Finlands landsbygdsnätverk Årsberättelse 2008

Transkript

1 Finlands landsbygdsnätverk Årsberättelse 2008 Februari 2009 LANDSBYGDSNÄTVERKET

2 sförteckning 1. NYCKELUPPGIFTER ÖVERSIKT ÖVER FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Landsbygdsnätverkets styrgrupp Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper Personal ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE Nätverksbildning Information Utbildning Insamling och spridning av framgångsrika handlingsmönster Internationalisering Interregionalt samarbete EKONOMISK ÖVERSIKT...23 Bilaga 1. Landsbygdsnätverkets kurser LANDSBYGDSNÄTVERKET

3 1. NYCKELUPPGIFTER 2008 LÄRANDE NÄTVERK. Landsbygdsnätverkets kurser har haft 3386 deltagare. Under året ordnades 57 kurser runt om i Finland. Programmets alla axlar behandlades. Landsbygdsnätverket ordnade studieresor med miljöteman till Lettland och Österrike. DET TRYCKTA ORDET. Landsbygdsnätverket gav på våren ut en tidningsbilaga till tidningen KOTI om närmat. På hösten gjorde landsbygdsnätverket tidningsbilagor till Maaseudun Tulevaisuus och Landsbygdens Folk samt tidningen Maaseutu Plus. Därtill gjordes en internationell tidning på engelska i samarbete med Maaseutu Plus. ELEKTRONISK KOMMUNIKATION. Landsbygdsnätverket bedrev mångsidig elektronisk kommunikation för att göra programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland mer känt. Vidare planerade man landsbygds-tv och extranät. MÄSSOR. Landsbygdsnätverket har medverkat i NärMatmässan, lantbruksutställningen Farmari samt utställningen KoneAgria. FÖRST UT I PUBLIKATIONSSERIEN. Som första alster i landsbygdsnätverkets publikationsserie utgavs projektaktörens handbok i elektronisk version i juni. Publikationsserien får en fortsättning FÖRETAGSAMHETSKAMPANJ. Landsbygdsnätverket konkurrensutsatte en landsomfattande företagsamhetskampanj som ska genomföras Recommended Finlands idéer ska ge fart åt kampanjen. LANDSBYGDSEXPERTIS. Landsbygdsexperterna samlades under hösten i landsbygdsnätverkets expertregister. Registret offentliggörs i februari ARBETSGRUPPER. Landsbygdsnätverkets fyra arbetsgrupper inledde sin verksamhet och visade sig vara ett aktivt debattforum. INTERREGIONALT SAMARBETE. Det interregionala samarbetet främjades genom evenemang på riks- och regionnivå och via utbildningar. Under hösten genomfördes en tidningskampanj för att få fram idéer till landsomfattande projekt. INTERNATIONELLT. Samarbetet mellan de nordiska och baltiska landsbygdsnätverken inleddes genom utbyte av framgångsrika handlingsmönster. Man har bl.a. gjort gemensamma utbildnings- och studieresor. Erfarenheterna av uppbyggnaden av Finlands landsbygdsnätverk och dess verksamhet har väckt intresse i hela Europa. LANDSBYGDSNÄTVERKET

4 Landsbygdsnätverkets vision År 2013 är Landsbygdsnätverket ett starkt och flexibelt nätverk av landsbygdsutvecklare som arbetar för landsbygdens intressen. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhetsidé Landsbygdsnätverksenheten intensifierar landsbygdsaktörernas inbördes kontakter och effektiviserar kunskapsförmedlingen för att utveckla landsbygden. Landsbygdsnätverksenhetens vision År 2013 har Landsbygdsnätverksenheten fått landsbygdsaktörerna att arbeta tillsammans så att man har dragit full nytta av landsbygdsprogrammen. Principerna för verksamheten Öppenhet Pålitlighet Delaktighet Kunnig framtidsplanering Positiv inställning Rättvisa och serviceanda Får saker att hända LANDSBYGDSNÄTVERKET

5 2. ÖVERSIKT ÖVER 2008 Under landsbygdsnätverkets första verksamhetsår har man arbetat för att länka samman aktörerna för programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Växelverkan och personliga möten är det bästa sättet att uppnå målet för landsbygdsnätverkets verksamhet, ökad kompetens genom utbyte av erfarenheter. Syftet är att landsbygdsnätverkets verksamhet ska bidra till att stärka landsbygdsnäringarna och till en mångsidig och livskraftigt landsbygdsmiljö. Programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland erbjuder goda verktyg för att uppnå dessa mål, då alla mångsidiga möjligheter som programmen erbjuder utnyttjas. Temat för kommunikationen 2008 och 2009 i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, landsbygdsföretagande, fördes fram på företagsamhetsseminarier i Jyväskylä och Tavastehus. Under året bereddes en kommunikationskampanj om företagande som startar i början av et för kampanjen är att på ett positivt sätt föra fram landsbygden om verksamhetsmiljö för företagande. En av landsbygdsnätverkets centrala framgångsfaktorer är att utnyttja nätverkets kompetens. Man har försökt utnyttja den mångsidiga kompetensen framför allt när utbildningar och andra evenemang har planerats och genomförts. En speciellt givande och ny öppning var forskar-utvecklar-sammankomsten i Kuhmos Kalevala-landskap. Forskar-utvecklar-samarbetet kommer att drivas framåt under kommande år. En utmaning 2008 bestod i att få igång landsbygdsutvecklingsprogrammen. Den långsamma starten och de nya villkoren och rutinerna väckte mycket diskussion och även frustration särskilt bland de projektsökande. Programmet har inletts på ett effektivt sätt när det gäller miljöstöd och kompensationsbidrag. För att främja internationaliseringen byggde landsbygdsnätverksenheten upp samarbete särskilt mellan de nordiska och de baltiska länderna. I oktober inledde den gemensamma europeiska landsbygdsnätverksenheten, Contact Point, verksamheten, och i och med detta kommer det internationella arbetet att stärkas under kommande år. Landsbygdsprogrammens verksamhetsfält är vidsträckt och utmanande. För arbetet med att utveckla landsbygden behövs varje aktörs engagerade, initiativrika och envisa arbete, en önskan att göra resultat inom hela landsbygdsnätverket. Päivi Kujala Landsbygdsnätverksenhetens direktör LANDSBYGDSNÄTVERKET

