Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor oktober 2003, Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala"

Transkript

1 Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor oktober 2003, Uppsala På SAS Radison Hotel samlades en blandad samling med representanter från bland annat myndigheter, energibolag, konsulter, universitet och återvinningsföretag för att delta i detta seminarium där projekt i Värmeforsks program Miljöriktig användning av askor presenterades med avslutande studiebesök i Uppsalas nejder. Några av slutsatserna är: - Aska tillsammans med slam är en intressant kombination med stor potential särskilt för att täcka gruvavfall - Askproducenter och skogsägare måste ha en tätare kommunikation - Flygaska är ett bra material ur både teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel för förstärkningslager i vägar - Produktifiering och eventuellt certifiering av askor kan vara viktig för acceptansen att använda askor - Ett antal hundra tusen hektar torvmarker är lämpade för bioaskgödsling - Resultatspridning och kommunikation viktig för programmet Nedan följer korta kommentarer runt alla presentationer samt de diskussioner som uppstod i samband med dessa. Inledning - Gullvi Borgström, Värmeforsk Gullvi berättade allmänt om Värmeforsk vilket startades 1966, första rapporten kom 1972 och det finns idag 800 rapporter publicerade. Dessa representerar en stor kunskapsbank och finns att beställa och nya rapporter att hämta på Gullvi nämnde att statliga styrmedel har gått genom Värmeforsks rapporter som en röd tråd genom åren. Ett exempel på detta är t ex att det innan införandet av koldioxidskatten 1990 nästan enbart handlade om olja och kol som bränslen i Värmeforsks rapporter. Framgångsrik forskning kräver kommunikation, hur ska det tillämpas inom askprogrammet Madeleine Engfeldt-Julin, MEJ Communication Madeleine betonade vikten av kommunikation och ifrågasatte varför man lägger tid på projekt om resultaten inte kommuniceras. Inom Askprogrammet har följande tagits fram: - kommunikationsstrategi - kommunikationsmål - övergripande kommunikationsplan - kommunikationsplaner för respektive projekt Syftet med detta är att koppla programmets resultat med målgrupper, vilka aktiviteter som ska genomföras för att få ut resultaten, via vilka kanaler, vem som ansvarar för detta kommunikationsarbete och när detta ska vara genomfört. En ny kanal för askprogrammet är ett nyhetsbrev som heter Askor & Miljö och planeras att komma ut fyra gånger per år. Det första numret delades ut på seminariumet. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Viktigt att från början i projekten tänka på hur resultaten ska kommuniceras. Kan vara svårt. Svårighet om vem som finansierar. I askprogrammet kommer dessa pengar inte bindas i projektet från början utan projektledaren kommer att kunna söka pengar vid behov. Allmänt om programmet kan sägas att vi än så länge har för litet statistiskt material för att våra resultat ska anses verifierade. För att Naturvårdsverket ska ta till sig resultat krävs att projekten är vetenskapligt grundade och presenterade. Anna Lundborg, STEM: Det är viktigt att projektledare skriver om resultaten och hur man ska tolka dem. 1 (11)

