden som exempelvis skogsfrågor kommit in. Därutöver har North Sweden under året arbetat med en rad andra frågor av olika slag och omfattning för regionens räkning och anordnat flera studiebesök till Bryssel för regionens aktörer. North Sweden har löpande informerat till Västerbotten om processerna i EU och vilka åtgärder som krävs av de regionala aktörerna. Kontoret har också genomfört små och stora aktiviteter på Brysselarenan för att påverka utfallet och i samverkan med aktörer i Västerbotten. Exempel på aktiviteter är frukostmöte i Europaparlamentet med de högsta ansvariga inom Kommissionen, möte med Europaparlamentet om Botniska Korridoren och ett seminarium med ledande infrastrukturansvariga i Kommissionen om framtidens infrastruktur i EU. North Sweden har medverkat till att ansvariga för strukturfondsförhandlingarna i Europaparlamentet hölls uppdaterade om Övre Norrlands perspektiv och även företog en delegationsresa till regionen och att EU-kommissionen deltog i Europaforum Norra Sveriges möte i Umeå med de ansvariga förhandlarna gentemot Sverige. Därutöver anordnade North Sweden i Bryssel en konferens som samlade alla Barentsuniversitet om forskning och Arktiska frågor med medverkan från EU-kommissionen

14 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad IT Västerbotten Västerbotten har världens bästa fasta regionala bredbandsnät och arbetet med utveckla det och tillgången till mobilt nät fortsatt. För att öka Västerbottningarnas tillgång till digitala tjänster har arbetet med framtagandet av en regional digital agenda inletts. En specifik satsning på etjänster och eförvaltning har skett genom uppstarten av den regionala samverkansplattformen evästerbotten. I det fortsatta arbetet med utveckling av Västerbottens IT-infrastruktur har Region Västerbotten genomfört en omstrukturering av det majoritetsägda bolaget LäNet Västerbotten Data och Tele AB (AC-Net). En omstrukturering som kommer att innebära att verksamheten i det nuvarande bolaget delas upp i två separata bolag, AC-Net Internservice AB och AC-Net Externservice AB. Genom en skrivelse till Post- och Telestyrelsen (PTS) har Region Västerbotten uppmärksammat problemen med mobilnätets täckning och kapacitet och deltagit i planering och genomförande av ett samordningsmöte för både Västerbotten och Norrbotten. I samband med Almedalsveckan arrangerades ett seminarium om den digitala infrastrukturens betydelse för framtidens tillväxt. Representanter från regeringen, PTS och nät- och telefonoperatörer deltog tillsammans med lokala och regionala företrädare. För att stödja kommunernas utbyggnad av bredband har Region Västerbotten, tillsammans med Umeå kommun, genomfört en upphandling av Optofiber med tillbehör där samtliga kommuner deltagit. Avtalen för internetaccess, fast och mobil telekommunikation som innefattar Västerbotens kommuner och Västerbottens läns landsting, har omförhandlats och förlängts. Överenskommelsen om avtalen för telekommunikation innefattar även samtliga kommuner och landstinget i Norrbotten, Luleå tekniska universitet och ett antal kommunala och regionala bolag. Avtalet ger en årlig besparing på totalt fyra miljoner kronor. Införande av mjuk IT-infrastruktur Region Västerbotten har initierat ett projekt för att se över möjligheterna till en länsövergripande samverkan kring säkerhetstjänsten (HSA/SITHS) som idag används av alla kommuner och landstinget för inloggning i vård- och omsorgsrelaterade verksamhetssystem. I anslutning till HSA/SITHS har Region Västerbotten också arrangerat fyra utbildningar där deltagare från samtliga kommuner och landstinget deltagit. Projektet Regionalt nav för befolkningsuppgifter som Region Västerbotten driver tillsammans med kommunförbundet i Norrbotten har fortsatt. I april togs det regionala navet i drift Fakta IT Västerbotten Region Västerbotten ska verka för en fortsatt utbyggnad och kvalitetshöjning av både det fasta och mobila bredbandsnätet i regionen och ska initiera och driva införandet av en mjuk IT-infrastruktur som innefattar identitetshantering, inloggning, behörighetskontroll och kontrolluppgifter Region Västerbottens ska verka för att tillgång till och nyttjande av etjänster i regionen ökar och samtidigt driva stödja införandet av eförvaltning, ehälsa och elärande En ny regional IT-organisation planeras ska ge förutsättningar för att medborgare och företag ska kunna ta del av det framväxande esamhället. Projekt: Regional digital agenda, evästerbotten, Regionalt nav för befolkningsuppgifter, Regional mobil plattform, Video- och distansmöten, Ramverk för digitalisering av skolan och alla kommuner i Västerbotten erbjöds att börja nyttja det. Under hösten 2013 har även kommunerna i Norrbotten anslutits till det regionala navet. För att möjliggöra åtkomst och utbyte av information på ett säkert och ändamålsenligt sätt kommer en ny svensk federativ e-legitimation att införas. Som ett inledande initiativ för hela Västerbotten har Region Västerbotten, tillsammans med Skellefteå och Umeå kommuner, utrett nuvarande situation och tagit fram förslag på nödvändiga aktiviteter inför ett införande. etjänster och eförvaltning I framtagandet av ny regional utvecklingsstrategi (RUS) har digital utveckling utgjort en av åtta arbetsgrupper. Gruppen har tagit fram en nulägesbeskrivning och mål och förslag till insatser som bör genomföras för att Västerbotten ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. Gruppens arbete utgör stommen till den regionala digitala agenda (RDA) för Västerbotten som ska vara klar i juni Arbetet med framtagandet av en regional digital agenda har uppmärksammats nationellt, dels vid konferensen Offentliga rummet i Jönköping där Region Västerbotten tillsammans med Näringsdepartementet deltog i ett seminarium och dels vid konferensen En digital agendas möjligheter och utmaningar i Örebro. Under hösten har projektet Regional mobil plattform initierats. Projektets mål är att under 2014 införa en gemensam regional plattform för distribution av information och tjänster till invånare och företag via kommunala appar. ehälsa och elärande Region Västerbotten har samordnat arbetet mellan kommunerna vid införandet av ett gemensamt socialtjänstsystem. Arbetet har inkluderat regelbundna informations- och samordningsmöten. Via Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har Region Västerbotten ansökt och erhållit statliga stimulansmedel för kommunernas arbete inom ehälsoområdet. Totalt erhölls 2,77 miljoner kronor som under hösten omsatts i olika utvecklingsprojekt tillsammans med både kommunerna och landstinget. Region Västerbotten har medverkat i en utredning om hur information från socialtjänsterna kan delas och bli tillgänglig på 1177.se. Deltagandet har resulterade i att Västerbotten, tillsammans med Kronobergs och Stockholms län, utsetts till lämpliga pilotregioner för fortsatt utredning och test. I februari anordnade Region Västerbotten en temadag om ehälsa i Umeå med ett åttiotal deltagare från kommun och landsting. Programmet omfattade olika perspektiv på ehälsoarbetet och blev mycket lyckat. Avsikten är att temadagen ska bli årligen återkommande. Region Västerbotten har tillsammans med Centrum för esamhället (CeSAM) hos SKL lämnat en skrivelse till Näringsdepartementet om hur digitaliseringen av skolan skulle kunna utvecklas och påskyndas. Detta resulterade i att Västerbotten utsågs till pilotregion för utveckling och test av ett ramverk för självvärdering och strategi rörande digitaliseringen av skolan. Arbetet, som sker i samverkan med SKL, Lunds och Lidingö kommuner påbörjades under hösten 2013 och kommer att avslutas under våren Region Västerbottens fullmäktige har antagit en motion från Centerpartiet om att utreda om Västerbotten kan bli ett pilotlän för utveckling av digitala lärtekniker. Region Västerbotten har under hösten 2013 initierat och påbörjat en utredning och kartläggning av hur elevrelaterad data hanteras i Västerbottens kommuner. Målet är att ta fram ett underlag för att kunna utveckla och förstärka regionala samverkan och samarbete inom detta område för att höja informationskvaliteten, effektivisera processer och kunna nyttja regionala och nationella tjänster på ett standardiserat sätt. Ny regional IT-organisation Region Västerbotten har etablerat en regional IT-organisation i projektform genom det treåriga projektet evästerbotten som startades i januari Syftet med projektet är att stärka och utveckla samverkan kring IT- och e-frågor och ge förutsättningar för alla medborgare och företag i att vara en del av esamhället. Samtliga Västerbottens kommuner och Västerbottens läns landsting deltar i och finansierar projektet. Det första året har innefattat start av verksamheten och etablering av ett antal delprojekt. En projektmedarbetare har anställts och en operativ ledningsgrupp har bildats

15 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad Miljö, energi och klimat Samarbete mellan regioner runt Östersjön ska stärka den regionala nivåns inflytande över energipolitiken och därme underlätta satsningar på förnybar energi. Foto: Mariann Holmberg Region Västerbotten samverkar för effektiva lösningar att driva och delta i processer för hållbar utveckling. Målet att integrera Region Västerbottens syn på klimat- och energiarbetet i Västerbottens klimat- och energistrategi och handlingsplan är uppfyllt genom att förslagen för området miljö, energi och klimat i den regionala utvecklingsstrategin för är integrerade med Västerbottens klimat- och energistrategi. Handlingsplanen för klimat- och energistrategin är inte klar så där kvarstår samarbetet med Länsstyrelsen för att integrera RUS-prioriteringarna med handlingsplanen. En företagsutvärdering av det regionala energikontoret Nenet är genomförd som underlag inför eventuellt delägarskap. Region Västerbottens beslutade dock att i nuläget avstå från delägarskap. Region Västerbotten stöder BioFuel Region i flera projekt bland annat med att ta fram en färdplan för ökad produktion, distribution och användning av biogas. Internationellt samarbete Vid Europaforum i mars 2013, antogs gemensamma prioriteringar inom klimat-, miljö- och energi för Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Region Västerbotten har tagit initiativ till ett samarbete mellan regioner kring Östersjön. Syftet med samarbetet är att stärka den regionala nivåns inflytande över energipolitiken och därmed underlätta satsningar på förnybar energi. Samverkansstruktur inom samhällssektorn Kommunerna står inför stora utmaningar när det gäller vatten och avloppsfrågor. Utmaningarna består i att hantera investeringar, nyinvesteringar och att behålla och rekrytera kompetent personal. Region Västerbotten arbetar tillsammans med VA-verksamheter i samverkansorganet VASEN med att utreda olika samarbetslösningar. Utredningen ska utreda lämpligt antal VA-organisationer, prioriteringar och ekonomiska och personella effekter av nya samarbeten. För att mäta och höja graden av återvinning har Samrådsgrupp Avfall påbörjat en gemensam plockanalys av hushållsavfall. Samrådsgrupp Avfall har också genomfört en inventering av nedlagda deponier. Arbetet med deponierna gjordes tillsammans med Västerbottens miljömyndigheter. Flera upphandlingar har genomförts, till exempel insamling av farligt avfall från hushåll, där alla Västerbottens kommuner utom Skellefteå och Nordmaling deltog, men också Piteå, Arvidsjaur och Arjeplog i Norrbotten och Örnsköldsvik i Västernorrland. Utbildningsinsatser och seminarier har genomförts, bland annat avsändarutbildning för personal som arbetar med farligt avfall. Seminariet Aktuell Avfallspolitik genomfördes tillsammans med Norrbotten. Fakta Miljö, energi och klimat Region Västerbottens uppdrag inom området miljö, energi och samhällsbyggnad handlar till stora delar om samverkan för effektiva lösningar och att driva och delta i regionala, nationella och internationella processer för hållbar utveckling. Projekt: Miljösamverkan Västerbotten, VA-samverkan Västerbotten, Samrådsgrupp Avfall, Samverkan inom Räddningstjänst, Lärande för hållbar utveckling regionalt center Genom samverkan om exempelvis upphandling och kompetensfrågor inom vatten- och avfallsfrågor uppnås bättre och mer ekonomiska lösningar än vad en enskild kommun själv kan åstadkomma. Samverkan minskar miljörisker Miljösamverkan Västerbotten har under 2013 slutfört tre delprojekt för ökad kunskap hos företag och miljömyndigheter. Det har handlat om att företag och verksamhetutövare ska bli bättre på att bedöma risker och att alla företag ska få samma bedömning av miljökontoren oavsett kommun. Delprojekt två handlade om att få igång kommunernas inventering av nedlagda deponier. Samordnad information från tillsynsmyndigheterna ledde till att Västerbottens kommuner har åstadkommit de inventeringar som krävs. Det tredje om att minska miljörisker med att använda avfall som material i olika typer av anläggningar och Miljösamverkan Västerbotten har tagit fram gemensamma riktlinjer och kunskapsunderlag. För att ta fram rutiner vid planerade bränningar har skogsbrandmöten genomförts mellan räddningstjänster och skogsbolag. De årligen återkommande mötena började i Västerbotten och är mycket uppskattade och andra län tar nu efter. För att underlätta nyrekrytering av deltidsbrandmän har en nationell arbetsgrupp försökt stimulera intresset med en ny preparandutbildning av deltidsbrandmän som även deltar i arbetet med att förbättra krishanteringsförmågan. Hur Västerbotten ska nå miljömålen Region Västerbotten utvecklar samverkan för hållbar utveckling tillsammans med Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen Västerbotten. Bland annat genomfördes flera seminarier under Västerbottens hållbarhetsvecka, september 2013 och en kortfilm har tagits fram som belyser vikten samverkan mellan olika aktörer. Under 2013 har även frågor som rör folkhälsomålen inkluderats i arbetet

16 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad Näringsliv och innovation Region Västerbotten bidrar till att företag och entreprenörskap kan stäkra och att bärkraftiga idéer blir till innovationer och kommer ut på en marknad. Entreprenörskap Region Västerbotten söker en långsiktig finansieringslösning för Ung Företagsamhet (UF), eller andra system för att stimulera entreprenörskap i skolan. Kommunerna tagit ett större ekonomiskt ansvar för UF än tidigare men delaktigheten från näringslivet kan stärkas ytterligare. Region Västerbotten är regional delägare till och samarbetar med ALMI Nord som erbjuder rådgivning och lån i företagets skeden från ide till etablering på marknaden. Under de senaste tre åren har ALMI Nord drivit EntreprenörCentrum i projektform. Verksamheten genomgår nu en omorganisering som ytterligare kommer att stärka rådgivningen. ALMI Nord erbjuder mentorskapsprogram till entreprenör som är 30 år eller yngre och tillhandahåller affärsutvecklingscheckar för små företag att påskynda sin utveckling och graden av internationalisering. Under 2013 har det varit en stark efterfrågan på dessa erbjudanden. I ägardirektivet till ALMI Nord har genusperspektivet lyfts fram i syfte att kvinnor och män ska bemötas på lika villkor vid rådgivning och kreditprövningar. Region Västerbotten har även genomfört en seminarieserie om kvinnors företagande under året. Genom arbete med programskrivningarna inför programperioden har medvetenheten om regionens entreprenörskap förstärkts vilket har lett till förslag om förnyade stödstrukturer och metoder i syfte att öka unga vuxnas, kvinnors och utrikesföddas företagande. Bland aktiviteterna föreslås strategiska koncept och affärsrådgivning för att lösa gemensamma utmaningar via socialt företagande. Ägarskiften kvarstår som en utmaning, framför allt i inlandet. 33 procent av Västerbottens företagare är över 60 år. Region Västerbotten diskuterar skiftesfrågorna tillsammans med LRF, universiteten med flera i att finna lösningar för säljare och köpare. I ägardirektiven för ALMI Nord anges även att ägarskiften ska ges ett ökat fokus. Akuta arbetsmarknadsåtgärder I samband med nedläggning av SCA:s såg i Vilhelmina försvann 53 arbetstillfällen. Genom skrivelse till regeringen uppnåddes medel för yrkesvuxutbildning inom transportsektorn. Under slutet av året har Region Västerbotten tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten inlett samtal med regionala parter för att mildra effekterna av strukturförändringar vid Volvo Lastvagnars fabrik i Umeå. 500 arbetstillfällen vid fabriken i Umeå och ett 100-tal hos underleverantörer beräknas upphöra vid halvårsskiftet Innovationsutveckling Region Västerbotten har lett framtagandet av en regional innovationsstrategi i samverkan med företrädare för näringsliv, Fakta: Näringsliv och innovation Region Västerbottens uppdrag inom området näringsliv och innovation är att bidra till att företag och entreprenörskap kan stärkas på och att bärkraftiga idéer blir till innovationer och kommer ut på marknaden. Uppdraget genomförs genom samverkan med andra aktörer. Lokalt med kommunerna, regionalt med till exempel näringslivet och universiteten och på nationell nivå med Regeringskansliet, Tillväxtverket, Vinnova med flera. Projekt: Innovationssluss Västerbotten akademi, myndigheter, finanssektorn och det civila samhället. De åtgärder som föreslås fokuserar på hur regionens innovationskraft kan stärkas. Speciellt framhålls så kallade skärningspunkter för att stärka regionens fokusområden. När ett kompetensområde eller bransch korsar ett annat område kan nya innovationer, eller så kallade innovativa språng uppstå. Inom Innovationssluss Västerbotten har möjligheter skapats för personal inom hälso- och sjukvården att kommersialisera idéer. Arbetet fortgår även med att få näringslivet att testa produkter i hälso- sjukvård och kommunal omsorg. Under de tre år som Innovationssluss Västerbotten varit aktiv har 12 företag startat, som genererats från cirka 180 inkomna idéer från personal i offentlig vård och omsorgsmiljöer i Västerbotten. Västerbottens läns landsting har beslutat om fortsatt finan- Innovationsutveckling med nya metoder testades vid Mötesplats Lycksele. Foto: Mariann Holmberg 28 29

