Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor oktober 2003, Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala"

Transkript

1 Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor oktober 2003, Uppsala På SAS Radison Hotel samlades en blandad samling med representanter från bland annat myndigheter, energibolag, konsulter, universitet och återvinningsföretag för att delta i detta seminarium där projekt i Värmeforsks program Miljöriktig användning av askor presenterades med avslutande studiebesök i Uppsalas nejder. Några av slutsatserna är: - Aska tillsammans med slam är en intressant kombination med stor potential särskilt för att täcka gruvavfall - Askproducenter och skogsägare måste ha en tätare kommunikation - Flygaska är ett bra material ur både teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel för förstärkningslager i vägar - Produktifiering och eventuellt certifiering av askor kan vara viktig för acceptansen att använda askor - Ett antal hundra tusen hektar torvmarker är lämpade för bioaskgödsling - Resultatspridning och kommunikation viktig för programmet Nedan följer korta kommentarer runt alla presentationer samt de diskussioner som uppstod i samband med dessa. Inledning - Gullvi Borgström, Värmeforsk Gullvi berättade allmänt om Värmeforsk vilket startades 1966, första rapporten kom 1972 och det finns idag 800 rapporter publicerade. Dessa representerar en stor kunskapsbank och finns att beställa och nya rapporter att hämta på Gullvi nämnde att statliga styrmedel har gått genom Värmeforsks rapporter som en röd tråd genom åren. Ett exempel på detta är t ex att det innan införandet av koldioxidskatten 1990 nästan enbart handlade om olja och kol som bränslen i Värmeforsks rapporter. Framgångsrik forskning kräver kommunikation, hur ska det tillämpas inom askprogrammet Madeleine Engfeldt-Julin, MEJ Communication Madeleine betonade vikten av kommunikation och ifrågasatte varför man lägger tid på projekt om resultaten inte kommuniceras. Inom Askprogrammet har följande tagits fram: - kommunikationsstrategi - kommunikationsmål - övergripande kommunikationsplan - kommunikationsplaner för respektive projekt Syftet med detta är att koppla programmets resultat med målgrupper, vilka aktiviteter som ska genomföras för att få ut resultaten, via vilka kanaler, vem som ansvarar för detta kommunikationsarbete och när detta ska vara genomfört. En ny kanal för askprogrammet är ett nyhetsbrev som heter Askor & Miljö och planeras att komma ut fyra gånger per år. Det första numret delades ut på seminariumet. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Viktigt att från början i projekten tänka på hur resultaten ska kommuniceras. Kan vara svårt. Svårighet om vem som finansierar. I askprogrammet kommer dessa pengar inte bindas i projektet från början utan projektledaren kommer att kunna söka pengar vid behov. Allmänt om programmet kan sägas att vi än så länge har för litet statistiskt material för att våra resultat ska anses verifierade. För att Naturvårdsverket ska ta till sig resultat krävs att projekten är vetenskapligt grundade och presenterade. Anna Lundborg, STEM: Det är viktigt att projektledare skriver om resultaten och hur man ska tolka dem. 1 (11)

2 Rening av askor (Termisk, Våt, SMAK) Magnus Berg, ÅF Energi & Miljö Magnus presenterade tre projekt: Q4-128 Termisk rening av askor Q4-129 Vår rening av askor Q4-140 SMAK Selektiv mobilisering av kritiska element hos energiaskor Slutsatser av Q4-128 och Q4-129: - troligt att rening av en del aska kommer att krävas - tekniker för rening finns - lämpligt att börja med våt rening - våt rening är enklare och billigare än termisk rening, men mindre effektivt - termisk rening är i dagsläget för dyrt Aska i de tre projekten kommer mest från rosterpannor för avfallsförbränning. Rening dock vara intressant även i en fluidpanna. Anna Lundborg, STEM: Hur praktiskt möjligt är det att återvinna energin vid termisk rening. Svar: Det är en förutsättning. Detta är taget hänsyn till i rapportens beräkningar. Hanna Bergman, SÖRAB: vid termisk rening hur påverkas klorider. Svar: Dessa kommer att drivas av som klorider. Magnus Hammar, Tekniska Verken i Linköping: Anledning kan vara att klara nivåer. Om syftet är att rena aska för att klara nivåer; hur ska då den ännu mer koncentrerade askan klara nivåer? Det kan vara så att den inte klarar nivå för Farligt avfall-deponi. Svar: Detta har inte belysts. Ulf Sikström, Skogsforsk: Vad händer med de ämnen (Kalium, fosfor etc) som man vill ha kvar t ex vid återföring till skog efter rening? Svar: Detta kan vara ett problem eftersom kalium lätt drivs av. Fosfor blir nog kvar. Lars-Erik Hägerstedt, Fortum Teknik & Miljö: Man måste titta på just sin aska (stor skillnad). Organiska föroreningar bör också tas upp. Infallsvinklar: 1. separation: det ena är en rening från sånt man inte vill ha. 2. koncentration. Om man vill få ut något man vill ha. Kan det vara intressant att bygga en stor återvinningsanläggning? Svar av Claes Ribbing: Metallinnehållet och näringsvärdet är lågt (och därmed möjliga intäkter) jämfört med kostnader för deponi etc. Askans innehåll av ekonomiskt värdefulla ämnen är således inte styrande utan det är minskade kostnader för deponering och miljöhänsyn som kan motivera en återvinningsanläggning. Om något metallutvinningsverk byggs som passar bra för askor, t ex ett hydrometallurgisk verk i Skellefteåområdet måste vi bevaka att de kan ta emot aska och nyttiggöra dess beståndsdelar. Kvalitetskriterier för askor till väg- och anläggningsbyggnad Bo von Bahr, SP Stort behov av ballastmaterial. Askor borde vara attraktivt med avseende på framför allt ekonomi. Målet med projektet är att utveckla ett heltäckande kvalitetskoncept för bottenaskor till väg- och anläggningsbyggnad, så att dessa används rutinmässigt som ett ballastmaterial. Varför används det inte? Problem. Lösning Bristande kunskaper Genom att karaktärisera materialen. Hur mycket varierar egenskaperna? Konservativ marknad Icke anpassade provningsmetoder Icke anpassade regelverk Men också förutsägbar... Metoder som är anpassade för alternativa material, dvs testen avser kroppar av materialet i stället för enskilda korn. Tillägg i befintligt regelverk Utformar certifieringsregler för askor 2 (11)