2 Rening av askor (Termisk, Våt, SMAK) Magnus Berg, ÅF Energi & Miljö Magnus presenterade tre projekt: Q4-128 Termisk rening av askor Q4-129 Vår rening av askor Q4-140 SMAK Selektiv mobilisering av kritiska element hos energiaskor Slutsatser av Q4-128 och Q4-129: - troligt att rening av en del aska kommer att krävas - tekniker för rening finns - lämpligt att börja med våt rening - våt rening är enklare och billigare än termisk rening, men mindre effektivt - termisk rening är i dagsläget för dyrt Aska i de tre projekten kommer mest från rosterpannor för avfallsförbränning. Rening dock vara intressant även i en fluidpanna. Anna Lundborg, STEM: Hur praktiskt möjligt är det att återvinna energin vid termisk rening. Svar: Det är en förutsättning. Detta är taget hänsyn till i rapportens beräkningar. Hanna Bergman, SÖRAB: vid termisk rening hur påverkas klorider. Svar: Dessa kommer att drivas av som klorider. Magnus Hammar, Tekniska Verken i Linköping: Anledning kan vara att klara nivåer. Om syftet är att rena aska för att klara nivåer; hur ska då den ännu mer koncentrerade askan klara nivåer? Det kan vara så att den inte klarar nivå för Farligt avfall-deponi. Svar: Detta har inte belysts. Ulf Sikström, Skogsforsk: Vad händer med de ämnen (Kalium, fosfor etc) som man vill ha kvar t ex vid återföring till skog efter rening? Svar: Detta kan vara ett problem eftersom kalium lätt drivs av. Fosfor blir nog kvar. Lars-Erik Hägerstedt, Fortum Teknik & Miljö: Man måste titta på just sin aska (stor skillnad). Organiska föroreningar bör också tas upp. Infallsvinklar: 1. separation: det ena är en rening från sånt man inte vill ha. 2. koncentration. Om man vill få ut något man vill ha. Kan det vara intressant att bygga en stor återvinningsanläggning? Svar av Claes Ribbing: Metallinnehållet och näringsvärdet är lågt (och därmed möjliga intäkter) jämfört med kostnader för deponi etc. Askans innehåll av ekonomiskt värdefulla ämnen är således inte styrande utan det är minskade kostnader för deponering och miljöhänsyn som kan motivera en återvinningsanläggning. Om något metallutvinningsverk byggs som passar bra för askor, t ex ett hydrometallurgisk verk i Skellefteåområdet måste vi bevaka att de kan ta emot aska och nyttiggöra dess beståndsdelar. Kvalitetskriterier för askor till väg- och anläggningsbyggnad Bo von Bahr, SP Stort behov av ballastmaterial. Askor borde vara attraktivt med avseende på framför allt ekonomi. Målet med projektet är att utveckla ett heltäckande kvalitetskoncept för bottenaskor till väg- och anläggningsbyggnad, så att dessa används rutinmässigt som ett ballastmaterial. Varför används det inte? Problem. Lösning Bristande kunskaper Genom att karaktärisera materialen. Hur mycket varierar egenskaperna? Konservativ marknad Icke anpassade provningsmetoder Icke anpassade regelverk Men också förutsägbar... Metoder som är anpassade för alternativa material, dvs testen avser kroppar av materialet i stället för enskilda korn. Tillägg i befintligt regelverk Utformar certifieringsregler för askor 2 (11)

3 I etapp 1 beskrivs nuläget. I etapp 2 genomförs provning av ett antal askor. I etapp 3 demonstreras ny kunskap genom fältförsök och provvägar. Detta projekt är främst inriktat på bottenaskor från rosterpannor och i viss mån även från pulverpannor. Gustav Tham, Telge Återvinning: När kan vi börja använda askor? Svar. De återvinnes idag mycket som konstruktionsmaterial på deponier och till viss del utanför deponier. En ökad användning utanför deponier kanske kan komma Rolf Sjöblom, Tekedo: Hur förändrar sig askornas egenskaper över tid? Svar: Detta kommer undersökas i projekt Vändöra. Där har man brutit upp en 10 år gammal slaggrusväg och avser studera vad man kan göra med det uppbrutna slaggruset och vad som har hänt med det när det har legat där. Organiska material tillsammans med syre bryts till exempel ner och det studeras i andra projekt. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Man skulle kunna tro att kraven är lägre på t ex cykelbanor. Så är dock inte fallet eftersom i en liten väg kommer nämligen restprodukter högre upp i vägkroppen. En fördel med slaggrus jämfört med naturmaterial var i ett projekt att friktionen mellan kornen var större för slaggruset. En förenklad testmetodik för kvalitetssäkring Henrik Bjurström, ÅF Energi & Miljö Stor blandning i bränslemixen. Hur kan man trots detta kvalitetssäkra askorna? Flödet för askan är: Producent (förbränning) Lagring (3-6 månader) Användare. För användaren är det således endast intressant vilka egenskaper askan har efter lagringen. Detta projekts mål är att hitta en enkel metod för att redan efter förbränningen kunna bestämma askans egenskaper efter lagringen. Resultat: - Många egenskaper varierar förvånansvärt lite med variationer i driften t ex kornstorleken däremot halten oförbränt. - Röntgen kan användas för snabb analys av tungmetaller - Zinkhalten hade inte någon klar proportionalitet mot halten däck i bränslet. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Måste varje energiverk även i fortsättningen fortsätta att fundera på hur askorna ska kunna frisläppas. Askans egenskaper kan annars påverkas redan vid bränslevalet och hur man kör anläggningen. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Nya krav kommer från EU om att kvalitetssäkra askorna. Claes vänder sig mot att LOI är ett bra mått på halten organiskt eftersom även kristallvatten ingår. I Danmark var LOI på slaggrus ca 40% organiskt (TOC) och 60% kristallvatten. Pannsand som kringfyllnad i rörgravar för fjärrvärmerör Roger Pettersson, Sundsvall Energi Bottenaska från fluidbed-pannor som eldas med biobränsle och avfall är i projektet tänkt att användas som kringfyllnad i rörgravar för fjärrvärmerör. Bottenaskorna, de så kallade pannsanderna, har analyserats med avseende på dess kemiska och geotekniska egenskaper. Lakningstesterna visar att lagring påverkar utlakningen av tungmetaller positivt med undantag för antimon (Sb) vilken ökar. Antimon är ett grundämne som främst förekommer i brombaserade flamskyddsmedel. Problemet med antimon förekommer endast i de pannor som eldas med avfall. Preliminär rekommendation från projektet är att avfallsbränslebaserade pannsander endast bör användas inom kontrollerade/säkrade områden medan biobränslebaserade pannsander efter godkänt tillstånd kan användas i externa applikationer. Det är svårt att tvätta bort antimon ur pannsanden. 3 (11)