6 3. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Administrativt är landsbygdsnätverksenheten en av enheterna vid jord- och skogsbruksministeriets jordbruksavdelning. Enheten ligger i Seinäjoki där den verkar i teknologicentrets lokaliteter Landsbygdsnätverkets styrgrupp Landsbygdsnätverkets styrgrupp sammanträdde fyra gånger under 2008: 11.2 i Seinäjoki, 6.5 i Helsingfors, på Åland och i Jyväskylä. Styrgruppens medlemmar har deltagit mycket aktivt och engagerat i mötena och kommit med många idéer. Under landsbygdsnätverkets möten har man bl.a. följt situationen beträffande genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen, behandlat frågor om inrättande av landsbygdsnätverkets arbetsgrupper och gruppernas sammansättning, landsbygdsnätverkets strategiprocess samt utbytet av landsbygdsnätverkets undersökning av utbildnings- och servicebehovet. Styrgruppen gick igenom landsbygdsnätverkets handlingsplaner samt halvårs- och årsberättelsen. Vidare gavs på varje möte information om aktuella frågor vid landsbygdsnätverksenheten enligt uppgiftshelhet samt budgetsituationen. Landsbygdsnätverkets möte på våren hölls i samband med nätverksbildningsdagen, då styrgruppens medlemmar bekantade sig med medlemmarna och verksamheten i de arbetsgrupper som inleder arbetet. Under studie- och mötesresan till Åland bekantade man sig med lokalt landsbygdsföretagande samt Ålands lagtings verksamhet. Därtill satte man sig in i planeringen av nästa års verksamhetsplan. Styrgruppens sammansättning Ordförande Esko Juvonen, lantbruksråd, jord- och skogsbruksministeriet Medlemmar: Tiina Malm, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet (Virva Terho, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet) Sirpa Karjalainen, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet (Salla Rossi, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet) Leena Tenhola, överdirektör, Landsbygdsverket (Olli-Pekka Peltomäki, avdelningschef, Landsbygdsverket) Juha Ruippo, direktör, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry (Ismo Partanen, utvecklingschef, Företagarna i Finland) LANDSBYGDSNÄTVERKET

7 Rikard Korkman, ombudsman, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf (Bettina Selander, informatör, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf) Henrik Ingo, direktör, ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund (Jouko Kostamo, resultatområdeschef, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio) Ursula Immonen, verksamhetsledare, Finlands naturskyddsförbund rf (Irina Herzon, filosofie doktor, Birdlife Suomi) Tuula Säynätmäki, avdelningschef, Sydöstra Finlands TE-central (Juha Niemelä, avdelningschef, Mellersta Finlands TE-central) Asko Peltola, landskapsdirektör, Etelä-Pohjanmaan liitto ry (Anne Pesola, programdirektör, Mellersta Österbottens förbund) Pertti Sevola, direktör, Västra Finlands miljöcentral (Irmeli Ahtela, överinspektör, Tavastlands miljöcentral) Paavo Mattila, verksamhetsledare, Suupohjan Kehittämisyhdistys ry (Sinikka Koivumäki, verksamhetsledare, Seinäjoen seudun kehittämisyhdistys Liiveri ry) Hilkka Vihinen, professor, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT (Päivi Eskelinen, forskare, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL, Jyväskylä vilt- och fiskeriforskning) Chris Lindholm, koordinator, Ålands landskapsregering (Leif Franzell, finansieringshandläggare, Ålands landskapsregering) Risto Matti Niemi, generalsekreterare, Byaverksamhet i Finland rf (Niklas Ulfvens, aktionsgruppens verksamhetsledare, Svenska Studiecentralen) Katariina Pylsy, landsbygdsombudsman, Maaseudun kehittäjät ry Liisa Niilola, verksamhetsledare, Maa- ja kotitalousnaisten keskus ry (Eeva Nurmi, ordförande, ProAgria, Tavastland) Eero Uusitalo, generalsekreterare, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (Ritva Pihlaja, temagruppens sekreterare, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen) Päivi Kujala, direktör, landsbygdsnätverksenheten Sekreterare Hanna Lilja, nätverkssekreterare, landsbygdsnätverksenheten 3.2. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper På våren utsåg landsbygdsnätverket fem arbetsgrupper som ska vara med och ge idéer till landsbygdsnätverkets verksamhet. Arbetsgrupperna inledde sitt arbete på en gemensam nätverksbildningsdag i Helsingfors Arbetsgruppen för interregionalt samarbete Kvarkenrådet, Christina Knookala Kainuun Naisyrittäjyys LEADER ry, Liisa Häme (SYTY, Risto Matti Niemi) Joensuun Seudun LEADER ry, Antero Lehikoinen (Joutsenten reitti ry, Petri Rinne) LANDSBYGDSNÄTVERKET

