Sammanfattning. Nyckelord: Impulsivitet, studenter, problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionella copingstrategier.

Transkript

1 Impulsivitet som prediktor för copingstrategier En studie om studenters impulsivitet och problemfokuserad, emotionellt fokuserad och dysfunktionellt fokuserade copingstrategier Impulsivity as a predictor of coping. A study of student impulsivity and problemfocused, emotionally focused and dysfunctional focused coping strategies Madelen Högdahl Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Vård-och stödsamordnar programmet Kandidatarbete för psykologi 15 hp Nina Svensson Pernille K Andersson Camilla Kylin

2 2 Sammanfattning En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras. Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping. Nyckelord: Impulsivitet, studenter, problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionella copingstrategier.

3 3 Abstract A cross-sectional study was conducted with the prupose of investigating correlations and regressions between impulsivity and problem-focused, emotionally-focused and dysfunctional coping. The sample consisted of 138 students at Karlstad University who were asked to respond to an anonymous paper survey that was designed in Survey & Report. Students are a population that is working daily with stress and challenging situations and impulse rates may be of significance for the student's daily work in an increasingly growing information society. The importance of reflection and awareness may never have been as important as now. Respondents' degree of impulsivity and coping strategies were selfassessed by the Barratt Impulsive Scale (BIS) and Brief COPE instruments. Impulsivity was independent variable and coping where the dependent variable of the study. Three questions were constructed: How much of the variance in problem-focused coping is explained for impulsivity? How much part of the variation in emotion-focused coping is explained for impulsivity? How much of the variance in dysfunctional coping is explained for impulsivity? To answer the study's questions, three correlations were conducted with the Persons Product Correlation Coefficient. The result showed a positive significant relationship between impulsivity and dysfunctional coping. The result also showed a negative significant relationship between impulsivity and problem-focused coping. To further answer the questions of the basic science study, two regression analyzes were conducted on the two significant correlations. The first regression analysis showed that impulsivity was a significant predictor of dysfunctional coping and that 11.9% of the variance could be explained. The second regression analyzes showed that impulsivity was a significant predictor for problem-focused coping where 6.6% of the variance could be explained. The conclusion was that students with a higher degree of impulsivity used less extent problem-focused coping, and students with a higher degree of impulsivity use more dysfunctional coping. The conclusion was also that variables other than impulsivity may be assumed to be predictors for the use of coping. Keywords: Impulsivity, Students, problem-focused, emotionally focused and dysfunctional coping

4 4 Förord Först och främst vill jag skänka ett stort tack till mina handledare Nina Svensson och Pernille K. Andersson som alltid har funnits tillgängliga och bollat idéer under hela uppsatskursen. Ett stort tack till min familj för allt stöd, förståelse och tålamod för min frånvaro under 10 veckors tid. Jag vill även skänka ett stort tack till en hjälpsam och tålmodig man vid tryckeriet på Karlstad universitet. Slutligen vill jag tacka mina underbara studiekamrater för skratt, uppmuntran och för att ni är fantastiska på så många vis att raderna i denna text inte någonsin kunnat räcka till, tillsammans gjorde vi det. Om jag kan sova med spöken under min säng då klarar du det här. Men du måste ta en sak i taget och blir det läskigt, blundar man. Elsa 5 år

5 5 Inledning I dagens informationssamhälle har det uppstått en drastisk ökning kring användandet av internet och sociala medier och människan har en oändlig tillgång till information (Kaess, Durkee, Vladimir, Wasserman, Floderus & Wasserman, 2012). Ett selektivt och medvetet förhållningsätt kanske aldrig har varit så viktigt och då inte minst bland studenter. Enligt Kaess et al. (2012) har det ökande användandet av internet och sociala medier både kognitiv, emotionell och beteendemässig inverkan på människan sätt att tänka, känna och agera. Jean, Cheuk & Griffiths, (2010) fann ett samband mellan högt ändvändande av sociala medier och internet med minskad socialinteraktion och impulsivt agerande. Impulsivitet involverar kognitiv förmåga, emotionell reglering och har en betydande roll i varje människas liv då den formar och skapar beteendemässiga egenskaper (Evenden, 1999; Metcalfe & Mischel, 1999; Spinnella, 2007). Förmågan att reglera och kontrollera impulser, drifter, känslor, prestationer och andra beteenden är en central del i hur en individ fungerar (Tice, Bratslavsy & Baumeister, 2001). Enligt Siegler (2015) grundas en individs beslut i sociala sammanhang allt oftare på intuition och emotioner. Kognitiv förmåga länkar samman med arbetsminne och impulshämning som vidare lägger grunden för högre exekutiva funktioner (Starke & Brand, 2012; Diamond, 2013). Impulshämning kan kortfattat beskrivas som en individs förmåga att medvetet förhindra impulser och responsen från inre och yttre stimuli genom att individen kognitivt bedömer konsekvensen av exempelvis tankar, känslor och beteenden (Diamond, 2013). Arbetsminnet kan kortfattat beskrivas på så sätt att förmågan berör individens skicklighet att bibehålla information i ett aktivt och tillgängligt tillstånd samtidigt som individen bearbetar information mentalt (Diamond, 2013). Kognitiv flexibilitet involverar förmågan att skifta fokus mellan uppgifter och mentala tillstånd (Diamond, 2013). Impulshämmande funktioner påverkas av påfrestande situationer och dess centrala delar är känsliga för förändring orsakat av stress (Starke & Brand, 2012). Hämmande mekanismer och exekutivförmåga inverkar i reglering av impulsivitet (Starke & Brand, 2012). Impulsivitet betraktas som ett personlighetsdrag och varje individ anses ha en relativt stabil tendens att vara mer eller mindre impulsiv (Evenden, 1999). Enligt Evenden (1999) finns en mångfald av definitioner av impulsivitet. Några exempel på det är att individen låter sig välja en mindre omedelbar belöning framför en långsiktig större belöning (Metcalfe & Mischel, 1999). Vilket även kan beskrivas som att individen tendrar att verka på stundens ingivelse, individens reaktioner kan ses som en