3 I etapp 1 beskrivs nuläget. I etapp 2 genomförs provning av ett antal askor. I etapp 3 demonstreras ny kunskap genom fältförsök och provvägar. Detta projekt är främst inriktat på bottenaskor från rosterpannor och i viss mån även från pulverpannor. Gustav Tham, Telge Återvinning: När kan vi börja använda askor? Svar. De återvinnes idag mycket som konstruktionsmaterial på deponier och till viss del utanför deponier. En ökad användning utanför deponier kanske kan komma Rolf Sjöblom, Tekedo: Hur förändrar sig askornas egenskaper över tid? Svar: Detta kommer undersökas i projekt Vändöra. Där har man brutit upp en 10 år gammal slaggrusväg och avser studera vad man kan göra med det uppbrutna slaggruset och vad som har hänt med det när det har legat där. Organiska material tillsammans med syre bryts till exempel ner och det studeras i andra projekt. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Man skulle kunna tro att kraven är lägre på t ex cykelbanor. Så är dock inte fallet eftersom i en liten väg kommer nämligen restprodukter högre upp i vägkroppen. En fördel med slaggrus jämfört med naturmaterial var i ett projekt att friktionen mellan kornen var större för slaggruset. En förenklad testmetodik för kvalitetssäkring Henrik Bjurström, ÅF Energi & Miljö Stor blandning i bränslemixen. Hur kan man trots detta kvalitetssäkra askorna? Flödet för askan är: Producent (förbränning) Lagring (3-6 månader) Användare. För användaren är det således endast intressant vilka egenskaper askan har efter lagringen. Detta projekts mål är att hitta en enkel metod för att redan efter förbränningen kunna bestämma askans egenskaper efter lagringen. Resultat: - Många egenskaper varierar förvånansvärt lite med variationer i driften t ex kornstorleken däremot halten oförbränt. - Röntgen kan användas för snabb analys av tungmetaller - Zinkhalten hade inte någon klar proportionalitet mot halten däck i bränslet. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Måste varje energiverk även i fortsättningen fortsätta att fundera på hur askorna ska kunna frisläppas. Askans egenskaper kan annars påverkas redan vid bränslevalet och hur man kör anläggningen. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Nya krav kommer från EU om att kvalitetssäkra askorna. Claes vänder sig mot att LOI är ett bra mått på halten organiskt eftersom även kristallvatten ingår. I Danmark var LOI på slaggrus ca 40% organiskt (TOC) och 60% kristallvatten. Pannsand som kringfyllnad i rörgravar för fjärrvärmerör Roger Pettersson, Sundsvall Energi Bottenaska från fluidbed-pannor som eldas med biobränsle och avfall är i projektet tänkt att användas som kringfyllnad i rörgravar för fjärrvärmerör. Bottenaskorna, de så kallade pannsanderna, har analyserats med avseende på dess kemiska och geotekniska egenskaper. Lakningstesterna visar att lagring påverkar utlakningen av tungmetaller positivt med undantag för antimon (Sb) vilken ökar. Antimon är ett grundämne som främst förekommer i brombaserade flamskyddsmedel. Problemet med antimon förekommer endast i de pannor som eldas med avfall. Preliminär rekommendation från projektet är att avfallsbränslebaserade pannsander endast bör användas inom kontrollerade/säkrade områden medan biobränslebaserade pannsander efter godkänt tillstånd kan användas i externa applikationer. Det är svårt att tvätta bort antimon ur pannsanden. 3 (11)