8 Kajanalands TE-central, Juha Määttä MUA, Ella Mustakangas Lapplands förbund, Paula Mikkola Landsbygdsnätverksenheten, Hans Bergström/Juha-Matti Markkola Arbetsgruppen för interregionalt samarbete har som mål att komma med nya utspel för att främja såväl nationellt som internationellt samarbete. Arbetsgruppen samlades två gånger. Under diskussionerna framhävdes åtgärder i syfte att få till stånd projekt över landskapsgränserna samt landsomfattande och internationella projekt. Effektivare spridning av framgångsrika handlingsmönster sågs dessutom som en viktig prioritering. Spektrumet av åtgärder bör vara brett. En ny sak som arbetsgruppen föreslog var projektträffar, mellan t.ex. TE-centralerna, aktionsgrupperna samt bya- och andra landsbygdsorganisationer. Innovationsarbetsgruppen Tavastlands yrkeshögskola, Tero Uusitalo, IPS-byarna, Pohjatuuli-yhtiö, Veli-Matti Karppinen Helsingfors universitets Ruralia-institut, Sami Kurki (MUA, Toivo Muilu) Konstnär / lantbrukare, Osmo Rauhala ProAgria Landsbygdscentralernas förbund / Alueelliset ProAgriat, Pirjo Jokipii (Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Henrik Ingo) Medlem av landsbygdsnätverkets styrgrupp, Hilkka Vihinen (MTT) Landsbygdsnätverksenheten, Teemu Hauhia Innovationsarbetsgruppens mål är att lyfta fram utspel för att utnyttja vetenskap och forskning i det praktiska landsbygdsutvecklingsarbetet, t.ex. som en del av utbildningen och kommunikationen. Vidare främjar innovationsarbetsgruppen landsbygdspolitisk måluppfyllelse, nya utspel och innovationer. Innovationsarbetsgruppen samlades sammanlagt tre gånger under Under mötena fördes en bra diskussion om aktuella frågor med anknytning till arbetsgruppens verksamhet. Som ett mål för arbetsgruppen angavs att utveckla landsbygdsnätverkets expertregister. Ett mål för arbetsgruppen under den närmaste tiden är också att föra fram nya tankar för att utveckla framgångsrika handlingsmönster samt förankra forskningsrön på aktörsfältet. Arbetsgruppen är också med och planerar utbildning i anslutning till det egna verksamhetsfältet och inhämtar bakgrundsinformation. Interaktionsgruppen Generalsekreterare Seppo Niemelä, FK, medborgaraktivist Utbildningsstyrelsen, Susanna Tauriainen tidningen Pellervo, chefredaktör Kaisu Räsänen Atrias kommunikationschef Hanne Kortesoja Medlem av landsbygdsnätverkets styrgrupp, Juha Ruippo (MTK) Landsbygdsnätverksenheten, Kirsi Hakoniemi Landsbygdsnätverkets interaktionsgrupp samlades under nätverksbildningsdagen 6.5 i Helsingfors, och 13.8 ordnades en idéverkstad för arbetsgruppen i Seinäjoki. Trots den lovande början fick interaktionsgruppens verksamhet inte vind i LANDSBYGDSNÄTVERKET

9 seglen och arbetsgruppens arbete avbröts i december Framtiden för arbetsgruppen, som ska behandla informations- och kommunikationsfrågor, förblev öppen. En effektiv modell för att främja informations- och kommunikationsarbetet kunde vara att ta upp informations- och kommunikationsfrågor i landsbygdsnätverkets andra arbetsgrupper samt att ordna sammankomster med fokus på information och kommunikation i substansgrupperna. På så sätt skulle information och kommunikation bli en naturlig del av substansuppgifterna. Leaderarbetsgruppen YHYRES kehittämisyhdistys ry, Matti Jaskari (Österbotten) Etpähä ry, Jukka-Pekka Jauhiainen (Päijänne-Tavastland) PoKo ry, Juha Kolhinen (Birkaland) Ylä-Savon Veturi ry, Taina Väre (Norra Savolax) Peräpohjolan Kehitys ry, Rauno Kuha (Lappland) Viisari ry, Kirsti Pirinen (Mellersta Finland) Medlem av landsbygdsnätverkets styrgrupp, Katariina Pylsy Landsbygdsnätverksenheten, Juha-Matti Markkola Leaderarbetsgruppens uppgift är att koordinera och komma med idéer till landsbygdsnätverkets Leaderarbete. Gruppen själv angav som sin uppgift inbördes tankeutbyte. Den fungerar som en länk mellan hela aktionsgruppsfältet och landsbygdsnätverksenheten. Arbetsgruppen samlades sammanlagt fyra gånger under året. Landsbygdsnätverksenheten beredde i samarbete med arbetsgruppen aktionsgruppsavsnittet av landsbygdsnätverkets verksamhetsplan Därutöver kom gruppen med idéer till och behandlade innehållet i bl.a. aktionsgruppernas internationella seminarium samt modulutbildningar. Leaderarbetsgruppen prövade som pilotgrupp en webbmötestjänst. Ilkka Pekkarinen från Savonia yrkeshögskola deltog i försöket som tutor. Försöket var samtidigt en del av hans lärdomsprov. Erfarenheterna av webbmötestjänsten var mycket positiva. Gruppen rekommenderar utvidgad användning av webbmötestjänster i landsbygdsnätverkets verksamhet. Svenska arbetsgruppen SLC, Rikard Korkman I samma båt, Sami Heinonen Österbottens förbund, Niklas Ulfvens Ålands landskapsregering, Leif Franzell Svenska studiecentralen/4h, Hed-Mari Björkell Finska hushållningssällskapet, Jörgen Grandell TE-centralerna, Kaarlo Lepistö Landsbygdsnätverket, Hans Bergström Svenska arbetsgruppen samlar aktörerna i de svenskspråkiga regionerna. Arbetsgruppen samlades tre gånger. I diskussionerna behandlade man bl.a. hur den svenskspråkiga servicen ska föras fram och nyhetsbrevet spridas till rätt målgrupp. Det ansågs också viktigt att få handboken för projektsökande översatt till svenska. LANDSBYGDSNÄTVERKET