6 6 respons av interna och externa stimuli (Spinnella, 2007). Ett annat exempel är att individen låter sig ledas av känslor, impulser och drifter, är oberäknelig och lättrörd (Farmer & Golden, 210). Dickman (1990) menar att impulsiva individen tenderar att i stunden agera med relativt lite eftertanke. Ofta återkommande beskrivning kring impulsivitet är bristande eller frånvarande planering, snabbhet eller ogenomtänkta handlingar som ofta är opassande i förhållande till situationen och leder inte sällan till negativa konsekvenser (Evenden, 1999). Negativa konsekvenser kan innebära bristande kontroll och ogenomtänkta beslut med negativa följder (Metcalfe & Mischel, 1999; DeYong, 2010). Sammanfattningsvis innefattar impulsivitet oplanerade kognitiva beslut, impulsivt agerande och uppmärksamhets impulsivitet (Spinnella, 2007). Uppmärksamhetsimpulsivitet definieras som svårighet att koncentrera sig och att vara uppmärksam på exempelvis en uppgift (Spinnella, 2007). Impulsivitet är ett fenomen som förklaras och beskrivs inom normala individuella personlighets skillnader men också vid personlighetssyndrom för kliniskpopulation (Stanford et al., 2009). Impulsivitet är inte sällan förknippat med sociala avvikelser, aggressivitet, ADHD och olika typer av missbruk (Stanford, Mathias, Dougherty, Lake, Andersson och Patton, 2009). Enligt DeYong (2010) är impulsiviteten ofta en förklaring till att människans planering brister då impulsivitet gör att individen lättare faller för distraktioner och frestelser i stunden. Enligt Dickman, (1990) är impulsivitet också en funktionell egenskap där en viss grad av impulsivitet möjliggör förmåga till anpassning på så sätt att individen snabbt reagerar på skiftande omständigheter och agerar omedelbart (Dickman, 1990). De flesta individer har vid något tillfälle agerat impulsivt och exempelvis fallit för distraktioner och frestelser utan att tänka på konsekvensen, alternativt ignorerat konsekvensen (Dickman, 1990). Ett exempel bland studenter skulle kunna vara att studenten planerat att studera och ändå väljer att göra något som i stunden känns mera lockande. Alternativt undviker studenten uppgiften om den upplevs som oroande och påfrestande (Weitzman, McHugh & Michael, 2011). Enligt Hurst, Bramik och Francis (2012) involverar akademiska studier förmåga att både hantera tidspress, prestera, planera med god struktur och lämplig studieteknik inför redovisning och tentamen (Hurst, Bramik & Francis, 2012). För individer som faller för distraktion och tillfällig frestelse försvåras möjligheten att nå långsiktiga mål och kanske framföra allt då möjligheten att nå målet är tidsbegränsat (Metcalfe & Mischel, 1999; Ainslie, 1975). Vigil-Colet och Morales-Vives (2005) forskning har visat på ett samband mellan impulsivitet och svårigheter att lyckas med studier.

7 7 En viktig del i människans liv är hur individen hanterar påfrestning och löser problem (Carver, 1997). Problemlösning och hantering av påfrestande situationer benämns som copingstrategier (Carver, 1997). För studenter innebär vardagen både problemlösning och förmåga att arbeta kontrollerat, rutinmässigt och planerat (Zarak, Hashemi, Sadipoor, Delavar & Khoshnevisa, 2016). Konsten att skjuta upp belöning och hantera distraherande impulser tillsammans med problemlösningsförmåga blir en viktig pusselbit inför en distanserad framtid med ett mål som ligger veckor, månader och år fram i tiden (Carver, 1997; DeYong, 2010; Metcalfe & Mischel, 1999). Coping är en mental och fysisk process som handlar om individens sätt att hantera och förklara inre och yttre krav (Lazarus & Folkman, 1984). Enligt Lazarus och Folkman (1984) är stress ett resultat av en obalans mellan upplevda inre och yttre krav och individens resurser att möta dessa krav. Coping handlar om hur en individ använder sig av olika strategier för att möta upplevda krav och påfrestningar (Lazarus, 1993b). Benson, Norman och Griffiths (2011) studerade impulsivitet med Barratt impulsiv scale bland 109 studenter med syftet att undersöka studenters copingstrategier. Benson, Norman och Griffiths (2011) jämförde studenter med lägre och högre grad av impulsivitet och fann att studenter med en högre grad av impulsivitet som upplevde stress, exempelvis studenter som misslyckats med att klara av en tentamen, i större utsträckning använde sig av dysfunktionella coping strategier (Benson, Norman & Griffiths, 2011). Benson, Norman och Griffiths (2011) menar att dysfunktionell coping används då studenten mentalt flyr den stress studenten upplever i samband med studierna. Enligt Lazarus (1993a) kan i påfrestande situationer användandet av aktiva och funktionella copingstrategier bidra till välbefinnande, kompetens och ökad kraft och uppkommer när kontexten samspelar med individens förmåga. Zarei, Hashemi, Sadipoor, Delavar och Khoshnevisan (2016) studerade effekten av studenters coping strategier genom ett kvasiexperiment. Zarei et al. (2016) fann att studenter i experimentgruppen som aktivt tränat på exempelvis modellering av positiva tankar, hantering av orsak till påfrestning och övade på systematisk avslappning hanterade akademisk påfrestning bättre än studenterna i kontrollgruppen (Zarei et al., 2016). Resultatet visade på att aktiv träning av funktionella copingstrategier gav signifikant bättre hantering av akademisk påfrestning (Zarei et al., 2016). Coping påverkas av individens kognitiva förmåga, tolkningar och bedömningar tillsammans med individens erfarenhet och den kontext individen befinner sig i (Lazarus & Folkman, 1984). Individens val av coping sker både medvetet och omedvetet samt utvecklas genom hela livet (Lazarus & Folkman, 1984). Den kognitiva bedömningen sker som en

