Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket"

Transkript

1 F i n l a n d s l a n d s b yg d s n ät v e r k Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverksenheten

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Insatsområden och målsättningar i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Landsbygdsnätverkets mål och uppgifter Analys av arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket Hur byggdes verksamheten upp i Finland för perioden ? Förändringar i omvärlden som påverkade landsbygdsnätverket i Finland Förändringar i landsbygdsförvaltningens kundkrets Politiska förändringar Ekonomiska förändringar Sociala förändringar Teknologiska förändringar Ekologiska förändringar Intressentgruppsanalys Organisationer inom förvaltningen Kommuner Leader-grupper Organisationer och föreningar Läroinrättningar och forskningsinstitut De politiska beslutsfattarnas betydelse för landsbygdens utveckling Åland en del av landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverkets uppgifter Kommunikation Utbildning Insamling och spridning av god praxis Det internationella samarbetet Förvaltning Landsbygdsnätverksenhetens organisatoriska ställning Landsbygdsnätverksenhetens resurser och utvecklingen av funktionerna Slutledningar Framgångar Utmaningar Budskap till den kommande verksamheten i landsbygdsnätverket Bilagor...38

4 Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket Inledning År 2007 startade medlemsländerna i Europeiska unionen verksamheter med landsbygdsnätverk i syfte att effektivisera verkställandet av landsbygdens utvecklingsprogram och öka samarbetet mellan aktörerna. I Finland har alla axlar och aktörer i utvecklingsprogrammen för landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland omfattats av landsbygdsnätverket. Under de föregående EU-programperioderna och hade Leadernätverksenheter verksamhet i Finland och i andra medlemsländer i Europeiska Unionen, vilket samlade aktörerna inom Leader-arbetet. Landsbygdsnätverken grundades i Europeiska unionens medlemsländer för programperioden i enlighet med artikel 66 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). I förordningen fastställdes landsbygdsnätverkens mål och uppgifter. Enligt artikel 68 kunde varje medlemsstat själv bestämma hur verksamheten i landsbygdsnätverket skulle organiseras. Om grundandet av ett nationellt landsbygdsnätverk i Finland stadgades i lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006), statsrådets förordning om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (634/2007) och statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (861/2007). Som verksamhetsperiod för landsbygdsnätverket fastställdes programperioden och ytterligare ett övergångsår, dvs. åren I Finland finansierades landsbygdsnätverket med hjälp av tekniskt bistånd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Särskilt följande dokument har utgjort bakgrundsmaterial för upprättandet av denna slutrapport över verksamheten i landsbygdsnätverket: 1. Strategin för verksamheten i landsbygdsnätverket från år Enkäter om utbildningsbehov från åren 2008 och Respons- och resultatundersökningar från åren 2010, 2012 och Respons från deltagarna på landsbygdsnätverkets utbildningar och evenemang åren Verksamhetsbedömning som gjordes av medlemmarna i landsbygdsnätverkets styrgrupp hösten Som innehållsmässig struktur i slutrapporten tillämpas en interventionslogisk modell (bild 1) och underlaget för strategihandlingen för verksamheten i landsbygdsnätverket från år Särskilt när det gäller analyser av omvärlden och intressentgrupperna har jämförelser gjorts med läget år Interventionslogikmodellen för verksamheten i landsbygdsnätverket togs fram av europeiska utvärderingsnätverket år Interventionslogikmodellen fanns således inte tillhanda i början av den gångna programperioden, men kommer att tjäna verksamheten och programarbetet under den kommande perioden. Denna slutrapport strävar efter att genom utvärderingar av resultaten och genomslagskraften ge en bedömning av huruvida de mål och den vision som ställdes upp för verksamheten i landsbygdsnätverket har uppfyllts. Rapporten har sammanställts av personalen på landsbygdsnätverksenheten. Efter en diskussion i styrgruppen för landsbygdsnätverket och behandling av inlämnad skriftlig respons kunde man lägga sista handen vid rapporten. 4 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

5 Bild 1. Europeiska utvärderingsnätverkets interventionslogikmodell för landsbygdsnätverken. 2. Insatsområden och målsättningar i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Verksamheten i det finländska landsbygdsnätverket bygger på insatsområdena i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Arbetet i landsbygdsnätverket har omfattat utvecklingsprogrammen för landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Insatsområdena beskrivs så här i strategin för utveckling av landsbygden i Finland : 1. Bedrivande av jord- och skogsbruk i hela Finland på ett sätt som är ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart. 2. Diversifiering av landsbygdsnäringarna och förbättring av sysselsättningen på ett sätt som gynnar och utvecklar företagens konkurrenskraft, ny företagsamhet och bildandet av nätverk mellan företagarna. 3. Stärkande av den verksamhet som baserar sig på lokala initiativ i syfte att främja livskraften och livskvaliteten på landsbygden. Målen för axlarna inom programmen för landsbygdens utveckling har styrt verksamheten i landsbygdsnätverket. Programperioden hade programmen för utveckling av landsbygden fyra axlar: 1. Axel 1: Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft 2. Axel 2: Att förbättra miljön och landsbygdens tillstånd 3. Axel 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden 4. Axel 4: Leader MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

6 3. Landsbygdsnätverkets mål och uppgifter Målen för landsbygdsnätverkets verksamhet under perioden beskrivs så här i programmet för utveckling av landsbygden på Fastlandsfinland: Att öka kunskapen om de möjligheter som landsbygdsutvecklingsprogrammen medför och om deras resultat bland programaktörer, potentiella stödmottagare och allmänheten. Att förbättra informationsutbytet mellan de myndigheter som genomför programmen och intressentgrupperna. Att öka kompetensen genom erfarenhetsutbyte. Utifrån strategiarbetet för landsbygdsnätverkets verksamhet sammanställdes år 2008 en vision för landsbygdsnätverket samt en vision och en verksamhetsidé för landsbygdsnätverksenheten. Landsbygdsnätverkets vision År 2013 är Landsbygdsnätverket ett starkt och flexibelt nätverk av utvecklare som arbetar för landsbygdens bästa. Landsbygdsnätverket samlade de myndigheter, organisationer och medborgaraktörer som medverkade i arbetet med att utveckla landsbygden och i programmen för utveckling av landsbygden. Samarbete och växelverkan utgjorde hörnstenarna för landsbygdsnätverkets arbete. Varje aktörsorganisation har sin egen vision och egna mål och uppgifter, och därför var och är landsbygdsnätverket ett mycket mångsidigt och mångfasetterat nätverk. Verksamheten i landsbygdsnätverket hade som mål att skapa en positiv image för landsbygdsutvecklingsprogrammen och den verksamhet som drivs på landsbygden. Att arbeta för landsbygdens bästa var gemensamt för alla aktörer, och på denna tanke byggde landsbygdsnätverkets gemensamma vision. Landsbygdsnätverksenhetens vision Landsbygdsnätverksenheten får landsbygdsaktörerna att arbeta allt intensivare tillsammans. Utvecklingsprogrammens möjligheter utnyttjas fullt ut. Nätverksenhetens vision utgick från att enheten ska ha till uppgift att tillhandahålla tjänster dynamiskt och flexibelt och att utveckla och samordna landsbygdsnätverkets verksamhet. Målet för enheten var att göra det möjligt för landsbygdsnätverket att skapa och främja nya verksamhetsmodeller för utvecklingen av landsbygden och en ny slags bild av landsbygden och hur den kan utvecklas. Landsbygdsnätverket hade verksamhet på båda inhemska språken med beaktande av kulturbaserade bakgrunder och verksamhetsmodeller. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhetsidé Landsbygdsnätverksenheten intensifierar kontakterna mellan landsbygdsaktörerna och effektiviserar kunskapsförmedlingen för att utveckla landsbygden. Ända från början strävade man efter att skapa och finslipa nätverksenhetens arbetssätt så att det skulle vara möjligt att bygga upp hela det omfattande landsbygdsnätverket och engagera aktörerna i det i syfte att driva fram utvecklingsprogrammen med stöd av nätverkets mål och uppgifter. 6 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

