Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010 yttrande Södertälje kommun

Transkript

1 Datum Dnr KS08/ Stockholms läns landsting Regionplane- och Trafikkontoret Box STOCKHOLM Enhet SBK, Strategi och Stab Handläggare Linda Axelsson Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010 yttrande Södertälje kommun Södertälje kommun har fått samrådsförslaget till Regionalutvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 för yttrande. Kommunen har valt att svara på yttrande dels utifrån det kommunala perspektivet men även utifrån Södertälje kommuns roll i det regionala samarbetet på Södertörn. Generella synpunkter Södertälje kommun menar att regionen formulerat en ambitiös vision att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Med tanke på de utmaningar regionen står inför spelar regionplanen en viktig roll. Till visionen har mål och strategier kopplats och Södertälje kommun menar att för att regionplanen ska få verkligt utslag måste handlingsprogrammen konkret syfta till att verka utjämnande mellan norra och södra länsdelarna. Det handlar bl a om att ta ansvar för den omfattande invandringen till regionen, utbyggnad av infrastruktur och förbättra kommunikationerna i länet samt skapa möjligheter för kvalitativ utbildning i hela Stockholms län. Södertälje kommun vill också betona regionplanens betydelse för att uppnå klimatmålen och på ett ansvarsfullt sätt planera hållbart. Regionala kärnor och regionsutvidgning Sedan RUFS 2001 är Södertälje kommun utpekad som regional kärna. Södertälje ser det som en högt prioriterad fråga att på flera sätt utvecklas vidare och stärka sig som kärna. Lokalt tar det sig bl a uttryck i kommunens utvecklingsprogram för stadskärnan, stadsförnyelsearbetet i Hovsjö, utvecklingen av Campus Telge samt förbättringsarbete för infrastruktur och kollektivtrafik. Att RUFS 2010 kvarstår vid en flerkärning struktur är positivt men kommunen menar samtidigt att Södertälje har de förutsättningar som krävs för att vara en regional kärna. Besöksadress Tfn Södertälje linda.axelsson@sodertalje.se Org-nr

2 Sidan 2 av 6 Regionplanen måste dessutom ytterligare behandla frågan av den uppdelning som finns idag i länet. Där de södra delarna är socioekonomiskt svagare än den norra. Inför kommande prioriteringar av satsningar på infrastruktur, utbildning, lokalisering av arbetsplatser måste dess effekter för regionen i stort studeras. En ökad tillgänglighet för invånare såväl kollektivt som på väg skulle kunna vara en stärkande faktor för att öka sammanhållningen i länet och stärka i dagsläget svagare områden. Södertälje kommun föreslår att följande insatser ingår som planeringsmål och åtaganden i syfte att bryta utvecklingen där klyftan mellan länsdelarna blir större: - En fördubbling av antalet utbildningsplatser inom högskola och universitet i länets södra delar inom 5 år, genom satsningar på Campus Telge och Södertörns högskola. - Att forskning lokaliseras till högskolorna i de södra delarna av länet, Campus Telge och Södertörns högskola, med inriktning på det lokala och regionala näringslivets behov. - Ett regionalt asyl- och flyktingmottagande, där samtliga kommuner deltar i förhållande till sitt invånarantal. - Förbättrad kollektivtrafik till Arlanda och Skavsta. - Utbyggnad av E4/E20, till en sexfilig motorväg från Botkyrka/Fittja till Södertälje/Saltskog. Tillgängligheten mellan regionens kärnor och kärnornas funktioner är av stor betydelse för en framtida tillväxt för hela länet. Utifrån de planbilder RUFS 2010 redovisat menar Södertälje kommun att det täta alternativet är att förorda i och med att förutsättningarna för kollektivtrafiken förbättras samt även för miljövänliga energisystem. Arbetsmarknaden i Södertälje domineras idag av två multinationella bolag AstraZeneca och Scania vilka attraherar arbetskraft från såväl Stockholms län i övrigt men också från omkringliggande län. Mot bakgrund av detta menar kommunen att det är viktigt att RUFS 2010 blickar utanför länsgränsen på det sätt som görs i den nya planen och som inte varit lika tydligt tidigare. Ett utökat samarbete med övriga östra Mellansverige kommer att skapa bättre förutsättningar för tillväxt för regionen. Med en ökad tillgänglighet kommer fler få nära till arbetsplatser, utbildningsorter, rekreation mm och visionen att skapa en attraktiv storstadsregion får bättre förutsättningar att förverkligas. Södertälje kommun har genom sitt geografiska läge en strategisk position i länet gentemot övriga Mälardalen och därför menar kommunen att Stockholms län bör prioritera projekt som Ostlänken och utbyggnad av Svealandsbanan till dubbelspår. Befolkning och bostäder Inledningsvis menar Södertälje kommun att det är positivt och av stor vikt att mångfaldsoch integrationsfrågorna behandlas i RUFS 2010 i större utsträckning än tidigare. Den regionala utvecklingsplanen ska "visa regionens samlade vilja och hur de utmaningar som regionen står inför ska mötas". Trots detta behandlas frågor som rör migration, segregation och integration mycket översiktligt. Är målsättningen att skapa den mest attraktiva storstadsregionen i Europa måste länets befolkningssammansättning idag och i framtiden beaktas. De senaste åren har länet som helhet och Södertälje kommun i synnerhet haft en omfattande inflyttning från utlandet. Majoriteten av dessa nya länsinvånare har bosatt sig i områden som redan idag har en hög andel invånare med utländsk bakgrund och som idag präglas av utanförskap. Mot bakgrund av detta samt att befolkningstillväxten historiskt och även i framtiden till stor del kommer att utgöras av invandring menar Södertälje kommun att migrationsfrågorna och då inte minst asyl- och flyktingfrågorna måste ges ett eget utrymme i Järnagatan 12 Tfn Bankgiro Södertälje info@sodertalje.se Org-nr Postgiro

