Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle VAL-projektet Examensarbete 15 högskolepoäng Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara? How do we make the hairdresser student more employable? Dennis Gustafsson Maria Lindholm Lärarutbildning 90hp Examinator: Handledare: Jan Anders Ange handledare Andersson Handledare: Nils Andersson

2 2

3 Förord Vi är nöjda med vårt arbete. Samarbetet har fungerat jättebra och båda har tillfört lika mycket i arbetet. Ett tack till vår handledare Nils Andersson och till de handledare runt om i landet som svarat på våra enkäter och gjort arbetet möjligt. Dennis Gustafsson och Maria Lindholm 3

4 Sammanfattning Det populära yrkesvalet hantverk frisör är i dagsläget ett överetablerat yrke på arbetsmarknaden. Det utbildas alldeles för många frisörer i förhållande till antalet som behövs. Konkurrensen är hård om de antal trainee-platser som finns, och vad skall man uppfylla för kriterier för att få anställningen? Vem ges tillfället till anställning? Syftet med detta arbete är att få en bättre förståelse för hur branschen ser på anställningsbarheten hos eleverna innan gesällprovet har avlagts. Huvudfrågorna är hur den gymnasiala skolutbildningen kan förbättra anställningsbarhet hos eleverna för frisörbranschen. Vi kommer också att jämföra kursplaner med branschens önskemål. Metoden vi har valt är enkätundersökning. Respondenterna som besvarade enkäten har stor erfarenhet av trainee-platser och är lokaliserade i hela Sverige. Som hantverkslärare är det viktigt att veta vad branschen ställer för krav på de elever som kommer för att praktisera hos. Vi anser därför att dialogen mellan lärare och handledare är viktig. Det är lika viktigt för hantverksläraren att ha kännedom om branschens önskemål som det är för handledare att ha kännedom om vad skolan har för förväntningar på dem, och där kan vi se att kommunikationen ibland brister. När vi sammanfattade resultatet från enkäterna så var det som vi förväntade oss, att samarbetet mellan skolan och handledare måste utvecklas för att gynna eleverna för deras framtida yrke genom att bli bättre på att hålla kontakt med våra handledare ute på frisörsalongerna. Nyckelord: Anställningsbarhet, färdigutbildning, skolutveckling, kompetenser 4

5 Innehåll Inledning Yrkehistorik Bakgrund Vilka olika utbildningsvägar finns det till yrket Gymnasial Hantverksutbildning Frisör Branschråd Företagsförlagd traineeutbildning Godkänd privat frisörutbildning plus färdigutbildning Komvux utbildning Syfte Frågeställning Tidigare forskning Metod Urvalsgrupp Genomförande av enkät Resultat Respondenternas kommentarer Diskussion Referenser Bilaga

6 6

7 Inledning I skolverkets nya stadgar vill man tillmötesgå eleverna genom att alla elever skall få gå deras förstahandsval. Detta kan ibland ställa till problem då ungdomarna inte riktigt vet vad de valt och hur en frisörs vardag ser ut. De ungdomar som har blivit diagnosticerade med t ex sociala fobier kan få stora problem när de skall ut och möta verkligheten som frisör. I dagens skola har skolan ansvaret att det skall finnas arbetsplatsförlagdutbildning (APL) till alla elever. Vi har valt att göra en undersökning i frisörbranschen. Vi vänder oss till frisörer, frisörlärare och branschen, om hur vi kan höja kompetensen hos elever och göra han/hon mer anställningsbara innan gesällprovet som är ett yrkesbevis i branschen. Handledarna idag tycker att elever saknar kunskap och social kompetens när vi frisörlärare försöker få ut dem på praktikplatser. Idag säger skollagen att vi ska göra eleven anställningsbar och att handledaren ska betygsätta eleven under deras praktik. Vi har valt att undersöka hur vi kan få eleven anställningsbar och ge handledarna kunskap om den nya gymnasiereformen (GY11) 1.1 Yrkehistorik Hantverksyrket frisör är ett yrke med en omfattande historik. Historiskt sett kan man sammankoppla dagens läkare med dåtidens så kallade fältskär. Under talet så bildades skrået. Skrået var grupper eller föreningar inom alla yrken som t ex målarna var med i målarskrået, frisörerna var med i frisörskrået och många andra hantverksyrken hade sina skrå. I varje grupp/skrå bestod alltid av tre personer som även finns kvar idag. Mästare Gesäller Lärlingar När en person under skråväsende skulle utbilda sig så skulle de först och främst bli lärlingar. Deras utbildning kunde ligga mellan tre till fem år innan de kunde avlägga sitt yrkesprov som är ett examensbevis. Det var svårt att vara lärling under den tiden, om man bröt mot reglerna. Det kunde innebära att ingen av de andra gesällerna ville arbeta med honom efter utbildningen och han fick inget jobb. 7

8 Mästaren var en lärare för hantverkseleven, denna man skulle lära dem att klara av sitt blivande yrke. För att bli en mästare så skulle man avlägga ett yrkesprov som kallades mästarbrev. Så är det än idag Frisöryrket idag anses som någonting glamoröst hos våra ungdomar. Hår, färg och frisyrer har ju varit något som intresserat många genom historien fram till nutid. Utvecklingen i frisörbranschen har varit stor och idag är det ett helt annat genusperspektiv där både kvinnor och män besöker samma salonger Den erfarenhet vi har från skolans handledare i branschen är att de ställer höga krav på social kompetens och ansvarstagande. Handledarna förutsätter att eleven skall ha ett ekonomiskt tänkande och brinnande intresse för sin utbildning. Tyvärr ser inte verkligheten ut på det sättet då eleverna ser många infallsvinklar och intresset för hår varierar. Genom handledarutbildningar försöker skolan utbilda handledarna i hur dagens elever tänker och handlar så ett större samförstånd skall uppstå. Vi som gemensamt skriver detta arbeta har lång erfarenhet inom yrket och har även arbetat som yrkeslärare under några år. Själva anser vi att vi besitter den kunskap som en frisörelev bör ha med sig ut i sitt APL-lärande och självklart har vi även stor inblick i vad en handledare vill ha eftersom vi båda har varit handledare innan vi började jobba som lärare. 1.2 Bakgrund I dokumentet Hundra år av händelser och framsteg ur frisörernas perspektiv som man kan läsa på frisörföretagarnas hemsida, om hur den första frisörskolan startade. Mellan bedrev Svenska Frisörföretagarna samtliga yrkesskolor för frisörer. Under 1920 talet tog kommunen över yrkesskolorna. Det var Svenska Frisörföreningen som upprättade kontrakt mellan lärlingen och salongerna för att tillvarata båda parters intresse. Gunilla Andersson Gustafsson skriver om hantverkets utveckling i sin forskning 2002, Den inre teatern i lärandet en studie om kunskapsväxandet inom hantverk är intressanta för skolan och för branschens utveckling. Elever som avslutar sin yrkesutbildning idag har ju inte samma förutsättningar som på 70 talet. De som skiljer sig från dagens yrkesutbildning i jämförelse med 70-talet är de ca 3000 utbildningstimmar på arbetsplatsen. I dagens utbildning har tiden för APL förkortats och skoltiden har förlängts. Den teoretiska delen av utbildningen har förändrats och har dessutom större relevans. Branschen försöker komma 8