7 Landsbygdsnätverkets uppgifter I strategin för utveckling av landsbygden i Finland fastställdes följande uppgifter i strävan att öka informationen och kunskapen: 1. Informera om programåtgärderna, stödsystemen och till dem anslutande aktuella frågor t.ex. via internet och publikationer. 2. Ordna träffar och kurser kring landsbygdsutvecklingsteman, t.ex. i form av landsomfattande seminarier. 3. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, t.ex. genom en gemensam evenemangskalender på en webbplats. 4. I samarbete med förvaltningsmyndigheterna utarbeta en utbildningsplan för aktionsgrupperna och deras intressentgrupper. 5. Vid behov bistå myndigheterna vid planeringen av och arrangemangen kring kurser, seminarier och evenemang och vid produktionen av utbildningsmaterial. 6. Samla, analysera och sprida information om landsbygdsutveckling och om bästa praxis beträffande de till landsbygdsutvecklingen anknutna stödsystemen. 7. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 8. Främja samarbetet och informationsspridningen mellan projekt som överskrider riksgränser eller regionala gränser. 9. Hålla kontakt med och förmedla information till EU:s landsbygdsnätverk och andra medlemsstaters landsbygdsnätverk. I kapitel 7 redogörs för verksamheten och resultaten och bedöms effekterna av dem. 4. Analys av arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket Hur byggdes verksamheten upp i Finland för perioden ? Planeringen av landsbygdsnätverket för perioden startade på jord- och skogsbruksministeriet redan år Två planerare fortsatte beredningen intensivare i januari Under våren arrangerades 11 tillfällen där man hörde intressentgrupper inom landsbygdsutveckling. Dessa lade bl.a. fram följande önskemål om arbete i landsbygdsnätverket: Det bör skapas konstruktiv spänning En ny slags bild av landsbygden och dess utveckling ska tas fram Landsbygdsnätverket behöver nätverksledning. Nätverken ska byggas upp aktivt, de uppkommer inte av sig själv. Nätverket och nätverksenhetens gränssnitt behöver förtydligas. Man upplevde att det var bråttom med att starta verksamheten eftersom information efterlystes. Landsbygdsnätverksenheten var hjärtat av landsbygdsnätverkets arbete och den inledde verksamheten hösten Enheten hade till uppgift att samordna, aktivera och skapa möjligheter för verksamheten i hela landsbygdsnätverket. Den viktigaste uppgiften var att samla aktörerna på landsbygden till nätverket, och att ständigt komplettera och aktivera det. Enheten hade sju anställda som anordnade utbildningar och nätverksevenemang, samlade och spred information om god praxis, kommunicerade kring landsbygdens utveckling via olika kanaler MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

8 och främjade internationaliseringen i branschen. Verksamheten fokuserade på programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland, på möjligheterna med dessa program och på deras resultat och effekter. Vem fick service, vem var kund hos landsbygdsnätverksenheten? Landsbygden och dess invånare, odlare, företagare, organisationer som genomför landsbygdsprojekt och andra potentiella stödmottagare är gemensamma kunder för landsbygdsnätverket. Aktörerna inom landsbygdsnätverket gav och ger alltjämt kunderna service inom ramen för sina egna uppgifter och mål. Nätverksenhetens kunder bestod närmast av aktörer inom landsbygdsprogrammen aktörer som på samma gång bildade landsbygdsnätverket. NTM-centraler, Leader-grupper, kommuner, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, rådgivningsorganisationer, byföreningar, ungdomsorganisationer och andra organisationer och föreningar, skolor, forskningsinstitut, Landsbygdsverket, jord- och skogsbruksministeriet och andra programaktörer var de viktigaste kundorganisationerna hos landsbygdsnätverkets kommunikation, utbildningar och evenemang. Kunderna var i de flesta fall både målgrupp och samarbetspartner i verksamheterna. Utbildningar och evenemang anordnades som ett nätverkssamarbete. Förutom de ovan nämnda var särskilt den stora allmänheten och potentiella stödmottagare målgrupper för kommunikationen. Både när det gäller utbildning och kommunikation hade landsbygdsnätverksenheten särskilt till uppgift att producera och sprida bakgrundsinformation och kompletterande information om åtgärderna i programmen. Landsbygdsverket, NTM- centralerna och kommunerna ansvarade inom sitt verksamhetsområde för myndighetskommunikationen och för anordnandet av utbildning i stödvillkor osv. direkt till potentiella stödmottagare, odlare, företagare och projekt Landsbygdsverket gav NTM-centralerna och kommunerna utbildning i stödvillkoren. Landsbygdsnätverksenhetens utbildningar och evenemang var emellertid öppna för alla aktörer och enskilda personer som intresserar sig för utvecklingen av landsbygden. Landsbygdsnätverkets uppkomst och utveckling Landsbygdsnätverket planerades från första början som ett öppet nätverk. Nätverket rekryterade inga medlemmar utan alla som medverkade i landsbygdsprogrammet var en del av landsbygdsnätverket. Nätverket hade och har alltjämt en lökformig struktur. I kärnan finns centralförvaltningen, som möjliggör landsbygdsprogrammets administrativa existens, och i det yttre skalet finns kundgränssnitten. Under programperioden genomfördes tre analyser av landsbygdsnätverket (bild 2 4). Analyserna gjordes samtidigt med respons- och resultatundersökningarna om landsbygdsnätverket. Via analyserna strävade man efter att skissera upp ett abstrakt landsbygdsnätverk. Hurdana relationer råder det i växelverkan mellan aktörerna? Var ligger knutpunkterna i nätverket? Hur har samarbetsrelationerna utvecklats under programperiodens gång? I enkäterna bad man de som svarade uppge de mest betydande samarbetspartnerna i arbetet med att utveckla landsbygden, både kvantitativt och kvalitativt sett. Aktörerna inom programmen för utveckling av landsbygden bildar ett omfattande nätverk. Nätverkets form och öglorna som ingår i det har varierat under programperioden beroende på organisationernas egna behov och tajmning. Programmets förvaltningsmyndigheter är på ett naturligt sätt i kärnan av landsbygdsnätverket, och kring denna genomförs programmet av organisationer och andra intressentgrupper. I avsnittet som behandlar intressentgrupperna, kapitel 4, redogörs för verksamheterna i olika intressentgrupper som en del av landsbygdsnätverket. 8 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