10 3.3. Personal Landsbygdsnätverksenhetens direktör, agronom AFM Päivi Kujala Nätverksombudsman (svenskspråkig), Hum.kand. Hans Bergström Nätverksinformatör, FM Kirsi Hakoniemi Nätverkskonsulent, EM Teemu Hauhia Nätverkssekreterare, AVM Hanna Lilja Nätverksombudsman, forstmästare AFM Juha-Matti Markkola Jurist, vicehäradshövding (köptjänst från Landsbygdsverket 2/5) Satu Ylisiurua 4. ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 4.1. Nätverksbildning För att landsbygdsnätverkets verksamhet ska vara effektiv krävs det bland annat att landsbygdsnätverket verkligen fungerar som ett nätverk. Syftet är att programaktörerna ska vilja engagera sig i nätverkets verksamhet och synas som ett led i nätverket och att det uppstår nya kontakter mellan olika sektorer och ny förståelse för landsbygdens intressen - att samarbeta ligger också i det egna intresset. När det gäller att planera och genomföra landsbygdsnätverkets utbildning har landsbygdsnätverksenheten försökt bilda nätverk mellan de grupperingar som arbetar med utvecklingsprogrammet. Utbildningsämnena och utbildningsdagarnas program har planerats tillsammans med olika grupperingar inom ramen för utvecklingsprogrammets helheter. Syftet är att bilda nätverk mellan de olika grupperna av aktörer så att utbildningen och synergin i anslutning till genomförandet av utvecklingsprogrammet går att utnyttja så effektivt som möjligt bland de olika aktörsgrupperna. I landsbygdsutveckling är det de människor, företagare och landsbygdens invånare som arbetar med utveckling, de viktigaste. Under 2008 har ett flertal besök avlagts hos intressentgrupperna och olika intressenter har bekantat sig med landsbygdsnätverksenheten. Också på evenemang och kurser har man aktivt berättat om landsbygdsnätverkets verksamhet. LANDSBYGDSNÄTVERKET

11 Enligt den undersökning om behovet av utbildning och tjänster som utfördes i juni 2008 höll 52 % av respondenterna helt eller nästan helt med om påståendet jag upplever att jag hör till landsbygdsnätverket. Detta ger redan en bra grund för det kommande nätverksbildningsarbetet. Under maj-juni arbetade man med landsbygdsnätverksenhetens strategi i samråd med Net Effect Oy. Utarbetandet av landsbygdsnätverksenhetens strategi utgick från landsbygdsnätverkets arbete som ett nätverk och utvecklingsprogrammen för Fastlandsfinland och för Åland. När man planerade de studieresor för landsbygdsnätverket som ordnades på hösten beaktade man också nätverksbildningsaspekten. Olika intressentgrupper erbjöds att komma med på studieresorna beroende på temana för resorna. I studieresorna deltog dessutom företrädare för resmålen från Lettland och Österrike, samt nätverksenhetens medlemmar från Estland och aktörer från Rumänien Information Under 2008 har landsbygdsnätverksenheten på många olika sätt informerat om åtgärderna och stödsystemen inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland samt om aktuella saker som rör dem. Informationen har gått ut exempelvis via webben samt som elektroniska meddelanden och tryckta publikationer. Informationen skedde i samarbete med intressentgrupperna och landsbygdsnätverkets olika aktörer. Informationen var aktiv, öppen och lättfattlig. När det gäller den rätt nya enhetens kommunikation har det 2008 fortfarande varit viktigt att ge en bild av enhetens innersta väsen: utvecklingsarbete och utbud av nödvändiga tjänster. Enheten har gjorts känd på riksnivå med hjälp av bl.a. tidningsannonser om kursdagar samt på olika evenemang och mässor. Kommunikationen har riktat sig till varje enskild medborgare, landsbygdsbefolkningen, landsbygdsnätverkets medlemmar, stödtagare, grupper som genomför programmet och nätverksenheterna i Europeiska unionens andra medlemsstater. Informationen har betonats och kanaliserats i överensstämmelse med feedbacken och önskemålen. För detta gick man igenom de undersökningar om intressegruppernas kommunikationsbehov och önskemål som tidigare utförts som grundval för kommunikationsarbetet. Den undersökning av utbildnings- och informationsbehovet som gjordes 2008 gav dessutom information även för utvecklandet av landsbygdsnätverkets kommunikation. Undersökningen visade att kommunikationen har utförts på rätt sätt och med betoning på de rätta frågorna. LANDSBYGDSNÄTVERKET