4 Margareta Lundberg, Kvaerner Power: Varför blev lakningen av vissa metaller lägre efter lagring? Svar Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Observera att inga metaller har försvunnit på annat sätt, de har bara blivit mindre benägna att laka ut. Vi vet ej varför, karbonatisering kan nog bara vara en delförklaring eftersom ph:t var ganska högt över 10 även efter ganska lång tids lagring fuktigt i luft Stabilisering av bottenaska med skumbitumen David Bendz, SGI Bitumen är en tung oljefraktion som används som bindemedel i asfalt. Genom att injektera kallt vatten i smält bitumen expanderar den varma bitumen kraftigt till cirka gånger dess ursprungliga volym. Det bildade skummet är stabilt under sekunder vilket är tillräckligt för att kunna exponera ett granulärt material för skummet. Vid kontakten med skummet beläggs de enskilda partiklarna med en bitumenhinna vilket ger partiklarna kohesiva och hydrofoba egenskaper. Beläggningen sker på del av ytorna inklusive de inre porerna varvid utlakningen minskar i motsvarande mån. De bitumenhöljda askpartiklarna är granulära, men så fort de utsätts för tryck kladdar de ihop. Därför kan man lägga det på en hög i väntan på att användas. Högen får dock inte vara för stor eftersom de understa partiklarna då kan kladda ihop av högens egentyngd. Resultat: Vid ph-neutral miljö är lakningsegenskaperna ungefär samma som utan stabilisering. Om däremot ph manipuleras med antingen syra eller bas skiljer sig egenskaperna. Lakningsegenskaperna är i allmänhet bättre för klor, zink, kadmium, aluminium, bly, molybden, antimon, arsenik, kvicksilver. För koppar, krom och TOC varierar vad som är bäst beroende av ph. Leif Hansson, Kemira Kemi: Ekonomi? Svar: Ingick inte i studien. Kan det användas till andra askor? Svar: Ja, vilket granulärt material som helst. Kravprofiler och toleranser för energiaskors egenskaper vid användning i betongrelaterade tillämpningar Erik Nordström & Hillevi Sundblom, Vattenfall Utveckling Egentligen tre projekt: Q4-133 Kravprofiler och toleranser för energiaskors egenskaper vid användning i betongrelaterade tillämpningar Q4-219 Användning av energiaskor som fillermaterial vid betongtillverkning Q4-103 Användning av askor från förbränning av returpappersslam inom gruvindustrin Resultat för alla projekten: - det finns en stor potential - kvalitetssäkring och produktifiering nödvändig 4 (11)

