Finlands landsbygdsnätverk ÅRSBERÄTTELSE

Transkript

1 2010 Finlands landsbygdsnätverk ÅRSBERÄTTELSE LANDSBYGDSNÄTVERKET 0

2 Innehållsförteckning ÅRSBERÄTTELSE NYCKELUPPGIFTER ÖVERSIKT ÖVER FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Landsbygdsnätverkets styrgrupp Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper Personalen vid landsbygdsnätverksenheten ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE Nätverksbildning Information Utbildning Insamling och spridning av information om god praxis Internationellt och interregionalt samarbete Miljötemaåret i korthet EKONOMISK ÖVERSIKT Axel 1, Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft LANDSBYGDSNÄTVERKET 0

3 1. NYCKELUPPGIFTER 2010 LÄRANDE NÄTVERK. Under året har personer deltagit i landsbygdsnätverkets evenemang. Sammanlagt ordnades 91 nätverksevenemang på olika håll i Finland. Dessutom organiserades fyra studieresor. ELEKTRONISK KOMMUNIKATION. Information om aktuella frågor i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland visades aktivt på webbplatserna maaseutu.fi och landsbygd.fi. Förnyelsen av den engelska webbplatsen slutfördes i april. PUBLIKATIONSSERIE. Särskilt för miljötemaåret producerades guiden Alternativ åkeranvändning och det nya kortet för våtmarksvård (Kosteikkohoitokortti). I samarbete med Birdlife Finland producerades uppdaterade tilläggsupplagor av guiderna Odlarens smultronställen och Odlarens bevingade vänner. MILJÖTEMAÅR. Temaåret inleddes med ett öppningsseminarium i februari. Miljöämnet förankrades i regionerna med hjälp av en miljöturné som täckte hela landet och genom en kampanj riktad till skoleleverna. GOD PRAXIS. År 2010 genomfördes för första gången tävlingen Bästa praxis. Tävlingen kulminerade i prisutdelningen till vinnarna vid Landsbygdsgalan i oktober. EXPONERING PÅ MÄSSOR. Landsbygdsnätverket deltog i mässan Sarka, lantbruksutställningen Farmari och utställningen KoneAgria. INTERNATIONELLT. Nya internationella kontakter har skapats aktivt, vilket bl.a. visar sig i ett ökat antal sökningar efter projektpartner. I det europeiska landsbygdsnätverkets arbete har utbytet av tematiska erfarenheter och kompetens utökats. LANDSBYGDSNÄTVERKET 0

4 Landsbygdsnätverksenhetens vision År 2013 är landsbygdsnätverket ett starkt och flexibelt nätverk av landsbygdsutvecklare som arbetar för landsbygdens bästa. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhetsidé Landsbygdsnätverksenheten intensifierar kontakterna mellan landsbygdsaktörerna och effektiviserar kunskapsförmedlingen för att utveckla landsbygden. Landsbygdsnätverksenhetens vision År 2013 har Landsbygdsnätverksenheten fått landsbygdsaktörerna att arbeta allt intensivare tillsammans så att landsbygdsprogrammen utnyttjas fullt ut. Principer för verksamheten Öppenhet Pålitlighet Delaktighet Kunnig framtidsplanering Positiv inställning Rättvisa och tjänstvillighet Aktivt engagemang LANDSBYGDSNÄTVERKET 0

5 2. ÖVERSIKT ÖVER 2010 En enkät under våren för synpunkter på verksamheten visade att de varierande utbildningarna gav det största mervärdet i landsbygdsnätverkets verksamhet. Cirka 200 aktörer i landsbygdsnätverkets intressentgrupper svarade på enkäten. Främjandet av internationalisering ansågs som den största utmaningen. Under 2010 arrangerade lantbygdsnätverket 91 kurser på olika håll i Finland. Förutom de ökade kunskaperna var den viktigaste behållningen av kurserna skapandet av samarbetsmöjligheter och en ökad interaktion mellan aktörerna. Under landsbygdsnätverkets kurser möts programmets aktörer, som sedan i det egna arbetet sprider insikterna vidare till jordbrukare, företagare och andra aktörer på landsbygden. Avsikten är att inte öka antalet evenemang, utan målsättningen för de kommande åren är en ännu större fokusering på att skapa innehåll och att bilda nätverk med nya aktörer. År 2010 var ett miljötemaår. Under året fokuserade landsbygdsnätverket särskilt på att minska den belastning på vattendrag som jordbruket orsakar och att upprätthålla den biologiska mångfalden. Temaåret genomfördes bland annat med hjälp av en mycket lyckad miljöturné som omfattade 26 evenemang och en skolkampanj som aktiverade grundskoleeleverna. Miljöfrågorna kräver ett långsiktigt arbete. Ett år är inte tillräckligt för att förbättra miljön, och därför fortsätter satsningarna på miljöfrågorna i landsbygdsnätverkets verksamhet även efter temaåret. Den innevarande programperiodens mittstolpe uppnåddes under våren Resultaten från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland presenterades med hjälp av tävlingen Bästa praxis. Målet med tävlingen var att lyfta fram den mångsidiga kompetensen på landsbygden samt landsbygdens uppfinningsrika aktörer och företagare med förmåga att samarbeta. Presentationen av resultaten kulminerade i Landsbygdsgalan 2010 i Gamla Studenthuset i Helsingfors. I studenthusets värdiga men avspända atmosfär prisbelönades Bästa praxis 2010 med Visionärens kulor. Den första landsbygdsgalan visade att det även i landsbygdens utvecklingsarbete finns anledning till fest som kontrast till vardagsarbetet. Inom ramen för landsbygdsnätverket främjades internationaliseringen under året med hjälp av varierande aktiviteter. Aktionsgrupperna i Finland arbetade även aktivt för att öka det internationella samarbetet. Ett exempel på detta är att cirka en fjärdedel av de förslag till sökning efter projektpartner som den europeiska landsbygdsnätverksenheten Contact Point samlade in var finländska förslag. Problemet är att de internationella projekten i programarbetet i andra länder startar långsamt, och då är det inte lätt att hitta lämpliga partners i internationella projekt. Viktigt i utvecklingen av den elektroniska kommunikationen var skapandet av den engelskspråkiga webbplatsen rural.fi. Rural.fi beskriver landsbygdsutvecklingsarbetet i Finland och attraherar förhoppningsvis andra länders aktörer att skapa kontakter med det nordligaste landet i Europa.