9 tillbaks till samma yrkeskvalitet som det var på 70-talet genom att eleven får efter avslutad gymnasiegång jobba 3000 timmar innan man kan avlägga sitt yrkesprov. Problemet som författaren vill belysa i sin studie är om utbildningen har gett den utveckling som förväntades eller om självaste hantverket är på tillbakagång. I den tidigare frisörutbildningen, från talets gymnasiereform, lades vikten på de yrkesmässiga delarna. Med nya politiska styren så har även skolutbildningarna fått genomgå förändringar. Författaren har forskat om ett yrke som omfattar 50 års förändringar. Ett yrke som på 1950-talet hade en utbildning på salongen under 4 år med eventuell teori utbildning på kvällstid Under 1970 talet utbildades eleverna två år i skolan och 52 veckor på salonger. Det var inte så mycket genustänkande under denna tid, man utbildades till damfrisör eller herrfrisör. Först 1981 utbildas man till både damfrisör och herrfrisör och under samma tidsperiod som innan två år i skola och 52 veckor på salong. Andersson, Gustavsson vill visa att den praktiska delen i skolan krympt och den teoretiska delen har ökat. Som slutsats menar Andersson, Gustavsson att eleverna kommer ut på mindre och senarelagda APL timmar. Hon anser att det tysta kunskapslärandet som ingår i yrkeskunnandet, lärs genom övning och goda förebilder i praktiskt utövande i yrket. Som yrkeslärare anser vi att det är mycket viktig med den arbetsförlagda utbildningen. Eleverna får möjlighet att utföra de teoretiska kunskaper de har med sig från skolan till ett praktiskt verklighetsbaserat sätt, där de kan visa sina kunskaper genom färglära och kemins grunder och görs på så sätt mer anställningsbara. GY11 ser mer till den punkten nu. Man får inte förringa de teoretiska kunskaperna eleverna får i gymnasieskolan och de möjligheter som ges till utökade studie möjligheter. Andersson Gustavsson skriver i sin forskning, vad som är viktigt att bevaras och vad borde vi utveckla vidare. Hantverket frisör har gedigna kunskapsområden som absolut måste bevaras. Men vi har också haft en fantastisk utveckling de sista 50 åren. Dagens salonger är uppbyggda på ett helt annorlunda sätt. Vi har fått in helt andra hjälpmedel som inte fanns på 60-talet. Vi har blivit mer miljö medvetna, vi använder oss av digitala medel, ergonomi och arbetsmiljö är ju något som ingen tänkte på under den gamla eran. Kunskapsmässigt både kemiskt och teoretisk är frisörerna idag betydlig mer upplysta. Det är mycket lättare för dagens frisörer att söka sig kunskaper på ett mer lättillgängligt sätt och det är en riktigt positiv utveckling. Det internationella utbyte som finns att ta del av är bara utvecklande för hantverket frisör. Traditionsmässigt och hantverksmässigt anser vi som 9

10 författaren att det är viktigt med yrkesbevis. Allt från Gesällbrev till Mästarbrev. Det ger en status i yrket och bör bevaras. 10

11 2. Vilka olika utbildningsvägar finns det till yrket. Det finns flera olika vägar att gå om man vill utbilda sig till frisör och gymnasieskolan är inte det enda. Precis som i början av historien kan man gå som privat lärling och utbilda sig helt och hållet på salong. Det finns även möjlighet att gå en utbildning på godkänd privat frisörutbildning samt en Komvux utbildning för vuxna elever som av någon anledning behöver komplettera sin utbildning. 2.1 Gymnasial Hantverksutbildning Frisör Elever som går en traditionell frisörutbildning idag läser på en gymnasieskola i tre år. De läser både kärnämnen och hantverksämnen. Eleverna gör ett yrkesprov på vad de har lärt sig under tre år i skolan inom yrket och blir bedömda av examinator från branschen. Detta är frivilligt att göra men ett måste om man ska få göra sitt gesällbrev. Provet består av ett teoretiskt prov och en del praktiska prov på modell och docka. När man gjort sitt delprov och avslutat sin gymnasieutbildning bör man få en anställning på en salong och jobba som trainee, 3000 timmar innan man får avlägga ett gesällprov, även där är det examinatorer från branschen som bedömer en. När grundutbildningen på gymnasieskolan (nivå 1) är klar ska du avlägga ett praktiskt delprov samt ett teoriprov. Efter det följer färdigutbildning på ett frisörföretag i 3000 timmar (nivå 2, 3 och 4) innan du kan avlägga det slutliga gesällprovet och bli behörig frisör. När du jobbat som frisör i sju år kan du avlägga ett praktiskt prov och bli mästare. Hämtat från Svenska frisörföretagarna Vid betygsättning ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje 11