17 Region Västerbottens enheter verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad Transport och infrastruktur siering av Innovationsslussen efter projekttidens slut. Region Västerbotten har även ett engagemang i Uminova Innovation AB som arbetar med nystart, inkubatorer, entreprenörskap och avknoppningar från akademin har engagemanget utökats i och med övertagande av ALMI Nords aktieandel i Uminova Innovation AB med egen styrelserepresentant. Jämställd arbetsmarknad Ett integrerat genusperspektivet har präglat arbetet i att utforma mål och aktiviteter för det kommande strukturfondsprogrammet. I programmet framhålls att jämställhet och månfalld ger ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag. Bland aktiviteterna i programskrivningarna anges exempelvis åtgärder för en stärkt metodutveckling och kunskapsspridning om genus- och mångfaldsfrågor i innovationsstödssystemet. Kapitalförsörjning Trots att en mängd företag startas, finns det idéer som aldrig blir förverkligade eller hinner förverkligas tillräckligt fort för att få fäste på en dynamisk och globaliserad marknad. Förutsättningarna för finansiering ser olika ut under ett företags utveckling och beroende på var i landet och inom regionen företaget är beläget. Tillgången till riskkapital i tidiga skeden är ett prioriterat område i såväl RIS som det regionala strukturfondsprogrammet. Genom sammanslagningen av Almi och Innovationsbron har det regionala inflytande över riskkapital i innovationskedjan stärkts. Inlandsinnovation har också vidgat sitt marknadsområde till att omfatta hela Västerbotten. Strategi för hållbar mineralutvinning Arbetet med en regional strategi för hållbar mineralutvinning i Västerbotten och Norrbotten drivs tillsammans med Georange, Centek, Länsstyrelsen i Västerbotten och Norrbotten, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Visionen med den regionala mineralstrategin är att bidra till att Sverige fortsatt är den ledande gruvnationen i Europa. Arbetet har föregåtts av en rad seminarier med företrädare för näringsliv, akademi, intresseorganisationer och det offentliga. För att belysa de utmaningar det innebär att bygga hållbara samhällen baserade på regionens råvarutillgångar har en projektansökan tagits fram tillsammans med länsstyrelserna, universiteten och de stora gruvbolagen. Kompetensförsörjning inom gruvnäringen Region Västerbotten är en av fyra regioner som har fått i uppdrag av regeringen att inom ramen för den regionala kompetensplattformen, utarbeta långsiktiga strategier för kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Arbetet ska förankras hos berörda parter, identifiera reella åtgärder och slutrapporteras efter årsskiftet 2016 och regeringen bidrar med kronor. Främjande av investeringar och inflyttning VIA (Västerbotten Investment Agency) har avslutat sitt femte år, att få internationella investerare att etablera och investera i regionen. Projektet finansieras av EU, Umeå och Skellefteå och av Region Västerbotten. Sammanlagt sju utländska företag har under 2013 etablerats eller tagit beslut om etablering i Västerbotten. Det har bland annat gällt: Fibria från Brasilien som går in i bioteknologiföretaget Swed Tree i Umeå, flygtestverksamhet i Storuman och Nacikoncernen som skrivit samarbetsavtal med Remodul i Lycksele. Antalet besök av potentiella internationella investerare har dessutom legat på en fortsatt hög nivå under Branschutveckling Varuexporten är mindre från Västerbotten jämfört med övriga norrlandslän. Det finns behov av att utveckla och införa affärsmodeller för att stärka små och medelstora företags förmåga att nå nya marknader. Region Västerbotten har under 2012 och våren 2013 medverkat till att Skogstekniska klustret respektive IGIS får möjlighet att utveckla samarbete med andra branscher med stöd av statlig finansiering. Skogstekniska klustret, IGIS, Georange, HUMlab och ProcessIT har tillsammans med Region Västerbotten och Länsstyrelsen inlett ett arbete för att etablera en klusterallians i regionen. Teknik- och tjänsteutvecklingen inom industrin söker nya applikationer och IT-lösningar i samverkan med den kreativa industrin. Process IT utsågs i juni till ett av VINNOVAS fem strategiska innovationsområden som också är del i regeringens forsknings- och innovationspolitik. Satsningen ska bidra till en kraftsamling där näringsliv, akademisk forskning och offentlig sektor samverkar för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Samtal om fördjupat samarbete mellan Region Västerbotten och Process IT har inletts för att bland annat öka möjligheterna till ökade förädlingsvärden inom regionen. Avgörande för Västerbottens utveckling är transportförbindelser i alla väderstreck, såväl nationellt som internationellt. I avsikt att påverka statliga prioriteringar sker Region Västerbottens arbete i den fortlöpande processen, exempelvis kapacitetsutredningen och Trafikverkets förslag till Nationell transportplan som lämnades i juni I samband med de nationella processerna har Region Västerbotten, självständigt och tillsammans med andra aktörer, deltagit med inspel, remissvar och medverkat vid träffar med Trafikverket och regeringen. Genom att beskriva möjligheter och utmaningar är avsikten att motivera staten till nationella investeringar i och förbättringar av infrastrukturen i Västerbottens. En positiv förändring kan redovisas för länstransportplanens totala rambudget för , som för den här tolvårsperioden uppgår till 794 miljoner kronor. För den tidigare perioden uppgick ramen för Västerbottens endast till 536 miljoner kronor. Utan hänsyn till förändring i penningvärdet innebär det en ökning med cirka 48 procent. Förverkligande av större infrastruktursatsningar Region Västerbotten kan påverka processer som föregår beslut om större infrastruktursatsningar, dels via länstransportplanens prioriteringar och dels genom prioriteringar som görs av medlen som finns tillgängliga inom EUs strukturfonder, Mål2 och Interreg. Dessutom kan Region Västerbotten med egna beslut prioritera medel ur det så kallade 1:1-anslaget. Region Västerbotten följer och påverkar genomförandet av Fakta Transport och infrastruktur Utveckla Västerbottens och regionens transportinfrastruktur för att detta i högre grad ska bidra till långsiktigt hållbar utveckling för medborgare och företag. Drygt 900 miljoner kronor prioriteras till den regionala transportinfrastrukturen. Prioriteringen upprättas vart fjärde år och hanteras sedan löpande i samråd med Trafikverket regionalt. Region Västerbotten ska också påverka de processer som skapar förutsättningar för utvecklad transportinfrastruktur, till exempel EUs gemensamma transportpolitik där Transeuropean Transport Network, TEN-T, är central. Viktigaste processerna är regeringens upprättande av infrastrukturproposition och Trafikverkets förslag till åtgärdsplan som också regeringen fastställer. Projekt: Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC, Tvärinfra, Nordic Logistic Corridor, NLC Förverkligande av länstransportplan Under varje verksamhetsår sker en kontinuerlig dialog med Trafikverket som dels ansvarar för länstransportplanens budget, dels är utförare av de insatser som görs i den statliga transportinfrastrukturen finansierat via länstransportplanen. För åren ser utfallet ut enligt, Mkr: År Planram Utfall Procent av ram ,6 52,0 90,3 % ,9 57,9 86,5 % ,1 59,3 95,5 % ,5 72,8 112,9 % ,1 242,0 96,4 % Under våren 2013 har Region Västerbotten lämnat ett förslag till regeringen för länstransportplan Efter att regeringen beslutat om definitiva ramar kommer planen att fastställas under våren investeringar som har särskild betydelse. Under 2013 har ett Mål 2-projekt avslutat genomförande en förlängning av elektrifierat spår och ändrad sträckning av väg E12 till Umeå hamn. Länstransportplanen har medfinansierat projektet och Region Västerbotten har ingått i styrgruppen. Syftet med investeringen är att utveckla de öst-västliga förbindelserna. Under år 2013 har EUs olika instanser beslutat om att uppgradera Botniska korridoren till en för EU prioriterad transportled, så kallad TEN T- Corestatus och att Väg E12 får TEN T-status som del i det övergripande europeiska transportsystemet. Det här är en stor framgång för Region Västerbotten och de parter som arbetat intensivt med förverkligandet. Region Västerbotten har tillsammans med Norrbotniabaneprojektet som leds av Piteå kommun genomfört omfattande insatser för att påverka regeringen om att ta in Norrbotniabanan i den nationella planen. Region Västerbotten har på olika sätt understött den TEN T- ansökan som lämnats in från Kvarkenregionen avseende projektet Kvarken Link Midway Alignment of the Bothnian Corridor. Ansökan bifölls av EU-kommissionen sommaren 2013 och Region Västerbotten kommer på olika sätt bistå projektägaren under projektets genomförande. Tvärinfraprojektet Tvärinfraprojektet har det senaste året genomfört en åtgärdsvalsstudie för Tvärstråket mellan Storuman och Umeå. Studien beskriver planerade investeringar och den inverkan de kan få på 30 31

18 Region Västerbottens enheter verksamhet 2013 Den botniska korridoren som också uppnått TEN-T status under 2013 och därmed kan omfattas av EU-finansiering under förutsättning att den prioriteras i nationell transportplan. Barents Sea Region Västerbottens verksamhet 2013 Murmansk Norwegian Sea Trondheim OSLO Gothenburg COPEN- HAGEN Mosjøen Rostock Bodø Östersund Örebro Narvik Sundsvall Gävle Karlskrona Umeå Bothnian Sea STOCKHOLM Baltic Sea Gdynia Vaasa Luleå Pori Ventspils Klaipeda Haparanda/ Tornio Kokkola Oulu Tampere TALLINN RIGA Jyväskylä HELSINKI Kainuu VILNIUS Kola Peninsula White Sea Petrozavodsk St Petersburg trafikering och transportsystemet i öst-västlig riktning genom Västerbotten. Åtgärdsvalsstudien har arbetats fram i samverkan mellan ett flertal aktörer med intressen i trafikstråket. Utifrån en brist- och behovsbedömning har en prioritering gjorts för vilka insatser som ska göras inom ramen för medel i länstransportplanen. I närtid är den viktigaste insatsen byggandet av en öppen omlastningsterminal i Lycksele som bidrar till att öka järnvägens attraktionskraft. Andra insatser rör utredningar för att utveckla NLC Stormanterminalen. En studieresa har genomförts till södra Sverige i syfte att öka kunskapen om andra trafikstråk och terminaler och att öka kunskapsbasen inför aktuella frågor inom infrastrukturområdet i Västerbotten. Med på resan var nio personer från infrastruktursektorn i Västerbotten. I samband med Almedalsveckan i Visby arrangerade projektet Tvärinfra ett seminarium tillsammans med projektet Nordic Logistic Corridor. Fokus på seminariet var Kvarkenförbindelsen med föreläsningar av företrädare från EU-kommissionen, näringslivet och politiker från både Sveriges och Finlands riksdag. Godsflödesanalys för nordliga regioner Fem projekt har gemensamt påbörjat en godsflödesanalys om godsflöden i regioner i Norge Sverige och Finland. Databasen som tas fram ska fungera som underlag för aktörers analyser och beslut inför kommande infrastruktur- och logistiksatsningar. Projekten som samverkar om godsflödesanalysen är Kvarken Shortcut, Nordic Logistic Corridor, Tvärinfraprojektet, Förare på väg, Nordic Logistic Center. Tvärinfraprojektet var också medarrangör vid invigningen av väg och elektrifierad järnväg i Umeå hamn. Logistikutveckling Region Västerbotten har riktat sitt engagemang inom logistikområdet till de öst-västliga förbindelserna dels genom projekten Nordic Logistic Corridor Cooperation, dels genom Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC, samtliga med Region Västerbotten som projektägare. Sedan 2011 leder Region Västerbotten Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC, ett internationellt samarbete med Tyskland, Polen, Finland och Norge. Universitet, hamnar, regioner, städer, industri och logistikaktörer och myndigheter i nord, syd, öst och väst, samarbetar för att utveckla befintlig och framtida infrastruktur och skapa förutsättningar för affärsmodeller längs med och i anknytning till den Botniska korridoren. I Botniska korridoren ingår Ostkustbanan, Botniabanan och Norrbotniabanan, delar av det finska järnvägssystemet och förbindelserna till Norge, Tyskland och Polen. Visionen för BGLC är att den Botniska korridoren år 2030, ska vara en fullt utvecklad och grön korridor, som ger effektiva och hållbara logistiklösningar mellan industri och näringsliv i norra Skandinavien och marknaderna i Europa och världen. Den Botniska korridoren, med anknytningar till Nordic Logistic Corridor, Tvärinfra och Kvarken Multimodal Link stärker samarbetet mellan länderna och förbättrar företagens transportmöjligheter och därmed hela regionens konkurrenskraft. En ökad satsning på transporter ger även fler och tätare persontrafikförbindelser vilket gynnar pendlingsmöjligheterna mellan städerna. BGLC har sedan 2011 studerat varuströmmar, definierat noder, analyserat hur man kan öka tillförlitlighet, effektivitet och säkerhet, förbättra kapacitet och skapa nya intermodala lösningar och affärsmöjligheter. Projektet har analyserat infrastrukturens roll och betydelse och vilka effekter hållbara logistiklösningar kan medföra rent ekonomiskt på regional nivå. Ett beräkningsverktyg har tagits fram som kan underlätta för beslutsfattare och strateger. BGLC har även utvecklat konceptet A2A Atlantic to Adriatic, en pilot för ny tåg- och färjeförbindelse mellan Atlanten och Medelhavet, via Östersjön. A2A kan medföra ett byte av transportslag från vägtransport till järnväg och hav, en omställning som visar sig vara lönsam såväl energi- som tidsmässigt. Kombinationen tåg och båt är minst 40 procent mer energieffektivt jämfört med kombinationen långtradare och båt. Ett stort antal aktörer från industri och logistiksektorn har bjudits in till ett antal workshops, arrangerade i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Norge. Projektet har tagit del av industrins vardag, utmaningar och visioner och skapat en början till ett ökat samarbete mellan den privata och den publika sektorn, vilket gynnar att rätt investeringar görs i utvecklandet av den Botniska Korridoren. Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC Norra Europa står för 90 procent av EUs järnmalmsproduktion. Finland, Norge och Sverige är stora producenter av guld, koppar, zink, bly, silver, trä, pappersmassa och fisk. Redan idag är godstransporterna omfattande och förväntas öka ytterligare. BGLC har 29 partners i fem länder och mer än 60 associerade partners från industrin. Bland annat LKAB, Boliden, Volvo Lastvagnar, Outokumpu, Sveriges Byggindustrier, Nordlaks, Hallsbergsterminalen och BillerudKorsnäs