6 Päivi Kujala Landsbygdsnätverksenhetens direktör

7 3. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Landsbygdsnätverksenheten samordnar verksamheten inom landsbygdsnätverket. Landsbygdsnätverksenheten är administrativt en enhet vid jord- och skogsbruksministeriets jordbruksavdelning. Enheten är stationerad i Seinäjoki Landsbygdsnätverkets styrgrupp Landsbygdsnätverkets styrgrupp sammanträdde fyra gånger under 2010: 16.2 i Helsingfors, 26.5 i Seinäjoki, 25.8 i Kuopio och 5.11 i Helsingfors. Styrgruppens sammansättning Ordförande Pekka Tahvanainen, enhetschef, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen Medlemmar: Tiina Malm, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet (Virva Terho, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet) Sirpa Karjalainen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet (Leena Anttila, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet) Petra Stenfors, överinspektör, arbets- och näringsministeriet (Harri Ahlgren, överinspektör, arbets- och näringsministeriet) Leena Tenhola, överdirektör, Landsbygdsverket (Olli-Pekka Peltomäki, avdelningschef, Landsbygdsverket) Päivi Kujala, enhetsdirektör, landsbygdsnätverksenheten (Teemu Hauhia, nätverksledare, landsbygdsnätverksenheten) Christell Åström, sakkunnig, Finlands Kommunförbund (Jarkko Huovinen, sakkunnig, Finlands Kommunförbund) Vuokko Mähönen, planerare, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax (Irmeli Ahtela, överinspektör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland) Juha Ruippo, direktör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) (Janne Pesonen, utvecklingschef, Företagarna i Finland rf) Rikard Korkman, ombud, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf (Mia Wikström, informatör, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf) Hannu Linjakumpu, enhetschef, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland (Tiina Suutari, gruppchef, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten) Tiina Valjus, projektkoordinator, Mellersta Österbottens förbund (Samu Rötkönen specialplanerare, Lapplands förbund)

8 Antero Lehikoinen, verksamhetsledare, Joensuuregionens Leader-förening (Jouni Korhonen, verksamhetsledare, Övre Karelens Leader-förening) Seppo Ojala, ekonomidirektör, Birdlife Finland (Irina Herzon, filosofie doktor, Birdlife Finland) Hilkka Vihinen, professor, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT (Päivi Eskelinen, forskare, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i Jyväskylä) Christel Lindholm, koordinator, Ålands landskapsregering (Leif Franzell, finansieringshandläggare, Ålands landskapsregering) Risto Matti Niemi, generalsekreterare, Byaverksamhet i Finland rf (Niklas Ulfvens, utvecklings- och näringslivschef, Österbottens förbund; från och med september Heikki Konsala, Leader-ombudsman, Byaverksamhet i Finland rf) Markku Mäkelä, landsbygdsombud, Maaseudun kehittäjät ry (Martti Kivivuori, landsbygdsombud, Maaseudun kehittäjät ry) Liisa Niilola, verksamhetsledare, Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry (Eeva Nurmi, ordförande, ProAgria, Tavastland) Eero Uusitalo, generalsekreterare, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (Ritva Pihlaja, temagruppens sekreterare, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen) Lassi Uotila, direktör, ProAgria Birkaland (Henrik Ingo, direktör, ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund rf) Sekreterare Sanna Puumala, nätverkssekreterare, landsbygdsnätverksenheten 3.2. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper Landsbygdsnätverkets tre arbetsgrupper sammanträdde enligt följande: Arbetsgruppen för interregionalt samarbete (arbetsspråk svenska) Under 2010 sammanträdde arbetsgruppen 30.3 och 23.9 i Helsingfors SYTY, Risto Matti Niemi, Joutsenten reitti ry, Petri Rinne Lapplands förbund, Paula Mikkola SLC, Rikard Korkman Österbottens förbund, Niklas Ulfvens Ålands landskapsregering, Leif Franzell Finska hushållningssällskapet rf, Jörgen Grandell Närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kaarlo Lepistö Landsbygdsnätverksenheten, Hans Bergström

9 Innovationsarbetsgruppen Under 2010 sammanträdde arbetsgruppen i Helsingfors 11.2 och gjorde en studieresa till seminariet Rural Nordic Future i Uppsala, Sverige. Tavastlands yrkeshögskola, Tero Uusitalo IPS-kylät, bolaget Pohjatuuli, Veli-Matti Karppinen Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, Sami Kurki (MUA, Toivo Muilu) Konstnär/jordbrukare, Osmo Rauhala ProAgria Landsbygdscentralernas förbund/regionala ProAgria, Pentti Meriläinen (Österbottens svenska Lantbrukssällskap rf, Henrik Ingo) Hilkka Vihinen (MTT), medlem i landsbygdsnätverkets styrgrupp Landsbygdsnätverksenheten, Teemu Hauhia Leader-arbetsgruppen Arbetsgruppen sammanträdde två gånger under året: och YHYRES kehittämisyhdistys ry, Matti Jaskari (Österbotten) Etpähä ry, Jukka-Pekka Jauhiainen (Päijänne-Tavastland) PoKo ry, Juha Kolhinen (Birkaland) Ylä-Savon Veturi ry, Taina Väre (Norra Savolax) Peräpohjolan kehitys ry, Seija Argillander (Lappland) I samma båt rf, Sami Heinonen (Egentliga Finland, svenska grupperna) Rieska-Leader ry, Tuula Aitto-oja (Norra Österbotten) Nouseva Rannikkoseutu, Satu Sari (Norra Österbotten) Byaverksamhet i Finland rf, Heikki Konsala Christell Åström, Finlands kommunförbund, representant för lantbygdsnätverkets styrgrupp, Landsbygdsnätverksenheten, Juha-Matti Markkola 3.3. Personalen vid landsbygdsnätverksenheten Landsbygdsnätverksenhetens direktör, agronom AFM Päivi Kujala Nätverksombudsman (svenskspråkig), Hum.kand. Hans Bergström Nätverksinformatör, FM Kirsi Hakoniemi Nätverksledare, EM Teemu Hauhia Nätverkskoordinator, FÖM Hanna Lilja, föräldraledig från 29.5 vikarie från 14.6 Krista Laurila, FM Nätverksombudsman, forstmästare AFM

