Factoring. Nya möjligheter eller nya konflikter? Författare: Handledare: Carl Oscar Bengtsson Wei Zhang. Per Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Factoring. Nya möjligheter eller nya konflikter? Författare: Handledare: Carl Oscar Bengtsson Wei Zhang. Per Nilsson"

Transkript

1 Factoring Nya möjligheter eller nya konflikter? Författare: Handledare: Carl Oscar Bengtsson Wei Zhang Per Nilsson Student Handelshögskolan Vårterminen 2012 Examensarbete, 30 hp

2 Förord Under arbetets gång har vi stött på flertalet problem vilket vi inte överkommit utan er. Vi vill börja med att tacka vår handledare Per Nilsson för hans kloka råd och vägledning genom uppsatsarbetets djungel. Ett stort tack ska gå ut till alla de som ställt upp och samarbetat med oss. Er information och erfarenhet inom branschen har varit ovärderlig. Vi vill även passa på att tack er som har gett oss värdefulla synpunkter och nya perspektiv på de problem vi stött på. Tack alla ni, tusen gånger om! Carl Oscar Bengtsson & Wei Zhang I

3 Sammanfattning BENGTSSON & ZHANG 2012 Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige. Detta gav upphov till studien och dess syfte. Studiens syfte vara att, med teoretiskt etablerade modeller förklara hur situationen ser ut inom factoringbranschen. Vi önskar att förklara hur factoringverksamheten i Sverige ser ut, med hjälp av agentteorier. Vi genomförde, med en deduktiv ansats, en kvantitativ studie för att undersöka vår problemformulering. Studiens fokus utgick från ett kundperspektiv för att ge kunder till factoringföretag större förståelse om vilka effekter som factoringtjänster orsakar. Genom bidrag från aktörer inom factoringbranschen, kunde vi genomföra studien. Vi genomförde statistiska hypotestester och intervjuer med aktörer för att erhålla ett resultat. Vårt resultat visade att de valda agentteorierna, var relevanta för att förklara den rådande situationen inom factoringbranschen. Vår studie mynnade ut i ökad kunskap om vad som påverkar pris och avtal inom branschen. Informationsgapet mellan kund och factoringföretag var uppenbart och gav upphov till ökande kostnader för kunden, i form av dolda avgifter och obalanserade avtalsstruktur. Vi hoppas att utifrån kundperspektivet ge framtida kunder en bättre kunskap om vilka åtaganden som finansieringen ger upphov till. Studiens slutsats, efter observerat resultat är: Det finns agentkonflikter mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige, främst på grund av det stora informationsgapet mellan factoringföretagen och kundföretagen. De undersökta agentteorierna är relevanta för att beskriva förhållandet mellan factoringföretag och deras kunder. II

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Problembakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Begreppsförklaring Vetenskapliga utgångspunkter Förförståelse och föreställning Kunskapssyn Perspektiv Angreppssätt Metodval Kvantitativ tillämpning Kvalitativ tillämpning Källkritik sekundärkällor Vetenskapliga artiklar Elektroniska källor Litteratur Databaser Teoretisk referensram Teorival Cash Management Cash Management och Factoring Kassacykel Kassacykel och Factoring Agentteori Agentteori och Factoring Kritik mot agentteori III

5 3.5 Empirisk hypotestester Huvudhypoteser Underhypoteser Praktisk metod Undersökningens utgångspunkt Studiens variabler Statistiskt urval Urvalsbegränsningar Datainsamling Informationsaccess Databearbetning Kodning Kvalitativ datainsamling Urval Kvantitativt urval Kvalitativt urval Bortfall Bortfall i urval Bortfallsanalys Bortfallseffekter Kvalitativt bortfall Källkritik primärkällor Datakvalitet Intervjukvalitet Empiri Deskriptiv statistik Kvantitativa urval Beskrivande statistik om factoringföretag Beskrivande statistik om fakturorna Huvudhypoteser Underhypoteser Summering av resultat för agentteorin IV

6 6. Analys Analys av agentteorierna Analys av resultat Koppligt till studiens frågeställning och syfte Kritik mot agentteorierna Slutsats Studiens syfte och problemformulering Empirisk sammanfattning Teoretiska sammanfattning Praktiska implikationer Teoretiska implikationer Förslag till den framtida forskningen Sanningskriterier Litteraturförteckning Figurförteckning Figur 1: Factoringprocess... 2 Figur 2: MFIs Factoringkredit... 3 Figur 3: Bankers Factoringkredit... 4 Figur 4: Finansbolagens Factoringkredit... 4 Figur 5: Tillgångsslag Icke Finansiella Företag OMX Figur 6: Kassacykel Figur 7: Koppling Figur 8: Koppling Figur 9: Kostnadsfördelning Figur 10: Kostnad och säkerhet Figur 11: Genomsnittlig kostnad och spridning för fakturor med fastställda och icke fastställda kreditvärderingar Tabellförteckning Tabell 1: Presentation av urval V

7 Tabell 2: Factoringföretag Tabell 3: Deskriptiv statistik Tabell 4: Moral hazard och risk sharing Tabell 5: Chi-squared och Phi test Tabell 6: Kapitalvillkor och moral hazard Tabell 7: Chi sqaured test kapitalvillkor Tabell 8: Prestationsvillkor Tabell 9: Chi-sqaured test prestationsvillkor Tabell 10: Fakturans säkerhet Tabell 11: Chi-sqaured test för säkerhet och kostnad Tabell 12: Phi test för säkerhet och kostnad Tabell 13: Medelvärde och marknadspris för fastställda och icke fastställda kreditvärdigheter Tabell 14: t-test för medelvärde och marknadspris för fastställda och icke fastställda kreditvärdigheter Tabell 15: Genomsnittkostnad för hög och låg säkerhet Tabell 16: t-test för arvode och säkerhet Tabell 17: Argument för och emot Paretoeffektivitet Tabell 18: Resultat agentteorihypoteser Tabell 20: Resultat hypoteser VI

8 1. Inledning Kapitlet introducerar vårt ämnesval, beskriver problembakgrunden samt vad vi har för problemformulering och vad det bakomliggande syftet med uppsatsen är. Slutligen förklarar vi ett antal begrepp som är centralt för förståelsen om ämnet. 1.1 Introduktion Kreditmarknaden har stor påverkan på företags möjlighet att erhålla kapital och finansiera sin verksamhet. Förmedling av krediter sker på kreditmarknaden som är uppdelad i två delar. Den första är kapitalmarknaden som avser förmedling av långfristiga krediter. Den andra delen av kreditmarknaden som avser finansiering genom kortfristiga krediter brukar kallas penningmarknaden. En finansieringsform inom penningmarknaden är factoring, vilket innebär köp eller belåning av kundfodringar för att finansiera pågående verksamhet. (Svenska Bankföreningen, 1999, s.5) Så kallad Factoring har varit ett sätt för företag att finansiera sin verksamhet under en lång tid. Factorings historia sträcker sig ända tillbaka till det antika romarriket då män, så kallade faktorer såg till att distribuera rika romares producerade varor från deras egendomar. Det har länge varit känt att företag har använt sig av faktorer genom historiens gång (Silverman, 1949, s.597). Factoring var ett vanligt förekommande sätt att finansiera handelskompanier under 1700-talet. Innan factoring blev använt som finansieringsverktyg i den stora utsträckningen som i dagens situation, förekom endast factoring inom textilindustrin vilket Jones (1936, s ) var en av de första att påpeka i en vetenskaplig artikel. Han var en av de första att definiera faktorn samt dess funktioner för deras kunder. Jones (1936, s ) beskriver factoring i dess simpla form: att diskontera och köpa en kunds kreditförsäljning (kundfakturor) samt att ta på sig kreditrisken kopplad till fakturan. En faktors funktioner är att förse kunder med rörelsekapital, skydda kunden mot kreditförluster genom att ta på sig kreditrisken samt att agera distributör åt kunder där faktorn besitter stor kunskap om industrin. En bakomliggande anledning till att företag vänder sig till faktorer är att företag kan föra över bördan av att fakturera, driva in kundfakturor och skapa ett kreditregister för sina kunder. Företaget kan således enbart fokusera på sin operativa verksamhet (Ibid, 1936, s.186). Factoring går till på följande sett, som beskrivs av Silverman (1949, s. s ). En producent skeppar en vara till sin kund. Försäljningen sker på kredit. När producenten har levererat varan till sin kund skickar producenten kundfodring till faktorn. Factoringföretaget köper fakturan med en rabatt på det totala beloppet och tar på sig kreditrisken som är kopplad till producentens kund. Kunden betalar sedan det totala beloppet till faktorn på det utsatta betalningsdatumet. Illustrationen som följer avser att ge en grundläggande uppfattning om operationen. 1

9 Konsument Producent levererar vara till konsument och säljer faktura till faktor. Konsument betalar faktura till faktor som tar på sig kreditrisken. Producent Factoringföretag Figur 1: Factoringprocess Källa: Bengtsson & Zhang Faktorer erbjuder även andra tjänster som relaterar till factoring. Faktorer kan, istället för att köpa kundfodringar belåna en kundfodring. Ett kontrakt upprättas då mellan faktorn, som oftast är ett finansbolag eller bank och kundföretaget, om att man belånar sina fakturor. Det betyder att kundföretaget pantsätter sina fakturor hos faktorn och fakturorna sänds till kunden som informeras att fakturan är överlåten och fakturan kan sedan betalas endast till finansbolaget. Vanligtvis brukar fakturorna belånas upp till % av det totala fakturavärdet. Faktorer sköter i normala fall också andra administrativa tjänster för kunderna för att minska bördan av administrativa kostnader för kunderna. Det kan röra sig om hantering av kundreskontra, fakturering, påminnelser samt potentiella inkassoåtgärder som måste vidtas mot icke betalande kunder. ( Svenska Bankföreningen, 2010, s.18) Fördelarna med factoring är att kunden kan låta extern expertis sköta indrivningen och andra administrativa tjänster som kundrestkontrakontroll medan kunden fokuserar på försäljning och sin operativa verksamhet. Detta skapar i sin tur också bättre kundrelationer för producenten om företaget inte behöver agera säljare samt indrivare på samma gång. Företag som använder factoring för att erhålla rörelsekapital får i regel betalt snabbare samt att själva factoringprodukten medför en cash management funktion i verksamheten. Företagets erhållna kassaflöde blir således stabilare. (Ibid, 2010, s.18) Nackdelarna, att som företag använda factoring är främst kostnaderna. Då företag opererar på små marginaler och kundfodringen antingen diskonteras eller belånas förekommer kostnader. Företag som har små marginaler löper risken att inte tjäna något på finansieringen. En ytterligare nackdel med att använda factoring som finansiering är att en extern aktör agerar indrivare. Faktorns beteende gentemot kunden kommer i slutändan att påverka kundens syn på faktorns kundföretag. (Myers, 2010, s.7) 1.2 Problembakgrund Factoring har sett en enorm efterfrågan världen över och tillväxten är mycket starkare än ländernas BNP utveckling. Enligt Världsbanken uppgick det totala värdet på fakturahandel, 2004 till USD 860 miljarder vilket innebär en tillväxt på 88 % sedan 1998 (Klapper, 2006, s.1). Den svenska marknaden är ganska liten jämfört med andra marknader. Sverige upplever 2

10 relativt liknande utveckling som de restera marknaderna. Factoringindustrin såg en stark uppgång mellan åren 2004 till 2008 för att sedan se tillväxten dämpas något, vilket kan tänkas tillskrivas den globala ekonomiska krisen. Den sammanlagda Europeiska marknaden såg en ökning av factoringvolymen från miljoner euro under 1985 till miljoner euro under 2010 (Factoring Chain International, 2011, s.21). Det innebär att volymen har fördubblats 39 gånger det ursprungliga värdet på den Europeiska marknaden. Den svenska marknaden har också sett en stark utveckling av factoringverksamheten. Eftersom landskapet för bank och finansverksamhet upplever stora förändringar gav detta upphov till de lagar som reglerar factoringindustrin idag. Lagen om bank- och finansrörelser (SFS 2004:297), samt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (SFS 2006:1371) reglerar idag bank- och finansrörelserna vilket också ger Finansinspektionen laga kraft att agera för att se till att inga lagar, regler eller föreskrifter överträds. Lagarna innehåller bestämmelser rörande bank- och finansrörelse och rör allt från tystnadsplikt, definitioner av verksamhet, företagens riskhantering, tillståndsutfärdande samt likvidation samt fusion av företag som agerar inom lagens ramar. Lagarna diskuterar även kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut samt värdepappersbolag för att stävja risken kring dessa verksamheter. Man ser en stor ökning av factoringverksamheten bland de monetära finansinstituten. Svenska monetära finansinstitut:s factoringkredit den till svensk och utländsk allmänhet, mkr Total utlåning Svensk utlåning Figur 2: MFIs Factoringkredit Källa: Sveriges Riksbank Figur 2, ovan visar utveckling av det monetära utlånade värdet som avser factoring från alla organisationer och institut som bedriver finansverksamhet. Man kan se en tydlig positiv utveckling, bortsett från åren under den globala finans krisen från 2008 till Synar man endast de svenska bankerna (figur 3), har utvecklingen varit ännu starkare för factoringverksamheten de senaste åren. (Sveriges Riksbank, 2012) 3

11 Bankers factoringkredit utlånat till den svenska och utländska allmänhet, mkr Total utlåning Svensk utlåning Figur 3: Bankers Factoringkredit Källa: Sveriges Riksbank De svenska finansbolagen (figur 4) har dock sett en volatilare grad av utlåning under krisen och nedgången påverkade finansbolagen i större grad än de andra finansiella instituten. Trots den ekonomiska nedgången, så ser finansbolaget en ökning av sin factoringverksamhet. (Ibid, 2012) Finansbolags factoringkredit till den svensk och utländsk allmänheten, mkr Total utlåning Svensk utlåning Figur 4: Finansbolagens Factoringkredit Källa: Sveriges Riksbank 1.3 Problemdiskussion Trots factoringmarknadens starka utveckling de senaste åren, har den svenska forskningen på ämnet inte följt med i lika stor utsträckning. De större etablerade marknaderna såsom USA och Italien och även Kina har sett betydligt mer forskning på ämnesområdet. Factoring nämndes för första gången i en vetenskaplig artikel år 1936, av Owen T. Jones som i 4

12 artikeln Factoring grundlade basen för förståelsen om hur en factoringverksamhet fungerar. Artiklar av varierande grad har sedan dess publicerats i olika journaler och tidsskrifter. Dessa artiklar ämnar introducera ämnet till företagare samt att lägga en teoretisk grund för ämnet. Fiordelisi och Molyneux (2004) undersöker effektiviteten på den Italienska factoring marknaden medans Sanders (2011) gör en fallstudie på ett specifikt rättsfall som involverar factoring. Det är uppenbart att det forskas mer kring de större marknaderna på grund av deras större signifikans, men vi hävdar att detta inte ska användas som argument emot forskning på den svenska marknaden. Efter en grundlig sökning i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA), är det allt för uppenbart att forskningspublikationer saknas på ämnesområdet från den svenska forskningskåren. Endast ett fåtal studentuppsatser från olika högskolor runt om i landet kunde påträffas om ämnesområdet. Vi hävdar att de teoretiska och praktiska implikationerna av den starka utvecklingen på den svenska factoringmarknaden fortfarande är okända och hävdar därför att en utförlig studie på ämnet borde göras. Det har uppstått ett kunskapsgap mellan forskningskåren och factoringindustrin som måste bryggas. Den teoretiska kunskapen om factoringindustrin har inte kartlagds av forskningskåren. Eftersom vi sett ett kunskapsgap mellan den svenska forskningskåren och factoringbranschen kan vi inte erhålla en vetenskaplig grund angående factoringmarknaden. När studiens inledes, påbörjades en sökning för artiklar om ämnesområdet. Fler artiklar från olika källor påvisar att det finns en möjlig informationsasymmetri och en agentproblematik inom branschen. Dagens Industri rapporterade den 16 maj, 2012 om en omfattande polisoperation mot ett factoringföretag. Nio personer anhölls misstänkta för grov organiserad brottslighet, vilket främst avsåg bolagsplundring och utpressning (di.se). Även för factoringföretag råder det informationsasymmetri då vissa företagare försöker förskingra pengar genom att förfalska fakturor som sedan köps av factoringföretag i förhoppning att erhålla betalning från kunden. En man i hälsingland kunde på detta vis förskingra 2,4 miljoner kronor från ett factoringbolag innan mannen ertappades (helahalsingland.se). Även andra artiklar tyder på att det finns problem i branschen. I STVs Uppdrag Granskning uppdagades det att Prioritet Finans köpte fakturor i vetskap om att pengarna skulle användas till att betala ut svarta löner. Finansinspektionen kunde inte påvisa att något regelbrott skett men bristande rutiner fanns inom företaget (aftonbladet.se). Vi har även sett prov på att den juridiska aspekten av transaktionen skapar en agentproblematik. Principalen (kunden) vill överföra risken till factoringföretaget genom att sälja fakturan utan regress. Factoringföretaget vill dessvärre inte riskera en kreditförlust och köper i många fall fakturan med regress vilket uppenbart är en agentkonflikt som har uppstått. (Berrett, 2000, s. 46) Vi författare fastnade för agentproblematiken och informationsasymmetrin inom branschen och valde därför att fokusera vårt arbete inom denna teoretiska avgränsning. Detta utmynnar i följande problemformulering för studien. 1.4 Problemformulering Finns det en principal-agentförhållande mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige? Hur påverkas kundföretagen av principal- agentförhållandet? 5