9 Annat ministerium Miljöministeriet Landsbygdsverket Arbets- och näringsministeriet Annan medborgarorganisation Samarbetsgruppen (YTR) och dess temagrupper Byverksamhet Ungdomsorganisation MTK Ungdomsorganisation Ålands landskapsregering Landsbygdsnätverksenheten Jord- och skogsbruksministeriet Annan Aktionsgrupp Miljöorganisation NTM-centralen Kommun Landsbygdsföretag Annan läroinrättning Pro Agria/Svenska Lantbrukssällskapets förbund Yrkeshögskola Universitet/forskningsinstitut Landskapsförbund Organisation i skogsbranschen Maa- ja kotitalousnaiset Skogscentralen Annan rådgivningsorganisation Bild 2. Analys av landsbygdsnätverket Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. Ju närmare mitten en aktör är, desto fler är kontakterna till de övriga aktörerna. Sitra Organisation i skogsbranschen JSM Landsbygdsverket Maa- ja kotitalousnaiset Landsbygdsföretag JSM Universitet ProAgria/SLC Maa- ja kotitalousnaiset Samarbetsgruppen (YTR) Kommun Forskningsinstitut Landsbygdsföretag Aktionsgrupp MTK/SLC Samarbetsgruppen (YTR) Byverksamhet YH MTK/SLC Miljöministeriet Övriga NTM-central Aktionsgrupp NTM-central ProAgria/SLC YH Landskapsförbund Landskapsförbund Miljöorganisation Kommun Forskningsinstitut ANM Universitet Byverksamhet Ungdomsorganisation Landsbygdsverket Skogscentralen Skogscentralen Ungdomsorganisation Bild 3. Analys av landsbygdsnätverket Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

10 ANM Samarbetsgrupp (YTR) Kommun Landskapsförbund Universitet Annan Yrkeshögskola Landsbygdsföretag Forskningsinstitut JSM NTM-central Maa- ja kotitalousnaiset Byverksamhet Landsbygdsverket Ungdomsorganisation ProAgria/SLF Skogscentralen Leader-grupp Miljöorganisation Ålands landskapsregering Organisation i skogsbranschen MKT/SLC Bild 4. Analys av landsbygdsnätverket Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. Landsbygdsnätverkets styrgrupp och arbetsgrupper Landsbygdsnätverkets verksamhet styrdes av en styrgrupp bestående av 21 medlemmar. Styrgruppen styrde och drog upp riktlinjerna för landsbygdsnätverkets verksamhet och följde upp utfallet av den årliga verksamhetsplanen och verksamhetsplanen för hela perioden. Till en början var en representant för jord- och skogsbruksministeriet ordförande för styrgruppen, och under programperiodens senare hälft var en representant för NTM-centralen ordförande. Landsbygdsnätverksenhetens direktör var föredragande. Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte styrgruppen för landsbygdsnätverket för ca 2,5 år i taget för att säkerställa ett jämlikt deltagande bland olika regioner och intressentgrupper. Styrgruppen hade en viktig roll för ledningen av nätverkets verksamhet. Styrgruppen samlades fyra gånger per år, vilket möjliggjorde en tillräcklig uppföljning och planering av ärendena. På grund av det stora antalet medlemmar i styrgruppen fungerade sammanträdena kanske dock inte på bästa möjliga sätt när det gällde att hitta en gemensam syn och dra upp riktlinjerna för verksamheten. Man lyckades inte dra tillräckligt fördel av medlemmarnas expertis i nätverkets verksamhet, även om diskussionerna för det mesta var mycket givande och främjande för verksamheten. I en nätverksliknande verksamhet framhävs ordförandens roll särskilt som den som sparrar och samarbetar med direktören för landsbygdsnätverksenheten, som är föredragande på styrgruppens möten. I fortsättningen bör man ända från början fästa uppmärksamhet vid att bygga upp denna relation. Under perioden tillsatte styrgruppen sammanlagt fem arbetsgrupper: arbetsgruppen för interregionalt samarbete, Leader-arbetsgruppen, innovationsgruppen, kommunikationsarbetsgruppen och arbetsgruppen 10 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

11 för företagande. Kommunikationsarbetsgruppen arbetade under ett års tid strax i början av perioden, medan arbetsgruppen för företagande tillsattes för det sista året av perioden, dvs De övriga arbetsgrupperna var verksamma under hela perioden från och med Arbetsgrupperna hade som mål att skapa kanaler för deltagande som stöd för det nätverksliknande arbetet och att fungera som ett stöd främst för den operativa verksamheten. Arbetsgrupperna strävade efter att hitta och göra nya öppningar och att ge förslag i anslutning till dessa öppningar till landsbygdsnätverkets årliga verksamhetsplaner, inspirerade aktörerna, stärkte nätverket samt producerade och förmedlade information om funktionerna i landsbygdsprogrammen. Till varje arbetsgrupp kallades minst fem experter från olika intressentgrupper. Arbetsgrupperna samlades efter behov. Experterna på landsbygdsnätverksenheten beredde de ärenden som skulle behandlas i arbetsgrupperna och var sekreterare på möten. Innovationsgruppen främjade tillämpandet av innovationer inom vetenskap och forskning och landsbygdspolitiken i det praktiska arbetet. Kommunikationsgruppen var ett forum för kommunikationsbehov. Leadergruppen var en resurs för utvecklingen, planeringen och genomförandet av aktionsgruppsarbetet. Arbetsgruppen för interregionalt samarbete tog fram modeller för främjandet av det nationella och internationella samarbetet. Arbetsgruppen för företagande främjade i första hand åtgärder för etablering och utveckling av företag inom landsbygdsprogrammet under den kommande programperioden. Det europeiska landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverken i Europeiska unionens medlemsländer bildade tillsammans det europeiska landsbygdsnätverket. Europeiska landsbygdsnätverksenheten, ENRD Contact Point, grundades hösten 2008 för att samordna verksamheten i EU-ländernas landsbygdsnätverk. ENRD Contact Point hade till uppgift att främja informationsflödet och samarbetet mellan landsbygdsnätverken och samla resultaten och effekterna av landsbygdens utvecklingsarbete på det europeiska planet. ENRD Contact Point arbetade i Bryssel i nära samarbete med huvudavdelningen för utveckling av jordbruk och landskap vid kommissionen. Kommissionens samordnande kommitté för landsbygdsnätverken behandlade och följde upp verksamheten. I kommittén företräddes Finland av en representant för jord- och skogsbruksministeriet och landsbygdsnätverksenhetens direktör. I Europa arbetade de nationella landsbygdsnätverken på mycket varierande sätt eftersom varje land hade satt upp egna mål. Nätverken startade också vid olika tidpunkter, och i vissa medlemsstater var det mycket svårt att få i gång verksamheten. I början hade den finländska landsbygdsnätverksenheten som mål att skapa ett särskilt tätt samarbete med Sverige och Estland. Samarbetet var också mycket intensivt under hela programperioden och beskrivs i avsnittet om främjandet av internationalisering, kapitel Förändringar i omvärlden som påverkade landsbygdsnätverket i Finland 5.1. Förändringar i landsbygdsförvaltningens kundkrets Under programperioden var det tufft att idka företagsverksamhet såväl på landsbygden som i städerna. Lantbruksföretagandet präglades särskilt av att gårdsstorleken ökade och antalet gårdar minskade vid vissa produktionsinriktningar till och med radikalt. Att gårdsstorleken ökade var emellertid ingen garanti för ökad lönsamhet. Programmet för utveckling av landsbygden gav ett betydande stöd åt jordbruksföretagen och den MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