12 elevs kunskaper.( Skolverket, läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan ) I samråd med läraren skall handledaren ha ett utvecklingssamtal där man fastställer eleven mål på den arbetsplatsbelagda lärandet. På den skola vi jobbar har vi utarbetat en kunskapsmatris där handledaren kryssar i utförda uppgifter på salongen. Läraren har sedan ett möte med handledaren för att kunna utvärdera de arbeten eleven har utfört på sin arbetsförlagda plats. Handledaren får kontinuerlig information under de olika terminerna vad eleven undervisas i på skolan och kan på så sätt följa upp detta på salongen. Formativ bedömning av eleven är något många lärare börjat jobba mer med. Det syftar på att eleverna ska utveckla sin egen förmåga att värdera sitt arbete under kunskapsprocessen. I denna process är fokus på process från färdigt resultat till kunskapsprocessen. Där kan läraren ge feedback under arbetets gång. Det innebär att man måste informera elever tydligt om kursmål och betygskriterier och måste anpassas och konkretiseras i uppgifter som eleven arbetar med Salomeh Josefsson Bostani, Robin Josefsson, Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande(2009) s.7. Som man kan läsa på skolverket och i våra läroplaner, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen. Hantverksyrkets specifika karaktär kräver att teori och praktik samverkar och att eleverna får öva sin förmåga att lösa problem. Undervisningen i ämnet hantverk ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att genomföra alla steg i hantverksprocessen från idé till färdig produkt: identifiera behov, planera med skiss eller ritning, välja lämpliga material och tekniker, genomföra och redovisa arbetet samt analysera och utvärdera resultatet, utveckla initiativförmåga, idérikedom, självständighet, personligt ansvarstagande, samarbetsförmåga, egen drivkraft och skaparglädje, kreativt tänkande, känsla för form. Entreprenörskap, ergonomi, arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda yrkets fackspråk och att kommunicera med kunder, uppdragsgivare och leverantörer, möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i ett målinriktat säljarbete som leder till goda kundrelationer. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar ett kreativt förhållningssätt till affärsmässiga och serviceinriktade verksamheter. Skolverket.se Gesällbrev kan idag erhållas inom mer än 75 olika yrken. Efter utbildning inom ett hantverksyrke kan du visa din kompetens genom att avlägga ett gesällprov. Det är olika praktiska moment på modeller där du visar dina yrkeskunskaper. Du får då ett Gesällbrev som bevis på att du uppfyller branschens krav på yrkeskunnande. Gesällbrevet ger dig större 12

13 chans till ett bra jobb inom yrket du valt, både i Sverige och utomlands. Gesällbrev finns i ett flertal europeiska länder. För att få Gesällbrev måste du ha genomfört den utbildning och praktik som krävs i yrket. Därefter får du avlägga ditt gesällprov, enligt branschens fastställda krav. Frisor.se 2.2 Branschråd En gång om året ska man enligt Gy 11 ha ett branschråd med den pedagogiska utvecklaren, rektorn på programmet och en representant för branschen ett möte om vilka önskemål om lärandet branschen har och vad som kan utvecklas för att göra eleverna mer anställningsbara. Den pedagogiska utvecklaren uppgift blir att se över kursmaterial och styrdokument för att sedan påverka kursinnehållet i en sådan riktning så att det kan tillfredsställa branschen. 2.3 Företagsförlagd traineeutbildning Det som krävs för att påbörja en Företagsförlagd traineeutbildning är ett avtal mellan Handelsanställdas förbund och eller ett avtal med Svenska frisörföretagarna samt att handledaren är behörig frisör det vill säga att den skall ha avlagt sitt yrkesprov gesällbrevet. Denna utbildning kallas idag Företagsförlagd traineeutbildning och omfattar 5000timmar(4 nivåer). Det skall följas en läroplan som anpassas till frisöryrket. Man avlägger ett deltidsprov och ett teoretiskt prov efter 2000 timmar(nivå1) efter ytterligare 3000 timmar avlägger man sitt gesällprov och blir efter avklarat behörig frisör. Frisor.se 2.4 Godkänd privat frisörutbildning plus färdigutbildning Den privata frisörutbildningen bekostas av eleven själv och prisnivå variera på dessa. Prisnivån kan skiljas sig drastiskt allt mellan kr kr. Studietiden kan variera från 6månader till 18 månader. Eleven ansvara själv för sin lärlingsplats som är utbildning efter att eleverna har gått tre år i skolan och ska arbeta ihop sina timmar för att sedan får göra sitt gesällbrev och få kalla sig för frisör, efter avslutad skolutbildning. Det är samma regler och 13

14 antal timmar som gäller för dessa stundeter. Elever som väljer denna skolform är oftast lite äldre än en gymnasieelev Komvux utbildning Denna utbildning är kostnadsfri och bedrivs endast på vissa skolor i Sverige. De som går komvuxutbildningen är personer som behöver komplettera eller som hel enkelt missat chansen att gå en gymnasial utbildning. Är man utbildad i ett annat land och kanske behöver komplettera sin frisörutbildning kan även denna utbildning vara en möjlighet. Eleverna måste vara över 18 år och det finns endast ett visst antal platser till förfogande. Under studierna läser man två år koncentrerat enbart på frisörämnena. Det är samma regler för dessa elever att man skal göra sina traineetimmar ute på salong efter avslutad Komvux utbildning.(frisörutbildning för vuxna, 2005). 14

15 3. Syfte Vårt syfte är att förstå vad frisörbranschen vill att nyutbildade frisörer som avlagt sitt delprov men inte gesällprov skall ha för kompetenser. 3.1 Frågeställning Hur gör vi pedagoger eleverna mer anställningsbara? Vad anser frisörbranschen vara viktiga kompetenser hos en frisör? Vad är avgörande när en frisörföretagare nyanställer frisörer? 15