13 1.5 Syfte BENGTSSON & ZHANG 2012 Syftet med studien är att utreda om det finns ett principal-agentförhållande mellan kundföretag och factoringföretag och vilken påverkan detta förhållande har på factoringföretagens kunder, det vill säga kundföretagen. 1.6 Avgränsningar Nedan presenteras studiens avgränsningar vilket kommer att diskuteras djupgående i det praktiska metodavsnittet. Studien utförs på den svenska factoringmarknaden Datainsamlingen sker från två olika factoringföretag i Stockholm och Göteborg. Två tidsperioder för urvalet samlas in, under en hög- och lågkonjunktur Datamaterialet kommer endast omfatta fakturaköp och inte fakturabelåning Intervjuer kommer genomföras med aktörer inom factoringbranschen och kommer fungera som komplement till den kvantitativa delen av studien. 1.7 Begreppsförklaring När vi diskuterar ämnet factoring, kan vissa begrepp ses som svårförståliga eller nya. Vi väljer därför här att ge en enkel förklaring till vissa av de begrepp vi kommer använda när vi diskuterar ämnet. Factoring Factoring är en typ av tjänst som erbjuds av finansbolag eller banker. Denna tjänst innebär att kundbolag säljer sina kundfakturor eller belåna sina kundfakturor hos finansbolag eller bank. Faktorn Faktorn är ett bolag som erbjuder factoringtjänster, såsom finansbolag och bank, det vill säga factoringföretag. Fakturaköp Det är en typ av factoring där hela kundfakturan överlåtes till finansbolag. Kundbolag får nästan hela summa av kundfakturan direkt efter överlåtelse. Det är oftast stora bolag som använda denna tjänst för att öka deras rörelsekapital. Fakturabelåning 6 Detta begrepp innebär att kundbolag intecknar sina kundfakturor hos finansbolag eller bank. Parterna avtalar att kundbolag belånar sina kundfakturor hos t.ex. finansbolag. Kundbolag i sin tur måste meddela sina kunder om överlåtelse på kundfakturor. Kundernas

14 betalning ska enligt överlåtelseavtal betalas till den överlåtna finansbolag som också sköter påminnelser, kundreskontra och eventuella inkassoåtgärder. Kundbolag meddelas av finansbolag när betalning skett. Factoring med regress Factoring utan regress Det är en typ av fakturaköp. Detta innebär att kundfakturan som inte blivit betald köps tillbaka av kundbolaget efter ett visst avtalade dagar. Det är en annan typ av fakturaköp som innebär att risken går över till finansbolag när gäldenären inte kan betala faktura. Denna typ av fakturaköp säljs bara till kundbolag med gäldenärer som har bra betalningsförmåga och helt riskfria. MFI MFI är förkortning för (svenska) monetära finansinstitut vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). Informationsgap Med informationsgap menas i denna studie att factoringföretag och kundföretag inte har samma information. Kunskapsgap Med kunskapsgapet menas i denna studie att forskarkåren och factoringbranschen inte har samma kunskaper. 7

15 2. Vetenskapliga utgångspunkter Kapitlet redogör vår tidigare kunskap om ämnesområdet samt vår forskningsansats som vi använder och vi diskuterar hur detta kommer påverka vårt arbete. Vi redogör även för metodval och vilka effekter det kan få på studiens resultat. 2.1 Förförståelse och föreställning Kvantitativ forskning är baserad på positivism som innebär att genom att ackumulera verifierade observationer kommer forskare fram till vetenskapliga kunskaper. Det i sin tur leder observationer till prövning av de befintliga teorier, det vill säga att teorier prövas på ett deduktivt sätt. (Bryman, 1997, s.20-24) Vi som författare är medvetna att studien måste produceras med en objektivitet till ämnesvalet samt den datan vi använder. Våra föreställningar om vår omvärld är ett resultat av vår uppväxt, erfarenheter, utbildning som har påverkat hur vi ser på världen (Johansson Lindfors, 1993, s.25). Då författarna kommer från två vitt skilda kulturer samt att deras uppväxt har sett annorlunda ut, kan det ge utslag i studien. Det är också viktigt att notera att vi ständigt blir påverkade av externa faktorer. Det kan diskuteras om den senaste tidens turbulens kring finansvärlden kan påverka vår syn på ämnesvalet. Vi författare förvaltar studiens objektivitet och ska inte påverkas av externa faktorer. Vi försöker förhålla oss objektiva till all information som vi erhåller under arbetets gång. Under vår studietid har vi dock kommit i kontakt med vetenskapliga artiklar och annat vetenskapligt material som angriper teorier på olika sätt, vilket har format vår kunskapssyn och det angreppsätt som vi diskuterar nedan. Vi författare har efter år av studier en grundläggande förståelse om hur en fungerande kreditmarknad ska fungera. Vi har en stabil teoretisk grund inom finansiering, dock saknas praktiska erfarenheter kring kredit- och penningmarknaden. När det kommer till belåning och köp av fakturor har vi ingen teoretisk grund då vår utbildning inte gav rum för ämnet, främst för ämnets snäva natur. En bredare kunskap om kredittyper och finansiering gavs större rum under den fyraåriga utbildningens gång. Då det finns en avsaknad av både teoretisk och praktisk erfarenhet angående factoring kan detta diskuteras ifall det påverkar studien i positiv eller negativ bemärkelse. Det kan, i negativ bemärkelse finnas en avsaknad av kunskap som kan påverka studien eftersom att begrepp och koncept inom factoring misstolkas eller missförstås. Vi hävdar dock att med vår utbildning som bakgrund kan vi ta oss an ämnet relativt lätt och förstå de vitala koncepten och processerna som är associerade med factoring. I positiv bemärkelse kan en avsaknad av teoretisk och praktisk erfarenhet av factoring ge oss en objektivism som individer inom factoringindustrin inte har möjlighet till. Det kan också leda till att vi ser på factoring på ett vitt skilt sätt än factoringindustrin och bedriver då vår studie från ett annat perspektiv. 2.2 Kunskapssyn Kunskapssynen av verkligheten som vi förefattare besitter är inget val, utan påverkas av vår sociala och vetenskapliga bakgrund (Remenyi et al., 1998, s.32-33). Törnebohm (1986, s ) menar att forskningsarbetet styrs och leds av bland annat forskarens världsbild, vetenskapssyn och praktiskt erfarenheter. 8

16 Författarna till denna studie, har en positivistisk syn på verkligheten vilket innebär att vi anser att verkligheten är observerbar och vi som gör undersökningen tolkar den observerade verkligheten. Vi anser även att vi inte ska påverka subjektet i studien, samtidigt som subjektet inte ska påverka oss (Remenyi et al., 1998, s.75-79). Studien metodologi kommer försäkra att författarnas värderingsfrihet upprätthålls och att presentation av verkligheten skildras på ett objektivt sätt (Johansson Lindfors, 1993, s.45). Johansson Lindfors (1993, s.110) diskuterar även, att då objektiviteten ska kunna bevaras vid ett positivistiskt synsätt finns det de centrala problemen med validitet samt reliabilitet av en studie. Det positivistiska synsättet som en forskare besitter kommer således att producera ytterligare kunskap om olika objektiva processer och försöker förmedla samband och orsaksförhållanden mellan de observerade variablerna (Ödman, 1979). En positivistisk kunskapssyn påverkar studien på många sätt. Argumentation har förts fram då vissa forskare hävdar att positivismen är en kunskapssyn som inte leder till en djup förståelse om komplexa problem (Remenyi et al., 1998, s.33). Vissa forskare hävdar istället att positivismen, är en deskriptiv kategori av forskning som beskriver rå och ytlig data (Bryman, 2008, s.14). Positivismen leder istället, genom reduktion, till en förenklig av den observerade verkligheten. Dock kan detta anses som nödvändigt då studiens fokus och variabler måste kontrolleras (Remenyi et al., 1998, s.33). Positivismens betydelse ligger snarare i att ge en möjlig indikation till hur den observerade världen kommer att uppföra sig. Dock är resultat från positivistiska studier inte generaliserbara i verkligheten om inte resultatet kan replikeras vid olika tidpunkter, av olika forskare och under olika förhållanden. (Remenyi et al., 1998, s.36) Har vi istället en hermeneutisk kunskapssyn, hade vår problemformulering sett annorlunda ut. Vi hade istället försökt att förstå, förklara och tolka det observerade fenomenet. Hermeneutiker företräder en holistisk syn på verkligheten och vill då förstå innebörden i olika fenomen i ett visst sammanhang (Johansson Lindfors, 1993, s.46). Vår studie kommer således förklara hur den observerade verkligheten mellan kund och faktor ser ut snarare än att förklara varför den ser ut enligt de observationer vi gör. Förklaringen kommer erhållas genom att studera observationer och resultatet av dessa observationer. 2.3 Perspektiv Inom vetenskaplig forskning kan man utgå ifrån många olika synvinklar för att analysera och observera ett fenomen. För att måla upp en klar bild av själva forskningen måste författare välja en eller fler perspektiv att fokusera på. Olika perspektiv kan leda till helt olika slutsatser, som i sin tur ger olika användbar information till vitt skilda områden. I denna studie har vi författarna målet att observera om det Finns det en agentkonflikt mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige samt hur påverkas kundföretagen av principalagentförhållandet?. Med vår problemformulering kan vi välja mellan kundens eller factoringföretagets perspektiv att göra vår studie på. Ur factoringföretagets perspektiv kan vi undersöka om factoringföretag som anlitas av företag kan maximera sin nytta i detta förhållande eller istället ta på sig företagets kreditrisk. Å andra sidan, ur kundperspektivet får vi möjligheten att undersöka om factoringföretag försöker maximera sin egen nytta genom ökade kostnader vid finansiering av företagets kundfodringar. Vi vill utläsa om faktorn agerar som ett stöd eller hinder vid finansieringsprocessen. Mellan de två valen finner vi författare att kundperspektivet är mer intresseveckande för oss att studera ingående. Ur vår synpunkt, så ger faktorns perspektiv bara användbar information till factoringföretag vilket vi anser lite för snävt. Däremot ger kundperspektivet mycket mer värdefullare information till alla företag som vill anlita factoringföretag. Eftersom det är en rådande brist av factoringstudier inom den 9

17 svensk vetenskapliga forskningsområdet samt att det finns en påvisad informationsasymmetri inom principal-agenförhållandet anser vi att en sådan undersökning borde utföras. Det undersökta perspektivet, det vill säga kundperspektivet, som ska studeras genom observationer av verkligheten, håller högre epistemologisk status om observationer skett istället för enbart modeller och teorier (Bryman, 2008, s.14). Vi avser att nå en så hög epistemologisk status som möjligt för vår studie. Av praktiska skäl, då det finns tidsmässiga begränsningar, angriper vi problemet på ett deduktivt angreppssätt, vilket vi anser är praktiskt lämpligt för vår studie. 2.4 Angreppssätt Då vi författare har en positivistisk syn på verkligheten övergår tankegångarna i hur vi ska närma oss denna verklighet som vi avser att undersöka. Vårt angreppssätt måste vara förenligt med den kunskapssyn vi besitter samt forskningsfrågan som vi avser att besvara. (Johansson Lindfors, 1993, s.54) Eftersom vi försöker att beskriva en objektiv verklighet med teoretiska modeller som grund för vår studie väljer vi en deduktiv ansats. Deduktion är den vanligaste förekommande angreppssättet då syftet är att avbilda en verklighet, på ett objektivt och i slutändan positivistiskt sätt. (Ibid, 1993, s. 55) Vi hoppas att det valda angreppssättet kommer att ge en förklaring till hur verkligheten ser ut genom verifiering eller falsifiering av hypotestester som testar teorins verklighetsförankring. Då studiens djup är begränsat och vi inte avser att utveckla nya modeller eller teorier, faller valet på deduktion istället för induktion. Angreppssättet förutsätter att problemet är väl avgränsat samtidigt som förutbestämda variabler ska hanteras genom datainsamling (Ibid, 1993, s.56). Således kommer vi lägga stor vikt vid operationaliseringen av modellerna för att säkerställa att möjlighet finns att statistiska analysmodeller kan tillämpas på den insamlade datan. Vi kommer dock att ta upp detta under ett senare avsnitt då vi, djupgående kommer att illustrera och argumentera för vår operationalisering. Då vårt deduktiva angreppssätt avser att genom observationer, verifiera teorier och modeller om verkligheten, behövs ett objektivt mätinstrument för detta. Vi kommer därför att tillämpa en metod som är lämplig för hypotestestning, den kvantitativa metoden (Muijs, 2004, s.7) 2.5 Metodval Verkligheten har en subjektiv och en objektiv dimension (Johansson Lindfors, 1993, s.34). Det är omöjligt för oss att få ut den absolut sanningen från bara ena metoden, men vi kan ta hjälp av en metod för att komma närmare sanningen. En metod är ett redskap för informationsframtagande. Metoden är i sin grad betydande men ändå inte en avgörande aspekt som leder till en förbättring av resultat för det undersökta objektet. Beroende på tillämpningen av en metod, i en undersökning, kan resultatet både förtydligas och snedvridas. Det gäller att finna en tydlig förståelse för det objekt som man vill undersöka (Holme & Solvang, 1995, s.11-12). Vi författarna anser att vi har tydlig uppfattning om vad vi vill undersöka och vilka data vi vill samla in. De två mest uttalade metodiska angreppsätt inom samhällsvetenskap är kvalitativ- och kvantitativmetod. Holme & Solvangs verk (1995, s.85) påpekar de att två metoder undersöker 10

18 olika typer av data, mjukdata eller hårddata. Den största skiljaktigheten ligger i deras tillämpningssätt. Både en kvantitativ och en kvalitativ metod tillämpas i arbetet. Den kvantitativa metoden tillämpas i större utsträckning och den kvalitativa metoden kommer fungera som ett komplement Kvantitativ tillämpning Kvantitativ metod har som syfte att belysa olika informationsförhållande inom det valda området. Insamling av data i denna metod är mycket mer strukturerade och inramade. I sin horisontella uppläggning når metoden information på ett mycket bredare sätt än den kvalitativa metoden. (Holme & Solvang, 1995, s.13) Genom kvantitativ metod, samlas data in utan möjlig påverkning av den insamlade person, vilket tyder på en passiv observation av information. Det leder till ett mycket mer rättvisande bild av det undersökta problemet. (Remenyi et al, 1998, s.73) Då vi författarna utför studien, strävar vi efter en maximal spegling av den valda verkligheten. Vi vill ta hjälp av statistiska data för att sedan kunna, genom tillämpade teorier, belysa den ekonomiska förhållande emellan de valda undersökningsobjekten. Därför väljer vi att utföra vår studie genom en kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden är också förenlig med vårt positivistiska synsätt då positivister anser att världen fungerar enligt lagar som styr orsak och verkan (Muijs, 2004, s.4). Muijs (2004, s.4) hävdar även att de är endast genom objektiva mätinstrument som vi mäta den fysiska världen. Den kvantitativa metoden har sin överlägsenhet i generalisering. Information är insamlad på ett sådant sätt att data ska kunna spegla en hel population. Den medförda nackdelen i implementering av metoden är att det inte finns garanti till att all insamlad data är lika användbar. Trots detta har vi valt att tillämpa en kvantitativ metod, då vi erhåller en så generell och rättvisande bild så möjlig av vanliga företag och factoringföretags ekonomiska förhållande. Genom att komplettera med kvalitativ metod vill vi erhålla en bättre förståelse om factoringbranschen för att undvika tolkningsfel av data Kvalitativ tillämpning Kvalitativ metod har sitt syfte i förståelse. Den analyserar och tolkar insamlad information för att sedan ge ett helhetsintryck för det undersökta fenomenet. Den har en vertikal uppställning som är inriktade mot en djupare förståelse. Den kvalitativa metoden kommer också att tillämpas i den här studien men ska endast fungera som ett komplement till den kvantitativa metoden. Denna metod tillämpas på grund av att vi författare ska erhålla en förståelse och information angående fakturaköp inom factoringbranschen. Intervjuer kommer att genomföras med personer som är ansvariga för fakturaköp vid factoringbolag. Intervjuer kommer inte vara djupgående utan avser att ge oss grundläggande information om branschen. Genom att diskutera med dem hoppas vi kunna få ut så relevanta data så möjligt (se bilaga 4). Vi förhåller oss dock objektiv till den information som vi erhåller av aktörer som vi avser att intervjua eftersom vi är positivister. Det deduktiva angreppssättet vi applicerar kommer inte att förändras. 11

19 2.6 Källkritik sekundärkällor BENGTSSON & ZHANG 2012 Innehållet och kvaliteten av källor kan skilja sig (Holme & Solvang, 1995, s.136) vilket betyder att vi författare, måste kritiskt granska all information som rör vår studie. Vi har under arbetets gång systematiskt försökt att validera och kritisera våra källor för att försäkra oss om att vi erhållit och använt oss av lämplig information. Som Holme och Solvang (1995, s.141) beskriver, bestod vår källgranskning av att försäkra oss om källornas ursprung, hur källorna ska tolkas samt hur användbart materialet är för studiens syfte. Vi måste därför avgöra ifall de källor vi använt oss av är ämnat för vetenskapligt syfte samt hur källorna ska tolkas i relation till studiens syfte. Vi börjar vår datainsamling med att, utifrån vår problemformulering söka i olika databaser (Diva och Ebsco) för att skapa en vetenskaplig grund för vår studie. Basen i vår studie utgörs av vetenskapliga artiklar från källor med ett vetenskapligt syfte samt offentlig information som ger oss en god inblick i de problem som finns inom det undersökta forskningsområdet. Vi har använt oss av nyckelorden: Factoring, cash management, agent theory, finance, CCC, liquidity, debt structure, long-term debt, short-term debt då vi försökt erhålla den grundläggande teoretiska basen för studien. Vi kompletterar den vetenskapliga grunden med ytterligare information från institutionella källor (Ibid, 1995, s.140) för att säkerställa en överblick över undersökningsområdet. Komplimenteringen utgörs också av källor från aktörer på undersökningsområdet, det vill säga aktörer som är aktiva inom fakturahandeln Vetenskapliga artiklar Vår utgångspunkt i studien är att finna ett samband mellan teori och praktik. Därför har vi författare, valt att använda vetenskapliga artiklar som skrivs i forskningssyfte inom den aktuella område. Dessa artiklar ska fungera som en teoretisk grund för vår studie. De vetenskapliga artiklarna är publicerade i de internationella ekonomiska journalerna (Journal of Financial Economics, American Economic Review & Management Science etc.) som är granskade av andra forskare (Peer Review) och har tillämpats i många olika vetenskapliga sammanhang. Genom vår observation bedömer vi att de artiklarna är lämpligt för den här studien. Då vi söker efter användbara artiklarna, försöker vi alltid finna den ursprungliga författare till den teori och modell som vi använder i vår text. Förstahandskällor och Peer Review är de två viktigaste kriterier till oss författarna under sökprocess. På grund av vår eftersträvan att använda den ursprungliga källan kan vi anse att vissa vetenskapliga artiklar har några år på nacken, vilket kan ifrågasätta dess relevans. Vi författare är medvetna om denna omständighet, därför har vi under process granskade dess relevans genom att jämföra andra vetenskapliga artiklar inom samma område. Tillämpning av artiklar sker, då vi finner bevis för dess trovärdighet. För att få en bredare syn på olika teorier och modeller har vi valt att tillämpa artiklar från forskare i olika länder, det vill säga, att många artiklar är på engelska då den största andelen forskning har skett utanför Sverige Elektroniska källor Våra elektroniska källor består av officiell statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och kompletterande information från Sveriges Riksbank. SCBs syfte är att förse allmänhet och kunder med statistik som ska fungera som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning, vilket i första hands görs på uppdrag av regeringen och andra myndigheter (SCB, 2012). Den informationen som har erhållits av Riksbanken är kvantitativ statistik där SCB agerat som 12