4 Margareta Lundberg, Kvaerner Power: Varför blev lakningen av vissa metaller lägre efter lagring? Svar Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Observera att inga metaller har försvunnit på annat sätt, de har bara blivit mindre benägna att laka ut. Vi vet ej varför, karbonatisering kan nog bara vara en delförklaring eftersom ph:t var ganska högt över 10 även efter ganska lång tids lagring fuktigt i luft Stabilisering av bottenaska med skumbitumen David Bendz, SGI Bitumen är en tung oljefraktion som används som bindemedel i asfalt. Genom att injektera kallt vatten i smält bitumen expanderar den varma bitumen kraftigt till cirka gånger dess ursprungliga volym. Det bildade skummet är stabilt under sekunder vilket är tillräckligt för att kunna exponera ett granulärt material för skummet. Vid kontakten med skummet beläggs de enskilda partiklarna med en bitumenhinna vilket ger partiklarna kohesiva och hydrofoba egenskaper. Beläggningen sker på del av ytorna inklusive de inre porerna varvid utlakningen minskar i motsvarande mån. De bitumenhöljda askpartiklarna är granulära, men så fort de utsätts för tryck kladdar de ihop. Därför kan man lägga det på en hög i väntan på att användas. Högen får dock inte vara för stor eftersom de understa partiklarna då kan kladda ihop av högens egentyngd. Resultat: Vid ph-neutral miljö är lakningsegenskaperna ungefär samma som utan stabilisering. Om däremot ph manipuleras med antingen syra eller bas skiljer sig egenskaperna. Lakningsegenskaperna är i allmänhet bättre för klor, zink, kadmium, aluminium, bly, molybden, antimon, arsenik, kvicksilver. För koppar, krom och TOC varierar vad som är bäst beroende av ph. Leif Hansson, Kemira Kemi: Ekonomi? Svar: Ingick inte i studien. Kan det användas till andra askor? Svar: Ja, vilket granulärt material som helst. Kravprofiler och toleranser för energiaskors egenskaper vid användning i betongrelaterade tillämpningar Erik Nordström & Hillevi Sundblom, Vattenfall Utveckling Egentligen tre projekt: Q4-133 Kravprofiler och toleranser för energiaskors egenskaper vid användning i betongrelaterade tillämpningar Q4-219 Användning av energiaskor som fillermaterial vid betongtillverkning Q4-103 Användning av askor från förbränning av returpappersslam inom gruvindustrin Resultat för alla projekten: - det finns en stor potential - kvalitetssäkring och produktifiering nödvändig 4 (11)

5 Återföring av aska till skogsmark Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk & Henrik Bjurström, ÅF Energi & Miljö Hans Nordström, Vattenfall Värme Norden, inledde med att framhålla att för att vi skall nå de ställda miljömålen med CO 2 -neutrala bränslen måste uttagen av biobränslen ur skogen öka. För att möjligöra detta så måste man i ökad omfattning följa Skogsstyrelsens rekommendationer om återföring av aska vid GROT-uttag. På lång sikt är det nödvändigt för näringsbalansen att när GROT tas från skogen ska askan återföras. Förutom näringsaspekten bidrar askan till att motverka försurning av skogsmarken. Vissa skogsmarker är dock mer lämpade än andra; behovet är störst i södra och mellersta Sverige där kalkhalten är låg i marken. Trots omfattande forskning har det inte hänt mycket i praktiken. Vad beror detta på? En förklaring kan vara att kommunikationen mellan askproducenten och skogsägaren har varit för dålig. Producenten måste lyssna på vad skogsägaren vill ha för aska och skogsägaren måste förstå att askåterföringen behövs för ett långsiktigt skogsbruk vid uttag av GROT. För att inte marken ska få en chock måste askan återföras i form av granuler eller pellets som inte lakar ut så fort. Det ska gå minst 5-10 år innan lakningen överhuvudtaget börjar. Madeleine Engfeldt-Julin, MEJ Communication: Det skulle behövas en kvalitativ attitydundersökning. Attityd från skogsindustrin: varför ska vi lösa energiindustrins deponiproblem. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Skogsägarna borde kräva att få tillbaka askan via avtal som skrivs redan vid GROT-köpet. Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark Björn Lagerblad, CBI Aska har stora likheter med tillsatser i cement. Risk för att alkalimineralerna kommer ut för snabbt och ger naturen en chock. SiO 2, CaO, Al 2 O 3 och Fe 2 O 3 är den huvudsakliga sammansättningen i askorna. Hypotes olika askor har olika sammansättning. Genom blandning av askor går det att få en stabil och svårlakad produkt. Med höga halter av CaO så bildas fri CaO som ger svällning. Orsaken till att kolaskor är lättare att använda i cementtillämpningar är att de har eldats i högre temp Askor innehåller ofta mycket Ca. Vore bra att tillföra Si eller Al redan vid förbränningen för bättre bindning av aska. Svårigheten är att binda kalium som sannolikt finns i som lättlöslig kaliumklorid. Projektet avser att studera detta samt att minska lösligheten under en lång period genom att bilda ett tätt svårlösligt skal som i idealfallet skall ha brutits ner lagom till när skogen har största behovet av näring efter ca 40 år. Projektet: Kommer först att titta på sammansättningen i askan, sedan vilka hydratprodukter som har bildats. Om en aska har för mycket Ca kan den blandas med en aska med Si. Torvaskor är rika på SiO 2 och kan användas för att balansera askor med mycket Ca men torvaskor innehåller svavel som neutraliseras med kalk och då alltså får Ca. Alexandra Monico, Sydkraft Värme Syd: Kommer man att titta på det ekonomiskt? Svar: I första steget måste man undersöka om det är möjligt. Margareta Lundberg, Kvaerner Power: Fluidbäddaskor innehåller ju sand; räcker inte detta. Svar: Sand är kristallint och svårt att bryta ner. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Viktigt att vi talar om samma sak när vi pratar askkvalitet. 5 (11)