16 4. Tidigare forskning Som författaren och pedagogen Inger Nordheden nämner i boken om pedagogerna om den gamla franska pedagogen Célestin Freinet skriver, att elever söker sin pedagogik i samhället där man själv söker sin kunskap, är ett bra exempel på hur viktigt det är med APL. Genom att tala med människor som vet något om det man är intresserad av, genom arbete på olika arbetsplatser, invandrare från andra länder bygger eleverna upp kunskapen steg för steg. Samtidigt som han skriver i boken om pedagogerna så lär de sig uppträda artigt, samla fakta och förstå hur samhället är uppbyggt. Andersson Gustafsson (2002) doktorsavhandling Den inre teatern i lärandet, en studie om kunskapsväxandet inom hantverk inriktar sig på vad som är viktigt att lära sig när man lär ett hantverk. Författaren beskriver hur frisörskolorna har utvecklats och förändrats under talet och hur kunskapsinhämtning kan gå till. Andersson Gustafsson (2002) belyser hur de politiska skolbesluten och branschföreningen påverkar frisörelevens kunskapsmått. Frågeställningen vad händer med yrkeskunskapen när utbildningarna flyttas från den informella: praktiska kontexten (arbetsplatsen) till en mer formaliserad kontext (skolan) och tiden för traderad erfarenhetsbaserade kunskaper krymper? Andersson Gustafsson, (2002:28) menar att genom förminskad praktiktid på salongen gör att dagens frisörer inte har lika stor erfarenhet när de avlägger sitt gesällprov och därför har vi i dag en hel del frisörer som arbetar som obehöriga. I examensarbetet Kvalitetsskillnader i frisörutbildningen, finns det? antyder Christina Cangemark (2007) att det finns kvalitetsskillnader mellan de gymnasiala utbildningarna och de privata frisörutbildningarna. I och med den förändring som skedde i 1995 års gymnasiereform menar författaren att den gymnasiala frisörutbildningen försämrats på grund av mindre APL-lärande. De privatförlagda utbildningarna som Cagenmark (2007) har undersökt är alla godkända av branschorganisationen Svenska Frisörföretagarna och gemensamt för dessa är att de följer upp sina elever under 3 år tills de har möjlighet att avlägga sitt yrkesprov gesällbrevet. Genom telefon intervjuer har författaren kommit fram till att Frisörföretagarna anser att de elever som går en privat utbildning anses som mer ambitiösa än de som går på en gymnasialutbildning. Genom sin reflektion anser Cagenmark (2007) att de som investerar pengar i sin egen utbildning kan vara en orsak till att eleverna känns mer 16

17 motiverade. Eleverna på den privata utbildningen avlägger dessutom ett yrkestest som sedan bedöms innan de delges en plats medan de elever som studerar på gymnasiet antas genom betyg. Det kan dock tilläggas att de elever som studerar gymnasiet påvisar en större kunskap i de teoretiska ämnena. Vad menas då med anställningsbara? Ja det är en diskussions fråga Tsagalidis skriver i boken Pedagogisk bedömning, abc 123( s. 132). Hon skriver om yrkeskulturen överföring av olika moment som vuxit fram under en viss tidslängd i yrket. Det handlar således om att överförande av kollektiva erfarenheter. Detta innebär att det som erkänts som värdefullt att föra vidare till andra yrkesutövare inom varje yrkesområde bedömts som värdefullt under en längre tid. Dessa kunskaper har blivit kultur inom yrket, eleven kan t.ex. få höra på restaurangprogrammet om du vill bli en riktig kock behöver du förstå hur man beter sig i köket så upplever vi att det är i frisörbranschen också. Varje handledare sätter sina regler på sin salong och detta måste eleven anpassa sig till. Författaren skriver även om resultat hon har fått i sin studie där det förekommer skillnader mellan lärare och elevers svar på vad som utgör bedömningsgrunder i karaktärsämnena. I följande text(s.133) har författaren tagit upp i punktform hur vi gör eleverna mer anställningsbara. Kommunikation Självständighet Samarbetsförmåga Planeringsförmåga Kundkontakt Analysförmåga Problemlösningsförmåga Utveckling 17

18 Helena Tsagalidis,( 2011),s.137 skriver att läraren anser att eleverna bör bli anställningsbara inom yrkesområdet och då krävs att eleven kan samarbeta med alla. Tillägnandet av yrkeskulturen å sin sida förutsätter att man varit en längre tid i den miljö där yrket praktiseras. Elever som haft APL bedöms av lärarna som mer kompetenta i samarbete, jämfört med elever i samma årskurs som ännu inte haft sin APL. Är det då skolans ansvar att fostra eleven? I vårt mångkulturella samhälle har vi vuxna så olika syn på uppfostran. Vi har elever som får ta hand om sina syskon redan vid 16 års ålder och får då många av tidigare nämnda punkter i sin fostran, sen har vi de elever där föräldrarna curlar med barnen så de inte behöver tillexempel, planera och lösa problem själv. I vårt IT styrda samhälle sitter dagens elever mycket mer vid datorer och chattar jämfört med för 10 år sedan då man träffade kompisar efter skolan och umgicks och tränade sig på kommunikation och samarbetsförmågan. Många elever jobbade även extra på salonger efter skoltid men idag är inte intresset lika stort att jobba extra. Pedagogen Marianne Roos skriver i sin examensuppsats uppsats om Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) 2010, och hennes frågeställning är, Vilket syfte har APU i frisörutbildningen? APU varje vecka eller i längre sammanhängande perioder. Författaren skriver i sin diskussion att eleverna ska förberedas för de krav som ställs i socialt och tekniskt allt mer komplext samhälle, de ska vara förberedda för inträdet i arbetslivet och utbildningen ska tillgodose individens behov av självförverkligande och personlighetsutveckling. Samtliga dimensioner ska finnas med och prägla deras utbildning. Detta är vad dagens lärare har att jobba med i vardagen. Det intressanta är att vi ser väldigt mycket gemensamt med vår undersökning, där vi har press på oss att hitta rätt handledare, rätt elev och rätt lärare. Marianne skriver också att för anställning ser arbetsgivarna att social kompetens är ett viktigt kriterium samt att ha ett bra kundbemötande. Inom frisörbranschen har det teoretiska kunnandet inte så högt värde för att bli anställningsbar, utan den personliga drivkraften ses som ett högre krav därnäst frisörelevens branschkontakt samt en upparbetad kundkrets. Först på tredje plats kommer den tekniska kunskapen. 18