20 sammanställare av statistiken. Vi anser därför att källorna har god kvalitet. Informationen i källorna rör utlåning via factoring vilket anses som relevant för studiens syfte. Det finns även ingen chans för feltolkning av informationen då källorna endast presenterar kvantitativ data. Vi har även använt två andra elektroniska källor för att utveckla en förståelse för vad factoring innebär samt att finna kompletterade statistik för factorings utveckling. Vi erhöll information om factoring och penningmarknaden som publicerades av den Svenska Bankföreningen. Föreningen representerar bankerna i Sverige och deras medlemmar består av banker, finansbolag och bostadshypotek som ingår i olika bankkoncerner. Föreningen avser att representera medlemsföretagen gentemot myndigheter och organisationer. En av uppgifterna de har är att lämna synpunkter och förslag till lagar som rör banker och finansbolag (Svenska Bankföreningen, 2012). Eftersom Svenska Bankföreningen uppenbarligen är en intresseorganisation för banker och finansinstitut kan motivet bakom dess publikationer ifrågasättas. Vi anser att materialet vi använt i vår studie inte ger någon missvisande bild av verkligheten. Då vi endast använder källan för att erhålla deskriptiv information som förklarar hur factoring går till och olika variationer av factoring, anser vi att innehållet inte på något sätt kan ge oss en felaktig uppfattning av verkligheten. Vi erhöll kvantitativ statistik om factoring i Europa genom en årlig undersökning som publicerades av Factors Chain International (FCI). FCI beskrivs som ett globalt nätverk, vars mål är att främja internationell handel genom factoring och andra relaterade finansiella tjänster (FCI, 2012). Vi författare är medvetna om att organisationen är en intresseorganisation och är i vissa avseenden vinklad. Därför kan deras data kritiseras, då det kan finnas motiv för att de skulle försköna datan. Då det råder en brist på information om factoring och dess påverkan får vi författare förlita oss på denna källa. Vi har dock använt informationen restriktivt för att inte skapa en missvisande bild av verkligheten Litteratur En stor del av den litteratur vi har använt diskuterar främst ämnen som rör vår vetenskapliga utgångspunkt, metodik samt val av angreppssätt. Litteraturen avser att ge oss en klar bild över hur vår förförståelse, kunskapssyn, perspektiv, angreppssätt och metodval kommer påverka vår studie. Litteraturen är främst avsedd för studerande på magisternivå samt forskningsstudenter men vi kompletterade med böcker som avser att ge en introduktion på ämnet. Både böcker från svenskt och utländskt ursprung har använts för att säkerställa att de diskuterade ämnena i litteraturen överensstämmer. Vi anser att informationen är säkerställd, dock kan kritik riktas mot relevansen då vissa av dessa källor är åldersstigna. Vissa böcker har även använts för teoriavsnittet i studien. Då factoring är en form av Cash Management teknik anser vi att det, för läsarens skull, är viktigt att sammankoppla undersökningsområdet med den teoretiska funktion som factoring avser att fylla. Böckerna ger en introduktion till Cash Management området vilket verifieras och kompletteras med vetenskapliga artiklar på området. Vi anser att informationen är korrekt, dock ska det belysas att vissa böcker vi använt, inte är ämnad för magisternivå. Övrig litteratur består av lagtexter då vi ger en introduktion till ämnet. Lagtexterna är endast avsedd att komplettera den inledande informationen om ämnet och används restriktivt Databaser Databaser är ett bra verktyg för oss att finna den befintliga kunskapen i största möjliga utsträckning. Umeå universitetsbibliotek erbjuder oss studenter tillgång till olika databaser 13

21 såsom Thomson Reuters Datastream, EBSCO Host och bibliotekets album för sökning av kvalitativ samt kvantitativ information. Thomson Reuters Datastream är världens största finansiella databas som ha tillgång till olika index, prognoser och mängder av affärsdata över alla branscher (Thomson Reuters, 2012). Vi anser att det här är en bra källa som förser oss med data av hög kvalitet till vår studie. Genom att söka i EBSCO Host hittar vi bevis för att det saknas studier och vetenskaplig forskning inom factoring. Samtidigt finner vi många vetenskapliga artiklar som rör ämnesområdet för våra utvalda teorier. Det är den mest använda databasen i vår studie, vilket vi anser vara en bra källa för att den förser oss med en bred överblick över den vetenskapliga forskning som gjorts inom alla forskningsområden. Vi finner forskning på factoring som är gjorts ur en juridisk synvinkel. Universitets biblioteksalbum anser vi vara en lämplig källa för oss studenter att hitta litteratur och publikationer som är användbar för vår studie. Samtidigt har biblioteket en begränsning, då vi endast har tillgång till Umeå Universitets samlade litteratur. Utöver de databaserna, har vi författarna också använt oss av databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) för att bekräfta att det saknas studier och forskning inom factoring på den svenska marknaden. Med tillämpning av DiVA finner vi författare bekräftelse att factoring är ett område där behövs mer ingående ekonomisk forskning. Det ligger även till grund för studiens uppkomst. DiVA är en extra utökad databas som bekräfta vår grundtanke. Därför anser vi författare att den kan tillämpas i studien. 14

22 3. Teoretisk referensram Kapitlet redogör den bakomliggande teoretiska plattformen för factoring. Kapitlets disposition utgörs första av en argumentation om de grundläggande relevanta teorierna som en referensram och följs sedan av de teorier som ligger till grund för vår problemformulering. 3.1 Teorival För att illustrera factorings påverkan på företag, börjar vi kapitlet med att relatera de olika teorierna till factoring. En redogörelse för varför vi använder dessa teorier anser vi nödvändig, för att läsaren ska förstå fördelar och implikationer vid användning av factoring. Ett återkommande problem som företag måste handskas med är hur de ska hantera sina kortfristiga tillgångar så likviditetsproblem inte uppstår i företaget. Cash Management är ett samlingsnamn för teorier och modeller för att hantera de kortfristiga tillgångarna i företaget då det fundamentala problemet, att in- och utflöde av likvida medel inte sker vid samma tidpunkt (Orgler, 1969, s.77). En bra illustration av detta flöde av kapital sker genom den så kallade kassacykeln, vilket beskriver tiden mellan företagets utgifter och inkomster (Maness & Zietlow, 2005, s.37). Factoring är en teknik att lösa problematiken med tidsaspekten på inoch utflöde genom försäljning av kundfodringar så att likviditetsproblem inte uppstår (Svenska Bankföreningen, 2010, s.18). Factoring, som i grund och botten är en kortfristig skuld, har som mål att minska likviditetsproblem i företag och finansiera företaget kundfodringar. Dock kan det i processen uppstå problem för företaget. Den vetenskapliga litteraturen inkluderar fyra teorier som avser att beskriva avgörande faktorer då företaget bestämmer längden på deras skulder. De fyra teorierna är agentteori, signal- och likviditetsteori, matchningsprincipen samt skattefördelar vid skuldfinansiering (Stohs & Mauer, 1996, s. 282). Vi väljer att fokusera på agentteorier som har utvecklas. Valet av teorierna beror på vårt intresse att undersöka om dessa teorier har någon verklighetsanknytning om man fokuserar på icke-traditionell finansiering, som factoring. Agentkonflikter kan leda till stigande kostnader för företaget då factoring används för finansiering, vilket flertalet artiklar pekar på. Vi väljer att inte fokusera på teorier som rör skattefördelar, signal- och likviditetsteori samt matchningsprincipen vid skuldfinansiering, av den praktiska anledningen att datainsamlingen blir för tidskrävande för vår studie. Teorierna kommer att diskuteras djupgående inom detta kapitel för att sedan mynna ut i en operationalisering för att utföra undersökningen. Cash Management och Kassacykeln diskuteras för att läsaren ska få en bättre förståelse om factorings huvudsyfte. De resterande teorierna som avser agentteorierna, ligger i sin tur till grund för studiens undersökningssyfte. Vi anser att agentteorierna kan ge en teoretisk förklaring för den praktiska situationen inom factoringbranschen. Teorierna undersöks för att erhålla information om de kan förklara effekterna på företag som använder factoring som ett finansieringsinstrument. 3.2 Cash Management Företag har i stor del ofta försummat arbetet med att effektivisera sina omsättningstillgångar. Mycket av företagets kapital ligger bundet i tillgångar såsom varulager och kundfodringar. 15

23 Det innebär att de företag som inte har fungerade rutiner och metoder för att hantera kundfodringar, betalningsrutiner, kassahållning inte kan nyttja det bundna kapital som skulle kunna användas till ytterligare investeringar och stödja företagets expansion. Det påverkar också företagets likviditet ifall en sådan kris skulle uppstå i företaget. Cash Management avser att effektivisera och förbättra hanteringen av likvida medel. (Larsson, 2009, s.13) Det fundamentala problemet med företagande och likviditet är att kassainflöden och kassautflöden ofta sker vid olika tidpunkter vilket leder till tidpunkter med överskott och underskott i företagets likviditet. Förutom de fundamentala problemen, uppstår det även andra problem såsom beslut som rör optimala nivåer på kassabalansen samt budgeterings kontroll. (Orgler, 1969, s.77) Andra viktiga aspekter med Cash Management problem diskuterades av Keynes (1936, s ) då han diskuterar varför individer är villiga att hantera kontanter som inte genererar någon avkastning. Han drog slutsatsen att individer har en likviditetspreferens då motiv finns för att genomgå transaktioner, försiktighetsåtgärd mot likviditetschocker samt motivet att kunna spekulera. (Ibid, 1936, s ) Figur 5 visar en sammansättning av 24 olika icke finansiella företag på OMX30 bestående av tillverkningsföretag, IT företag, elektronikföretag, tobaksföretag mm. Den visar hur mycket av de totala tillgångarna av alla företagen består av kundfodringar, inventarier samt kontanter (Datastream, 2012). Som figuren berättar, består balansräkningen av en betydande del av de olika tillgångsslagen som Cash Management avser att förbättra rutinerna kring. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inventarier Kontanter och kortafristiga investeringar Kundfodringar Totala Tillgångar Figur 5: Tillgångsslag Icke Finansiella Företag OMX 30 Källa: Datastream De totala fodringarna för de undersökta företagen ligger på en nivå runt 20 % samt kontanter och kortfristiga investeringar (främst i värdepapper) på runt 10 %. Företagens inventarier beror främst på vilken verksamhet företaget är involverad i samt vilken karaktär på branschen företaget är verksamma i. De totala inventarierna ligger på ungefär samma nivå som kontanterna och kortfristiga fodringar. Tillsammans utgör dessa tillgångsslag runt 40 % av de totala tillgångarna. (Datastream, 2012) Begreppet Cash Management härleds från amerikanska litteraturen och innefattar alla teorier och metoder for att hantera likvida medel i företag. Eftersom ingen tillämbar översättning till 16

24 svenska finns, har begreppet Cash Management blivit vida accepterat även i. Sverige (Larsson, 2009, s.13) Den viktigaste beståndsdelen av varje cash management plan är budgetering av kassaflöden. Ett företags budget involverar detaljerad information om in- och utflödet ur varje konto för att analysera vilket minimibehov av likvida medel som behövs. Budgeteringen sker över olika tidsperioder från ett år, till månadsvis och veckovis beroende på företagets karaktär. (Orgler, 1969, s.78) För att företag ska uppnå det behov av likviditet som företagets operationer innebär, finns flera olika policyer angående kundfodringar som avser att effektivisera hanteringen av dessa. Några av de vanligare principerna som påverkar likviditeten är kunders kreditfinansiering, användning av kreditfirmor, användning av inkassoföretag, fakturaköp och belåning. (Mian & Smith, Jr, 1992, s.171) Målet med Cash Management är att öka aktieägarnas avkastning på deras aktiekapital genom att effektivisera användningen av företagets investerade kapital. Detta görs genom att administrativa rutiner och system förbättras för att minska kostnader och öka omsättningshastigheten. (Larsson, 2009, s.18) Cash Management och Factoring Factoring kan relateras till Cash Management, då det är en strategi för att underlätta budgeteringen av in- och utflöden av likviditet i företagen. Factoring kan minska tiden mellan ut- och inbetalningar och skapar likviditet i företaget. De flesta industrier har standardiserade villkor vid köp av tjänster och varor. Då vissa av dessa villkor innefattar långa kredittider för företag, kan factoring minska tiden mellan leverans av varor och betalning. 3.3 Kassacykel Tid och kapital är två element som alltid vara betydande för ett bolag. Det finns en stark koppling mellan de två elementen. Den grundläggande tanken är att göra hög avkastning med bolags kapital under en kort tid. Olika längd på kapitals cirkulationstid inom bolag resulterar i olika avkastning. Ju längre kapitalet är kvar i bolags cirkulation desto lägre nyttjandegrad har kapitalet. Rörelsekapital är den typen av kapital som bolag använder för att finansiera sin dagliga verksamhet. Det är en avgörande faktor för att ett bolags verksamhet fungerar från dag till dag. Rörelsekapital består framförallt av kundfordringar, varulager och leverantörsskulder. De posterna speglar ett bolags kortfristiga finansiella förmåga. Genom att optimera rörelsekapital skapas många olika möjligheter för bolag både på kort som långsikt. Förbättrat rörelsekapital kan medföra bolags ökade konkurrenskraft och högre lönsamhet. (Seeger och Locker, et al., 2011, s.87-98) Att effektivt administrera rörelsekapital är signifikant för bolag anser Smith (1980, s ). Han menar att effektivitet har stor påverkan på de risker bolaget är utsatta för, lönsamhet och även bolagets värde. Det finns många olika metoder som mäter ett bolags kortfristiga finansiella förmåga att hantera sin nödvändiga dagliga verksamhet. Kassalikviditet (quick ratio) och balanslikviditet (current ratio) är två exempel på de måtten. Måtten visar hur väl bolags kortfristiga skuld täcks av omsättningstillgångar. Richards och Laughlin (1980, s.32-38) inser dock att dessa mått inte ger en bra indikation om företagets kassaflöde. Istället förespråkar forskare att använda löpande likviditetshantering (ongoing liquidity management). 17

25 Ett utmärkt mått för löpande likviditetshantering är kassacykel som även i engelsk term nämndes som cash conversion cykel (CCC) eller cash-to-cash cykel (C2C). Den anger verksamhetens effektivitet genom att beräkna den tidsperiod där bolags kapital är bundet i rörelsekapital (Larsson, 2008, s.169). Rickards och Laughlin tog upp koncept kassacykel (CCC) i sin forskning (1980, s.32-38). Kassacykeln reflekterar den netto tidsintervall i dagar, mellan utgifter för bolags inköp av resurser och den slutliga inbetalningen från produktförsäljning (Rickards & Laughlin, 1980, s ). Kassacykeln ger mycket värdefull information till företagsledare som i sin tur kan använda den till att planera och investera framtida kassaflöden. (Maness & Zietlow, 2005, s.36-37) Kassacykel kan beräknas med formel nedan vilket beskrivs av Maness & Zietlow (2005, s.36-38). Kassacykel (CCC) = Varulagerperiod (DII) + kundfordringsperiod (DAR) leverantörskuldperiod (DAP) Figur nedan visar hur kassacykel ser ut i ett bolag: Figur 6: Kassacykel Källa: Bengtsson & Zhang Elektronisk handel har åstadkommit en stor revolution de senast tiden. Fler och fler bolag väljer att göra sina penningtransaktioner på nätet. Kassacykel för många bolag har under den här tiden förändrats på grund av internetutvecklingen. Internet har skapat en enorm utveckling för system som har förmåga att påverka alla förutsättningar för kassacykeln. (Ibid, 2005, s.36) Kassacykel och Factoring Vi författare anser att genom tar hjälp av factoringföretag kan bolag förkorta sin kasscykel inom sin verksamhet samt öka sin kapitaleffektivitet. En förkortad kassacykel kan ge företag möjligheter att göra fler investeringar under samma tidsperiod vilket factorings avser att göra. Kassacykel kan förkortas genom att sälja kundfordring direkt till factoringföretag då kundfodringar uppstår. Företag får in kapital innan själva kundfordringen löper ut, för att sedan använda kapitalet till nästa investering. Utan factoring måste företaget vänta tills 18