10 Juha-Matti Markkola Nätverkssekreterare, EM Sanna Puumala Praktikant inom statsförvaltningen, Hanna-Leena Juntti, Jyväskylä universitet Planerare på deltid , agronom AFM Mikko Mustakallio 4. ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 4.1. Nätverksbildning I landsbygdsnätverkets verksamhet främjas bildandet av nätverk genom nätverksevenemang, såsom kurser, studieresor och möten för landsbygdsnätverkets arbetsgrupper. Nätverksorganisationernas expertis och kompetens utnyttjas i arbetsgruppernas arbete och i planeringen av kurser. Ett brett samarbete vid evenemangsplaneringen ger en god grund för framgångsrika evenemang samt för en fördjupning av samarbetet mellan olika aktörer. Under april juni 2010 genomförde landsbygdsnätverksenheten en enkät med landsbygdsnätverkets aktörer som målgrupp. Genom enkäten utfördes en omfattande kartläggning av utvecklingen av landsbygdsnätverkets nätverksbildning under denna programperiod. Utifrån enkäten preciserades nätverkets verksamhetsstrategi. Dessutom samlades bakgrundsfakta in som grund för planeringen av kommande kurser. I november utfördes dessutom en djupintervju med tjugo personer om landsbygdsnätverkets verksamhet som kompletterade vårens enkät. Enligt enkäterna har nätverksbildningen och samarbetet med programmets aktörer ökat under den innevarande programperioden. Utmaningen vid främjandet av nätverksbildning är olika aktörers egen aktivitet och vilja att öka samarbetet med andra nätverksaktörer. Landsbygdsnätverket erbjuder många möjligheter till ökat samarbete, och dessa möjligheter kan vidareutvecklas enligt nätverksdeltagarnas önskemål Information År 2010 informerade landsbygdsnätverksenheten på många sätt om åtgärderna och stödsystemen i programmet för utveckling av landsbygden i

11 Fastlandsfinland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland samt om aktuella frågor som berörde dessa. Utvecklingsprogrammens resultat rapporterades bl.a. i form av tävlingen Bästa praxis Som informationskanaler användes bland annat Internet ( och samt elektroniska meddelanden och tryckta publikationer. Kommunikationen genomfördes i samarbete med intressentgrupper och landsbygdsnätverkets olika aktörer. Till sin karaktär var kommunikationen aktiv, öppen och lättfattlig. Under 2010 fokuserade kommunikationen på miljöfrågor inom ramen för miljötemaåret i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Vid sidan av miljötemaåret förstärkte landsbygdsnätverksenhetens kommunikation den rikstäckande kännedomen om verksamheten bl.a. genom att annonsera om kurser i tidningar och delta i intressentgruppernas olika evenemang och i mässor. er för kommunikationen var: alla medborgare, landsbygdsbefolkningen, stödtagare, grupper som genomför program och landsbygdsnätverksenheterna i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Informationen utformades och inriktades enligt mottagen respons och inkomna önskemål. Ett utvecklingsobjekt för elektronisk kommunikation var den engelskspråkiga webbplatsen rural.fi. Webbplatsen planerades omsorgsfullt, och ett särskilt projekt skapades för utvecklingen av webbplatsen. Utmaningar på väg mot kommunikationsmålen Inom kommunikationen 2010 utgjorde fortfarande de tillgängliga resurserna ett problem. Kommunikationsbehoven hos landsbygdens utvecklare och det omfattande landsbygdsnätverkets aktörer är mycket varierande. I landsbygdsnätverket behövs både konkret hjälp med kommunikationen och ett samordnande stöd vid hanteringen av kommunikationen. Landsbygdsnätverkets kommunikation omfattar produktion av varierande material, information om aktuella frågor och samordnande kommunikationsstöd. Det mångsidiga utvecklingsprogrammets omfattning ställer stora krav på att informationen sker i rätt tid. Även det aktiva samarbetet med intressentgrupper visar sig i vissa kommunikationsprocessers långa färdigställandetider, t.ex. vid produktionen av publikationer. En återkommande utmaning för kommunikationsarbetet är att hålla tidplanen även när tidsramarna är snäva och kommunikationen består av många samtidiga kommunikationsuppgifter. En särskild satsning har skett på utvecklingen av den elektroniska kommunikationen. Den nya versionen av webbpubliceringssystemet fungerade rätt bra under året, vilket syntes i ett allt mer uppdaterat innehåll på webbplatsen. Webbsidorna maaseutu.fi och landsbygd.fi, vilkas

12 användarvänlighet förbättrades tack vare utvecklingsprojektet, fick mycket positiv respons. De förbättrade webbplatserna har gett nya möjligheter till innehållsproduktion, men å andra sidan skulle de resurser som utför innehållsproduktionen och uppdateringsarbetet behöva förstärkas. Man försöker lösa detta problem genom att erbjuda de regionala kommunikationskontaktpersonerna och informationsprojektledarna månatliga innehållsproduktionsturer. En ny utmaning för kommunikationen var genomförandet av tävlingsprocessen Bästa praxis 2010 och den första landsbygdsgalan. Förberedelserna inför den omfattande tävlingsprocessen inleddes redan året innan i en arbetsgrupp som hade tillsatts för tävlingen. Ett drygt halvt år var trots allt en rätt kort tid att förbereda tävlingen, som genomfördes för första gången i Finland. Internet Arbetet med att utveckla webbplatserna maaseutu.fi, landsbygd.fi och rural.fi Under 2010 skapades aktuell information på finska, svenska och engelska som länkades till webbplatserna. Under våren 2010 utvecklades webbplatsen rural.fi så att den motsvarar de förnyade webbplatserna maaseutu.fi och landsbygd.fi. Förnyelsen av slutfördes i maj. I det separata nätverksprojektet var det möjligt att lägga särskild fokus på produktionen av viktigt innehåll för den internationella publiken på den förnyade webbplatsen. Webbplatsen fick en ny struktur, ett fräschare utseende och ett mer varierat innehåll. Strukturen och utseendet hos rural.fi harmoniserades med de förnyade webbplatserna. Rural.fi svarar på det internationaliseringsbehov som är en av de centrala utgångspunkterna i kommunikationen i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Det internationella intressentgruppsfältet för utvecklingen av landsbygden är omfattande. Centrala parter är Leader-aktörerna och landsbygdsnätverkens aktörer i de övriga EU-länderna samt den europeiska landsbygdsnätverksenheten. Webbplatsen är avsedd för experter som arbetar med utveckling av landsbygden och förvaltning i andra länder samt för potentiella stödsökande som inte behärskar de inhemska språken. Dessutom ger webbplatsen information om programmet och särskilt den finländska landsbygden till den stora internationella allmänheten. Skapande av ett register över landsbygdsnätverkets experter och specialister Våren 2009 publicerades ett register över experter och specialister på webbplatsen maaseutu.fi. Grunduppgifterna i registret bestod av registerinformation från föreningen Maaseudun Uusi Aika och innehållet utökades med hjälp av samarbetspartners och intressentgruppsnätverk. För