19 Region Västerbottens enheter verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad Kollektivtrafikmyndigheten Näringsliv och samhällsbyggnad Utbildning och kompetensförsörjning Den regionala kollektivtrafikmyndigheten verkar för en utvecklad kollektivtrafik som möjliggör ett ökat hållbart resande i Västerbotten. Strategi för kollektivtrafik Det regionala trafikförsörjningsprogrammet har redigerats och innehåller bland annat mål att: Öka antalet kollektivtrafikresor med 40 procent och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserat resande till 19 procent 2020 jämfört med 13 procent För att nå målen är åtgärder föreslagna, exempelvis att: Utveckla kollektivtrafiklösningar och samordning över administrativa gränser Öka resande på tider med ledig kapacitet, till exempel inom prisstruktur och marknadsföring Förbättra resenärsinformation om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Öka antalet smidiga anslutningarna från andra färdmedel till kollektivtrafiken Samverkan och utveckling Arbetet i samverkansområde Transporter (SOTP) syftar till att säkerställa en grundläggande transportverksamhet som tillgodoser samhällets behov av transporter då samhället är utsatt för omfattande störningar vid såväl kriser i fredstid som höjd beredskap. Region Västerbotten deltar i projekt för utveckling av trafikdata för redovisning av statistik i kollektivtrafiken. Trafikanalys är en kunskapsmyndighet för transportpolitiken som slutligen sammanställer statistiken. Attraktiva hållplatser Arbetet med hållplatsprojektet fortsätter i samråd med Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Projektet går ut på att skapa hållplatser vid hårt trafikerade vägar i glesbygd till en lägre kostnad än dagens, utan att ge avkall på säkerhet och tillgänglighet. Rubriceringen är från början E-vägar i glesbygd, men en långsiktig tanke med hållplatsprojektet är att även andra hårt trafikerade vägar i glesbygd ska komma i fråga. Kollektivtrafikmyndigheten har genom Länstrafiken i Västerbotten AB tagit fram en ansökan om stöd från Tillväxtverket till så kallat investeringsprojekt för införskaffande och installation av realtidsskyltar och automatiskt hållplatsutrop. Projektet är tänkt att starta under Fakta Kollektivtrafikmyndigheten Kollektivtrafikmyndigheten ska verka för en utvecklad kollektivtrafik och med ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt möjliggöra ett ökat, hållbart resande i Västerbotten. Myndigheten har det ekonomiska ansvaret för all regional kollektivtrafik och ska regelbundet i ett regionalt trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten är behörig myndighet enligt EUs kollektivtrafikförordning och fattar beslut om allmän trafikplikt. Taxor och biljetter för de fyra nordliga länen De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland har en samsyn om fortsatt samarbete kring taxor och färdbevis i Norrland. Norrlandsresan är den taxa som tillämpas för resor över länsgräns. Taxor och produkter för resor inom respektive län skulle bättre kunna harmoniseras mellan länen. Fördelarna är enklare och kostnadseffektivare programmering av biljettmaskiner, enklare förhandling mot Botniatåg angående produkter och enklare för kund att veta vilka produkter som har tåggiltighet eller inte. Myndighetscheferna i de fyra nordligaste länen har ett uppdrag att tillsätta en utredning som belyser möjligheterna till en gemensam taxa och ett gemensamt produktutbud i Norrland. Utredningen har påbörjats under 2013 och resulterar bland annat i en temakonferens om taxor under januari Nytt upplägg för tågplaner Ett nytt upplägg av arbetet med kommande tågplaner, för närvarande T 14 = Tågplan för 2014, har medfört att kollektivtrafikmyndigheten är delaktig i diskussionerna och planeringen med Norrtåg AB, Botniatåg, Västerbottens läns landsting och övriga kollektivtrafikmyndigheter och landsting som berörs av Norrtågsförsöket i Jämtland, Västernorrland och Norrbotten. Region Västerbotten bidrar till att Västerbottens kommunerna ska kunna erbjuda utbildning av hög kvalitet och att bygger dialog och samverkan om Västerbottens kompetensförsörjning. Ett av de största hindren för tillväxt i företag är den kommande bristen på arbetskraft då antalet pensioneringar är fler än antalet tillträdande på arbetsmarknaden. Som en satsning inom Kompetensplattform Västerbotten har samverkan inletts mellan branschföreträdare med arbetsgivare och fackliga organisationer, relevanta myndigheter och utbildningsanordnare från gymnasieskola till och med universitet. Dialogen förväntas leda till ökad medvetenhet om Västerbottens utmaningar och till reella åtgärder. Kunskapen om kompetensbehoven i respektive bransch ska öka liksom överensstämmelsen med utbildningsutbudet. Samverkansmodellen är förenlig med kommunernas överenskommelse om att bygga upp regionala programråd för gymnasieskolan efter förebilden college. Tillväxtverket har beslutat att ekonomiskt medverka i Region Västerbottens satsning att etablera samverkansmodellen. Kompetensplattform Västerbotten har även påbörjat en revidering av studien anställningar till och med Vård- och omsorgscollege Västerbotten (VOC) finansieras sedan 2013 genom kommunerna, landstinget och privata utbildningsanordnare. Branschföreträdare deltar aktivt i planeringen av utbildningarnas innehåll och upplägg för att eleverna ska ha rätt kompetens när de tar examen. Två kommuner utanför länet, Örnsköldsvik och Arvidsjaur, har valt att gå med i VOC Västerbotten. Öka attraktivitetet att läsa yrkesutbildning Tävling i yrkeskunskap på gymnasiet kan öka yrkesutbildningarnas status och vända trenden att allt färre elever söker yrkesprogram på gymnasiet. Region Västerbotten har i samarbete med Umeå kommun och Nolia AB utsetts till arrangörer av Yrkes-SM i maj Region Västerbotten verkar för att Yrkes-SM ska vara en angelägenhet för hela Västerbotten genom bland annat subventionerade resor för elever och lärare till och från Yrkes-SM. Spännande är att elever från särskolan tävlar under Yrkes-SM och studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet kommer genomföra visningar med fokus på kompetensbehov och utbildningsvägar inom olika yrkeskategorier. Fakta Utbildning Region Västerbotten är den sammanhållande aktören för att stimulera mellankommunal samverkan inom utbildningsområdet. Syftet är att kommunerna ska kunna erbjuda sina medborgare utbildning av hög kvalitet från förskola till och med vuxenutbildning och att eleverna i Västerbottens skolor når målen med undervisningen. Fakta Kompetensplattform Västerbotten Region Västerbotten har regeringens uppdrag att etablera en regional kompetensplattform. Det innebär att bygga upp strategiska och långsiktigt hållbara mötesplatser för dialog om kompetensförsörjning mellan arbetsmarknadens parter, branschföreträdare, utbildningsanordnare och myndigheter. Som underlag för dialogen används kunskapsunderlag om arbetsmarknadens kompetensbehov och om utbildningsutbudet. Projekt: Kompetensplattform Västerbotten 3.0, Plug In Västerbotten, Vård- och omsorgscollege, Generations Rekrytering och behålla arbetskraft Rekryteringsbehovet av lärare är stort i delar av norra Sverige och Region Västerbotten har medverkat i revideringen av samverkansavtalet mellan Västerbottens kommuner, Örnsköldsvik och Umeå universitet om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Befolkningen blir allt äldre, samtidigt som unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Projektet Generations har tittat på möjligheten att få äldre att jobba längre och samtidigt vara resurs för yngre. Genom Generations har Umeå kommun och Västerbottens läns landsting utvecklat en metodik för medarbetarsamtal, att ta tillvara äldre arbetstagares kompetens. Umeå kommun har även utvecklat en avgångsenkät med frågor för de som är på väg mot pensionsåldern. Samarbete för ökad inflyttning Flera kommuner arbetar aktivt med att öka inflyttningen till sin kommun. Region Västerbotten arrangerade därför ett första möte för erfarenhetsutbyte och samarbete kring inflyttningsfrjämjande aktiviteteter. Förutom kommuner deltog även landstinget, Arbetsförmedlingen, Eures och Företagarna. Region Västerbotten har också initierat en dialog mellan tre projekt för att utveckla metoder för parrekrytering till landstinget och i Umeåregionen. Höjd utbildningsnivå Exempel på frågor som behandlats samverkansgrupper är en SYV-kartläggning som visar att vägledning ofta står ut

20 Region Västerbottens enheter verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 anför skolans utveckling mot mål- och resultatstyrning och att få kommuner systematiskt arbetar med utvärdering och uppföljning. Rapporten har utmynnat i förslag på åtgärder. Västerbotten deltar också som en av 19 regioner i Sverige i Syv- Barometern för nationell och regional kunskap kring studieoch yrkesvägledning. Länsprislistan som årligen tas fram inom ramen för samverkansavtalet om gymnasieutbildning används vid tilldelning av medel till fristående utbildningsanordnare och har synliggjort kostnaderna för olika gymnasieprogram. Projektet Plug In har bidragit till att färre elever riskerar att få underkända betyg och det framgår att ännu tydligare betygsuppföljning skulle få fler elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Det har också framkommit att mobbning är ett stort problem i den grupp av elever som riskerar avbrott och att språkstöd för elever med utländsk härkomst behöver utvecklas. Inom Plug In utarbetas en kravspecifikation för att med ITstöd och statistik, kunna följa rörelser hos elever som riskerar eller redan gjort avbrott från gymnasieskolan. Samverkan för bättre kvalitet Genom samverkan erbjuder kommunerna ett större utbud av vuxenutbildning. Det kommunala samverkansavtalet om vuxenutbildning har reviderats och innehåller nu även gemensamma principer för fördelning av statsbidrag för yrkesvux. En utbildningsdag för politiker och förvaltningschefer om vuxenutbildning har genomförts där även Skolverket medverkade. Det finns en önskan om att fördjupa samarbetet om kommunal vuxenutbildning, exempelvis kring validering. Region Västerbotten har ett utbyte med Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, för att lära av deras arbete med framtagandet av en regional vuxenutbildningsstrategi. Ett digitalt ByskolE-seminarium genomfördes i samarbete med Umeå universitet, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia som fokuserade på den lilla skolans utveckling och framtid, pedagogisk kvalitet i små skolor, nätverkssamarbete och barn och unga med särskilda behov i glesbygdsskolor. Utbildning på vetenskaplig grund För att stödja skolornas uppdrag med att undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har Region Västerbotten med länets kommuner och Örnsköldsviks kommun enats om att tillsätta en FoU ledare för skola och utbildning. För ökad kvalitet i skolornas bedömningsarbete arrangerade Region Västerbotten tillsammans med Skolverket och aktörer i både Norrbotten och Västerbotten en utbildningsdag för 450 deltagare från de fyra nordligaste länen om metoder för bedömning som bättre möter elevernas inlärningsbehov. Likvärdig bedömning av elevers prestationer resulterade i ett samarbete med Skolverket om yrkestävlingar på skolnivå för elever från Västerbotten och Norrbotten i motorinstallation, datakommunikation och energiteknik. I samarbete mellan lärare i de olika länen förbereddes tävlingsuppgifter utifrån kvalitet, färdigheter och nivå. Här ungdomar från Skellefteå. Foto: Mariann Holmberg 36 37

21 Region Västerbottens verksamhet 2013 Näringsliv och samhällsbyggnad Vård och omsorg Region Västerbotten samordnar utvecklingsprocesser inom välfärdsområdet, vård och omsorg. Västerbottens kommuner övertog ansvaret för Hälso-och sjukvård i hemmet den 1 september Region Västerbotten har i samverkan med Västerbottens läns landsting stöttat kommunerna i att utforma nya verksamheter eller i samverkan med äldreboenden. Kommunerna har rekommenderats att skapa lokala ledningsgrupper i samverkan med landstingets hälsocentraler. Under andra halvåret har rutiner utvecklats, bland annat Samordnad Individuell Plan (SIP) som ska bidra till att patienter och brukare upplever trygghet i att vara medskapande och delaktiga i vården. Planen beskriver innehållet i hälso- och sjukvårdsinsatser och vilka professioner från kommunen och landstinget som ansvarar för respektive del. Rutinen för egenvård som beskriver det egenansvar som brukaren kan klara utan stöd och hjälp av personal, har reviderats utifrån socialstyrelsens nya föreskrifter. Rutinen för Samordnad vård- och omsorgsplanering har också reviderats för att säkerställa god och säker informationsöverföring till kommunerna vid utskrivning av patienter från slutenvården i Lycksele, Skellefteå och Umeå. Region Västerbotten ansvarar under kontrollstationsperioden fram till den 31 augusti 2014 för vägledning och stöd till kommunerna i att hitta lösningar på utmaningar som uppstår inom hälso- och sjukvårdsfrågor. Lika viktigt med tidiga insatser vid psykisk ohälsa som vid fysiska åkommor Äldreplanen som vägledning för kommuner och landsting AC-Konsensus, en politisk plattform för mellankommunala frågor rekommenderar kommuner och landsting att anta och använda Äldreplan i Västerbotten med utblick mot 2040 som ett vägledande och hälsofrämjande dokument. Det innebär till exempel att hänsyn bör tas till planen vid planering av bostäder, utveckling av IT-stöd och vid utformande av förebyggande arbete, god omvårdnad, kompetensbehov och annat. Under hösten 2013 har regionala prioriteringar gjorts utifrån äldreplanen. Exempelvis att minska olämplig läkemedelsförskrivning till äldre i särskilt boende, planering av framtida kompetensbehov och kompetensförsörjning inom vård- och omsorg och även skapandet av ett inflyttarnätverk i Västerbotten. Vård- och omsorg vid psykisk funktionsnedsättning Region Västerbotten har tillsammans med landstinget samordnat och antagit en överenskommelse och handlingsplan för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen och handlingsplanen omfattar alla åldrar, barn, unga och vuxna och ska gälla till Region Västerbotten och Västerbottens läns landsting ger gemensamt stöd till kommuner att utveckla och kvalitetssäkra hållbara strukturer för samverkan mellan hälsocentraler, socialtjänst, skola, myndigheter, berörda brukarorganisationer och brukarföreträdare. En annan del har varit att stödja varje kommun att publicera webbaserad information om var man ska vända sig vid behov av stöd och hjälp när det gäller barn och unga med psykiskfunktionsnedsättning. Utbildning Socialpsykiatriskt kunskapscentrum, KunskC har utarbetat en Introduktionsutbildning för nyanställda som i ett första steg ska genomföras för personal inom socialtjänst och psykiatri i Skellefteå. Utbildningen är en repetition av psykiatrisk sjukdomslära, behandling, bemötande och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Basutbildning i psykiatrisk sjukdomslära och behandling är genomförd för vårdpersonal och chefer i Södra Lappland. Utbildning i Kognitiva hjälpmedel för 66 personer inom Socialpsykiatrin i Umeå. MI-utbildning, motiverande samtal, som är en metod som används för att komma igång med och genomföra en livsstilsförändring som viktnedgång, sluta med droger, alkohol eller tobak. KunskC har även skött handledning och konsultation för anställda inom psykiatri och socialpsykiatri i Umeå som praktiserar metoden. För att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, konsekvenser, behandling, bemötande, har en utbildning i neuropsykiatri för ett 30-tal anställda inom Socialpsykiatrin genomförts. För en gynnsam prognos är det, precis som första hjälpen vid fysiska åkommor, lika viktigt med tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Första Hjälpen till Psykisk Hälsa är en utbildning på tolv timmar som ger kunskap om våra vanligaste psykiska sjukdomar och hur man som lekman kan agera för att hjälpa. Utbildningar har genomförts i Umeå och Skellefteå och har nått cirka 200 personer under I Västerbotten finns idag 20 instruktörer varav 13 personer är certifierade i ungdomsdelen och fyra i psykisk livräddning. Utveckling Inom utvecklingsarbetet PAUS diskuterar företrädare för kommuner och landsting gemensamma utvecklingsområden såsom boende, sysselsättning, daglig samvaro, brukarmedverkan, systemgranskning, utbildningsbehov och personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning. En utvärdering som genomfördes under 2013 visar att PAUS-samarbetet ger ett mervärde för kommunerna och i förlängningen brukarna. Det nationella uppdraget (H)järnkoll har i dag 20 ambassadörer i Västerbotten som delar med sig av sina erfarenheter av Fakta Vård och omsorg Region Västerbotten samordnar kommunernas utvecklingsprocesser inom vård och omsorg, ofta i samverkan med Västerbottens läns landsting och ibland på uppdrag av nationella myndigheter. Region Västerbottens arbete inom vård och omsorg baseras på Evidensbaserad praktik, vilket innebär att arbetet sker utifrån tre kunskapskällor vetenskapen, professionen och brukaren. Ett medskapande brukarperspektiv inom alla områden är en utmaning och samtidigt en viktig faktor i ambitionen med att nå högre kvalitet på innehållet i hälsa och välfärd. Fakta FoU Västerbotten Region Västerbotten deltar i arbetet med att bygga upp långsiktigt hållbara regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänst och berörda delar av hälso- och sjukvård. Stödstrukturen samordnas och drivs av FoU Västerbotten i samarbete med andra FoU-miljöer, Umeå universitet, landsting och kommuner. Viktiga delar i stödstrukturen är Kunskapsnätverket med representanter för Umeå universitetet, FoU-miljöer i Västerbotten, Memeologen, och Forsa Norr och Västerbottens 30 FoU-ombud. Ansvariga för service har blivit medvetna om att personer med psykisk funktionsnedsättning är en resurs psykisk ohälsa i syfte att förändra attityder hos allmänhet och arbetsliv. Ambassadörerna har medverkat i flertalet av KunskCs utbildningsinsatser och ett 50-tal övriga insatser. Hjärnkoll har mött medborgare i bland annat Almedalen och Stora Nolia i Umeå, där fokus legat på attityder till psykisk ohälsa på arbetsplatser. Aktiviteter har genomförts tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund, SSR, arbetslivets parter och med landstinget. Hjärnkoll har förstärkts med projektet Nya lokala Fakta Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten (KunskC) bedriver psykiatri- och kommunal socialpsykiatriforskning, utveckling, utbildning och attitydarbete inom det socialpsykiatriska fältet. KunskC är en tillgänglig och oberoende samtalspart och uppdragstagare. KunskC stödjer brukarinflytande och bidrar med fortbildning av professionella och mer grundläggande utbildning till andra aktörer, exempelvis ideella rörelserna. Projekt: Kinect, SLUSSEN 2, Första hjälpen till psykisk hälsa, PAUS, Attityduppdraget, prinsip, I-nod, Psykeveckan, FoU-panelen, Lokala serviceaktörer i glesbygd, Hjärnkoll 38 39

22 Region Västerbottens verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 serviceaktörer i glesbygd som syftar till att med hjälp av kommunalt drivna sysselsättningsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning bidra till att uppnå behovet av serviceinsatser i inlandskommuner. Ett resultat är att ansvariga för service i kommunerna blivit medvetna om att verksamheter med personer med psykisk funktionsnedsättning är en resurs. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum har genomfört en studie genom KINECT-projektet för att hitta möjliga vägar till förbättrad fysisk hälsa bland personer med psykisk funktionsnedsättning genom att använda TV-spel. Utfallet av studien bearbetas under 2014 och presenteras i vetenskapliga artiklar och kommer att spridas i nätverk. Brukarinflytande. En FoU-panel bestående av 12 personer med grundläggande forskarutbildning och egen erfarenhet av psykisk ohälsa är en resurs i de forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av KunskC. FoU-panelen har bland annat deltagit i projekt och utformande av frågeformulär för personer med funktionshinder. Panelen har även slutfört en brukarrevision av ett särskilt boende i Umeå, vilket resulterade i ett antal förbättringsområden. Panelen har utvärderat och kvalitetssäkrat en utbildning i AKK, Alternativa Komplimentära Kommunikationstekniker, för personal inom Habiliteringscentrum. Psykeveckan arrangerades för tionde gången och samordnades av KunskapC i Umeå, Skellefteå och inlandet. Psykeveckan ökar kunskapen om och förståelsen av psykisk hälsa genom föreläsningar och kulturella arrangemang och öppnar möjligheter till möten med medborgarna. Exempel på arrangemang är föreläsningar såsom Vägen till välbefinnande för invandrare, en kulturell utmaning för vården i Umeå och Lycksele. En Psykemässa hölls under tre dagar i kommunhuset i Skellefteå med Foto: Petra Agdahl ett tjugotal utställare och föreläsningar från samhällets vård-, stöd- och servicefunktioner och brukarorganisationer. God vård och omsorg till de mest sjuka äldre FoU Västerbotten har under året deltagit i Ledningskraft, ett chefsteam med representanter från kommuner och landsting, med arbete för en sammanhållen vård och omsorg. Ledningskraft har samordnat arbetet med att skapa en struktur för ledning och styrning och en handlings- och aktivitetsplan för de mest sjuka äldre. Arbetsgruppen har besökt kommuner för erfarenhetsutbyte, kunskaps- och informationsspridning. Ett systematiskt stöd från FoU Västerbotten har bidragit till att kommuner och landsting har uppnått många av målsatta indikatorer och även erhållit en ansenlig andel av prestationssatta statsbidrag. Exempelvis utsågs Robertsfors till bäst av alla Sveriges kommuner på att registrera vård och förebyggande arbete för sjuka äldre. Åtta av Västerbottens kommuner fanns med bland Sveriges 36 bästa. Robertsfors fick ta del av störst summa per invånare över 64 år. FoU Västerbotten har under året initierat ett arbete för förstärkt brukarmedverkan. Brukare med kognitiva funktionshinder inom daglig verksamhet ska utifrån sina egna behov bli mer delaktiga i planering av den egna vardagen. ningen har genomförts för femte gången med 150 deltagare i samarbete med Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Länsstyrelsen, och Västerbottens större kommuner. Seminarier om cannabis, nätdroger och doping har ägt rum i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Storuman. En genomförd kartläggning av föräldrar inom missbruksvården har presenterats i flera sammanhang. FoU Västerbotten har sedan starten 2011 gett ut 15 regionala rapporter om Öppna Jämförelser i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. FoU har deltagit i arbetet med den nationella analyshandboken om Öppna Jämförelser och utbildar kommuner i materialet som stöd för analys och verksamhetsförbättringar. Varje kommun har två FoU-ombud som under 2013 har deltagit i två FoU-cirklar för att stärka ett evidensbaserat arbetssätt i den egna kommunen. Parallellt med cirklarna har FoU Västerbotten och representanter för universitetet tillsammans med FoU-ombuden och socialtjänstledning hållit workshops i fyra kommuner för att påbörja ett konkret, lokalt förbättringsarbete som främjar etableringen av en evidensbaserad praktik. FoU-struktur i Västerbotten Projektet En bra start i livet hur kan vi bidra?, ett utvecklingsarbete för att förbättra för Västerbottens placerade barn avslutades med ett spridningsseminarium. Inom området barn och unga har FoU tagit initiativ till ett första nätverksmöte om Barnet som Kunskapskälla där forskare och praktiker från de fyra nordligaste länen har träffats för att undersöka kunskapsläget och hitta gemensamma forskningsoch utvecklingsområden. Statens folkhälsoinstitut beviljade 2012 medel för ett forskningsprojekt Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö. Projektet ska identifiera den lilla kommunens särskilda villkor med begränsade resurser och avsaknad av specialiserade verksamheter. Tre kommuner ingår i projektet och har tagit del av en utbildningsinsats i metoden Föra barnen på tal, FBT. FoU har utbildat hundratals anställda i socialtjänst och hälsooch sjukvård i nya arbetssätt och implementering av kvalitetsregister inom ramen för förbättringsarbetet Bättre liv för sjuka äldre. FoU Västerbotten tog initiativ till kampanjen Fall int! som ska genomföras årligen för att minska mängden fallskador i Västerbotten. Inom missbruks- och beroendeområdet har utbildningar hållits för personal från socialtjänst och psykiatri. Basutbild- Kampanjen Fall int! ska minska antalet fallskador 40 41