26 kundfordrings inbetalning sker. Med factorings bidrag kan företag effektivisera kapital, anställa personal och resurser som företag använder i produktion. 3.4 Agentteori Det sociala samhällets utveckling och framsteg har stark koppling till en mängd olika samarbetsrelationer. En del av samarbetsrelationerna i dagens samhälle uppstår som ett agentförhållande som i sin form kan vara ett kontrakt mellan agent och uppdragsgivare. Agentförhållandet är ett samarbetssätt som har funnits länge i det sociala samhället som i nuläget blir allt mer vanligt. Förhållandet finns inom alla organisationer och samarbetsinsatser på varje nivå. Till exempel inom universitet, olika typer av företag, föreningar, kooperativ, statliga myndigheter, inom fastighetsbranschen och inom scenkonst är agentförhållandet den vanligaste samarbetsformen (Jensen & Meckling 1976, s.309). I denna uppsats ska vi ta upp agentförhållandet mellan kundbolag och factoringbolag. Agentteorin har under många år utvecklats och bidragit till att förstå situationer där agentproblem kan uppstå samt vilka åtgärder och mekanismer som kan appliceras på situationen för att lösa den. Agentproblem uppstår då två kooperativa parter har olika mål och ena parten utför ett uppdrag för den andra parten. Agentteorin avser att lösa två problem: då agenten och principalen har olika mål samt då det är svårt för uppdragsgivaren att verifiera vad en agent faktiskt gör. Uppdragsgivaren kanske önskar vissa handlingar från agenten men på grund av olika grad av riskvillighet mellan agent och uppdragsgivaren väljer agenten en annan handling. Teorin fokuserar på den mest effektiva kontrakteringen av dessa relationer som ska lösa dessa problem (Eisenhardt, 1989, s.58 59). Agentteorin har två olika inriktningar, den positiva agentteorin samt principalagentforskningen. Den positiva agentteorin fokuserar främst på att identifiera situationer då det kan uppstå agentkonflikter och beskriver mekanismer som kan reglera denna situation. Positivisterna är intresserade av varför vissa kontraktsrelationer uppstår. Forskarna av denna gren försöker även finna mekanismer som kan uppklara dessa kontraktsproblem. Forskarna har främst tagit fram mekanismer som rör informationssystem som minskar informationsasymmetrin mellan principal och agent. Andra mekanismer rör optimal kontraktering. Optimal kontraktering delas in i två olika typer av kontrakt, beteende- och resultatbaserade kontrakt. Beteendebaserade kontrakt avser att stävja agentens beteende och agera enligt principalens önskan. Kontraktet beskriver således hur agenten ska agera. Den andra typen av kontrakt är resultatbaserade kontrakt som justerar agentens mål närmare principalens mål. (Ibid, s. 59) Den andra grenen av agentteorin är principal-agentforskningen. Forskar av denna gren är intresserad av att hitta en generell teori om agentproblem. Denna gren är avsevärt mer matematisk och kräver mer antaganden men resulterar även i mer testbara implikationer. Dessutom fokuserar forskare på den optimala kontrakteringen av de undersökta agentförhållandena. (Ibid, s. 60) Båda dessa grenar av agentteorin försöker lösa olika avtalsmässiga problem såsom moral hazard, adverse selection och risk sharing. Med moral hazard avses avsaknaden av utövandet av tjänsten för principalen, vilket innebär att agenten inte utför den tjänst som enligt kontraktet ska utföras. Detta sker oftast då tjänsten är så komplex att principalen inte kan kontrollera vad agenten gör. Adverse selection avser problem då agenten förvränger sin egen förmåga för principalen. Detta problem uppstår för principalen då det är svårt för principalen att försäkra sig om kvaliteten hos agenten. Lösningar på detta problem är att 19

27 investera i informationssystem eller att konstruera resultatbaserade kontrakt. Principaler har också möjligheten att överföra risken från sig själv till agenten eftersom resultatet av ett förhållande inte enbart är beroende på agentens handlingar vid resultatbaserade kontrakt utan också av oberoende faktorer som principalen inte kan styra såsom teknologiska förändringar, ekonomiskt klimat, konkurrans samt statliga policys som kan påverka resultatet. Då resultatet kan förutses med stor säkerhet kommer kostnaden för att förflytta risken till den andra parten att vara låg. Då osäkerheten ökar kommer kostnaderna för att förflytta risken att öka för principalen. (Ibid, s.61) Forskningen inom detta område har funnit korrelationer med olika typer av mekanismer för att kontrollera ett principal-agentförhållande och olika variabler i det utformade kontraktet som båda parterna ingår. Detta leder till en ökning av användandet av optimal kontraktering vid principal-agentförhållanden. Forskare har funnit följande korrelationer: i. Användandet av informationssystem är positivt korrelerat med beteendebaserade kontrakt och negativt korrelerat med resultatbaserade kontrakt. ii. Resultatosäkerheten är positivt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och negativt korrelerad med resultatbaserade kontrakt. iii. Risknivån för agenten är positivt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och negativt korrelerade med resultatbaserade kontrakt. iv. Risknivån för principalen är negativt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och positivt korrelerade med resultatbaserade kontrakt. v. Resultatmätbarheten av agentens agerande är negativt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och positivt korrelerade med resultatbaserade kontrakt. Möjligheten att mäta resultatet av förhållandet och agentens agerande påverkar utformningen av kontraktet mellan parterna. Forskarna beskriver också en variabel som kallas för programeringsmöjlighet. Detta innebär den grad av lämplig beteende av agenten som kan specificeras innan relationen påbörjas, det vill säga hur lätt det är att mäta agentens beteende. Om beteendet kan mätas väl är beteendebaserade kotrakt lämpligare att använda. (Ibid, s.60 63) Agenten i dessa förhållanden har oftast ett incitament att handla i sitt egna intresse. Om mätbarheten är låg finns det större utrymme att agenten agerar efter sitt egna intresse. Watts och Zimmerman (1978, s ) hävdade i sin studie att företagsledningen kommer att försöka påverka redovisningsstandarder eftersom det dessa standarder kommer påverka den rapporterade inkomsten för företaget. Standarder som påverkar reglering, kompensationsplaner för ledning, skatter, rapporteringskostnader kommer påverka den rapporterade inkomsten i positiv eller negativ bemärkelse. Denna rapporterade inkomsten ligger ofta som grund för ledningens bonusar. Författarna menar att även om det skulle gynna företaget (principalen) att följa redovisningsstandarder kommer ledningen (agenten) att handla i sitt eget intresse och försöka påverka redovisningsstandarder genom lobbying. Watts och Zimmerman (1978, s ) kom fram till slutsatsen att ledningen kommer att spendera resurser för att påverka företagets framtida kassaflöde, vilket i sin tur påverkar ledningens kompensation. Ledningens egenintresse är således en positiv funktion av förväntad kompensation för kommande redovisningsperioder. Watts och Zimmermans (1978, s ) studie beskriver en situation där motstridande incitament och informationsskillnader finns mellan ledning och investerare för ett företag vilket Healy och Palepu (2001, s ) också studerade. De hävdade, i likhet med Watts och Zimmerman (1978, s ) att företag hade incitament att redovisa värden som är överskattade vilket skapar en informationssymmetri. De hävdade att detta kan påverka 20

28 förtroendet på kapitalmarknaderna om det inte finns förtroende för företagets rapportering. Mekanismerna som kan mitigera dessa informationsasymmetrier är en ökad reglering och en fullständig redovisning vid finansiell rapportering. (Healy & Palepu, 2001, s ) Agentproblematiken och informationsasymmetrin mellan långivare och låntagare har i studier visat sig påverkar företagets möjlighet till investeringar. Detta för att långivare använder sig av lånerestriktioner (debt covenants). Den rationella grunden för att använda sig av restriktioner är för att långivare vill undvika en värdeförflyttning från långivare till aktieägare genom att företag tar på sig skulder för att finansiera utdelningar till aktieägare. (Chava & Roberts, 2008, s.2086) Då företag bryter mot restriktionerna i låneavtalen kommer kontrollrättigheter av olika slag att tillfalla långivaren. Långivaren har då rätt till ökad insyn i företaget genom ökad rapportering, möjligheten att ingripa i företagets investeringsprocess. Långivaren försöker även att leda bort företaget från kostsamma tillväxtinvesteringar och försöka få företaget att investera i tillgångar som skapar kortfristiga säkra kassaflöden för att minska risken för sig själv. Författarna kommer fram till slutsatsen att investeringarna som företaget har möjlighet att genomföra kommer även att påverkas av bötesavgifter, högre ränta på krediter, rapporteringsoch observationskostnader samt en total strypning av krediter. (Ibid, s.2114) I en studie som Ross (1973, s ) utvecklade antog han först att agent och uppdragsgivare var två oberoende variabler och respektive. Både parternas slutliga mål var att nå sin maximerade nytta. Det mest diskuterade problemet inom agentförhållandet är konflikten mellan agent och uppdragsgivare. När ett val att handla sker under osäkerhet, där agent väljer att agera på ett slumpmässigt sätt, inom en möjlig åtgärdsinterval. En slumpmässig avkastning från agentens handling, är beroende av ett slumpmässigt tillstånd av verkligheten, som agenten inte känner till under sitt val av handling,. Agent och uppdragsgivare förhandlar fram en arvodesstruktur, som är en funktion av både agents handling och tillstånd av verklighet. I Ross studie (1973, s.134) antyder han att agents handlande, påverkar båda parterna och det arvode som sedan betalas ut är beroende på uppdragets avkastning. Han visar deras förhållande i en funktion nedan: (1) Med formeln menar Ross att när agenten tar olika beslut kommer avkastning vara olika och i sin tur kommer också agents arvode förändras. Ross (1973, s.134) nämner sedan två punkter om agents arvode. Det ena är att arvodesstrukturen är ett resultat av agentens handlande vid uppdrag eller i ett större sammanhang, ett resultat av en marknadsprocess. Under den här punkten är agents utförande en viktig faktor eftersom agentens arvode är beroende av hur väl agenten utför sitt uppdrag. Den andra punkten är att arvodets struktur har en direkt koppling till agents val av handling (Ibid, 1973, s.134). Här menar Ross att olika val av handlingar resultera i olika nivåer av nytta för uppdragsgivaren som sedan ger olika avkastning som har direkt koppling till agentens arvode. Den vanligast agent- och uppdragsgivarproblem kan uppstå när en agent tar sin egen förväntning över den subjektiva sannolikhetsfördelningen. Det vill säga att agenten agera i sitt eget intresse och vill ha maximerade nyttan av sitt uppdrag. (2) 21

29 En lämplig lösning till detta problem kan vara att introducera en optimal förhandlingssätt, som leder till en speciell arvodesstruktur, det vill säga att. När uppdragsgivare har tillgång till fullständig information om den arvodesstruktur, kommer uppdragsgivare agera på ett sätt då uppdragsgivaren maximera sin egen nytta. (3) Uppdragsgivares förväntning tar nu över den subjektiva sannolikhetsfördelningen och tillstånd av verklighet. Uppdragsgivaren vill ha ett resultat som är bäst för företaget, då det leder till att han/hon vill ha kontroll över sin agent och uppdraget. Med tillgång till information underlättas situationen för uppdragsgivaren. (Ibid, 1973, s.135) Å andra sidan, när uppdragsgivaren inte har tillgång till fullständig information, kommer agents handling ses som ett slumpmässigt beslut ur uppdragsgivares synpunkt. Brist på information orsakar oro för uppdragsgivare. I detta fall kan uppdragsgivaren ta fram en lösning, vilket begränsar. Uppdragsgivare kan till exempel ge sin agent en marknadsmässig minsta förväntade arvode eller nyttan för att dämpa möjligtvis existerande osäkerhet och ge sig själv en garanti att få den minsta förlusten. (4) Lösning till uppdragsgivares problem (3) begränsas av (4), där uppdragsgivare vill maximerade nyttan men på grund av osäkerheten som orsakas av informationsbrist, beslutar uppdragsgivare att ge sin agent ett minimiarvode som kan leda till att agentens prestation inte når det förväntade resultatet. Å andra sidan, genom (2) kan agenten optimera sin nytta, men uppdragsgivaren kommer inte att nå sitt önskade resultat. Under en sådan situation uppstår en typisk variationskonflikt, där uppdragsgivare står mellan två olika val. (Ibid, 1973, s.135) Pareto - optimalitet (Pareto - Effecient) togs upp både i Ross (1973, s.135) och Jensen & Meckling (1976, s.327), där uppdragsgivare och agent kommer överens om ett Pareto - optimalitet arrangemang. I ett sådant arrangemang bestämmer uppdragsgivare tillsammans med sin agent en optimal arvodesstruktur där båda parterna kan maximera sin nytta. Resurser är uppdelat på ett perfekt sätt där inga parter i detta arrangemang får relativ sämre nytta än den andra parten. (5) Där är en relativ viktningsfaktor. Ross (1973, s.135) Pareto - optimalitet är ett tillstånd som eftersträvs av både uppdragsgivare och agent, då de vill samarbeta under det mest effektiva sättet. Denna optimalitet är inte så enkel att uppnå, däremot brukar det uppstå Pareto - ineffektivitet (Jensen & Meckling 1976, s. 356), där bara ena part kan optimera sin nytta men inte den andra. I verkligheten är inte lätt att optimera båda agentens och uppdragsgivarens nytta utan att sänka nyttonivå på en av de ena parterna. Den optimala problemlösningen för uppdragsgivare anses därför inte vara Pareto - optimalitet. Däremot, genom att införa arvode för handling (fee - to - act) kan uppdragsgivare och agent tillsammans sträva efter Pareto - optimalitet. Förutsättning ska vara att uppdragsgivare ska ha fullständig information om agenten och kan ge direkta instruktioner till agenten. Därefter leder agentens handlande till olika arvodesnivåer, beroende på den valda prestationen. Uppföljning kan vara ett senare problem för uppdragsgivare. (Ross 1973, s.135) Det är snarare uppdragsgivarens beslut hur mycket uppföljningskostnader han/hon vill lägga ut för att ha kontroll över sin agents aktiviteter och uppdraget. Högre kostnader leder till minskad avkastning vilket kanske inte är den mest eftersträvande strategin för en nyttomaximerande uppdragsgivare. 22

30 I vissa situationer kan uppdragsgivare vara villig att betala en kompensation för att garantera sig att agenten inte utför vissa oönskade handlingar som kan orsaka skada eller reducerad avkastning. Om inga kostnader är associerade med agentens handlande, kommer aldrig uppdragsgivaren att maximera nyttan för uppdraget. I flesta agentförhållanden, finns uppföljning och kompensation mellan uppdragsgivare och agent. Detta kommer leda till en skillnad mellan agentens beslut och uppdragsgivarens nyttomaximera beslut. Den minskade avkastningen som uppstår på grund av beslutsavvikelse mellan agent och uppdragsgivare anses som en sort agentkostnad (Jensen & Meckling 1976, s.308). I Jensen och Mecklings studie tog de upp denna kostnad som en restförlust (residual cost). Enligt deras studie, består agentkostnader av tre delar: Uppföljningskostnader till uppdragsgivare Kompensationskostnader till agent Restförlusten Jensen och Mecklings (1976, s.309) definition av ett rent agentförhållande är ett förhållande mellan aktieägare och chef för ett företag. De anser att ett modernt företag med diffust ägarskap, kan förknippas med den allmänna agentkonflikten på grund av problem om separation av ägarskap och kontroll. Företag finansieras oftast med skulder och utomstående aktieexponeringar. Företagschefen är agent till företags aktieägare som anses vara uppdragsgivare. En chef som äger 100 % av företagets aktier kommer att driva företaget på ett sådant sätt så han kan maximera sin egen nytta men det är samma som företagets nytta i det här fallet. När företaget har en hög avkastning är det också direkt vinst till chefen. När chefen säljer aktieexponeringar till utomstående kommer hans agentkostnader genereras av skillnader mellan hans egen intresse och de utomstående aktieägarna. (Ibid, 1976, s.312) Om chefen nu äger 95 % av företagets aktier kommer hans handling begränsas av den potentiella minoriteten av aktieägarna. De potentiella minoritetsägarnas intresse och chefens intresse kommer inte vara helt lika. Det pris som de har betalat för sina aktier kommer spegla uppföljningskostnader och är en effekt av avvikelse mellan de olika parternas intresse. När chefen nu inte äger hela företaget kommer chefen inte genomföra vissa handlingar som kan orsaka stora problem eller förlust för företaget. (Ibid, 1976, s.312) En del av agentteorin som är av stor betydelse för studien är de mekanismer som finns för att minska agentproblematiken. En av dessa mekanismer är skuldvillkor mellan långivare och låntagare. Författarna framhäver två olika typer av villkor används, kapitalvillkor och prestationsvillkor, för att medla mellan långivare och låntagare. Christensen & Nikolaevs (2011, s ) teori uppstod ur Jensen & Mecklings (1976, ) teori vilket också hävdar att villkor kontrollerar agentproblemen genom att ändra ledningens beteende och incitament. (Christensen & Nikolaev, 2011, s.76) Christensen & Nikolaevs (2011, s ) teori berör en entreprenör med finansiella svårigheter som söker extern finansiering för olika projekt. Projektets avkastning påverkas av entreprenörens handlande och således också avkastningen som den externa investeringen skapar för långivaren. Eftersom entreprenören har kontroll över projektet skapar det intressekonflikter mellan långivare och låntagare. Aghion & Bolton (1992) hävdade att kontrakt inte var kompletta eftersom principalen inte kan förutse framtida handlingar från agenten. Christensen & Nikolaevs (2011, s ) teori bevisar att man kan lösa agentproblem med att kontraktmässigt avtala om en avkastning för entreprenören samtidigt som skuldvillkor säkerställer godtagbart handlande från entreprenörens sida. 23

