Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Transkript

1 Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). SKL har nog bäst anseende. Skolinspektionen: fokuserar på att lagar efterföljs gör ingen rangordning av kommuner 2008 var första året enligt nya regler. Kommer åter till Ale Alla lagöverträdelser förutsätts vara åtgärdade, d v s eventuella kvarstående punkter kommer verkligen att markeras (och säkert bli väldigt synliga i media) Jan 2009 skickar kommunen status och handlingsplan till Skolinspektionen. Budskapet är att mycket är redan fixat och allt är fixat till sommaren Sanningen? Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Aug. -10 kom senaste rapporten och avser läsåret 08/09. Byggt på statistik, huvudsakligen från offentliga källor såsom SCB, SALSA m fl. Syftar till att möjliggöra en kvalitetsdiskussion och kvalitetsutveckling utifrån jämförbara fakta. Kriterier som vi anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. De kriterier som ligger till grund för rankningen är: 1. resurser till undervisningen 2. utbildade lärare 3. lärartäthet 4. friska lärare 5. lärarlöner 6. kommunen som avtalspart 7. andel barn i förskola 8. betygsresultat, Genomsnittligt meritvärde i åk 9 9. betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, SALSA 10. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till SALSA 12. andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år 13. andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier 14. övergång till högskolan 1 (13)

2 Uppgifterna härrör från läsåret 2009/10 när det gäller resurser, lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka och för årsarbetare den 15 oktober Alla kostnader avser kalenderåret Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2008/2009. Två kriterier, andel pedagogiskt utbildade lärare respektive lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen då tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång. Övriga tolv kriterier ges enkel vikt. Placeringarna=poängen i alla kategorier läggs sedan ihop. Lägsta sammanlagda poäng blir Bästa skolkommun. Topp Arvidsjaur 2. Piteå 3. Vindeln 4. Lund 5. Luleå 6. Lomma 7. Olofström 8. Pajala 9. Mörbylånga 10. Norsjö 11. Tjörn 12. Surahammar 13. Övertorneå 14. Nybro 15. Habo Årets skolförbättrare Ödeshög Gick från plats 272 till 72 på ett år. Ale kommun fick placering 266 av 290! Nedan visas utvecklingen (13)

3 Trenderna är tydliga! Enligt Lärarförbundet är dock flera områden så jämna inom landet att liten skillnad i fakta ger stor skillnad i ranking vilket ger en förklaring till berg- och dalbanan på vissa mätområden. Det innebär också att medvetna satsningar ger stora steg i ranking! SKL Statistiken syftar till att stimulera till diskussioner kring skolans måluppfyllelse och väcka frågor som: Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten? Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? Hur bra resultat har våra elever i förhållande till eleverna i andra kommuner? Vad finns att lära av andra kommuner? Kommuner med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan Danderyd 2. Lidingö 3. Arvidsjaur 4. Ödeshög 3 (13)

4 5. Tanum 6. Nacka 7. Malung-Sälen 8. Pajala 9. Vaxholm 10. Överkalix 11. Mörbylånga 12. Habo 13. Vellinge 14. Hammarö 15. Stenungsund 16. Öckerö 17. Härryda 18. Åsele 19. Kungsbacka 20. Täby Av de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat är nio förortskommuner. Sju är glesbygdskommuner eller kommuner som har mindre än invånare. Arvidsjaur har också goda resultat i förhållande till elevernas förutsättningar. Framgångsrika skolkommuner Vi har också studerat trenderna för de senaste fyra åren för att kunna identifiera kommuner som förbättrat resultaten1. Exempel på kommuner som har förbättrat sig under de fyra åren är Olofström, Öckerö, Borgholm och Överkalix. Från kommungruppen större städer kan vi se att Gävle har förbättrat sina resultat. Efter samtal med dessa kommuner framgår att de arbetar aktivt för att förbättra resultaten i skolan. Detta har inneburit att förvaltningsledningen fått tydliga uppdrag från politiken att fokusera på att nå bättre resultat. Detta sker bland annat genom en förbättrad uppföljning av elevernas måluppfyllelse och ett aktivt arbete med att lyfta fram goda exempel och höja förväntningarna. Kommunerna beskriver också att man arbetar för att få en helhetssyn på barnen från förskola till årskurs nio, till exempel genom bättre övergångar mellan förskola och skola och bättre samarbete i arbetslagen. Samtliga lyfter fram att det krävs uthållighet och långsiktighet för att förbättra resultaten samt vikten av engagerade och skickliga lärare. Kommentarerna från dessa kommuner stämmer väl överens med SKL:s slutsatser om vad som kännetecknar ledning och styrning i framgångsrika skolkommuner Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: Har bra ledare Lyfter fram kompetenta lärare Har höga förväntningar Tar reda på hur det går Har fungerande relationer Har tydlig ansvarsfördelning Fångar upp elever med svårigheter Har enats om skolans mål De kriterier som ligger till grund för rankningen är angivna nedan inkl. Ale s plats av 290 kommuner. De viktigaste kriterierna är markerade. 4 (13)