8 8 växelvis parallell tolkning av stimuli, tankar och känslor (Lazarus, 1993a). Lazarus (1993b) benämner tolkningarna som primary och secondary appraisal samt reappraisal. Dessa tolkningar, bedömningar och värderingar kan generera probleminriktad coping och/eller emotionellt fokuserad coping eller dysfunktionell coping (Carver, Scheier & Weintraub, 1989). Problemfokuserad coping innebär att individen upplever sig ha resurser att både hantera och möta inte och yttre krav i påfrestande situationer (Lazarus & Folkman, 1984). Individen kan då tänkas samla information, analysera orsak, fatta beslut och definiera alternativa lösningar (Lazarus & Folkman, 1984). Vidare kan individen utarbeta en värdering av handlingsalternativ och agera (Lazarus & Folkman, 1984). Problemfokuserad coping anses vara det mest gynnsamma alternativet för att hantera upplevda krav och påfrestning (Carver, Scheier & Weintraub 1989). I problemfokuserad coping ingår strategier så som att aktivt handla för att förbättra situationen, tänka noga före nästa steg och ta hjälp och råd av människor (Muhonen & Torkelson, 2005). Individer med en hög grad av impulsivitet och bristande kognitiv förmåga så som svårighet att planera och hämma impulser har svårt att hitta aktiva och funktionella copingstrategier (Benson, Norman & Griffiths, 2011). Emotionsfokuserad coping innebär att individen fokuserar på att hantera inre krav och känslomässiga reaktioner som uppstått av situationen (Lazarus & Folkman, 1984). Individen kan då tänkas försöka hitta stöd för sina känslomässiga reaktioner genom empati, sympati, och förståelse från sin omgivning (Carver, Scheier & Weintraub 1989). Enlig Lazarus (1993b) innefattar emotionsfokuserad copingförmåga till att förändra, omvärdera tankar och upplevelse kognitivt (Lazarus, 1993b). Emotionsfokuserad coping kan även innebära acceptans och vara effektivt i situationer då konstruktivt agerande inte är en lösning (Carver, Scheier & Weintraub 1989). Dock blir långgående emotionsfokuserad coping maladaptiv då orsak och problem inte blir lösta (Nielsen & Knardahl, 2014; Carver, Scheier & Weintraub 1989). Individer som använder sig av emotionsfokuserad coping undviker i större grad utmaning och situationer som upplevs som påfrestande eftersom individen oftare upplever sig ha svårt att hantera orsaken (Lazarus, 1993b). I emotionsfokuserad coping ingår strategier såsom att söka emotionellt stöd från andra och accepterar det som hänt (Muhonen & Torkelson, 2005). Impulsiva individer har svårt föra att hantera och regler känslor kognitivt, det är inte ovanligt att individen använder emotionsfokuserad coping maladaptivt och för impulsiva individer kan det innebära både ältande och undvikande (Wagner,1993). Dysfunktionell coping innebär att individen undviker att möta och hantera upplevda inre och yttre krav (Lazarus & Folkman, 1984). Undvikandet sker eftersom individen ofta

9 9 upplever sig ha bristande resurser att hantera påfrestande situationen (Carver, Scheier & Weintraub 1989). Vidare leder dysfunktionell coping till att orsaken till problemet eller själva problemet inte blir löst (Carver, Scheier & Weintraub 1989). Dysfunktionell coping är den strategi som anses vara mest maladaptiv och minst gynnsam (Lazarus & Folkman, 1984). I dysfunktionell coping ingår strategier såsom uppgivenhet, självkritiserande och substansandvändning (Muhonen & Torkelson, 2005). Impulsiva individer har bristande förmåga till flera av de egenskaper som involveras i både emotionsfokuserad coping och problemfokuserad coping. Impulsiva individers användande av dysfunktionell coping kan förklaras av bristenade resursers att hantera påfrestande situationer på (Weitzman, McHugh & Michael, 2011: Lazarus, 1993a). Enligt Weitzman, McHugh och Michael (2011) finns flera studier som tyder på att impulsiva individer mer sannolikt använder bristande copingstrategier och att individen använder maladaptiva strategier även då individen har kännedom om långsiktigt negativa konsekvenser. Weitzman, McHugh och Michael (2011) studerade 398 individer med syftet att undersöka emotionellreglering och impulsivitet. Weitzman, McHugh och Michael (2011) fann att impulsivitet har ett signifikant samband med bristande copingstrategier och oförmåga till emotionell reglering. Weitzman, McHugh och Michael (2011) menar att impulsiviteten är ett beteende individen svarar med av den anledningen att individen är oförmögen att hantera negativa känslor. För impulsiva individer som har svårt att kognitivt omvärdera alternativ hantera eller acceptera negativa känslor blir dysfunktionell coping en flykt och individen kan tänkas nedvärdera sig själ, kritisera sig själv och även då ge upp hoppet av att kunna hantera en påfrestande situation (Carver, Scheier & Weintraub 1989; Weitzman, McHugh och Michael, 2011). Lightsey och Hulsey (2002) menar att impulsiva individer med bristande copingstrategier som triggats via inre eller yttre påfrestning också oftare kognitivt tolkar situationen negativt. För individer som använder dysfunktionell coping för att hantera negativa känslor upplever snart fler negativa känslor och individen faller i en ond cirkel av dysfunktionell coping (Lightsey & Hulsey, 2002). Wagner (1993) studerade impulsiva studenters copingstrategier och förmåga att skjuta upp belöning. Resultatet visade att impulsivitet korrelerade negativt med förmågan att skjuta upp belöning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även att impulsivitet korrelerar positivt med emotionsfokuserad coping och stress (Wagner, 1993). Emotionsfokuserad coping representerade enligt Wagner (1993) ventilering och utryck av negativa känslor. Enligt Carver, Scheier och Weintraub (1989) ses uttryck av negativa känslor som en