23 Region Västerbottens verksamhet 2013 Finansiering och projektstöd Finansiering och projektstöd bereder och beslutar om användningen av statliga medel för regional tillväxt och egna regionala projektmedel. Region Västerbotten för löpande dialog med Västerbottens representanter i strukturfondspartnerskapet angående prioriteringar av projektansökningar till regional- och socialfonden inom programområdet. Region Västerbotten har under året arbetat som Regional Contact Point (RCP) inom Norra periferiprogrammet och som ledamot i Botnia-Atlanticaprogrammets Övervakningskommitté. Projektfinansiering Region Västerbotten har under 2013 beviljat 62 miljoner kronor till 124 projekt. Prioriterade projekt har varit de som även medfinansierats av något EU program. Totalt gick 56 procent till medfinansiering av EUs strukturfondsprogram. Prioriterade insatsområden har varit innovation och förnyelse med åtgärderna: entreprenörskap, innovativa miljöer och natur, kultur, hälsa, där cirka 40 miljoner kronor har satsats. Ett annat ett prioriterat område har varit tillgänglighet, med åtgärderna investeringar i infrastruktur och strategiskt gränsöverskridande samarbete, där cirka 12 miljoner kronor av anslaget har använts. Exempel på under året beviljade och pågående projekt är: Swedavias projekt, Umeå International Airport Skellefteå kommuns projekt, Västerbotten Investment Agency, VIA Region Västerbottens projekt, Västerbotten på Grand Hôtel NorrlandsOperans projekt, River Stories Uminova Innovations projekt, Infotech Umeå Sveriges lantbruksuniversitets projekt, Forest Refine och Region Västerbottens projekt, Berättarnas län. Kommuner och kommunala bolag var ägare till 22 av de 124 beviljade projekten, universitet och lärosäten till 22 projekt. Främja kvinnors företagande Programmet Främja kvinnors företagande främjar affärs- och innovationsutveckling för kvinnors företagande. Programmet innebär förutom fördelning av projektmedel att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet, genomföra kompetenshöjande insatser inom området, arrangera regionala mötesplatser och samordna programmets olika delar på regional nivå. Inom programmet Främja kvinnors företagande har sju projekt drivits i syfte att stödja kvinnor i Västerbotten som vill utveckla sitt företag, starta företag eller utveckla innovativa idéer. Fakta Finansiering och projektstöd Finansiering och projektstöd bereder och beslutar om användningen av statliga medel för regional tillväxt och egna regionala projektmedel. Dessa projektmedel tillsammans med EU-finansiering, nationella, regionala och lokala medel bidrar till att realisera Västerbottens strategier och utvecklingsprogram. Det innebär beredning och prioritering av projekt, granskning av inkomna ansökningar om utbetalning samt uppföljning och återrapportering av det regionala utvecklingsuppdraget via de statliga medlen för regional tillväxt. EU-projektkontoret vid universitetssjukhuset i Umeå bistår landstingets verksamheter med information, utvecklingsinsatser och projektstöd för att ökad kapacitet att hitta extern finansiering för projekt. Projekt: Projektstöd Västerbotten, Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten, Virtuella EU-projektkontoret Projekten har inriktning för kvinnor med utländsk bakgrund, samiska kvinnor, kvinnor i inlandet och till unga kvinnor inom musikbranschen. Region Västerbotten har ökat kunskapen om kvinnors företagande och om dess betydelse för näringslivet genom regionala mötesplatser. I Lycksele anordnades en träff för projekt och företagsfrämjare om vikten av kvinnors företagande för den regionala tillväxten. Tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten har programmets projekt bjudits till en gemensam träff om hur kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Projekt som verktyg för verksamhetsutvecklng och tillväxt Projektet Projektstöd Västerbotten har genomfört insatser för att förbättra stödfunktionen för de som vill driva och driver projekt och skapa förutsättningar för att använda projekt som verktyg för verksamhetsutveckling och tillväxt. Projektet har också arrangerat seminarier och utbildningar för att höja kunskapsnivån, skapa nätverk och förbättra möjligheterna att utveckla strategiska och långsiktigt hållbara projekt. En samlad webbplats för information om projektstöd, verktyg och finansieringskällor har skapats har varit ett år då intensiteten i projektansökningar varit lägre, då EUs fonder och program för varit i ett slutskede och ett intensivt arbete pågått med att utveckla nya EU-program för EU-projektkontoret har istället koncentrerat insatser till råd och stöd i genomförande, administration och avslutning av befintliga projekt. Kontoret har även genomfört aktiviteter inom EBA, European Bioengineering Alliance, ett nätverk där landstinget, Umeå och Skellefteå ingår i avsikt att utveckla projekt i samarbete med partners i San Sebastian, Spanien. Workshops har arrangerats i maj i San Sebastian och i december i Umeå för att utveckla gemensamma projektidéer som ska bli ansökningar till EUs forskningsprogram Horisont Ett arbetet har också inletts med att ansluta fler parter och förhoppningen är att under 2014 få med partners från ytterligare två länder. Jämställdhetsintegrerad projektverksamhet Inom projektet Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten har Region Västerbotten initierat utveckling av metoder för att bistå projektsökande med kvalitativt stöd för en jämställdhetsintegrerad projektverksamhet som innebär att jämställdhetsarbetet blir en naturlig del i projektet. Virtuellt EU-projektkontor Det EU-finansierade projektet Virtuellt EU-projektkontor i Övre Norrland avslutades under första kvartalet 2013 och därefter har det samarbete som utvecklats inom projektet formaliserats genom ett avtal som undertecknats av Umeå kommun, Skellefteå kommun, Umeå universitet och Statens Lantbruksuniversitet. Region Västerbotten ansvarar för koordinering och administration av samarbetet som nu sker i nätverksform. Syftet med samverkan mellan parterna är att öka regionens deltagande på den internationella arenan, framförallt genom att förbättra de regionala aktörernas kapacitet att medverka i EUs olika program. Målsättningen är att öka den externa finansieringen till regionen och att skapa förutsättningar för ökad tripel helix samverkan i regionen vilket i sin tur ska leda till ökad kommersialisering av forskningsresultat och regional utveckling och tillväxt

24 Region Västerbottens verksamhet 2013 Regional utvecklingsplanering Region Västerbotten tar bland annat fram analysunderlag och bedriver omvärldsbevakning, strategisk planering och påverkansarbete för den regionala tillväxtpolitiken. Region Västerbotten har ansvarat för att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län , RUS. Processen har skett i nära samverkan med aktörer från näringslivet, akademi, myndigheter och civila samhället. RUS-processen har gett en samsyn kring de viktigaste prioriteringarna för Västerbottens utveckling och knyter an till Europa 2020-strategin. Beslut om ny regional utvecklingsstrategi fattades av förbundsfullmäktige i november. Under året har Regional utvecklingsplanerings arbete till stora delar kretsat kring att ta fram underlag för ett flertal av EUs utvecklingsfonder. Fokus har varit att skapa finansiella verktyg för att förverkliga de prioriteringar som lyfts fram i RUS. Region Västerbotten har processledaransvar för en socioekonomisk analys för det Europeiska socialfondsprogrammet och att ta fram en regional handlingsplan för fonden i Övre Norrland. Analysunderlag har också tagits fram för Europeiska regionalfondens program och för Botnia-Atlanticaområdet. Omvärldsanalys I februari arrangerades Framtidsdag 2013, en årligen återkommande temadag med föreläsningar och seminarier för att, med Västerbottens olika aktörer, diskutera aktuella omvärldstrender och deras betydelse för regionens utveckling. Framtidsdag 2013 fokuserade på omvärldens betydelse för den regionala utvecklingen med diskussion kring möjligheter och utmaningar med ett ökat utbyte med andra regioner i Europa och världen. I rapportserien Nuläge och omvärld togs tre rapporter fram: Västerbottens möjligheter i EU, Omvärldstrender som påverkar Västerbotten och Europa 2020: Västerbotten. Rapportserien är en del av Region Västerbottens omvärldsanalysarbete. Påverkansarbete Inför kommande EU-budgetperiod deltar Region Västerbotten i ett strategiskt påverkansarbete på nationell nivå i frågor som påverkar den regionala tillväxtpolitiken. Fokus har varit att säkerställa att de prioriteringar som lyfts inom RUS och regionala strukturfondsprogram har stöd inom den nationella tillväxtpolitiken, men även säkra att regionens intressen ryms inom Partnerskapsöverenskommelsen, som är ett avtal mellan Sverige och EU-kommissionen och ramverket för EUs utvecklingsfonder. Konkret har det handlat om deltagande vid dialogmöten tillsammans med andra regioner kring politikens utformning, skriftliga inspel och deltagande i nationella seminarier. Fakta Regional utvecklingsplanering Regional utvecklingsplanering samordnar Region Västerbottens arbete med och uppföljning av den Regionala utvecklingsstrategin och tar fram analyser och rapporter som bidrar till välgrundade politiska beslut på regional och lokal nivå. Enheten bedriver också omvärldsbevakning, främst inom områdena analys, strategisk planering och den europeiska sammanhållningspolitiken. Projekt: Knowledge in-knowledge out, FAS 4 Förberedande arbete för ett sammanhållet strukturfondsarbete Lärplattformen Reglab Region Västerbotten har deltagit som medlem i lärplattformen Reglab. Under 2013 har Region Västerbotten och några av regionförbundets medlemmar deltagit i kunskapshöjande seminarier och projekt, bland annat om små- och medelstora städers konkurrenskraft, demografiska utmaningen, kopplingen mellan stad och landsbygd och i ett utvecklingsprojekt att ta fram indikatorer för kompetensförsörjning. Konjunkturrapport Två gånger om året presenteras Region Västerbottens konjunkturrapport. Bland annat visade konjunkturen för Västerbotten 2013 en svag tillväxt på BRP 11 procent jämfört med rikets BNP 14 procent. Rapporten visade också att Västerbotten har en starkare befolkningstillväxt än övriga norrlandslän. Rapporterna bidrar till ökad kunskap för regionförbundet och dess medlemmar om kortsiktiga konjunkturförändringar och långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Under året har också flera rapporter levererats till kommunerna samlat eller i enstaka delar inom specifika frågor för att stärka ett strategiskt omvärldsperspektiv och som underlag i kommunernas beslutsprocesser. Foto: Anna-Karin Drugge 44 45

25 Region Västerbottens verksamhet 2012 Region Västerbottens verksamhet 2013 Regional kulturverksamhet Region Västerbotten arbetar för att tillgodose invånarnas behov och rätt till ett mångsidigt och kvalitativt kulturutbud oavsett bostadsort Ett av Region Västerbottens mål är att verka för ökad tillgänglighet till kulturupplevelser. Det uppnås bland annat genom anslag till Norrlands nätverk för Musikteater och Dans, NMD, som bidragit till att de fyra nordliga länens musik och dansteater kan turnera i norra Sverige. Med bidrag från Kulturrådet pågår ett utvecklingsarbete för ett liknande stöd med den talade teatern. Den årliga kulturveckan Alla tiders genomfördes i Lycksele med ett program som denna gång koordinerats av Norrlandsoperan. Alla tiders med programpunkter på många platser varav ett flertal på sjukhusbiblioteket, lockade mer än deltagare. Anställda i landstinget deltog för andra året i en sommarsalong med utställning på Galleri Alva på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Verken visades även digitalt på sjukhusbiblioteken i Skellefteå och Lycksele. Skrivprojektet ord.14 för personal, patienter och anhöriga inom landstinget lanserades i september. I februari 2014 startar sammanställningen av ord som ska presenteras i form av utställningar eller andra uttrycksformer på sjukhusbiblioteken, vårdavdelningar och arbetsplatser. ord.14 genomförs tillsammans med Västerbottens läns landsting, Norrlandsoperan, Umeå konstskola och ABF Västerbotten. Film i Västerbotten samverkar med biografer, visningsorganisationer och föreningslivet kring filmvisningar och filmfestivaler som gett Västerbotten tillgång till kvalitativ film. Nytt för 2013 är dokumentärfilmfestivalen i Ammarnäs The Far Away Film Festival som planeras bli årligt återkommande. Kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga För att unga ska bli mer delaktiga i kulturlivet arrangerade projektet Ung kultur Västerbotten konferensen Ung i Västerbotten i mars i samarbete med Ungdomsforum i Norr och UV-net, Nätverket för ungdomsverksamhet i Västerbottens län. Konferensen gav deltagare inspiration för ett fortsatt arbete. För att stötta återväxten av arrangörer har ett samarbete inletts med Norrlandsoperan och Riksteatern Västerbotten om en arrangörsutbildning för åldrarna år med inriktning mot musik- och festivalarrangemang. En översyn av den statligt och regionalt finansierade konsulentverksamheten genomförs med fokus på arbetet med barn och unga. Vid fördelning av det statliga anslaget till regionens kultur avsattes kronor till Västerbottens museum för att inrätta ett Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi. Foto: Sune Jonsson, Västerbottens museum Fakta Regional kulturverksamhet Region Västerbotten arbetar för att tillgodose invånarnas behov och rätt till ett mångsidigt och kvalitativt kulturutbud, oavsett bostadsort. Genom helhetssyn, initiativtagande och strategisk medfinansiering bidrar Region Västerbotten till förnyelse, mångfald och utveckling av kulturverksamheter och kulturprojekt. Region Västerbotten arbetar för ett utvecklat och mångsidigt kulturliv i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen och de regionala kulturpolitiska målen i Västerbottens läns kulturplan som gäller På uppdrag av Kulturrådet förmedlar Region Västerbotten statens kulturanslag till regionen. Projekt: ord.14, Ung kultur Västerbotten, Västerbotten Berättarnas län, Bild och form i Västerbotten, Kultur för seniorer kultur och hälsa, Selling regional tillväxt genom kultur, Krenova II, Internationell kompetens före under och efter 2014, Young Entrepreneurs Fakta Film i Västerbotten Film i Västerbotten är regionalt resurscentrum för film och rörlig bild med uppgiften att stödja och bredda filmkulturen i Västerbotten och främja utvecklingen av den audiovisuella branschen. Projekt: Creative Edge, FilmArc, Dinolab Fakta Länsbiblioteket i Västerbotten Länsbiblioteket i Västerbotten är en regional resurs för biblioteksutveckling. Verksamheten ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Arbetet är inriktat mot fyra utvecklingsområden: litteratur och berättande, samordning och samarbete, kompetens, kultur och hälsa. I verksamheten ingår även medicinsk biblioteksverksamhet vid Lycksele och Skellefteå sjukhus och verksamhet för Kultur i vården sjukhusen i Lycksele, Skellefteå och Umeå. Projekt: Give me five, Skriv vidare, Det litterära Västerbotten, Digidel 46 47

