Hållbar utveckling vatten

Transkript

1 Hållbar utveckling vatten med Adam & Alen lulz 1

2 Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning s. 5 Elevuppgift s. 9 Kranvatten s. 10 Drycker på väg s. 11 Elevuppgift s. 11 Drickadagboken formulär s. 13 2

3 Datum: Vecka 6-9 Ämne: Samhällskunskap, religionskunskap och geografi Inledning: Under arbetsområdet Hållbar utveckling vatten kommer vi att undersöka hur människors vattenförbrukning påverkar miljön. Målen med arbetsområdet: Ur Lgr 11, samhällskunskap, religionskunskap och geografi Syfte: Undervisningen i samhällskunskap, religion och geografi ska ge dig möjlighet att utveckla din förmåga att: diskutera hållbar utveckling och ge förslag på vad man kan göra i vardagen för att påverka miljön (Ge) undersöka frågor som du känner till om samhället. Du diskuterar hur de hänger ihop med varandra (Sam) diskutera och värdera vad olika människor tycker om frågor som du känner till om samhället (Sam) diskutera vad som är rätt och fel i vardagen och vad det kan betyda att göra bra saker för andra (Rel) Centralt innehåll: värdera olika sätt att förbättra miljön och utvecklingen med hänsyn till etik och hållbar utveckling (Ge) Bedömning: Vi kommer att bedöma Hur väl du diskuterar hållbar utveckling och ge förslag på vad man kan göra i vardagen för att påverka miljön Hur väl du undersöker frågor som du känner till om samhället samt diskuterar hur de hänger ihop med varandra Hur väl du diskuterar och värderar vad olika människor tycker om frågor som du känner till om samhället Hur väl du diskuterar vad som är rätt och fel i vardagen och vad det kan betyda att göra bra saker för andra Undervisningen kommer att innehålla: Undersökningar Diskussion Skriftlig dokumentation Tabeller/diagram 3

4 Drickadagboken Att skriva drickadagbok Under två veckor ska du anteckna allt du dricker, i vilket sammanhang och om du betalar drycken själv. Till din hjälp har du formuläret Drickadagbok. Räkna ut mängden dryck Med hjälp av anteckningarna i drickadagboken räknar du ut hur mycket du har druckit av de olika dryckerna under två veckor. Resultatet sammanställs i en tabell. Med hjälp av tabellen görs en uppskattning av månads- och årskonsumtion. Räkna ut kostnaden Därefter beräknar du din dryckeskostnad för en dag, en vecka, en månad och ett år. Många ungdomar lägger egna pengar på att köpa dricka. Hur mycket skulle du kunna spara på att dricka kranvatten istället? Räkna ut besparingen per dag, vecka, månad och år. Att rita cirkeldiagram Du redovisar resultatet av drickadagboken genom att rita två cirkeldiagram baserade på mängd dryck och dryckernas pris. OBS! Det är viktigt att använda passar och linjal så att det blir snyggt och tydligt! Reflektion och sammanfattning Du skriver ner dina tankar, associationer och analyser kring drickadagboken. Reflektionen fungerar som en individuell sammanfattning av uppgiften. Följande frågor ligger till grund för reflektionen. Vilka tankar väckte resultatet av drickadagboken hos dig? Är valet av dryck ett bra sätt att spara pengar? Varför? Varför inte? Skulle du kunna tänka dig att ändra dina vanor när det gäller drycker? Varför? Varför inte? Om du skulle övergå till att bara dricka kranvatten - vad skulle du i så fall använda de sparade pengarna till? Finns det något som du sparar till eller drömmer om? Finns det andra skäl än ekonomiska att byta ut vissa drycker mot kranvatten? 4