12 inhemska matproduktionen under programperioden. Exempelvis skulle de investeringar som tillväxt förutsätter varit nästintill omöjliga utan finansiering ur programmet. Landsbygdsföretagandet blev mer mångsidigt och i och med att gårdsstorleken ökade grundades bl.a. aktiebolag, men mikroföretagen var fortfarande drivkrafter i branschen. Sysselsättningseffekten består fortsättningsvis ofta av företagare som sysselsätter sig själva. Å andra sidan finns det branscher där det särskilt på landsbygden råder brist på arbetskraft, något som accentueras särskilt i branscher med fysiskt säsongsarbete. Genom programarbetet lyckades man underlätta samarbetet mellan företagarna och främja tillväxten. Under programperioden var ett mål att ta fram nya distributionskanaler för produkter och tjänster och att utveckla vidareförädlingen av olika produkter. Målet uppnåddes delvis. I ett läge där ekonomin försämras stöder konsumentbeteendet emellertid inte tillräckligt t.ex. ökningen i närproducerad och ekologiskt producerad mat, utan det är ofta priset som styr köpbesluten. Genom nätverksarbetet lyckades man dock stärka konsumenternas intresse för inhemska produkter och konstruera modeller som underlättar tillgången till olika produkter och tjänster. Att livsmedelssäkerheten och -lagstiftningen lyftes fram och ledde till utmaningar för företagsverksamheten medförde tidvis kraftiga reaktioner. Det förefaller som om företagarna, liksom även medborgarna, saknar möjligheter/låter bli att fatta beslut och påverka allteftersom verksamhetsmiljön och tolkningarna blir striktare. Detta återspeglades tidvis även i nätverksarbetet: man var tvungen att gallra bort färska livsmedel av de smakprov som gästerna hade tagit med sig till det internationella LINC-seminariet. Inget av de länder som tidigare arrangerat seminariet hade vidtagit liknande åtgärder. I nätverksarbetet ville man dock hjälpa till att omsätta förändringar i praktiken och engagera företagare och därigenom underlätta verksamheten för alla parter. Sysselsättningsgraden har sjunkit på landsbygden och i hela landet, men utvecklingen har tidvis varit bättre på landsbygden än i städerna. Detta torde delvis kunna förklaras av åldersstrukturen på landsbygden. Befolkningen på landsbygden blir snabbt äldre i genomsnitt när ungdomarna flyttar till städerna. Sysselsättningsgraden har ökat snabbare på landsbygden än i städerna, men utvecklingen hade varit ännu snabbare utan de arbetsplatser som skapades och bevarades genom programfinansieringen Politiska förändringar Stramhet och koncentrering präglade det politiska fältet under hela programperioden. De återspeglades i allt som företogs i företagsverksamheterna, servicen och regionpolitiken, som har blivit en betydande påverkare i utvecklingen av landsbygden. Politiska inslag har fått fotfäste i dagliga konversationer allteftersom människorna mer öppet börjat ta ställning till de politiska beslut som fattas i samhället, till exempel mängden byråkrati. Landsbygdsnätverket erbjöd gemensamma forum där kunderna, aktörerna, förvaltningen och beslutsfattarna kunde främja landsbygdspolitiken och diskutera landsbygdens utveckling. Att EU-parlamentet gick med i processen för att utarbeta och godkänna programmet för utveckling av landsbygden bromsade upp beslutsfattandet på unionsnivå, men gjorde visserligen att medborgarnas åsikter beaktades bättre i besluten. Detta återspeglades i medlemsländernas verksamhet under den gångna programperioden: det tog längre att få ärenden till behandling och ta beslut på det nationella planet. Regionpolitiken präglas mer och mer av lokala avgöranden och lokalt förankrad politik. Detta skapar behov av 12 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

13 5.3. Ekonomiska förändringar Från år 2008 fram till idag har de ekonomiska förändringarna varit den mest betydande och omfattande faktorn i det finländska samhällets och därigenom landsbygdens och landbygdsnätverkets omvärld. Den ekonomiska recessionen har berört alla nivåer av samhället. Det försämrade ekonomiska läget återspeglades även i verkställandet av landsbygdsprogrammet. Låg sysselsättningsgrad, kriser i kommunekonomierna, effektiviserat sparande och därigenom en minskning av den privata konsumtionen var utmärkande för den finländska vardagen. Dessa omständigheter gjorde också att exporten fick och fortsättningsvis har en stor betydelse. Hemmamarknaden är begränsad. För närvarande står exporten inför stora utmaningar, särskilt när det gäller jordbruksprodukter. För matpotatis har förbudet att exportera till Ryssland varit i kraft drygt ett år, för griskött sedan januari Detta har kraftigt försämrat lönsamheten för gårdarna. Även för mjölkgårdarna har lönsamheten gått ned efter att sanktionerna mot Ryssland fått mjölkpriset att sjunka. Företagarna på landsbygden och därigenom hela landsbygden har varit sekundärt men konkret utsatt till följd av den aktuella krisen i världspolitiken och den försämrade marknadsekonomin. Omstruktureringen inom jordbruket, i synnerhet koncentreringen av produktionen, ökar omfattningen av de investeringar som behövs och därigenom även företagarens risk. Jordbruksföretagande förutsätter ständigt nya kunskaper, också om företagsledning och organiseringen av arbetet. Under programperioden försämrades lönsamheten i många produktionsinriktar inom jordbruksproduktion. På grund av den kärva ekonomiska situationen har nätverksarbetet haft en betydande roll i arbetet med att förmedla och samla information om finansieringsmöjligheterna i programmet för utveckling av landsbygden på Fastlandsfinland och know-how om utveckling Sociala förändringar Servicebehoven och -strukturerna förändrades ständigt under hela programperioden. Behovet av närservice har ökat allteftersom befolkningen blir äldre, men samtidigt har servicen koncentrerats till större enheter. När kommunerna lägger ut sina tjänster till privata serviceproducenter uppkommer nya modeller för serviceproduktionen. Detta har öppnat nya möjligheter att utnyttja landsbygdsutvecklingsprogrammet för utvecklingen av olika tjänster. Även i framtiden kommer det säkert att finnas behov av att ta fram nya strukturer och lösningar. Enligt landsbygdsbarometern 2014 är livskvaliteten på landsbygden fortfarande bra och den stora allmänheten har en positiv bild av landsbygden. Naturen, genuinheten och ett bra liv är aspekter som lyfts fram i undersökningar om människors föreställningar om landsbygden. Visserligen förknippas landsbygden även med negativa uppfattningar, såsom oron för att det ska vara svårt att skapa sig en smidig vardag. I programmet för utveckling av landsbygden har man strävat efter att skapa och kommunicera om de mångsidiga möjligheterna som landsbygden erbjuder inte enbart i anslutning till naturen. Landsbygden ses alltjämt som en resurs och allt fler finländare önskar att de skulle kunna bo på landet. Att arbetsplatserna koncentreras till städerna är emellertid ett faktum, och flyttningsrörelsen sammanfaller med dagens utvecklingsorienterade regionpolitik. När det blir enklare för informationen och människorna att röra sig kan också nya nätverk skapas på både det nationella och det internationella planet. Samarbetet och den effektivisering av verksamheten som samarbetet har bidragit till har varit en betydande del av verksamheten i nätverket. Information om god praxis och framgångsrika projekt förmedlades till olika aktörer inom nätverket och resultaten av dem har också utnyttjats på EU-nivå. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