6 Möjligheter till avsättning av bioaska på organogena jordar Ulf Sikström, Skogforsk & Björn Hånell, SLU Eller Träaska och torvaska för skogsgödsling på torvmarker. Björn gick i ett rasande tempo, på ett underhållande sätt, igenom analysen över vilka marker som har störst potential för skogsgödsling. Resultatet blev att ett par hundratusen hektar torvmarker, relativt jämt fördelade över landet, som kan bedömas mycket väl lämpade för skogsgödsling med bioaska. Till helt övervägande del gäller det gallringsmogen skog och skog som är nära slutavverkning, men även avslutade torvtäkter där efterbehandlingen beräknas ske i form av beskogning ingår i urvalet. Björn framhöll med kraft askgödslingens stora betydelse för att få en god tillväxt på organogen skogsmark och i vissa fall så är askgödsling (eller annan gödsling) nödvändig för att överhuvudtaget få skog att växa på utdikad torvmark. Miljöeffekterna för askgödsling av organogen skogsmark är dåligt undersökta. Sikström redogjorde för att i projekt Q4-227 studeras skogsproduktion, gasutbyten (CH 4, CO 2, N 2 O) och vattenkvalitet då marken gödslas med bioaska. Vissa marker reagerar med sänkt tillväxt vid askåterföring. Om torvmarken är bördig finns risk för N 2 O-utsläpp. Det ska göras försök där farhågan att det blir stor gasavgång om inte lösligheten är tillräckligt långsam ska studeras. Vattenkvaliteten påverkas mycket marginellt. Anna Lundborg, STEM: Dikade torvmarker avger i allmänhet stora avgångar av koldioxid. Hur kan det vara så stor skillnad i tillväxt på flera års sikt trots att kalium ska laka ut snabbt. Svar: En förklaring till att tillväxten fortsätter är att när kaliumet lämnat askan höjer det ph i marken vilket är en längre kvardröjande effekt. Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt Agnes Mossakowska, Stockholm Vatten Slam från Henriksdals reningsverk. Optimering med tre parametrar beständighet, hållfasthet (>10 kpa), permeabilitet (<10-9 m/s). Lämplig inblandning 40-60% aska. Intressant att det fungerar map skjuvhållfasthet trots lutning 1:3. Lysimetrar kommer att finnas både för tätskikt, dränskikt och även andra skikt. Det är hela konstruktionen som är intressant. Efter pilotprojektet ska en handbok tas fram. Produkt: FSA (flygaskstabiliserat avloppsslam). 15% av kvävet i slammet går till luften som NH3. (Siffran 15% har beräknats från ett annat projekt, BioPell i Lycksele, där aska och rötslam blandas för att ge en pellet för återföring till skog). Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Slöseri att använda näringsrika ämnen på deponi. Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska Maria Carling, Geo Innova I etapp 1 genomfördes år en förstudie vilken finns publicerad som RVF-rapport och VA-forsk-rapport. Resultatet från etapp 1: - Beständighet (fältundersökning och laboratorieförsök): ph-höjningen av aska/kalk-blandningen fördröjde effekten på nedbrytningen - Liten syretransport via perkolerande vatten viktigt att minska diffusionen - Inventering av erfarenheter: låg permeabilitet möjlig Etapp 2 har nu påbörjats och pågår till och med år 2005: - Laboratorieförsök framtagning av lämpliga blandningar av aska och slam - Kompletterande studier av beständighet - Fältförsök provytor på 3 anläggningar 6 (11)