5 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning Vatten finns överallt. I sjöar, åar och i marken vi går på. Varje dygn använder vi 180 liter vatten per person i Sverige. Men det är bara det vatten som vi ser. Vår egentliga konsumtion är betydligt större. Du kanske brukar starta dagen med en skön dusch? Vattnet du tvättar dig med är synligt och mängden är mätbar. Men även när du har stängt av vattnet fortsätter din vattenkonsumtion. När du drar på dig ett par nya jeans förbrukar du liter virtuellt vatten. Väljer du därefter en ny t-tröja av bomull ur garderoben kan du lägga till ytterligare liter. När du tömmer frukostens kaffekopp har du inte bara förbrukat ett par deciliter dryck utan även de 140 liter vatten som behövs för att odla koppens kaffebönor. I livsmedel, kläder och andra varor döljer sig virtuellt vatten, det vill säga vatten som har förbrukats under en varas produktionsprocess, inklusive i förpackningar och transport. Av allt vatten som vi konsumerar under en dag är 97 procent osynligt för oss. Virtuellt vatten Begreppet virtuellt vatten myntades av den brittiske professorn John Anthony Allan som 2008 tilldelades Stockholm Water Prize för sin forskning om vattenfrågor kopplade till politik, ekonomi, jordbruk och klimatförändringar. Professor Allan konstaterade att en vara som importeras till ett land även för med sig virtuellt vatten i köpet. Det innebär att länder med vattenbrist bör överväga vilka varor som är lämpligast att exportera respektive importera, eftersom all handel inkluderar indirekt handel med virtuellt vatten. 5

6 Ojämn fördelning Förbrukningen av virtuellt vatten är, precis som när det gäller synligt vatten, ojämnt fördelad i världen. I USA är den genomsnittliga förbrukningen liter vatten per person och dag. Det är mer än tre gånger så mycket som i Kina. I Sverige gör vi av med liter per person och dag. Det är lika mycket som ryms i 74 fyllda badkar! Räknat på hela jordens befolkning är den genomsnittliga förbrukningen liter per person och dag liter för en skjorta Vad har man för nytta av att känna till hur mycket virtuellt vatten som går åt i jordens olika länder? I ett globalt perspektiv vore det mest effektivt att varor som kräver mycket vatten vid tillverkningen produceras i vattenrika länder. Länder med vattenbrist bör koncentrera sin tillverkning på varor som inte är lika vattenintensiva. Ett exempel är Pakistans bomullsodling. Om man räknar med odlingen av bomullen, och det vatten som behövs i textilfabriken, går det åt liter vatten för att tillverka en enda bomullsskjorta. Törstig bomull sänker vattennivån Eftersom bomull är en törstig gröda har odlingen påverkat vattennivån i Pakistan och bidragit till att Indusflodens mynning ofta saknar ett stabilt vattenflöde. När vattennivåerna sjunker påverkas både människor och djur som lever vid och i floden, till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Enligt professor Allans resonemang bör bomull alltså inte odlas i ett land som Pakistan där befolkningen lider brist på rent vatten. Ökad konkurrens om vattnet I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, den påverkan som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till våra samlade vattenfotavtryck. Det största avtrycket på jorden, 70 procent, står jordbruket för. Kaffe, bomull och nötkött är exempel på törstiga varor. För den enskilde konsumenten innebär det att valet av produkter i butiken kan ha betydelse för jordens vattenresurser. Generellt gör en vegetarian ett mindre vattenfotavtryck än en person som äter kött, eftersom djurhållning kräver mer vatten än livsmedelsodling. Våra konsumtionsmönster påverkar alltså vattensituationen i andra länder. Sluta slänga mat! 6