31 Kapitalvillkor är villkor som avser att låntagaren upprätthåller vissa redovisningsmässiga ration i balansräkningen enligt avtalat. Dessa ration avser oftast skuldgraden i företaget. Mått på skuldgraden kan vara current ration, debt-to-tangible assets, debt-to-equity. Om låntagaren inte upprätthåller kraven på ration kommer kontrollen över projektet att tillfalla långivaren som då kan omförhandla eller likvidera finansieringen för projektet. Författarna hävdar att bästa sättet att minska agentproblematiken genom att se till att agenten agerar enligt principalens önskan är kapitalvillkor. (Christensen & Nikolaev, 2011, s ) Den andra typen av villkor är prestationsvillkor. Prestationsvillkor avser projektets årliga resultat. Redovisningsmässig ration i resultaträkningen kan ge kontroll till långivaren om inte entreprenören upprätthåller de avtalade ration. Dessa ration innefattar debt-to-earnings, debtto-cash flow och interest coverage. (Ibid, 2011, s.81) Prestationsvillkoren har förmågan att på ett tidseffektivt sätt utan fördröjning förflytta kontroll till långivare än kapitalvillkoren då dessa släpar efter tidsmässigt. Kapitalvillkoren ser till att principalen inte råkar ut för stora förluster medans prestationsvillkoren fungerar som indikationer för hur entreprenören (agenten) sköter långivarens (principalen) investering. En negativ utveckling av prestationsvillkoren ger långivaren möjligheten att upptäcka en negativ trend, omformulera avtalet och minska agentkostnaderna. (Ibid, 2011, s.81 82) Jensen & Meckling (1976, ) presenterade flera olika problem med skuldfinansiering som kapital- och prestationsvillkoren kan minska. Så kallad asset substitution innebär att det egna kapitalet är relativt litet i projektet vilket innebär att avkastningen på det egna kapitalet är högt om projekt lyckas. Det innebär ett ökat risktagande från ledning och entreprenör. Ett kapitalvillkor som upprätthåller en godtagbar nivå på det egna kapitalet kan minska risktagandet i projektet och risken för långivaren (principalen). (Ibid, 2011, s.82) Debt overhang innebär att företag inte kan genomföra projekt eftersom för mycket skuldfinansiering skapar värde som tillfaller långivarna och tar värde från aktieägarna. Detta innebär ett ökat risktagande för att en del av avkastningen ska tillfalla aktieägare för projektet. Detta problem minskar då aktiekapitalet ökar, vilket kapital- och prestationsvillkor kan realisera. (Christensen & Nikolaev, 2011, s. 82) Claim dilution uppstår då ledningen erhåller nya skulder utan att tillföra nytt eget kapital till projektet. Detta innebär att värdet på långivarens tillgång (utstående skuld till projektet) minskar. Författarna hävdar att prestationsvillkor är mindre effektiva att mitigera dessa problem eftersom företaget kan minska det egna kapitalet så länge nya investeringar är tillräckligt lönsamma. (Ibid, 2011, s.82) För att minska agentkonflikterna måste principalen se till att agenten agerar enligt principalens intresse. För att detta ska ske måste entreprenören ges en penningmässig avkastning så att den effektivaste handlingen väljs av entreprenören (agenten) varje gång. Denna lösning på agentproblematiken är kostsam då endast en lite avkastning återstår till långivare och långivaren vill då inte investera i projektet. Således innebär det att avkastningen är för dålig för att erhålla finansiering även om projektet avkastar ett positivt NPV. (Ibid, s. 82) Contingent control allocations ett sätt erhålla finansiering av ett projekt och innebär att långivaren återtar kontrollen av projektet då redovisningsration visar att entreprenören inte kommer ta det optimala beslutet. Nackdelen är dock att redovisningsinformation inte mäter verkligheten till fullo och leder till ett obefogat kontrollövertagande och är en icke optimal likvidering av projektet. Eftersom i vissa situationer så har entreprenören och långivaren inte samma intresse och entreprenören kan försöka förflytta värde från långivare till aktieägaren. Detta innebär att den part som riskerar att bli utsatt för värdeförflyttning erhåller kontroll om redovisningsration ej uppehålls. (Ibid, 2011, s.80) 24

32 3.4.1 Agentteori och Factoring BENGTSSON & ZHANG 2012 I vår uppsats anses factoringbolaget vara uppdragsgivare och kundföretaget är agent som anlitas av factoringbolaget för att skapa en avkastning på factoringbolagets investering. Genom att utforma ett kontrakt mellan parterna, kommer kundbolaget vara i tjänst för factoringföretaget och kontraktet kommer att öka flödet på kundbolagets kortfristiga kapital. Factoringföretaget kommer in som en finansiell mellanhand (Ross, 1973, s.134) för att förkorta företagets kundfordringsperiod och frigöra denna del av det kortfristiga kapitalet, så det kapitalet kan flöda vidare till nästa investering eller projekt. Varför kundföretaget ses som en agent och inte tvärtom är för att factoringföretaget ses som principal på grund av investeringen (köp av kundfodringar) samt att kundföretaget har incitament som skiljer sig från factoringföretagets. Factoringföretag har även möjlighet att likvidera finansieringen genom prestationsvillkor i kontrakt som diskuterades av Christensen & Nikolaev (2011, s.?). Kundföretaget måste enligt kontraktet ge factoringföretaget en avkastning på den finansiering som de erhåller Kritik mot agentteori Teorierna hävdar att alla parter är nyttomaximerande (Ross, 1973, s ). Vi hävdar att nyttan som parterna försöker uppnå, innehåller mätningssvårigheter. Nyttan kan mätas i form av pengar. Andra faktorer som teorin inte tar upp är andra mått på nytta. En agents rykte kan till exempel vara ett mått på nytta. Andra etiska, monetära och så kallade icke finansiella mått borde komplimentera teorierna. Pareto - optimalitet som både Ross (1973, s.135) och Jensen & Meckling (1976, s.327) tar upp, beskriver en situation där båda parterna uppnår sin egna maximala nytta. Mätningssvårigheterna i denna situation är uppenbara då andra aspekter förutom finansiella aspekter påverkar parternas maximala nytta. Bevisbördan är hög, då man ska göra uttalanden om vem som har uppnått relativt mer nytta i ett agentförhållande. Användandet av dummyvariabler har förekommit i flera av de underliggande teorierna vid mätningarna av situationer där agentkonflikter kan uppstå (källa) vilket kan minska det empiriska resultatet. Dock kan användandet av dummyvariabler anses som praktiskt försvarbart då genomförandet av undersökningen förenklas avsevärt. Ross antaganden (1973, s ) angående att förhållandet innehåller endast två parter anser vi passa situationen i factoringbranschen men generellt sätt är fallet inte alltid så. Exempel på detta är styrelser i bolag där fler parter agerar som uppdragsgivare och styrelsen agerar agent. 3.5 Empirisk hypotestester Genom ett positivistiskt synsätt, ska vi författare genom deduktion av kvantitativ data, testa hypoteser som ska bevisa eller förkasta studiens underliggande teorier. Hypoteserna berör de diskuterade teorierna och avser att applicera de inom factoringbranschen. Modeller och teorier är ofta en enkel förklaring som ska spegla verkligheten. De framtagna hypoteserna avser att testa de befintliga teoriernas relevans på undersökningsområdet. Variablerna i hypoteserna har därför modifierats för att passa undersökningsämnet, vilket presenteras i den praktiska metoden. Vi kommer att förklara hypotesernas variabler i avsnitt 4.2 för att läsaren ska förstå vad det är som hypoteserna avser att testa. Nedan presenteras studiens hypoteser. Författarna kommer att försöka bevisa huvudhypoteserna genom att testa de nio underhypoteserna. En sammanställning av underhypoteserna kommer att leda fram till en slutsats om de ställda huvudhypoteserna vilket även studiens avsedda mål är. 25

33 3.5.1 Huvudhypoteser Det finns en principal-agentkonflikt mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige. Kundföretagen påverkas negativt av principal- agentförhållandet Underhypoteser Moral hazard och risk sharing f rekommer inom factoringbranschen. Kapital- och prestationsvillkor förekommer i branschen. Företags val av factoringföretag beror på avkastning som kundfordring genererar. Företag med osäkra kundfordringar tillåter factoringföretag att ta ut ett högre arvode för att få in kapital till företag. Företag som säljer kundfordring med villkor (factoring utan regress) får in mer kapital än företag som säljer sin fordring med regress Företag är inte villigt att betala högre än marknadspris när det uppstår informationsbrist. Högre arvode tyder på att faktorn är bättre informerade än företag som anlita dem. Företag och factoringföretag försöker nå Paretoineffektivitet. 26

34 4. Praktisk metod BENGTSSON & ZHANG 2012 Föregående avsnitt introducerade studiens teoretiska bas. Vi vill i detta avsnitt koppla samman teori och praktik då vi förklarar vårt tillvägagångssätt och hur vi bearbetade den insamlade datan. Vi vill också lägga fram kritik mot våra källor. 4.1 Undersökningens utgångspunkt Studiens problemformulering: Finns det en agentkonflikt mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige samt hur påverkas kundföretagen av principal- agentförhållandet?, undersöktes ur ett positivistiskt synsätt, med ett deduktivt angreppssätt. Vi ville ge en korrekt bild av verkligheten och inte en förklaring till den därför utfördes en kvantitativ studie. Studiens vetenskapliga utgångspunk och teoretiska referensram låg till grund för de val vi författare gjort för att genomföra studien. Även om de vetenskapliga utgångspunkterna hanterades separat från datainsamlingsmetoderna ska dessa dock vara starkt sammankopplat (Johansson Lindfors, 1993, s.91) Vi avsåg att uppnå ett statistiskt urval som speglade verkligheten, samt att processen att samla in data och bearbeta den på ett sätt som gav oss minimala fel för att upprätthålla en korrekt och verklig bild av de undersökta subjekten. Ett identifierat problem var att tillgången till information och access påverkades av existerande lagordningar för att skydda factoringföretagens kunder. Avsnitt 4.5 diskuterar hur dessa faktorer påverkar studien. Vår planering av den praktiska implementeringen av studien, fick oss att inse vissa svårigheter med studien. Studiens deduktiva angreppssätt ska utmynna i testbara hypoteser angående teorierna. Eftersom teorierna inte har applicerats på factoringverksamhet, är vi tvungna att göra subjektiva modifieringar av teorierna som ska appliceras under denna studie på factoringbranschen. Vår egen tolkning av modellens variabler, som ska appliceras på factoringprocessen, presenteras i avsnitt Studiens variabler För att erhålla en bättre koppling mellan teori och verkligheten har vi valt att modifiera utvalda variabler i teorierna, så att de kunde appliceras på factoringprocessen. Dessa modifikationer var våra subjektiva tolkningar av teorierna då den skulle appliceras på factoring. Vi ville försöka ta hjälp av hypotestesternas variabler för att finna kopplingar mellan teori och verkligheten. Teori Verklighet Tolkning av teori Variabler Hypoteser Figur 7: Figur Koppling 8: Koppling 27 Källa: Bengtsson && Zhang

35 Vi för en argumentation om valen, samtidigt som vi var medvetna om de empiriska konsekvenserna. Vi försäkrade oss om att våra subjektiva tolkningar var mätbara samtidigt som de var representativa för variablerna i modellen. Moral Hazard och risk sharing Moral hazard innebär att agenten inte åtar sig sin uppgift enligt kontraktet som båda parterna ingått (Eisenhardt, 1989, s.61). Vi författare anser att detta sker inom factoring då kundföretagets (agentens) kund inte betalat fakturan på avsedd tid. Vi kommer således använda oss av dummyvariabeln kreditförlust om detta drabbar factoringföretaget vilket således orsakar en kreditförlust vid ett sådant tillfälle. Risk sharing innebär att principalen överför risken från sig själv till agenten (Eisenhardt, 1989, s.61). Detta görs då fakturaköp sker med regress. Den undersökta variabeln i detta fall är om factoringföretaget ansvara för all kreditrisk eller inte. Vi använder oss i detta fall av en dummyvariabel. Kapital- och prestationsvillkor Med användning av kapital- och prestationsvillkor avser vi att undersöka om factoringföretag använder sig a villkor som berör företagets årliga prestation och kapitaltäckningsgrad. Vi kommer således använda oss av dummyvariabler och undersöka om kundföretagen måste upprätthålla en viss grad på följande mått: current ratio, debt-to-tangiable assets, debt-to-equity, debt-to-earnings, debt-to-cash flow och interest coverage (Christensen & Nikolaev, 2011, s ). Det belopp som kunden erhöll när fakturaköp skett. Denna hypotes undersökte hur stor del av det totala fakturabeloppet som kunden erhöll. Detta var ett mått på informationsskillnaden mellan factoringföretag (principal) och kunden (agent) enligt Ross (1973) agentteori. Vi ansåg att detta var ett bra mått på informationsskillnad. Ju större procentuell skillnad mellan fakturans totalbelopp och det erhållna beloppet visade hur stor informationsskillnad det finns mellan agent och uppdragsgivare. Kundfordringar med låg kreditvärdighet (B, C eller ej fastställd kreditvärdighet) ledde till högre arvode för factoringföretaget (agenten). Detta tydde på att factoringföretaget hade mer information om fakturans kreditvärdighet. Detta diskuterade Ross (1973, s ) i sin agentteori. Han hävdade att om ena parten hade mer information än den andra parten, utnyttjade denna part möjligheten att maximera sin nytta. Arvodet var den procentuella skillnaden mellan fakturabeloppet och det som kunden erhöll vid fakturaförsäljning till faktorn. Vi undersökte skillnaden mellan kostnaden för fakturaköp med och utan regress. Inom factoring tar antingen faktorn eller kunden på sig kreditrisken vid ett fakturaköp. Då det inte är samma risk, får de samma effekter, kostnaden för finansiering ökar eller minskar beroende på vem som tar på sig risken. Det borde innebära att kunder med högre kreditrisk är villig att ta på sig mer risk. Således innebär det att kunder med högre kreditvärdighet använder factoring utan regress i större utsträckning än kunder med lägre kreditvärdighet. Ross (1973, s ) hävdade att om ena parten har mer information än den andra kommer den ena parten att försöka maximera sin nytta. Studiens mått på informationsbristen vid fakturaköp var priset som kunden betalade för tjänsten. Vi ansåg att denna variabel var ett bra mått på informationsbrist. Marknadspriset var den genomsnittliga kostnaden för fakturaköp. Arvodet var den procentuella skillnaden mellan fakturabeloppet och det belopp som kunden erhöll vid fakturaförsäljning till faktorn. 28

36 Pareto - ineffektivitet uppstod då ena parten maximerar sin nytta medans den andra parten inte uppnår maximal nytta. Då vi vet vilka variabler vi ville undersöka, gick vi vidare till nästa fas. Studien fortsätter med ett fokus och en diskussion om målpopulation och det statistiska urvalen. Vi presenterar våra urval samt vilka begränsningar vi valt att göra i kommande avsnitt. 4.3 Statistiskt urval Då vi med ett positivistiskt synsätt försökte finna bevis mellan teori och praktik för att avbilda verkligheten, krävdes att resultatet var generaliserbart och representativt (Johansson Lindfors, 1993, s. 91). Vi valde, för studiens mål, ett urval som kan generaliseras. Vi valde därför att genomföra ett stratifierat sannolikhetsurval då detta är det bästa alternativet för generalisering (Ibid, 1993, s.92). Den undersökta populationen delas in i grupper, så kallade strata. Ur de olika grupperna, gjorde sedan ett urval som var proportionerligt representativt för populationen, det vill säga att urvalet speglade deras andel av totalpopulationen (Arbnor & Bjerke, 1994, s.255 och Johnsson Lindfors, 1993, s.93). För att uppnå så hög generaliserbarhet som möjlig, följde vi Remenyi et al. (1998, s.195) råd om storleken på urvalet. Urvalets storlek valdes genom beprövade vetenskapliga principer. Nackdelen med att välja ett stratifierat urval var att generaliseringsproblem kunde uppstå ifall urvalet inte var representativt för populationen (Johansson Lindfors, 1993, s.92). En totalundersökning skulle gett oss den bästa utfallet, men med avseende för arbetets nivå, tidsoch resursbrist valde vi ett stratifierat urval Urvalsbegränsningar För denna studie och de testbara hypoteserna avser vi att erhålla tre olika urval, två kvantitativa urval samt ett kvalitativt urval. Hypoteserna 1 2 kommer att testas med ett urval vilket hämtar information från factoringföretagens årsredovisningar. Denna population kommer att begränsas av följande variabler: Factoringföretagen måste vara aktiva på den svenska marknaden. Factoringföretagens omsättning måste omfattas till 80 % av den svenska marknaden. Factoringföretagen i urvalet måste publicera tillgängliga årsredovisningar. Factoringföretagen måste haft en omsättning det senaste räkenskapsåret. Företag som endast köper fodringar inom en koncern exkluderas. Hypoteserna 4 8 kommer att testas med ett urval av tillgänglig data erhållit från aktörer på marknaden. Vår population består av fakturor i Sverige som sålts till factoringföretag för att finansiera säljarens rörelsekapital. Vi har valt att begränsa urvalet enligt följande: Fakturor som sålts till factoringföretag Geografi Transaktionen måste skett i Sverige Kreditvärdighet Alla typer av kreditvärdighet tilläts i urvalet Fakturaförsäljning kan för företag, ses som en kortfristig skuld, vilket våra utvalda teorier behandlar. Vi begränsade vår studie till två företag i Stockholmsregionen av praktiska skäl. Koncentrationen av företag i denna region underlättade datainsamlingen. Urvalet baserades sedan på företagens kreditvärdighet, då vi hade en teoretisk grund som byggde på en indelning i kreditvärdighet. 29

37 Det fanns vissa konsekvenser med vårt urval. Det geografiska kriteriet kanske inte speglade den svenska marknaden som helhet, vilket minskade generalisering av resultatet. Vi begränsar urvalet endast i dessa aspekter eftersom vi vill erhålla ett urval som är representativt för hela den svenska marknaden. Vi väljer att inte exkludera några olika kreditvärdigheter då vi vill utreda om en större osäkerhet (lägre kreditvärdighet) påverkar principal agentförhållandet. Vi vågar dessvärre inte uttala oss hur det kommer påverka resultatet. Det kvalitativa urvalet väljer vi att erhålla för att komplimentera de kvantitativa urvalen och erhålla en bättre förståelse om den svenska factoringmarknaden. Det kvantitativa urvalet samt det kvalitativa urvalet presenteras i 4.5 för vidare diskussion. 4.4 Datainsamling Eftersom studiens syfte är att utreda om det finns ett principal-agentförhållande mellan kundföretag och factoringföretag och vilken påverkan detta förhållande har på factoringföretagens kunder, det vill säga kundföretagen, blev det en naturlig början att kontakta företag som är verksamma inom factoring. Dessa företag har stordriftsföredelar som diskuteras av Mian och Smith Jr. (1992, s.171) vilket innebär att dessa företag kan samla in information till en lägre kostnad. Man kan dra slutsatsen att deras information är omfattande. Vi kontaktade factoringföretag för att undersöka möjligheten till insamlingen av data för studien. Det var klart, redan från början att datainsamlingen innebar problem. Dessa factoringföretag som är finansbolag är kraftigt reglerade med avseende att skydda både företag och konsument av produkterna. Innan datasamlingen läste vi in olika lagar angående just datainsamling, för att säkerställa om vi hade möjlighet till de data som vi ville samla in. Enligt Personuppgiftslagen, (PuL) (SFS1998:204) och Personuppgiftsförordningen (SFS1998:1191) uppges det att forskare måste erhålla en persons samtycke vid användning och behandling av personliga uppgifter, både på direkt och indirekt sätt. Men enligt PuL 10 finns ett undantag, då vi inte behöver personens samtycke. Lagen säger att personuppgifter får behandlas då en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utf ras. Studien kan klassas som en arbetsuppgift som ämnar behandling av personuppgifter för statistiska ändamål. I PuL 9 uppges det att personuppgifter som behandlas f r historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Lagen om den officiella statistiken (SFS 2001:99) som avser utlämnade uppgifter, uppger i att den som vill erhålla statistik får det om, företaget kan lämna ut deras kunddata om de sammanställer kunddatan utan benämning av kunder. Även i Förordningen om den officiella statistiken (SFS 2001:100) gäller Uppgifter som behandlas f r framställning av officiell statistik får även behandlas för framställning av annan statistik och för forskning. Detta gäller dock endast om ändamålet med behandlingen inte är oförenligt med det ändamål f r vilket uppgifterna samlades in. Huvudregeln för statistik i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) reglerar att Uppgift som beh vs f r forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Vi författare, närmade oss de företag och dess kunder som vi ville undersöka, enlig ovannämnda lagar. Eftersom vår utgångspunkt i studien var enligt forsknings- och 30