3 planen. Den regionala utvecklingsplanen är i praktiken det enda regionala planerings- och styrinstrumentet, och det är då förvånande att dessa frågor nästan helt utelämnas. Det nya avsnittet om migration bör bygga på det faktum att Sverige idag är ett öppnare land, att människor flyttar från vår region till andra länder och att människor flyttar från andra länder till vår region. Både arbetskraftsinvandringen och asyl- och flyktingmottagandet bör belysas. Planen bör, precis som för andra områden, ange såväl Planeringsmål som Åtaganden, för asyl- och flyktingmottagandet. Dessa bör bygga på det faktum att samtliga länets kommuner är överens om att sprida asylsökande och flyktingar jämnt över länets kommuner i förhållande till invånarantalet. Medan RUFS 2010 i mycket utgår ifrån ett individperspektiv arbetar Södertörnskommunerna utifrån ett tillväxtperspektiv. Södertälje kommun menar att båda perspektiven behövs för att ta sig an integrationsfrågan i regionen. Häri ligger frågorna om de utsatta stadsdelarna. Södertälje måste under planperioden 20 år framöver inte bara arbeta aktivt för att se till att nybyggnationen gynnar tillväxten, utan också se till att de lägenheter som byggdes under miljonprogrammets epok renoveras eller i vissa fall ersätts. I detta arbete måste aspekter som kommunikation, integration och mångfald finnas för att nå en ökad grad av urbanisering av dessa stadsdelar. Kommunen menar att regionen och även staten borde ta ett större ansvar för dessa bostadsområden. För att uppnå den övergripande målsättningen för RUFS 2010 måste handlingsplanen rörande målen att stärka sammanhållningen i länet och att frigöra livschanser utvecklas ytterligare i kombination med att regionen tar ett större gemensamt ansvar för länets miljonprogramsområden. Bostadsstrukturen har också betydelse för befolkningssammansättningen. Södertälje kommun har en fastställd strategi för boende och byggande som utgör ett viktigt underlag för planeringen för framtida bostäder. Kommunens planberedskap är hög och detta möjliggör attraktiva bostäder utifrån såväl hög som låg alternativet inom både Tät och Fördelad enligt RUFS Enligt RUFS 2010 anges bostadsbyggandet till per år. Den långsiktiga ambitionen i Södertälje är minst 600 bostäder per år. Näringsliv och högre utbildning Arbetsmarknaden i Södertälje kommun domineras som tidigare nämnts av AstraZeneca och Scania. Idag är det ca personer som dagligen pendlar in till Södertälje för att arbeta här och trenden visar på en fortsatt ökad inpendling. Samtidigt arbetar kommunen aktivt för att utveckla andra delar av näringslivet. Det handlar bl a om att utnyttja kommunens gynnsamma läge kommunikationsmässigt och arbeta för att bli ett logistikcentrum för regionen i kommunen. RUFS 2010 stödjer detta genom att peka ut Södertälje kommun som ett lämpligt läge i regionen vilket är mycket positivt. Kommunen arbetar idag strategiskt för att säkra markområden för ett framtida logistikcentrum. Samrådsförslaget visar att det finns ett samband mellan mångkulturalism och ekonomisk tillväxt vilket Södertälje ställer sig bakom. Det krävs dock ett omfattande arbete för att lyckas med detta. Det är till stor hjälp att Södertälje ingår i en större arbetsmarknads- och bostadsregion och att matchning av denna internationella kompetens då bättre kan göras inom denna funktionella region. Dessutom har Södertälje byggt upp en matchningsorganisation som på ett mer organiserat sätt matchar den nyanlända arbetskraftens kompetens med företagens behov. Detta sätt att arbeta med en formell matchningsorganisation införs nu på en bredare regionalnivå som ett EU-finansierat samarbetsprojekt med de övriga Södertörnskommuner. Besöksadress Tfn Södertälje linda.axelsson@sodertalje.se Org-nr