12 Utmaningar vid uppnåendet av kommunikationsmålen När det gäller att uppnå kommunikationsmålen stötte vi på många olika utmaningar De största av dem hörde samman med att systemet för att publicera hemsidor är så långsamt och tidvis helt ur funktion och att stödtjänsten är bristfällig. Detta har lett till stora bekymmer med att producera innehåll till hemsidorna och uppdatera dem och har förhindrat aktuell information och kommunikation. Till exempel har planeringen av ett extranät och webb-tv fördröjts avsevärt på grund av de tekniska problem som uppstod i programmet för publicering av hemsidor och det fortsatta utvecklingsarbetet. På grund av arbetet med att utveckla verktyg för publiceringssystemet har inte heller evenemangskalendern på landsbygden.fi kunnat publiceras i enlighet med tidsplanen. De knappa personalresurserna för kommunikationen i förhållande till landsbygdsutvecklarnas stora informations- och kommunikationsbehov har å sin sida tagit sig uttryck i att informations- och kommunikationsarbetet anhopats och att kommunikationen inte alltid skedde vid rätt tidpunkt. Kommunikationen 2008 Internet Arbetet med att utveckla webbplatserna maaseutu.fi och landsbygd.fi Ny information på finska, svenska och engelska har tagits fram och länkats till webbplatserna. Ett nytt evenemangskalenderverktyg har utvecklats inom systemet för publicering av hemsidor och med dess hjälp har en interaktiv evenemangskalender byggts upp på webbplatsen landsbygd.fi. I evenemangskalendern meddelas evenemang som landsbygdsnätverksenheten ordnar och via kalendern kan man också anmäla sig till evenemangen. Arbetet med att planera en webb-tv på webbplatsen landsbygd.fi Landsbygdsnätverksenheten har inlett arbetet med att förbereda och planera en webb-tv genom att tillsammans med tekniska experter och intressegrupperna bekanta sig med serviceutbudet hos ett flertal aktörer som sysslar med webb-tv. Man beslöt att köpa mediaserverutrymmet och innehållsproduktionen av företag som producerar dessa tjänster. Samarbetspartner i utvecklingsarbetet kommer att vara Tike och de företag som producerar tjänsterna. Webb-tv:s innehåll kommer att utgöras av pedagogiskt (seminarier och interaktiva utbildningar) och informativt material. Man kommer också att presentera framgångsrika handlingsmönster, främja internationalisering och berätta om utvecklingsprogrammets möjligheter och resultat. Också regionernas egen innehållsproduktion får plats i webb-tv. LANDSBYGDSNÄTVERKET

13 Arbetet med att utveckla extranät Ett extranät nätverk kommer att tas fram för aktionsgrupperna i samarbete med Tike. Planeringen av extranätet startar Skapande av ett register över landsbygdsnätverkets experter och specialister Förhandlingar om behovet av ett register över experter och specialister fördes med företrädare för olika intressegrupper. Som utgångspunkt för planeringsarbetet undersökte man befintliga register. Föreningen Maaseudun Uusi Aikas registeruppgifter användes som bas för innehållet i det kommande registret. Registrets innehållsfält definierades och de existerande kontaktuppgifterna uppdaterades. Registret öppnas i början av februari Broschyrer I samarbete med JSM har man tagit fram en allmän broschyr om utvecklingsprogrammet på olika språk. En broschyr om Leader på olika språk har å sin sida utarbetats tillsammans med Landsbygdsverket. Landsbygdsnätverksenhetens finskspråkiga broschyr har uppdaterats. Webbroschyrerna uppdateras nästa gång våren Publikationer Våren 2008 utarbetade landsbygdsnätverksenheten en handbok för projektaktörer på webbplatsen landsbygd.fi. Handboken belyser frågor som rör projektverksamheten inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Handbokens syfte är att ge projektaktörer, projektledare, styrgrupper och andra som jobbar med projekt bakgrundsinformation om de helheter som hör samman med projektverksamheten. Handboken innehåller allmänna råd om planering, ledning, genomförande och uppföljning av projekt. et i boken utgörs av såväl själva handboken som de webblänkar som går till helheter i samband med projektverksamhet. Våren 2009 utkommer en andra version av handboken som överensstämmer med ändringen av projektförordningen. En svenskspråkig version av handboken kommer också ut våren Tidningsarbete I samband med olika träffar för intressenter våren 2008 kartlades behovet av en tidning om landsbygdsutveckling. Man konstaterade att landsbygdsnätverksenheten inte kommer att ge ut någon egen tidning. I samarbete med tidningen Koti gjorde man i april en tidningsbilaga med tanke på behovet av information för NärMatmässan (sammanlagt ex.). I oktober gjordes en tidningsbilaga i samarbete med Maaseudun Tulevaisuus ( ex.) och i november med Landsbygdens Folk ( ex.) och på hösten tog man fram en integrerad bilaga till tidningen Maaseutu Plus (4 700 ex.). Lands- LANDSBYGDSNÄTVERKET

14 bygdsnätverksenheten deltog också i utarbetandet av den EU-bilaga som gavs ut i Södra Österbotten i januari. I september gav man ut en internationell tidning i samarbete med tidningen Maaseutu Plus. Landsbygdsnätverksenheten stod för en integrerad del av Maaseutu Plus Special Issue i form av en bilaga. Den internationella tidningens sammanlagda upplaga var exemplar. Tidningsannonser med information om utbildningsdagar har ingått i bl.a. Maaseudun Tulevaisuus och Urakointiuutiset. En tidningsannons om anbudsförfarandet i anslutning till en kommunikationskampanj om företagande publicerades i Helsingin Sanomat samt tidningen Markkinointi&Mainonta i juli. Meddelanden Meddelanden om aktuella frågor på både finska och svenska har skickats till dem som anmält sig till Landsbygdsnätverksenhetens sändlista. Också pressmeddelanden har skickats på bägge språken i överensstämmelse med kommunikationsbehoven. Elektroniska nyhetsbrev Landsbygdsnätverksenheten har under 2008 producerat material till landsbygdsutvecklarnas nyhetsbrev Liiteri samt det jordbrukspolitiska nyhetsbrevet Verso. Infoskyltar Landsbygdsnätverksenheten ansvarar för anskaffningen av infoskyltar som upplyser om finansieringen av landsbygdsutvecklingsprogrammen. Under 2008 har den komplicerade processen med infoskyltar förberetts och planerats aktivt tillsammans med olika samarbetspartner. Reklambyrån Recommended Finland har planerat infoskyltarnas utseende. En särskild utmaning var att få alla de olika logotyper som förekommer på skyltarna (bl.a. 55 aktionsgruppers logotyper) i det filformat som krävs för ombrytningen, att färgbestämma logotyperna samt att få fram antalet beställningar. Recommended ansvarade också för ombrytningen av skyltarna. Konkurrensutsättningen som gäller tillverkaren av skyltarna inleds i januari 2009 och de börjar produceras direkt efter konkurrensutsättningen. Kampanjplanering Landsbygdsnätverksenheten har tillsammans med sina samarbetsparter (MTK, ProAgria, Företagarna i Finland, Finbio, Temagruppen för företagande, Finlands LANDSBYGDSNÄTVERKET