10 10 maladaptiv copingstrategi och för individen blir maladaptiv coping ett ogynnsamt sätt att hantera påfrestande situationer på. Hur är det då med svenska studenters impulsivitet och användandet av olika copingstrategier? Akademiska studier kan vara påfrestande och innebär ofta problemhantering, för impulsiva individer kan de akademiska krav som ställs bli svåra att hantera (Hurst, Bramik & Francis, 2012). I kombination med ett ökat informationssamhälle både från internet och sociala medier är förmågan att selektivt göra medvetna val en viktig förmåga (Kaess et al., 2012; Jean, Cheuk & Griffiths, 2010; Metcalfe & Mischel, 1999). En bra strategi är problemfokuserad coping och för impulsiva individer verkar det finnas en brist av just problem fokuserade copingstrategier (Zarei et al., 2016; Hurst, Bramik & Francis, 2012). För individer med en hög grad av impulsivitet i ett samhälle med en växande ström av information kan möjligheten till att klara av att hantera och anpassa sig till akademiska studier försvåras (Kaess et al., 2012; Jean, Cheuk & Griffiths, 2010). En ökad medvetenhet och goda copingstrategier i utmanande och påfrestande situationer kan tänkas ha en betydelse för impulsiva individer. Syftet Syftet var att undersöka om impulsivitet vare en prediktor för problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionell coping hos studenter över 18 år. Frågeställningar: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras av impulsivitet. Hur stor del av variansen i emotionellt fokuserad coping förklaras av impulsivitet. Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras av impulsivitet. Metod Deltagare I studien ingick totalt 138 deltagare och stickprovet bestod av studenter från Karlstad universitet. För att få fram respondenter till studien användes ett tillgänglighetsurval. Ett tillgänglighetsurval innebär att de som valde att besvara enkäten var de som var tillgängliga under tiden enkäten delades ut (Howitt & Cramer, 2014). För att delta i studien fanns två krav. Det första kravet var att respondenten var minst 18 år och det andra kravet vara att respondenten var student. I studien deltog 79 kvinnor 57,8% och 59 av respondenterna var

11 11 män 42,8%. Åldersspannet var från 19 år till 44 år. Deltagarna hade en genomsnittsålder på 23,54 år (s= 4,044). Det var 81 respondenter som angav att de var singlar eller skilda. Av respondenterna var det 30 som angav att de var sambo eller gifta. Av respondenterna angav 19 att de var särbo åtta angav annat. Av de 138 respondenterna studerade 129 program och nio studerade friståendekurs. I enkäten angav 61 respondenter att de jobbade vid sidan av studierna, och 77 jobbade inte. I enkäten efterfrågandes om respondenten upplevde sig ha tillgång till stöd och guidning av lärare och/eller handledare under studietiden. Medianen för deltagarna var 2,28 poäng och minsta möjliga värde var 1 och max var 4. I enkäten efterfrågades om respondenten upplevde sig ha tillgång till stöd från familj och/eller vänner under studietiden. Medianen för respondenterna var 3,25 poäng. Minsta möjliga poäng var 1 och max var 4. I enkäten efterfrågades även om respondenterna hade släpande tentamina poäng och 70 stycken respondenter uppgav att de inte hade några poäng som släpade. Av respondenterna var det 51 som uppgav att de hade få poäng som släpade. Det var 16 respondenter som angav att de hade många poäng som släpade och en ville inte ange. Tvärsnittsdesign Studien utgick ifrån en deduktiv ansats med en kvantitativ enkätstudie. Den oberoende variabeln i studien var respondenternas självuppskattade impulsivitet. De beroende variablerna i studien var självuppskattad coping, och strategierna var dysfunktionell, problemfokuserad och emotionsfokuserad coping. Instrument Barratt impulsive scale (BIS). Skalan mäter grad av impulsivitet (Patton, Stanford & Barratt, 1995). I studien användes en kortare version av testet som utvecklats av Spinnella (2007) och det översattes till svenska av forskare på Karlstad universitet (Svensson, 2007). Testet innefattar tre olika faktorer med fem frågor i vardera, totalt 15 frågor. Testet mäter impulsivitet, impulsivt agerande, oplanerade kognitiva beslut och uppmärksamhet (Spinnella, 2007). De 15 frågorna besvarades utefter en fyrgradig likertskala med 1 4 poäng. Svarsalternativen var aldrig/sällan, ibland, ofta eller nästan alltid. Summan av poängen adderas samman och ju högre poäng desto högra benägenhet till impulsivitet (Patton et al., 1995). Maxpoängen var 60 och minimum poängen var 15. Max poängen för impulsivt agerande var 20 lika så var max poängen för oplanerade kognitiva beslut och uppmärksamhetsimpulsivitet (Spinnella, 2007). Exempel på påståendena som tillhör impulsivt agerande är Jag pratar utan att tänka innan och Jag gör saker utan eftertanke (Spinnella, 2007). Ett exempel på påstående ur oplanerade kognitiva beslut är Jag planerar inför framtiden (Spinnella, 2007). Till uppmärksamhets impulsivitet tillhör

12 12 Jag är rastlös under föreläsningar eller samtal och jag är ouppmärksam (Spinnella, 2007). Nio av påståendena är positivt riktade till en hög impulsivitet exempelvis: Jag agerar på plötsliga infall och idéer och pratar utan att tänka innan. Sex av frågorna är negativt riktade till en lägre impulsivitet exempel: När jag får en ny uppgift planerar jag noga hur jag ska utföra den (Spinnella, 2007). Enligt Spinnella (2007) låg Cronbachs alfa i den förkortade versionen på α=0,81. För att säkerställa att instrumentet i studien var tillförlitlig genomfördes Cronbach s alfa som visade ett värde på α= 0,75 Enligt Spinnella är normvärde för instrumentet Barratt impulsiv scale ett medelvärde på 32,6 och standardavvikelse 6,9. Brif COPE. Brief COPE är ett test utvecklat av Carver med syfte att mäta en individs situationella och dispositionella copingstrategier (Carver, 1997). Brief COPE är en förkortad version av testet COPE inventory och innehåller totalt 28 påståenden indelat i 14 olika copingstrategier med två påstående för varje copingstrategi. (Carver, 1997). Huvudfrågan till de 28 påståendena var: Hur brukar du i allmänhet göra när du stressas av problem?. Dessa copingstrategier är aktiv coping, planering, instrumentellt stöd, förnekelse, emotionellt stöd, humor, religion, positivomtolkning, accepterande substansanvändning, uppgivenhet, ventilering av känslor, och självanklagelse (Carver, 1997). De 14 copingstrategierna delas sedan in i tre olika grupper såsom problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionell coping (Coolidge, Segal, Hook & Stewart, 2000). Till problemfokuserad coping tillhör copingstrategierna aktiv coping, instrumentellt stöd och planering (Coolidge et al., 2000). Två exempel på påstående ur problemfokuserad coping är Jag agerar för att försöka förbättra situationen och Jag får hjälp och råd av andra människor (Muhonen & Torkelson, 2005). Till emotionsfokuserad coping tillhör copingstrategierna humor, positiv omtolkning, andlighet, accepternas och emotionellt stöd accepterande (Coolidge et al., 2000). Två exempel på påstående ur emotionsfokuserad coping är Jag letar efter något positivt i det som sker och Jag skämtar om det (Muhonen & Torkelson, 2005). Slutligen tillhör copingstrategierna självdistraktion, självanklagelse, uppgivenhet, substansanvändande, ventilering av känslor och förnekelse till dysfunktionella coping (Coolidge et al., 2000). Två exempel på påstående ur dysfunktionell coping är Jag använder alkohol eller andra droger för att må bättre och Jag kritiserar mig själv (Muhonen & Torkelson, 2005). Påståendena besvaras genom en fyrgradig Likertskala där 1=mycket sällan, 2= ganska sällan, 3= ganska ofta och 4= mycket ofta (Carver, 1997). Respondenten ges totalt 14 stycken poäng som hamnar mellan 2 till 8 poäng (Carver, 1997; Muhonen & Torkelson, 2005). De 14 slutpoängen summeras sedan samman, med de strategier som tillhör samma grupp och de tre grupperna är då emotionsfokuserad,