7 Nils Edberg, Länsstyrelsen i Stockholms län: Studeras/tas det hänsyn till smittspridning och mediciner i slammet? Svar: Risken för smittspridning bedöms som låg om de följer vedertagna riktlinjer. När det gäller mediciner råder osäkerhet. Nils passade då på att göra reklam för ett seminarium om läkemedelsrester i slam som äger rum i Stockholm 18 november. Flygaska och rötslam som tätskikt vid efterbehandling av sandmagasin med vegetationsetablering Maria Greger, Stockholms Universitet Problem: Gruvavfallssand (anrikningssand) + Syre + Vatten => Fria metalljoner + Svavelsyra Ett sätt att förhindra denna reaktion är att förhindra tillförseln av syre. Detta kan göras genom att tillföra ett tätskikt och ovanpå detta ett täckskikt för att etablera vegetation som förhindrar bland annat erosion. Morän är lämpligt för både tätskikt och tätskikt. Dessvärre finns det inte tillräckligt med morän. En lösning kan då vara att använda aska och eventuellt rötslam i tätskiktet och rötslam i täckskiktet. I täckskiktet etableras växter som är särskilt lämpliga med avseende på klimat, hur snabbt de växer, hur lätt de etablerar sig, hur väl de tål rötat slam.. Nu undersöks skikt med ca 0,3-0,4 m aska och lika mycket rötslam. Askskiktets uppgift är att vara tätt och förhindra rotpenetration, rötslammets att hålla vatten d v s vara tätt mot syre samt att etablera ett organiskt växtskikt som skall ge en varaktig växtlighet ovanpå sandmagasinen. Med tanke på vilka stora ytor som behöver täckas innebär detta en mycket stor potential. Undersökningen utförs i fält på Bolidens område Gillervattnet där ett försöksområde med utlägg av rötat slam och aska (30/70) som tätskikt och rötat slam som täckskikt etablerades Projektet kommer att pågå ett antal år (ca 2005/2006). Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Kombination aska/slam mycket stor potential. Ekonomiskt lönar det sig map deponiavgift även med långa transporter. Torrtäckning har störst potential, men även våttäckning kommer att förekomma. Erfarenheterna från dammolyckan i Boliden i Spanien avskräcker dock från våttäckning. Täckning av gruvavfall Inger Johansson, MTM Örebro Universitet Presentationen genomfördes av Claes Ribbing eftersom Inger inte kunde komma. Måste åtgärda gamla sulfidmalmsbrytningsplatser Detta kan göras genom att lägga på aska och rötslam, både som tätskikt och buffrande material. Projektet kommer förhoppningsvis att leda till en bra metodik för att täcka många gamla obehagliga spår efter sulfidmalsbrytningar som finns i Bergslagen. Nedbrytningsmönster för cellulosa i närvaro av aska Magnus Berg, ÅF Energi & Miljö Två projekt: - Nedbrytningsmönster för cellulosa i närvaro av aska (vilket är färdigt: rapportnummer 806) - Nedbrytningshastigheten för tätskikt uppbyggda av slam och aska (nyligen påbörjat och planeras vara klart i mitten av 2004) Första projektet var inriktat mot att utröna risker och möjligheter vid en kombination av askor och cellulosahaltiga material. Resultatet från detta projekt visade på att nedbrytningsprodukten isosackarinsyra (ISA), som bildas vid icke-biologisk nedbrytning av cellulosa, komplexbinder till metaller i askan och ökar därmed risken för utlakning. I det andra projektet är målsättningen att med hjälp av experimentella försök klargöra hur lång tid ett tätskikt uppbyggt av slam och aska kommer att vara stabilt. 7 (11)