5 Återföring av aska till skogsmark Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk & Henrik Bjurström, ÅF Energi & Miljö Hans Nordström, Vattenfall Värme Norden, inledde med att framhålla att för att vi skall nå de ställda miljömålen med CO 2 -neutrala bränslen måste uttagen av biobränslen ur skogen öka. För att möjligöra detta så måste man i ökad omfattning följa Skogsstyrelsens rekommendationer om återföring av aska vid GROT-uttag. På lång sikt är det nödvändigt för näringsbalansen att när GROT tas från skogen ska askan återföras. Förutom näringsaspekten bidrar askan till att motverka försurning av skogsmarken. Vissa skogsmarker är dock mer lämpade än andra; behovet är störst i södra och mellersta Sverige där kalkhalten är låg i marken. Trots omfattande forskning har det inte hänt mycket i praktiken. Vad beror detta på? En förklaring kan vara att kommunikationen mellan askproducenten och skogsägaren har varit för dålig. Producenten måste lyssna på vad skogsägaren vill ha för aska och skogsägaren måste förstå att askåterföringen behövs för ett långsiktigt skogsbruk vid uttag av GROT. För att inte marken ska få en chock måste askan återföras i form av granuler eller pellets som inte lakar ut så fort. Det ska gå minst 5-10 år innan lakningen överhuvudtaget börjar. Madeleine Engfeldt-Julin, MEJ Communication: Det skulle behövas en kvalitativ attitydundersökning. Attityd från skogsindustrin: varför ska vi lösa energiindustrins deponiproblem. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Skogsägarna borde kräva att få tillbaka askan via avtal som skrivs redan vid GROT-köpet. Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark Björn Lagerblad, CBI Aska har stora likheter med tillsatser i cement. Risk för att alkalimineralerna kommer ut för snabbt och ger naturen en chock. SiO 2, CaO, Al 2 O 3 och Fe 2 O 3 är den huvudsakliga sammansättningen i askorna. Hypotes olika askor har olika sammansättning. Genom blandning av askor går det att få en stabil och svårlakad produkt. Med höga halter av CaO så bildas fri CaO som ger svällning. Orsaken till att kolaskor är lättare att använda i cementtillämpningar är att de har eldats i högre temp Askor innehåller ofta mycket Ca. Vore bra att tillföra Si eller Al redan vid förbränningen för bättre bindning av aska. Svårigheten är att binda kalium som sannolikt finns i som lättlöslig kaliumklorid. Projektet avser att studera detta samt att minska lösligheten under en lång period genom att bilda ett tätt svårlösligt skal som i idealfallet skall ha brutits ner lagom till när skogen har största behovet av näring efter ca 40 år. Projektet: Kommer först att titta på sammansättningen i askan, sedan vilka hydratprodukter som har bildats. Om en aska har för mycket Ca kan den blandas med en aska med Si. Torvaskor är rika på SiO 2 och kan användas för att balansera askor med mycket Ca men torvaskor innehåller svavel som neutraliseras med kalk och då alltså får Ca. Alexandra Monico, Sydkraft Värme Syd: Kommer man att titta på det ekonomiskt? Svar: I första steget måste man undersöka om det är möjligt. Margareta Lundberg, Kvaerner Power: Fluidbäddaskor innehåller ju sand; räcker inte detta. Svar: Sand är kristallint och svårt att bryta ner. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Viktigt att vi talar om samma sak när vi pratar askkvalitet. 5 (11)

6 Möjligheter till avsättning av bioaska på organogena jordar Ulf Sikström, Skogforsk & Björn Hånell, SLU Eller Träaska och torvaska för skogsgödsling på torvmarker. Björn gick i ett rasande tempo, på ett underhållande sätt, igenom analysen över vilka marker som har störst potential för skogsgödsling. Resultatet blev att ett par hundratusen hektar torvmarker, relativt jämt fördelade över landet, som kan bedömas mycket väl lämpade för skogsgödsling med bioaska. Till helt övervägande del gäller det gallringsmogen skog och skog som är nära slutavverkning, men även avslutade torvtäkter där efterbehandlingen beräknas ske i form av beskogning ingår i urvalet. Björn framhöll med kraft askgödslingens stora betydelse för att få en god tillväxt på organogen skogsmark och i vissa fall så är askgödsling (eller annan gödsling) nödvändig för att överhuvudtaget få skog att växa på utdikad torvmark. Miljöeffekterna för askgödsling av organogen skogsmark är dåligt undersökta. Sikström redogjorde för att i projekt Q4-227 studeras skogsproduktion, gasutbyten (CH 4, CO 2, N 2 O) och vattenkvalitet då marken gödslas med bioaska. Vissa marker reagerar med sänkt tillväxt vid askåterföring. Om torvmarken är bördig finns risk för N 2 O-utsläpp. Det ska göras försök där farhågan att det blir stor gasavgång om inte lösligheten är tillräckligt långsam ska studeras. Vattenkvaliteten påverkas mycket marginellt. Anna Lundborg, STEM: Dikade torvmarker avger i allmänhet stora avgångar av koldioxid. Hur kan det vara så stor skillnad i tillväxt på flera års sikt trots att kalium ska laka ut snabbt. Svar: En förklaring till att tillväxten fortsätter är att när kaliumet lämnat askan höjer det ph i marken vilket är en längre kvardröjande effekt. Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt Agnes Mossakowska, Stockholm Vatten Slam från Henriksdals reningsverk. Optimering med tre parametrar beständighet, hållfasthet (>10 kpa), permeabilitet (<10-9 m/s). Lämplig inblandning 40-60% aska. Intressant att det fungerar map skjuvhållfasthet trots lutning 1:3. Lysimetrar kommer att finnas både för tätskikt, dränskikt och även andra skikt. Det är hela konstruktionen som är intressant. Efter pilotprojektet ska en handbok tas fram. Produkt: FSA (flygaskstabiliserat avloppsslam). 15% av kvävet i slammet går till luften som NH3. (Siffran 15% har beräknats från ett annat projekt, BioPell i Lycksele, där aska och rötslam blandas för att ge en pellet för återföring till skog). Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Slöseri att använda näringsrika ämnen på deponi. Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska Maria Carling, Geo Innova I etapp 1 genomfördes år en förstudie vilken finns publicerad som RVF-rapport och VA-forsk-rapport. Resultatet från etapp 1: - Beständighet (fältundersökning och laboratorieförsök): ph-höjningen av aska/kalk-blandningen fördröjde effekten på nedbrytningen - Liten syretransport via perkolerande vatten viktigt att minska diffusionen - Inventering av erfarenheter: låg permeabilitet möjlig Etapp 2 har nu påbörjats och pågår till och med år 2005: - Laboratorieförsök framtagning av lämpliga blandningar av aska och slam - Kompletterande studier av beständighet - Fältförsök provytor på 3 anläggningar 6 (11)