4 Sidan 4 av 6 Södertälje kommun arbetar aktivt för att utveckla Campus Telge. Idag bedriver KTH och Mälardalens högskola utbildning på campus men inom två år är målsättningen att ytterligare lärosäten ska finnas representerade samt att antalet studenter ökat från drygt till ca Campus Telge kan dessutom i framtiden bli KTH s industrihögskola. Södertälje kommun menar att det är viktigt att främja internationella utbyten inom utbildningssektorn. Det gäller både studenter från regionen som ges möjlighet att studera utomlands samt även att välkomna utländska studenter till Stockholmsregionen. Kommunen för i enlighet med detta diskussioner med utländska universitet om etablering vid Campus Telge. Utvecklingsarbetet för Campus Telge bedrivs i samarbete med AstraZeneca och Scania vilket ligger i enlighet med RUFS 2010 intentioner. Samtidigt bedriver såväl Scania som AstraZeneca avancerad forskning och utbildning i Södertälje. Således är även Södertälje en nod i nätet av högre utbildning och forskning i länet. Kommunikationer och infrastruktur En viktig fråga för regionens utveckling är goda kommunikationer och väl fungerande infrastruktur för samtliga transportslag. Det krävs en satsning på kollektivtrafiken för att få flera av dagens bilister att börja använda kollektivtrafiken för en hållbar samhällsutveckling. Trots närheten till Stockholm finns det idag flera orter som har kortare restid tack vare snabbtågen och i framtiden kommer städer som Linköping och Norrköping att ha jämförbara restider in till Stockholms centrum i förhållande till Södertälje. Ett sätt är att förbättra kommunikationerna till viktiga bytespunkter och kommunen arbetar med flera projekt i enlighet med det. Exempel på detta är demonstrationsprojektet Hållbart transportsystem som är en utveckling av busstrafiken i samarbete med SL och Scania, en spårbilsutredning där kommunen utreder en pilotbana mellan Östertälje station och Centrum, utvecklingsarbete vid Södertälje Syd och förbättrad kollektivtrafik från kommundelarna där bl a regionaltågstopp i Järna utreds. Ett utvecklat modernt resecentrum med utgångspunkt i f d Södertälje centralstation är en förutsättning för att utveckla effektivare kommunikationer med flygplatser, fjärrtågsstationer mm i regionen för Södertälje vad avser persontransporter. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv krävs också en hög tillförlitlighet. Byggandet av dubbelspåret mellan Södertälje Hamn Södertälje Centrum är högt prioriterat särskilt mot bakgrund av att det idag är ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår. Att bygga om Centrumbanans enkelspår till dubbelspår innebär att kapaciteten och pålitligheten ökar för hela pendeltågssystemet i länet. Kommunen menar även att pendeltåg till Hölö tätort är en prioriterad fråga samt att Vårdinge kommundel även fortsättningsvis har tillgång till pendeltåg. RUFS 2010 behandlar såväl frågor inom som utanför länet. Kommunen vill särskilt prioritera projekt som Citybanan, Ostlänken och utbyggnad av Svealandsbanan. Samarbetet över länsgränserna rörande taxesystemet är också av vikt för ett ökat kollektivtrafikresande. Inom vägnätet krävs flera åtgärder för bättre tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. E4/E20 mellan Hallunda och Södertälje är en idag olycksdrabbad vägsträcka med långa köer dagligen. Kommunen menar att regionen måste prioritera en mer permanent och trafiksäker lösning än att måla om befintliga körfält. Längs E20 behöver tillgängligheten och trafiksäkerheten öka. Den befintliga trafikplatsen vid Saltskog har låg standard, trafikplatsen vid Vasa behöver kompletteras för att öka tillgängligheten till industriområdena och en ny trafikplats behövs vid Almnäs för att öka tillgängligheten till en framtida exploatering t ex ett logistikcentrum i enlighet med RUFS I kommunens vägnät finns ett par stora vägprojekt som bidrar till bättre tillgänglighet i det övergripande nätet och lokalt också bättre stadsmiljö. Den s k Sagoleden är en länk paral- Järnagatan 12 Tfn Bankgiro Södertälje info@sodertalje.se Org-nr Postgiro

