Finlands landsbygdsnätverk landsbygdsnätverk 2013

Transkript

1 2014 Finlands landsbygdsnätverk Finlands landsbygdsnätverk 2013

2 Innehållsförteckning 1. NYCKELUPPGIFTER ÖVERSIKT ÖVER FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Landsbygdsnätverkets styrgrupp Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper Personal ETT AKTIVT MÖTESÅR ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE Kommunikation Utbildning Insamling och spridning av god praxis Internationellt och interregionalt samarbete EKONOMISK ÖVERSIKT...32 Bilaga 1. Landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen...33 Bilaga 2. Sammanfattning av landsbygdsnätverkets evenemang...49

3 1. NYCKELUPPGIFTER 2013 LÄRANDE NÄTVERK. Som landsbygdsnätverkets evenemang ordnades på olika håll i Finland totalt 76 utbildningsevenemang. I samarbete med landsbygdsnätverksenheten ordnades ytterligare 11 evenemang. Utöver dessa ordnade landsbygdsnätverket sex studieresor. I evenemangen och studieresorna deltog totat personer under året. INNOVATION. I fjol ordnades landsbygdsnätverkets riksomfattande innovationsläger, och detta fortsatte i form av regionala innovationsläger i Forssatrakten, Mellersta och Norra Österbotten, Sydöstra Finland, Norra Österbotten och Kajanaland samt i Fjäll-Lappland. SOCIALA MEDIER. De sociala medierna, i synnerhet Facebook-webbplatsen Maaseutu Tilaa elämälle, visade sin smidighet till exempel i fråga om kommunikationen om både LINC Finland-evenemanget som samlade europeiska Leader-aktörer och om de regionala innovationslägren. FILMER. På våren blev tre videofilmer om de riksomfattande projekten färdiga. Äkta Smaker, Hästexperterna och Hästföretag i toppskick samt Outdoors Finland. PÅ MÄSSOR. På lantbruksutställningen Farmari som ordnades i Seinäjoki restes igen ett mångsidigt Leadertält, och i detta ställde 40 Leader-finansierade företag ut sina produkter och tjänster. I ena ändan av det imponerande tältet fanns miljöprojektens grönskande oas där man förde fram miljöarbetet som ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. INTERNATIONELLT. Under året genomfördes evenemanget LINC Finland som var den mest omfattande och synliga insatsen i det internationella samarbetet, och detta samlade drygt 200 Leader-aktörer från 15 europeiska länder i Idensalmi. 2 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

4 2. ÖVERSIKT ÖVER 2013 Enligt landsbygdsnätverkets vision som definierades 2008 är landsbygdsnätverket 2013 ett starkt och flexibelt nätverk för landsbygdsutvecklare, en aktör till förmån för landsbygden. Under den gångna programperioden har detta nätverk byggts upp med hjälp av evenemang och kommunikation. Nu ska en utvärdering göras av hur målen har uppfyllts då vi går mot en ny programperiod. Respons om landsbygdsnätverkets evenemang har regelbundet samlats in genom att fråga deltagarna om förväntningar, önskemål, nöjdhet och utvecklingsförslag i anslutning till verksamheten. I fråga om utbildningsevenemangen har förväntningarna kanske självklart gällt att få ny och uppdaterad information. När det gäller att förbättra engagemanget och energin i det egna vardagsarbetet har de väsentliga önskemålen även omfattat att hitta och bilda nätverk med nya arbetspartner. Under evenemangen 2013 uppfylldes önskemål i minst en skälig utsträckning, och på skalan 1 5 är medelvärdet rejält över tre. Av evenemangen förväntas även nya uppslag, fräscha och inspirerande anföranden. Enligt responsen har man lyckats med att bygga upp nätverket, vilket bland annat framgår av den respons som har återgetts i denna årsberättelse. Frågorna i anslutning till utvecklingen av landsbygden är säkert delvis de samma under varje programperiod. På landsbygden behövs det människor som kan skapa spår in i framtiden, dvs. arbeta för landsbygden. Landsbygdsnätverkets regionala innovationsläger samlade bland annat på ett mångsidigt sätt regionala aktörer under året. Viljan att utveckla landsbygden koncentrerades under tre dagar på olika håll i Finland utifrån egna regionala planer. Konkreta, nya idéer bearbetades i grupper till projekt eller affärskoncept som kan finansieras och genomföras. Under året hade programperiodens arbetsgrupp för förvaltningsmodellen till uppgift att lägga fram ett förslag till en förvaltningsmodell för utvecklingsprogrammet som även innehåller en definition och ett framläggande av landsbygdsnätverkets uppgifter och ett förslag till landsbygdsnätverksenhetens organisatoriska placering. I och med förslaget beslöt man att flytta landsbygdsnätverksenheten från jord- och skogsbruksministeriet, till Landsbygdsverkets avdelning för landsbygdsnäring från och med början av Verksamheten inom landsbygdsnätverket fortsätter i enlighet med verksamhetsplanen under styrning av den nuvarande landsbygdsnätverksenheten fram till slutet av Avsikten är att enheten för den nya programperioden ska inleda sin verksamhet i början av Officiellt avslutades programperioden , och bladen i historien vänds igen mot en ny programperiod. En bro byggs. Päivi Kujala Direktör för landsbygdsnätverksenheten FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

5 3. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Landsbygdsnätverksenheten samordnar landsbygdsnätverkets verksamhet. Fram till slutet av 2013 var landsbygdsnätverksenheten administrativt en enhet inom jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning med verksamhetsställe i Seinäjoki. Från och med början av 2014 flyttades landsbygdsnätverksenheten och blev en enhet vid Landsbygdsverkets avdelning för landsbygdsnäring. Landsbygdsverket finns i Seinäjoki Landsbygdsnätverkets styrgrupp År 2013 sammanträdde landsbygdsnätverkets styrgrupp fyra gånger, i Seinäjoki 12.2, i Helsingfors 14.5, i Saariselkä och i Seinäjoki Styrgruppens sammansättning 2013 Ordförande: Pekka Tahvanainen, enhetschef, Norra Karelens NTM-central Vice ordförande: Taina Vesanto, enhetschef, jord- och skogsbruksministeriet Medlemmar: Virva Terho, landsbygdsekonomist, jord- och skogsbruksministeriet (Tiina Malm, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet) Päivi Kujala, enhetsdirektör, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet (Teemu Hauhia, nätverkscoach, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet) Leena Anttila, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet (Sirpa Karjalainen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet) Laura Jänis, landsbygdsöverinspektör, arbets- och näringsministeriet (Harri Ahlgren, överinspektör, arbets- och näringsministeriet) Hilkka Vihinen, professor, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (Tuomas Perheentupa, utvecklingsdirektör, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen) Esko Leinonen, avdelningsdirektör, Landsbygdsverket (Markus Lounela, enhetsdirektör, Landsbygdsverket) Hannu Linjakumpu, enhetschef, Lapplands NTM-central (Tiina Suutari, gruppchef, Norra Österbottens NTM-central) 4 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