15 Nyföretagarcentral och Landsbygdsverket) planerat en kommunikationskampanj för att stimulera landsbygdsföretagandet. Med kampanjens hjälp informeras om möjligheterna till finansiering enligt axel 3 i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden). Anbudsbegäran om kampanjen publicerades i medlet av juli. Anbudsbegäran gällde planering och genomförande av en landsomfattande kommunikationskampanj som stimulerar landsbygdsföretagandet, och det kom nio anbud. Recommended Finlands anbud bedömdes vara det bästa. Avtalsförhandlingarna och finslipningen av kampanjens visuella yttre slutfördes vid årsskiftet. En styrgrupp för kommunikationskampanjen tillsätts i början av året. Mässor Under året har Landsbygdsverket medverkat på tre mässor: NärMatmässan i Tammerfors , lantbruksutställningen Farmari i Lahtis samt utställningen KoneAgria Samarbetspartner på de gemensamma mässavdelningarna var bl.a. Temagruppen Mat-Finland, tidningen Kehittyvä Elintarvike/Elintarviketieteiden Seura ry, EkoCentria, Mellersta Finlands TE-central och JSM /Naturresurser samt Landsbygdsverket. Annat som hänt inom kommunikationen I januari 2008 ordnade landsbygdsnätverksenheten en träff för landsbygdsnätverkets regionala kommunikationskontaktpersoner i Seinäjoki. Personal från enheten har dessutom deltagit i de regionala intressegruppernas kommunikationssamarbete. Kommunikations- och informationsmaterial om programmet Under året har man planerat bl.a. det kommunikations- och informationsmaterial som behövs på t.ex. mässor och andra evenemang. Ett grafiskt blanketturval har planerats för Landsbygdsnätverksenheten. I det ingår kuvert, förlagor till meddelanden och brevblanketter (på svenska, finska och engelska), visitkort, två postkortmodeller samt ett brevblock och post it-block. På NärMatmässan och Farmari utdelades orange spunnet socker som framställts av finskt socker, lotterivinster på Farmari var traditionella flugsmällor som framställts som finskt hantverk. I slutet av året skaffades bl.a. landsbygdsprogramssötsaker. Kommunikations- och informationsmaterialet har skaffats i samarbete med kommunikationsgruppen som samordnar utvecklingsprogrammet Utbildning LANDSBYGDSNÄTVERKET

16 Landsbygdsverkets utbildningsplan för 2008 gjordes upp hösten 2007 då också landsbygdsnätverksenheten inledde sin verksamhet. Ämneshelheterna för utbildningen 2008 har i stor utsträckning formats utgående från de behov som betraktats som viktiga insatsområden med tanke på starten för utvecklingsprogrammets olika sektorer. Under våren prioriterades ämneshelheter i anslutning till axel 1 (jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft) och 2 (miljön) samt axel 4 (aktionsgrupper). Helheterna som anknyter till dessa axlar behandlades på utbildningarna bland annat därför att ansökan om stöd för de berörda helheterna i regel gick av stapeln våren Prioriteringarna för höstens utbildning flyttades över till axel 3 (stöd för småföretag och projektstöd samt byaverksamhet). Syftet med utbildningen är att föra fram möjligheterna med utvecklingsprogrammet samt att ge bakgrundsfakta som komplement till utbildningen om hur programmet genomförs. grupperna är nätverkets alla intressentgrupper och programdeltagare. I maj-juni 2008 utförde landsbygdsnätverksenheten en undersökning av utbildnings- och servicebehovet vars mål var att i fråga om 2009 års utbildningsplan ta reda på vad verksamhetsfältet betraktar som viktiga insatsområden för utvecklingsprogrammet i landsbygdsnätverkets kommande årliga utbildningsplaner. En viktig element i utbildningarna är nätverksbildning mellan aktörerna och utbyte av framgångsrika handlingsmönster. Under perioden 2008 ordnade landsbygdsnätverket kurser i 19 ämneshelheter (se bilaga 1. LANDSBYGDSNÄTVERKETS UTBILDNINGAR 2008). Kurserna var 57 till antalet. Totalt deltog personer i landsbygdsverkets utbildningar. Det genomsnittliga deltagarantalet per kurs var därmed 59 personer. Ämneshelheterna var uppdelade enligt axel så som anges i bilaga 1. Landsbygdsnätverkets utbildning enligt axel kan beskrivas på följande sätt: Axel 1, Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft Ämnen för utbildningen var EU-delfinansierade strukturstöd för jordbruket och bakgrundsfakta om dem. Utbildningen ordnades i samarbete med Landsbygdsverket på så sätt att syftet med landsbygdsnätverkets utbildning var att skapa nätverk mellan personer som arbetar med handläggning av strukturstöd (TEcentralerna), finansiering av investeringar (banktjänstemän) samt förhandsutredningar och planering av investeringar (rådgivare/konsulter) samt byggnadsplanering (TE-centralernas byggmästare) och att förkovra deras kunskaper om programmets möjligheter. Därtill ordnades utbildning kring frågor med anknytning till jordbrukets lönsamhet i form av ett landsomfattande seminarium i december i Seinäjoki. et var att förmedla forskningsrön och med hjälp av en idéria fånga upp nya tankar från fältet för att förbättra jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet. Axel 2, Att förbättra miljön och landsbygden LANDSBYGDSNÄTVERKET