13 närvarande innehåller expertregistret uppgifter om 235 experter som landsbygdsnätverkets aktörer kan utnyttja. Av dessa experter tillhör 71 närings-, trafik- och miljöcentralerna eller aktionsgrupperna. Broschyrer och publikationer Landsbygdsnätverkets publikationer och broschyrer har ett enhetligt utseende (s.k. landsbygdsnätverkets publikationsserie). Broschyrerna finns på webbplatsen landsbygd.fi under fliken Kommunikation och rubriken Broschyrer, adress Broschyrer kan beställas från jord- och skogsbruksministeriets postningsavdelning, adress: För miljötemaåret producerades våren 2010 guiden Alternativ åkeranvändning tillsammans med Maa- ja kotitalousnaisten piirikeskus. Den innehåller olika alternativ för åkeranvändning och stödnivåer. Alternativen bygger på villkoren för miljöstöd under programperioden Guiden har utkommit både på finska och på svenska. I samarbete med Birdlife Finland producerades nya uppdaterade upplagor av guiderna Odlarens smultronställen och Odlarens bevingade vänner, som beskriver landsbygdsmiljöns växter och fåglar. I anslutning till miljötemaåret producerades under våren ett nytt kort för våtmarksvård i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Syftet med kortet är att det ska vara en praktisk anvisning för vården av våtmarker. I de genomförda våtmarksprojekten har det framkommit ett flertal vårdrelaterade problem, aspekter och behov av anvisningar. Bland dessa valdes de viktigaste som innehåll på kortet för våtmarksvård. Kortet trycktes både på finska och på svenska. Landsbygdsnätverkets årsberättelse 2009 på finska publicerades på våren, och webbversioner av årsberättelsen framställdes på svenska och engelska. Evenemanget kring tävlingen Bästa praxis 2010 och de 20 finalisternas projekt presenterades i september i en broschyr som tagits fram för Landsbygdsgalan. Den uppdaterade projekthandboken publicerades i december Handboken gäller projekt som anhängiggjorts eller senare. Innehållet sammanställdes av projektaktörer med lång erfarenhet av projektaktörsverksamhet, rollen som finansiär, arbete i Leader-aktionsgrupper och projektutvärdering. Använda källor är den tidigare versionen av handboken, anvisningar från myndigheter och Leader-aktionsgruppernas material som berör projektverksamhet. Handboken var även ute på en omfattande remiss hos olika projektaktörer. Den uppdaterade handboken för projektaktörer finns på webbplatsen landsbygd.fi, adress: ektaktorer.html

14 Tidningsarbete År 2010 producerade landsbygdsnätverksenheten fyra tidningsbilagor tillsammans med tidningen Maaseutu Plus - Landsbygd Plus: Maaseutu Plus - Landsbygd Plus 2/2010, 3/2010, 5/2010 (ämne Landsbygdsgalan) och 6/2010 (ämne miljötemaåret). Under året deltog landsbygdsnätverket i framtagningen av en internationell tidning. I februari deltog landsbygdsnätverket i tabloiden Maatilan vesienhoito (Gårdens vattenvård), som producerades av Sydvästra Finlands miljöcentral. Tidningsbilagan innehöll information om målen och metoderna för landsbygdens vattenvård. Den utkom på finska som tidningsbilaga till Maaseudun Tulevaisuus och på svenska som tidningsbilaga till Landsbygdens Folk. Tidningsbilagan Maavara med landsbygdstema utkom Den utarbetades gemensamt av landsbygdsnätverket och den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, YTR. I tidningsbilagan beskrevs lättfattligt möjligheterna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det landsbygdsutvecklingsarbete som har utförts i regionerna. Maavara utkom som bilaga till Helsingin Sanomat, och målgruppen var alla läsare som är intresserade av landsbygden. Tidningsbilagan fick mycket positiv respons. Inför Landsbygdsriksdagen i september publicerade arrangören, Svensk Byaservice, en marknadstidning som beskrev landsbygdens utvecklingsarbete. Landsbygdsnätverkets miljötemaår och tävlingen Bästa praxis 2010 presenterades i tidningen. Gratistidningen distribuerades i de svenskspråkiga områdena i Finland. Landsbygdsnätverkets mångsidiga verksamhet, bland annat miljötemaåret i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och tävlingen Bästa praxis 2010, beskrevs till exempel i artiklar i lokaltidningar och landskapstidningar som utkommer på olika håll i Finland. Tidningsannonser som informerade om kurser och evenemang publicerades brett i landskapstidningar, lokaltidningar och fackpress. Miljötemaårets kursturné annonserades regelbundet och aktivt i landskapstidningar runt om i Finland. Mediebevakning Den elektroniska mediebevakningen, dvs. en nyhetsbevakningstjänst från Meltwater, disponerades på samma sätt som året innan. Sökorden i den elektroniska nyhetsbevakningen år 2010 var bland annat landsbygd och företagsamhet, landsbygdens utveckling, landsbygdens konkurrenskraft och miljö. Meddelanden År 2010 informerade landsbygdsnätverksenheten regelbundet bl.a. genom att sammanfatta aktuella meddelanden på de båda inhemska språken.

15 Meddelandena skickas till mottagarna per e-post, och de läggs även ut på webbplatsen landsbygd.fi. Pressmeddelanden på båda språken skickades i enlighet med kommunikationsbehoven. Dagliga aktuella meddelanden om allt som berörde nätverksverksamheten skickades aktivt per e-post. Elektroniska nyhetsbrev Lantbruksnätverksenheten producerade material för artiklar i landsbygdsutvecklarnas nyhetsbrev Liiteri och det jordbrukspolitiska nyhetsbrevet Verso. Informationsskyltar Landsbygdsnätverksenheten ansvarar för inköpen av informationsskyltar som upplyser om finansieringen av landsbygdsutvecklingsprogrammen. Leveranserna av informationsskyltar (fyra typer av skyltar) har fortsatt enligt tilläggsbeställningar. På grund av reformen av närings-, trafik- och miljöcentralerna uppdaterades de skylttyper som berör närings-, trafik- och miljöcentralerna, 3 och 4, direkt i början av Mässor År 2010 utfördes mässarbetet i miljötemats anda. Landsbygdsnätverket deltog i mässan Sarka i Seinäjoki Samarbetspartner var Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten. Landsbygdsnätverket deltog i jordbruksutställningen Farmari i S:t Michel och KoneAgria i Jyväskylä Andra kommunikationshändelser Den grupp som samordnar kommunikationen i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland arrangerade i anslutning till utvecklingsprogrammets konferens i Tavastehus ett möte för de regionala kommunikationskontaktpersonerna. Mötets syfte var att få en översikt över programmets aktuella kommunikationsfrågor. Gemensamma möten ansågs vara viktiga, och framöver har man för avsikt att arrangera möten minst en gång per år. Landsbygdsnätverket arrangerade tillsammans med jord- och skogsbruksministeriets kommunikation, miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland en exkursion med miljötema för journalister. Under resan besöktes objekt som belyste landskapsvårdens betydelse för den biologiska mångfalden, eftersom förlusten av biologisk mångfald är ett problem som berör alla medborgare. Exkursionen anknöt både till FN:s internationella år för biologisk mångfald och till miljötemaåret i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Vid det första målet för exkursionen, som gick till Nyland och östra Nyland, deltog ministrarna Sirkka-Liisa Anttila och Paula Lehtomäki. Ett stort antal journalister som intresserar sig för miljöfrågor deltog i exkursionen. Den åskådliga exkursionsdagen var mycket lyckad och överträffade arrangörernas förväntningar.