7 Nils Edberg, Länsstyrelsen i Stockholms län: Studeras/tas det hänsyn till smittspridning och mediciner i slammet? Svar: Risken för smittspridning bedöms som låg om de följer vedertagna riktlinjer. När det gäller mediciner råder osäkerhet. Nils passade då på att göra reklam för ett seminarium om läkemedelsrester i slam som äger rum i Stockholm 18 november. Flygaska och rötslam som tätskikt vid efterbehandling av sandmagasin med vegetationsetablering Maria Greger, Stockholms Universitet Problem: Gruvavfallssand (anrikningssand) + Syre + Vatten => Fria metalljoner + Svavelsyra Ett sätt att förhindra denna reaktion är att förhindra tillförseln av syre. Detta kan göras genom att tillföra ett tätskikt och ovanpå detta ett täckskikt för att etablera vegetation som förhindrar bland annat erosion. Morän är lämpligt för både tätskikt och tätskikt. Dessvärre finns det inte tillräckligt med morän. En lösning kan då vara att använda aska och eventuellt rötslam i tätskiktet och rötslam i täckskiktet. I täckskiktet etableras växter som är särskilt lämpliga med avseende på klimat, hur snabbt de växer, hur lätt de etablerar sig, hur väl de tål rötat slam.. Nu undersöks skikt med ca 0,3-0,4 m aska och lika mycket rötslam. Askskiktets uppgift är att vara tätt och förhindra rotpenetration, rötslammets att hålla vatten d v s vara tätt mot syre samt att etablera ett organiskt växtskikt som skall ge en varaktig växtlighet ovanpå sandmagasinen. Med tanke på vilka stora ytor som behöver täckas innebär detta en mycket stor potential. Undersökningen utförs i fält på Bolidens område Gillervattnet där ett försöksområde med utlägg av rötat slam och aska (30/70) som tätskikt och rötat slam som täckskikt etablerades Projektet kommer att pågå ett antal år (ca 2005/2006). Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Kombination aska/slam mycket stor potential. Ekonomiskt lönar det sig map deponiavgift även med långa transporter. Torrtäckning har störst potential, men även våttäckning kommer att förekomma. Erfarenheterna från dammolyckan i Boliden i Spanien avskräcker dock från våttäckning. Täckning av gruvavfall Inger Johansson, MTM Örebro Universitet Presentationen genomfördes av Claes Ribbing eftersom Inger inte kunde komma. Måste åtgärda gamla sulfidmalmsbrytningsplatser Detta kan göras genom att lägga på aska och rötslam, både som tätskikt och buffrande material. Projektet kommer förhoppningsvis att leda till en bra metodik för att täcka många gamla obehagliga spår efter sulfidmalsbrytningar som finns i Bergslagen. Nedbrytningsmönster för cellulosa i närvaro av aska Magnus Berg, ÅF Energi & Miljö Två projekt: - Nedbrytningsmönster för cellulosa i närvaro av aska (vilket är färdigt: rapportnummer 806) - Nedbrytningshastigheten för tätskikt uppbyggda av slam och aska (nyligen påbörjat och planeras vara klart i mitten av 2004) Första projektet var inriktat mot att utröna risker och möjligheter vid en kombination av askor och cellulosahaltiga material. Resultatet från detta projekt visade på att nedbrytningsprodukten isosackarinsyra (ISA), som bildas vid icke-biologisk nedbrytning av cellulosa, komplexbinder till metaller i askan och ökar därmed risken för utlakning. I det andra projektet är målsättningen att med hjälp av experimentella försök klargöra hur lång tid ett tätskikt uppbyggt av slam och aska kommer att vara stabilt. 7 (11)