13 13 problemfokuserad och dysfunktionell copingstrategi (Coolidge et al., 2000). Den totala maxpoängen för hela testet var 112 och det lägsta poängen var 28 (Coolidge et al., 2000). Maxpoängen för problemfokuserad copingstrategi var 32 poäng. Maxpoängen för emotionsfokuserad copingstrategi var 48 och maxpoängen för dysfunktionell copingstrategi var 40 poäng (Coolidge et al., 2000). Brief COPE översattes från sitt ursprung skapat i engelsk version till en svenska version av Muhonen och Torkelson (2005). Muhonen och Torkelson (2005) genomförde Cronbach s alfa på Brief COPE och 12 av de 14 skalor i den svenska versionen visat varierande intern konsistens, mellan a=0,52 och a=0,92. För att säkerställa att instrumentet och dess gruppindelning i studien var tillförlitlig genomfördes Cronbach s alfa som visade ett värde på α= 0,66 på problemfokuserad coping och α=0,68 på emotionsfokuserad coping. Dysfunktionell coping visades ett Cronbach s alfa på α=0,60 Datainsamlingsmetod Den datainsamlingsmetoden som studien använde var en pappersenkät som konstruerades i det webbaserade enkätverktyget Survey & Report. Enkäten utformades med avseende att undersöka studenter, gällande deras impulsivitet och copingstrategier. Enkäten destruerades personligen ut av ansvarig under en dag på Karlstad universitet. Under datainsamlingen gavs tydlig information och instruktioner till varje deltagare, både genom informationsbrevet och personligen vilket gav deltagare möjlighet att ställa frågor rörande enkätens innehåll eller andra saker direkt till utföraren. Det var det generella resultatet som var av intresse vid analyseringen, och inte det individuella. Enkäten bestod av åtta sidor inkluderat informationsblad och tackmeddelande. Antalet påståenden som enkäten innehöll var 62 stycken och nio av dem var bakgrundsfrågor inkluderat samtyckesfrågan. Respondenter som svarat ja på samtyckesfrågan inkluderades i studien. De åtta bakgrundsfrågorna handlade om respondentens upplevda stöd från lärare/handledare samt vänner och eller familj under studietiden. Ålder, kön, civilstånd, studieform så som programstuderande eller fristående kursstuderande. Det två sista frågorna handlade om avklarade tentamen poäng och om studenten arbetade vid sidan av sina studier. Efter samtyckesfrågan och bakgrundsfrågorna följde påståenden från mätinstrumentet Brif COPE med 28 påstående kring problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionell coping. Följt av 15 påstående från mätinstrumentet Barratt impulsive scale. Enkäten innehöll även 10 påstående kring stress, dessa frågor exkluderades från föreliggande studie. Genomförande

14 14 Enkäten trycktes ut i pappersformat och innan studien startade genomfördes en pilotstudie där sex respondenter deltog för att undersöka enkätens tydlighet. Enkäten upplevdes av deltaganden i pilotstudien som tydlig och lätt att förstå. Då startade studien och pappersenkäten disputerades manuellt ut under en dag på Karlstad universitet. Studenterna erbjöds att delta i en studie kring studenters stresshantering, och ett informationsbrev på enkätens framsida gav ytterligare information om studenten var intresserad. Studenterna som valde att ta del av enkäten fick först läsa ett utförligt informationsbrev om studien och studiens syfte. På nästföljande sida i enkäten gavs studenten möjlighet att delge samtycke genom att kryssa i en samtyckes ruta. Efter att ha delgett samtycke eller ej följde åtta bakgrundsfrågor, vidare följt av påståendena för Brief COPE och Barratt impulsiv scale (BIS). Enkätens sista blad innehöll ett tackmeddelande. Enkäten beräknades ta mellan 10 till 15 minuter att genomföra. För de respondenter som valt att ta emot en enkät lämnades respondenten ensamma för att i lugn och ro besvara påståendena. Efter att 10 till 15 minuter hade gått samlades enkäten in i en täckt låda och när 143 enkäter besvarats skannades enkäten in i Survey & Report. Enkäten trycktes ut och avslutades Databearbetning Från Survey & Report exporterades enkäterna till Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Barratt impulsiv scale samanställdes enligt Spinnella (2007) anvisningar och det sex negativt riktade påståendena kodades om så att 0 = 4, 1 = 3, 2 = 2, 3 = 1 och 4 = 0. Alla items i det tre faktorerna impulsivt agerande, oplanerade kognitiva beslut och uppmärksamhets impulsivitet bildade indexskala och variabeln gavs namnet BIStotal (oberoende variabel). Variabeln representerade deltagarnas impulsivitets poäng. Alla items inom Brief COPE (beroende variabel) delades in i tre indexskalor problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionell coping enligt Coolidge et al., (2000) anvisningar. Variablerna gavs namnet BC emotionsfokuserad, BC problemfokuserad och BC dysfunktionell. Variablerna representerade deltagarnas coping poäng. Cronbach s alfa tester genomfördes på de fyra dimensionerna och resultatet visade på acceptabel reliabilitet i alla fyra tester. Vidare beräknades deskriptiv statistik för samtliga fyra variabler med medelvärde, standardavvikelse samt minimum och maximumvärde. Deskriptiv statistik genomfördes även för bakgrundsvariablerna där medelvärde och standardavvikelse minimum och maximumvärde beräknades för ålder och kön. En procentuell och frekvens uträkning av kön genomfördes. I studien beräknades median för bakgrundsvabeln upplevt stöd från familj och/eller vänner under studietiden.