16 År 2010 låg tonvikten i landsbygdsnätverkets kommunikationsarbete förutom på miljötemat även på genomförandet av tävlingen Bästa praxis Tävlingen, som till sin karaktär var mycket kommunikativ, byggde på spridning av god praxis i programarbetet. Kommunikationen kring tävlingen genomfördes på en rad sätt: på en webbplats skapades en databas för god praxis, presentationen av finalisterna sammanställdes på webbplatsen Maaseutu.fi, för informationen om tävlingen användes e-post, tryckt kommunikation och intressentgruppsevenemang, festevenemanget Landsbygdsgalan 2010 i Gamla Studenthuset förbereddes, direkt evenemangskommunikation pågick fram till att festen började, i presentationen av finalistkandidaterna ingick en stor mängd kommunikationsaktiviteter (bl.a. fotoanskaffning för presentationsanimationerna och produktionen av ett programhäfte) samt kommunikationsarbetet efter processen. Kommunikations- och informationsmaterial om programmet Det kommunikations- och informationsmaterial som behövs på mässor och övriga evenemang anskaffades i samarbete med den kommunikationsgrupp som samordnar utvecklingsprogrammet. För evenemangen under miljötemaåret producerades en postkortserie i fem delar med miljömotiv som anknöt till temat samt stora bildskärmar på finska och svenska. För montern på Farmari producerades en väggbonad med miljötema. I mässaktiviteterna ingick ett postkontor där mässbesökarna kunde skicka ett postkort med miljömotiv och utvecklingsprogrammets frimärke till sina vänner. År 2010 fortsatte produktionen av fotografier som stöder programkommunikationen med hjälp av två fotografer. Internationell kommunikation Programarbetets internationella dimension visade sig även under 2010 i landsbygdsnätverkets kommunikationsarbete. Webbplatsen rural.fi utvecklades så att platsen bättre motsvarade de behov som ställs på internationell kommunikation. Landsbygdsnätverkets publikationer producerades förutom på de båda inhemska språken även på engelska. I landsbygdsnätverkets tidningsarbete presenterades de europeiska landsbygdsnätverkens verksamhet. Tidningsartiklar om verksamheten i det finländska landsbygdsnätverket producerades för andra delar av Europa. God praxis förmedlades även över landets gränser. På webbplatsen för det europeiska lantbruksnätverket, Contact Point, förekom under året bl.a. exempel på finländska projekt.

17 4.3. Utbildning Målet med landsbygdsnätverkets utbildningar är att föra fram möjligheterna med programmet för utveckling av landsbygden, att bilda nätverk mellan aktörerna och att förmedla bakgrundsfakta som komplement till utbildningen kring genomförandet. Utbildningarnas ämnesblock under 2010 utformades i stor utsträckning utifrån de önskemål som landsbygdsnätverkets aktörer framförde när utbildningsplanen utarbetades hösten Till grund för planeringen användes också den utbildnings- och tjänstekartläggning riktad till närings-, trafik- och miljöcentralerna och aktionsgrupperna som genomfördes sommaren Tyngdpunkten i utbildningen under 2010 var utbildning som behandlade uppbyggnaden av landsbygden och investeringar samt miljörelaterad utbildning i anslutning till miljötemaåret. Temaårets turné Miljö 2010 kan ses som det viktigaste utbildningsblocket. Under året arrangerade lantbruksnätverket utbildning i 31 olika ämnesblock, sammanlagt 91 kurser. Totalt deltog personer i landsbygdsnätverkets kurser. Det genomsnittliga deltagarantalet per kurs var därmed 49 personer. Kurserna ordnades i samarbete med olika intressentgrupper. Ämnesblocken var uppdelade enligt axel så som anges i bilaga 1. Landsbygdsnätverkets utbildning kan beskrivas på följande sätt: Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft främjades under våren 2010 genom regionala kurser som behandlade uppbyggnaden av landsbygden och strukturstöden. för utbildningen var främst de aktörer (planerare, rådgivare och konsulter, producentorganisationer, finansiärer, regionförvaltning, kommunala myndigheter) som på ett eller annat sätt deltar i genomförandet av landsbygdens byggnadsinvesteringar. Vid ett seminarium om lantbrukets lönsamhet i Kouvola lyssnade man under ledning av en minister på aktuella frågor i anslutning till lantbrukets lönsamhet. I tankesmedjor samlades idéer om förbättrad lönsamhet inom bioenergi, produktion av olje- och proteinväxter samt småskalig förädling. Serien av lönsamhetsseminarier fortsatte i november i Paldamo (Paltamo), där man på nytt under ministerns ledning lyssnade på aktuella jordbrukspolitiska frågor och i tankesmedjor samlade in idéer om förbättrad lönsamhet inom mjölk- och köttproduktionen, lantbrukens affärsekonomi samt mjölkbranschens projektverksamhet. Att förbättra miljöns och landsbygdens tillstånd