38 vetenskapliga ändamål ansåg vi författare att det fanns en god chans att våra undersökningsobjekt kommer tillförse oss med data på ett lagligt sätt. Vi var tvungna att planera vår datainsamling efter dessa lagar. Den första åtgärden var att avinformera alla observationer så inte kundrelationen till finansbolaget skulle rubbas. En annan implikation av lagen var att vi inte fick se informationen. Detta innebar att företagen själva måste sammanställa informationen. Vi var därför noga med att förmedla vilken information vi söker efter. Då företagen själva samlat in information, medför det vissa risker rörande datan. Det kan förekomma kritik mot mätningsprocessens reliabilitet (Dahmström, 2011, s.368). Det optimala vore om vi fick se informationen när vi samlar in den för att undvika fel eller misstolkningar. Fel eller misstolkningar kan ha skett då de utvalda aktörerna samlar in informationen. För att på ett effektivt sätt hitta företag som är aktiva inom factoringbranschen för att granska deras årsredovisningar vände vi oss till databasen Affärsdata. I databasen sökte vi efter företag inom olika näringsgrenar också benämnt SNI-koder. Vi valde följande SNI-koder: Annan monetär finansförmedling, Annan kreditgivning samt Diverse övrig finansförmedling. Vi sorterade även aktiva företag ifrån vilande företag vilket följer urvalsbegränsningarna. Detta resulterade i 407 stycken aktiva aktiebolag i Sverige. Efter detta gick vi igenom företagens bolagsordning för att urskilja företagen som bedrev handel med fakturor (fakturaköp). Efter detta var gjort kunde vi börja bearbeta den information vi erhållit vilket diskuteras vidare i Informationsaccess All kontakt med företag inledes med en mailförfrågan om det fanns någon möjlighet att samarbeta med företag och erhålla data från deras transaktionsdata. Vi skickade ut mejl till totalt 18 utvalda aktörer för att sedan följa upp mejlet med ett telefonsamtal. Svåråtkomliga och krävande diskussioner påbörjades med de flesta parter. Vissa aktörer återkom aldrig eller avslutade diskussionen med en vägran att bistå oss i vår undersökning. Av de 18 tillfrågade aktörerna fick vi endast mejlsvar från 7 stycken, varav två aktör var villig att samarbeta. Företagen gav olika skäl till varför de inte ville samarbeta (se bilaga 3). Eftersom få aktörer var villiga att samarbeta och de aktörer som var villiga att samarbeta var restriktiva, påverkade det studiens genomförbarhet. Att vi endast erhöll 100 observationer (fakturor) påverkar såklart generaliserbarheten av resultatet. Informationsaccessen kan förklaras genom att det kan både vara tidskrävande och kostsamt för factoringföretagen att ta fram den önskade informationen. Aktörer hävdade att de enligt lag inte kunde ge ut datan. Vi författare hade däremot inte samma tankar angående de legala aspekterna som aktörerna. Vi kan endast konstatera att information om factoringbranschen är svår att erhålla. Informationsaccessen ökade dock något eftersom vi använde oss av databasen Affärsdata. Denna databas gav oss värdefull information för att lokalisera factoringföretag och granska deras årsredovisningar. Detta gav upphov till att korrekt och stor mängd information erhölls Databearbetning Efter att vi erhållit datan och granskat den, övergår arbetet i att bearbeta datan. Vi behandlade den insamlade datan med det statistiska analysprogrammet, SPSS. Vi hoppades att detta skulle kunna resultera i att pröva testhypoteserna med olika statistiska tester. De fel som kunde uppstå vid bearbetningen var kodningsfel, registreringsfel och datorbearbetningsfel. Hur vi valt att koda vår data får implikationer, då vår data innehåller svåra variabler. (Dahmström, 2011, s.372) 31

39 Nästa fel som kan uppstå vid databearbetningen är registreringsfel, där stansningsfel vid manuell eller maskinellt införing av data kan förekomma (Ibid, 2011, s.372). Eftersom vi ville undvika dessa fel, granskade vi tillsammans varje instansad variabel för att försäkra oss om att vi har minimala fel. Vi erhöll även mestadels data via en Excel-fil och ingen instansning av dessa variabler var nödvändig. För att underlätta registreringsprocessen, kodade vi en viss del av datan med dummyvariabler där detta var möjligt. Vi delade in datan i kategorier för den deskriptiva analysen av datan. Den deduktiva kodningsprocessen innefattar tydliga kodningskategorier som i förväg var angivna. Detta minimerar risken att datan påverkas av kodaren (Johansson Lindfors, 1993, s ). Detta gynnar oss då vi behandlade en stor mängd data Kodning Innan vi erhållit vårt dataunderlag för studien, valde vi att koda de möjliga svarsalternativen. Enligt Johansson Lindfors (1993, s.140) skall det finnas en deduktiv kodning innan observationerna samlas in. Vi använde i förväg, bestämda kategorier som vi delade in datan i. Detta gjorde vi för att lättare kunna generera deskriptiv statiskt samt att undersöka våra ställda hypoteser. Vi använde oss till stor del av dummyvariabler. Dummyvariablerna var formulerade på så sätt, att de skulle underlätta arbetat att koppla teori och empiri till varandra. Vi skapade sedan en kodningsnyckel för att hålla reda på de olika dummyvariablerna. En del av variablerna kodade vi inte då informationen vi erhöll vara av kontinuerlig skala. Vi hoppades erhålla information enligt ovanstående lagar, vilket innebar att inget företagsnamn och organisationsnummer var synligt för oss. Vi kodade sedan alla variabler som är icke-numeriska variabler. Om fakturan betalats med eller utan regress, om kunden har betalat på utsatt tid kodade vi med dummyvariabler för att separera svaren och underlätta analys av underlaget. Vi valde även i vissa fall, att delvis koda en variabel. Detta eftersom då vi erhöll variabeln, var den numerisk, med vi lade till en undergrupp där vi delade in den i tre olika grupper. Kodningsvalen får såklart effekter på studien. Då vi delade in svarsresultat genom kodning, övervägde separationen mellan de observerade variablerna. Kodningen av kreditvärdigheten, var kodade enligt följande: 1 = låg, 2 = medel och 3 = hög. Denna indelning gav en grov bild av urvalet då dessa separationer kanske borde delas in i fler svarsalternativ som sträcker sig från väldigt hög till väldigt låg. Dock gjorde vi detta för att resultatet lättare ska jämföras med de underliggande teorierna. Det fanns också praktiska skäl bakom detta val, då inmatningen av data ska underlättas och minska kodningsfel som annars skulle kunna uppstå. Vi valde även att koda bortfall för alla variabler. Detta gjorde vi för att undersöka om vi hade fått ett stort bortfall och hypoteserna inte kunde prövas. Observationer med partiellt bortfall kunde användas till andra hypotestester och ska därför inte elimineras ur urvalet Kvalitativ datainsamling Eftersom vi genomförde en kvalitativ datainsamling utformades en intervjumall för de utvalda aktörerna. Vi utformade frågorna i intervjumallen på följande sätt. Den inledande delen av intervjumallen rör grundläggande frågor om factoringbranschen och information om aktör som intervjuades. Resterande frågor i intervjumallen är utformade enligt teorierna i teoriavsnittet. Vi använde det insamlade intervjumaterialet för att komplettera det kvantitativa materialet. Intervjuerna genomfördes på respektive aktörs kontor efter att vi bokade tid med respondenterna för en intervju. Den kvalitativa datainsamlingen var relativt enkel eftersom intervjufrågorna (se bilaga 4) inte kräver någon tolkningsförmåga från författarnas sida. 32

40 Svaren från respondenterna noterades i anteckningsform av båda författare för att försäkra oss att svaren vid intervjun var korrekta. Vi kodade respondenternas namn och företag för att försäkra oss om respondenternas anonymitet. Aktörerna kodades enligt bokstavsform (aktör A, aktör B etc.) 4.5 Urval Kvantitativt urval Vårt första kvantitativa urval försåg oss med information för att testa de tre första hypoteserna. I databasen Affärsdata sökte vi efter företag som erbjuder sina kunder att köpa deras fakturor. Genom SNI-koderna: Annan monetär finansförmedling, Annan kreditgivning samt Diverse övrig finansförmedling, kunde vi erhålla 407 aktiva aktiebolag. Vi kunde sedan urskilja 86 aktiva aktiebolag som enligt sin bolagsordning erbjöd sina kunder förvärv av kundfodringar (factoring). Ur detta urval gallrade vi sedan bort de företag som inte hade någon omsättning för det näst senaste räkenskapsåret eller nystatade bolag som ännu inte lämnat årsredovisning. Detta resulterade i ett urval av 62 st företag som är aktiva på factoringmarknaden. Vårt andra urval för hypoteserna 4 9, består av 100 observationer. Variablerna fick vi ta del av genom excel-ark som skickades via mejl från aktör B. En observation består av en faktura som innehåller flera olika variabler. Denna information är hämtad ur aktörens transaktionsdata. Detta innebär att aktören har sammanställt variablerna för varje faktura för att inte röja kundens identitet. Detta innebär att det kan vara samma kunder som säljer olika fakturor på auktion. Vi kan inte kontrollera säljare eller köpare av fakturorna då all information som kan härledas till kunderna är avregistrerad. Datan presenterades på följande sätt i excel-arket. Fakturabelopp (kr) Kreditrating Kredittid Pris (%) x y x w Denna sammanställning av Aktör B gjorde det möjligt att genomföra flertalet hypotestester. Vi fick även ytterligare information om villkor vid försäljning, datum för transaktion etc. från Aktör B för att bildas oss en god uppfattning om urvalet Kvalitativt urval Tabell 1: Presentation av urval Källa: Aktör B Huvudsyftet med den kvalitativa delen vara att vi författare skulle erhålla den önskade datan. Ett annat syfte att applicera en kvalitativ del vara att erhålla grundläggande information om factoringbranschen. Vi författare vill påpeka att denna del av studien endast fungerar som ett komplement till studiens resterande kvantitativa del. Den kvalitativa delen omfattar endast en liten del av den utförda studien. De aktörerna som ingick i det kvalitativa urvalet vara samma aktörer som ingick i det kvantitativa urvalet det vill säga de ovannämnda aktörerna från Stockholm. Vi var medvetna om att en kvalitativ metod inte var förenligt med vårt positivistiska synsätt. Intervjufrågorna som vi har utformat gav respondenterna endast möjligheten att ge oss författare konkreta svar. Med konkreta svarsalternativ menade vi att ingen öppen diskussion 33

41 kring svaret förekom. Detta hjälpte oss att hålla oss så objektiva som möjligt under denna del av studien. 4.6 Bortfall Bortfall i urval Det kommer alltid att uppstå bortfall då kvantitativa studier görs. Hur stort bortfallet blir, är omöjligt att besvara på förhand (Byström & Byström, 2011, s.359). Individbortfall och partiellt bortfall är två bortfall som kan förekomma (Dahlström, 2005, s.321). Skevhet i urvalet kan uppstå då man erhåller upprepade avvikelser i stickprovet och det måste alltid finnas en strävan att minska bortfallet i studien. En avvikelse om urvalets storlek måste göras då ett stort urval är mer pålitligt men större bortfall uppstår i dessa undersökningar. (Holme & Solvang, 1995 s ) När vi valde vårt urval var vi medvetna om förekomsten av bortfall och arbetade mot att minska dessa. En bortfallsanalys kommer att presenteras nedan då vi diskuterar dess effekter på studiens resultat Bortfallsanalys Alla studier av olika slag har en sak gemensamt, bortfall. Vår studie var inget undantag utan vi erhöll också bortfall. Vi försökte undvika bortfall vilket beskrevs i avsnitt 4.3. När insamlingen påbörjades ville vi samla in följande variabler om fakturorna: Factoringavtalstyp (med/utan regress) Tidsperiod för fakturaköp Fakturabelopp Fakturas löptid (kredittid på faktura) Säljarens kreditvärdighet Fakturans kreditvärdighet Utbetalat belopp vid köp av faktura Vilken bransch som säljaren av fakturan är verksam inom Återbetalningsbelopp vid fakturaköp med regress Har fakturan betalats under utsatt tid Vi fick information om de flesta variabler. De variabler som vi erhöll, innehöll få partiella bortfall. På grund av de kontaktade aktörernas ovilja att samarbeta har vi erhållit individbortfall för vissa variabler. Dessa har då fallit bort helt för att företagen inte ville lämna ut dessa variabler. De variablerna som helt föll bort: Säljarens kreditvärdighet Variabeln föll bort då aktörer inom factoringbranschen inte bryr sig om kundens kreditvärdighet utan endast gäldenärens kreditvärdighet då gäldenären i slutändan måste betala fakturan. Vilken bransch som säljaren av fakturan är verksam inom Variabeln föll bort då aktörerna inte ville avslöja sina prospekteringsmetoder. Olika aktörer specialiserar sig inom vissa branscher vilket skulle kunna röja deras strategi och kundsegment. Har fakturan betalats under utsatt tid Variabeln föll bort för att vi inte fick erhålla specifik information. Återbetalningsbelopp vid fakturaköp med regress Variabeln föll bort då alla fakturor vi observerat var avtalade utan regress. 34

42 Studien erhöll ett partiellt bortfall för variabeln: kreditvärdering. 9 % av observationerna hade en ej fastställd kreditvärdering. Bortfallet var så litet att det inte borde påverka studien i någon större utsträckning. Det partiella bortfallet hade en kostnad som varierade från 1 7 % (se bilaga 5). Vi kan då göra antagandet att vissa av dessa observationer hade erhållit olika kreditvärderingar om factoringföretagen hade tillräckligt med offentlig information. Eftersom bortfallet hade en stor spridning ansåg vi att bortfallet inte fick genomslag i studien. Vi planerade från början att undersöka två olika tidsperioder för vår studie. När vi intervjuade olika intervjuobjekt över telefon och med personliga möten, blev det uppenbart att branschen är relativt okonjukturkänslig. Den enda skillnaden som diskuterades var volymen av fakturor i omsättning. Den erhållna tidsperioden (februari 2011 februari 2012) speglar en normal tidsperiod i branschen. När insamlandet av variablerna var avslutat, övergick arbetet till nästa fas. Denna fas innehåller undersökning av de insamlade variablerna. Vårt bortfall resulterade i att vissa av hypoteserna inte kunde testas och vi kan därför inte ge någon information om dessa hypoteser. Vissa hypoteser föll helt bort medans andra hypotestester kunde genomföras. Vi kommer genomgående att diskutera dessa och använda de material vi erhållit från intervjuerna som underlag för argumentation om den tankegång vi för (se bilaga 4). Vi erhöll även bortfall för vårt andra urval då vi granskade årsredovisningar från olika företag som erhållits från Affärsdatabasen. Från vårt initiala urval av 86 aktiva aktiebolag, eliminerade vi bolag som inte ännu lämnat årsredovisning eller inte uppvisade någon omsättning under de föregående åren Bortfallseffekter Bortfall påverkar alltid studier i viss mån. När vi hade erhållit partiellt bortfall kunde vi fortfarande använda vissa variabler, då de olika hypotestesterna inte krävde att alla variabler var tillgängliga. Det partiella bortfallet kunde bero på missförstånd då vi försökte förmedla vilken typ av information vi ville undersöka. Vi försökte att minimera detta bortfall genom att boka möten med personer inom företaget för att förklara vilka variabler vi ville åt. Förhoppningsvis kunde vi genom mötena minimera det partiella bortfallet. Individbortfall sker då man inte erhåller svar över huvudtaget (Dahmström, 2005, s.321). Dessa företag hade uppenbarligen kapacitet att erhålla information om kunder, annars skulle de inte ta risken att köpa deras fakturor. Om det skulle uppstå, ansåg vi att det skulle få minimala effekter på studien. Vår studie hade i syfte att undersöka kunder från fyra olika factoringföretag för att erhålla ett generaliserbart resultat. Vi erhöll bortfall av factoringföretag, då informationen vi sökt var känslig och det legala skyddet för kunder är starkt. Dessa företag kunde då vägra att ge oss information om deras kunder (Ibid, 2005, s. 322). Detta påverkade generaliseringen av studien om vi inte uppnådde ett visst antal observationer om företag som sålt fakturor. Datainsamlingen utfördes av factoringföretagen själva eftersom det var känslig information som hanterades. Dessa legala restriktioner kunde leda till att informationen vi erhöll från företag kan skilja sig från företag till företag. Vi var väl medvetna om att vissa företag inte ville lämna ut information om vissa variabler som vi avsåg att undersöka Kvalitativt bortfall Vi avsåg att intervjua fyra aktörer på factoringbranschen, två i Stockholm och två i Göteborg. Den kvalitativa datainsamlingen var lättare än den kvantitativa delen. Vi uppnådde dessvärre inte vårt mål att intervjua fyra aktörer. Vi erhöll endast positiv respons från två 35