14 5.5. Teknologiska förändringar Utvecklingen av teknologin och de möjligheter och förändringar som utvecklingen medfört har förändrat hela samhället. Tillgången till information och den mångsidiga kommunikationen inverkar på allt och alla, men visar samtidigt på olikvärdigheten mellan regionerna. På landsbygden, särskilt i skärgårdsområdena, har man tillsvidare inte kunnat bygga upp en tillräcklig infrastruktur. Kapaciteten i gamla bredbandsnät räcker inte längre till för överföring av stora mängder data. Dataöverföringshastigheterna i mobilnäten har förbättrats betydligt, men utvecklingen är en balansgång mellan tjänsternas täckning och lönsamhet. I nätverksarbetet har tekniken gjort det möjligt att införa nya kommunikationssätt. Nya tekniska lösningar kunde utnyttjas bl.a. vid anordnandet av utbildningar. Å andra sidan är distansförbindelserna också en utmaning för nätverksarbetet eftersom kundservicen och stärkandet av nätverket förutsatte att man umgicks ansikte mot ansikte. Sociala medier, massfinansiering, mångsidig användning av YouTube, webbkurser och arbete som är oberoende av rum är nya fenomen som uppkom eller växte fram under programperioden. Vid nätverksarbetet strävade man efter att i mån av möjlighet reagera på de förändringar som teknologin medförde, men under nästa period bör nya metoder och tjänster utnyttjas med betydligt större skärpa, mod och resurser. Exempelvis gav övergången till sociala medier landsbygdskommunikationen en ny kick. Resurserna för detta är emellertid alldeles för små och kommunikationen går tillsvidare för det mesta i en riktning. Man uppnådde inte de resultat, det aktiva engagemang och den diskussion man hade hoppats på. Sociala medier är ett krävande verktyg där det inte alla gånger är så enkelt att lyckas med nya fenomen. Medierna och sätten att använda dem genomgick också stora förändringar. På grund av kortsiktigheten och det väldiga konkurrerande utbudet av tjänster och information blir verksamhetsfältet kärvare i takt med teknologins utveckling. Informationen sprids allt mer endast i digital form, och medierna splittras och personifieras. Innehållsmassan ökar dag för dag och det blir allt svårare att bli hörd och sedd i konkurrensen med alla andra kanaler som vill väcka sensation och uppmärksamhet Ekologiska förändringar Enligt undersökningar förbättrades miljöns och särskilt vattendragens tillstånd med hjälp av vidtagna miljöåtgärder. Odlarna förband sig bra till åtgärderna och odlingspraxisen belastar miljön mindre numera. Miljöfrågornas betydelse och intresset för miljön har ökat. Bilden av den finländska landsbygden som en ren och lockande omgivning stärktes under programperioden. Satsningar gjordes på djurens välbefinnande och man lyckades också påverka attityder och värderingar. Ansvar och ekologisk hänsyn har varit växande konsumtionstrender, men realiseras inte tillräckligt när konsumenterna fattar köpbeslut. Trenderna sticker upp huvudet när diskussionen går in på välfärd och produktion. Bioekonomi har varit en växande produktionsbransch och här bör möjligheterna utnyttjas effektivt på landsbygden. I Finland vill man öka den decentraliserade produktionen av förnybar energi som en del av en hållbar energipolitik och den gröna ekonomins tillväxt. Landsbygdens resurser är i nyckelposition när det gäller att minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och beroendet av importerad energi. På samma gång kan nya innovationer och verksamhetsmodeller för decentraliserad energiproduktion skapa hållbara näringar och välfärd för landsbygden. Dagens produktion av förnybar energi och särskilt små produktionsenheter ställs emellertid inför betydande utmaningar när det gäller verksamhetsbetingelserna, lönsamheten och konkurrenskraften. 14 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

15 6. Intressentgruppsanalys 6.1. Organisationer inom förvaltningen Jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet har till uppgift att dra upp de politiska riktlinjerna för utvecklingen av landsbygden, bereda program, lagar, förordningar och bestämmelser samt ansvara för uppföljningen och utvärderingen. Landsbygdsnätverksenheten arbetade vid jord- och skogsbruksministeriets matavdelning åren Ministeriet hade en viktig roll i landsbygdsnätverket. Tjänstemän från ministeriet medverkade som experter på landsbygdsnätverkets evenemang. Ministeriet var på det hela taget intresserat av de möjligheter som landsbygdsnätverket erbjöd för verkställandet av programmet. Såsom krävdes i denna roll följde jord- och skogsbruksministeriet aktivt upp hur landsbygdsprogrammet fortskred, hur målen uppnåddes och hur verkställandet av programmet förflöt. Programperioden, särskilt början av den, präglades av diskussionen om omfattningen av byråkratin. Aktörerna uttryckte stor oro för den ständigt ökande byråkratin. De spridda stödformerna, långa behandlingstiderna, antalet ändringsbeslut, de knappa kostnadsslagen, problem i anslutning till kravet på verifikatkopior samt oklarheter i fastställandet av allmänna omkostnader upplevdes som de största problemen i förfaringssätten. Ministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utreda hur man skulle kunna lätta på den administrativa bördan i samband med processerna för ansökning om företags- och projektfinansiering. Arbetsgruppen gav resultat och en del av byråkratin kunde avvecklas. Vid beredningen av det nya landsbygdsprogrammet och på tröskeln till den nya programperioden ökade än en gång oron för ökad byråkrati och tillsyn bland stödmottagarna och dem som verkställer programmet. Landsbygdsverket Landsbygdsnätverksenheten övergick från jord- och skogsbruksministeriet till Landsbygdsverket i början av Under programperioden samarbetade nätverksenheten med Landsbygdsverket på bred front. Landsbygdsverket tillhandahöll behövlig sakkunskap för verkställandet av programmet. Att Landsbygdsverket omstrukturerades och flyttade från Helsingfors till Seinäjoki i början av programperioder hade förstås effekter för den dagliga verksamheten. Omsättningen bland tjänstemännen var mycket hög och de nya anställda hade fullt upp med de grundläggande arbetsuppgifterna. Avvecklingen av byråkratin fick också Landsbygdsverket att se över sina arbetssätt. På grund av Landsbygdsverkets karaktär har verket en mycket teknisk syn på landsbygdsprogrammet. Uppgifter i anslutning till utbetalning, inspektion och tillsyn hör till Landsbygdsverkets kärnverksamhet och denna roll har hört till de mest synliga även i landsbygdsnätverkets verksamhet. NTM-centralerna På grund av reformen av regionförvaltningen var NTM-centralerna i ständig förändring under hela programperioden. Förvaltningsstrukturerna ändrades flera gånger och ändringarna pågår fortfarande när den nya programperioden börjar. De stora organisationsförändringarna försvårade NTM-centralernas nätverkande och deltagande i arbetet för landsbygdens utveckling. De var tvungen att i första hand inrikta de minskande resurserna på att fullgöra sina skyldigheter i egenskap av myndighet. NTM-centralerna var dock den starkaste administrativa länken i landsbygdsnätverkets verksamhet. NTMcentralerna var de som drev och verkställde den regionala utvecklingen av landsbygden. Landsbygdssektio- MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