19 6. Metod Genom att kontakta Svenska frisörföretagarnas ordförande Staffan Westman valde vi att skicka ut enkäter till slumpvis utvalda salonger i Sverige.Dessa salonger har erfarenhet av anställd personal och traine-elever. Vi valde att jobba med en kvantitativ enkät och skickade ut en postenkät till 80 slumpvis utvalda salonger runt om i Sverige. Vi fick 73 stycken svar tillbaka och vi har gjort en sammanställning av detta i form av ett diagram för att få reda på vad som krävs, för en elev som gått en treårig gymnasial utbildning inom frisör att få anställning innan de avlägger sitt yrkesbevis gesällbrevet. Jan Trost har varit till en stor hjälp med sin Enkätbok(2007), när vi valde att jobba med styrda slumpmässiga urval i vårt utskick. Vi satte ihop frågor(se bilaga) och syftet med arbetet var att få en bättre förståelse för vad branschen efterfrågar för egenskaper när de skall anställa en nyutexaminerad frisör från gymnasieskola och ska påbörja sin lärlingsutbildning för att få göra sitt gesällbrev. I vår enkätstudie har vi inriktat oss till slumpmässigt utvalda salonger i hela Sverige som redan har anställda. 6.1 Urvalsgrupp För att få de svar på vad branschen söker för kvalitéer i att anställa en ungdom har vi enbart inriktat oss på den gruppen av företagare som redan har anställda. Vi anser att de är den gruppen som har tillräckligt med erfarenhet att bedöma vilka brister som gör att man inte anställer. För att få en så rättvis undersökning som möjligt har vi spritt undersökningsgruppen till hela Sverige. Totalt har vi skickat ut 80 stycken enkäter och fått svar av 73. Självklart är varje salong unik på sitt egna sätt men vi har riktat frågeställningen så att de undersöker vad de uppskattar eller saknar hos eleven. 6.2 Genomförande av enkät Totalt fick vi 80 tycken adresser av Staffan Westman och därefter skrev vi en kort presentation av vårt arbete och berättade vem vi var och önskade att de ville hjälpa oss med undersökningen. Vi ställde 15 frågor med svarsalternativ 1 som dåligt och 6 som mycket bra, så det var bara för dem att ringa in svaret. Där fanns även utrymme för egen kommentar. Det lades sedan ner ett färdig frankerat kuvert med våra adresser på så det var bara för dem att 19

20 skicka tillbaka. Vi fick tillbaka 73 stycken svar som vi nu har sammanställt i ett stapeldiagram. Vi har haft frågor i vår enkät som ger oss en bild på hur handledarna ser på samarbetet mellan skola, lärare och elev. Vi valde att inte arbeta med en webbenkät på grund av att alla inte har tillgång till dator, och som Trost skriver i sin bok Enkätboken(s.132) så är där en risk även där de som inte vill eller kan svara på alla frågor avbryter ifyllandet 20

21 7. Resultat I detta avsnitt presenterar resultaten från enkätundersökningarna. För att det skall bli lätt att avläsa enkätundersökningarna har vi en presentation med respektive fråga och svarsalternativen 1-6 samt antalet erhållna svar i stapeldiagram. Det finns möjlighet att läsa responsgivarnas egen kommentar samt en diskussion analys som är gjorda av oss. Fråga 1 Vad tycker du om systemet med 3000 timmars färdigutbildning för elever från Hvfrisör? 73 respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 4, Respondenternas kommentarer Bra att det är många timmar, det gör att vi får bara de elever som verkligen vill jobba med yrket kvar till gesällen. Vill egentligen att utbildningen skall vara på högskolenivå Toppen med all praktisk erfarenhet man får på salong. Gott om tid med förberedelser inför gesällprov Vår kommentar: Här ser vi ett positivt resultat av det nya systemet som skolverket har beslutat. Fråga 2 Vad anser du om lönenivån för elever i färdigutbildning? 21

22 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 4, Respondenternas kommentarer Det ger utrymme för en eventuell individuell lönesättning när man har en duktig hängiven elev. Det mår alla bra av! Första 1000 timmarna lite lågt. Lägger ner tid av min egen arbetstid så absolut ingen höjning Känns bra då vi ökar priset allt eftersom eleven går in i ny nivå Vår kommentar: I det här resultatet ser vi lite mer varierande svar. Med tanke på att eleven har fyllt 18 år vid denna period och vill då kanske flytta hemifrån men har ingen direkt inkomst vid denna period. Eleverna tjänar ungefär 9500kr/mån. Fråga 3 Känner du till vilka moment som ingår i delprovet? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 4,4 22

23 Respondent kommentarer Kunde även skickas ut till salonger, vad som ingår. Eleven hade kollat upp detta bra, och vi var på genomgång i Arvika hos Fredrik, Jätte bra! Fått information av eleven Eftersom jag är delaktig i träningen Ja Vår kommentar: En del handledare tar reda på momenten själv, men här ser vi en bristande del av samarbetet mellan skola, bransch och handledare. Fråga 4 Visar delprovet att eleven är anställningsbar för vidareutbildning? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 3,8 23

24 Respondenternas kommentarer Ja om man ser till den praktiska biten. Sen är vi lite olika vad det gäller socialkompetens, en del behöver lite träning även där. Som arbetsgivare har man ju ingen direkt kontroll på resultatet. Olika salonger har ju olika krav. Endast på grund av att eleven själv har varit bra inte på grund av läraren. Det beror på eleven om den är duktig eller inte, många andra faktorer spelar in Inte. Den skulle vara mer slumpmässig med bedömning från kunden som skulle vara skolans ansvar att välja Vår kommentar: I detta resultat visar handledarna att de flesta tycker att eleven är anställningsbar i hantverksyrket men att den sociala kompetensen behöver tränas upp. Fråga 5 Känner du till ämnesplanen för Hantverk (Hv) frisör? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 2,8. 24

25 Respondenternas kommentarer Skulle vilja ha mer information Vår kommentar: Här är ett resultat man kan jobba med som lärare. Handledare söker oftast inte information på skolverket eller läser ämnesplaner för frisör. Fråga 6 Vad anser du om 15 veckors APL under en tre-årsperiod? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 3,3 25

26 Respondenternas kommentarer I en yrkesutbildning skulle man önska mer. Skulle även önska att man hade eleverna ute på salong under helger och lov. Tycker att det var onödigt med så mycket praktik i ettan de har inte lärt så mycket då. Mer behövs. För lite Framför allt sista perioden skall vara mycket tidigare Vår kommentar: Här går meningarna skilda vägar hos handledarna. Önskemålet om mer praktik är önskvärt hos många. Fråga 7 Hur var nivån på din elevs kunskaper/färdigheter i klippteknik när eleven påbörjade sin färdigutbildning? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 3,5 26