6 Vuokko Mähönen, miljöexpert för landsbygden, Norra Savolax NTM-central (Irmeli Ahtela, överinspektör, Nylands NTM-central) Stefan Bäckman, lantbruksekonomist, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT (Tuija Mononen, forskare, Östra Finlands universitet / föreningen Maaseudun uusi aika) Vesa Nuolioja, direktör, ProAgria Uleåborg (Henrik Ingo, direktör, ProAgria, Österbottens Svenska Lantbrukssällskap) Seppo Ojala, ekonomidirektör, Birdlife Suomi (Irina Herzon, FD, Birdlife Suomi) Jyrki Kuva, programchef, Södra Savolax förbund (Satu Sikanen, specialplanerare, Södra Karelens förbund) Antero Lehikoinen, verksamhetsledare, Joensuuregionens Leader-förening (Hannele Pyykkö, verksamhetsdirektör, Skogs-Karelens Leader-förening) Minna-Mari Kaila, direktör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) (Kaarina Jokinen, ekonomichef, Företagarna i Finland) Rikard Korkman, ombudsman, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf (Johan Åberg, forskningschef, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf) Christel Lindholm, samordnare, Ålands landskapsregering (Leila Lindström, programansvarig, Ålands landskapsregering) Päivi Kiviranta, direktör, 4H-kretsen i Tavastland (Harri Mäenpää, direktör, 4H-kretsen i Satakunta) Peter Backa, sakkunnig, Svenska studiecentralen (Risto Matti Niemi, generalsekreterare, Byaverksamhet i Finland rf) Hannele Liimatta, projektchef, Sysmä kommun, Maaseudun Kehittäjät ry (Pertti Iivanainen, landsbygdssekreterare, Liperi kommun, Maaseudun Kehittäjät ry) Christell Åström, sakkunnig, Finlands Kommunförbund (Jarkko Huovinen, sakkunnig, Finlands Kommunförbund) Sekreterare Maria Härkönen, ekonomiplanerare, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

7 3.2. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper Tre arbetsgrupper verkar utnämnda av styrgruppen för landsbygdsnätverket, och dessutom utnämndes en arbetsgrupp för företagande som inleder sin verksamhet Arbetsgruppen för interregionalt samarbete (arbetsspråk svenska) SLC, Rikard Korkman, ordf. SYTY, Risto Matti Niemi Joutsenten reitti ry, Petri Rinne Lapplands förbund, Paula Mikkola Österbottens förbund, Niklas Ulfvens Ålands landskapsregering, Leif Franzell Finska hushållningssällskapet, Jörgen Grandell NTM-centralerna, Kaarlo Lepistö Landsbygdsnätverksenheten, Hans Bergström Arbetsgruppen sammanträdde en gång Under mötet behandlade arbetsgruppen landsbygdsnätverkets verksamhetsplan 2014, landsbygdsnätverksenhetens flyttning till Landsbygdsverket samt landsbygdsnätverkets organisering och verksamhet under den kommande programperioden. Innovationsarbetsgruppen Hilkka Vihinen (MTT), medlem i landsbygdsnätverkets styrgrupp, ordf. Yrkeshögskolan Laurea, Tero Uusitalo Kainuun Nuotta ry, Veli-Matti Karppinen Ruralia-institutet vid Helsingfors Universitet, Sami Kurki (MUA, Toivo Muilu) Konstnär/jordbrukare, Osmo Rauhala ProAgria Landsbygdscentralernas förbund/regionala ProAgria, Pentti Meriläinen (Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Henrik Ingo) Landsbygdsnätverksenheten, Teemu Hauhia Innovationsarbetsgruppen sammanträdde två gånger 2013, i januari i Mäntsälä och i oktober i Helsingfors. Vid mötena behandlade arbetsgruppen genomförandet av de regionala innovationslägren, arbetet med att utveckla webbplatsen Maaseutu.fi, det nationella genomförandet av Europeiska innovationsnätverkets verksamhet, verksamheten under landsbygdsnätverkets nya programperiod samt landsbygdsnätverkets verksamhetsplan I samband med mötet i januari ordnades en brainstorming om det nationella förverkligandet av Europeiska innovationsnätverket. I detta deltog förutom jord- och skogsbruksministeriets myndigheter som svarar för frågan också andra intressentgruppsparter som deltar i planeringen. Innovationsarbetsgruppens arbete främjades i sin tur av den nationella planeringen av Europeiska innovationsnätverket och samarbetsåtgärden. 6 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

8 Leader-arbetsgruppen: YHYRES kehittämisyhdistys ry, Matti Jaskari (Österbotten) Etpähä ry, Jukka-Pekka Jauhiainen (Päijänne-Tavastland) PoKo ry, Juha Kolhinen (Birkaland) I samma båt, Sami Heinonen (de svenska grupperna i Egentliga Finland) Oulujärvi Leader, Pirjo Oikarinen, (Kajanaland) Pyhäjärviregionen, Marja Kares-Oksman (Satakunta) Liiveri, Sinikka Koivumäki (Södra Österbotten) Rajupusu, Ilpo Lehtinen (Södra Savolax) Karhuseutu, Pekka Niemelä (Satakunta) Päijänne Leader, Mia Kärkkäinen (Päijänne-Tavastland) Byaverksamhet i Finland rf, Heli Walls representant för landsbygdsnätverkets styrgrupp, Antero Lehikoinen, Joensuuregionens LEADER Landsbygdsnätverksenheten, Juha-Matti Markkola Arbetsgruppen sammanträdde två gånger under Vid sina möten behandlade arbetsgruppen aktuella frågor i landsbygdsnätverkets Leader-arbete, landsbygdsnätverkets verksamhetsplan 2014 samt utarbetade idéer för och utvecklade Leader-varumärket. Arbetsgruppen för företagande: Minna-Mari Kaila, direktör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK Juuso Kalliokoski, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet Anne Kuoppala, överinspektör, arbets- och näringsministeriet Reijo Martikainen, överinspektör, Landsbygdsverket Satu Nurmi, servicechef, ProAgria/Maa- ja kotitalousnaiset Petri Pietikäinen, företagsforskare, Ylä-Savon kehitys Pekka Stjerna, företagsforskare, Norra Savolax NTM-central Hanna-Leena Talvensaari, verksamhetsledare, Lapin Leader ry Landsbygdsnätverksenheten, Juha-Matti Markkola Den nyligen inrättade företagararbetsgruppen hann inte sammanträda ännu 2013, och därför flyttades det första mötet till början av Styrgruppen för landsbygdsnätverket höll möte och de som deltog på utfärdsdagen i Saariselkä fick bl.a. njuta av fascinerande höstfärger. FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