5 lellt med E4/E20 som binder samman Morabergs trafikplats och Hagabergsrondellen. Trafikanalyser visar att Sagoleden skulle avlasta E4/E20 dels från trafik som bara har lokala målpunkter och dels från trafik i det s k Birkakorset där vi har överskridande av miljökvalitetsnormer. Utanför tätorten så är det framförallt Förbifart Järna som är prioriterad. I takt med att trafiken ökar på Rv 57 är det angeläget att en förbifart söder om Järna byggs för att avlasta samhället från genomfartstrafik samt att trafiksäkerheten och kapaciteten längs dess fortsatta sträckning via Mölnbo mot Gnesta förbättras. Detta är också ett starkt önskemål från Gnesta kommun. När det gäller sjöfarten vill Södertälje kommun betona Södertälje hamns viktiga funktion som port såväl mot Östersjön som för städerna vid Mälaren. Kommunen menar att det framförallt Södertälje hamn som har strategisk betydelse för hela regionen jämfört med andra hamnar i den södra länsdelen. Genom att utveckla sjöfarten och befintlig landinfrastruktur finns goda förutsättningar att minska andelen gods som transporteras på väg, genom landet, till Södertälje och övriga Stockholmsregionen. RUFS 2010 pekar ut Södertälje som en regionalt viktig nod för långväga transporter vilket kommunen ser positivt på. Södertälje kanal, dess slussar och Södertälje hamn har således betydelse för regionens sjötransporter. Slussarna i sig har även en viktig funktion för avrinningen från Mälaren. Grönstruktur, kulturmiljöer och klimatmål Södertälje kommun arbetar aktivt för att planera för en hållbar utveckling. Kommunen är oroad över att förslaget till RUFS 2010 inte bidrar till att uppfylla klimatmålen. Enligt förslaget till miljökonsekvensbeskrivning bedöms utsläppen av klimatgaser snarare öka vilket är oberoende av vilket strukturalternativ som väljs enligt RUFS Detta anser Södertälje kommun är allvarligt. Det är framförallt genom regionalt samarbete konkreta framsteg kan tas i syfte att minska klimatpåverkan. RUFS 2010 är ett mycket viktigt instrument för detta, och bör utnyttjas i högre grad för detta ändamål. Resonemangen kring hur vi måste agera för att minska den totala miljöbelastningen och minska klimatpåverkan i regionen bör fördjupas. Som framgått under de senaste veckorna så räcker inte de åtgärder som föreslås i planen. Framför allt behövs ytterligare satsningar på kollektivtrafiken och att fler väljer bort bilen till föremål för kollektiva trafikmedel. Här kan satsningen på eventuell bussmetro och spårtaxi i Södertälje vara en viktig del av lösningen. Godstransporterna, som står för en stor del av miljöpåverkan, borde ägnas ökad uppmärksamhet i planen. Södertälje har här unika fördelar, med både hamn, järnväg och två motorvägar, och rätt hanterat skulle detta läge kunna ge stora miljömässiga fördelar för hela regionen. För att bättre möta regionens miljöpåverkan föreslås att reduktionsmålet för vägtrafikens utsläpp av koldioxid till år 2030, som definierats och undertecknats i Stockholmsöverenskommelsen, inarbetas som ett lägsta grundantagande i planen. Även andra miljöeffekter är osäkra, såsom exempelvis exploatering av grönområden i tätortsnära områden och vilka negativa konsekvenser det får på sikt är otydligt beskrivet i planen. Dessutom behöver planen tydligt beskriva hur regionen förhåller sig till de gröna kilarna och värdekärnorna även utanför tätorterna. Slutligen efterlyser Södertälje kommun också tydliga uppföljningsbara mål på miljöområdet. Med tanke på den expansion av Stockholmsregionen som RUFS 2010 planerar för menar Södertälje kommun att den nya planen måste säkerställa att grönstrukturen i länet skyddas. För att Stockholms län även fortsättningsvis ska kunna erbjuda kvalitativa livsmiljöer för sina invånare och besökare har regionplanen en viktig roll i bevarandet av viktiga naturoch kulturmiljöer. Södertälje kommun har flera kulturmiljöer av högt bevarandevärde. Det handlar bl a om Södertälje stadskärna, kommunens mindre tätorter på landsbygden samt Besöksadress Tfn Södertälje linda.axelsson@sodertalje.se Org-nr

6 Sidan 6 av 6 den sammanhållna landsbygden. Kommunen är medveten om efterfrågan på exploaterbar mark och vill bidra till att främja tillväxten i länet. Det får dock inte ske på bekostnad av skyddsvärda kultur- och naturmiljöer utan bebyggelse måste göras förenligt med dess omgivningar. Anders Lago Ordförande Kommunstyrelsen Järnagatan 12 Tfn Bankgiro Södertälje info@sodertalje.se Org-nr Postgiro