16 nerna i landskapens samarbetsgrupper, styrgrupperna för landsbygdens utvecklingsarbete och motsvarade grupper har arbetat ledda av NTM-centralerna och på det sättet samlat de regionala landsbygdsnätverken och aktörerna inom programmet för utveckling av landsbygden. NTM-centralerna var nöjda med att de via de evenemang som landsbygdsnätverket anordnade kom i kontakt med sina kolleger runt om i Finland. Enligt den respons som gavs hade till exempel utbetalare, Leaderansvariga och företagsforskare tidigare inte tillräckligt med möjligheter att träffa varandra på riksplan. Behovet av personalnedskärningar på NTM-centralerna som en del av besparingarna i statsekonomin är oroväckande. Hur blir det om det regionala utvecklingsarbetet för landsbygden måste göras med ännu mindre resurser? Trots ökningen i tillsyns- och övervakningsarbetet borde NTM-centralernas resurser kanaliseras även till en bredbasig utveckling av landsbygden och utnyttjandet av de möjligheter som utvecklingsprogrammen erbjuder. Att förståelsen för kunderna faller i dunkel är ett orosmoment. Förvaltningen, jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och NTM-centralerna borde se över sin kundattityd. Odlarna, företagarna och invånarna på landsbygden är kunder till landsbygdsförvaltningen och dessa ska erbjudas service. Är det viktigare att lyckas med ett riskfritt och felfritt verkställande än att sist och slutligen ge sådan service som på bästa sätt tjänar kundens intresse med beaktande av lagarna och förordningarna? 6.2. Kommuner Kommunerna har gedigen sakkunskap om lokal utveckling och är en viktig resurs i arbetet för landsbygdens utveckling. Kommunerna uppvisar potential för utnyttjandet av landsbygdsprogram. Det för närvarande dåliga ekonomiska läget med personalnedskärningar som följd medför stora utmaningar för utvecklingen av kommuncentra och byar. Kommunernas verksamhetsfält och relationer till landskapscentrum och region- och statsförvaltningen förändras när kommuner slås samman. År 2008 upplevde landsbygdsnätverksenheten att det var mycket svårt att nå kommunerna. Man hade gärna kontaktat regionsekreterare och kommundirektörer, men det gick inte att samla e-postlistor och Kommunförbundet lämnade inte ut centraliserad information. Under programperioden bildades samarbetsområden för landsbygdsförvaltningen i kommunerna. Att samarbetsområden bildades betraktades som positivt för nätverksarbetet, eftersom de gör det lättare att hålla kontakten till kommunerna. Samarbetsområdena ger också bättre utgångspunkter för landsbygdsförvaltningens utvecklingsarbete som ett komplement till förvaltningen av odlarstöden. Förhållandet mellan kommuner och byar har diskuterats kontinuerligt. Gjorda kommunsammanslagningar har också påverkat detta. Kommunsammanslagningarna har ökat behovet av att främja förhandlings- och avtalsprocessen mellan kommunen och dess byar, utarbeta ett eget landsbygdsprogram för kommunen, samordna kommunens landsbygdsprogram och byplaner, göra upp avtal och dra för del av dem t.ex. vid serviceproduktionen samt främja närdemokrati. Tack vare landsbygdsnätverkets verksamhet har landskapsförbunden engagerat sig mer i landsbygdsdiskussionen och utvecklingen av landsbygden. Europeiska kommissionen har lyft fram möjligheten till lokalt ledd utveckling (CLLD) även i andra fonder än landsbygdsfonden. Under den nya programperioden kommer verksamhet av Leader-typ dock bara att idkas i landsbygdsfonden och i havs- och fiskeriprogrammet. Lokalt ledd utveckling fortskred inte i strukturfonderna. Modellerna för lokalt ledd utveckling och resultaten av dem bör framhävas gentemot landskapsförbunden även i framtiden för att på så sätt öka förståelsen för lokal utveckling. 16 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

17 6.3. Leader-grupper Under programperioden fanns det 55 Leader-grupper i Fastlandsfinland och en Leader-grupp på Åland. Leader-verksamheten täckte hela den finländska landsbygden. Leader-grupperna är aktiva, fördomsfria, kreativa och synliga aktörer som har en mycket stor roll i landsbygdsnätverkets arbete. Hela Leader-verksamheten påverkar landsbygden. Leader-grupperna har lyckats skapa och upprätthålla en positiv bild av landsbygden i Finland. Deras synlighet har gått i spetsen för landsbygdsprogrammet. Samarbetet mellan Leader-grupperna utvecklades lovande under programperioden. Detta märktes såväl i landskapen som på det rikstäckande planet. I många NTM-centralsområden anställde Leader-grupperna en gemensam informatör. NTM-centralen medverkade i många av fallen. Leader-grupperna hade också gemensamma koordinatorer för internationella ärenden. Grupperna sparrade varandra i strategi- och kvalitetsarbetet och vissa införde jämförande inbördes auditeringar som en del av kvalitetsarbetet. På riksplan anställde Leader-grupperna ett gemensamt Leader-ombud som hade till uppgift att följa upp och föra fram Leader-aspektet till exempel vid utarbetandet av landsbygdsprogrammet och de lagar och förordningar som styr programmet. Vidare hade Leader-grupperna representanter i alla beredningsgrupper för det nya programmet. På riksnivå genomförde Leader-grupperna, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket omfattande varumärkes- och kvalitetsprocesser i anslutning till Leader-verksamheten. Dessa bidrog till att öka samarbetet, synligheten och resultaten av Leader-arbetet på riksnivå. På EU-plan utvidgades Leader- till nya områden. Antalet Leader-grupper mer än fördubblades jämfört med föregående programperiod och täckte nu 77 % av den europeiska landsbygden. I Europa fanns det sammanlagt Leader-grupper. Leader-verksamhetens budget utvecklades också positivt. Över 9 miljoner euro stod till förfogande för lokal utveckling, när den europeiska budgeten för föregående period var ca 5 miljarder euro. De finländska Leader-grupperna och -aktörerna var mycket synliga i denna europeiska familj, bl.a. tack vare den aktiva verksamheten med internationella projekt. Leader-gruppernas europeiska takorganisation ELARD blev också mer känd i organen på EU-nivå Organisationer och föreningar Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC var aktiva aktörer för landbygdens utveckling under programperioden. På odlarnas centralförbund har man utnyttjat de möjligheter som programmet erbjuder samt planerat och genomfört gemensamma regionala utvecklingsåtgärder. Landsbygdsnätverket betraktade ProAgria och de andra rådgivningsorganisationerna som en samarbetspartner, producent av köpta tjänster och målgrupp för utbildningar. Rådgivningsorganisationerna utgör en nödvändig påverkanspart i verkställandet av landsbygdsprogrammet. Dessa borde kunna ge en profilerad input för arbetet med landsbygdens utveckling. Under nätverksarbetet väcktes frågan om hur man i fortsättningen kan stärka rådgivningsorganisationernas sakkunskap. Företagarna i Finland har tyvärr varit rätt så passiva i landsbygdsnätverkets verksamhet. Man lyckades inte nå de lokala föreningarna via eller med hjälp av centralorganisationen. Det skulle ha behövts fler representanter för företagarorganisationerna bl.a. vid kampanjer för företagande och på innovationsläger. Företagarnas lokalorganisationer känner kanske inte tillräckligt bra till landsbygdsfinansieringen, och därför är de viktigt med ett systematiskt engagemang bland organisationerna i framtiden. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