18 Årets tema 2010 i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland var miljön. Beskyddare av temaåret var republikens president Tarja Halonen. Temaåret invigdes i februari i Tammerfors. Dagen efter invigningen inleddes det första evenemanget i turnén Miljö 2010 i Tavastland. Inom ramen för temaåret marknadsfördes programmets åtgärder för att förbättra miljöns tillstånd på bred front vid sidan av kursverksamheten. Temat fokuserade utbildningsmässigt på att föra fram två omständigheter: 1) De landsbygdsbiotoper som har uppstått genom lantbruket är nödvändiga för många djur- och växtarter. På landsbygden kan man ta hand om dem på många sätt. 2) Det finns många metoder för att reducera den belastning av vattendragen som lantbruket orsakar samt för att upprätthålla den biologiska mångfalden och landskapet. Man kan välja de åtgärder som lämpar sig bäst för respektive situation. Genom temaårets miljöinriktade evenemang genomfördes denna målsättning. Det viktigaste utbildningsblocket kring årets tema var turnén Miljö Turnén Miljö 2010 startade i februari genom kursen Lisää Luomua (Mer ekologiskt), som ordnades i Tavastland. Turnén omfattade 26 evenemang under temaåret, dvs. minst ett evenemang per landskap i samtliga 15 landskap. I regel anordnades två evenemang i varje landskap. Evenemangen hölls främst under höstsäsongen. Under vårsäsongen ordnades dock sju evenemang. I turnéns evenemang deltog 852 personer. Närmare information om turnén finns i slutrapporten från turnén Miljö 2010 i miljöavsnittet på webbplatsen maaseutu.fi. De övriga ämnesområdena i utbildningsblocken är rätt jämnt fördelade över alla temablock i utvecklingsprogrammet. För turnéns praktiska genomförande svarade Envitecpolis Oy i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna. I anslutning till temaåret arrangerades i Helsingfors på hösten ett miljöseminarium om jordbruket i anknytning till evenemanget Landsbygdsgalan På seminariet redovisades resultat och slutsatser av forskningen och utredningarna om miljöstödet för jordbruket i Fastlandsfinland. Dessutom innehöll programmet tankesmedjor där deltagarna samlade idéer om miljöåtgärder för den kommande programperioden. Seminariet gav även information om aktuella frågor som hänförde sig till Europeiska kommissionens och jord- och skogsbruksministeriets förberedelser för den nya programperioden. Vid kvällens Landsbygdsgala prisbelönades bästa praxis i tävlingen Bästa praxis 2010 i serien Årets miljösatsning. Vinnaren, finalisterna i denna serie och annan god praxis finns på webbplatsen i databasen för bästa praxis. Med anknytning till miljöstödet för jordbruket arrangerades för utbildare en användarutbildning i växtskyddsmedel i november. Som utbildningsmaterial användes materialet för den utbildningsperiod som avser perioden Vid samma tillfälle utbildades även de personer som testar växtskyddssprutor enligt de uppdaterade testanvisningarna. Utbildningsmaterialet för användarutbildning i växtskyddsmedel finns sammanställt på webbplatsen

19 maaseutu.fi som ett eget ämnesblock. Webbplatsen kommer även att innehålla testanvisningar. En lista över auktoriserade testare av växtskyddssprutor håller på att sammanställas för expertregistret i samarbete med Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA. Landsbygdsnätverksenheten var i sedvanlig ordning samarbetspartner även vid konferensen om jordbrukets biologiska mångfald i februari i Helsingfors. I december anordnades i Böle ett seminarium om miljöstöd till föreningar. Seminariet fortsätter med regionala evenemang under Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden Diversifierad näringsverksamhet på landsbygden främjades under våren 2010 genom regionala kurser som behandlade uppbyggnaden av landsbygden och strukturstöden. för utbildningen var främst de aktörer (planerare, rådgivare och konsulter, finansiärer, regionförvaltning, kommunala myndigheter) som på ett eller annat sätt deltar i genomförandet av småföretags och projekts byggnadsinvesteringar på landsbygden. Dessutom arrangerades Små mirakel ett gemensamt seminarium för projektaktörer och företagare i kreativa branscher i samarbete med bl.a. Luova Suomi (Kreativa Finland), YTR och KoKo-programnätverket. Evenemangets målsättning var att bilda nätverk mellan aktörer i kreativa branscher, lyfta fram bra exempel och beskriva utvecklingsmöjligheterna i de kreativa branscherna. Under hösten inleddes samarbete med ANM Branschtjänst. I november deltog landsbygdsnätverket i anordnandet av livsmedelsbranschens branschdagar i Lahtis. Dessutom har landsbygdsnätverket samarbetet med olika temagrupper inom YTR. Tillsammans med MatFinland och turismtemagrupper genomfördes tvådagarsseminariet Ruoka&Matkailu i början av december i Åbo. I seminariet deltog utvecklare och företagare i livsmedels- och resebranschen. Ungdomsprojektseminariet Innosta, osallistu ja verkostoidu (Inspirera, delta och bilda nätverk) gav projektledarna verktyg för praktiskt projektarbete. Vid seminariet lärde man sig bl.a. att utnyttja sociala medier och olika interaktiva metoder i projektarbetet. Seminariet genomfördes i samarbete med Norra Karelens yrkesinstitut. Seminarieserien Osallistuva kylä (Den deltagande byn), som inleddes hösten 2009 och var riktad till byaaktörer, fortsatte under 2010 med två evenemang. Ett av evenemangen var en tvådagars utbildning i styrning och utarbetande av byplaner. erna var byprojektledare, byaombud och ordförande i byaföreningar. Under utbildningsdagarna behandlades principerna för byplanering. Dessutom diskuterades gemensamt hur rådgivningen ska ske vid genomförandet av en byplan när den integreras i den kommunala planeringen och hur uppdateringen av byplanen ska styras. Frågorna behandlades med hjälp

20 av interaktiva metoder. Vid det andra endagsevenemanget diskuterades byarnas växande inflytande samt vikten av ökat samarbete mellan byar och kommuner. I frågor som berörde byaverksamheten samarbetade landsbygdsnätverket med Byaverksamhet i Finland rf (SYTY ry) och Svensk Byaservice. I samarbete med SYTY ordnades i augusti en konferens om byaverksamhet och ett jubileumsseminarium för de lokala utvecklarna, LOKAALI. Tillsammans med Svensk Byaservice arrangerades Landsbygdsriksdagen 2010 i september. Under våren förbereddes intensivt den nationella utbildnings- och informationskampanjen Byar med livskraft. Kampanjevenemang ordnas runt om i Finland under åren Kampanjens målsättning är att genom utbildning och samverkan mellan olika aktörer öka dialogen mellan byarna och kommunerna samt stärka deras ömsesidiga samarbete bland annat när servicen i byarna omorganiseras. Samordningsgruppen sammanträdde fem gånger Landsbygdsnätverksenheten medverkar i kampanjen som delfinansiär. Innehållsmässigt svarade nätverksenheten för utbildningsavsnittet om utvecklingen och utökandet av de lokala utvecklarnas självfinansieringsformer. Det var meningen att kampanjen skulle inledas redan i maj, men på grund av det intensiva förberedelseschemat startade kampanjen efter sommarsäsongen i september. Under hösten genomfördes sammanlagt åtta evenemang. I samarbete med projektet Kylä välittää och Byaverksamhet i Finland rf genomfördes byaträffarna Pino paperia vai aitoa vaikuttamista? (En hög med papper eller faktisk påverkan?), ett expertseminarium för byplanering och en workshop för inbjudna. Leader Under våren 2010 fortsatte Leader-metodens utvecklingsprocess och modulutbildningar som inleddes på hösten. I Leader-metodens utvecklingsprocess samlades aktionsgruppernas personal, aktionsgruppernas styrelsemedlemmar och förvaltningsmyndigheter. Målet med processen var att gå igenom utmaningarna inom Leader-verksamheten och få fram förslag för den framtida verksamheten. Målsättningen är att förbättra aktionsgruppsarbetets funktion och att stödja det lokala aktionsgruppsarbetets livskraft. Processen leddes av en forskargrupp från Ruralia-institutet och Otavan Opisto. Under våren arrangerades fyra regionala evenemang och i juni ett nationellt nätverksmöte. Temat har även bearbetats på webbplatsen Utvecklingsprocessens slutseminarium hölls i oktober i Helsingfors. I seminariet deltog en representant för Europeiska kommissionen som belyste nuläget för Leader-verksamheten i Europa.