9 3.3. Personal Direktör för landsbygdsnätverksenheten, agronom AFM Päivi Kujala Nätverksombudsman (svenskspråkig), HM Hans Bergström Nätverksinformatör, FM Kirsi Hakoniemi Nätverkscoach, EM Teemu Hauhia Nätverkssamordnare, HM Hanna Lilja, föräldraledig fram till , ersättare EM Lauri Hyttinen Nätverksombud, forstmästare AFM Juha-Matti Markkola Ekonomiplanerare, tradenom, Maria Härkönen Statsförvaltningens praktikanter, Virpi Itävaara och Benjamin Heikkinen, Vasa universitet, Landsbygdsnätverksenheten övergår till Landsbygdsverket och Jord- och skogsbruksministeriet ordnade före jul ett avskedsseminarium för Landsbygdsnätverksenheten. Landsbygdsnätverksenheten tackade med förkläden för det goda samarbetet kanslichef Jaana Husu- Kallio vid Jord- och skogsbruksministeriet, Heimo Hanhilahti, avdelningschef för Livsmedelsavdelningen och Taina Vesanto, chef för enheten för landsbygdsutveckling. 8 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

10 4. ETT AKTIVT MÖTESÅR Spåren in i framtiden År 2013 var ett aktivt år inom landsbygdsnätverket. Under denna tid erbjöds landsbygdsaktörerna många mötesplatser inom landsbygdsnätverkets verksamhet. De mest centrala evenemangen kring temat Spåren in i framtiden 2013 var de regionala innovationslägren, de regionala programdagarna, projektträffarna samt Leader-tältet, inklusive miljöinslagen, på lantbruksutställningen Farmari. Under året kunde samarbetet mellan aktörerna utvidgas och nya aktörer inkluderas i arbetet med att utveckla landsbygden. I synnerhet de regionala innovationslägren ledde till att engagemanget och energin i den regionala utvecklingen stärktes, vilket i sin tur även främjar beredningen av den nya programperioden. Nätverksbildning Målen i landsbygdsnätverkets verksamhet omfattar att öka informationen om de möjligheter som programmen för utveckling av landsbygden har, att förbättra samarbetet mellan myndigheterna och intressentgrupperna som genomför programmen samt att höja kompetensen genom utbyte av erfarenheter. Dessa mål främjades med hjälp av landsbygdsnätverkets evenemang och kommunikation. De mål som har definierats för varje riktlinje i programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland utgör utgångspunkterna för evenemangen och kommunikationen i landsbygdsnätverkets verksamhet. Till nätverksevenemangen inbjöds intressentgrupperna som genomför programmet samt förvaltningsmyndigheter. I samband med planeringen försökte man dessutom även finna nya aktörer till evenemangen. De sociala mediernas kanaler ökade i sin tur möjligheterna för en gemensam fri diskussion och på detta sätt även för nätverksbildning som är oberoende av såväl tid som rum. För att förädla och kristallisera idéer krävdes det djup koncentration av deltagarna på innovationslägret i Kajanaland. FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

11 De projektträffar som ordnades under verksamhetsåret kan betraktas som exempel på goda tematiska evenemang för nätverksbildning. Dessa träffar hade tre teman: baslantbrukets konkurrensförmåga, bioenergi och byaverksamhet samt närproducerade livsmedel, ekologisk produktion och turism. Träffarna samlade i enlighet med temana energiska projektaktörer för nätverksbildning och för att höra om aktuella frågor i anslutning till temana. Bra att ni orkar ordna dessa kämpa-evenemang, de kunde kanske till och med vara flera. Många projektträffar ordnades under hösten, det var svårt att välja i vilka man skulle delta, eftersom det inte är möjligt att delta i alla. MTK:s och Leader-gruppernas gemensamma möte för nätverksbildning ägde rum i januari i Seinäjoki. Mötet gav en god möjlighet att bilda nätverk mellan dessa två gruppers verksamhetsledare och intressentgruppsparter samt att dela med sig av gemensamma idéer i anslutning till utvecklingen av landsbygden. Evenemanget skapade även en fortsättning för följande år. Nästa möte ordnas i Sydöstra Finland. Samarbetet med den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har under årens lopp varit mycket aktivt. I fråga om utvecklingen av samarbetet mellan landsbygdsnätverket och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen bereddes under året en gemensam verksamhetsplan, och Päivi Kujala utnämndes till gruppens biträdande sekreterare. Samarbetet har ytterligare fördjupat och förbättrat insikterna om behoven av att utveckla landsbygden. I partneravtalets anda inbjöds landsbygdsfondens aktörer för första gången att delta i organiseringen av seminariet Vårsådden 2013 som ordnades för aktörerna i ESF-, ERUF-, fiskerinärings- och landsbygdsfonderna. Vid seminariet skapades en god grund för nätverksbildning mellan aktörerna och samarbete mellan fondernas aktörer för nya verksamhetssätt. Utvecklingen av samarbetet mellan fonderna är en viktig fråga som bör beaktas i nätverksarbetet under den kommande programperioden. På våren ordnades även landsbygds- och regionutvecklarnas regionala programdagar på fyra orter. Under programdagarna gjordes en genomgång av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och beredningen av strukturfondsprogrammen på EU-nivå samt nationell och regional nivå. Ett annat tema var möjligheterna för en gemenskapsorienterad lokal utveckling (CLLD). De olika programmens partnerskap och samordning i regionerna blev ett starkt inslag i diskussionerna. I Leader-tältets miljösektion på lantbruksutställningen Farmari visade aktörerna i miljöprojekten en modell för hur stor styrka nätverksbildningen har. Ni gör ett viktigt arbete då ni kan samla människor från hela landet! De regionala nätverkens olika aktivitet kan ses som en central utmaning för nätverksbildningen. I vissa regioner verkar nätverken aktivt som en del i landsbygdsnätverkets verksamhet, medan denna typ av nätverk inte finns överhuvudtaget på vissa ställen. Ett viktigt tyngdpunktsområde i landsbygdsnätverkets verksamhet under de kommande åren är också att stärka de regionala nätverkens verksamhet. Ett gott regionalt samarbete syns också i landsbygdsnätverkets riksomfattande verksamhet. De landskap där verksamheten i regionens eget landsbygdsnätverk är aktiv är initiativrika och söker samarbete även i riktning mot landsbygdsnätverksenheten. Norra Österbotten utgör det bästa exemplet på detta. Där strävar de regionala aktörerna efter att förädla sitt samarbete så att det blir målinriktat och får genomslagskraft. De regionala innovationsläger som ordnades 2013 utgjorde en ypperlig metod för att aktivera aktörerna till arbetet med utveckling av landsbygden. Genom innovationslägren har man lyckats värva nya aktörer. Till exempel tre yrkeshögskolor tog ansvaret för att dra innovationslägret och samlade regionens aktörer. Yrkeshögskolornas roll i utvecklingen av landsbygden kunde dock allmänt sett vara större, och de kunde utnyttja de möjligheter som programmet för utveckling av landsbygden erbjuder på ett mångsidigare sätt. 10 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

12 Hanna-Leena Talvensaari, verksamhetsledare för Pohjoisimman Lapin Leader ry fick sitt lapplandsdop och övertygar juryn om sin grupps prestationer. Ett mångsidigt landsbygdsnätverk Leader-grupperna har varit aktiva aktörer inom landsbygdnätverket under hela programperioden. De utnyttjar utbildnings-, nätverks- och experttjänsterna som står till buds och tar också själva initiativ då idéer ska utvecklas för nätverksarbetet. Leader-grupperna har också tagit ansvar för att genomföra åtgärder. Arbetet med att utveckla Leader-varumärket utgör ett utmärkt exempel på detta. NTM-centralerna är kärnaktörerna i landsbygdsnätverkets arbete. En del av NTM-centralerna är aktiva aktörer, men en del framstår som passiva. NTM-centralernas skärpta resurser verkar leda till att samarbetsviljan minskar. I bästa fall kunde dock nätverksarbetet underlätta situationen till exempel i kommunikations- och utbildningsfrågor. En av kärnfrågorna är hur NTM-centralernas anställda ser sin egen roll. Betraktar de sig själva som utvecklare? Landskapsförbunden har under de senaste åren aktiverat sig i landsbygdsnätverkets arbete. De ordnar till exempel årligen möten mellan de landsbygdsansvariga vid landskapsförbunden. Även förvaltningen och landsbygdsnätverksenheten bjuds in. Landskapsförbunden vill även påverka genom landsbygdsnätverket. MTK och ProAgria har varit mycket aktiva samarbetspartner såväl i olika evenemang, kampanjer som kommunikationssamarbetet. Byaktörerna verkar inom landsbygdsnätverket genom Byaverksamhet i Finland rf. SYTY har på många sätt deltagit i uppgifterna, kommunikationen och ordnandet av evenemang i anslutning till utvecklingen av landsbygden. Landsbygdsnätverkets verksamhet omfattar Fastlandsfinland och Åland. I fråga om Åland har man haft ett mycket konkret samarbete i form av evenemang. Ålands landskapsstyrelses knappa fysiska arbetsresurser begränsar delvis omfattningen av samarbetet med Fastlandsfinland. FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

13 5. ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 5.1. Kommunikation År 2013 informerade landsbygdsnätverksenheten på flera sätt om åtgärderna och stödsystemen i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland samt om aktuella frågor som berörde dessa. Alla medborgare, landsbygdsbefolkningen, stödtagare, grupper som genomför program och landsbygdsnätverksenheterna i Europeiska unionens övriga medlemsstater är målgrupper för kommunikationen. Kommunikationen utformades och inriktades enligt mottagen respons och inkomna önskemål. Som informationskanaler användes bland annat internet ( / / / sociala medier såsom Facebook och Twitter) samt elektroniska meddelanden och tryckta publikationer. Kommunikationen genomfördes i samarbete med intressentgrupper och landsbygdsnätverkets olika aktörer. Utmaningar på väg mot kommunikationsmålen Inom kommunikationen 2013 utgjorde de tillgängliga resurserna fortfarande ett problem. Kommunikationsbehoven hos landsbygdens utvecklare och det omfattande landsbygdsnätverkets aktörer är mycket varierande. I landsbygdsnätverket behövs både konkret hjälp med kommunikationen och ett samordnande stöd vid hanteringen av kommunikationen. Det mångsidiga utvecklingsprogrammets breda bas och omfattande intressentgruppsnätverk innebär även en relativt stor utmaning för tidsläggningen av informationen. Tvåspråkigheten gör utmaningen ännu större. Även det aktiva samarbetet med intressentgrupper visar sig i vissa kommunikationsprocessers långa färdigställandetider, till exempel vid produktionen av publikationer. Den faktor som var avgörande för kommunikationen under året var det storskaliga projektet med att förnya webbplatsen Landsbygd.fi. Inom utvecklingsprojektet planerades under våren ett nytt koncept för webbplatsen. Under ledning av Ambientia som valdes till konceptplanerare definierades de största behoven av förändringar i webbtjänsten, och nya lösningsmodeller skapades för dessa. Webbplatsen byggs upp på Landsbygdsverkets server och publikationssystemet SharePoint Vid de nätverksworkshopar som ordnades av landsbygdsnätverkets aktörer klarlades bland annat Landsbygd.fi:s roll och förhållande till andra webbplatser i arbetet med utveckling av landsbygden. Tillsammans funderade man över olika målgrupper för webbplatsen och en lämplig uppbyggnad av webbplatsen för dem. På hösten övergick man till förberedelserna för den tekniska plattformen för webbplatsen. n i det tekniska förverkligandet är Anvia. I år fortsätter beredningen av en modern, flexibel och nätverksbildande Landsbygd.fi. Maaseutu.fi, Landsbygd.fi och Rural.fi Parallellt med det omfattande projektet att utveckla Landsbygd.fi skapades och länkades under året aktuell information om åtgärderna i programmet för utveckling av landsbygden på finska, svenska och engelska. Sociala medier Bland de övriga kommunikationskanalerna är de sociala medierna ett ypperligt tillägg till programkommunikationen, men huvudvikten läggs dock inte vid dessa i kommunikationen på grund av att resurserna för uppda- 12 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

14 tering är ringa. Med hjälp av de sociala medierna förmedlades under 2013 information om bland annat temaårets verksamhet på olika håll i Finland. Till exempel nyheter om LINC Finlands gemensamma aktiviteter eller intrycken under fältresorna förmedlades med hjälp av smarttelefoner behändigt på Facebook-webbplatsen Maaseutu Tilaa elämälle. Samma kanal användes även för att omedelbart dela med sig av idéerna från de regionala innovationslägren. De sociala medierna används för att informera om innehållet på landsbygdsaktörernas webbplatser och snabb marknadsföring av nätverksverksamheten, bland annat som inkastare till webbplatsen Landsbygd.fi. Landsbygdsnätverkets bildbank I den bildbank som programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland har ( inmatades under året rikligt med fotografier samt material i enlighet med den nya visuella utformningen för Leader-varumärket och den nya programperiodens logotyper. Bildbanken har fått mycket tacksam respons på hur den tillhandahåller ett konkret hjälpmedel för kommunikation inom såväl landsbygdsförvaltningen som regionerna. Register över landsbygdsnätverkets experter och specialister Expert- och specialistregistret uppdaterades enligt behoven under året. Upprätthållandet av registret tangerades i projektet med att utveckla webbplatsen Landsbygd.fi. Målet är att införa nya verktyg för de sociala medierna i och med omarbetningen av webbplatsen Landsbygd.fi, eftersom det nuvarande registrets användarsnitt börjar bli föråldrat. Dessutom har landsbygdsutvecklarna redan i vid utsträckning bildat nätverk även i de sociala medierna, och därför lönar det sig att utnyttja de existerande forumen och satsa på marknadsföring av dessa. I registret över landsbygdsnätverkets experter och specialister kan användaren inte hantera sina egna uppgifter, och annat material kan inte länkas till registret. Dessutom blir det dyrt att beställa ett arbete i form av en köptjänst från en extern serviceleverantör. De nya verktygen möjliggör en mer interaktiv och uppdaterad service. I Leader-tältet under lantbruksutställningen Farmari uppfördes en miljöavdelning som mångsidigt presenterade det miljöarbete som ingår i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