5 A1. Uppnått målen i alla ämnen = Det viktigaste enligt SKL, Ale plats 247 (248 inkl SALSA) A2. Genomsnittligt meritvärde, Ale plats 178 (227 inkl SALSA) meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och mvg=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Tillägg till A1 och A2 A1 resp. A2 jämförs med förväntat genomsnittligt meritvärde enligt Skolverkets modellberäkningar (SALSA). De bakgrundsfaktorer som Skolverket tagit hänsyn till är andel av avgångseleverna som är födda utomlands andel av avgångseleverna vars båda föräldrar är födda utomlands, men eleven är född i Sverige andel pojkar av avgångseleverna föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (väger tyngst) En positiv avvikelse från SALSA-värdet innebär att kommunens skolor presterat bättre än det modellberäknade värdet. Det har framkommit ny kunskap om bakgrundsvariablernas betydelse för elevernas resultat som inte fanns då SALSA konstruerades. Det är framför allt moderns utbildningsnivå som har betydelse för elevens resultat. I SALSA vägs moderns och faderns utbildningsnivå samman. Man vet också att utländsk bakgrund främst har betydelse om eleven kommit till Sverige efter den ålder då skolan startar. I SALSA vägs utländsk bakgrund in oavsett tid i landet. SALSA-värdet ska användas och tolkas med försiktighet. Det är i huvudsak andra faktorer än elevernas bakgrundsvariabler som kan förklara vilka resultat de uppnår. Forskningen pekar i huvudsak ut lärarens kompetens som den mest avgörande faktorn för elevernas resultat. En annan viktig faktor är styrning och ledning av skolan. Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår A3. Behörighet till gymnasieskola Ale plats 252 Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen för att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. A4 A6. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 5, Ales plats 177, 135, 218 A7 A9. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 9, Ales plats 216, 202, 235 A10. Dagens Nyheters nutidsorientering, Ales plats 230 A11. Sammanvägt resultat, Ale plats 246 Ett antal principer har varit vägledande när vikterna har bestämts. Indikatorer som grundar sig på flera ämnen tillmäts större betydelse än de som grundar sig på ett eller ett fåtal ämnen. Exempelvis anser vi att indikatorn Uppnått målen i alla ämnen har större betydelse än resultaten på det Nationella provet i svenska. Faktiska värden tillmäts större betydelse än 5 (13)

6 avvikelser från SALSA-värden. Vi har även sett det som mer betydelsefullt att alla elever når målen än att eleverna har ett genomsnittligt högt betyg. B1. Nettokostnaden per elev, Ale plats 82 Nettokostnad per elev: Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. B2. Avvikelse från standardkostnad, Ale plats 63 Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden. standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitionsnivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. B3. Effektivitetstal, Ale plats 158 För att få en bild av kommunernas effektivitet har vi kompletterat det sammanvägda resultatet med ett effektivitetstal. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden. Anledningen till att vi använt oss av avvikelsen från standardkostnaden i stället för nettokostnaden är att vi anser att jämförelsen blir mer rättvis om vi tar hänsyn till att kommunerna i Sverige har väldigt olika struktur och förutsättningar. C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, Ale plats 122 C2. Antal elever per lärare, Ale plats 280 C3. Likvärdig betygssättning Matematik, Engelska, Svenska, Ale plats ca 200, 150, 195 D1-4 Nytt är att även elevernas psykiska hälsa vägs in. De indikatorer som vi valt att redovisa är; Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid är nöjda med sig själv, Ale plats 115 Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan, Ale plats 259 Andelen elever i årskurs nio som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor, Ale plats 198 Andelen elever i årskurs nio som tycker det finns någon eller några elever i klassen som är mobbade., Ale plats 160 Analys inom den egna kommunen För att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen ska kunna ta ansvar fullt ut, måste det finnas tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten. Detta kan säkerställas genom systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Det första steget i att utveckla verksamheten bör därför vara att studera och jämföra resultaten inom den egna kommunen, både totalt och på skolnivå. Analys av resultaten är en viktig del av det samlade underlaget för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. För att utveckla verksamheten behövs även en mer allsidig bild. Resultaten behöver kompletteras med 6 (13)

7 mjuka fakta som elevernas och föräldrarnas nöjdhet när det gäller lärande, delaktighet, elevinflytande och trygghet, samt personalens nöjdhet. Ledning och styrning är ett annat område som behöver belysas. En utgångspunkt för att analysera den egna kommunens måluppfyllelse kan vara nedanstående frågor: Hur ser det ut på de olika skolorna i kommunen? Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser vi satsar på vår skola? Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? Vilka olika metoder använder vi för att eleverna ska lyckas i sin kunskapsutveckling? Kan vi organisera undervisningen annorlunda? Hur arbetar vi med de elever som behöver särskilt stöd? Vilka metoder använder vi i arbetet med elevernas inflytande, trygghet, trivsel samt sociala och demokratiska utveckling? Vilka är våra styrkor respektive svagheter? Vad kan vi lära av varandra inom kommunen? Vilka åtgärder kan vi vidta för att förbättra måluppfyllelsen? Nedan ges också förslag på några verktyg som kan användas för att analysera, jämföra och värdera verksamheten på såväl kommun som skolnivå. SIRIS SIRIS står för Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem. Här återfinns mycket av den officiella information som samlas in om skolornas kvalitet och resultat. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser av resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, läns-, kommun- och skolnivå. Den största delen av uppgifterna presenteras på skolnivå, vilket gör det möjligt att t.ex. följa en enskild skolas resultat över tiden. Mer information finns på Skolverkets webbplats BRUK Skolverket har ett verktyg, BRUK, som kan användas för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. BRUK kan användas på såväl verksamhets- som kommunnivå. Mer information finns på Skolverkets webbplats KOMMUNENS MÅL Mål i nämndplan 2010 Resultaten i skolan ska förbättras Andelen elever som uppnått målet minst godkänd I samtliga ämnen ska öka (77,1% 2007, mål 85% 2010) Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka (90,3% 2007, 93% 2010) Målen avser årskurs 9. Mål för lägre klasser? Vad innebär målen i förhållande till rikssnitt resp. för resp. skola i kommunen? Mål i nämnplan 2011 Planen är idag ännu ej fastställd. 7 (13)

8 Mål i verksamhetsplan 2011 Alla barn i Ale kan och ska få möjlighet att lära och skolorna i Ale ska vara bäst i Sverige. NÄR OCH HUR?? Förskolan Vår ambition är att ha små förskolegrupper. Varje familj ska kunna välja barnomsorg utifrån barnets och familjens egna behov. Alternativa driftsformer ska uppmuntras. Föräldrarnas valfrihet inom barnomsorg och skola ska öka. Ett kommunalt föräldrastöd ska under 2011 utredas och utvecklas som ett steg i detta. Syskon ska erbjudas plats på samma förskola genom syskonförtur. Barnomsorgen ska bedrivas med god kvalitet av utbildad personal och stimulera lärande samt vara en trygg plats i barnets liv. Datorer i förskolan är ett naturligt led i den moderna pedagogiska utvecklingen. Detta ska kombineras med barnens behov av lek och rörelse. Skolår 0-9 Skolan ska organiseras så att varje elev får sina behov tillgodosedda och får utvecklas i sin egen takt. Antal elever i klasserna ska anpassas så att alla blir sedda. Alla barn ska kunna läsa när de lämnar skolår 2. Skriftliga omdömen ska ges från skolår 1 och betyg från skolår 6. Detta är ett redskap för elever, föräldrar och lärare för att veta vilka insatser som behövs för att alla elever ska nå de uppsatta målen. Kunskapen inom matematik, teknik och naturvetenskap ska öka med hjälp av naturvetenskap och teknik för alla (NTA). Alla elever ska bli behöriga till gymnasiet och elevernas meritpoäng ska öka. Det är viktigt att skolan förstärker elevvårdsteamen med olika former av specialpedagoger och speciallärare i skolår 0 till 9. Entreprenöriellt tänkande ska vara en naturlig del i elevernas vardag. Det ger eleverna en kreativitet och ett självförtroende att lära sig nya saker. Vi vill prioritera samarbetet mellan förskola, grundskola, friskola och gymnasium. Studie- och yrkesvägledare ska finnas tillgängliga i våra skolor. STATISTIK FRÅN SIRIS AVSEENDE NÖDINGESKOLAN 8 (13)

9 Slutsats = skolan behöver ca 10 ytterligare lärare för att nå rikssnittet 9 (13)

10 10 (13)

11 Slutsats = skolan är bättre än rikssnitt på alla delområden förutom Läsa, samtala som är mycket sämre. Kommunen som helhet, se bild nedan, var dock bättre än rikssnittet på det området och som helhet. Orsak?? 11 (13)

12 Ale kommun resp. Kyrkbyskolan jämfört med grannkommuner Kommun/Skola Meritvärde, genomsnitt för alla elever Elever med betyg i minst 16 ämnen Meritvärde, genomsnitt för elever med betyg i minst 16 ämnen Andel elever som ej fått betyg i Matte, Eng och Svenska Ej behörig till gymnasieskolans nationella program Alla kommuner % 230 4% 12% Ale % 222 3,4% 16% Kungälv % 228 2,6% 9% Alingsås % 228 2% 8% Göteborg % 236 5,2% 12% Härryda % 231 1,3% 4% Kungsbacka % 234 0,8% 4% Kyrkbyskolan % 223 9,7% 21% Kärralundskolan % 236 0,0% 0% 12 (13)

13 Slutsats: Kommunen är genomgående sämre än grannkommunerna men något som är extra värt att notera är att de som ändå genomför skolan gör det med skapliga betyg men kommunen har en mycket hög andel som helt enkelt struntar i skolan. Detta problem är extra stort i Kyrkbyskolan. Vilken grupp ska ditt barn tillhöra? Vad kan kommunen, skolan, föräldrar göra för att ändra detta? Vill du veta mera? (13)