15 15 Median beräknades även för bakgrundsvariabeln upplevt stöd från lärare och/eller handledare under studietiden. Frekvensstatistik genomfördes för resterande bakgrundsvariabler. Bakgrundsvariablerna var civiltillstånd, studieform, studerande eller studerande och arbetande och för variabel släpande tentaminapoäng. När den deskriptiva statistiken var klar genomfördes tre korrelationer och två regressionsanalyser. Valet av Pearson s korrelationstest grundades i att det är en välanvänt och beprövat test för att mäta grad av linjär samvariation (Borg & Westerlund, 2012). Genom regressionsanalys gavs studien möjlighet att göra förutsägelser utifrån sin data, så kallade prediktioner (Borg &Westerlund, 2012). För att kunna genomföra Pearson s korrelationstest och regressionsanalys följer ett antal krav som bör vara uppfyllda för att arbetet ska kunna ses som valid. Ett krav för att använda Pearson s korrelationstest är att data är på intervall eller kvotnivå (Borg &Westerlund 2012). Varje påstående i variabel Barratt impulsiv scale (BIStotal) och påståendena i det tre variablerna i Brief COPE (BC problemfokuserad, BC emotionsfokuserad och BC dysfunktionell) delades in i fyra indexskalor vilket skapar en plastisk-intervall, och antagande om att kravet för att data var i plastisk-intervall ansågs vara uppfyllt. Det andra kravet för att använda Pearson s korrelationstest är att data är bivariat normalfördelad (Borg & Westerlund, 2012). För att kontrollera för normalfördelning genomfördes Shapiro-wilk test, vilket passade bra då stickprovet innehöll mindre än 200 respondenter och ska testa normalitet (Fields, 2009). Testet visade att BIStotal (oberoendevariabel) inte var signifikant avvikande i jämförelse med en normalfördelning och den oberoendevariabeln antogs därför vara normalfördelad. Shapiro-wilk test visade att beroendevariabel avvek från normalfördelningen. Enligt Borg och Westerlund (2012) är Pearson s korrelationstest robust mot avvikelser och efter att ha studerat histogram och scatterplott togs antagande om acceptabel bivariat normalfördelning på beroendevariabel. Data bedömdes uppfylla villkor för Pearson s parametiska korrelationstest. Pearson s parametiska korrelationstest visar på att det fanns linjär samvariation mellan den oberoendevariabeln (BIS total) och två av de tre beroendevariablerna (BC problemfokuserad och BC dysfunktionell). Enligt Borg och Westerlund (2012) talar om linjärt samband om korrelationen inte är lika med 0. BIStotal hade ett linjärt samband med BC problemfokuserad. Ett linjärt samband fanns även mellan BIStotal och BC dysfunktionell. Mellan BIStotal och BC, emotionsfokuserad fanns således inget linjärt samband eller signifikant samvariation. För korrelationerna som visade signifikanta sambanden följde enkel regressionsanalys

16 16 För enkel regressionsanalys krävdes likt ovan att oberoende variabel var på intervall eller kvotnivå vilket antogs uppfyllas då enskilda indexskalor skapar plastisk-intervall (Borg & Westerlund, 2014). Det andra kravet var rådande homoscedasticitet. Homoscedasticitet är när alla variabler har samma varians (Borg & Westerlund, 2012). När variansen skiljer sig åt vid olika värden på den oberoende variabeln tyder det istället på hetroskedasticitet (Borg & Westerlund, 2012). Ett sätt att kontrollera om antagandet för homoskedasticitet är att studera den lägsta linjen i en scatterplott. Scatterplotten var baserad på regressionen mellan BIStotal (oberoende variabel), och Brief Cope BC problemfokuserad och BC dysfunktionell (beroende variabel). Eftersom linjen var rak indikerade det att residualen är slumpmässigt utspridd, homoskedasticitet indikeras. Det tredje kravet bivariat normalfördelade residualen, vilket i studien innebar att värdena för de beroende variablerna (BC problemfokuserad och BC dysfunktionell) bör vara normalfördelade för varje värde för prediktorvariablen impulsivitet. Villkoret uppfylldes genom att studera ett histogram över residual fördelningarna för variablerna (BC problemfokuserad och BC dysfunktionell) vilket bedömdes visa en tillräckligt acceptabel normalfördelningskurva för att bivariat normalfördelad beroendevariabel och samtliga tre villkor för enkel regressionsanalys kunde antas. Vidare genomfördes två enkla regressioner, den första mellan BIStotal (oberoende) och BC problemfokuserad (beroende). Den andra regressionen genomfördes mellan BIStotal (oberoende) och BC dysfunktionell (beroende). Regressionerna bidrog med ett förklaringsvärde för hur många procent den oberoende variabeln eller prediktorvariablen kunde förklara den beroende variabeln. Studien avsåg att besvara huruvida impulsivitet var en prediktor för olika copingstrategier. Om prediktorn verkligen är predicerande för olika copingstrategier måste regressionen vara signifikant. Bortfall För att minska bortfall genomfördes en pilotstudie som klarlade eventuella otydligheter i enkäten, och gav möjlighet att förtydliga enkäten innan studien startade. För att minska bortfall informerades respondenterna om studiens syfte och hur lång tid enkäten beräknades ta att besvara. Etthundrafemtio enkäter trycktes ut och åtta tillfrågade respondenter avböjde deltagande. Av de återstående Etthundrafyrtiotvå enkäter räknade två av enkäterna som externt bortfall, då 14 av påståendena kring coping och impulsivitet inte besvarats. Av de 140 återstående enkäterna kunde två av enkäterna inte tolkas efter att ha scannats in i SPSS och enkäterna räknades som internt bortfall och var inte en del av regressionsanalysen (n=138). En del data saknades hos några respondentenkäter. Tre stycken respondenter hade lämnat tre påståenden i instrumentet Barratt impulsive scale obesvarade.