7 I takt med att jordens befolkning växer måste livsmedelsproduktionen öka. Fram till år 2050 kommer mänskligheten att behöva producera 70 procent mer mat för att mätta alla. Till det behövs 50 procent mer vatten än vad som används idag. Jordens begränsade vattenresurser kan därmed tvinga människan att anpassa sig till en hållbarare livsstil. Ett sätt att få vattnet att räcka till i framtiden är att sluta slänga mat. 30 till 50 procent av all mat som produceras hamnar aldrig på tallriken. I utvecklingsländerna är orsaken ofta bristande förvaringsmöjligheter och dålig logistik. I västvärlden beror svinnet främst på att vi slänger mat trots att det inte är något fel på den. Så mycket som en fjärdedel av all mat vi köper hamnar i soppåsen och med den allt virtuellt vatten som har använts vid framställningen. Rätt gröda på rätt plats Om jordens vatten ska räcka till alla måste kunskap om effektiv användning tillämpas. Ett sätt är att odla grödor som passar olika lokala förhållanden. En törstig gröda bör alltså inte odlas där det råder brist års mottagare av Stockholm Water Prize blev International Water Management Institute (IWMI), en forskningsorganisation som arbetar med att hitta lösningar för hållbar vattenanvändning inom jordbruket samt förbättrade villkor för småskaliga bönder i utvecklingsländer. För att belysa frågan om vattnets betydelse utropade FN 2013 till internationellt år för vattensamarbete. Så här många liter vatten krävs det för att framställa några olika varor: En hamburgare: liter Ett kg nötkött: liter Ett kg vete: liter Ett kg ris: liter En liter mjölk: 900 liter Ett kg ost: liter Ett kg majs: 900 liter En tomat: 13 liter Ett kg hönskött: liter En påse potatischips: 185 En kopp kaffe: 140 liter En kopp te: 35 liter Ett glas äppeljuice: 190 liter Ett glas vin: 120 liter En liter kranvatten: 1,05 liter En t-shirt i bomull: liter Ett mikrochip: 32 liter 7

8 2 400 liter vatten till lunch På sidan Kranvatten kan du läsa att varje invånare i Sverige förbrukar 180 liter vatten varje dygn. Det är faktiskt inte hela sanningen. 180 liter går åt till dryck, mat, tvätt, hygien, disk och toalett. Men om man också räknar in vår konsumtion av virtuellt vatten hamnar slutsiffran på cirka liter. Med virtuellt vatten menas det vatten som vi gör av med utan att se det. Det vill säga vatten som har behövts för att framställa bland annat mat och kläder åt oss. Ett par nya jeans döljer liter virtuellt vatten. Bakom framställningen av en t-tröja av bomull finns 7000 liter virtuellt vatten. Hela dagen konsumerar vi vatten. Om din lunch består av en hamburgare och ett glas mjölk förbrukar du liter virtuellt vatten. Kon som ger både kött och mjölk måste naturligtvis dricka vatten. På köttets och mjölkens väg från kon till ditt köksbord förbrukas också vatten på slakteri och mejeri. Om man lägger ihop allt vatten som kon dricker under sin livstid med det vatten som används vid livsmedelsproduktionen får man en ungefärlig siffra på liter liter virtuellt vatten för en hamburgare med ett glas mjölk. Elevuppgift: Hur mycket vatten går åt varje dag? Läs om Virtuellt vatten och tänk sedan igenom vad du äter och vilka produkter du använder en vanlig dag. När förbrukar du virtuellt vatten, tror du? Försök göra en ungefärlig uppskattning av hur mycket virtuellt vatten du förbrukar dagligen. Några exempel på hur mycket vatten som behövs för att framställa olika livsmedel: En hamburgare: liter. Ett kilo nötkött: liter. Ett kilo vete: liter. Ett kilo ris: liter. En liter mjölk: 900 liter Ett kilo ost: liter. Ett kilo majs: 900 liter. Ett kilo hönskött: liter. En kopp kaffe: 140 liter. En burk läsk: 200 liter vatten för att odla sockret. 8

9 Vattenfotavtryck I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, det vill säga den påverkan som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till människors vattenfotavtryck. Läs artikeln Vatten nödvändigt för grödorna på Världsnaturfondens hemsida. Frågorna nedan kan därefter besvaras i helklass: Hur många i klassen har bomullsplagg på sig? Hur många plagg blir det totalt? Ungefär hur många liter virtuellt vatten ligger bakom de bomullsplagg som klassens elever har på sig idag? Elevuppgift: Att minska avtrycken När tillgången till rent vatten minskar på jorden måste vi människor bestämma oss för vilka vattenfotavtryck vi vill sätta. Fundera i smågrupper över: Vad är hållbar utveckling? Vad är virtuellt vatten? Vad har man för nytta av att känna virtuellt vatten som går åt i världen? Hur mycket vatten är det rimligt att var och en konsumerar? Hur utnyttjar vi jordens vattenresurser på bästa sätt? Hur kan man minska förbrukningen av vattnet? 9

10 Kranvatten Vatten är vårt viktigaste och billigaste livsmedel. I Sverige är det självklart att kunna öppna en kran och få friskt vatten. Det är så naturligt för oss att vi sällan tänker på hur det skulle vara att inte ha ständig tillgång till vatten. Vi brukar inte heller fundera på vad som krävs för att vattnet verkligen ska vara rent. Av alla våra livsmedel är dricksvatten det som kontrolleras hårdast. Livsmedelsverket bestämmer vilka krav som ska ställas på dricksvattnets kvalitet. Det får självfallet inte finnas några skadliga mikroorganismer eller hälsofarliga ämnen i dricksvattnet. Vattnets kvalitet mäts och kontrolleras regelbundet. Det är kallvatten som klassas som livsmedel. Varmvatten kontrolleras inte. Därför bör man inte använda varmvatten till dryck eller matlagning. Det kan innehålla bakterier och metaller. Säkert vatten Svenska dricksvattenproducenter har ett samhällsansvar för stabila och säkra vattenleveranser av hög kvalitet. Det betyder bland annat att vattenverken måste ha olika övervaknings- och säkerhetssystem. Det bör också finnas reservvattentäkter om den vanliga produktionen av någon anledning skulle störas. Runt vattentäkterna måste man dessutom skapa skyddsområden. Kranvatten levereras direkt hem till dig utan förpackningar. är livsviktigt för kroppen. kostar cirka 1 öre per liter. kontrolleras regelbundet för att bibehålla hög kvalitet. cirkulerar i ett ständigt kretslopp. 10

11 Drycker på väg Elevuppgift Bestäm några drycker som klassen ska undersöka och vilka frågor som ska besvaras, till exempel: Var är drycken tillverkad? Vilket företag har tillverkat den? Vilket företag har importerat den? Diskutera hur man ska hitta svar på frågorna. Genom att läsa på dryckernas förpackningar, genom att fråga personal i livsmedelsbutiken eller på något annat sätt? Arbeta i smågrupper som får ansvar för ett par drycker vardera. Gå därefter till närmsta livsmedelsbutik och genomför undersökningen. Elevuppgift Räkna ut hur långt de olika dryckerna har transporterats från tillverkningsorten. Resultatet kan markeras på en gemensam karta i klassrummet. Vilken dryck är den mest långväga? Vilken har haft närmast till konsumenterna? Nästa steg blir att ta reda på hur dryckerna har transporterats. Kontakta tillverkaren eller det företag som har importerat drycken. Sök på nätet efter telefonnummer och e-postadresser, eller fråga personalen i livsmedelsbutiken. 11

12 Miljöpåverkan Att räkna ut exakt hur stor miljöpåverkan de undersökta dryckerna har haft är svårt men här följer några siffror som rör flaskvatten: Mellan 1992 och 2006 har koldioxidutsläppen på grund av att vi dricker flaskvatten ökat från ca ton till ton. Det innebär en ökning på 260 procent. Mellan 2003 och 2006 ökade konsumtionen av flaskvatten från 181 miljoner till 247 miljoner liter. Det innebär en ökning på 66 miljoner liter eller 36 procent. Vatten på flaska ger mer än gånger så mycket koldioxidutsläpp som samma mängd kranvatten. Det flaskvatten som dricks i Sverige ger årligen upphov till samma mängd koldioxid som ca oljeeldade villor eller ca bilar eller ca varv runt jorden med bil. Siffrorna är hämtade från en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm lät göra 2007 om koldioxidutsläpp på grund av konsumtion av flaskvatten. 12