27 Respondenternas kommentarer Mycket bra på grund av eleven själv inte läraren eller skolan Individuellt hur bra man är. De flesta eleverna känner till de fyra olika klippsätten men inte hur man kombinerar. Sedan har många stått och klippt utan handledare/lärare och då lagt till sig med lite egna trix. Bara att bryta ner och börja om. Beror vilken skola och naturligtvis fallenhet Vår kommentar: Här går åsikterna isär ganska så mycket och det blir ett ganska så lågt medelvärde. Eleven bär ett eget ansvar att träna och fördjupa sina kunskaper. Fråga 8 Hur var elevernas kunskaper/färdigheter i fön teknik när eleven påbörjade sin färdigutbildning? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 2,6 27

28 Respondenternas kommentarer Grundtekniker. Fön är inget eleverna gillar tydligen. Kommentar: Man kan se en tydlig rödtråd på vad elevernas intresse ligger. Fön kunskaper tillhör baskunskaperna och även i fördjupningskunskaperna. Fråga 9 Hur var din elevs kunskaper/färdigheter om färg när eleven påbörjade sin färdigutbildning? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 3,1 28

29 Respondenternas kommentarer Av eget intresse är det väl detta eleverna kan bäst. Vår kommentar: I denna frågeställning höjs medelvärdet något. I dagligvaruhandeln finns det stor tillgång på färgförändrande produkter och tyvärr har eleverna en skev bild av vad som kan användas eller bör användas. Fråga 10 Hur upplever du att skolan har förberett eleven för den sociala kund kontakten? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var

30 Respondenternas kommentarer För lite kundkontakt. Många är blyga och rädda för att prata med kunderna. Detta kan ju även bero på personlighet. Men mer träning på kundbemötande. Min elev är socialt kompetent och passar för sitt yrke Svårt att veta om skolan påverkat det. Handlar mycket om personlighet Det beror på elevens sociala kompetens inte bara på skolan. Min elev är mycket bra. Vår kommentar: Den sociala kompetensen skiljer sig avsevärt bland eleverna. Faktorerna som på verkar detta kan vara många. Fråga 11 Hur anser du elevens förmåga att ta instruktioner av handledaren? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var

31 Respondenternas kommentarer Helt beroende på elevens personlighet. Vissa mycket bra andra betydligt sämre. Om man har en plan och är entusiastisk så smittar det av sig direkt. Finns naturligtvis olika elever men jag har bara haft bra elever. Vår kommentar: I denna frågeställning höjs staplarna till bra medelvärde anser vi. Eleverna upplever oftast sina handledare som professionella och gillar att ta instruktioner och bli inspirerade av dessa. Fråga 12 Hur upplever du elevens förmåga att ta egna initiativ? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var

32 Respondenternas kommentarer Allt handlar om mognad och trygghet. Ju längre de varit och lärt känna salongen desto bättre blir det Man måste ge instruktioner så vet de vad som gäller på salongen = Egna initiativ. Något för unga för att våga ta för sig. T.ex. Städning/kundinitiativ BRA. Vår kommentar: Eleverna är från år och som en naturlig process är det så att vissa har lättare för att ta egna initiativ medan vissa gillar att invänta instruktioner Fråga 13 Anser du att kontakten och informationen är tillräcklig från skolan? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 2,5 32

33 Respondenternas kommentarer Nej! Minimal!! God nog för mig. Även upp till mig som handledare att ta kontakt. Kontakten kan absolut bli bättre!! Vikten av ett gesällbrev tonas ned men mest behöver vi i branschen ta hand om de unga och våga anställa. Missade tider och tyckte att eleven var den bästa i klassen. Så kontakten mellan skolan och mig var inte lika viktig när eleven var så duktig. De lärarna här är så okunniga. Den kan bli ännu bättre Vår kommentar: Här sjunker staplarna till låga medelvärde och det tycker vi har en naturlig förklaring. Fråga 14 Vad anser du om internetkontakt för närvarohantering och dokumentation? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 3,4 33

34 Respondenternas kommentarer Har ingen erfarenhet av det men skulle uppskatta om det fanns. Det skulle kunna funka, även om jag föredrar att man pratar fysiskt med varandra. Dokumentation = Ja bra! Hade varit bra. Ingen uppfattning Har ingen dator Kommentar: Här ser vi att de kan ge problem hos dem som inte har datorer eller riktigt gillar den tekniska utveckling som skett. Fråga 15 Hur upplever du dig själv som handledare/instruktör? 73 Respondenter svarade på denna fråga. Medelsvaret var 5,1 34

35 Respondenternas kommentarer Tycker att handledarna skall kollas upp och att de ska ha tid för eleverna. Inte tjäna pengar på dem. Mycket erfarenhet av handledning men för lite tid. Önskar att det fanns mer att tillgå. Men det blir i dagsläget för dyrt då jag i dagsläget måste frånsäga mig för många kunder = minskad inkomst. Svårt att avgöra, men jag har alltid en plan för eleverna att följa och kan inte komma ihåg några omdömen på gesällen, förutom en lärling som aldrig jobbade som färdig frisör. Var inte som ägare, instruktör utan en mycket duktig anställd Vår kommentar: Här stiger staplarna högt. Vi har tydligt påvisat att handledarna inte har så goda kunskaper om kursplaner eller vad som förväntas av eleven när de är på arbetsplats förlagt lärande men ändå rankar de sig själva rätt så högt. 35