43 intervjurespondenter i Stockholm. De aktörer som inte ville bistå oss med en intervju meddelade oss via telefon att det inte hade tid eller möjlighet att medverka i en intervju. De flesta förekommande skäl från de uppringda aktörerna var att informationen som vi författare ville erhålla var för känslig för att ge ut till utomstående. Vi ansåg att bortfallet påverkar studien i viss mån. Dock ansåg vi att den kvalitativa delen av studien omfattar en så liten del att bortfallet inte skulle påverka studien i så stor utsträckning. 4.7 Källkritik primärkällor Det insamlade informationen från primärkällorna, vilket var två aktörer (aktör A och aktör B) inom factoringbranschen, har erhållits via Excel-fil som skickats till oss via mejl. Denna information var sammanställd ur aktör Bs egna databas av anställda för att sedan skickas till oss. Vi har såldes inte samlat in någon information själv och aktörens observationer, det vill säga fakturorna är oidentifierbara för oss och även för läsarna. Vi erhöll datan från aktör i överensstämmelse med ovanstående lagar Datakvalitet Materialet som erhölls från databasen Affärsdata innehöll mycket god kvantifierbar information. Informationen var omfattande och möjliggjorde tester för de underliggande hypoteserna för datamaterialet. Alla årsredovisningar fanns tillgängliga i databasen vilket underlättade bearbetningen av datan. Det andra erhållna datamaterialet omfattar 100 observationer från aktör B. Vi ansåg att det fanns vissa brister i materialet som måste nämnas. Till en början kunde vi inte avgöra om urvalet var representativt för hela populationen då vi inte har fått tillgång till aktörens hela databas. Detta är lagstiftat enligt lagen om finans- och bankrörelse (SFS 2004: 297). Vi förde diskussioner med VD för aktör B som klargjorde att denna person ansåg att urvalet är representativt. Vi kunde inte annat göra än att lita på personens omdöme och egna bedömningar. De underlag som aktören var villig att tillhandahålla oss bestod av en del av de önskade variablerna. På grund av sekretess och lagar, företagsstrategi med mera kunde vi inte erhållit alla variabler som vi önskade erhålla. Detta resulterade i att vi fått ett oönskat bortfall vilket påverkade våra möjligheter att genomföra vissa hypotestester. Den största negativa påverkan på studien var de aktörer som inte ville bistå i arbetet. Fler av de tillfrågade aktörerna var obekväma med att ge ut någon företagsinformation överhuvudtaget. Detta påverkade resultatets generaliserbarhet och validitet. Orsakerna för att inte lämna ut information var många, dock var den viktigaste att skydda företaget egen verksamhet, vilket var förståligt. De positiva egenskaper som observationerna har, påverkar främst generaliserbarheten i ett positivt avseende. Aktör Bs verksamhet tillåter den att hantera olika typer av fakturor, med olika köpare och säljare. Verksamheten är inte branschspecifik och har inga geografiska begränsningar inom Sverige. De erhållna observationerna är också relativt färska. Trots det ovannämnda bortfallet anser vi att datamaterialet är av god kvalitet och kan bidra till ökad förståelse inom branschen Intervjukvalitet Aktör A och B försåg oss med kvalitativ information. Intervjun med aktör A genomfördes i aktörens konferensrum. Inga störningsmoment fanns i rummet när intervjun ägde rum. Aktör 36

44 A erhöll frågorna i förväg och gav konkreta och konsisa svar på frågorna. Intervjun varade i 30 minuter och alla frågor besvarades. I slutet av intervjun gav respondenten oss beskedet att vi inte kunde erhålla kvantitativ data från aktören men den kvalitativa data vi erhöll gav oss tillfredställande information. Intervjun med aktör B genomfördes i aktörens lokaler i centrala Stockholm. Inga störningsmoment fann i rummet när intervjun ägde rum. Aktörens svar var mer utsvävande än aktör As svar men vi försökte följfölja intervjumallen till fullo. Alla frågor besvarades och informationen var tillfredställande. Intervjun pågick i 45 minuter. Intervjun innehöll den kvalitativ data vi eftersökte enligt intervjumallen (se bilaga 4). Svaren från de båda respondenterna stämde till viss del överrens. Vi ansåg därför att det erhålla svaren som överensstämde reflekterar en generell bild av factoringbranschen. Det negativa aspekterna med intervjuerna är att få respondenter erhölls. Vi fick endast genomföra intervjuer med aktörer från Stockholm. Om andra aktörer hade medverkat i vår kvalitativa undersökning fanns möjligheten att aktörerna gett oss vitt skilda svar och vi skulle då ha fått en annorlunda bild av factoringbranschen. Eftersom denna del av studien endast fungerar som en komplimentering till den kvantitativa delen ansåg vi att det insamlade intervjumaterialet var godtagbart för denna studie. 37

45 5. Empiri Föregående avsnitt introducerade studiens praktiska implementering. Vi vill i detta avsnitt koppla samman den praktiska implementeringen och empirin. Vi inleder kapitlet med deskriptiv statistik för att få en överblick över det undersökta urvalet. Kapitlet kommer sedan att redovisa det statistiska resultatet för de undersökta hypoteserna. 5.1 Deskriptiv statistik Vid planeringsfasen önskade vi att genomföra ett stratifierat urval, baserat på observationer från fyra stycken factoringföretag i Göteborg och Stockholm. Vi förväntade att detta skulle ge en generaliserbar bild av factoringbranschen. Insamlingsprocessen av observationerna gick inte enligt planeringen. Det blev uppenbart ganska omgående att de aktörer som vi tillfrågade via mejl (se bilaga 2) och via telefon, var restriktiva att lämna ut den information då de ansåg att kundernas identitet och factoringföretagets strategi, prospektering metoder samt specialisering av verksamhet kan utläsas utav den utlämnade informationen. De företag som avböjde att medverka i studien ansåg att denna information var företagskänslig information. Detta resulterade i att ett stratifierat urval inte var möjligt då samarbete med flera aktörer på marknaden inte kunde inledas. Vi lyckades dock erhålla data från två aktörer. Via mejlkontakt och samtal med personer som är verksamma inom factoringföretag och factoringindustrin, blev det uppenbart att företagen specialiserar sig på olika typer av fakturor. En andel aktörer fokuserar främst på privatpersoner och olika branscher medan andra aktörer fokuserar på säkra och förfallna fakturor. Dock erhöll vi observationer av en aktör som var villig att samarbeta och bidra till vår studie. Denna aktör är verksam på factoringmarknaden och agerar som mellanhand mellan köpare och säljare av fakturor. Aktörens verksamhet resulterar i att fakturorna som aktören hanterar inte är branschspecifika, geografiskt begränsade, ej är förfallna, har olika kreditvärdigheter på fakturans gäldenär och olika belopp på fakturan. Aktören hanterar således de flesta typer av fakturor. Vi drar då slutsatsen att detta urval som vi erhållit från denna aktör är relativt generaliserbart, än om vi erhållit observationer från en annan aktör. Vi hade önskat erhålla mer data från fler aktörer, dock har detta inte varit möjligt Kvantitativa urval Beskrivande statistik om factoringföretag Från vårt initiala urval av 86 aktiva aktiebolag erhöll vi observationer från 57 olika bolag. Vissa variabler föll bort då vi inte kunde urskilja factoringomsättningen från den andra låneomsättningen eller om företaget valt att inte presentera den informationen vi sökt via hemsidan. Som figur 8 och tabell 2 visar består vårt urval främst av bolag som omsätter under 250 miljoner kronor, där omsättningen varierar från kr till 2,6 miljarder, med en medelomsättning på 110 miljoner kronor. Vinstmarginalen varierade också mycket mellan företagen men medelvinsten låg på 33 % samtidigt som medelsoliditeten för de olika factoringföretagen var 33 %. Dock ska tilläggas att vissa företag har en extremt låg soliditet. Urvalet uppvisar således företag som har en hög vinstmarginal och hög belåning. 38

46 Figur 8: Omsättning för factoringföretag Källa: Bengtsson & Zhang Deskriptiv statistik N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Omsättning (tsek) Observationer Vinstmarginal (%) Soliditet (%) Valid N (listwise) 47 Tabell 2: Factoringföretag Källa: Bengtsson & Zhang Beskrivande statistik om fakturorna Vårt urval bestod av 100 observationer från två aktör, vilket vi erhöll på en Excel-fil. Aktörena valde själv ut observationerna från sin transaktionsdata. Genom kontakt och diskussion med aktörerna har vi erhållit observationer som de ansåg var representativt för aktörens typ av kunder. Under planeringsfasen av studien, önskade vi erhålla observationer från både en hög- och lågkonjunktur. Då vi kontaktade aktörerna genom telefon och personliga intervjuer, fick vi en god förklaring till många aspekter som rör factoring. Alla 39

47 aktörer som vi kontaktade påpekade att branschen inte är konjunkturkänslig. Den enda påpekade skillnaden vid en lågkonjunktur, var att färre fakturor var i omsättning då den reala ekonomin påverkas negativt. De intervjuade aktörerna i Stockholm hävdade att företag i storstäderna inte påverkas i lika stor utsträckning. De erhållna observationerna sträckte sig från februari 2011 till februari Observationerna som vi erhöll innehöll fakturainformation för enskilda köpta fakturor. Vi erhöll data om följande variabler: Fakturabelopp, utbetalat belopp, gäldenärens kreditvärdighet, kostnad för företag, löptid (kredittid) samt om regressklausul finns. Figur 9: Kostnadsfördelning Deskriptiv statistik N Minimum Maximum Genomsnitt Std. avvikelse Fakturabelopp , ,300 Kostnad 100 0,50% 7,00% 2,8399% 1,70827% Total observationer (N) 100 Tabell 3: Deskriptiv statistik Vår population bestod av 100 olika observationer (fakturor) som sålts till factoringföretag. Alla dessa fakturor har haft en kredittid på 30 dagar. Detta är en av den vanligaste kredittiden i Sverige för fakturor. Figur 9 visar arvodet för factoringföretag som köper fakturor. Arvodet är en del av fakturabeloppet vilket presenteras i procentform. Vi kan från både figur 11 och tabell 3 se att kostnaden för att ett företag som säljer sin faktura, sträcker sig från 0,5 % till 7 % 40

48 av fakturabeloppet. Populationens genomsnittskostnad vid ett fakturaköp är 2,84 % med en standardavvikelse på 1,7 %. Vi kan tolka detta som factoringföretagens avkastningskrav vid köp av fakturor. Denna kostnad för fakturasäljaren ska kunna täcka personalkostnader och administrativa kostnader samtidigt som factoringföretaget gör en vinst på köpet. Enligt figur 9 ser vi att en stor del av factoringföretagen tar en kostnad mellan 1 3 %, men vissa fakturor har sålts till en kostnad som uppgick till 6 7 %. Beloppen på de erhållna fakturorna sträcker sig mellan 6125 kr och kr. Detta ger oss ett genomsnittligt belopp på kr där standardavvikelsen är kr. Den stora spridningen på beloppen på fakturorna kan antas bero på spridningen av observationer mellan olika branscher. Figur 10: Ratingfördelning Källa: Bengtsson & Zhang Figur 10 visar fördelning på kreditvärdigheten på fakturornas gäldenärer, av datan vi erhållit. Fakturornas kreditvärdighet värderas enligt kreditvärdighetssystemet AAA. Systemet baserar sin kreditvärdering på officiell information från Bolagsverket, Skatteverket, SCB, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriverket (soliditet.se, 2011). Kreditvärderingen presenteras på en skala från AAA, som är den högsta kreditvärderingen till C, som är den lägsta kreditvärderingen. En AAA värdering ges om företaget har varit verksamma under en lång tid, omsätter mer än två miljoner samt har nyckeltal som väsentligt överstiger branschens genomsnitt. En A värdering ges om företaget har nyckeltal som ligger nära branschgenomsnittet. När företaget erhåller en B värdering ges krediter vanligtvis ut mot ställda säkerheter. Kreditvärderingsinstitut avråder företag att ge ut krediter om ett företag erhåller en C värdering. Ibland erhåller företag en ej fastställd rating vilket beror på att det saknas viktigt information för att genomföra kreditvärderingen. (Ibid, 2011) Efter att intervjuer genomfördes med personer med erfarenhet inom branschen uppdagades det att ratingen ska fungera som en vägledning och är en del av kreditanalysen av ett företag. Aktörerna hävdade att mer information krävs för en mer utförlig bedömning. 41

49 Det är tydligt, enligt figur 10 att merparten av fakturorna som köptes av factoringföretag har en AAA, AA eller A värdering. De står för 79 % av de observerade fakturorna. Fakturor med B värdering består av 8 % medans 4 % av de observerade fakturorna har erhållit en C värdering. 9 % av fakturorna har erhållit en ej fastställd kreditvärdering då information saknas. Dessa fakturor har ändå köpts av olika factoringföretag. 5.2 Huvudhypoteser Det finns en principal-agentkonflikt mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige. Kundföretagen påverkas negativt av principal-agentförhållandet Underhypoteser Hypotes 1: Moral hazard och risk sharing f rekommer inom factoringbranschen. Hypotes 1 avser att undersöka om moral hazard och risk sharing förekommer i factoringbranschen. Med Moral Hazard avses om en av parterna, det vill säga factoringföretagets kunder inte uppfyller sin del av avtalet. Denna variabel undersöktes genom att i resultaträkningen undersöka om företaget gjort kreditförluster i samband med sig daglig verksamhet. I detta fall har båda parter uppfyllt avtalet då factoringföretaget tillhandahåller finansiering medans företaget som finansieras uppfyller avtalet då dennes kund betala factoringföretaget. Med Risk Sharing avses om företag köper fakturor med regress eller inte. Denna variabel undersöktes genom att vi undersökte företagets riskanalys och riskhantering som presenteras i samband med företagets årsredovisning. I vissa fall har företagen komprimerade årsredovisningar och behöver inte uppge om en riskanalys i årsredovisningen. Då undersökte vi om företagen via sina hemsidor uppger om möjligheten finns för kunden att sälja en faktura utan regress krav eller inte. I vissa fall publicerade företagen avtal som rör alla villkor vid köp av fakturor. Dessa finns tillgängliga i bilaga 5. Vi utförde ett cross tabulation test (tabell 4) för att undersöka om urvalet var tillförlitligt och om det fanns något samband mellan variablerna. Moral Hazard och Risk sharing Crosstabulation Risk sharing Ja Nej Ej till. Total Moral Hazard Ja Nej Total Tabell 4: Moral hazard och risk sharing Källa: Bengtsson & Zhang Resultatet visar att 40 % av de företag som anger att de köper fakturor utan regress drabbades av kreditförluster medans 52 % av företagen som anger att de köper fakturor med regress 42

50 drabbas av kreditförluster. Detta tyder på att moral hazard är förekommande även om factoringföretag köper fakturor med regressavtal. Vi ville undersöka om utfallet var statistiskt signifikant och genomfördes således ett Pearson cho-sqaured test. Testet (tabell 5) visar att testet är statistiskt signifikant då vi erhöll ett värde på 0,000. Vi kan således hävda att testet är statistiskt signifikant (Muijs, 2004, s. 114). Vi utförde även ett Phi test för att utläsa om det fanns något samband mellan variablerna. Testet (tabell 5) visar att sambandet är starkt positivt (0,830). Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig. (2- sided) Pearson Chi-Square a Likelihood Ratio N of Valid Cases 57 Symmetric Measures Value Approx. Sig. Nominal by Nominal Phi Cramer's V N of Valid Cases 57 Tabell 5: Chi-squared och Phi test Källa: Bengtsson & Zhang Genom resultatet av hypotesen kan vi säkerställa och acceptera hypotesen. Moral hazard och risk sharing förekommer i branschen. Hypotes 2: Kapital- och prestationsvillkor förekommer i branschen. Hypotes 2 avser att undersöka om factoringföretagen som utsätts för moral hazard försöker stävja denna risk med hjälp av kapital- och prestationsvillkor. Variabeln moral hazard undersöktes på samma sätt som för föregående hypotes. Variablerna kapitalvillkor och prestationsvillkor undersöktes med hjälp av företagens redovisning och hemsidor. I företagens årsredovisning presenteras den selektiva processen vid en kredithantering samt via företagens hemsidor får kunden även information om vilka rutiner som factoringföretagen har då de screenar kunder. Vi försökte med dessa hjälpmedel utläsa om företagen använder sig av kapitalvillkor samt prestationsvillkor vid en kontinuerlig värdering av factoringföretagets kunder samt fakturans kreditvärdighet. Testet genomfördes med hjälp av SPSS. Ett chi-squard test genomfördes på både kapital- och prestationsvillkor vilket redovisas i tabellerna nedan 43

51 Kapitalvillkor Ja Nej Ej till. Total Moral Hazard Ja Nej Total Tabell 6: Kapitalvillkor och moral hazard Källa: Bengtsson & Zhang Som vi kan utläsa så drabbas 56 % av factoringföretagen av kreditförluster som använder kapitalvillkor medans 38 % av företagen som inte använder kapitalvillkor drabbas av kreditförluster. Totalt sett använder sig 52 % av företagen av kapitalvillkor. (tabell 6) Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig. (2- sided) Pearson Chi-Square a Likelihood Ratio N of Valid Cases 57 Tabell 7: Chi sqaured test kapitalvillkor Källa: Bengtsson & Zhang Som vi kan se är testet statistiskt signifikant då vi erhöll ett Chi-square värde på 0,000 (tabell 7). Vi kan med säkerhet säga att utfallet är säkerställt (Muijs, 2004, s. 114). Samma tester utfördes för prestationsvillkor vilket genererade ett liknande utfall, vilket redovisas nedan. Count Prestationsvillkor Ja Nej Ej till. Total Moral Hazard Ja Nej Total Tabell 8: Prestationsvillkor Källa: Bengtsson & Zhang 44