8 Anna Lundborg, STEM: Hur översätter man resultat från cellulosastudier (aska+cellulosa) till slam (slam+aska)? Svar: Det går inte att översätta. Injektering av sulfathaltig flygaska i hushållsavfallsdeponi Karin Wikman, ÅF Energi & Miljö Askan blandades med vatten för att få en slurry som kunde pumpas ner, fylla ut hål och sedan stelna. Femton rör à 9 meter slogs ner med 3-5 meters mellanrum. Hushållsavfallet var cirka 2 år gammalt. Totalt pumpades cirka 100 ton slurry ner och 12-16% av hålrummen inom området fylldes ut. Ett krav på slurryn var att den skulle härda på cirka 2-3 dagar. Om den härdade för snabbt kunde det innebära att utrustningen satte igen. Metanavgång mättes också: med litet utslag. Vid utgrävning fann man inte så mycket av askan. Den hade inte spridit sig så som man hade trott, den aska man fann hade dock stelnat. Kostnaden för metoden kan med lite större utrustning konkurrera med dagens deponiskatt om 370 kr/ton. Åke Eriksson, Tekniska Verken i Linköping: Knepigt att askan hittades på olika nivåer för de olika hålen, hade det runnit ner till botten? Svar: Nej, det kunde finnas på flera nivåer i ett och samma hål. Anna Lundborg, STEM: Man borde titta mer på hur produktionen av metan påverkas eftersom detta är mycket viktigt. Metanproduktionen förekommer en relativt kort period efter nedläggningen (upp till 10 år). Rolf Sjöblom, Tekedo: Injekteringen gör att bakterier bildar svavelväte som binder tungmetaller. Utlakningen av tungmetaller minskar därför. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Kommer askan att räcka för både injektering och täckning? Lars-Erik Hägerstedt, Fortum Teknik & Miljö: Det finns ett antal små tippas som skulle behöva stabiliseras. Det finns ett stort behov! Miljöriktlinjer för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande Karsten Håkansson, SGI Oavsett var man tittar i lagstiftningen så gäller ändå samma krav på allmän hänsyn till miljön. Inert lakar ej ut, ej emissioner, det finns dock en ytterligare definition enligt EG. Kan se ut som om det är lättare om man ser det som kemisk produkt än avfall eftersom man då bara tittar på det som är farligt. Hur ser prioriteringen ut för miljömålen? Vattenkvalitet kontra god bebyggd miljö: det finns ingen sådan prioritering idag. Risk kontra nytta: förorening kontra resurshushållning. Risk behandlas ofta i lokalt perspektiv medan resurshushållning ses på en högre nivå. I EU är det ofta vattenfrågor som är i fokus. En bra modell skulle kunna låta en del aska tillåtas att användas utan tillstånd/restriktioner men också införa restriktioner för användningen av vissa naturmaterial. Anna Lundborg, STEM: I SGI:s studie borde LCA ligga till grund för resultaten, är det så? Svar: Nej, det kan bli väldigt omfattande modeller när det gäller resurshushållning. Anna: Branschen borde ta fram detta (jämför Skogsvårdsstyrelsens initiativ med allmän MKB för återföring av aska till skog. Erik Kärrman, SCC: Det finns bra LCA-verktyg med fokus på teknisk funktion. Okänd: Vi blundar idag för problem med naturmaterial som används felaktigt. 8 (11)

9 Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt avfallsförordningen, Jan-Erik Haglund, Söderenergi Projektet planeras att vara klart i november Viktigt att Naturvårdsverket var med i referensgruppen. I avfallsförordningen (som kom 1/1 2002) är det inte lika tydligt längre vad som är farligt avfall: om en aska innehåller farliga ämnen är det farligt avfall, annars inte. Med denna formulering är det svårt att definiera farligt avfall. Vad menas med innehåller farliga ämnen? I bilaga i förordningen anges vissa egenskaper. Detta klassificeringssätt har man kopierat från kemikalielagstiftningen. Om man skulle använda detta fullständigt skulle man behöva analysera 1000-tals metaller i askan; detta är ogörligt, man måste hitta annat sätt att klassificera. Det finns också egenskaper som saknar kvantifierade kriterier. Man har haft denna lag i snart två år som inte går att tillämpa projektets mål är att lösa detta. I rapporten föreslås att man tittar på totalhalten av referenssubstanser i ett antal metaller och antar att allt förekommer i referensformen (ex Pb även PbS, PbO etc). Lakningsegenskaperna har det inte gått att ta fram kriterier för, dessa måste bedömas från fall till fall. Förhoppningsvis får man denna metod godkänd hos myndigheterna. Alexandra Monico, Sydkraft Värme Syd: När kommer detta att implementeras i lagstiftningen? Svar: När rapporten är klar kommer den att spridas och får förhoppningsvis acceptans. Okänd: Vad är skillnaden mellan föreslagen lista och kemilagstiftningen? Svar: Största skillnaden är att det bara är grundämnen som mäts och räknas om till metaller. Att bygga med avfall Anna Wilhelmsson, SGF/SCC Rapport för projektet är färdig och publicerad. En slutsats i rapporten är att regelverket är svårtolkat och att materialfrågan ofta kommer in sent i byggprojekten. Det senare leder till material och plats inte blir utredda, inga större mängder avfall går att få fram, tillräcklig kontakt med myndigheter hinns inte med. Det är svårt att frångå avfallsbegreppet vilket gör att man måste hantera avfallsmaterialet på särskilt sätt. Finns ingen SNI-kod för icke-farligt avfall. NV ser över SNI-koderna. Trots att materialet produktifieras är det inte säkert att det inte fortsätter att ses som ett avfall. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Man ska hålla skillnad på skatterättsligt och miljörättsligt. Skattemyndigheterna har på grund av ett EU-prejudikat en mindre sträng syn på återvinning av avfall. Projektet som var finansierat av många olika intressenter har presenterats på ett mycket uppskattat seminarium den 19 maj. Där redovisade Naturvårdsverket att man vill frångå begreppet inert och i stället använda begreppen risk och ringa risk. Om det är ringa risk ska återvinning prioriteras, om det är risk ska miljöhänsynen väga tyngst. Förutsättningar för att askor kommer till användning i vägar Erik Kärrman, SCC I Nederländerna tillåter man högre tungmetallhalter i aska än för andra byggmaterial. En skandal där det i ett projekt fuskades med vilka askor som användes har dock påverkat myndigheterna att bli mer restriktiva. I Frankrike framför allt i stora projekt, men också på lokal nivå. LCA borde göras på regional nivå vilken kan ligga till grund. Hur sker resursuttag/hushållningen i området? Askproducenten måste driva på annars blir det inget. Maria Blechingberg, Svensk Fjärrvärme: Vem äger LCA-frågan? Svar: Askproducenter måste se till att det görs, dock ska aktuell myndighet vara med i projektet. 9 (11)