17 Utbildningen behandlade bakgrundsfakta i anslutning till stödet för djurens välbefinnande samt miljöstödets bas- och specialstöd. Regional utbildning ordnades om det stöd för djurens välbefinnande som gick att söka för första gången. När det gäller miljöstöd ordnades regional och landsomfattande utbildning med tyngdpunkt på miljöspecialstödens möjligheter samt mer bakgrundsfakta om basåtgärderna i samband med miljöstödet. Syftet var också att skapa nätverk mellan dem som arbetar med handläggning av stöden och planering av åtgärderna så att utvecklingsprogrammets potentialer kan tas till vara. Axel 3, Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden Utbildningen inom axel 3 anknöt till byaverksamhet, främjande av småföretagande och utbildning av lokala aktörer. Via utbildningen ville man också skapa nätverk mellan regionala landsbygdsnätverk och öka nätverksmedlemmarnas kännedom om utvecklingsprogrammets möjligheter. I form av landsbygdsnätverkets utbildning ordnades också ett landsomfattande företagsamhetsseminarium och en exkursion i oktober i Tavastehus. Som fortsättning på det landsomfattande seminariet ordnades två regionala evenemang där man förmedlade information om hur landsbygdsföretagande kan främjas via olika EU-program. Hösten 2008 ordnades de första projektplaneringskurserna i landskapen och de fortsätter även 2009 med evenemang i de olika landskapen. I frågor som gäller byaverksamhet har man samarbetat med Byaverksamhet i Finland rf. Samarbetet har varit intensivt särskilt under höstperioden. Byaverksamhet i Finland rf, Landsbygdsnätverksenheten och Maaseudun Sivistysliitto ordnade hösten 2008 en Road Show-turné i landskapen i anslutning till Lokalt ansvar-programmet. Under hösten ordnades 13 landskapsevenemang. Evenemangen var avsedda för landskapens byaföreningars och Leadergruppernas förtroendevalda, byaombud, verksamhetsledare och tjänstemän, andra organisationer och föreningar för lokal utveckling samt kommunernas förtroendevalda och tjänstemän. Teman för dagarna var att gestalta framtiden för lokal utveckling samt att förbättra förutsättningarna för praktiska färdigheter och organisering. Här ingår en lägesöversikt över den lokala utvecklingen samt behandling av strategin, tyngdpunkterna och förslagen för det nya landsomfattande programmet; vad genomförandet av programmet kräver på såväl landsomfattande, landskaps- som byanivå. Under sammankomsterna fördes en interaktiv diskussion om hur det nationella programmet för byaverksamhet och Leadergrupper kan genomföras i landskapen och hur programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland stödjer genomförandet. Axel 4, Leader För aktionsgrupperna ordnades utbildning om viktiga frågor i anslutning till hur man får utvecklingsprogrammet att börja löpa. Från ingången av 2008 har aktionsgruppernas styrelser många nya medlemmar. För de nya styrelsemedlemmarna ordnades fyra regionträffar runt om i Finland under vårens lopp. Syftet LANDSBYGDSNÄTVERKET

18 med utbildningarna var att introducera styrelsemedlemmarna i Leaderverksamhetens grunder, programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland samt styrelsemedlemmarnas ansvar och förpliktelser. Upprättandet av nätverk mellan aktionsgrupperna främjades genom utbildning på aktionsgruppernas vårdagar. I augusti ordnades i samband med en sammankomst för landsbygdsforskare ett gemensamt möte för landsbygdsforskare och aktionsgrupper, varmed syftet var att utöka växelverkan mellan forskningen och utvecklingsarbetet. På hösten ordnades också ett utvecklingsseminarium för aktionsgruppsarbetet som visade sig vara startskottet för en mera långvarig process i syfte att utveckla Leadermetoden i Finland. Metodutvecklingen fortsätter under Aktionsgrupperna har också deltagit aktivt i de andra axlarnas utbildningar inklusive seminarier om miljöstöd. Utmaningar vid uppnåendet av utbildningsmålen I landsbygdsnätverkets verksamhet 2008 spelade utbildningen en viktig roll för aktörernas nätverksbildning, informationsförmedlingen samt bakgrundsinformationen om de nya helheter som hör samman med programmet. När det gäller utbildningsarrangemangen visade det sig vara en utmanande uppgift att organisera utbildningshelheterna, i första hand vad beträffar programinnehållet. De sista arbetstagarna vid landsbygdsnätverksenheten började arbeta i november 2007, så man måste i rask takt börja samla ihop ett planeringsnätverk för de landsomfattande och regionala utbildningshelheterna samt planera och genomföra utbildningen. En utmaning när det gäller utbildningsarrangemangen är också den tid som krävs och det stora antalet utbildningshelheter i utbildningsplanen. Inom de landsomfattande och regionala utbildningarna, där utbildningsarrangemangen ofta förutsätter att man reser runt i landet, upptar bara själva resandet flera dygn. Trots att utbildningarna i så stor utsträckning som möjligt ordnas i samarbete med nätverkets aktörer, vilade ansvaret för helheten ändå ofta i praktiken på landsbygdsnätverksenheten. Också önskemålen om tvåspråkig utbildning innebar egna utmaningar. När det gäller regionala utbildningar har man försökt att alltid ordna minst ett evenemang inom en utbildningshelhet på det andra inhemska språket. Under landsomfattande utbildningar har utbildningsmaterialet i mån av möjligheter också funnits på svenska, om man har hunnit översätta det, eller så har det fåtts även på svenska av föreläsaren. Man har dock inte alltid hittat sådana som kan föreläsa på svenska om helheter som ofta förutsätter djupgående sakkunskap, så det enda alternativet har varit att ordna utbildningen på finska. Den pågående programperiodens utvecklingsprogram startade i huvudsak år 2008 varför utbildning upplevdes som viktig vid starten. När programmen kör i LANDSBYGDSNÄTVERKET