26 Region Västerbottens verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 Efter diskussioner med unga människor är deras behov mer tydligt belysta i den Regionala utvecklingsstrategin. Flera arrangemang och projekt av, med och för unga har också erhållit verksamhetsstöd och bidrag under Länsbibliotekets projekt Give me five har mött 5-åringar med spännande, roliga och nydanande bilderböcker. Barnen har utvecklat nya färdigheter och uttryckssätt i kulturpedagogiskt arbete med bibliotekarier och förskollärare. Utvecklingsarbetet visas upp under hela 2014 i Sagostafetter och i utställningar på biblioteken runt om i Västerbotten. Sjukhusbiblioteken har arbetat med begreppen sorg och omsorg för barn som närstående och har med föreläsningar och litteratur satt fokus på de svårigheter som barn och unga kan uppleva i vårdsituationen. Clownverksamheten som bedrivits på barn- och ungdomskliniker har gett sjuka barn och syskon en positiv kulturupplevelse. För att stimulera ungas läsande har Länsbiblioteket i Västerbotten medverkat i projektet Skriv vidare i Sorsele och producerat en folder där barn- och ungdomsförfattare och illustratörer verksamma i och omkring Umeå presenteras. Region Västerbotten har även medverkat i exempelvis en workshop om ljus och fotografi under ett skapande sommarläger för unga vid Edelviks folkhögskola. Filmpedagogiken i skolan Under 2013 har den filmpedagogiska verksamheten haft fokus på att synliggöra möjligheterna att arbeta med film i skolan i kommuner med mindre befolkningsmängd. Via filmkurser. nu som är Film i Västerbottens och MediaCenters gemensamma portal erbjuds filmpedagogiska insatser till skolor, studieförbund och andra organisationer som arbetar med barn. Kultur och konstnärlig förnyelse som drivkraft för tillväxt 36 arrangemang med totalt 799 deltagare varav 81 lärare har genomförts. På Rörbroskolan i Storuman arrangerades dokumentärfilmworkshop och filmsamtal för 127 högstadieelever och nio lärare från Storuman, Lycksele, Sävar och Tärnaby. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Det statliga anslaget till Region Västerbotten ökade för 2013 med endast 0,61 procent. Förbundsfullmäktige beslutade att anslå hela ökningen med knappt 400 tkr, till Västerbottens museum i arbetet med att inrätta ett Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi. Ett exempel på konstnärlig förnyelse är berättarföreställningar vid Västerbottens tre friluftsmuseer framtagna av projektet Västerbotten berättarnas län tillsammans med Västerbottens museum. Andra exempel är Galleri Alva som under 2013 visat separatutställningar av åtta konstnärer från Västerbotten, en sommarsalong för landstingets anställda och en utställning med samiska konstnärer ur samlingarna vid Skogsmuseet i Lycksele. Fördjupande föreläsningar har också genomförts i samband med utställningarna. Region Västerbotten har varit engagerade i en utställning vid Kulturhuset i Stockholm, Supermarket 2013, för att synliggöra landets konstkonsulenter som en resurs för yrkesverksamma konstnärer. Region Västerbotten arrangerade ett seminarium om nationella minoriteter i samband med Berättarfestivalen i Skellefteå i april. I samband med Alla tiders Lycksele i oktober anordnades Kulturforum 2013 med tillgänglighet som huvudtema. Projektet Det litterära Västerbotten har inlett ett arbete med att göra det lättare att bli och vara författare i Västerbotten och även stärka litteraturen som konstform. I samarbete med kommunbiblioteken har upptaktsträffar arrangerats tillsammans med författare. Intresset för projektet är stort och drygt hundra skribenter har anmält sitt intresse att vara del i projektets aktiviteter och utveckla sitt skrivande och författarskap. Årets största visningsarrangemang av film var MOVE, en festival för rörlig bild som arrangeras av Folkets Bio på uppdrag av Umeå kommun. Film i Västerbotten bidrog med att arrangera Västerbottens amatörfilmfestival VAFF, branschträffar och visningar av film från Västerbotten, Norrbotten och Österbotten. Dellie Maa är en nystartad sektion på MOVE som visar film från urfolk och fungerar som mötesplats för filmare med urfolksbakgrund. Dellie Maa arrangerades även i Tärnaby. Genom medfinansiering av filmproduktioner och utlåning av filmteknik har Film i Västerbotten främjat produktion av fiktions- och dokumentärfilm. För kvalitet och konstnärlig förnyelse har såväl amatörer som professionella filmare fått konsultationsstöd för utveckling av filmidéer. Under året har 31 filmer fått medfinansiering. Bland filmerna märks Bita ihop av Sophia Josephson och Emma Thorslander och Dawn in a City Without Name av Knutte Wester som båda kommer att tävla på Tempo Dokumentärfestival i Stockholm 4-9 mars Film i Västerbottens samproduktioner vann tillsammans 12 olika priser på filmfestivaler. Som exempel kan nämnas Victor Lindgrens och Jana Bringlöv Ekspångs Ta av mig som vann en Teddy Award för bästa queerkortfilm på Berlin Internationella Filmfestival. Filmen har totalt visats på 41 festivaler och vunnit 8 utmärkelser. Film i Västerbottens samproduktioner har tillsammans gjort 68 visningar på internationella filmfestivaler och 29 visningar på svenska filmfestivaler. För att stärka den gemensamma filmscenen i Västerbotten och Norrbotten har Film i Västerbotten och Filmpool Nord tillsammans startat samarbetet Talang AC/BD. Genom gemensam finansiering av kortfilm i båda länen ges filmskapare möjlighet att utveckla sin talang och samarbeta över länsgränsen. Samverkan inom och utanför kultursektorn Kultursektorn och näringslivet samverkar genom projektet Västerbotten Berättarnas län där runt 100 personer och 25 Från filminspelning av den hyllade kortfilmen Ta av mig som är en dramatisering av Jana Bringlöv Ekspongs självbiografiska berättelse om Mikaela. Ta av mig tar upp ämnet könsbyte och har belönats med ett flertal priser, däribland en Teddy Award vid Berlins Filmfestival. Filmen har producerats i nära samarbete och med stöd från Film i Västerbotten. Foto: Bautafilm 48 49

27 Region Västerbottens verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 företag fått möjlighet att stärka sina varumärken genom berättande. Flera kommuner, bland annat Storuman och Norsjö deltar i projektet Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten. För att skapa varierande kulturaktiviteter och mötesplatser för äldre har projektet arrangerat ett flertal nätverksträffar. Utbildning om kulturens betydelse i vård och omsorg har genomförts för omsorgspersonal, chefer och politiker. En inspirationsträff om kultur, hälsa och åldrande har genomförts för pensionärsföreningar, kyrkor, studieförbund med flera. En forskargrupp vid Umeå universitet är engagerade för att göra en förstudie om effekter av insatser som görs för äldre. Förstudien kan utgöra grund för framtida forskning. Med mål att etablera ett resurscentrum för samtidskonst har projektet Bild och form i Västerbotten startat med stöd från Kulturrådet och Skellefteå kommun. Projektet ska utveckla modeller för samverkan mellan bild- och formområdets aktörer och nya former för dialog med och stödfunktioner för samtidskonstfältets aktörer, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Länsbiblioteket i Västerbottens konsulentenhet har besökt alla kommuner och diskuterat IT-frågor, kompetensförsörjning, barnverksamhet, utvecklingsområden, demokrati, organisation med mera. Kultur som drivkraft för tillväxt Krenova är ett projekt i tre delar, inkubatorer i Umeå och Luleå, seminarier och entreprenörsprogram. Från starten 2011 har 82 personer deltagit i Krenovas inkubatorverksamhet och under den tiden haft tillgång till arbetsplats, utbildningsinsatser och ett utvecklande arbetsklimat. 71 av deltagarna driver fortfarande företag. Exempel på tidigare inkubator är Ida Östensson, uppmärksammad som Norrmejeriet stipendiat för arbetet med Fatta och Crossing boarders. Elisabeth Widmark är konstnär som nu är tredubbelt aktuell i samlingsutställningar på Öland och i Stockholm och med sin första sepatatutställning i Umeå under våren Inför kulturhuvudstadsåret deltar Elisabeth Widmark även i en norrländsk serieantoliogi. Ännu ett exempel är IT-företaget Min Farm som gör det möjligt att handla närproducerat direkt från lokala bönder. Som nätverk har Krenova samlat personer som deltagit i seminarieverksamheten och 117 personer har utbildats i Krenovas entreprenörsprogram. Krenova skapar mötesplatser och i början av 2013 anordnades Kick-start i Skellefteå, en heldag där ett hundratal kreatörer och företag fick inspiration och möjlighet att nätverka. Under 2013 har ett flertal företag som startat via Krenova fått positiv uppmärksamhet i media och TV såväl lokalt som nationellt. Avtal om bokreleaser, skivsläpp och filmpremiärer är några av många saker som hänt i inkubatorn under Företag som lämnat Krenova har sökt patent på innovationer, startat nya bolag, fått konststipendier och producerat omtalade konstutställningar. Västerbotten Berättarnas län har genomfört ett flertal utbildningar för att stärka varumärken och skapa turistprodukter genom muntligt berättande. Selling regional tillväxt genom kultur som ägs av Kvarkenrådet skapar bättre verksamhetsförutsättningar för kulturentreprenörskap. I juni genomfördes exempelvis studiebesök på båda sidor om Kvarken för sju europeiska frilansjournalister. Artiklar har bland annat publicerats i Polen och Holland. Två deltagare från Västerbotten har deltagit i utbildningsprogrammet Young Entrepreneurs for Culture and Creative Sector. Ett 30-tal unga kreatörer från Barentsregionen samlas vid fyra tillfällen för att utvecklas inom det kulturella och kreativa fältet i ett projekt som drivs inom ramen för Barentssamarbetet och Joint Working Group on Culture. Kortfilmen Kung Fury samlade på 30 dagar in dollar via crowdfundingsidan Kickstarter. Under samma tid hade filmtrailern drygt visningar på Youtube. Filmen är en samproduktion mellan bland andra Film i Västerbotten och produktionsbolagen Lazer Unicorns och Lampray. Film i Västerbotten har varit den svenska partnern i Northern Periphery-projektet Creative Edge som avslutades under Film i Västerbottens arbete i projektet har syftat till att öka anställningsbarheten hos talanger inom rörlig bild och stärka mötesplatser för talanger och den befintliga branschen. Projektet har även samarbetsparter i Finland, Nordirland och Irland. Film i Västerbotten har under projektperioden genomfört ett mentorskapsprogram och delat ut talangcheckar som gett unga kreatörer uppdrag hos företag. Dessutom har Film i Västerbotten samarbetat med branschföreningarna Umeå Creative och The Lodge i Skellefteå kring deras evenemang Branschdagen på MOVE respektive Creative Summit. Kreatörer från Västerbotten är representerade på portalen Mycreativeedge.eu där de kan marknadsföra sina tjänster. FilmArc 2.0 avslutas 2014 och har varit ett samarbete mellan Västerbotten, Norrbotten, norra Norge och norra Finland. Projektet har för att utveckla bolag med internationella ambitioner 50 51

28 Region Västerbottens verksamhet 2013 Region Västerbottens verksamhet 2013 och stärka samarbeten över läns- och nationsgränser arbetat med kompetensutveckling och konsultverksamhet. FilmArc 2.0 arrangerade en masterclass i Skellefteå med seminarier och workshops i tv-produktion och formatutveckling. 85 personer deltog från projektländerna och besökare från Irland via projektet Creative Edge. Dinolab som drivits av Skellefteå kommun har skapat utvecklingsmiljöer för företag, studenter, kreatörer och forskare som i samverkan utvecklat arbetsmetoder och undersökt nya tekniker inom film, spel och web. Projektet har bidragit till att stärka kunskapsutveckling och forskning inom rörlig bild och bundit samman aktörer inom näringsliv, universitet och offentliga myndigheter. Stärkt kunskapsutveckling, forskning och bildning En kulturdialog om att vara professionell kulturskapare i Västerbotten genomfördes i samarbete med Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KLYS, Konstnärsnämnden och Teatercentrum Norr. Dialogen behandlade villkor och förutsättningar för professionella kulturskapare verksamma i Västerbotten och ta tillvara professionella kulturskapares kompetens. Dagen lockade fria yrkesutövare, politiker och tjänstepersoner inom kultursektorn. Projektet Internationell kompetens före, under och efter 2014 ger kompetensutveckling för kulturverksamheter kring projektarbete, finansiering och internationellt arbete. Länsbiblioteket i Västerbotten har tillsammans med HUMlab-X arrangerat ett seminarium med nordiska författare för ett samarbete om ett projekt om hur nyskapande interaktiv digital teknik kan användas för att fördjupa och bredda författarens dialog med bokens kommande läsare. För att stärka medieförsörjningen till nya svenskar och uppnå mer nära samverkan mellan bibliotek i norra Sverige arrangerade Länsbiblioteket i Västerbotten en studieresa till Stockholm. Medicinska biblioteket i Skellefteå och Lycksele har gett landstingspersonalen tillgång till bland annat internationell vetenskaplig information. Antalet nedladdade artiklar ökade med 25 procent från 2011 till Projektet Digidel i Västerbotten har producerat materialet Bästerbotten till kommunbiblioteken, en metod som stödjer allmänheten att dela med sig av kunskap. Med stöd i materialet kan den dator- eller internetovane få hjälp att lära sig grunderna. Strategier inom kulturområdet Inför arbetet med att ta fram en ny bilaga till kulturplanen, Fokusområden för regional kulturverksamhet 2014, har dialoger hållits med åtta av Västerbottens kommuner och med Umeåregionen. Samrådsmöten har också genomförts med kulturverksamheter, professionella kulturskapare och folkbildningen. Kulturplanen fungerar som ett underlag för Region Västerbottens ansökan om statliga anslag i samverkansmodellen och de beslut som Statens kulturråd fattar rörande det statliga anslaget till regional kulturverksamhet års bilaga fastställdes av förbundsfullmäktige i november. Regional biblioteksplan för Västerbotten utgör ett komplement till kulturplanen och har fyra utvecklingsområden: litteratur och berättande, samordning och samarbete, kompetens och kultur och hälsa. Regionalt mervärde av kulturhuvudstadsåret För ett regionalt mervärde av kulturhuvudstadsåret har projektstöd beviljats till bland annat Norrlandsoperans River Stories som skapar programaktiviteter längs älvdalarna inför och under 2014, Västerbottens museums Rock Art in Sápmi om hällkonst och till Västerbottensteaterns Norrländsk passion som är ett teaterprojekt i samarbete med övriga tre regionteatrar och Giron sámi teáhter i Kiruna. Region Västerbotten initierade programtidningen På väg mot 2014 i Västerbotten och koordinerar i samarbete med Umeå2014, en gemensam webbsida med programaktiviteter i de fyra nordliga länen och Sápmi. Gemensamma aktiviteter genomförs och planeras inför 2014 tillsammans med Umeå2014, exempelvis Västerbotten på Grand Hôtel, Almedalen, Stora Nolia och Bok- och biblioteksmässan. Planering pågår också inför flera nationella och internationella konferenser i samarbete med bland annat Swedbank, Tillväxtverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Dit hör också MR-dagarna som arrangeras i Umeå i november 2014 och de nationella biblioteksdagarna 7 8 maj Pjäsen Tre Kärlekar av Lars Molin, och uppfördes av Västerbottensteatern på Nordanå kulturområde i Skellefteå, sommaren 2012 och Maria Alm Norell och Johan Forslund spelade huvudpersonerna Lilian och Gösta. Som en regional satsning på Kulturhuvudstadsåret ger sig Västerbottensteatern ut på turné med projektet och föreställningen Norrländsk passion tillsammans med regionteatrarna i Västernorrland, Jämtland och Norrbotten och Giron sámi teáhter i Kiruna. Föreställningen ges i Umeå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Östersund, Luleå, Kiruna och avslutar i Skellefteå. Region Västerbotten är delägare i Västerbottensteatern. Foto: Patrick Degerman 52 53

29 Region Västerbottens verksamhet 2013 VästerbottensTurism VästerbottensTurism utvecklar och erbjuder upplevelser för svenska och utländska gäster. Hög kvalitet och god tillgänglighet är ledstjärnor i verksamheten som ska bidra till att målen i den nationella strategin för svensk besöksnäring ska uppnås. Satsningen på chartertrafik från Hamburg, Zürich och i år från Wien, ska ytterligare öka takten i produktutvecklingen genom de höga krav och önskemål som researrangörer och de internationella gästerna ställer på Västerbottens utbud. Utveckling av exportmogna destinationer Enskilda företag når kraven för exportmognad enligt kriterier satta av Visit Sweden, men ingen av Västerbottens destinationer har ännu uppnått de högt ställda kraven. De enskilda företag som når kraven har dock betydelse för Västerbottens framgångar i att attrahera allt fler internationella gäster. Gästnätterna har under 2013 ökat med 2.0 procent till skillnad mot Sverige som helhet som ökat med 2.1 procent. Utländska gästnätter har ökat med hela 9.1 procent jämfört med en ökning med 1.1 procent i riket. VästerbottensTurisms satsningar i utlandet har en avgörande betydelse för en positiv utveckling. VästerbottensTurism har genom projektet AC International och tillsammans med företaget Inspiring Business genomfört det andra steget i programmet Design i besöksnäringen i vilket åtta företag deltog. Därefter genomfördes ett fördjupningsprogram som mynnade ut i varumärkeshandböcker för vart och ett av de fem deltagande företagen. Programmet avslutades före sommaren med en studieresa för deltagande företag till platser och anläggningar som exemplifierats i programmen. Genom samarbete med ALMI har en handfull företag fått enskild hjälp i frågor kring lönsamhetsstyrning och finansieringscoachning. Nio företag har deltagit i programmet Nya marknadskanaler genom samarbete med projekt. Företagebnhar även fått ökade kunskap om webb och sociala medier för försäljning. Mystery Shopping-besök genomfördes även sommaren 2013 vilket har resulterat i utmärkelser för flera företag. Utveckling av Västerbottens turistprodukter I projektet AC International samarbetar VästerbottensTurism med researrangörer i Tyskland, Schweiz och Österrike som erbjuder resenärer charterprodukter i Västerbotten. De tyskspråkiga områdena är vid sidan av Norge Västerbottens största utländska marknad. En webbaserad produktmanual producerades med Västerbottens utbud av produkter för att ge researrangörerna tillgång till aktuell information. Manualen presenterades i samband med VästerbottensTurisms medverkan vid Swedish Workshop i Düsseldorf i april. Kontakterna fördjupades med arrangörer som redan har Västerbottens utbud i produktkataloger men också med nya arrangörer som visar intresse för Västerbottens utbud. Några arrangörer har besökt Västerbotten för att få en blid av hur produkterna fungerar på plats. Under året har VästerbottensTurism genomfört visningsresor för arrangören Zonista i Tyskland, Wikinger Reisen i Tyskland och Hotelplan i Schweiz, med resultat att dessa nu har tagit med eller utökat sitt utbud av Västerbottens produkter i sina kataloger. VästerbottensTurism deltog i Umeå2014 s turné Caught by Umeå i Amsterdam, Paris och Hamburg i syfte att skapa kontakter med nya researrangörer och att intressera utländsk media för hela Västerbotten. Turnén resulterade bland annat i att en journalist från Frankfurter Allgemeine Zeitung besökte Västerbotten under november med ett efterföljande helsidesreportage i tidningen kort därefter. Fler journalistbesök planeras under 2014, bland annat har ett samarbetsavtal mellan VästerbottensTurism och VisitSweden i Hamburg tecknats för att underlätta sådana besök. Inför sommarsäsongen 2013 ingick 14 hotellföretag, 4 hyrbilsföretag, 15 aktivitetsföretag och besökmål, samt 3 bussbolag från Västerbotten, totalt 36 stycken i arrangörernas produktutbud på dessa marknader. Det goda värdskapet VästerbottensTurism är först i Sverige med att tillämpa Mystery Shopping på destinationsnivå med hjälp av verktyget Tourist in Europe. Hemliga gäster besöker företag eller besöksmål i en ort i 24 timmar där de sover, äter och upplever, som vilken gäst som helst. Besöket värderas i 18 checklistor och resultaten registreras i ett onlinesystem. Under 2013 har 36 Mystery Shopper-par besökt fem destinationer. Exempel på företag som efter besöken fått omdömet Suverän service är Älvkungen i Sorsele, Skellefteå Taxi och Hotell Aveny i Umeå. Värdskapsaktiviteter som genomförts utöver Mystery Shopping är föreläsningar eller workshops där deltagarna arbetar med frågeställningar som är aktuella utifrån behov och önskemål. Enskilda insatser har också genomförts med ledningen för ett tjugotal företag och sist på året med arrangörerna av SMveckan i Umeå 2014 och organisationen för Umeå2014. Fakta VästerbottensTurism VästerbottensTurisms samordnar den turistiska marknadsföringen av Västerbotten nationellt och internationellt, uppmuntrar och stimulera samverkan i företags- och produktutveckling, tar initiativ till och genomföra insatser för kvalitets- och miljösäkring, driver länsövergripande projekt, presentera statistik om turism och är kontaktorgan för nationelle myndigheter och organisationer. Målet är att tillsammans med turistnäringens aktörer bidra till utveckling av en stark rese- och turistindustri. VästerbottensTurism understödjer denna utveckling genom kompetensutvecklingsinsatser riktade till turistföretagen kring entreprenörskap, exportmognad, tjänstedesign, värdskap, paketering, de nya digitala kanalernas möjligheter med mera. Projekt: AC International, Locfood Ett populärt besöksmål i Västerbotten är Holmön och här på bilden Holmöns fyr. Foto: Anna-Karin Drugge 54 55