10 Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Vi kan få ballastleverantörer emot oss eftersom de ser avfallsåtervinning som konkurrerande. Utvärdering av programmet Bo Rydén, Profu Då programmet nu har hunnit halvvägs genomförs en utvärdering om det är på rätt väg. Bland annat har ett flertal intervjuer av deltagare i programmet genomförts. Slutsatser av programmet hittills är bland annat: - Programmet är viktigt! - Kompetensen är hög och nätverket av stort värde - Målen för programmet kommer inte att nås! - Vitt skilda förväntningar av programmet - Enskilda projekt bra men kritik mot portföljen som helhet - Beslutsprocess och ansvarsfördelning fungerar bra, så även ledning, styrning och administration - Budgeten är tillräcklig - Stor enighet om behov av resultatspridning och kommunikation Exempel på förslag till förändringar: - Man måste enas om förväntningsbilden! - Värna om att programmet uppfattas som vetenskapligt grundat - Översyn av mål och deras betydelse Erik Kärrman, SCC: Man borde också studera övergripande attityder ur ett rent vetenskapligt perspektiv så att man förstår olika aktörer. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Målen bör uppfattas mer som drivande än tvungna att uppfyllas. Svar: Om man använder ordet mål uppfattas det som att ska uppnås, annars får man använda ett annat ord. Flygaskor i väg: Ett av de bättre miljövalen? Josef Mácsik, SCC & Pentti Lahtinen, SCC/Viatek Parallellt utförs nu följande projekt: Q4-107 FACE - Flygaska i geotekniska anläggningar Q4-229 Flygaska som förstärkningslager i grusväg Q4-228 Produkter baserade på blandningar av flygaska och fiberslam Q4-111 Linermaterial med aska och rötslam Genom att nyttja flygaska som förstärkningslager på asfalterade vägar och grusvägar med dålig bärighet kan tjälskadorna minimeras och vägarna hållas öppna under tjällossningen. Flygaskor är som förstärkningslager i vägar ett ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel ett bra materialval. Viktigt att inte enbart materialet studeras utan också konstruktionen som helhet och dess omgivning. Studiebesök av vägar byggda med flygaskor i områdena Börje och Åby grustag. Guide: Kjell Karlsson, Vattenfall Värme Uppsala. Intressanta studiebesök där vi bland annat fick vara med när fuktig färsk torv/träflygaska blandat med grus lades ut från lastbilen som kom från Vattenfall. Ingen damning. Lätt att lägga ut och packa med hjullastare.. Ovanpå askhållande lagret läggs ett slitlager av grus. Målet för den vägen var att förvandla en lerig lantbruksväg till en bra väg och samtidigt att höja vägen för att den inte skall snöa igen på vintern. Imponerande var att med bussen åka på en annan nu perfekt väg som före renovering med aska knappt var körbar med bil. Där hade man haft vissa 10 (11)

11 problem vid utläggning i ogynnsamt väder, men efter period av bättre väder hade även den delen härdat till perfekt väg. Studiebesöket avlutades med ett besök på Librobecks miljöstation som byggts med denna aska, körvägarna med aska blandat med grus och sedan har hela anläggningen asfalterats. Anledningen till att använda härdande flygaska var att man därigenom fick en lätt konstruktion och inte behövde förstärka den svaga undergrunden för att förhindra utkalvningar till den närliggande Fyrisån.. Här hade man haft problem i samband med smältvatten, men efter avledning av detta hade askan härdat väl. Undersökningar har visat att askan har en total utlakning av respektive miljöstörande ämnen som är jämförbar med närliggande jordbruksmark. Därmed har Miljökontoret kunnat godkänna användningar efter anmälan. För detta ändamål har en blankett upprättats av Vattenfall som besvarar de frågor som Miljökontoret behöver svar på. Blanketten finns på Svenska EnergiAskors hemsida och befunnits efter små justeringar underlätta tillstånd för användningar även av andra företags restprodukter. 11 (11)

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor ÅF-Consult AB och Henrik Bjurström och Roger Herbert 1 Uppdragets syfte och mål Att sprida information om Askprogrammets förutsättningar och dess mål

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Forskning, Utveckling eller Demo och Tillämpning Akademin Forskning Utveckling Ekologi Teknik Ekonomi Socioaspekter Demonstration Vardag/verkstad 1 Lilla Nyby,