19 gång på allvar ska antalet kurser under de kommande åren allokeras efter behov och resurser Insamling och spridning av framgångsrika handlingsmönster Olika rutiner och verktyg för att samla in framgångsrika handlingsmönster som gäller utvecklingsprogrammet planerades och kartlades under I början av programperioden fanns det ännu inga erfarenheter av framgångsrika handlingsmönster från utvecklingsprogrammet. Därför ligger tyngdpunkten på kommande år. En aktiv och konkret spridning av framgångsrika handlingsmönster, närmast handlade det om att sprida information om utvecklingsprogrammens potentialer och sätt att starta programmet, skedde dock i samband med landsbygdsnätverkets arbete, inom såväl information, utbildning, internationalisering som annan verksamhet som nätverket bedriver. Landsbygdsnätverkets utbildningar var bra forum angående inlärning av handlingsmönstren. Vad gäller axel 1 samlades framgångsrika handlingsmönster in på ett seminarium i Levi Som grupparbete försökte man finna framgångsrika handlingsmönster som rör bl.a. startstöd till unga jordbrukare, generationsväxling och delfinansierade investeringsstöd. Också på innovationsarbetsgruppens möten började man kartlägga framgångsrika handlingsmönster. En förhandsutredning om mönstren kommer att göras i början av et är att innovationsarbetsgruppen utgående från förhandsutredningen ska utveckla nya modeller för insamling och förmedling av framgångsrika handlingsmönster. Det första alstret i landsbygdsnätverkets publikationsserie var projektaktörens handbok i elektronisk form som publicerades i juni 2008 på webbplatsen I handboken får intresserade aktörer som sysslar med projektarbete information om framgångsrika handlingsmönster inom projektverksamheten. Landsbygdsnätverksenheter har i regel inrättats i varje land i Europa före utgången av Modeller för insamling och förmedling av framgångsrika handlingsmönster hämtas också internationellt med hjälp av olika länders landsbygdsnätverksenheter. Också landsbygdsnätverkets internationella studieresor till Lettland och Österrike 2008 stödde insamling och spridning av framgångsrika handlingsmönster mellan dessa länder- och Finland. LANDSBYGDSNÄTVERKET

20 4.5. Internationalisering När det gäller att främja internationaliseringen har fokus under året legat på samarbetet med närområdena. I februari ordnade landsbygdsnätverksenheten en gemensam träff med Estlands, Sveriges och Danmarks landsbygdsnätverksenheter. Också en representant för Ålands landskapsregering deltog. På mötet bekantade deltagarna sig med de medverkande ländernas landsbygdsutvecklingsprogram, Leaderverksamhetens situation och landsbygdsnätverksenheternas verksamhet. I samband med nätverksenheternas gemensamma träff ordnades också en utbildningsdag för aktionsgruppernas ansvariga för internationellt samarbete. De finländska Leaderaktörerna fick på detta sätt direkt information om närområdenas landsbygdsutvecklingsprogram, genomförandet av programmen och aktörerna. Man beslutade att fortsätta med den sammankomst för Estlands och de nordiska ländernas landsbygdsnätverksenheter som ordnades i Finland och att utvidga sammankomsterna. I september ordnade Estland följande sammankomst och i den deltog också företrädare för nätverksenheterna i Lettland och Litauen. Estland, Tyskland, Litauen, Tjeckien och Frankrike har sänt förfrågningar om samarbete som förmedlats vidare till aktionsgrupperna. Under året har grupper från Estland, Lettland och Slovakien besökt Finland och stiftat bekantskap med landsbygdsutvecklingen här. Landsbygdnätverksenheten har fungerat som koordinator för studieresorna. Landsbygdsnätverksenheten ordnade två studieresor till utlandet. Den ena var en studieresa till Lettland för landsbygdsnäringsmyndigheterna. Temat för resan var att bekanta sig med Lettlands jordbruksförvaltning och åtgärder för att förbättra jordbrukets konkurrenskraft och utveckla landsbygden. Studieresan var ett försök med trepartssamarbete. Också ester deltog. Erfarenheterna av den gemensamma studieresan var mycket positiva. En studieresa för aktörer i miljöbranschen gick till Österrike. Syftet med studieresan var att på ett övergripande sätt bekanta sig med förvaltningen och genomförandet av miljöstödet i Österrike. Via landsbygdsnätverksenheten har information om och finländska erfarenheter av hur ett landsbygdsnätverk byggs upp och verkar förmedlats till andra länder. Nätverksenhetens representant besökte Lettland i maj för att berätta om Finlands landsbygdsnätverk och landsbygdsnätverksenhet för alla som planerar landsbygdsnätverk i de baltiska staterna. Finländska erfarenheter presenterades också på möte för det europeiska landsbygdsnätverkets koordineringskommitté på hösten. Dessutom har vi hjälpt till med uppbyggandet av Cyperns landsbygdsnätverk. På europeisk nivå har landsbygdsnätverksenheten deltagit i koordineringskommitténs och dess underlydande Leaderkommittés verksamhet. Den europeiska landsbygdsnätverksenheten, Contact Point, inledde sin verksamhet på hösten. Landsbygdsnätverksenheten har deltagit i Contact Points verksamhet från första början. LANDSBYGDSNÄTVERKET