15 Broschyrer, publikationer och videor Landsbygdsnätverkets publikationer och broschyrer har ett enhetligt utseende (s.k. landsbygdsnätverkets publikationsserie). Broschyrerna finns på webbplatsen Landsbygd.fi under Kommunikation i punkten broschyrer på adressen Landsbygdsnätverkets årsberättelse 2012 publicerades i slutet av våren. Guiden Nyanvändning av produktionsbyggnader inom jordbruket publicerades i sin tur i början av hösten. Vid årsskiftet utgavs broschyren Mångbruksplanering av stränder samt den fyrsidiga broschyren Vassruggar och havsstrandängar som producerades i samarbete med Egentliga Finlands NTM-central. Samtliga broschyrer publicerades på både finska och svenska. Under året gjordes även en tilläggsupplaga av den finska Leader-ryhmien hallitusopas. På landsbygdsnätverkets Youtube-kanal ( finns rikligt med filmer om den finska landsbygden och olika projekt för utveckling av landsbygden. Här finns bland annat tre videofilmer om de riksomfattande projekten som producerades under året. Äkta Smaker, Hästexperterna och Hästföretag i toppskick samt Outdoors Finland. Utöver det material som har producerats av landsbygdsnätverksenheten har man efter behov fört in även annat videomaterial som har skapats av andra aktörer inom landsbygdsnätverket. På våren inleddes planeringen och produktionen av videofilmerna Våtmark och traditionsbiotop. Arbetet fortsätter Tidningsarbete Under året producerades två bilagor till tidskriften Maaseutu Plus samt den engelska Maaseutu Plus Special Issue för internationella läsare. Även i artiklar i lokaltidningar i hela Finland informerade man om landsbygdsnätverkets verksamhet. Tidningsannonser om kurser och aktuella evenemang publicerades i landskapstidningar, lokaltidningar och fackpress. Meddelanden År 2013 publicerade landsbygdsnätverksenheten månatligen meddelanden om aktuella ärenden på bägge inhemska språken. Pressmeddelanden på båda språken skickades i enlighet med kommunikationsbehoven. I e- postmeddelanden sändes aktivt daglig och aktuell information om samtliga nätverksaktiviteter. Elektroniska nyhetsbrev Landsbygdsnätverksenheten producerade artikelmaterial för landsbygdsutvecklarnas nyhetsbrev Liiteri. Mediebevakning Som stöd för medieuppföljningen har landsbygdsnätverksenheten haft tillgång till verktyget Amppareiden Witpik som används av jord- och skogsbruksministeriet. Det är en kanal för uppföljning av de elektroniska nätpublikationerna som på webben sållar fram inhemska och delvis utländska nyheter, bloggar, diskussionsspalter, ledare, kolumner och meddelanden. År 2013 var landsbygdsnätverkets sökord i tjänsten bland annat utveckling av landsbygden, landsbygdsnätverket, Leader-verksamheten samt god praxis. 14 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

16 Utifrån landsbygdsnätverksenhetens egen manuella uppföljning av utskrifterna och Witpik-tjänsten kan man konstatera att nyhetströskeln överskridits i synnerhet i fråga om evenemanget LINC Finland samt innovationslägren. Nyheter om dessa gavs även i de tryckta publikationerna och genom de elektroniska kanalerna som lokaloch landskapstidningar publicerar på olika håll i Finland. Dessutom togs landsbygdsnätverkets frågor aktivt upp på såväl de regionala informationsprojektens som andra intressentgruppers webbplatser och genom de sociala mediernas kanaler. Informationsskyltar Landsbygdsnätverksenheten ansvarar för inköpen av informationsskyltar som upplyser om finansieringen genom programmen för utveckling av landsbygden. Leveranserna av informationsskyltar (fyra typer av skyltar) har fortsatt enligt tilläggsbeställningar. Utifrån konkurrensutsättningen av den nya skyltleverantören i enlighet med upphandlingslagen valdes Edita Prima till ny leverantör av informationsskyltarna. Mässor Det Leader-tält som restes på utställningen Farmari samlade företag som fått Leader-finansiering från hela Finland. Den ena ändan av Leader-tältet reserverades för en miljöavdelning på 165 kvadratmeter som fokuserade på det arbete som har gjorts inom miljöprojekten eller andra miljöåtgärder i anslutning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. I spetsen för kommunikationen under Farmari-mässan var resultaten av den lokala utvecklingen och miljöarbetets möjligheter. I samband med mässan ordnades även en utflykt för redaktörerna. Under denna introducerades företag och projekt som finansierats genom landsbygdsfonden. I Leader-tältet under lantbruksutställningen Farmari presenterade miljöavdelningen miljöarbete på landsbygden, bl.a. vattenskydd och naturens mångfald. FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