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Svenska EnergiAskor/Värmeforsk Claes Ribbing 1 Pendeln slår för långt Först med Tyst vår på 1960-talet började världen förstå att jorden

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella

Läs mer

Halmaska i kretslopp

Halmaska i kretslopp Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen

Läs mer

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson Miljöriktig användning av askor 2009 Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier Ramböll Sverige AB Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson anna.wilhelmsson@ramboll.se gunilla.jansson@ramboll.se

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Datum Vår ref 2004-02-24 Rolf Sjöblom HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Inledning Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har nyligen skickat ut en återremissutgåva av en tilltänkt

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Johan Andersson, Mats Edström JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Finansiär: Stiftelsen

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004

Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Kort inledning av Bo Svedberg, Luleå Tekniska Universitet, och Josef Mácsik, Ramböll. Seminariumet indelas i två faser: - Material- & produktutveckling

Läs mer

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Av Karin Kockum, SGI Den 5 november 2003 hölls på Renovas avfallskraftvärmeverk i Göteborg ett seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial,

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Täckning av deponier med blandning av aska och slam Erfarenheter från tre fältförsök. RVF rapport 2006:04. Huvudrapport ISSN 1103-4092

Täckning av deponier med blandning av aska och slam Erfarenheter från tre fältförsök. RVF rapport 2006:04. Huvudrapport ISSN 1103-4092 Täckning av deponier med blandning av aska och slam Erfarenheter från tre fältförsök RVF rapport 2006:04 Huvudrapport ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:04 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Monofill - för solidifiering av farligt avfall Monofill - för solidifiering av farligt avfall TM Monofill Det effektivaste sättet att skydda miljön är att påverka all produktion, så att uppkomsten av farligt avfall minimeras så långt som möjligt. Det

Läs mer

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt SLU Institutionen för mark och miljö Torbjörn Nilsson 1 Syftet och nyttan av projektet

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning

Läs mer

RVF Utveckling 2004:18

RVF Utveckling 2004:18 Underlag för genomförande av pilotförsök med stabiliserat avloppsslam som tätskikt RVF Utveckling 2004:18 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2004:18 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2004

Läs mer

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ Mål nr KLAGANDE Neova AB Bjälkgatan 1 824 43 HUDIKSVALL MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen, miljöprövningsdelegationen,

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok -

Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok - Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok - Mål: Slaggrus ska kunna användas till alla överbyggnadsfunktioner för obundna material, från bärlager och nedåt i väg-

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 2007-11-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Claes Ribbing Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket

Läs mer

REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten

REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Naturvårdsverket 106 48 Stockholm natur@naturvardsverket.se REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Svenska Energiaskor AB ( Sv EA) ber härmed att få framföra

Läs mer

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Q6-634 Christel Carlsson & David Bendz, SGI Celia Jones, Kemakta 1 Syfte Litteraturstudie om oral biotillgänglighet av

Läs mer

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Framgångskriterier... 6 2.5 Forsknings-,

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Miljöriktig användning av askor 2012-2014

Miljöriktig användning av askor 2012-2014 Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Miljöriktig användning av askor 2012-2014 VISION Askor används i ett uthålligt samhälle, ekonomiskt försvarbart och med ringa risk för hälsa och miljö. Inbjudan

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Välkommen till Hovgården!

Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! 12 kilometer nordost om Uppsala ligger Uppsala Vattens avfallsanläggning Hovgården. Hit kommer varje år omkring 250 000 ton avfall. Det motsvarar flera

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik Agenda Klassificering av avfall enligt avfallsförordningen Klassificering av askor med ekotoxicitetstester Ämnen som

Läs mer

Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok -

Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok - Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok - Mål: Slaggrus ska kunna användas till alla överbyggnadsfunktioner för obundna material, från bärlager och nedåt i väg-

Läs mer

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet RAGN-SELLS AB Slamförbränning & extraktion Lars Tolgén KSLA 27 feb 2013 Innehåll Om Ragn-Sells Vägen till hållbar slamförbränning (bild 2-13 presenterades vid KSLA Workshop 31 maj 2012) Hänt sedan sist

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Massflöden fast avfall Bio-treatment Bio-production Construction Post consumer recycling Thermal treatment Final

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Kemiska ämnen i byggprodukter Regelverk i Frankrike, Tyskland och Holland

Kemiska ämnen i byggprodukter Regelverk i Frankrike, Tyskland och Holland Kemiska ämnen i byggprodukter Regelverk i Frankrike, Tyskland och Holland SGI, IVL och ÅF-Process På säker grund för hållbar utveckling Kort om SGI Myndighet och forskningsinstitut med ett övergripande

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012

Läs mer

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Ylva Gustavsson arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Telge Miljöteknik är ett dotterbolag till Telge Återvinning som ingår i Telge AB. Telge AB ägs av Södertälje

Läs mer