36 9. Diskussion Kompetensen hos de frisörer som anses anställningsbara verkar ha en avsaknad av socialkompetens. Generellt ser vi i vår undersökning att detta efterfrågas hos handledarna. Genom arbetsplatsförlagda lärandet tycker handledarna att eleverna ska få en mer översikt hur de anställda frisörerna jobbar och agerar. Elevernas ansvarstänkande måste förstärkas och genom att observera mästarna och förfina sina kompetenser kan de utveckla ett mer socialt sinne då det oftast medför ett större självförtroende när man kan något. Eleven får ett ansvar och inser att själv hon/han måste ta ansvar för sitt eget kunnande. Den salongs förlagda tid på gymnasiet måste generera mer i att eleven utvecklar dessa kunskaper och att de ser en mer målinriktad utbildning. I GY-11 påtalas att anställningsbarheten är en av hörnstenarna i den gymnasiala yrkesutbildningen och genom det nya gymnasiearbetet är det ett utmärkt tillfälle att utforma arbetet så man kan läsa av de anställningsbara egenskaper eleven skall ha efter färdigutbildningen på gymnasiet. Handledarens roll på salongen är viktig i elevens utvecklande, i frågeformuläret anser sig handlarna mycket bra trots att de ej har kunskapen om vilka egenskaper det krävs av skolan och hur studieplanerna ser ut. Handledarna visar ett lågt intresse i att gå på handledarutbildningarna och missar där av en uppdatering om ungdomarnas sätt att vara och hur dagens generation ser på sin utbildning och förväntningar. Här anser vi att de missar viktig information som skulle leda till en större förståelse för ungdomarna och deras syn sätt. De hade också fått inblicken i dagen gymnasium och sett att de kraven skolan ställde på dem kanske inte alls stämmer med dagens skola. Enligt salongsägarna i vår enkät visade sig att många elever inte är redo för yrkeslivet efter enbart tre år i gymnasieskolan Lgf 98. Handledarna har en positiv syn till den praktiska utbildningen och anser det mer lärorikt ur yrkets synpunkt med den praktiska delen än den teoretiska delen. I fråga 2 till handledarna så är tanken att eleven ska tjäna in till sin egen lön i form av egna kunder och provision på försäljning, de flesta handledarna har dock en positiv syn på lönesättningen då de anser att eleverna måste kunna arbeta in till sina egna omkostnader och de har dock inte den erfarenheten och snabbheten att jobba in så stor inkomst till företaget så dom har råd att anställa. 36

37 När vi ställer frågan om momenten till delprovet i fråga 3 är det oroande många som inte känner till vilka momenten är. Momenten ligger visserligen på Frisörföretagarnas hemsida men tyvärr är inte alla engagerade i dessa moment. Alla skolor erbjuder handledarutbildning och under denna utbildning tas frågor som vilka moment som skall göras för att få påbörja sin färdigutbildning, elevens och handledarens ansvar och lönesättningen. Tyvärr är det stort bortfall av handledare under dessa utbildningar och vi är lite överraskade av det höga medelvärdet då vi anser att handledarna inte tar sitt ansvar i att vidareutveckla sig inom handledarutbildningen. Här spelar elevernas personlighet en stor roll och av egen erfarenhet från åren som yrkeslärare anser vi att handledarna har en mindre förståelse för elevens utbildningsstatus. Vi som lärare måste utbilda dem i detta. Genom skyldiga att ta med handledarna i bedömningen och för att de skall kunna göra det så bör de vara bättre insatta i kunskapskraven. Vi tror att alla handledare bör tilldelas kunskapsmatriser där de kan bedöma elevens kunskapsmål och har en klarare och tydligare bild över vad eleven undervisas i skolan. Handledaren hade också fått en bättre förståelse för skolans bedömningsunderlag. Den uppfattningen vi har fått av eleverna, är hos de flesta att de också hade haft önskemål om mer APL-lärande. Eleverna ges möjlighet att läsa in till högskoleförberedande och skollagen säger att alla elever skall ha rätt till utveckling. Det är många av våra elever som går på hantverksprogrammet som inte vill fortsätta sin valda yrkesinriktning och dessa elever måste också ha möjlighet att söka sig vidare efter den gymnasiala utbildningen. Vi har full förståelse för de handledare som vill att det skulle vara mer timmar förlagt på apl-lärande då de oftast ger eleven den arbetslivserfarenhet som krävs i branschen och det är learning by doing som är mottot för många handledare. Medelvärdet som ligger i den lägre kategorin visar på att detta är en fråga att lyfta i branschråden. I fråga 7 hur var nivån på din elevs kunskaper/färdigheter i klippteknik när eleven påbörjade sin färdigutbildning? har vi fått väldigt varierande svar från handledarna. Det skiljer sig en hel del på elevernas kunskaper beroende på hur det tar till sig kunskap, möjligheter att fördjupa sina kunskaper, tid från handledarna att visa och lära. Elever utvecklas också i olika faser och en del lär sig olika moment bättre än andra. Skolan lär eleverna grundkunskaper och fördjupandekunskaper. Men för alla tar det olika tid att utveckla sina kunskaper. I just denna frågeställning hade vi gärna sett att handledarna hade tagit sig mer tid och engagemang i elevens utveckling. Som vi själva upplever det anser eleverna att det finns modernare verktyg att tillgå och vill inte riktigt fördjupa sig i det som inte är så roligt att utföra. Här har skolan ett 37

38 stort jobb att ta sig ann då detta anses som baskunskaper. Här hade det varit tydligt för pedagog och handledare om det hade utarbetats en kunskapsmatris som handledaren lätt kunnat läsa av för att veta vad de skall eller kan förväntas sig av eleven. Eleven har ett eget val vad den vill lägga sig i kunskapsnivåerna och pedagogen kan uppmuntra till högre prestationer men det är helt elevens eget val. Det mediala påverkandet kan ibland vara i negativ kunskapseffekt hos eleverna. I detta läroämne innehåller kursinnehållet en hel del teori och vi kan där känna att vi förlorar kunskaper hos eleverna då det är mer intresserade av det praktiska resultatet istället för den kemiska processen som uppstår. Idag har alla rätten till en plats på gymnasieskolorna i jämförelse med hantverksskolan under Lgr98 då man gjorde ett lämplighetstest för att få en plats på de gymnasiala utbildningarna inom frisörutbildning. Ur historisk aspekt och genom det gamla traditionella utbildningssättet då man gick som lärling hade handledaren den egna möjligheten att välja vilken person den ville anställa. Som vi upplever det är mognadsfasen lite senare hos en del elever och den sociala kompetensen är något som är i ständig utveckling. På skolan finns det kundmottagningar som skall vara så verklighetsbaserade som möjligt och eleven har möjlighet att utveckla sin sociala kompetens i samarbete med pedagogen. Handledarrollen är den samma som pedagogens att utveckla och lyfta eleven till att söka mer kunskap. Självklart är det en personlighets fråga och en lära känna fråga med att ge instruktioner till eleverna och handledarna som är utbildade har fått goda kunskaper i sin utbildning hur man bör ge eleverna instruktioner och mer kunskap. Skolorna ger eleverna goda kunskaper i hur de skall agera ute på sina apl-platser. Det är ett positivt medelvärde då vi pedagoger kan uppleva att eleverna har svårt för egna initiativ tagande. Skolorna satsar alldeles för lite på tid för lärare att besöka sina elever på praktikplatsen. Man kan se ett tydligt missnöje hos handledarna och vi uppfattar att pedagogerna har samma missnöje. Närvarohantering och en viss mailkontakt hade varit önskvärt men man får inte missa det personliga mötet. Vi tro att det är av stor vikt att handledaren får träffa pedagogen personligt men även att ha den digitala kontakten då detta ej tar på handledarens tid. Sista frågan får vi väldigt höga staplar på, denna fråga hade varit intressant att undersöka vidare för att få en uppfattning om vad de tänker här. Ytterst få går på de utbildningsträffar 38