17 17 Nio respondenter hade lämnat 12 påståenden i instrumentet Brif Cope obesvarade. För att korrigera saknade värden så genomfördes en imputation med medelvärden (Shrive et al. 2006). Detta gjordes genom att ersätta de saknade värdena med medelvärdet för den variabeln genom att beräknat alla items för gällande instrument och dimension. Reliabilitet och validitet Reliabilitet i en studie innebär till vilken grad studien är pålitlig eller inte (Borg & Westerlund, 2012). I föreliggande studie genomfördes en pilotundersökning. Pilotundersökningen var till för att undersöka enkätens tydlighet och konstruktion. Sex respondenter besvarade pilotstudien och ombads, när pilotenkäten besvarats att ge återkoppling. Två av de sex deltagande uppgav att enkäten hade varigt lättare att besvara om enkäten inte var upptryckt med påståenden på båda sidor. Enkäten trycktes där av upp ensidigt. Samtliga respondenter upplevde att enkäten var tydlig och lätt att förstå. Databearbetningen genomförde i det väletablerade dataprogrammet SPSS som är skapat för uträkning av statistik. Reliabiliteten i studien mättes med ett flertal Cronbach s alfa test. Cronbach s alfa mäter den genomsnittliga korrelationen mellan varje påstående i ett test och resultatet av svar i en skala (Howitt & Cramer, 2014). Enligt Howitt och Cramer (2014) anses α =0,70 vara ett tillförlitligt resultat. För instrumentera Barratt Inpulsive scale har Spinnella (2007) tagit hänsyn till den tre dimensionerna som finns i original testet, oplanerade kognitiva beslut, impulsivt agerande, uppmärksamhets impulsivitet och använde sig av fem påstående för varje dimension i utvecklingen av den kortare versionen av mätinstrumentet. Enligt Spinnella (2007) har kortversionen av Barratt impulsiv scale (BIS) uppmätt ett Cronbach alpha värde på α =0,81. I föreliggande studie uppmätte Barratt impulsive scale (BIS) ett Cronbach alpha värde på α =0,75. Muhonen och Torkelson (2005) genomförde forskning kring reliabiliteten för Brief COPE instrumentet där 12 av de 14 påståendena innehöll acceptabel Cronbach s alfa mellan α =0,58 till α=0,92. Då varje delskala endast innehåller två påståenden så menar Muhonen och Torkelson (2005) att värdena ändå ses som godtagbara för den svenska översättningen av instrumentet. För påståendena accepterande och förnekande som i den svenska översättningen hade ett lågt Cronbach s alfa menar Muhonen och Torkelson (2005) att det låga Cronbach s alfa värdet ska tas i beaktning vid användandet av mätinstrumentet. I föreliggandestudies uppmättes tre Cronbach alpha värde på Brief Cope där α=0,68 för problemfokuserad coping och α =0,66 på emotionellt fokuserad coping och α=0,60 på dysfunktionellt fokuserade coping uppmättes. Cronbach s alfa värdena på Brief COPE låg alltså under Howitt och Cramer (2014) rekommenderade värde på α=0,70 vilket kan ha påverkat den interna reliabiliteten i

18 18 föreliggande studie och kan därför ses som en brist. Enligt Muhonen och Torkelson (2005) är den svenska översättningen av Brief COPE som ändvänts i föreliggande studie väll beprövat och använt i tidigare forskning och ses som ett reliabelt test att mäta copingstrategier på. Validitet innebär att om studiens instrument mäter det som instrumentet faktiskt tänkts mäta (Howitt & Cramer, 2014). För att höja validiteten i föreliggande studie användes väl etablerade och tillförlitliga mätinstrument. Mätinstrumentet Barratt impulsive scale var ursprungligen skrivna på engelska men har fått en svensk översättning genomfört av forskare från Karlstad universitet och i samarbete med individer vars modersmål är engelska (Svensson, 2007). Mätinstrumentet Brief Cope har översatts av Muhonen och Torkelson (2005) och översättningen är validerad (Muhonen & Torkelson, 2005). Enkäten i föreliggande studie skapades på så sätt att båda mätinstrumenten hölls isär och påståendena blandade inte samman. Varje nytt instrument gav respondenten en kort informationstext tillhörande originalet vilket höjer validiteten i studien då det gav respondenten tydlig information. Respondenterna i föreliggande var både män och kvinnor där ca hälften var kvinnor och den andra hälften var män vilket gav studiens resultat mer allmängiltighet. I föreliggande studie uppfylldes alla urvalskriterier som innebar att deltagaren var 18 år och student. Studiens enkät var en individuell självskattning av deltagarnas egna tankar och syn kring coping och impulsivitet. Bakomliggande variabler som påverkar en respondents svar är enligt Howitt & Cramer (2014) alltid viktigt att ta i beaktning. Föreliggande studie var inte en webbenkät utan en pappersenkät. En webbenkät ger respondenten möjlighet att besvara enkäten i egen tid och takt. Därav gavs samtliga respondenter god tid att besvara enkäten samt att enkäten lämnades i en täckt låda vilket kan tänkas medföra en trygghet kring integritet. Även detta kan tänkas medföra validitet till studien. För studier utförda genom psykometriska självskattnings test finns alltid en risk för bias genom att respondenten kan besvara enkäten på så sätt respondenten tror är rätt alternativt genom social önskvärdhet. Samhällets syn på impulsivitet och olika coping strategier kan alltid leda till att respondenten förskönar verkligheten och besvarar enkäten på så sätt att svaret efterliknar det samhället efter språkar. Innebörden av det blir att det aldrig går att göra en självrapporterad enkätundersökning helt och hållet valid. Etiska övervägande I föreliggande studie tillgodosågs och uppfylldes de fyra forskningsetiska principerna och kraven genom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). För att tillgodo se forskningsetiken arbetades ett informationsbrev fram (bilaga 1). I informationsbrevet gavs respondenten god och tydlig