30 Region Västerbottens verksamhet 2013 MediaCenter Pedagoger och skolledare med hög digital kompetens och utveckling av elärande med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, IKT, är avgörande för att nå bättre resultat i skolan. MediaCenter har därför utbildat pedagogisk personal i alla Västerbottens kommuner och under 2013 har antal utbildningstillfällen fördubblats. De flesta kurser handlar om att använda mobila enheter i lärandet och ett speciellt fokus har lagts på skolledare. MediaCenters webbplatser används av pedagoger och skolledare och elever i Västerbotten. MediaCenter har utvecklat en processinriktad utbildning om IKT och lärande som riktar sig till alla pedagoger på en skola. Avsikten är att att utveckla nya arbetssätt. Nästa år kommer alla pedagoger på gymnasiet i Skellefteå att ha genomgått utbildningen. Skolutvecklingsprojekt med stöd av IKT MediaCenter arbetar kontinuerligt med att initiera projekt som använder digitaliseringens möjligheter i skolan och under 2013 har arbetet stärkts kring uppföljning, berättande och värdegrundsarbete. I syfte att tillsammans med kommunerna utveckla den ditigala kompetensen bland lärare och elever, genomför MediaCenter projektmedelsansökan minst två gånger per år. Region Västerbotten har av SKL fått i uppdrag att leda ett projekt LIKA-projektet Västerbotten som ska utveckla, testa och utvärdera ett webbaserat verktyg för att mäta digitaliseringens effekter i skolan. LIKA står för Ledarskap, Infrastruktur, Kompetens och Användning. Genom projektet Det var en gång har elever i åk 2 6 farbetat med digitala verktyg. Projektet stöds av Statens kulturråd och Umeå2014. Elever har arbetat med berättande tillsammans med elever från Riga där källkritik och digital kompetens står i fokus. Även projektet Varulvshjälpen använder digitala verktyg och under 2013 har 220 elever i Skellefteå fått ett uppdrag av varulven Ylva att undersöka sin hemorts historia. #nätkärlek är en interaktiv teater och föreläsning om livet på nätet som MediaCenter gör tillsammans med Västerbottensteatern. Föreställningen används i skolans arbete med värdegrundsfrågor som aktualiseras när internet blir ett verktyg i skolvardagen. #nätkärlek har setts av 2500 elever under Produkter utifrån skolans behov och utveckling För att möta skolornas behov och efterfrågan utvecklar MediaCenter digitala tjänster som effektiviserar undervisningen och underlättar lärandet. De flesta av Västerbottens elever använder dessutom redan lärplattor eller datorer i skolarbetet. Fakta MediaCenter MediaCenter arbetar med att höja utbildningsnivån och kvalitet i undervisningen i Västerbotten genom att använda digitaliseringens möjligheter. MediaCenter tillgängliggör digitala lärresurser och utbildar pedagogisk personal i att använda IT i undervisningen. MediaCenter arbetar med omvärldsanalys, strategisk kommunikation och samverkan med andra aktörer för att skolorna i Västerbotten ska få kunskap om den nationella och internationella utvecklingen inom området IT och lärande. MediaCenters verksamhet finansieras genom riktade anslag från Västerbottens 15 kommuner. Projekt: LIKA-projektet Västerbotten, Det var en gång, Varulvshjälpen, #nätkärlek MediaWebben sökmotor för digitala lärresurser Baserat på forskning från Umeå universitet har MediaCenter under 2013 lanserat den nya sökmotorn MediaWebben för digitala, nätbaserade lärresurser. Här hittar lärare och elever resurser anpassade efter ålder och skolämne. Utlåningen av strömmande media är fortsatt hög. Lärande förutsätter möten även i det digitala rummet och lärplattformen Samarbeta.se används dagligen av tusentals elever och lärare i Västerbotten för att underlätta samarbete och lärande. Omvärldsbevakning och samverkan Genom att direktsända föreläsningar via internet ger Media- Center alla pedagoger i Västerbotten möjlighet att delta på distans och genom deltagande i nationella konferenser och nätverk förmedlar MediaCenter aktuell information till regionala nätverk av nyckelpersoner inom skolbibliotek, skoldatatek och IT-pedagogik. MediaCenter kommunicerar också strategiskt via nyhetsbrev, sociala medier och webbplatsen som har cirka besökare per månad. Under 2013 har MediaCenter haft närmare deltagare aktiviteter varav elever. MediaCenter kurser har haft fler än deltagare som är en sexdubbling på två år. I snitt visas filmer via MediaWebben varje dag och 15 pedagoger deltar i en kurs. Varje vecka hålls en föreläsning för 80 pedagoger, tre möten sker som handlar om planering eller utveckling. Var femte vecka anordnar MediaCenter en större konferens eller temadag och varannan vecka berörs elever direkt av verksamheten i form av skolbio, föreläsningar och projekt med digitalt berättande. Filmkurser.nu är Film i Västerbottens och MediaCenters gemensamma portal och erbjuder filmpedagogiska insatser till skolor. Foto: Juha Salo Infomix Infomix bearbetar information så att den blir tillgänglig för alla medborgare. Infomix har tagit fram en tillgänglig webbspelare för ljud och film som är anpassad för personer med synskada eller andra funktionsnedsättningar. Det speciella med spelaren är att knapparna har alt-text. Det vill säga, texten play visas när muspekaren stannar på knappen för att spela. På motsvarande sätt läses texten upp av en datorröst för den som är synskadad och använder läshjälpmedel. Spelaren har även stora knappar, som gör det lättare för personer med handskakningar eller svårigheter med finmotorik att navigera över knapparna med muspekaren. Spelarens funktioner kan också styras via tangentbordets snabbkommandon. Infomix har lyfts fram på nationell nivå Genom regeringens Lättlästutredning, SOU 2013:58 har arbetet med rådgivning och riktlinjer kring Lättläst fått en egen myndighet, något som både underlättar och ger tyngd åt det fortsatta utvecklingsarbetet med att anpassa viktig samhällsinformation till lättläst svenska. I utredningen lyfts Inofmix, Centrum för tillgänglig information fram som en unik verksamhet i Sverige, som också bidragit med inspiration till andra regioner och landsting som nu har startat liknande verksamheter. Infomix har haft flera träffar med personal på Språkrådet, Fakta Infomix, Centrum för tillgänglig information Infomix uppdrag är att bearbeta information från Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner så den blir tillgänglig för alla medborgare, till exempel genom att göra information på lättläst svenska, ljud eller som teckenspråksfilm. Målgruppen är främst personer med funktionsnedsättning som gör att de har svårt att läsa skriven information. Verksamhet styrs av riksdagens handikappolitiska mål och regeringens plan för funktionshinderspolitiken. Infomix finansieras genom anslag från 12 kommuner och Västerbottens läns landsting. Sveriges officiella språkvårdsorgan för klarspråk, teckenspråk och övriga minoritetsspråk. Träffarna har bidragit till beskrivningar av verksamheten i Klarspråksbulletinen, nyhetsbrevet om språkfrågor och klarspråksarbete i Sverige. Infomix arbete med klarspråk lyfts också fram i Språkrådets nyutgivna handbok Klarspråk lönar sig. Bearbetningar Infomix har levererat drygt 200 lättlästbearbetade texter, 100 klarspråkbearbetade texter, 150 inlästa ljudfiler och ett 20-tal punktskriftbearbetningar. Verksamheten har genomfört ett 20- tal kundträffar, haft nära 100 konsultationsuppdrag

31 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 Region Västerbottens projekt Region Västerbottens utbildningar Näringsliv och Samhällsbyggnad Regional tillväxt på alla nivåer IT Västerbotten Regional digital agenda evästerbotten Regionalt nav för befolkningsuppgifter Regional mobil plattform Video- och distansmöten Ramverk för digitalisering av skolan Miljö, energi och klimat Miljösamverkan Västerbotten VA-samverkan Västerbotten Samrådsgrupp Avfall Samverkan inom Räddningstjänst Lärande för hållbar utveckling regionalt center Näringsliv och innovation Innovationssluss Västerbotten Transport och infrastruktur Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC Tvärinfra Nordic Logistic Corridor, NLC Utbildning och kompetensförsörjning Kompetensplattform Västerbotten 3.0 Plug In Västerbotten Vård- och omsorgscollege Generations Vård och omsorg Kinect SLUSSEN 2 Första hjälpen till psykisk hälsa PAUS Attityduppdraget prinsip I-nod Psykeveckan FoU-panelen Lokala serviceaktörer i glesbygd Hjärnkoll Finansiering och projektstöd Projektstöd Västerbotten Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten Virtuella EU-projektkontoret Regional utvecklingsplanering Knowledge in-knowledge out FAS 4 Förberedande arbete för ett sammanhållet strukturfondsarbete Regional kulturverksamhet ord.14 Ung kultur Västerbotten Västerbotten Berättarnas län Bild och form i Västerbotten Kultur för seniorer kultur och hälsa Selling regional tillväxt genom kultur Krenova II Internationell kompetens före under och efter 2014 Young Entrepreneurs Länsbiblioteket i Västerbotten Give me five Skriv vidare Det litterära Västerbotten Digidel Film i Västerbotten Creative Edge FilmArc Dinolab VästerbottensTurism AC International Locfood MediaCenter Västerbotten LIKA-projektet Västerbotten Det var en gång Varulvshjälpen #nätkärlek Kommunikation Regional dragningskraft Grand Rekrytering och urval av personal Tolka och förstå små barn Att arbeta som personlig assistent Frontdesk English Sociala medier Personuppgiftslagen (PuL) Att gripa in när ett barn far illa Autismspektrumtillstånd Engelska för kommun och offentlig sektor Omsorgspersonal inom LSS Projektledarutbildning Vårpropositionen Läsplattor, e-diarium, sociala medier o annan e-förvaltning Vi måste våga gripa in när ett barn hos oss i förskolan far illa Social rekrytering och omvärldsbevakning Höstpropositionen Kurs i barnsamtal Ekonomi för icke ekonomer Konflikthantering Aktuell arbetsrätt Förstärkning av den kommunala demokratin Barns säkerhet och stöd i förskolan 58 59

32 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 Ägarpolicy för Region Västerbotten Region Västerbottens bolag Region Västerbottens ägarandel i respektive bolag Aktiebolag Länstrafiken AB (100 %) LäNet Västerbotten Data och Tele AB (76,9 %) AC-Net Internservice AB (80 %) NorrlandsOperan AB (60 %) Västerbottensteatern AB (60 %) Skogsmuseet i Lycksele AB (49 %) Västerbottens museum AB (40 %) Skellefteå museum AB (40 %) Norrbotniabanan AB (28,5 %) ALMI Företagspartner Nord AB (24,5 %) Uminova Innovation AB (8%) AB Transitio (5,3 %) Dotterbolag till Länstrafiken Umeå Busstation (100%) Norrtåg AB (25 %) Samtrafiken i Sverige AB (2,1 %) Region Västerbottens fullmäktige antog en ny ägarpolicy för aktivt ägarskap juni 2012 Regionförbundet Västerbottens län har som ändamål med sin verksamhet att i en demokratiskt styrd organisation tillvarata Västerbottens möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt samt att i dessa frågor utöva ett tydligt politiskt regionalt företrädarskap. Dessa intentioner gäller även i de bolag där regionförbundet har ett engagemang. Ägarpolicyn beskriver översiktligt regionförbundets syn på ägarstyrning i de aktiebolag regionförbundet äger eller deläger. Ägarstyrningen beskrivs detaljerat i avsnittet Bolagsstyrningsprinciper för regionförbundet. I övrigt beskrivs vilka förutsättningar som gäller för andra bolag och föreningar där regionförbundet har intressen. Ägarstyrningen ska bedrivas så att bästa möjliga förutsättningar skapas för att verksamheterna ska uppnå fastställda mål och givna uppdrag. Gällande lagar och regler ska tillämpas. Ägarpolicyn fastställs av förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsen ansvarar för uppföljning och utveckling av ägarpolicyn. Ägarrollen i de bolag regionförbundet äger utövas av förbundsfullmäktige och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen ska tillvarata regionförbundets intressen vid bolagsstämmor och andra liknande sammanträden i de bolag som förbundet helt eller delvis äger eller har intressen i och fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i dessa bolag. Denna policy gäller för regionförbundet och de bolag i vilka regionförbundet innehar en betydande ägarandel. Med betydande ägarandel menas att regionförbundet har en röstandel motsvarande minst 20 procent i bolag eller tillsätter minst 20 procent av styrelseledamöterna i föreningar. Förbundsstyrelsen antog i slutet av 2012 rutiner för uppsiktplikten av bolagen innefattande dialog- och utvecklingsmöten och anvisningar för ägarinstruktion till ombud. Under 2013 har förbundsstyrelsen genomfört dialogmöten med bolagen med fokus på bolagets planer inför kommande år, ägardirektiv, internkontrollarbete och verksamhetsplan. Dotterbolag till NorrlandsOperan AB Botnia Musik AB (60 %) Region Västerbottens andel styrelseledamöter i föreningar Föreningar Kvarkenrådet ideell förening (42 %) Coompanion Västerbottens län ekonomisk förening (33 %) Intresseföreningen Norrtåg ekonomisk förening (18 %) Förening Giron Sámi Teáhter ideell förening (16 %) Föreningen Folkrörelsearkivet (11 %) MittSkandia ideell förening (8 %) Länstrafiken i Västerbotten AB Länstrafiken i Västerbotten AB är sedan ett helägt dotterbolag till Regionförbundet Västerbottens län, bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i Umeå Busstation AB, 25 procent av aktierna i Norrtåg AB och 2,1 procent av aktierna i Samtrafiken i Sverige AB. Bolaget ska stödja Kollektivtrafikmyndigheten i arbetet med den lokala och regionala kollektivtrafiken i Västerbotten vilket även innefattar regional tågtrafik. Bolaget ska förvalta gällande avtal avseende upphandlad trafik och i övrigt utföra de uppdrag som åläggs bolaget från Kollektivtrafikmyndigheten i enlighet med upprättad förteckning av ansvarsfördelning mellan bolaget, kommuner/landsting och Kollektivtrafikmyndigheten samt i övrigt eventuellt tillkommande uppdrag. I den mån det efterfrågas ska bolaget planera, upphandla och samordna färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjuts och sjukresor. Länstrafikens byte av betalsystem i bussarna under året har inneburit ökad betalsäkerhet och förbättrade möjligheter till produktutveckling. Systembytet har dock inneburit problem med resandestatistik och ekonomisk rapportering nedbruten på beställare och finansiärer. Dessa brister åtgärdades under december Bolaget bedömer att det regionala resandet är relativt oförändrat sedan 2012 då antalet resor uppgick till 4,4 miljoner resor. En omorganisation har genomförts där reseinformation och kundtjänst har flyttats från Umeå Busstation AB till att vara en avdelning inom Länstrafiken. Resultatet för räkenskapsåret är positivt. Mer om verksamheten: tabussen.nu/sv/lanstrafiken Norrbotniabanan AB Bolaget bedriver konsultverksamhet inom kommunikation och samfärdsel avseende Norrbotniabanan och tillhörande verksamhet. Syftet med bolagsbildningen 2008 var att skapa en tydlig juridisk och organisatorisk plattform för arbetet med förverkligandet av Norrbotniabanan. Region Västerbotten äger 28,6 procent av bolagets aktier, övriga ägare är Norrbottens läns landsting (28,6 procent), Piteå kommun (7,1 procent), Skellefteå kommun (7,1 procent), Umeå kommun (7,1 procent), Luleå kommun (7,1 procent), Kalix kommun (3,6 procent), Bodens kommun (3,6 procent), Haparanda kommun (3,6 procent) och Robertsfors kommun (3,6 procent). Norrbotniabanan AB har, trots aktiva kontakter och möten med Näringsdepartementet och infrastrukturministern, inte fått gehör för en finansieringslösning för en första delsträcka Umeå Dåva och inte heller är någon förhandlingsmotpart tillsatt. Norrbotniabanan nämner att EUs beslut om att inkludera den Botniska korridoren i TENT-nätverket är mycket positivt då det stärker möjligheten till medfinansiering från EU. I slutet av 2013 upprättades en ansökan till regeringen om medel för planering sträckan Umeå-Dåva, vilket är en förutsättning för att ta del av EU-finansieringen. Planen är att lämna ytterligare en ansökan till regeringen under våren 2014, om medel till en första delsträcka och med krav på en principiell överenskommelse om ett finansiellt upplägg. Bolaget uppvisar ett nollresultat för året. Mer om verksamheten: AB Transitio AB Transitio är ett bolag som ägs av landsting, regioner, kommunalförbund och länsbolag i Sverige. Bolaget ska stödja aktieägare i bland annat i frågor om upphandling och finansiering av spårfordon, högvärdeskomponenter och reservdelar. Bolaget har också uppgift att förvalta och underhålla fordon och en rådgivande roll som sakkunnig inom spårfordonsområdet. Region Västerbottens ägarandel är 5,3 procent. Bolaget ingår inte i Region Västerbottens sammanställda redovisning. ALMI Företagspartner Nord AB Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv från idéer till framgångsrika företag. Region Västerbotten äger 24,5 procent av aktierna i bolaget. Övriga ägare är Norrbottens läns landsting (24,5 procent) och moderbolaget ALMI Företagspartner AB (51 procent). ALMI Förtagspartner Nord har beviljat lån och garantier till ett belopp av tkr (2012: tkr) till 161 (2012: 128) företag. En ny strategi för innovationsrådgivning har implementerats under året och ett stort fokus har lagts på arbete med mentorsprogram. Bolaget avser att förbättra sin verksamhet i jämförelse med andra ALMI-bolag. Bolaget uppvisar ett negativt resultat på tkr. Mer om verksamheten: Uminova Innovation AB Ägandet i Uminova Innovation övertogs från ALMI Företagspartner Nord AB i slutet av Uminova Innovation AB fokuserar på innovationsutveckling. Bolaget har till uppgift att medverka till kommersialisering av innovationer från Umeå Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet

