I ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos.

Transkript

1 Biologi Fråga 1: Namnge de cellorganeller som utmärkts med siffror på bilden. Redogör kortfattat för vilken av dem som har en central roll när växtcellen framställer glukos, samt varför den har det. (Se bifogat prov). 1. Cellkärna 2. Nukleol (kärnkropp) 3. Endoplasmatiskt nätverk 4. Vakuol 5. Mitokondrie 6. Kloroplast Kloroplasterna sköter assimilationen, fotosyntesen. Glukos bildas ur vatten och koldioxid med hjälp av solljusets energi i klorofyllet. I ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos. Fråga 2: På bild A håller en cell på att efter interfasen övergå i mitos. Ange bildernas bokstäver B-F i den ordning som mitosen framskrider. Beskriv vad som sker i de celler som syns på bilderna B,D och E. (Se bifogat prov). - Ordningsföljden C (tidig metafas) B (metafas) D (Anafas) F (sen anafas/ telofas) E (delning) FAST NAMNEN INTE FRÅGAS! Bild B (metafas) - Centrosomerna/ centriolerna flyttar sig till olika ändor av cellen - Från c. bildas det kärnspolar som fäster sig i centromeren som i sin tur håller fast de fördubblade kromosomernas kromatider. - Kromosomerna placerar sig på cellens ekvatorialplan (mitt) Bild D (anafas)

2 - Kärnspolarna förkortas och drar kromatiderna i sär. Dessa dras mot cellens poler. Bild E (celldelning) - Kromosomerna avspiraliseras - en ny kärnmembran bildas - cytoplasmat och organellerna delas upp i två delar - ny cellmembran bildas och två nya (identiska) celler uppkommer Fråga 3: Förklara hur de två begreppen i följande par skiljer sig från varandra: a) revir- ekologisk nisch b) art- population c) eutrofiering- anrikning a) revir en individs (pars) eget område som försvaras mot andra av samma art. Behövs för häckning/ förökning, födosök m.m. adress ekologisk nisch en arts roll i ekosystemet. Dess förhållande till biotiska och abiotiska faktorer. Var den söker mat, vad den äter, boplats etc. yrke b) art alla individer som sinsemellan kan producera fertil avkomma (i naturliga fröhållanden) population individer av samma art som lever inom samma område, samtidigt (och därför kan para sig/ blanda sina gener) c) eutrofiering övergödning (av vatten). Primärproduktionen onormalt stor. Huvudsakligen p.g.a. riklig förekomst av N och P. anrikning långsamt sönderfallande ämnen (oftast gifter)lagras i organismerna och kommer därför att anrikas, halterna blir allt högre ju högre upp i näringskedjorna man kommer. Topp-predatorerna är speciellt utsatta(havsörn, pilgrimsfalk m.m.) Fråga 4: Ge namnen på de i Finland förekommande vilda djurarter (A-H) och växtarter (I-L) som visas på bilderna. (Se bifogat prov). A. Sädesärla

3 B. Trana C. Tjäder D. Fiskgjuse E. Älg F. Abborre G. Huggorm H. Riddarfjäril, machaonfjäril I. Maskros J. En K. Mjölkört, duntrav, rallarros L. Rölleka Fråga 5: Förklara vilka effekter solskenet en sommardag har på skogsödlan som solar sig på en husvägg och på barnen som leker på en strand. (Se bifogat prov). Solstrålningen består av olika våglängder -av synligt ljus, UV-strålning och infraröd. De 2 sista kan inte ses men kännas som värme. Barnen: - egenvarma - värmestrålning => svettning => vätskebrist - bländning => pupillerna minskar - UV-strålning => solbränna, - om huden brinner => risk för melanom - UV-strålning => produktion av D-vitamin Ödlan: - växelvarm - höjd temperatur i solen => bättre rörlighet - snabbare matsmältning - äggen/ ungarna utvecklas snabbare - pupillernas form växlar beroende på ljusmängden

4 Fråga 6: Nyinkomna arter, abiotiska och biotiska faktorer (Se bifogat prov) a) Vad är plankton? i vattnet fritt simmande/ flytande producenter (växter, cyanobakterier) och konsumenter (djur, oftast små kräftdjur) b) Abiotiska faktorer som kan begränsa den amerikanska kammanetens förökning i Östersjön - Låg salthalt - Vattnets temperatur - Istäcke på vissa ställen/ vintern - För lite syre c) Biotiska faktorer som kan gynna den amerikanska kammanetens förökning i Östersjön. - en ledig ekologisk nisch - brist på naturliga fiender, brist på rovdjur - rikligt med föda => snabb förökning - Östersjön har ett ungt ekosystem, enkelt med få arter => lätt för nykomlingar att etablera sig Fråga 7: (Se bifogat prov). a) Myrar och utdikning av dem - definiera myr! - svalt och regnrikt klimat, liten avdunstning - flack terräng, avrinningen långsam, vattnet stannar lätt i små ojämnheter i terrängen - utdikning för att förbättra skogens tillväxt - för att torka myren och kunna bryta torv till bränsle m.m. b) Förändringar i växttäckets sammansättning i en utdikad starrmyr under 50 år. - vatten-, fuktkrävande växter (vitmossa, starr minskar) då ytan torkar. - risväxter som dvärgbjörk och getpors samt små tallar ökar först - senare blir biotopen mera skogsaktig med bl.a. lingon i fältskiktet