21 Under Leader-metodens utvecklingsprocess lyftes utmaningarna och problemen i Leader-arbetet fram på ett utmärkt sätt och dokumenterades systematiskt. Inga direkta färdiga svar kunde hittas. Som viktiga frågor inom det framtida Leaderarbetet framkom åtgärder för att stärka betydelsen av och statusen för aktionsgruppernas utvecklingsplaner samt att utveckla aktionsgruppsarbetet i relation till kommunerna. Leader-arbetets flexibilitet bör förbättras och aktionsgruppernas befogenheter utökas. Processen skapade en grund för planeringen av Leader-verksamheten under nästa programperiod. Tre moduler i aktionsgruppsarbetets modulutbildning ordnades under våren. Dessa utgjorde en fortsättning på de två moduler som genomfördes hösten Målet med modulutbildningen var att ge ett bra introduktionspaket i Leader-arbete till nya arbetstagare i aktionsgrupperna. Utbildningsblocket anordnades av Lönnrot-institutet. Dessutom arrangerades tre separata utbildningsdagar för nya styrelsemedlemmar. Av dessa var två på finska och en på svenska. Den svenska utbildningen anordnades på Åland. Tema för utbildningen var Leaderprinciper, styrelsens ansvar och föreningslagstiftning. För aktionsgrupperna arrangerades dessutom ett seminarium om Leaderarbetets kvalitet samt tre aktualitetsdagar, av vilka en i samband med landsbygdsutvescklingsprogrammets konferensdagar. På aktualitetsdagarna behandlades ministeriets, landsbygdsverkets och landsbygdsnätverksenhetens aktuella frågor. Leader-underkommittén, som lyder under kommissionen, beslöt i december 2009 att bilda inofficiella diskussionsgrupper, s.k. fokusgrupper, som stöder underkommitténs verksamhet. Det fanns tre fokusgrupper, och deltagandet i dessa var frivilligt. En grupp var inriktad på byråkratifrågor, den andra på innovativ verksamhet och den tredje på internationella projekt. Alla grupper innehöll representanter från Finland. Finland tillsammans med Estland ledde den tredje fokusgruppen, dvs. gruppen för internationella projekt. Gruppen sammanträdde en gång i Estland och en gång i Finland. Dessutom ordnades tre Internetmöten. Resultaten av gruppernas arbete rapporterades till underkommittén i maj. Fokusgruppernas arbete fortsatte ännu under höstperioden, och då samlades erfarenheterna från genomförandet av de första internationella projekten in av aktörerna. Resultaten presenterades i november på Leader-underkommitténs möte. Programmets samtliga delområden I maj arrangerades en nationell konferens för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland i Tavastehus. I konferensen deltog alla organisationsnivåer inom förvaltningen som arbetar med programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland samt aktionsgrupperna.

22 Landsbygdsnätverksenhet deltog även som samarbetspartner i Yrittäjyyden laivaseminaari Riski on mahdollisuus (Båtseminarium om företagande Risken är en möjlighet). Tillsammans arrangerade landsbygdsnätverken i Finland och Sverige under en seminariedag en exkursion till Stockholm för att lära känna verksamheten hos Landsbygdsnätverket i Sverige och hos LRF. Dessutom deltog landsbygdsnätverksenheten som samarbetspartner i följande evenemang arrangerade av landsbygdsnätverkets aktörer: Projektdagar på Iso- Syöte , Katteeks käy framtidsforum för turism och kreativa branscher i Joutseno , projektutbildning för landsbygdsaktörer i Rovaniemi , konferens om miljöskyddet på landsbygden i Helsingfors och studieresa för landsbygdsexperter i Kajanaland till Mellersta Finland Insamling och spridning av information om god praxis Ett av verksamhetsårets viktigaste evenemang var tävlingen Bästa praxis 2010 och i anknytning till denna förmedling av deltagarnas goda praxis. Tävlingen inleddes i mars, och då inleddes även tävlingsdeltagarnas anmälan till de fem tävlingsserierna. Deltagarna hade möjlighet att anmäla sin egen goda praxis enligt tävlingsseriernas kriterier direkt till databasen Bästa praxis på webbplatsen Villkoret för anmälan av god praxis var att projektet hade fått finansieringsbeslut från programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland respektive på Åland före utgången av januari Bakom tävlingen stod arbetsgruppen Bästa praxis. En av gruppens uppgifter var att välja segrare i den sjätte tävlingsserien, Årets landsbygdsfinansiär. Arbetsgruppen planerade också praktiska aktiviteter i anknytning till tävlingen tillsammans med landsbygdsnätverksenheten och valde i juni tjugo finalister bland de 173 tävlingsdeltagarna, fyra finalister i varje tävlingsserie. En cirka en minut lång multimediapresentation gjordes om varje finalist, och dessa visas som god praxis på webbplatsen maaseutu.fi efter Landsbygdsgalan. I databasen Bästa praxis kan man läsa om alla deltagare som anmält sig till tävlingen och deltagarnas goda praxis med tävlingsseriernas kriterier som bakgrundsfakta. Vidare är det möjligt att söka semifinal- och finalkandidater per tävlingsserie i databasen. Segrarna i respektive serie offentliggjordes på landsbygdsgalan Landsbygd 2010 den 7 oktober En särskild sexmannajury utsåg segrarna bland finalisterna, dvs. bästa praxis, i respektive tävlingsserie. Finalisterna i tävlingen Bästa praxis och segrarna firades i Gamla Studenthuset av över 300 festdeltagare på Landsbygdsgalan den 7 oktober God praxis