33 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 Region Västerbotten äger 8 procent av aktierna i bolaget, övriga aktier ägs av Umeå universitet via Holdingbolag (50,3 procent), Umeå kommun via Umeå Kommunbolag (25,2 procent), Sveriges Lantbruksuniversitet via SLU Holding (8,5 procent) och Västerbottens läns landsting (8 procent). Bolaget ingår inte i Region Västerbottens sammanställda redovisning Mer om verksamheten: LäNet Västerbotten Data- och Tele AB (AC-Net) Bolaget har till uppdrag att tillhandahålla ett öppet och konkurrensneutralt fibernät med kapacitetstjänster till Västerbottens kommuner. Region Västerbotten äger 76,9 procent av bolagets aktier, övriga ägare är Skellefteå Kraft Elnät AB (7,7 procent), Företagarna Västerbotten Service AB (7,7 procent), Umeå Energi Umenet AB (7,7 procent). Ägarna av LäNet Västerbotten Data och Tele AB har under 2013 inlett en omstrukturering av bolaget och dess verksamhet. Nätverksamheten har separerats från de kapacitetstjänster som erbjuds till operatörsföretag och läggs i det separat bolaget, AC-Net Internservice AB som kommer igång verksamhetsmässigt under Under året har reservkapacitet installerats för att säkra den nod som är knutpunkt för kommunikation i Västerbotten och vidare ut internationellt. Bolaget uppvisar ett positivt resultat på tkr, vilket återinvesteras i nät och samverkansarbete med kommuner och landsting i Västerbotten. Mer om verksamheten: Västerbottensteatern AB Västerbottensteatern AB har ett regionalt ansvar att producera, främja, stärka och utveckla teater och annan scenisk konst i Västerbotten. Tillsammans med ägarna och andra aktörer ska bolaget aktivt medverka till regionens marknadsföring och tillväxt. En ökad internationalisering av verksamheten ska beaktas. Västerbottensteatern AB ägs till 60 procent av Regionförbundet Västerbottens län och till 40 procent av Skellefteå kommun. Skellefteå kommun svarar för att tillhandahålla erforderliga lokaler för verksamheten i Skellefteå. Västerbottensteatern har arbetat vidare med att bli Europas ledande berättarteater och förberedelser inför Umeå För att tillgängliggöra den professionella teatern och scenkonsten har bolaget börjat arbeta med en ny inriktning, digitalisering. En handlingsplan för bolagets digitala framtid är under framtagande. Bolaget lyfter också fram betydelsen av att Skellefteå kommun har fattat beslut om ett nytt kulturhus. En ny vd för Västerbottensteatern har tillträtt under året. PISA-förordningen som reglerat pensionerna inom området kommer att avvecklas till förmån för en kollektivavtalsreglerad lösning, något som förväntas minska den ekonomiska påfrestningen. Det ekonomiska resultatet för året är positivt. Mer om verksamheten: Skellefteå museum AB Skellefteå museum AB har ett regionalt ansvar för den museala verksamheten och kulturmiljövården, genom att samla, dokumentera, utforska, bevara, synliggöra och förmedla Västerbottens kulturarv inom i huvudsak den norra länsdelen: Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner. Skellefteå museum AB har ett övergripande länsansvar för teknik- och industrihistoria efter år Skellefteå museum AB ska genom Museum Anna Nordlander vara en mötesplats där samtidskonst och genus står i centrum. Tillsammans med ägarna och andra aktörer ska bolaget aktivt medverka till regionens marknadsföring, forskning och tillväxt. En ökad internationalisering av verksamheten ska beaktas. Skellefteå museum AB ägs till 60 procent av Skellefteå kommun och till 40 procent av Regionförbundet Västerbottens län. Museum Anna Nordlander ingår från och med år 2009 i Skellefteå museum AB. Inom Skellefteå Museum har ett förnyelsearbete omfattat såväl utställningarna som den pedagogiska verksamheten. Sammanförandet av arkiven har slutförts. Arbetet med att utveckla bolaget som både upplevelseföretag och museum fortgår. Antalet besökande uppgick 2013 till vilket är en ökning med 50 procent jämfört med Museet har en ekonomi i balans. Mer om verksamheten : NorrlandsOperan AB NorrlandsOperan AB består av Norrlandsoperan, symfoniorkestern och dotterbolaget Botnia Musik AB som från och med den 1 januari 2009 är ett vilande bolag under NorrlandsOperan AB. Den regionala musikverksamheten redovisas i en särskild resultatenhet inom bolaget. NorrlandsOperan AB innehar också sedan år 1998 huvudmannaskapet för den regionala danskonsulentverksamheten. Ett handlingsprogram för professionell dans finns upprättat för den regionala dansverksamheten. Den regionala musikverksamheten och danskonsulentverksamheten finansieras gemensamt av Regionförbundet Västerbottens län och Statens kulturråd. NorrlandsOperan AB har ett regionalt ansvar att producera, främja, stärka och utveckla opera, musikteater, musik, dans och annan scenisk verksamhet i regionen. NorrlandsOperan AB ska vara en aktiv part i utvecklandet av NMD, Norrlands nätverk för Musikteater och Dans. Tillsammans med ägarna och andra aktörer ska bolaget medverka till regionens marknadsföring och tillväxt. En ökad internationalisering av verksamheten ska beaktas. NorrlandsOperan AB ägs till 60 procent av Regionförbundet Västerbottens län och till 40 procent av Umeå kommun genom Umeå Kommunföretag AB. Umeå kommun svarar för att tillhandahålla erforderliga lokaler för verksamheten i Umeå. Norrlandsoperans verksamhet har varit omfattande under året med föreställningar runt om i norra Sverige. Förberedelser med ett flertal omfattande produktioner inför Umeå 2014 har skett, exempelvis operan Elektra och River Stories. En mångfaldspolicy har antagits och kompletterats med en tillgänglighetsplan. Bolaget har arbetat vidare med att utveckla extern finansiering via en plattform för kultursponsring. Den nuvarande pensionsförordningen, som inneburit en oförutsägbar resultatpåverkan, kommer enligt regeringsbeslut att upphöra den 31 dec Det skapar möjligheter för ett framtida pensionssystem som är långsiktigt ekonomiskt hållbart och uppfyller branschens behov. Årets resultat är positivt. Mer om verksamheten: Västerbottens museum AB Västerbottens museum AB har ansvar för att samla hela Västerbottens kulturhistoria och bevara, dokumentera, utforska, vårda och levandegöra länets kulturarv, konst och konsthantverk. Tillsammans med ägarna och andra aktörer ska bolaget aktivt medverka till regionens marknadsföring och tillväxt. En ökad internationalisering av verksamheten ska beaktas. Västerbottens museum AB ägs till 60 procent av Umeå kommun genom Umeå Kommunföretag AB och 40 procent av Regionförbundet Västerbottens län. Västerbottens museum har återinvigts i juni 2013 efter omfattande ombyggnationer. Även de kulturhistoriska byggnaderna har upprustats. Arbetet med 2014-projekten Rock Art in Sápmi och Sune Jonssons Centrum för Dokumentärfotografi har fortsatt och barnverksamheten har utvecklats. Museet har också arbetat aktivt med sitt program inför Kulturhuvudstadsåret Externa uppdrag har utförts, och det största har varit en arkeologisk utgrävning vid den planerade dragningen av Västra länken i Umeå. Museet uppvisar ett positivt ekonomiskt resultat för Mer om verksamheten: Skogsmuseet i Lycksele AB Skogsmuseet i Lycksele AB har till uppgift att fullgöra regionala arbetsuppgifter inom den skogs- och skogsbruksmuseala verksamheten. Härmed avses insamling, dokumentation, utställningsverksamhet och forskning inom skogsbruket och flottningen och i anslutning till det bedriva information och pedagogisk verksamhet. Tillsammans med ägarna och andra aktörer ska bolaget även aktivt medverka i det regionala utvecklingsarbetet som aktör och partner i utvecklingsprojekt. Av särskild vikt är att gå in i utvecklingsinsatser med syfte att kommunicera och marknadsföra skogens roll i framtidens samhälle och projekt som är av internationellt intresse. Skogsmuseet i Lycksele AB ägs till 51 procent av Lycksele kommun och till 49 procent av Regionförbundet Västerbottens län. Skogsmuseet har bedrivit ett aktivt arbete med bland annat utställningar och projekt inför satsningen för kulturhuvudstadsåret Umeå Lapplands kulturbotaniska trädgård har ingått i Skogsmuseets verksamhet under året och ett samarbetsavtal har tecknats mellan aktörerna med verksamhet på Gammplatsen. Vidare har en ny grafisk profil tagits fram och en ny hemsida är under utveckling. Längre fram kommer vård av samlingarna och digitaliseringsarbetet prioriteras samt konferensverksamheten att vidareutvecklas. Under 2014 firar museet sitt 30-årsjubileum. Bolaget uppvisar ett positivt resultat. Mer om verksamheten:

34 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 Ekonomi Koncerninterna engagemang (tkr) Ekonomisk analys Region Västerbotten Region Västerbottens omsättning uppgick 2013 till tkr, varav basverksamhet tkr (77%) och projektverksamhet tkr (23%). Omsättningen har därmed ökat med tkr jämfört med 2012 (4%). Omsättningsökningen är hänförlig till projektverksamheten. Budgeterade anslag från medlemmarna har inkommit enligt plan och utgör 53 procent av intäkterna. Statliga bidrag från Kulturrådet, att fördela i regionen, utgör 21 procent av intäkterna ( tkr). Övriga intäkter i verksamheten är i huvudsak medel för projektfinansiering och kommer bland annat från Tillväxtverket, Kulturrådet, EU, länsstyrelser, Sveriges Kommuner och landsting samt Region Västerbottens egna regionala projektmedel. Årets resultat blev -957 tkr, budgeterat överskott var 2 tkr. I resultatet ingår en pensionsavsättning på tkr, varav tkr är den påverkan den sänkta diskonteringsräntan har på årets ökning av pensionsskulden. De tkr har redovisats som en finansiell kostnad och klassificerats som en jämförelsestörande post, vilket är i linje med det yttrande som Rådet för kommunal redovisning (RKR) har gjort med anledning av den sänkta av diskonteringsräntan. Resultatet har också påverkats av projektunderskott på 385 tkr. Vare sig pensionsavsättning eller projektunderskott var budgeterade, pensionsavsättningsbehovet beräknades täckas av det budgeterade personalomkostnadspålägget i 2013 års budget. De politiska kostnader blev högre än budgeterat. Positiva resultatavvikelser mot budget är exempelvis finansiella intäkter och återbetalning av AFA-medel (Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag). Överskott inom VästerbottensTurism, IT-budgeten, respektive Kulturverksamheten har bidragit till det positiva resultatet. De största kostnaderna i verksamheten avsåg personal (25 procent), externa bidrag (34 procent, huvudsakligen fördelning enligt kultursamverkansmodellen) och ägaranslag (18 procent). Pågående projekt balanseras alltid vid bokslut, i detta årsbokslut framgår att de upparbetade kostnaderna översteg de erhållna projektmedlen med tkr. Enbart budget för basverksamheten finns med i resultaträkningen för Region Västerbotten, i utfallssiffrorna avseende intäkter och kostnader ingår dock projektverksamhet motsvarande tkr. Ekonomisk analys konsoliderade bolag Samtliga bolag som Region Västerbotten har ägarandel i, förutom Skellefteå museum AB och ALMI Företagspartner Nord AB, visar nollresultat eller ett positivt resultat efter skatt. Bolag i vilka Region Västerbotten har mindre ägarandel än 20% finns inte med i konsolideringen. Låneverksamheten i ALMI Företagspartner Nord AB uppvisar ett positivt resultat på tkr, bolaget som helhet uppvisar dock ett negativt resultat på tkr. Länstrafiken i Västerbotten AB uppnådde ett resultat om tkr, trafikerings- respektive förstärkningskostnaderna har varit lägre än budgeterat. Resultatet i Länstrafiken i Västerbotten AB återbetalas till länets kommuner och Västerbottens läns Ägaranslag Externa bidrag Försäljning Givna Mottagna Givna Mottagna Köpare Säljare Region Västerbotten Norrlandsoperan AB Västerbottensteatern AB Västerbottens Museum AB Skellefteå museum AB Skogsmuseet i Lycksele AB ALMI Företagspartner Nord AB LäNet Västerbotten Data- och Tele AB Länstrafiken i Västerbotten AB Norrbotniabanan AB landsting i form av reducerat driftsbidrag. Norrtåg AB, till 25% ägt av Länstrafiken AB, gjorde ett nollresultat, notabelt är att likviditeten i Norrtåg kommer att vara mycket god de närmaste åren med anledning av att Trafikverket utbetalat hela fordonsstödet till och med 2016 vid årsskiftet 2013/2014. Norrbotniabanan AB gör ett nollresultat, bolaget rekvirerar medel av sina finansiärer motsvarande uppkomna kostnader. LäNet Västerbotten Data och Tele AB uppvisar ett överskott med tkr, vilket återinvesteras i nät och samverkansarbete med kommuner och landsting i Västerbotten. NorrlandsOperan AB uppvisar ett positivt resultat för året, 18 tkr, utan några större budgetavvikelser. Västerbottensteatern AB redovisar ett nollresultat för året, ökad nettoomsättning i kombination med bibehållna kostnadsramar ligger bakom utfallet. Skogsmuseet i Lycksele AB uppvisar ett överskott på 9 tkr. Skellefteå museum AB har periodiserat bidrag från tidigare år, avsedda att täcka kostnader för kommande år. Resultatutfallet är ett mindre underskott på 8 tkr. Kostnadsfördelning inom Region Västerbotten Egna regionala projektmedel 3 % Övrig basverksamhet 8 % Kansliet 12 % Projektverksamhet 22 % I övrig basverksamhet ingår: politikrelaterade kostnader, Kollektivtrafikmyndighet, VästerbottensTurism, bidrag Kulturrelaterat, inklusive Länsbiblioteket och Film i Västerbotten 32 % Kultur statsbidrag 20 % Basverksamhet Mediacenter 3 % och medlemsavgifter, anslag ALMI, seminarier och kurser samt vidarefakturerade kostnader. Västerbottens museum AB uppvisar ett positivt resultat på 763 tkr. Bolaget har nått det finansiella målet och under året fortsatt att arbeta med nya finansieringslösningar utöver ägartillskotten genom projektfinansiering och externa uppdrag. Det positiva resultatet beror i huvudsak på uppdragsverksamhet. Ägarskap i bolag Förbundet äger aktier i följande bolag: Länstrafiken i Västerbotten AB, 100 procent, anskaffningsvärde 1 kr LäNet Västerbotten Data och Tele AB, 76,9 procent, anskaffningsvärde 1 kr AC-Net Internservice AB, 80 procent, anskaffningsvärde 1 kr NorrlandsOperan AB, 60 procent, anskaffningsvärde 1 kr Västerbottensteatern AB, 60 procent, anskaffningsvärde 1 kr Skogsmuseet i Lycksele AB, 49 procent, anskaffningsvärde 1 kr Skellefteå museum AB, 40 procent, anskaffningsvärde 1 kr Västerbottens museum AB, 40 procent, anskaffningsvärde 1 kr Norrbotniabanan AB, 28,6 procent, anskaffningsvärde kr ALMI Företagspartner Nord AB, 24,5 procent, anskaffningsvärde kr AB Transitio, 5,3 procent, anskaffningsvärde kr Uminova Innovation AB, 8 procent, anskaffningsvärde kr Ekonomisk ställning Region Västerbotten har vid årsbokslutet en balansomslutning på tkr. Det egna kapitalet uppgår till tkr, varav resultatutjämningsreserv utgör tkr. På tillgångssidan uppgår likvida medel till tkr, och den kortsiktiga betalningsförmågan kan löpande under året betraktas som god. Pensionsavsättningar har gjorts sedan årsbokslutet 2012 eftersom de tillgångar som finns i en pensionsstiftelse inte längre täckte pensionsåtagandena efter 1998 (se Pensionsförpliktelser och pensionsmedel). Efter två år av avsättningar uppgår den totala avsättningen till tkr vid bokslut Pensionsskulden har ökat markant under 2013, med tkr inklusive löneskatt, vilket delvis förklaras av den sänkta diskonteringsräntan men även av att pensionsåtagandena ökar i paritet med anställd personalstyrka. Pensionsskulden beräk