19 19 information om studien och studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Enligt Vetenskapsrådets (2002) rekommendation informerades även respondenterna om att via portalen finns möjlighet att ta dela av studiens resultat efter att uppsatsen har godkänts. Riskerna för att respondenterna skadades av studien var liten, dock fanns det risk för att respondenterna kunde känna ett obehag av att besvara vissa påstående i enkäten. Därav gavs respondenterna information i informationsbrevet att frågor kring stress och stresshantering fanns med i enkäten och om respondenten inte ville svara på frågor av det slaget rekommenderades respondenten då att inte besvara enkäten. I informationsbrevet delgavs även respondenterna att deltagarnas integritet skyddades då inga personuppgifter efterfrågades, att studien var frivillig och att respondenten kunde avsluta att besvara enkäten när helt respondenten önskade det, utan närmare förklarning. I informationsbrevet delgavs respondenten information om hur enkäten samlades in. Även hur materialet skulle hanteras och på vilket sätt respondenten kunde ta dela av resultatet. Samtyckeskravet tillgodosågs genom att respondenten själv fick möjlighet att delta i studien och på så vis fylla i en samtyckesförfrågan med svarsalternativet ja och nej (Vetenskapsrådet, 2002). Kvantitativa enkätstudier är den typ av studie som kanske har minst problem med etiken, och framförallt webbaserade enkäter (Howitt & Cramer, 2014). I föreliggande studie användes en pappersenkät vilket medförde att respondenterna inte var anonyma i samma utsträckning som om enkäten hade varit elektronisk. I enkäten efterfrågades inte några personuppgifter förutom ålder och kön. Deltagarnas identitet skyddades på så sätt att inga uppgifter kunde kopplas till enskild person och pappersenkäten samlades även in med en täckt låda för att respondenternas besvarade enkäter inte skulle kunde urskilja. Datamaterialet och enkäterna skyddades och hanterades konfidentiellt genom att inga obehöriga gavs tillgång till materialet. Enkäten ansågs där av att uppfylla konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet tillgodosågs genom att alla enkäter och allt datamaterial endast fick användas i studiens syfte och ändamål. Efter att studien avslutats och uppsatsen godkänts makuleras allt material. Resultat Deskriptiv statistik Centralmått och spridningsmått beräknades för samtliga variabler som analyserades. Medelvärde (M) och standardavvikelse (S) beräknades för impulsivitet, oberoendevariabel. Medelvärde och standardavvikelse beräknades för problemfokuserad, emotionellt fokuserad och dysfunktionell coping, beroendevariabel. För samtliga variabler beräknades maximumvärde och minimumvärde, se tabell 1.

20 20 Tabell 1 M S MIN MAX Impulsivitet 30,93 5, Problemfokuserad Coping 17,81 2, Emotionsfokuserad Coping 25,86 3, Dysfunkionell Coping 24,86 3, Inferentiell statistik En tvåsidig Pearsons korrelationskoefficient visade på ett signifikant negativt samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping (r = -0,270, p < 0,01). En tvåsidig Pearsons korrelationskoefficient visade på ett icke signifikant samband mellan impulsivitet och emotionsfokuserad coping (r= 0,046, p = 0,593). Till sist beräknades en tvåsidig Pearsons korrelationskoefficient och visade på ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping (r = 0,344 p < 0,01) Den enkel linjär regression mellan impulsivitet (oberoende variabel) och problemfokuserad coping (beroende variabel), som gav en signifikant modell (ANOVA) [F(1,136) = 10,684, p < 0,001]. Impulsivitet var således en signifikant prediktor (p < 0,001, t = -3,269, ß = -0,270) av problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen [R2 (justerad)= 0,066] förklarades. En enkel linjär regressionsanalys utfördes mellan impulsivitet (oberoende variabel) och dysfunktionell coping (beroende variabel) som gav en signifikant modell (ANOVA) [F(1, 136) = 18,294, p < 0,001]. Impulsivitet var således även en signifikant prediktor (p < 0,001, t = 4,277, ß = 0,344) av dysfunktionell coping där 11,9 % av variansen [R2 (justerad) = 0,119] förklarades.

21 21 Diskussion Syftet med föreliggande studie var att undersöka om impulsivitet var en prediktor för olika copingstrategier hos studenter över 18 års ålder. För att besvara och undersöka studiens syfte skapades tre frågeställningar: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras av impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras av impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras av impulsivitet? Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant svagt samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. Resultatet visade ett positivt signifikant medelstarkt samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Vidare genomfördes två regressionsanalyser efter de två signifikanta korrelationerna och resultatet visar att impulsivitet är en signifikant prediktor av problemfokuserad coping med 6,6% varians och dysfunktionell coping förklarades med 11,9% varians. Impulsivitet var inte en signifikant prediktor till emotionsfokuserad coping och det fanns inget signifikant samband dem emellan. Utifrån det negativt signifikanta sambandet mellan impulsivitet och problemfokuserad coping tydde resultatet på att studenter med lägre grad av impulsivitet tenderat att använda sig av mer problem fokuserade copingstrategier. Grad av impulsivitet, grundas i individens personlighet och påverkas av impulshämmande förmåga, arbetsminnets kapacitet och samspelar med kognitiv förmåga (Tice Bratslavsy & Baumeister, 2001). För individer med kognitivflexibilitet möjliggörs förmåga till problemlösnings och då problem fokuserade copingstrategier (Lazarus, 1993b). Enligt Tice Bratslavsy och Baumeister (2001) är det just kognitiv flexibilitet som möjliggör en individs förmåga att sätta upp mål, forma strategier för att nå mål och följa upp planeringen över tid trotts skiftande omständigheter och föränderliga kontexter. Studenter med en lägre grad av impulsivitet kan tänkas ha en högre impulskontroll. En högre grad av impulskontroll minskar en individs agerande till plötsliga infall och impulser som kan tänkas underlätta studentens arbete och planering inför en distanserade framtid. En vidare beskrivning av det innebär att individen inte styrs av inre och yttre stimuli, utan individen kan kontrollerar och aktivt reglerar impulser (DeYong, 2010). En tänkbar anledning till att studenter med lägre grad av impulsivitet tenderar att använda problemfokuserad coping och inte dysfunktionell eller emotionellt fokuserad coping kan tänkas vara på grund av att individen har en hög grad av kognitiv flexibilitet. Studenter med god kognitiv flexibilitet kan tänkas ha en hög förmåga till avancerade exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner såsom att bearbeta och hålla information tillgänglig under länge tid tillsammans med förmågan att skifta fokus mellan uppgifter och mentala tillstånd kan tänkas möjliggöra upplevelsen av att både kunna hantera inre och yttre krav i påfrestande situationer.