23 och utdrag från Landsbygdsgalan visas på webbplatsen maaseutu.fi under fliken Hyvät käytännöt. Den europeiska nätverksenheten, Contact Point, har utvecklat databasen PIKSE. Syftet med denna är att ge en effektivare spridning av god praxis på europeisk nivå. Tjänsten öppnades i juni, och landsbygdsnätverksenheten i Finland har försett databasen med de första finländska exemplen Internationellt och interregionalt samarbete Utbildning Det interregionala samarbetet inom Finland har främjats med hjälp av riksomfattande och regionala evenemang och utbildningar. De har sammanfört experter inom olika sektorer över regiongränserna. I samarbete med aktionsgrupperna arrangerade landsbygdsnätverksenheten två seminarier med landstema. Seminariernas teman var Polen och Italien. På vårens Polen-seminarium i Kaustby föreläste en representant för landsbygdsnätverksenheten i Polen via internetkonferenstjänst om Leaderverksamheten i Polen, och en representant från Polens ambassad i Helsingfors berättade om landsbygden och samhället i Polen. På Italien-temadagarna i Björneborg i november deltog en representant för nätverksenheten i Italien och berättade om Leader-arbetet i Italien och om de italienska aktionsgruppernas projektidéer. Dessutom behandlades de kulturella skillnaderna mellan Italien och Finland samt erfarenheterna av samprojekt. Under året anordnades tre träffar för dem som är ansvariga för internationell verksamhet i aktionsgrupperna, två träffar i samband med landstemadagarna och den tredje i Juankoski i augusti. Vid dessa träffar behandlades frågor om genomförandet av internationella projekt och projektläget inom olika områden Det europeiska landsbygdsnätverket Den europeiska nätverksenheten, Contact Point, har samordnat verksamheten inom det europeiska landsbygdsnätverket. Utbytet av information och erfarenheter mellan de nationella landsbygdsnätverken har ökat under det gångna året. Contact Point arrangerade under våren träffar för landsbygdsnätverken, publicerade nyhetsbrevet Rural News och förmedlade sökningar efter projektpartner. Det allt livligare internationella samarbetet visar sig framför allt i sökningarna efter projektpartner. Samarbetsförfrågningar kommer kontinuerligt till aktionsgrupperna från olika håll i Europa, och de finländska grupperna har aktivt

24 sökt samarbetspartner utomlands. Av de cirka 170 projektförslag som var öppna vid årets slut kom cirka en fjärdedel från finländska aktionsgrupper. I arbetet vid det europeiska landsbygdsnätverket eftersträvas mer temainriktning. Omsorgsgårdar, skogsbruk och landsbygdsföretagande har lyfts fram som primära teman. Under dessa teman försöker man särskilt öka utbytet av erfarenheter och expertis. Under året samlades landsrapporter in om omsorgsgårdsverksamheten som visade läget i olika länder. För skogsbrukets del lovade Finland att driva på temat skogsbioenergi. Målet är att arrangera ett expertseminarium i ämnet i Finland år I mars arrangerades ett LINC-seminarium i Österrike. Landsbygdsnätverksenheten och representanter för aktionsgrupperna i Finland medverkade i evenemanget. Det är en ny form av seminarium som kombinerar traditionellt seminariearbete med Leader-olympiaden. Evenemanget arrangeras en gång per år i olika länder: 2010 i Österrike, 2011 i Tyskland, 2012 i Estland, 2013 Finland och 2014 på nytt i Österrike Samarbete i Östersjöområdet Samarbetet i Östersjöområdet var fortsatt aktivt. I mars arrangerades den gemensamma båtseminariekryssningen Finnish and Swedish LAGs on Board tillsammans med aktionsgrupper från Finland och Sverige. För de svenskspråkiga Leader-aktionsgrupperna ordnades dessutom en utbildningsdag för Leader-aktionsgruppernas nya styrelsemedlemmar på Åland. I maj arrangerade nätverksenheten från Lettland en träff för landsbygdsnätverksenheterna i Östersjöområdet. Representanter från alla länder i Östersjöområdet, med undantag för Tyskland och Litauen, var närvarande. I oktober var det Polens tur att ordna en träff för landsbygdsnätverksenheterna i Östersjöområdet. I träffen deltog alla EU-länder i Östersjöområdet förutom Tyskland. Gruppen för samarbetet mellan regionerna fick i början av året i uppgift att aktivera Östersjöstrategin. Arbetsgruppen främjar genomförandet av Östersjöstrategin och särskilt ungdomstemat. Landsbygdsnätverksenheterna i Sverige och Polen är ledare för flaggskeppsprojektet Hållbar landsbygdsutveckling. Under temat Hållbar landsbygdsutveckling prioriteras två underteman: ungdomar på landsbygden och innovationsklimatet på landsbygden. Vid ett möte i maj mellan nätverksenheterna i Baltikum och Norden fattades beslut om att bilda en s.k. Captains Crew, vars uppgift är att utarbeta kriterier för insamling av projekt. Vid landsbygdsnätverksenheternas träff i Polen i oktober presenterades de första insamlade projekten från Estland, Lettland, Litauen och Polen. Vid Östersjöstrategidagen i november i Helsingfors på Prioritet 9-

25 seminariet ordnade den s.k. Captains Crew en workshop på temat ungdomar på landsbygden. En landsbygdsriksdag som arrangerades i Sunne, Sverige, samlade deltagare. Av dessa kom 90 deltagare från andra länder. Även representanter för landsbygdsnätverket i Finland deltog Studieresor Landsbygdsnätverket ordnade fyra studieresor under året. Sammanlagt deltog 94 personer i studieresorna. I maj arrangerades en studieresa till Sydtyskland och Österrike avsedd för landsbygdsnätverkets byaaktörer och rådgivare för landskapsvård. Resans tema var planering av bylandskapet, byplanering och biologisk mångfald. I resan deltog 35 personer. En studieresa för experter på och planerare av byggande av landsbygdsnätverk ordnades till Brandenburgregionen i Tyskland i september. Resans tema var återanvändning av byggnader på landsbygden. I resan deltog 21 personer. I september arrangerades en Leader-studieresa till Irland. Under resan studerades Leader-verksamheten i Irland, diskuterades Leader-arbetets framgångar och utmaningar samt skapades visioner om Leaders framtid. Studieresan anknöt nära till Leader-metodens utvecklingsprocess. I resan deltog 21 representanter från aktionsgrupperna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Landsbygdsverket och JSM. Den fjärde studieresan var en resa i oktober till Holland för de programansvariga vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. Under resan studerades programmet för utveckling av landsbygden i Holland i dess helhet och dess genomförandeläge, programmets förvaltning från ministerienivå till aktörer samt projektexempel på programmets genomförande. I resan deltog 17 personer Det interregionala samarbetet i Finland Lantbruksnätverkets samtliga nationella och regionala evenemang samlar aktörer över närings-, trafik- och miljöcentralernas gränser och främjar interregionalt samarbete. Ett specialtema som lyftes fram för 2010 var utvecklandet av samarbetet med de svenskspråkiga aktörerna. På initiativ av gruppen för det interregionala samarbetet ordnar nätverksenheten nätverksträffar med svenskspråkiga intressentgrupper. Den första träffen arrangerades i november i Nyland.