8 Anna Lundborg, STEM: Hur översätter man resultat från cellulosastudier (aska+cellulosa) till slam (slam+aska)? Svar: Det går inte att översätta. Injektering av sulfathaltig flygaska i hushållsavfallsdeponi Karin Wikman, ÅF Energi & Miljö Askan blandades med vatten för att få en slurry som kunde pumpas ner, fylla ut hål och sedan stelna. Femton rör à 9 meter slogs ner med 3-5 meters mellanrum. Hushållsavfallet var cirka 2 år gammalt. Totalt pumpades cirka 100 ton slurry ner och 12-16% av hålrummen inom området fylldes ut. Ett krav på slurryn var att den skulle härda på cirka 2-3 dagar. Om den härdade för snabbt kunde det innebära att utrustningen satte igen. Metanavgång mättes också: med litet utslag. Vid utgrävning fann man inte så mycket av askan. Den hade inte spridit sig så som man hade trott, den aska man fann hade dock stelnat. Kostnaden för metoden kan med lite större utrustning konkurrera med dagens deponiskatt om 370 kr/ton. Åke Eriksson, Tekniska Verken i Linköping: Knepigt att askan hittades på olika nivåer för de olika hålen, hade det runnit ner till botten? Svar: Nej, det kunde finnas på flera nivåer i ett och samma hål. Anna Lundborg, STEM: Man borde titta mer på hur produktionen av metan påverkas eftersom detta är mycket viktigt. Metanproduktionen förekommer en relativt kort period efter nedläggningen (upp till 10 år). Rolf Sjöblom, Tekedo: Injekteringen gör att bakterier bildar svavelväte som binder tungmetaller. Utlakningen av tungmetaller minskar därför. Jan Holmlund, Enköpings Värmeverk: Kommer askan att räcka för både injektering och täckning? Lars-Erik Hägerstedt, Fortum Teknik & Miljö: Det finns ett antal små tippas som skulle behöva stabiliseras. Det finns ett stort behov! Miljöriktlinjer för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande Karsten Håkansson, SGI Oavsett var man tittar i lagstiftningen så gäller ändå samma krav på allmän hänsyn till miljön. Inert lakar ej ut, ej emissioner, det finns dock en ytterligare definition enligt EG. Kan se ut som om det är lättare om man ser det som kemisk produkt än avfall eftersom man då bara tittar på det som är farligt. Hur ser prioriteringen ut för miljömålen? Vattenkvalitet kontra god bebyggd miljö: det finns ingen sådan prioritering idag. Risk kontra nytta: förorening kontra resurshushållning. Risk behandlas ofta i lokalt perspektiv medan resurshushållning ses på en högre nivå. I EU är det ofta vattenfrågor som är i fokus. En bra modell skulle kunna låta en del aska tillåtas att användas utan tillstånd/restriktioner men också införa restriktioner för användningen av vissa naturmaterial. Anna Lundborg, STEM: I SGI:s studie borde LCA ligga till grund för resultaten, är det så? Svar: Nej, det kan bli väldigt omfattande modeller när det gäller resurshushållning. Anna: Branschen borde ta fram detta (jämför Skogsvårdsstyrelsens initiativ med allmän MKB för återföring av aska till skog. Erik Kärrman, SCC: Det finns bra LCA-verktyg med fokus på teknisk funktion. Okänd: Vi blundar idag för problem med naturmaterial som används felaktigt. 8 (11)