18 4H är en rikstäckande, framåtsträvande medborgarorganisation som stöder barns och ungdomars företagande och livshantering. 4H är den ledande organisationen när det gäller att tillhandahålla ungdomstjänster i Finland. 4H-förbundet har varit en mycket aktiv projektaktör. Verksamheten har utvecklats och nya arbetsformer har tagits fram i både riksomfattande och regionala projekt. Även lokala 4H-föreningar har haft egna landsbygdsutvecklingsprojekt som riktat sig till ungdomar. 4H-organisationen har också varit en aktiv part i landsbygdsnätverkets verksamhet: under miljötemaåret genomfördes bl.a. kampanjen Miljöbanan för elever i åk 5 och 6 som ett samarbete mellan organisationen och landsbygdsnätverket. Byverksamheten är en levande del av den lokala medborgarverksamheten på landsbygden. I arbetet med att utveckla byarna deltog förutom organiserade byföreningar även idrottsföreningar, jaktföreningar och ungdomsföreningar. Att aktivera byborna, utarbeta och genomföra utvecklingsplaner, anordna evenemang, värna om boendemiljön och ordna talkon har varit kärnan i byverksamheten. Med hjälp av byverksamhet vill man påverka utvecklingen av den egna livsmiljön och därför har framförandet av byaspekten i det kommunala beslutsfattandet varit en viktig del av verksamheten. I framtiden kommer förändringarna på det kommunala fältet att få blickarna att vändas mot byarna och mot samarbetet mellan kommunen och byarna. Under den kommande programperioden blir det allt viktigare att koppla byaktörerna till nätverken av andra landsbygdsutvecklare. Att utveckla byarna var ett av insatsområdena i Leader-programmen. De möjligheter som Leader-grupperna gett till projektfinamsiering har varit till stor hjälp för genomförandet av byprojekt. Med dessa medel kunde man bl.a. iståndsätta landskap, farleder och byggnader, anordna evenemang och öka möjligheterna till fritidssysselsättningar. Inom ramen för landsbygdsnätverkets arbete nådde man direkt ut till byaktörerna särskilt i början av programperioden genom kurser i bl.a. uppdatering av byplaner. I samarbete med Byaverksamhet i Finland rf hölls regionala utvecklingsdagar för Leader-grupper och byaktörer och en riksomfattande road show, där man bl.a. marknadsförde programmet för utveckling av landbygden på Fastlandsfinland och särskilt möjligheterna att ansöka om projekt- och företagsstöd. Den rikstäckande kampanjen Byar med livskraft och Landepaku- och butiksbilsturnéerna var betydande former av samarbetet med byarna 6.5. Läroinrättningar och forskningsinstitut Att på ett effektivt sätt knyta forskning och utbildning till utvecklingen av landsbygden är en av de kritiska punkterna för landsbygdsnätverket. Aktörerna, forskningen och utbildningen borde ständigt växelverka och sparra varandra. Forskningsrön borde utnyttjas på ett mångsidigt sätt för utvecklingsarbetet, forskningen borde återigen ta sig an utmaningarna i vardagen och läroinrättningarna borde ha en aktiv roll i bägge riktningarna. Den regionala utvecklingen är en av högskolornas samhälleliga uppgifter. Högskolorna har en central roll när det gäller att producera know-how och de utgör samtidigt också grunden för innovationssystemet. Läroinrättningarnas roll i landsbygdsnätverkets arbete borde emellertid stärkas. De har upplevt bl.a. innovationslägren som givande. Yrkeshögskolornas uppgift att utveckla regionen borde bindas tydligare till läroplanerna för att främja utvecklingsarbetet. På det sättet skulle examensarbeten i större utsträckning kunna ha en lokal förankring. Forskningsinstitut, såsom universitet och ekonomiska forskningsinstitut, var starkt engagerade i utvecklingen av landsbygden under den gångna programperioden. Växelverkan mellan landsbygdsutvecklarna och forskarna borde dock ökas ytterligare. Att forskningen är så splittrad är en utmaning, och det är också svårt att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Den nya landsbygden rf har erbjudit ett bra forum för landsbygdsforskningen som hjälpt forskare och utvecklingsaktörer att komma närmare varandra. 18 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

19 6.6. De politiska beslutsfattarnas betydelse för landsbygdens utveckling Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har till uppgift att påverka landsbygdspolitiken och verkställa den. I början av år 2013 överfördes samarbetsgruppen till arbets- och näringsministeriet. När det gäller den politiska strukturen är Finland ett exceptionellt land i Europa: ett så omfattande nätverk för genomförandet av landsbygdspolitiken finns inte i något annat land. Samarbetsgruppen borde våga driva en modig landsbygdspolitik. Utmaningarna när det gäller landsbygdens livskraft växer allteftersom landsbygden avfolkas och så länge statsekonomin uppvisar ett stort hållbarhetsunderskott. I och med den nya organisationsstrukturen finns det en risk för att landsbygdspolitiska samarbetsgruppen börjar likna en grupp tjänstemän som saknar kraft att tala för landsbygden. Landsbygdsnätverket samarbetade med landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) bland annat genom att anordna olika evenemang och kampanjer. Man lyckades lösa upp den disproportion som rådde mellan det nationella politiska nätverket och landsbygdsnätverket i början av programperioden, vilket ledde till ett resultatrikt samarbete. I arbetet inom landsbygdsnätverket borde man redan i början av programperioden ha involverat de politiska beslutsfattarna, eftersom arbetet för landsbygdens utveckling till största delen handlar om att påverka levnadsförhållandena och möjligheterna på landsbygden. Genomförandet av landsbygdsprogrammet borde vara en väsentlig del i utvecklingen av det finländska samhället och därför borde beslutsfattarna ha bättre kännedom om möjligheterna med och resultaten av EU-finansieringen. Politik och utvecklingsarbetet har i viss utsträckning betraktats som uteslutande, även om de i bästa fall skulle kunna stödja varandra Åland en del av landsbygdsnätverket Åland är ett speciellt område av Finland. Åland kan inte ses som en vanlig finländsk NTM-central eller landskap. I framtiden bör Ålands särställning eventuellt ges större uppmärksamhet i landsbygdsnätverkets arbete. Aktörerna i Fastlandsfinland och på Åland nätverkade och byggde upp samarbete ända från programperiodens början. Verksamhetens omfattning var tillräcklig i förhållande till antalet invånare och aktörer. En företrädare för Åland var med i landsbygdsnätverkets styrgrupp och i de interregionala arbetsgrupperna. Fastlandsfinland och Åland utböt erfarenheter och tankar i anslutning till landsbygdsprogrammen. Frågan är om Ålands eget program kunde tas i beaktande i tillräcklig omfattning i landsbygdsnätverkets verksamhet? Enligt erhållen respons tillgodosåg verksamhetens omfattning Ålands önskemål och behov, och ämnesområdena var mångsidiga. På grund av begränsade resurser hade Åland inte alltid möjlighet att ta fasta på landsbygdsnätverksenhetens initiativ. Man strävade efter att koncentrera resurserna på verkställandet av Ålands eget program. Vad gäller Åland bör man även i fortsättningen tänka på att det bör anordnas tillräckliga och fungerande videokonferensförbindelser för att resandet inte ska bli en faktor som begränsar deltagandet. Landsbygdsnätverksenheten uttrycker sin oro för hur tillräckliga resurser för programförvaltningen ska kunna säkerställas för Åland. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto

20 7. Landsbygdsnätverkets uppgifter I det här kapitlet behandlas landsbygdsnätverkets resultat för respektive uppgift och bedöms effekterna av resultaten. De för landsbygdsnätverket fastställda nio uppgifterna (se kapitel 3) kan indelas i fyra grupper: kommunikation, utbildning, insamling och spridning av god praxis och internationellt samarbete Kommunikation Landsbygdsnätverkets uppgifter i anslutning till kommunikation Landsbygdsnätverksenheten hade som mål att kommunikationen skulle vara aktiv, allmänbegriplig och lätt för målgrupperna att ta till sig. Kommunikationen riktades dels till aktörerna i landsbygdsnätverket och dels till den stora allmänheten. Landsbygdsnätverksenheten var ingen myndighetsinformatör. Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket ansvarade bl.a. för information i anslutning till ansökning och utbetalning av stöd. Landsbygdsnätverksenhetens främsta mål för kommunikationen var att förmedla information om programmets möjligheter, resultat och effekter. Kommunikationen hade följande uppgifter: 1. Informera om programåtgärderna, stödsystemen och till dem anslutande aktuella frågor t.ex. via internet och publikationer. 2. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 3. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, bl.a. genom evenemangskalendern på webbplatsen Landsbygd.fi Utfall och resultat Som informationskanaler användes bland annat internet (www.maaseutu.fi / / rural.fi), sociala medier såsom Facebook och YouTube) samt meddelanden och tryckta publikationer. I kommunikationen medverkade landsbygdsnätverkets aktörer och särskilt kommunikationsnätverket för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Landsbygdsnätverksenheten ansvarade för produktionen av landsbygdsnätverkets kommunikationsmaterial i samarbete med programmets kommunikationsgrupp. Kommunikationen har varit mångformig. Fördelade per kostnadsslag hörde de största satsningarna samman med tilläggsblad (12 %), marknadsföring av temaår (11 %), mässor (10 %) samt broschyrer och publikationer (10 %) (Bilaga 5). För allmän kommunikation kring programmet används dessutom 9 % av kommunikationsbudgeten för programperioden. Om man ser till numeriska mängder nåddes den potentiella publiken med hjälp av olika tryckta publikationer, tilläggsblad, broschyrer, handböcker (av vilka sammanlagt nästan 80 st. producerades) samt mässor. Genom dessa skapades ca 1,5 miljoner potentiella kontakter. Det är emellertid svårt att uppskatta det verkliga antalet kontakter och kvaliteten på dem: tilläggsblad och broschyrer läses eller läses inte beroende på det egna intresset och behovet. Kanalerna för elektronisk kommunikation ökade under programperioden och resultaten av dem är betydligt enklare att mäta. Av dessa kanaler var Landsbygd.fi den överlägset viktigaste. Antalet besökare var ca per månad. Besöken varade i genomsnitt tre minuter, vilket är en mycket bra indikator på intresset för innehållet. Programaktörerna blev vana vid att använda webbplatsen som primär informationskälla. 20 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket?! Landsbygdsutvecklingsprogrammet?! Sivu 2 3.10.2008 Landsbygdsnätverket är en verksamhetsform

Läs mer

Finlands landsbygdsnätverks verksamhetsplan 2007

Finlands landsbygdsnätverks verksamhetsplan 2007 Finlands landsbygdsnätverks verksamhetsplan 2007 December 2007 1 1. Landsbygdsnätverkets verksamhet Jord- och skogsbruksministeriet har svarat för planeringen av Finlands landsbygdsnätverk. Det första

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UTBILDNINGSBEHOVET

KARTLÄGGNING AV UTBILDNINGSBEHOVET KARTLÄGGNING AV UTBILDNINGSBEHOVET TE-centraler och aktionsgrupper Landsbygdsnätverksenheten Juni 2009 1 Slutledningar om frågor som lyfts fram i kartläggningen av utbildningsbehovet - utbildning i grundläggande

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Regionala och lokala åtgärder för utveckling av landsbygden

Regionala och lokala åtgärder för utveckling av landsbygden Regionala och lokala åtgärder för utveckling av landsbygden Framgång för landsbygden genom samarbete - en dialog inför den nya programperioden Kuopio 1.10.2014 Seinäjoki 2.10.2014 Uleåborg 6.10.2014 Helsingfors

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016. Fastställd av styrgruppen 25 maj

Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016. Fastställd av styrgruppen 25 maj Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016 Fastställd av styrgruppen 25 maj 1 Sammanfattning Vilka som kommunicerar och vad som kommuniceras Under 2015-2016 ska de personer i Landsbygdsnätverket

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd Innehåll 1 Vad avses med statligt stöd? 1 Vad avses med statligt stöd?... 3 2 Kontrollen och godtagbarheten av statligt stöd... 5 Stöd enligt gruppundantagsförordningen är

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. 8.11.2012 Energirådgivning för konsumenter: Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. På uppdrag av arbets och näringsministeriet (ANM) ber

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

ANVISNING 159886 1 (11)

ANVISNING 159886 1 (11) ANVISNING 159886 1 (11) 27.3.2015 Dnr 788/55/2015 JORDBRUKSRÅDGIVNING ANVISNING TILL RÅDGIVAREN 2 (11) Bästa rådgivare Du bekantar dig som bäst med rådgivningsanvisningen för Råd 2020-gårdarnas system

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm 1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Finlands landsbygdsnätverk 2013 2009. landsbygdsnätverk 2013

Finlands landsbygdsnätverk 2013 2009. landsbygdsnätverk 2013 2014 Finlands landsbygdsnätverk 2013 2009 Finlands landsbygdsnätverk 2013 Innehållsförteckning 1. NYCKELUPPGIFTER 2013... 2 2. ÖVERSIKT ÖVER 2013... 3 3. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION... 4 3.1. Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012

ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012 ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2012 3. INSATSER SOM SKA

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer