Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Transkript

1 ARB300 v TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin hans.velin@arboga.se Datum Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) Sammanfattning Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län har tagit fram ett underlag för regionalt samråd om en regional utvecklingsplan för Stockholms län. En sammanfattning av våra synpunkter presenteras nedan. I regionplanen saknas en omvärldsanalys där alternativen till en kraftig expansion i Stockholms län saknas. Effekterna av en kraftig tillväxt i Stockholm skulle kunna mildras genom att Mälardalen inklusive Stockholm ses i ett helhetsperspektiv. Europeiska unionens utvidgning österut kommer att skapa en ny stor marknad runt Östersjön. För att öka tillgängligheten och förbättra näringslivets konkurrenskraft i denna marknad så behöver infrastrukturen till denna marknad förstärkas. Standarden på transportkorridoren, från Stockholm till Göteborg där nordens enda transoceanhamn finns, behöver förstärkas på sträckor med låg standard. Ett framtida bästa läge för en ny flygplats som komplement till Arlanda behöver utredas ytterligare i ett Mälardalsperspektiv. På vilket sätt ny teknik kommer att påverka framtidens yrkesverksamma, samt hur detta kan komma att påverka framtida boendestrukturer och arbetsmarknader bör utredas ytterligare. Bildandet av nätuniversitet, näthögskolor och den ökande internationaliseringen av högre utbildning behöver även det belysas och utredas ytterligare. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx Arboga tekniska@arboga.se

2 2 (7) Allmänt Enligt Remisshandlingen har Stockholmsregionen under senare år vuxit med cirka innevånare per år och tendensen är att tillväxttakten ökar. År 2030 beräknas befolkningen ha ökat till 2,4 miljoner invånare. För att klara denna höga tillväxt beräknas bostadsbyggandet behöva öka med 5000 till lägenheter per år. Resandet beräknas öka med drygt 1 procent per år vilket är mer än befolkningsökningen. För övriga östra Mellansverige beräknas invånarantalet öka med cirka per år till 2 miljoner invånare. Om inte åtgärder vidtas kommer framkomlighet på infarterna till regionens kärna att avsevärt försämras. En fortsatt utbyggnad i nivå med den ökade befolkningstillväxten ställer krav på ett kraftigt ökat bostadsbyggande, utveckling av kollektivtrafik och infartsleder. Blå och grönstrukturen måste utvecklas för att ge innevånarna möjlighet till strövområden för rekreation och för att säkerställa en hållbar vattenförsörjning. Den internationella tillgängligheten, flygkapaciteten och hamnarnas kapacitet, är av central betydelse för näringslivet i regionen inklusive Mälardalen. I regionplanen saknas en konsekvens- och omvärldsanalys där alternativen till en kraftig expansion i Stockholmsregionen utreds. Det borde ha gjorts eftersom människors flyttbeteende inte är helt enkelt att styra. Mälarregionen har dessutom flera mindre städer med pendlingsavstånd till större städer. I alternativet storstäder koncentreras tillväxte till de centrala delarna av storstadsområdena Stockholm Uppsala, Västerås Eskilstuna och Norrköping Linköping. För utanförliggande kommuner kommer det att innebära en viss utarmning om dessa inte erbjuds samma fördelar i form av kollektivtrafikutbud etc. Några scenarier för regionen diskuteras i regionplanen. Planering för enkärnig eller flerkärnig struktur, samordning av kollektiv trafik och bebyggelse, att skilja infartstrafik från förbifartstrafik, att underlätta näringslivets transporter samt den internationella tillgängligheten. För att klara detta samspel mellan olika viktiga beslut och för att skapa ytterligare förbättrad tillgänglighet i framtiden så krävs samverkan och ett samspel med trafikplanerare inte bara i Stockholmsregionen utan även med kollegor utanför regionen.