52 Chi-Square Tests Asymp. Sig. (2- Value df sided) Pearson Chi-Square a Likelihood Ratio N of Valid Cases 57 Tabell 9: Chi-sqaured test prestationsvillkor Källa: Bengtsson & Zhang Vi kan utläsa från tabell 8 och tabell 9 av 8 av 11 (72 %) factoringföretag som använder prestationsvillkor drabbas av kreditförluster medans 14 av 32 (43 %) företag som inte använder sig av prestationsvillkor drabbas av kreditförluster. Totalt sett använder sig 19 % av företagen av prestationsvillkor. Vi kan även utläsa att testet är statistiskt signifikant genom ett utfört Chi-squared test där vi erhöll ett P-värde på 0,000. Vi kan således acceptera hypotesen och säkerställa att kapitalvillkor och prestationsvillkor förekommer i branschen. Dock använder sig företag av kapitalvillkor i större utsträckning. Hypotes 3: Företags val av factoringföretag beror på avkastning som kundfordringen genererar. Denna hypotes ska testas för att fastslå om det finns någon skillnad mellan olika factoringföretag vilket kan påverka valet av factoringföretag som används. Vi eftersträvar att undersöka om specifika omständigheter påverkar säljare (kunder) när de väljer vilket factoringföretag att samarbeta med. Vi avser att mäta skillnaderna i utbetalat belopp från de olika factoringföretagen. Vi önskar då genomföra en undersökning för att jämföra medelvärdena för det utbetalda beloppet från de olika aktörerna (Byström & Byström, 2011, s ). För att sedan konstatera om det är statistiskt signifikant måste vi genomföra ett t- test. Vidare måste vi undersöka hur starkt sambandet mellan de olika variablerna är, vilket genomförs med ett Cohan s d test (Muijs, 2004, s ). För att kunna mäta skillnaden var vi tvungen att erhålla data från flera aktörer på marknaden. Vi erhöll tyvärr enbart data från en aktör som förmedlar fakturor. Dessvärre har dessa fakturor olika köpare men aktörer ville inte, med hänsyn till lagar, utge köpare för att skydda kundens relation till factoringföretaget (Lagen om bank och finansrörelse, SFS 2004: 297). Vi har genomfört intervjuer med aktörer som är verksamma inom området. Enligt en aktör finns det en viss skillnad i det utbetalda beloppet som factoringföretagen betalar ut till kunderna. Vi har även diskuterat andra avgifter som skiljer sig från factoringföretag till factoringföretag, till exempel den administrativa avgiften. Vi erhöll även uppgifter om att vissa aktörer har en anslutningsavgift, en extra avgift innan någon transaktion har skett. Denna avgift varierar från aktör till aktör och det kostar generellt sett kr att ansluta sitt företag till factoringföretagets tjänster. På grund av att vi inte erhöll tillräckligt mycket information, kan vi inte genomföra hypotestester på hypotes 3. Det resulterar i att vi inte kan acceptera eller förkasta hypotes 3. 45

53 Hypotes 4: Företag med osäkra kundfordringar tillåter factoringföretag att ta ut ett högre arvode för att få in kapital till företag. Hypotes 4 avser att undersöka om osäkra fakturor (fakturor med låg eller ingen fastställd kreditvärdering) ger faktorn möjlighet att ta ut högre arvoden då de köper fakturor från kunden. För att undersöka hypotesen delar vi in fakturornas kreditvärdighet (säkerhet) i tre olika grupper: låg (C och B), hög (A, AA och AAA) och ej fastställda säkerheter (ej fastställd kreditvärdering), vilket är standard vid fördelningen av kreditvärdering. Vi undersöker sedan deras kostnader för att erhålla finansiering på sina fakturor. Kostnad Säkerhet Låg Hög Total 0,5-1,5 % ,6-2,5 % ,6-3,5 % ,6-4,5% ,6-5,5 % ,6-6,5% ,6-7 % Total Tabell 10: Fakturans säkerhet Som tabell 10 visar så har fakturor med hög säkerhet (AAA, AA och A) en lägre kostnad. De flesta fakturor har en kostnad mellan 0,5 % och 3,5 %. Vi ser en betydligt större spridning för fakturor med en låg säkerhet (B, C och ej fastställd) där kostnaderna varierar i en högre grad. 46

54 Figur 100: Kostnad och säkerhet Som figur 10 visar ser vi tydligt att fakturornas säkerhet påverkar kostnaden då fakturan köps av faktorn. Fakturor utan fastställd säkerhet har en genomsnittlig kostnad på 3,78 % med en stor spridning mellan de olika observationerna. Fakturor med hög säkerhet (AAA, AA och A) har en lägre genomsnittlig kostnad som ligger på ungefär 2,40 %. Dessa observationer har även en väsentligt mindre spridning kring genomsnittet. De fakturorna med låg säkerhet (B och C) har en genomsnittlig kostnad på 5,00 % med en stor spridning kring genomsnittet. Vi ämnar undersöka om det finns något samband mellan dessa två variabler genom att utföra ett cross tabulation test. Resultatet från cross tabulation testet redovisas i tabell 11 vilket ger oss information om det finns något samband mellan variablerna (Muijs, 2004, s. 114). Vi genomför sedan ett Pearson chi-sqaured test, vilket ger oss information angående om resultatet är statistiskt signifikant eller inte (Ibid, 2004, s.124). Detta resultat redovisas i tabell 11. Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig. (2-sided) Pearson Chi-Square 54,909 a 38,037 Likelihood Ratio 57,110 38,024 N of Valid Cases 100 a. 74 cells (94,9%) have expected count less than 5. The minimum expected count is,21. Tabell 11: Chi-sqaured test för säkerhet och kostnad 47

55 Vi erhåller ett P-värde (Asymp. Sig (2-sided)) på 0,037. Detta innebär att sambandet mellan variablerna är statistiskt signifikant. Vi kan således med 95 % säkerhet säga att factoringföretaget har möjlighet att erhålla ett högre arvode då de köper fakturor som har lägre säkerhet. Symmetric Measures Value Approx. Sig. Nominal by Nominal Phi,741,037 Cramer's V,741,037 N of Valid Cases 100 a. Not assuming the null hypothesis. b. Using the asymptotic standard error assuming the null hypothesis. Tabell 12: Phi test för säkerhet och kostnad Vi genomför även ett Phi test för att undersöka hur starkt sambandet mellan variablerna är. Testet ger oss ett Phi resultat på 0,741 vilket betyder att sambandet är starkt (Ibid, 2004, s. 126). Detta innebär att vi observerar att en fakturas säkerhet påverkar priset i stor utsträckning. Vi accepterar därför hypotes 4. Hypotes 5: Företag som säljer kundfordring med villkor (factoring utan regress) får in mer kapital än företag som säljer sin fordring med regress. Denna hypotes ämnar undersöka om det finns någon skillnad mellan det utbetalda belopp som företag erhåller för sina sålda fakturor och under vilket villkor som fakturan säljs. Vi vill undersöka om det finns en skillnad mellan kostnaden för factoring utan regress och factoring med regress. Detta villkor bestämmer hos vilken part kreditrisken landar (factoringföretag eller säljare). Vi anser att jämför de två medelvärdena för grupperna factoring utan regress och factoring med regress för att sedan kunna erhålla en t-teststatistika för att avgör om det fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna (Byström & Byström, 2011, s ). Vi vill sedan se hur starkt sambandet mellan variablerna är, varför vi avser att genomföra ett Cohan s d test (Muijs, 2004, s ). Eftersom vi endast erhöll observationer för fakturaköp som skett utan regress kan vi inte genomföra de önskade testerna för att erhålla önskad information om de båda grupperna. Vi varken förkastar eller accepterar hypotes 5. Hypotes 6: Företag är inte villigt att betala högre än marknadspris när det uppstår informationsbrist. Hypotes 6 avser att undersöka om det finns en skillnad i kostnad för kunder när de säljer fakturor då det råder informationsbris om gäldenärens kreditvärdering. Vi jämför fakturor med fastställd kreditvärdering och fakturor med icke fastställd kreditvärdering och undersöker om det finns någon skillnad i kostnad mellan de olika grupperna. Vi jämför dessa medelvärden med marknadspriset som antas vara medelvärdet för alla observationer. Vår undersökning konstaterar att marknadspriset på fakturaköp är 2,84 % (se tabell 4). 48

56 Kostnadens medelvärde jämförs för de två olika grupperna. För att undersöka om det finns någon signifikant skillnad, genomförs ett t-test på de två grupperna. (Byström & Byström, 2011, s ) Report Säkerhet Statistic Bootstrap a Kostnad Bias Std. Error 95% Confidence Interval Lower Upper Mean 3,7889% 0,0142% 0,8223% 2,1668% 5,4139% ej fast N Std. Deviation 2,42097% -0,18323% b 0,43963% b 0,95167% b 2,90241% b Mean 2,7460% 0,0097% 0,1666% 2,4337% 3,0958% fast N Std. Deviation 1,60936% -0,01381% 0,14274% 1,30161% 1,85220% Mean 2,8399% 0,0081% 0,1726% 2,5107% 3,1917% Total N Std. Deviation 1,70827% -0,01481% 0,13500% 1,41676% 1,93058% Tabell 13: Medelvärde och marknadspris för fastställda och icke fastställda kreditvärdigheter Tabell 13 visar medelvärdet för kostnaden för fakturor med ej fastställda kreditvärdigheter och fakturor med fastställda kreditvärdigheter. Som resultatet visar ser vi att fakturor med ej fastställda kreditvärdigheter har en genomsnittlig kostnad på 3,79 % av det totala fakturabeloppet med en standardavvikelse på 2,42 %. Fakturor med fastställda kreditvärderingar har en genomsnittlig kostnad på 2,75 % och en standardavvikelse på 1,61 %. När vi jämför dessa genomsnittliga kostnader med marknadspriset för fakturaköp (2,84 %) ser vi tydligt att fakturor med ej fastställda kreditvärdigheter har en högre kostnad än fakturor med fastställda kreditvärdigheter. Genomsnittskostnaden hamnar mittemellan dessa två grupper. Fakturor med ej fastställda kreditvärdigheter har även en högre standardavvikelse och observationerna varierar i större grad än fakturor med fastställda kreditvärdigheter. För att få en bättre förståelse illustreras det observerade utfallet i figur 11 nedan. 49

57 Figur 111: Genomsnittlig kostnad och spridning för fakturor med fastställda och icke fastställda kreditvärderingar Vi önskar sedan verifiera våra observationer genom att göra ett t-test. Vi undersöker här om det observerade utfallet är statistiskt signifikant. Det t-testet som redovisas i tabell 14 ger oss mycket mer detaljerad information om utfallet. För det första så kan vi inte anta att variansen på de olika grupperna är densamma då Levene s test ger oss 0,017. Levene s signifikans test måste vara större än 0,05 för att vi ska kunna anta samma fördelning på de observerade grupperna (Muijs, 2004, s.134). Vi antar i nuläget att fördelningen för de två grupperna inte är densamma. Vi erhåller en t-teststatistika på 1,265 och ett P-värde (Sig. 2-tailed) på 0,239. Då den konventionella minsta signifikansen ska vara 0,05 (Ibid, 2004, s. 134) kan vi inte med stor säkerhet (95-99 %) säga att det iakttagna utfallet är statistiskt signifikant. Den låga signifikansen på testet kan tänkas bero på att vi observerade olika många observationer för de båda grupperna. Vi observerar 91 fakturor med fastställd kreditvärdighet medans vi endast erhöll 9 observationer med fakturor som inte har någon fastställd kreditvärdighet. Se tabell 14 nedan, för en fullständig redovisning av resultatet. Vi kan efter vår undersökning förkasta vi hypotes 6. 50

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Jämförelse Factoringonlinemäklare (oktober 2014)

Jämförelse Factoringonlinemäklare (oktober 2014) Jämförelse (oktober 2014) Uppgifterna nedan finns på respektive företags hemsida eller kommer från skriftliga eller muntliga svar direkt från factoringonlinemäklarna. OBS: Fintura har enbart sammanställt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565.

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för kommunens nämnder KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

4 För mycket låsta pengar?

4 För mycket låsta pengar? 4 För mycket låsta pengar? Rörelsekapital I balansräkningen finns de tillgångsposter som med ett gemensamt namn kallas för omsättningstillgångar. De har sin motsvarighet på skuldsidan i form av skulder

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Finansbolagens verksamhet

Finansbolagens verksamhet 2014-08-30 Finansbolagens verksamhet Vad är och gör ett finansbolag? De finansbolag som ägs av banker samverkar i branschgemensamma frågor i Finansbolagskommittén inom Svenska Bankföreningen. I detta samarbete

Läs mer

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso,

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, 2010 Bokslut Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Nyskapande studentmervärden som en universitetsstudent kan tänka sig att byta bank för

Nyskapande studentmervärden som en universitetsstudent kan tänka sig att byta bank för Nyskapande studentmervärden som en universitetsstudent kan tänka sig att byta bank för - Ett arbete skrivet på uppdrag åt Swedbank Författare: Fredrik Nordin Niclas Paulsson Handledare: Per Nilsson Student

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys

» Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys » Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys Norrköping 2013-02-05 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ9 Räkenskapsanalys» Välkommen, syfte och tidsplan http://www.youtube.com/watch?v=4eci6wjpbze» Repetition»

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 20 OKTOBER 1998 * Periodens resultat ökade från ett nollresultat till 60 mkr * Fortsatt god efterfrågan på företagets programvaror och tjänster * Omsättningen

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Corporate Branding och Företagens Konkurrenskraft

Corporate Branding och Företagens Konkurrenskraft Corporate Branding och Företagens Konkurrenskraft - Ur Småföretagares Perspektiv Författare: Emil Holm Handledare: Nils Wåhlin Student Handelshögskolan Höstterminen 2009 Kandidatuppsats, 15 hp Förord Jag

Läs mer

Hur upplever små aktiebolag nyttan med revisionstjänsten?

Hur upplever små aktiebolag nyttan med revisionstjänsten? Hur upplever små aktiebolag nyttan med revisionstjänsten? En kvalitativ studie om hur små aktiebolag i Sverige upplever nyttan med revision. Författare: Jenny Andersson Maria Nordström Handledare: Tobias

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

KREDITTRANSAKTIONER. Kredittransaktioner. Företagens affärer med omgivningen sker i de allra flesta fall på kredit. Inkomsten är alltid en debitering

KREDITTRANSAKTIONER. Kredittransaktioner. Företagens affärer med omgivningen sker i de allra flesta fall på kredit. Inkomsten är alltid en debitering KREDITTRANSAKTIONER Företagens affärer med omgivningen sker i de allra flesta fall på kredit Vid kreditförsäljning av varor och tjänster så utgår ingen betalning vid försäljningstillfället utan först vid

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 för Apikal Fastighetspartner AB (publ) Org.nr. 556921-1708 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget skall som verksamhet tillhandahålla lånekapital

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik Bengt Berglund Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889 Vetenskapsteori/-metodik Målsättning med kursen 1. Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen 2. Varför använda teorier/modeller?

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

SenseAir AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008. Rörelseresultatet uppgick till 723 ksek ( 3 309 ksek)

SenseAir AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008. Rörelseresultatet uppgick till 723 ksek ( 3 309 ksek) SenseAir delårsrapport jan-mars 2008 1 (7) Delårsrapport januari mars 2008 Tre månader i korthet Nettoomsättningen för SenseAir minskade med 36 % och uppgick till 17 421 ksek (23 663 ksek) Rörelseresultatet

Läs mer

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Finansiering Visit Värmland 2015-03-12 Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Sockenstämman den 15 maj 1855 Syftet var dubbelt då: synnerlig fördel för församlingen

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Delårsrapport januari-september 2006

Delårsrapport januari-september 2006 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2006 Delårsrapport januari-september 2006 Nettoomsättningen för årets första nio månader uppgick till 7,5 MSEK (8,2 MSEK för helår 2005) Rörelseresultat -24,5 MSEK (-32,7

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Denna placeringspolicy är fastställd på styrelsemöte den 19 april 2013 och skall omprövas årligen.

Denna placeringspolicy är fastställd på styrelsemöte den 19 april 2013 och skall omprövas årligen. PLACERINGSPOLICY FÖR SOS-BARNBYAR Denna policy innehåller riktlinjer för hur överskottslikviditet inom SOS-Barnbyar ( Föreningen ) skall förvaltas. Syftet med policyn är att säkerställa att denna förvaltning

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36)

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36) Författningssamling Sida: 32 (-36) REGLEMENTE FÖR PENNINGHANTERINGEN I HÖRBY KOMMUN 1. Mål och riktlinjer Den nya kommunallagen tar upp penninghanteringen i 8 kap 1-3: Kommunernas och landstingens medelsförvaltning

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ)

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Sida 1 av 11 Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Helåret 2009 Koncernens nettoomsättning ökade med ca 6% och uppgick till 4454 (4196) tkr. Koncernens resultat efter skatt uppgick till -926

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Med rätt värderingar sedan 1906 Hur bygger man ett företag som förblir stabilt? Man börjar med att lägga en ordentlig grund; en värdegrund.

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com.

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com. NASDAQ OMX First North TrustBuddy International AB Östermalmstorg 1, 114 42 STOCKHOLM Telefon: +46 8-562 596 00 http://trustbuddyinternational.com e-post: info@trustbuddy.com Namn TBDY ISIN SE0001295437

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602 resultaträkning Januari december, MSEK Not 2006 2005 2004 Fakturering m2 562 1 096 2 598 Kostnader för fakturerade varor och tjänster 285 621 2 238 Bruttomarginal 277 475 360 Försäljningskostnader 1) 206

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8)

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Case Asset Management Riskpolicy Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2 RISKORGANISATION... 3

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 1 AVSNITT NR 3.11 Datum Sid 1 (1-6) 1999-06-15 FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 1 AVSNITT NR 3.11 Datum Sid 1 (1-6) 1999-06-15 FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING Datum Sid 1 (1-6) FÖRESKRIFTER FÖR MEDELSHANTERING Antaget av kommunfullmäktige 1999-04-29, 17. INLEDNING Under 1990-talet har stora förändringar skett på det finansiella området. Finansmarknaden har avreglerats

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering Många företagare blir förvånade av vetskapen att deras faktureringsflöde är en potentiell källa för intäkter. Fokus ligger oftast på att öka försäljningen

Läs mer

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp)

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Redovisning & Revision (AV) Peter Öhman 2011-05-06 Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) För godkänt krävs 25 poäng av 50 (använd

Läs mer

KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS 2015. XAVITECH AB (publ) (ORG. NR. 556675-2837)

KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS 2015. XAVITECH AB (publ) (ORG. NR. 556675-2837) KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS 2015 XAVITECH AB (publ) (ORG. NR. 556675-2837) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning av kvartalet VD har ordet Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys SAMMANFATTNING

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

SenseAir AB. Delårsrapport januari september 2009. Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 3 % och uppgick till 64 353 ksek (62 512 ksek)

SenseAir AB. Delårsrapport januari september 2009. Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 3 % och uppgick till 64 353 ksek (62 512 ksek) SenseAir delårsrapport jan-sep 2009 1 (7) SenseAir AB Delårsrapport januari september 2009 Nio månader i korthet Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 3 % och uppgick till 64 353 ksek (62 512 ksek)

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Välkommen till Modern Ekonomi

Välkommen till Modern Ekonomi MODERN EKONOMI Mats Olsson - Falköping Lena Grevsjö - Kungsbackakontoret Mats Olsson - Falköpingskontoret Välkommen till Modern Ekonomi Modern Ekonomi är ett av Sveriges snabbast växande företag för ekonomitjänster.

Läs mer