39 som hålls och det är oftast där de får kunskapen om vad som förväntas av dem och vilka kunskapskrav de kan ställa på eleverna. Av de kommentarer vi har fått anser de att det är svårt att avsätta tid för eleverna på grund av ekonomiskt bortfall men ändå är de bra instruktörer. Här ställer vi oss lite frågande i handledarnas tankebanor hur man kan vara en bra instruktör om man inte har tiden att visa. Hade handledarna åter igen tagit sig tid att gå på handledarutbildningarna så hade de fått massor av tips på hur de kan förvalta eleven rätt så att de kan spara tid åt dem som de istället kunnat lägga ner tiden på eleverna. Kompetensen hos de frisörer som anses anställningsbara verkar ha en avsaknad av socialkompetens. Generellt ser vi i vår undersökning att detta efterfrågas hos handledarna. Genom arbetsplatsförlagda lärarande tycker man att eleverna skulle få en mer översikt hur de redan anställda frisörerna jobbar och agerar. Elevernas ansvarstänkande måste förstärkas och genom att observera mästarna och förfina sina kompetenser kan de utveckla ett mer socialt sinne då det oftast medför ett större självförtroende när man kan något. Att eleven får större ansvar och inser att den själv måste ta ansvar för sitt eget kunnande. Den salongs förlagda tid på gymnasiet måste generera mer i att eleven utvecklar dessa kunskaper och att de ser en mer målinriktad utbildning. I GY-11 påtalas att anställningsbarheten är en av hörnstenarna i den gymnasiala yrkesutbildningen och genom det nya gymnasiearbetet är det ett utmärkt tillfälle att utforma arbetet så man kan läsa av de anställningsbara egenskaper eleven skall ha efter färdigutbildningen på gymnasiet. Handledarens roll på salongen är viktig i elevens utvecklande, i frågeformuläret anser sig handlarna mycket bra trots att de ej har kunskapen om vilka egenskaper det krävs av skolan och hur studieplanerna ser ut. Handledarna visar ett lågt intresse i att gå på handledarutbildningarna och missar där av en uppdatering om ungdomarnas sätt att vara och hur dagens generation ser på sin utbildning och förväntningar. Här anser vi att de missar viktig information som skulle leda till en större förståelse för ungdomarna och deras synsätt. De hade också fått inblicken i dagen gymnasium och sett att de kraven skolan ställde på dem kanske inte alls stämmer med dagens skola. Genom att besöka salongerna och ge dem handledarutbildning på plats tror vi att man kan kvalitetssäkra förståelsen mellan elev, handledare och skola. Genom en viss ekonomisk ersättning tror vi också att handledare hade haft möjlighet att avsätta mer tid att handleda eleven. Genom vår undersökning kan vi se brister i kommunikationen mellan branschen och Yrkesskolan. Vilket resulterar i att handledarna inte kan de nya kunskapskraven(gy11). Hade kontakten fungerat mellan APL plats och skola hade handledarna haft större vetskap om 39

40 vad eleven har med sig för kunskaper efter avslutad gymnasieutbildning. Hade detta varit genomförbart så tror vi att eleven hade blivit mer anställningsbar. Något för vidare forskning. 40

41 Referenser Andersson Gustavsson, Gunilla (2002). Den inre teatern i lärandet En studie om kunskaps växandet inom hantverk. Doktorsavhandling, Kungliga Tekniska Högskolan Cagnemark, Christina (2007).Examensarbetet. Kvalitetsskillnader i frisörutbildningar, finns det? Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB Forsell, Anna (2011)Boken om pedagogerna Lindström,Lars, Lindberg, Viveca, Pettersson, Astrid.(2011) Pedagogisk bedömning ABC123,Stockholms universitets förlag. Trost, Jan (2007). Enkätboken. Salomeh Josefsson Bostani, Robin Josefsson(2009), Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande Selghed Bengt (2006) Betyg i skolan. Westman, Staffan. Svenska frisörföretagarna Digitala källor Roos, Marianne (Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik)

42 42

43 Bilaga Kära kollegor, Vi är två blivande frisörlärare från Skåne som ska skriva vår C-uppsats på MAH. Vår frågeställning är "Hur vi gör eleverna mer anställningsbara? Så därför önskar vi hjälp från Er att svara på några enkla frågor som vi kan jobba utefter. I samråd med SFF och Staffan Westman har vi valt ut ett antal slumpmässiga salonger som har anställd personal. Vi är väldigt tacksamma om Ni tar Er tid till att besvara frågorna vilket kan leda till eventuell förbättring mellan skolan och branschen. Eftersom arbetet är tidsbegränsat så ber Vi Er att skicka tillbaka det snarast möjligt så vi kan påbörja vårt arbete. Med Vänliga Hälsningar Dennis Gustavsson och Maria Lindholm 43

44 1. Vad tycker du om systemet med 3000 timmars färdigutbildning för elever från Hvfrisör? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 2. Vad anser du om lönenivån för elever i färdigutbildning? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 3. Känner du till vilka moment som ingår i delprovet? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 4. Visar delprovet att eleven är anställningsbar för färdigutbildning? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 44

45 5. Känner du till ämnesplanen för Hantverk (Hv) frisör? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 6. Vad anser du om 15 veckors APL under en tre-årsperoid? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 7. Hur var nivån på din elevs kunskaper/färdigheter i klippteknik när eleven påbörjade sin färdigutbildning? Dåligt Bra Mycket bra Egen kommentar - 45