3 3 (7) Transporter Utgångspunkten för regionaliseringen är främst dat faktum att fler människor färdas över kommungränser mellan bostad, jobb och fritid. Det får därför anses som mycket viktigt att infrastrukturen utvecklas med spårtrafiken som grund. Det är det enda rimliga alternativet för att regionen skall växa utan att miljöfarliga utsläpp ökar. Därför måste problemet med spårkapaciteten i Stockholmsområdet lösas snarast. Förutom förbättrade tågförbindelser i regionen är det av stor vikt att administrativa gränser i form av taxor och operatörer som inte kan kommunicera avskaffas. Stora resurser har satsats på att förbättra infrastrukturen i Mälardalen. Det är idag möjligt att med rimliga pendlingstider pendla inom hela Mälarregionen. Pendlingen inom Mälarregionen mellan de olika länen har ökat med ca 100% under de senaste 20 åren, förmodligen kommer ökningen att fortsätta. Genom en fortsatt utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken kan tillgängligheten för denna öka och de tidsmässiga avstånden kan minska. Att eliminera förseningar för långväga pendling är av stor betydelse för tillväxten i Stockholmsregionen. I det korta perspektivet är det viktigt att byggandet av ytterligare två järnvägsspår på sträckan Kallhäll Tomteboda sker så snart som möjligt. I ett längre perspektiv är byggandet av snabbjärnväg sträckan Stockholm Oslo viktigt, vilket skulle göra dagpendling mellan Stockholm och Arboga/Örebro som klart gångbart. Genom att se Mälardalen inklusive Stockholmsregionen som ett nav i en framtida Östersjömarknad så uppnås konkurrensfördelar för näringslivet i hela denna marknad. För att öka tillgängligheten till denna Mälarregion så behöver infrastrukturen för näringslivet ytterligare förstärkas. Detta kan till exempel ske genom att förlägga en framtida ny stor flygplats centralt i Mälardalen. En förskjutning av framtida tillväxt kan då ske mot Mälardalen och Stockholmsregionen kan i motsvarande grad avlastas. Kommunikationerna kommer i en framtid att i allt högre grad ske interaktivt via ny teknik. Behovet av att förflytta sig fysiskt kommer kanske att minska medan behovet av kommunikationslösningar kommer att öka. Dagens ungdomar som är morgondagens yrkesverksamma kommer att ha ett helt annat förhållningssätt till ny teknik. Denna utveckling kommer att skapa förutsättningar för skapande av tillväxtregioner med ett helt annat mönster än som vi idag har möjlighet

4 4 (7) att överblicka. Det är därför av väsentlig betydelse att utvecklingen i Stockholms län inte bara speglar länet utan även tar i beaktande en alternativ utveckling som även innefattar hela Mälardalsregionen. För att i framtiden klara den snabba tillväxten i Stockholmsregionen behöver transportsystemens tillgänglighet förbättras. Med en befolkningsökning motsvarande innevånare på 30 år och en ökning av den disponibla inkomsten på ca 2 procent per år kommer med största sannolikhet trafiken att växa kraftigt. En sådan utveckling ställer inte bara stora krav på trafiksystemen inom regionen utan även stora krav på styrning av den trafik som tillförs regionen från övriga regioner. En hög förbättringspotential finns i utbyggnad av kvarstående sträckor av E18, E20 till motorvägsstandard alternativt fyrfältsväg samt förbättrade möjligheter för inpendling till arbetsplatser i Stockholmsregionen eller utpendling till arbetsplatser utanför regionen. Några åtgärder som skulle förkorta restiden och ge ökade möjligheter för arbete och boende i attraktiva områden. Genom att styra och effektivisera transporter till, från och inom regionen så kan belastningarna på vägnätet samt miljö och bullerpåverkan minimeras. Tillämpning av transportinformatik i transportsektorn får en allt större betydelse. Genom införande av transportinformatikcentraler i knutpunkter längs vägnätet så kan trafikströmmarna styras mer effektivt mot näringslivscentran, hamnar, flygplatser samt stadens kärnor. Kompetensutveckling och FOU Näringslivet får i framtiden allt svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft eftersom intresset för tekniska och naturvetenskapliga inriktningar vid våra Universitet och högskolor minskar samtidigt som näringslivet kräver allt högre kompetens inom dessa områden för att tillgodose sina behov. Detta innebär att antalet utbildningsplatser bör öka både i Stockholmsregionen och Mälardalensregionen, och att möjligheterna för långväga pendling förbättras. Stockholmsregionen har här en viktig nyckelroll för att förse företag i regionen och i angränsande regioner med kvalificerad arbetskraft.