17 I september deltog landsbygdsnätverket i egenskap av samarbetspartner i Barnens lantbruksutställning i Kauhava. I början av oktober deltog man i samarbete med Mellersta Finlands NTM-central i utställningen Kone- Agria i Jyväskylä. Andra kommunikationsevenemang Den grupp som samordnar kommunikationen i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland ordnade tre möten för de regionala kommunikationskontaktpersonerna. Vid dessa tog man del av aktuella frågor i programkommunikationen och det kommunikationsarbete som utförs i regionerna. Vid vårmötet som ordnades i Kajana definierades bland annat kommunikationsnätverkets uppgifter, och idéer lades fram om den kommande verksamheten. Två möten genomfördes i form av videomöten. Dessutom intensifierades samarbetet mellan olika parters landsbygdsinformatörer genom att grunda en informatörscirkel under projekt- och nätverksmötet i Lahtis. Vid mötet begrundades lämpliga samarbetsformer för landsbygdsinformatörerna samt olika kontaktfora. Kommunikations- och informationsmaterial Det kommunikations- och informationsmaterial som behövs på mässor och övriga evenemang anskaffades i samarbete med kommunikationsgruppen som samordnar utvecklingsprogrammet Utbildning Under året arrangerade lantbruksnätverket 76 utbildningstillfällen om 31 ämnesblock. Totalt deltog personer i landsbygdsnätverkets kurser (Bilaga 1. Landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen ). Landsbygdsnätverksenheten deltog dessutom i samarbetet vid de 11 utbildningstillfällen som ordnades av de övriga huvudansvariga parterna och som hade deltagare. (Bilaga 1. deltog i samarbetet, annan huvudansvarig part) År 2013 gjordes sju studieresor: livsmedelsföretagarnas studieresa till Berlin, en studieresa med anknytning till kultur och kreativ ekonomi till Wales, tillsynens studieresa till Ungern och Slovakien, en studieresa till S:t Petersburg med temat livsmedelsekonomins export, Leader-gruppernas studieresa till Bryssel samt en studieresa med temat internationellt arbete till Estland. Sammanlagt deltog 176 personer i studieresorna. I anknytning till förhandlings- och utbildningsdagarna för landsbygdsförvaltningens byggnadssektion ordnades dessutom en resa till Estland där man tog del av lantbruks- och landsbygdsbyggandet. Fint att dessa resor ordnas! Det egna arbetet har varit enbart enkel rutin, men nu känns det som om man hade fått en energiinjektion! Jag vill gärna berätta om mina erfarenheter för kommunen, och det kommer jag också att göra! Tack till arrangörerna! En verkligt bra resa som skapar många typer av utvecklingsidéer och en ny samarbetsform även i det praktiska arbetet. Tack. Resan var faktiskt bra ordnad. All tänkbar förhandsinformation sändes. Arrangemangen fungerade friktionsfritt. Man har till och med tagit hand om kommenteringen efter resan. Helt strålande! Ett varmt tack till arrangörerna, ni hade sett mycket besvär, och allt lyckades fint, till och med vädret var på vår sida. De arrangemang som nätverksenheten svarade för fungerade väl, i fråga om de lokala har de fortfarande en del att lära sig. 16 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

18 Under ledning av kanslichef Jaana Husu-Kallio vid Jord- och skogsbruksministeriet diskuterades livsmedelsnäringens exportmöjligheter och utvecklingsutsikter i S:t Petersburgs-området. Syftet med landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen är att föra fram de möjligheter som utvecklingsprogrammet ger, skapa nätverk mellan aktörerna samt förmedla bakgrundsinformation i syfte att komplettera utbildningen i anslutning till verkställigheten. Ämnesblocken 2013 utformades utifrån behoven om vilka landsbygdsnätverkets aktörer lade fram sina önskemål vid sammanställningen av utbildningsplanen hösten Som grund för planeringen användes även den respons som hade samlats in under landsbygdsnätverkets tidigare utbildningstillfällen. I fråga om Leaderarbetet har den årliga verksamhetsplanen sammanställts i samarbete med landsbygdsnätverkets Leader-arbetsgrupp. Landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen har i regel riktats till de parter som inom ramen för landsbygdsprogrammet förmedlar informationen vidare till sina egna intressentgrupper och potentiella stödmottagare. Den främsta målgruppen för utbildningen är således inte direkt stödmottagarna, utan förvaltningsmyndigheterna, Leader-grupperna, projektaktörerna och andra intressentgruppsparter som förmedlar informationen vidare. Utbildningstillfällena genomförs i samarbete med olika aktörer eller som en extern köptjänst. Som en indikator för hur landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen har lyckats kan man betrakta det medeltal för följande delområden som bildas utifrån responsenkäterna: tidpunkten och platsen för mötet, talarna, förhandsinformationen samt arrangemangen. I responsenkäten bedöms delområdena på skalan 1 5 (innovationslägren på skalan 4 10). Det totala medeltalet för delområdena ger en mycket bra bild av utbildningsevenemangets övergripande nivå. Responsenkäten sänds per e-post till samtliga deltagare som finns med i deltagarförteckningen. Beroende på evenemangets karaktär ger procent av deltagarna respons. Evenemangsspecifik respons kan begäras från landsbygdsnätverksenheten. Under det aktuella året lyckades utbildningshelheterna mycket väl. Enligt responsen ansågs evenemangen, precis som under tidigare år, ha lyckats mycket väl med tanke på både kvalitet och arrangemang. Mest kritik fick FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

19 fortfarande förhandsmarknadsföringen av evenemangen, även om också denna har förbättrats jämfört med tidigare år. I många fall är distributionen av förhandsinformation mest problematisk på grund av att programmen för evenemangen blir färdiga i ett sent skede, möjligheterna att nå den rätta målgruppen samt den ständiga brådskan och resursbristen till följd av det stora antalet evenemang. Evenemangen marknadsförs huvudsakligen per e-post eller genom evenemangskalendern på webbplatsen Landsbygd.fi. En utmaning är att hålla distributionslistorna uppdaterade. Materialet för utbildningsprogrammen finns i regel på webbplatsen Landsbygd.fi efter evenemangen. Nätverksenheten är en bra partner då det gäller att ordna dessa utbildningstillfällen och möten, eftersom åtminstone NTM-centralernas resurser har skurits ned så mycket att något extra inte ser ut att lyckas. Tack för ett mycket bra evenemang till landsbygdsnätverksenheterna och den lokala NTM-centralen. Detta slår videoförhandlingarna med Nedan presenteras landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen 2013: Näringar och företagande Inom näringar och företagande är det främsta målet att föra fram de mångsidiga resultaten av programmen för utveckling av landsbygden. Ett annat mål är att på riksnivå samla projektaktörerna, i synnerhet projektledarna, vars arbete för att uppnå resultat är av avgörande betydelse. Målet var också att effektivisera programperiodens verksamhet i fjol genom att förmedla god praxis mellan landsbygdsaktörerna så att möjligheterna som programmen ger kan utnyttjas till fullo. Projektträffar Enligt responsen och diskussionerna finns det ett behov av evenemang i stil med projektträffarna som samlar projektledarna. Projektaktörerna känner till verksamheten i sitt eget landskap, men en bredare diskussion faller ofta bort, åtminstone mellan de olika verksamhetsområdena. I synnerhet då det gäller projektträffarna uppskattade man att de ökade tankeutbytet över landskaps- och verksamhetsområdesgränserna. Projektträffarna Närproducerade livsmedel och turism samlade branschutvecklarna under fyra evenemang för storregionerna. Under projektträffarna sammanställdes resultaten av utvecklingsarbetet, en genomgång av de riksomfattande politiska riktlinjerna gjordes, till exempel programmen för närproducerade livsmedel och ekologisk produktion och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, och nätverk bildades mellan aktörerna inom livsmedelsbranschen och turismen. Ett bärande tema var en flexibel övergång från en programperiod till en annan. För en gångs skull var många experter närvarande. Det fanns även gott om tid för nätverksbildning. I dag väcker samma frågor som för tio år sedan diskussion. Man börjar undra om frågorna har avancerat. Projektbyråkratin är en sak som faktiskt skulle kräva uppluckring. Det känns som om vi är mästare på att åberopa lagar och förordningar när något borde göras bättre och mer effektivt än tidigare. Projektträffarna Bioenergi och byaverksamhet samlade branschens projektanställda och utvecklare. Under projektträffarna gjordes i fråga om förnybar energi en genomgång av trenderna, framtidsutsikterna samt byarnas decentraliserade lösningar för energiproduktion. Nätverk bildades mellan aktörer vid standtorget där regionens bioenergiprojekt presenterades. Under den andra seminariedagen besöktes en flisanläggning där pellets presenterades som en uppvärmningsform och information gavs om energiandelslaget. 18 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