35 Organisation och uppgifter 2013 Organisation och uppgifter 2013 nas öka kommande år och påverka det egna kapitalet, uppskattningsvis räcker det egna kapitalet ett eller två år till att balansera de växande pensionsåtagandena. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Årets pensionskostnad redovisas som en årlig utbetalning av pensioner ur ansvarsförbindelsen, som en kostnadsreservering för ej utbetalade pensioner och som en förändring av ansvarsförbindelsen enligt KPA samt löneskatt på dessa delar. Åtaganden för pensioner redovisas i balansräkningen som kortfristig skuld, avsättning och ansvarsförbindelse. Intjänade pensioner vad avser den individuella delen betalas huvudsakligen ut till externa pensionsförvaltare för individuell placering. Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Region Västerbotten har valt att även redovisa pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 som en ansvarsförbindelse eftersom dessa till stor del tryggas av medel i en pensionsstiftelse hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vid bokslut översteg pensionsförpliktelser intjänade efter 1998 för första gången värdet i pensionsstiftelsen och en pensionsavsättning gjordes för att uppnå balans, tkr inklusive löneskatt. Vid årets bokslut görs ytterligare en avsättning på tkr inklusive löneskatt för att bibehålla balansen mellan åtagande och tillgång. Löneskatt beräknas på skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och värdet på pensionsstiftelsen eftersom framtida gottgörelse från pensionsstiftelsen minskar underlaget för beräkning av löneskatt. Pensionsförpliktelsen inklusive löneskatt uppgår per till tkr, en ökning med tkr jämfört med föregående årsbokslut ( ). Aktualiseringsgraden är 92 procent. Förpliktelsen är således delvis tryggad genom placering i en pensionsstiftelse. Värdet på pensionsstiftelsen uppgår per till tkr, vilket är en ökning med tkr (+12 procent) sedan Återlånade medel, skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, uppgår till tkr inklusive tkr i löneskatt. Investeringar Under året har förbundets investeringar bestått av inköp av kontorsmöbler och datorer. Placeringsverksamheten Region Västerbotten köper och säljer andelar i Institutionella Penningmarknadsfonden (Nordea), detta sker löpande. Det finns även en mindre placering (2 000 tkr) i en råvaruobligation BRIK (Nordea), placeringen löper ut per Målen för god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen och lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ska ett rimligt överskott, där intäkterna minst ska täcka kostnaderna, uppnås såväl i den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet. Detta betyder att det egna kapitalet säkras över tiden genom planering och styrning för att nå balans. Förbundet har fastställt följande finansiella mål: Likviditeten ska vara över 1,0. Det vill säga den kortsiktiga betalningsförmågan uttryckt i kvoten: kortfristiga fordringar+kassa+bank/kortfristiga skulder Måluppfyllelse: 1,12 Lagd budget ska balansera och resultatet ska vara positivt. Måluppfyllelse: Lagd budget balanserar. Resultatet är -957 tkr per God ekonomisk hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt för att uppnå såväl finansiella som verksamhetsmässiga mål. I Region Västerbottens riktlinjer för god ekonomisk hushållning framgår vad som möjliggör en god ekonomisk hushållning: Region Västerbotten har en ekonomi i balans och uttalade finansiella och verksamhetsmässiga mål som regelbundet följs upp. Den ekonomiska planeringen utgår från försiktighetsprincipen. Alla enheter och verksamheter har ett gemensamt ansvar för att få Region Västerbottens totala ekonomi att gå ihop. Utföra aktiv ägarstyrning och löpande följa den ekonomiska utvecklingen i de helägda och delägda bolagen för att kunna utvärdera olika typer av risker och hur dessa kan påverka Region Västerbottens ekonomi. Till god ekonomisk hushållning hör också en god medelsförvaltning, vilken har sin utgångspunkt i förbundets placeringspolicy. En reviderad Regionplan är under framtagande, i samband med det arbetet ses både finansiella och verksamhetsmässiga mål över. För uppföljning av gällande verksamhetsmål, se avsnittet om Region Västerbottens verksamhet i denna årsredovisning. Ur ett koncernperspektiv är det förbundets uppfattning att det är viktigt med en aktiv ägarstyrning och att löpande följa den ekonomiska utvecklingen i de hel- och delägda bolagen för att kunna utvärdera olika typer av risker och hur dessa kan påverka både Region Västerbottens och medlemmarnas ekonomi. Driftsredovisning, Region Västerbottens basverksamhet (tkr) Utfall perioden Budget perioden Avvikelse Årsbudget Medlemsavgifter/Anslag Summa intäkter Politiska organisationen Region Västerbottens kansli Kollektivtrafikmyndigheten VästerbottensTurism, verksamhet Seminarier och kurser MediaCenter och Infomix Vidarefakturering Bidrag och medlemsavgifter Projektmedel och bolagsanslag Kulturrelaterat Kultur statsbidrag Länsbiblioteket i Västerbotten Film i Västerbotten Utbildningsrelaterat Primärkommunalt, relaterat Summa kostnader Totalt Balanskravsutredning Enligt Lagen om kommunal redovisning ska en balanskravsutredning upprättas. Årets resultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar Synnerliga skäl, diskonteringsräntans påverkan på pensionsskuld Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år 0 Summa 0 Driftsredovisningen ovan visar utfallet i basverksamheten jämfört med budget och var i organisationen budgetavvikelser finns. Den politiska organisationen och kansliet uppvisar totalt sett ett underskott mot budget. Förklaringen till budgetöverdraget för den politiska organisationen ligger i att en påbörjad pensionsutredning har lyft fram ett större behov av reservering för pension än vad som hittills noterats, därtill kommer kostnader i samband med ej budgeterade förtroendeuppdrag. Vad gäller kansliet återfinns budgetöverdrag i samband med pensionsavsättning och projektunderskott. De positiva budgetavvikelserna avser huvudsakligen VästerbottensTurism, ITkostnader och AFA-återbetalning. Kulturverksamhetens positiva avvikelse förklaras framförallt av att kostnaderna för de interkommunala ersättningarna understeg budget. Kollektivtrafikmyndigheten finansieras i sin helhet av Länstrafiken AB. Vad gäller statsbidrag för Kultur ska nämnas att ytterligare tkr i statsbidrag gått till verksamheter inom Region Västerbotten och är redovisade inom dessa verksamheter, det vill säga den totala fördelningspotten för 2013 var tkr

36 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Resultaträkning (Belopp i tkr) Balansräkning (Belopp i tkr) Not Budget Verksamhetens intäkter Not Jämförelsestörande intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Jämförelsestörande finansiella kostnader Not ÅRETS RESULTAT TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, värdepapper Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Not Kortfristiga placeringar Kassa och Bank Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 4 % Medlemsavgift kommuner 7 % Verksamhetens kostnader Lokalkostnader 2 % Resekostnader 3 % Övriga kostnader 4 % Reklam, PR och information 1 % Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Projektfinansiering 21 % Personalkostnader 25 % Främmande tjänster 8 % Anslag staten 21 % Medlemsavgift/anslag landsting 46 % Övriga externa kostnader 3 % Ägaranslag 18 % Externa bidrag 34 % Länsstyrelse 1 % I övriga intäkter ingår: intäkter från kursverksamhet, uppdragsersättning och projektintäkter. Intern medfinansiering 2 % I främmande tjänster ingår: kostnader för konsulter, revision och uppdragsavtal. I externa bidrag ingår: regionalt och statligt anslag till kulturverksamheter, rörelsefolkhögskolor

37 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Balansräkning (Belopp i tkr) Sammanställd resultaträkning (Belopp i tkr) EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Balanserad vinst och förlust Summa Avsättningar Pensionsavsättning Skulder Kortfristiga skulder Not Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse,ej upptagen bland skulder eller avsättningar Not Ställda panter Inga Inga Not Verksamhetens intäkter Not Jämförelsestörande intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Jämförelsestörande finansiella kostnader Not Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt ÅRETS RESULTAT Resultaträkningen avser sammanlagd redovisning avseende Region Västerbotten och 76,9 procent av LäNet Västerbotten Data och Tele AB, 28,6 procent av Norrbotniabanan AB, 24,5 procent av ALMI Företagspartner Nord AB, 60 procent av Norrlandsoperan AB, 60 procent av Västerbottensteatern AB, 40 procent av Västerbottens Museum AB, 40 procent av Skellefteå Museum AB, 49 procent av Skogsmuseet i Lycksele AB och 100 procent av Länstrafiken i Västerbotten AB 70 71

38 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Sammanställd balansräkning (Belopp i tkr) Sammanställd balansräkning (Belopp i tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, värdepapper Not Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Not Kortfristiga placeringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not Eget kapital Not 16 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Ingående eget kapital Förvärvad verksamhet Summa Avsättningar Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Not Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse,ej upptagen bland skulder eller avsättningar Not Ställda panter Inga Inga Övrigt Balansräkningen avser sammanlagd redovisning avseende Region Västerbotten och 76,9 procent av LäNet Västerbotten Data och Tele AB, 28,6 procent av Norrbotniabanan AB, 24,5 procent av ALMI Företagspartner Nord AB, 60 procent av Norrlandsoperan AB, 60 procent av Västerbottensteatern AB, 40 procent av Västerbottens Museum AB, 40 procent av Skellefteå Museum AB, 49 procent av Skogsmuseet i Lycksele AB och 100 procent av Länstrafiken i Västerbotten AB 72 73

39 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Sammanställd kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar Not Förlust utrangering inventarier 398 Pensionsavsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar Not Avyttrande av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Not Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Övrig finansiering 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Ökning/Minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Not Likvida medel per 31 december Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar Not Förändring obeskattad reserv Pensionsavsättning Övriga justeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Förändring av rörelseförråd Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Skattekostnad Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förändring finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Övrig finansiering Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/Minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Not Tillkommande likvida medel för tidigare ej konsoliderade bolag Likvida medel per 31 december

40 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Redovisningsprinciper Region Västerbottens årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (1997:614). Förbundet följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för Kommunal Redovisning och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed, dock med ett undantag: Pensionsåtaganden som är intjänade från och med 1998 och fullt finansierade bör ej tas upp som en ansvarsförbindelse, förbundet har ändå har valt att göra det av försiktighetsskäl. Redovisningsprinciperna är oförändrade från föregående år. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs med procentsatser enligt nedan. Avskrivningsreglerna justerades per med innebörd att beloppsgränsen för aktivering höjdes från 5 tkr till 20 tkr. Under 2013 har inventarier utrangerats för att komma i fas med de nya avskrivningsreglerna, avskrivningar på inventarier inköpta till och med med lägre anskaffningsvärde än 20 tkr har därför kostnadsförts i sin helhet. Kostnadseffekten av detta framgår av not 7. Materiella anläggningstillgångar Datorer, teknisk utrustning 33 procent Inventarier 20 procent Server 10 procent Avskrivningen påbörjas samma månad som inköpet görs och är linjär över tillgångarnas nyttjandeperiod. Värderingsprinciper Den övergripande värderingsprincipen är försiktighetsprincipen, det vill säga att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Omsättningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet eller verkligt värde om det är lägre. Som kortfristig fordran betraktas fordringar med förfallotid inom ett år från balansdagen. För kundfordringar sker individuell prövning av nedskrivningsbehov. Kortfristiga placeringar klassificeras som en omsättningstillgång. Skulder värderas till anskaffningsvärdet eller verkligt värde om det är högre. Skulder med löptid på mindre än ett år redovisas som kortfristig skuld. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Outtagna semesterdagar skuldförs löpande. Intäkter och kostnader har periodiserats i den mån de är förutbetalda respektive upplupna. Pågående projekt Pågående projekt värderas till nedlagda kostnader med avdrag för bokförda intäkter. Värdet av samtliga pågående projekt nettoredovisas under balansposten Kortfristiga skulder. Projekten resultatavräknas samma år som de avslutas. Pensionskostnader och pensionsskuld Pensionsförpliktelser som ingår i posterna kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser och har beräknats enligt beräkningsmodellen RIPS07. Premier för avgiftsbestämda pensioner från och med 1998 utbetalas årligen till externa pensionsförvaltare för individuell placering, utbetalning sker året efter intjänandeåret och redovisas som kortfristig skuld. De pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna redovisas under avsättningar och ansvarsförbindelser inom linjen. Leasing Bedömningen är att det enbart förekommer operationell leasing inom verksamheten, huvudsakligen baserat på avtalens löptid. Avtalen är uppsägningsbara. Leasingen avser kopiatorer, bilar, dataserver och kaffemaskiner. Jämförelsestörande post En jämförelsestörande post är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats med proportionell konsolidering, vilket innebär att det sammanställda resultatet visar Region Västerbottens resultat summerat med andel av ägda bolags resultat, dock med eliminering av interna mellanhavanden. Redovisningsprinciper koncernföretag Samtliga koncernföretag tillämpar redovisningsprinciper som överensstämmer med Årsredovisningslagen och allmänna råd från Bokföringsnämnden. Noter Moderbolag Moderbolag Koncern Koncern Not 1. Medlemsavgifter/Anslag Västerbottens kommuner Västerbottens läns landsting Länsstyrelsen Västerbotten Staten, Statens kulturråd Summa Not 2. Bidrag Staten Summa Not 3. Projektfinansiering EU-bidrag Staten, Strukturfonder Staten, övriga Kommuner Landsting Övriga Summa Not 4. Övriga intäkter Uppdragsersättning mm Övriga intäkter/ersättningar Summa Summa Not Not 5. Jämförelsestörande intäkter Återbetalning av AFA-premier Övriga jämförelsestörande intäkter Summa Not 6. Verksamhetens kostnader Lönekostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Personalrelaterade kostnader Trafikeringskostnader Ägaranslag Externa bidrag Främmande tjänster Övriga verksamhetskostnader Summa

41 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Moderbolag Moderbolag Koncern Koncern Not 7. Jämförelsestörande kostnader Utrangering inventarier Övriga jämförelsestörande kostnader Summa Not 8. Finansiella intäkter Resultat vid försäljning kortfristiga placeringar Valutakursvinster, ränteintäkter Summa Not 9. Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa Not 10. Jämförelsestörande finansiella kostnader Sänkt diskonteringsränta för pensionsskuld Summa Not 11. Maskiner, inventarier, mark, byggnader och tekniska anläggningar IB anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde nya konsoliderade bolag Årets nyanskaffningar Årets avyttringar UB anskaffningsvärde IB ack. Avskrivningar IB ack. Avskrivningar nya konsoliderade bolag Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa Moderbolag Moderbolag Koncern Koncern Not 14. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder Summa Not 15. Pensionsförpliktelse, ej upptagen bland skulder eller avsättningar Belopp vid årets ingång: Årets förändring Pensionsutbetalningar Pensionsförpliktelse utgående värde: Löneskatt Summa Löneskatt beräknas på skillnaden mellan utgående värde pensionsförpliktelser och pensionsstiftelsens värde per balansdagen. Not 16. Eget kapital Skillnaden mellan utgående eget kapital 2012 ( tkr) och eget kapital 2013, exkl årets resultat, ( tkr) är 860 tkr. Den skillnaden beror på justerat utgående kapital (2012) avseende ett av bolagen, som påverkar koncernens eget kapital med 178 tkr. Justeringen av bolagsskatten, från 26,3% till 22%, innebär en förändrad andel eget kapital i de obeskattade reserverna. Denna justering innebär en förändring med 135 tkr. Till detta tillkommer även andel eget kapital avseende årets förändring av obeskattad reserv: 547 tkr. Not 17. Likvida medel vid årets början Definitionen av Likvida medel är justerad så att den även inkluderar Kortfristiga placeringar, förutom Kassa och bank. Justeringen görs retroaktivt vilket innebär att likvida medel per också inkluderar Kortfristiga placeringar. Avviker mot årsredovisning 2012 med tkr. Not 12. Aktier, andelar och värdepapper ALMI Företagspartner Nord AB Uminova Innovation AB Norrbotniabanan AB Transito AB Övriga Summa Not 13. Kortfristiga fordringar Förråd/lager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Summa

42 Räkenskaper 2013 Räkenskaper 2013 Förbundsstyrelsens ledamöter Till förbundsfullmäktige i Regionförbundet Västerbottens län Org. Nr Revisionsberättelse för 2013 Erik Bergkvist Ordförande Marie-Louise Rönnmark Lennart Holmlund Åsa Ögren Vi, av förbundsstyrelsen utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser, beredningar, delegationer och genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i regiondelägda företag. Styrelsen, beredningar och delegationer ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen ansvarar också för att det finns en tillräckligt intern kontroll samt återrapportering till fullmäktige. Lorents Burman Harriet Classon Lilly Bäcklund Åke Nilsson Janeth Lundberg Johan Söderling Peter Olofsson Mikael Lindfors Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag och mål. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Nicklas Sandström Anders Ågren Ulla-Maj Andersson Hans-Inge Smetana Revisorernas bedömning är att förbundsstyrelsens uppsikt har förbättrats under Vi anser dock att det fortfarande finns behov av förbättring när det gäller dokumentation i protokoll. Kompetensförsörjning inom Region Västerbotten sammanfaller till stora delar med regeringens uppdrag i kompetensplattformen. Revisionen har uppfattat att regionförbundets uppdrag är större än så. Tydliga och mätbara mål saknas fortfarande, varför det inte är möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse. Vi kan därför inte uttala oss om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt i förhållande till fullmäktiges uppdrag och direktiv. Christer Rönnlund Ewa-May Karlsson Daniel Öhgren Mats-Erik Westerlund Vi bedömer att resultatet är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige uppställt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse, beredningar och delegationer ansvarsfrihet. Olle Edblom Marianne Normark Nicke Grahn Lennart Gustavsson Vi tillstyrker att regionförbundets årsredovisning för 2013 godkänns. Anders Hård Umeå den 20 mars 2014 Revisorer Thomas Nordenstam Philip Cohen Ulla-Britt Lindholm Thomas Nordenstam Philip Cohen Ulla-Britt Lindholm Jan Anders Melander Rob Eriksson Jan Anders Melander Rob Eriksson 80 81