5 5 (7) Konkurrensen om studenterna blir också allt mer internationell samtidigt som gränserna mellan Europas länder får mindre betydelse. Olika former av samarbete och näringslivsutbyte mellan regioner kommer att få allt större betydelse. Några regioner i norra Europa som kommer att få en allt större sammanlänkning och betydelse är Östersjöregionen samt Öresundsregionen med kopplingen Sverige Danmark och närheten till norra Tyskland. I regionplanen så tas några viktiga insatsområden upp där ett ökat samarbete med övriga Universitet och högskolor i Mälardalen skulle kunna ge samverkansfördelar. Här är bildandet av näthögskolor och distansstudier viktiga för att tillgodose näringslivet med kvalificerad arbetskraft. Ett fortsatt arbete med att skapa näthögskolor och nätuniversitet i Mälardalen kan tillsammans med ny teknik och goda kommunikationer inom Mälarregionen skapa ökat elevutbyte och ökad samverkan mellan högskolorna i Mälardalen. En ökad samverkan kan vara gynnsam inte enbart för de olika utbildningsinstitutionerna utan även för näringslivet i Mälardalen. Samverkan är även nödvändig för att klara den internationella konkurrensen om studenterna samt för att skapa fler utbildningsplatser för såväl nationella studenter som för internationella studenter. Integration och samverkan mellan näringsliv och högskola kommer att få ökad betydelse i framtiden. Ett ökande antal företag måste verka på en internationell marknad och där allt fler företag har utländskt ägande. Allt detta medför ett behov av ökande internationalisering av utbildningarna samt att utbildningsplatser för studenter från andra länder måste kunna erbjudas samtidigt som undervisningen i allt högre grad sker på engelska. Resurser för forskning och utveckling bör även de spridas i allt högre grad till regionen samtidigt som samverkan mellan forskare underlättas av ny teknik och goda kommunikationer i Mälardalen. Även här sker mer och mer av utbytet mellan forskare med en internationell arena som bas där ny teknik underlättar samspelet och krymper avstånden. Näringslivet behöver för sin konkurrenskraft välutbildad personal inom alla sektorer. Samverkan mellan det lokala näringslivet, kommunerna, högskolor och universitet är av stor betydelse för att de lokala företagen skall kunna stärka sin konkurrenskraft och få en ökad tillväxt.

6 6 (7) Östersjöperspektivet I Östersjöregionen bor cirka 90 miljoner människor med storstäder som S:t Petersburg, Åbo-Helsingfors, Tallinn och Riga belägna i det centrala Östersjöområdet. Med Stockholmsregionen inkluderande Mälardalen som nav i ett framtida samarbete så kommer behovet av goda kommunikationer och transportmöjligheter till lands, till havs i luften och elektronisk att öka. Sverige ligger långt framme när det gäller utveckling inom IT området, vatten, miljövård och hälsovård, områden som i en framtid kommer att få allt större betydelse. Ett utökat Östersjösamarbete inom forskning och utveckling, utbyte av studenter mellan högskolor och Universitet i Östersjöregionen, utnyttjande av ny teknik för handel i regionen är alla framgångsfaktorer som skapar en framtida utveckling och tillväxt i hela Mälardalen. Med en utvidgad europeisk gemenskap, omfattande även de forna östländerna, så kommer handeln inom Östersjöregionen att öka väsentligt. Varor och tjänster kommer att flöda fritt inom regionen. Utbytet med våra grannländer beträffande forskning och utveckling kommer att förenklas och förstärkas. Universitet och högskolor kommer att ha tätare kontakter och studenter kommer att kunna välja utbildningsplatser utifrån vilken specialitet respektive högskola har. Mälarregionen kan tillsammans med Stockholm som ett nav i kontakterna erbjuda det mångfald som efterfrågas. Förslag till beslut i Tekniska nämndens arbetsutskott Besluta att: Föreliggande förslag till svar på remissen angående Regional utveckling för Stockholmsregionen RUFS 2010 godkänns och översänds till Stockholms läns landsting och till kommunstyrelsen för kännedom.

7 7 (7) Förslag till beslut i Tekniska nämndens arbetsutskott Besluta att: Föreliggande förslag till svar på remissen angående Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) godkänns och översänds till Stockholms läns landsting och till kommunstyrelsen för kännedom. Tekniska Förvaltningen Bo Antonsson Förvaltningschef Mikael Norman Gatuingenjör