20 Under studieresan till Estland var temat landsbygdsbyggande och där fick deltagarna besöka platser i anslutning till lantbruks- och landsbygdsbyggande. I fabriken EE-Betoonelement i Rakvere tillverkas bl.a. stålbetongelement som används inom landsbygdsbyggande. Det estnisk-finländska samarbetsföretaget AS Grüne Fee Eesti visade deltagarna under studieresan i landsbygdsbyggande den nyaste tekniken inom växthusbyggande. FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

21 Lantbrukets projektaktörer samlades i november för en riksomfattande projektträff på idrottsinstitutet i Kuortane. Under träffen utbyttes erfarenheter, fungerande metoder och god praxis mellan lantbrukets projektaktörer. Sedu Vuxenutbildning svarade för de praktiska arrangemangen. Ett gemensamt intresse var utvecklingen av primärproduktionen, landsbygdsföretagandet och tekniken i syfte att effektivisera lantbrukets konkurrenskraft. Lantbruket behöver egna projektträffar även i framtiden, tack.. Lantbruk 2013 var en idékläcknings- och inspirationsdag för lantbrukarna på Åland. Dagens teman omfattade lantbrukets framtida utmaningar, kostnadseffektivitet, aktuella trender samt ekonomisk planering. I februari ordnades aktualitetsdagar för planering av landsbygdsbyggandet i Uleåborg och Vanda. Syftet med dagen var att utvärdera de positiva aspekterna och vad som bör utvecklas i JSM:s investeringsstöd för byggande. Syftet var också att bilda nätverk mellan intressentgrupper för planering samt genomförande av byggandet på landsbygden och andra parter. Enligt responsen ansågs det att förhandlingsdagarnas faktainnehåll var mångsidigt och att paneldiskussionerna var intressanta. Förhandsmarknadsföringen av evenemanget hade krävt effektivisering, och det lades fram ett önskemål om att det kommande skulle presenteras på webbplatsen redan på förhand. Landsbygdsnätverket är en utmärkt aktör och kunde mycket mer aktivt göra reklam för sin verksamhet och sina evenemang även för andra än de traditionella lantbruksgrupperna. Det finns många samhällsgrupper som är intresserade av landsbygdsfrågor.. Till exempel myndigheterna och yrkespersonerna inom byggbranschen kunde eventuellt delta även i andra kurser. I samarbete med Landsbygdsverket och Sydöstra Finlands NTM-central ordnades i juni i Kouvola ett seminarium och en studieutflyktsdag för personer som arbetar med handläggning av byggstöd inom utvecklingsprogrammet. Vid seminariet behandlades aktuella frågor som gällde strukturpolitik och byggstöd. Under studieutflyktsdagen tog man del av den småföretagarverksamhet som är karaktäristisk för Sydöstra Finland. Landsbygdsnätverket ordnade förhandlings- och utbildningsdagarna för Landsbygdsförvaltningens byggsektor, och i anslutning till dessa en studieresa till Estland. Under förhandlings- och utbildningsdagarna kunde man på egen hand besöka bostadsmässområdet i Hyvinge. Gruppen samlades även till ett gemensamt seminarium i Tekniska branschens lokaler i Hyvinge centrum. Studieresan som ingick i utbildningsdagarna startade från Hyvinge efter seminariet och besöket till bostadsmässan och fortsatte till Västra hamnen i Helsingfors. Resan avslutades med ett seminarium ombord på passagerarfärjan på returresan från Estland till Helsingfors. Under studieresan besöktes förutom Estlands lantbruks- och landsbygdsförvaltning och universitetet i Dorpat även destinationer med anknytning till lantbruks- och landsbygdsbyggande. Ökat samarbete och nätverksbildning MTK-Leader-samarbetsdagarna samlade MTK- och Leader-verksamhetsledarna i Seinäjoki i januari. Landsbygdsnätverksdagarna ordnade mötet i samarbete med Södra Österbottens MTK- och Leader-grupper. I programmet den första dagen ingick besök till Huhtala gårdsbruk, Juustoportti och Pramia. Huvudtemat under seminariet den andra dagen var beredningen av den nya programperioden, i synnerhet med tanke på företagande och innovationer. Det finns en efterfrågan på en diskussion mellan MTK- och Leader-grupperna. I många frågor har man samma mål, och båda parterna har mycket att lära sig. I fråga om evenemanget togs i synnerhet de lyckade företagsbesöksmålen samt deltagarnas aktivitet upp i responsen. Mer grupparbete önskades, och likaså konkret bearbetning av projektämnena. 20 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013