5 - nedbrytarna börjar frigöra mineraler, närsalter ur torven då den torkar och ph stiger c) Vilka effekter har utdikningen på atmosfärens sammansättning av gaser? - frigörning av koldioxid (en myr i naturtillstånd BINDER kol) - koldioxid frigörs också då torven bränns (och också en del andra förorenande ämnen) - frigörningen av metan blir långsammare Fråga 8: Bypassoperation; hur inverkar det på matsmältningskanalens funktion? (Se bifogat prov). Magsäckens verksamhet: - hungerkänslan uteblir - maten lagras inte i magen - magen reglerar inte matens temperatur - olika delar av maten blandas inte ihop - maten spjälks sönder bara delvis Magsyror utsöndras inte: - saltsyra kommer inte åt att förstöra mikroorganismer - spjälkningen av protein börjar först i tunntarmen - det bildas inte tillräckligt med slem som blandas i maten - amylas från saliven fortsätter nedbryta kolhydrater - näringen sugs inte upp lika effektivt i tunntarmen Fråga 9: Nedärvning av fenylketonuri (Se bifogat prov). a) Är sjukdomsallelen dominant eller recessiv? Recessiv. Friska föräldrar (1+2, 10+11) får sjuka barn b) Finns allelen i en autosom eller i x-kromosomen?

6 I en autosom. Frisk man har fått sjuk dotter. Om sjukdomen fanns i Y-kromosomen skulle bara män ha den. Om den fanns i X-kromosomen skulle mannen vara sjuk för att få sjuk dotter c) Vilken är sannolikheten att det barn (9) som föds i familjen A är sjukt? 0%. Kvinna 3 frisk (AA) och mannen AA eller Aa d) Vilken är sannolikheten att det barn (14) som föds i familjen B är sjukt? 25%. Aa x Aa (10x11) => barnen: AA 1 / Aa 2 / aa 1; alltså 1/4 sjuk. Fråga 10: Rekombinationens betydelse för evolutionen - Rekombination leder till blandning av egenskaper från olika individer. Det uppstår nya egenskapskombinationer. Evolutionen gallrar bort dåliga och sparar goda. - Eukaryot rekombination (meios och crossing over) leder till att alla individer är unika=> (stor) genetisk variation inom arten. Vissa gener ligger på samma kromosom och är därför kopplade. Crossing over bryter också denna. - Prokaryot rekombination (bakterier) finns i tre former: 1. transformation (genetiskt material tas upp från omgivningen) 2. konjugation då två bakterier utbyter genetiskt materia via ett pilus 3. tranduktion då en bakteriofag (virus) överför meterial. - (Rekombinationer kan ske hos virus om flera parasiterar samma värdcell och deras genetiska material slumpvis blandas) Fråga +11: Människokroppen producerar vatten, värme, koldioxid och kvävehaltiga slaggprodukter. I vilka skeenden i ämnesomsättningen uppkommer de och hur avlägsnar kroppen dem? Produktion: - De uppkommer i samband med cellandningen då glukosmolekyler nedbryts. - Koldioxid är den andra slutprodukten vid cellandningen (ATP den tredje, avlägsnas ej!) - Då äggviteämnen nedbryts bildas kvävehaltiga slaggprodukter som levern omvandlar till urea(urinämne) - Också värme bildas vid cellandningen(mera ju mera cellen arbetar)

7 Avlägsnande: - Genom andningen avgår koldioxid och vatten - via njurarna avgår med urin: urea, vatten - via huden: värme, vatten (små mängder urea) I svaret lönar det sig att detaljerat beskriva processerna i alla tre ovannämnda ställen i kroppen, eftersom det är frågan om en jokeruppgift. Fråga +12: Beskriv fördelar och nackdelar med följande växtförädlingsmetoder: a) korsningsförädling b) haploidförädling och cellvävnadsodling c) genöverföringstekniker Med växtförädling avses mänskans verksamhet som strävar till bättre odlingsväxter i syfte på skörd, tålighet gentemot sjukdomar, väderleksförhållanden m.m. a) Traditionellt korsning och urval bland avkomlingarna. Ren linje har egenskaperna i homozygot form. Korsning av olika linjer kan ge upphov till heteros, ofta en bra sak. Metoden är långsam, men i praktiken lätt att genomföra också under sämre förhållanden. b) Man utnyttjar individer med goda egenskaper, förökar dem vegetativt => kloner (haploid ur pollenkorn). Kolchisin fördubblar kromosomuppsättningarna utan att cellen delas => normala diploida celler/ cellvävnader/ plantor. Snabb, exakt metod med bara goda individers goda gener. Kräver biologisk kunskap och teknologi. c) Överförs gener mellan olika arter, skadliga gener kan avlägsnas. Agrobakterier kan utnyttjas, genkanon kan skjuta isolerade gener in i växten. Protoplaster (cellväggen avlägsnats) kan ta upp genetiskt material (eller två protoplaster kan sammansmälta). Olika arter goda egenskaper kan (exakt) förenas, växter kan skräddarsys. De transgena organismerna kan i framtiden bete sig på oanade sätt, fördomar förekommer.