9 Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt avfallsförordningen, Jan-Erik Haglund, Söderenergi Projektet planeras att vara klart i november Viktigt att Naturvårdsverket var med i referensgruppen. I avfallsförordningen (som kom 1/1 2002) är det inte lika tydligt längre vad som är farligt avfall: om en aska innehåller farliga ämnen är det farligt avfall, annars inte. Med denna formulering är det svårt att definiera farligt avfall. Vad menas med innehåller farliga ämnen? I bilaga i förordningen anges vissa egenskaper. Detta klassificeringssätt har man kopierat från kemikalielagstiftningen. Om man skulle använda detta fullständigt skulle man behöva analysera 1000-tals metaller i askan; detta är ogörligt, man måste hitta annat sätt att klassificera. Det finns också egenskaper som saknar kvantifierade kriterier. Man har haft denna lag i snart två år som inte går att tillämpa projektets mål är att lösa detta. I rapporten föreslås att man tittar på totalhalten av referenssubstanser i ett antal metaller och antar att allt förekommer i referensformen (ex Pb även PbS, PbO etc). Lakningsegenskaperna har det inte gått att ta fram kriterier för, dessa måste bedömas från fall till fall. Förhoppningsvis får man denna metod godkänd hos myndigheterna. Alexandra Monico, Sydkraft Värme Syd: När kommer detta att implementeras i lagstiftningen? Svar: När rapporten är klar kommer den att spridas och får förhoppningsvis acceptans. Okänd: Vad är skillnaden mellan föreslagen lista och kemilagstiftningen? Svar: Största skillnaden är att det bara är grundämnen som mäts och räknas om till metaller. Att bygga med avfall Anna Wilhelmsson, SGF/SCC Rapport för projektet är färdig och publicerad. En slutsats i rapporten är att regelverket är svårtolkat och att materialfrågan ofta kommer in sent i byggprojekten. Det senare leder till material och plats inte blir utredda, inga större mängder avfall går att få fram, tillräcklig kontakt med myndigheter hinns inte med. Det är svårt att frångå avfallsbegreppet vilket gör att man måste hantera avfallsmaterialet på särskilt sätt. Finns ingen SNI-kod för icke-farligt avfall. NV ser över SNI-koderna. Trots att materialet produktifieras är det inte säkert att det inte fortsätter att ses som ett avfall. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Man ska hålla skillnad på skatterättsligt och miljörättsligt. Skattemyndigheterna har på grund av ett EU-prejudikat en mindre sträng syn på återvinning av avfall. Projektet som var finansierat av många olika intressenter har presenterats på ett mycket uppskattat seminarium den 19 maj. Där redovisade Naturvårdsverket att man vill frångå begreppet inert och i stället använda begreppen risk och ringa risk. Om det är ringa risk ska återvinning prioriteras, om det är risk ska miljöhänsynen väga tyngst. Förutsättningar för att askor kommer till användning i vägar Erik Kärrman, SCC I Nederländerna tillåter man högre tungmetallhalter i aska än för andra byggmaterial. En skandal där det i ett projekt fuskades med vilka askor som användes har dock påverkat myndigheterna att bli mer restriktiva. I Frankrike framför allt i stora projekt, men också på lokal nivå. LCA borde göras på regional nivå vilken kan ligga till grund. Hur sker resursuttag/hushållningen i området? Askproducenten måste driva på annars blir det inget. Maria Blechingberg, Svensk Fjärrvärme: Vem äger LCA-frågan? Svar: Askproducenter måste se till att det görs, dock ska aktuell myndighet vara med i projektet. 9 (11)

10 Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Vi kan få ballastleverantörer emot oss eftersom de ser avfallsåtervinning som konkurrerande. Utvärdering av programmet Bo Rydén, Profu Då programmet nu har hunnit halvvägs genomförs en utvärdering om det är på rätt väg. Bland annat har ett flertal intervjuer av deltagare i programmet genomförts. Slutsatser av programmet hittills är bland annat: - Programmet är viktigt! - Kompetensen är hög och nätverket av stort värde - Målen för programmet kommer inte att nås! - Vitt skilda förväntningar av programmet - Enskilda projekt bra men kritik mot portföljen som helhet - Beslutsprocess och ansvarsfördelning fungerar bra, så även ledning, styrning och administration - Budgeten är tillräcklig - Stor enighet om behov av resultatspridning och kommunikation Exempel på förslag till förändringar: - Man måste enas om förväntningsbilden! - Värna om att programmet uppfattas som vetenskapligt grundat - Översyn av mål och deras betydelse Erik Kärrman, SCC: Man borde också studera övergripande attityder ur ett rent vetenskapligt perspektiv så att man förstår olika aktörer. Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor: Målen bör uppfattas mer som drivande än tvungna att uppfyllas. Svar: Om man använder ordet mål uppfattas det som att ska uppnås, annars får man använda ett annat ord. Flygaskor i väg: Ett av de bättre miljövalen? Josef Mácsik, SCC & Pentti Lahtinen, SCC/Viatek Parallellt utförs nu följande projekt: Q4-107 FACE - Flygaska i geotekniska anläggningar Q4-229 Flygaska som förstärkningslager i grusväg Q4-228 Produkter baserade på blandningar av flygaska och fiberslam Q4-111 Linermaterial med aska och rötslam Genom att nyttja flygaska som förstärkningslager på asfalterade vägar och grusvägar med dålig bärighet kan tjälskadorna minimeras och vägarna hållas öppna under tjällossningen. Flygaskor är som förstärkningslager i vägar ett ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel ett bra materialval. Viktigt att inte enbart materialet studeras utan också konstruktionen som helhet och dess omgivning. Studiebesök av vägar byggda med flygaskor i områdena Börje och Åby grustag. Guide: Kjell Karlsson, Vattenfall Värme Uppsala. Intressanta studiebesök där vi bland annat fick vara med när fuktig färsk torv/träflygaska blandat med grus lades ut från lastbilen som kom från Vattenfall. Ingen damning. Lätt att lägga ut och packa med hjullastare.. Ovanpå askhållande lagret läggs ett slitlager av grus. Målet för den vägen var att förvandla en lerig lantbruksväg till en bra väg och samtidigt att höja vägen för att den inte skall snöa igen på vintern. Imponerande var att med bussen åka på en annan nu perfekt väg som före renovering med aska knappt var körbar med bil. Där hade man haft vissa 10 (11)