22 Landsbygdsnäringsmyndigheterna träffades under vinterdagarna som ordnades i Vuokatti i januari. Vinterdagarnas teman omfattade Landsbygdsverkets utbildning om stödansökan 2013, CAP-reformen samt innehållet i programmet för utveckling av landsbygden under den nya programperioden Under vinterdagarna gavs dessutom aktuell information om jord- och skogsbruksministeriets organisationsreform samt finansieringsramen och förvaltningsmodellen för den nya programperioden Evenemangets workshoparbete ansågs vara lyckat. Enligt responsen var utbildningsinnehållet utmärkt, och aktuella frågor togs aktivt upp. Önskemål lades fram om längre pauser mellan föreläsningarna och workshoparna samt tidigare tillhandahållande av förhandsinformation. Landsbygdens projekt- och nätverksseminarium ordnades i Lahtis. Mötet samlade aktörer för olika parter, till exempel förvaltningen, parterna som genomför de riksomfattande projekten och byaktörer. Under dessa dagar tog man del av den riksomfattande projektverksamhetens resultat och god praxis, beredningen av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, diskuterade verksamheten på lokalnivån och landsbygdspolitikens internationella strategi. Vid evenemanget dryftades även hur de riksomfattande projekten, nätverkens verksamhet och landsbygdspolitikens verksamhetssätt kunde utvecklas under den kommande programperioden. I arrangemangen deltog landsbygdsnätverksenheten, enheten för utveckling av landsbygden, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Tavastlands NTM-central. Under förhandlingsdagarna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tog man sig an resultaten av utvecklingsprogrammet och utsikterna för den kommande programperioden. Det interaktiva programmet under de intensiva förhandlingsdagarna uppmuntrade till deltagande och utmanade landsbygdsutvecklarna. Business Arena svarade för förhandlingsdagarnas facilitering. Nyckeltalarna Anssi Tuulenmäki och André Chaker bidrog i sin tur med nya idéer, innovation och inspiration. Förhandlingsdagarna ordnades för första gången tillsammans med en extern köptjänstpart. t fick mycket positiv respons tack vare det inspirerande angreppssättet. Å andra sidan upplevde en del att en traditionell föreläsningsform hade varit mer ändamålsenlig. I samband med förhandlingsdagarna ordnades även ett workshopseminarium i anslutning till det europeiska nätverk för innovationspartnerkap som ska etableras under den nya programperioden och den internationella planeringen av detta. Under seminariet framfördes vilka möjligheter det finns att främja innovationsverksamheten som grundar sig på landsbygdssamarbetet under den kommande perioden. Vidare erbjöds deltagarna en möjlighet att genom workshoparbete påverka hur den nya EIP-samarbetsmodellen ska tillämpas i Finland. Seminariet utgjorde startskottet för uppbyggandet av det nationella EIP-nätverket. Seminariet visade att aktörernas intresse för nätverksbildning inom innovationsverksamheten är stort. Utveckling av miljöns tillstånd Ledarna för miljöprojekten träffades i partnerskapstecken vid det workshopseminarium som ordnades av landsbygdsnätverket i januari i Seinäjoki. Vid seminariet presenterades projektens verksamhet, och nätverk bildades. Planeringen av miljöavdelningen i Leader-tältet på sommarens Farmari-lantbruksutställning började som ett workshoparbete. För aktörerna som är med i Leader-tältet ordnades även en utbildning i mässframträdande och marknadsföring i mars. I workshoparna planerades dessutom en etablering av ett mer omfattande nätverk för miljöprojektaktörerna som stöd för informationsutbyte och förmedling av god praxis över fondgränserna. Inom ramen för utbildningsturnén Miljöstöd till föreningar ordnades 2013 ytterligare två evenemang i Södra Savolax. Turnén fortsätter eventuellt med ytterligare ett evenemang Föredragshållare var experter från NTM-centralerna och experter i planering och anläggning av våtmarker och vårdbiotoper samt representanter för både föreningar och Leader-grupperna. Dessutom ordnades intervjuinlägg där föreningsrepresentanter intervjuades med fokus på dem som ansöker om miljöstöd. Utbildningsdagen avslutades med ett besök till våt- FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK

23 markerna och vårdbiotoperna som sköts av föreningarna. En separat verksamhetsberättelse har uppgjorts om utbildningsturnén. Den kan begäras från landsbygdsnätverksenheten. Kompetens och innovationer på landsbygden Regionala innovationsläger Inom ramen för landsbygdsnätverket ordnades under det innevarande året fem regionala innovationsläger. Principen för innovationsläger prövades i landsbygdsnätverkets verksamhet redan året innan, och nu infördes modellen i den regionala utvecklingen för att stöda respektive regionorganisations egna strategiska tyngdpunkter. Tio intentionsansökningar om regionala innovationsläger lämnades inom den utsatta tiden. I intentionsansökan bad man de sökande fästa särskild uppmärksamhet vid tyngdpunkter som hänför sig till den regionala utvecklingsstrategin och de teman genom vilka verksamheten på innovationslägren utvecklas. De sökande fick fria händer att skapa läger som avspeglade dem själva, och detta visade sig på ett positivt sätt i ansökningarna. Man hade närmat sig temana från väldigt olika utgångspunkter, och temaområdena var mycket mångsidiga. Inverkan och etableringsmöjligheter kom tydligt fram i ansökningarna, och de sökande ägnade dessa särskild uppmärksamhet i sina val. Hösten 2013 ordnades innovationslägren i Forssaregionen, Mellersta och Norra Karelen, Sydöstra Finland, Norra Österbotten och Kajanaland samt Lappland. Innovationslägren uppnådde målen, och man lyckades generera och föra fram frågor i enlighet med de regionala eller lokala behoven. På lägren förbättrades och utarbetades nya modeller för samarbetet mellan de regionala expertparterna, aktörerna och företagarna så att innovationer och nya verksamhetssätt kan skapas. På lägren visades även landsbygdens starka sidor i uppkomsten av nya innovationer samt marknadsfördes möjligheterna som programmen för utveckling av landsbygden har då det gäller att utveckla innovationerna. Summa summarum var lägren lärandeprocesser där man fick många utvecklingsfrön som grund för något nytt. Ett tre dagar långt arbete i en tankesmedja sammansvetsade lägerdeltagarna till ett tätt nätverk som i fortsättningen har mycket att ge det lokala och regionala arbetet med utveckling av landsbygden. En särskild rapport har sammanställts om de regionala innovationslägren Denna kan läsas på webbplatsen Landsbygd.fi. Starkare byar Den riksomfattande utbildnings- och informationskampanjen Starkare byar startade hösten Regionala evenemang ordnades i hela Finland Kampanjens målsättning var att öka dialogen mellan byarna och kommunerna samt stärka deras ömsesidiga samarbete bland annat när servicen i byarna omorganiseras. Kampanjen administreras av Byaverksamhet i Finland rf. Under 2013 ordnades två Starkare byar-evenemang. Under evenemangen tog man upp god praxis som uppstått inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland bland annat i anknytning till organisering av tjänster och förbättring av livskvaliteten. Åren ordnades totalt 43 regionala utbildningstillfällen mellan Karis och Levi samt Vasa och Kides. Som arrangörer verkade 51 Leader-grupper och 19 landskapsbyaföreningar samt en riksomfattande samordningsgrupp. Kampanjen nådde totalt deltagare, i medeltal 73 deltagare per evenemang. Genom kampanjen nåddes lokala aktörer relativt väl. De regionala evenemangen mobiliserade aktörer som normalt inte hör till kärnkretsen i den lokala utvecklingen och som inte nödvändigtvis anser sig vara en del av de lokala utvecklarnas nätverk. Å andra sidan sågs förargligt få av kommunens anställda och förtroendepersoner. Särskilt få var kyrkans representanter. Det samma gällde även ofta representanterna för NTM-centralerna 22 FINLANDS LANDSBYGDSNÄTVERK 2013