11 problem vid utläggning i ogynnsamt väder, men efter period av bättre väder hade även den delen härdat till perfekt väg. Studiebesöket avlutades med ett besök på Librobecks miljöstation som byggts med denna aska, körvägarna med aska blandat med grus och sedan har hela anläggningen asfalterats. Anledningen till att använda härdande flygaska var att man därigenom fick en lätt konstruktion och inte behövde förstärka den svaga undergrunden för att förhindra utkalvningar till den närliggande Fyrisån.. Här hade man haft problem i samband med smältvatten, men efter avledning av detta hade askan härdat väl. Undersökningar har visat att askan har en total utlakning av respektive miljöstörande ämnen som är jämförbar med närliggande jordbruksmark. Därmed har Miljökontoret kunnat godkänna användningar efter anmälan. För detta ändamål har en blankett upprättats av Vattenfall som besvarar de frågor som Miljökontoret behöver svar på. Blanketten finns på Svenska EnergiAskors hemsida och befunnits efter små justeringar underlätta tillstånd för användningar även av andra företags restprodukter. 11 (11)

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett

Läs mer

Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004

Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Kort inledning av Bo Svedberg, Luleå Tekniska Universitet, och Josef Mácsik, Ramböll. Seminariumet indelas i två faser: - Material- & produktutveckling

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Framgångskriterier... 6 2.5 Forsknings-,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

ASKANS VÄRDE I SKOGEN

ASKANS VÄRDE I SKOGEN ASKANS VÄRDE I SKOGEN Karin Segerud 2004-06-22 justerad 040917 av Claes Ribbing Karin Segerud 2004-06-21 2 Innehåll 1 Inledning och sammanfattning 2 Askans näringsvärde i skogen i jämförelse med mineralgödsel

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin Intervjuundersökning Madeleine Engfeldt-Julin 1 Målgrupper Miljökontor Miljöenheter länsstyrelser Entreprenörer/avnämare - vägar Vägföreningar Producenter/energiföretag Producenter/skogsindustri 2 Syfte

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA

Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA Rapport Nr 2009-02 Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA Gärstad deponi och Sofielunds deponi Märta Ländell, Maria Carling, Karsten Håkansson, Elke Myrhede, Bo Svensson Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall EBBA WADSTEIN KARSTEN HÅKANSSON CHARLOTTA TIBERG

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK 2013-07-10. LUNDENS SOPSTATION Moderaterna i Eda Besök

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Miljöbalksseminarium. Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial. Föredragsdokumentation

Miljöbalksseminarium. Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial. Föredragsdokumentation Miljöbalksseminarium Stockholm den 13 juni 2002 Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial Föredragsdokumentation Antal sidor: 46 är ett icke vinstdrivande företag med syfte att verka för en miljöriktigt användningar

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Förbränningsaskor inom anläggning och deras miljöaspekt

Förbränningsaskor inom anläggning och deras miljöaspekt UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Förbränningsaskor inom anläggning och deras miljöaspekt Eva Dalstranden ISSN 1400-3821 B764 Master of Science

Läs mer

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt 2007-10-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket aska som producerades

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal

Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal Nyhetsbrev nummer 7 23 Juni 2009 Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal Nu ligger en testversion av Bergskrafts unika kartportal på plats ute på nätet! Enklast når man den via en länk på www.bergskraft.se.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

RVF Utveckling. Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska. Erfarenheter, beständighet och andra egenskaper

RVF Utveckling. Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska. Erfarenheter, beständighet och andra egenskaper Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska Erfarenheter, beständighet och andra egenskaper RVF Utveckling 2002:18 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling RVF Utveckling 2002:18 ISSN 1103-4092 RVF

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska

Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska VA - F O R S K R A P P O R T N r 21 mars 2003 Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska Erfarenheter, beständighet och andra egenskaper Jan Sundberg Maria Carling Märta Ländell Bo Svensson

Läs mer

Strategidagarna 2014. 5-6 februari 2014. Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm

Strategidagarna 2014. 5-6 februari 2014. Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm Strategidagarna 2014 5-6 februari 2014 Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm PROGRAM Onsdagen den 5 februari 09.00 Buss avgår från centralstationen 09.30-10.00 Registrering och kaffe Nu regnar det regler

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

BRANDSKADOR BIOBRÄNSLE

BRANDSKADOR BIOBRÄNSLE BRANDSKADOR BIOBRÄNSLE Brand- och Riskteknik Martin Uulas BIOBRÄNSLE, BRÄNDER 2006 2006-01-11 Mellanskogs Bränsle AB Brand i hammarkvarn. Skadekostnad ca: 16 Msek BIOBRÄNSLE, BRÄNDER 2006 2006-01-19 Nystartad

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer