Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006"

Transkript

1 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

2 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat Elevernas behörighet till gymnasieskolan Elever som uppnått mål i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Ekonomiska förutsättningar Strukturella faktorer Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Elever med utländsk bakgrund Lärartäthet Elever i fristående skolor och annan kommun 20

3 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år Grundskolans nyckeltal sammanfattning Arbetet i nyckeltalsgruppen i grundskolan har bestått av två olika delar, dels det traditionella med att ta fram olika jämförelsetal, grafer, analyser och kommentarer samt dels ta fram framgångsrika skolor i kommunerna genom att använda resultatnyckeltal och sedan försöka förklara varför de lyckas. Elevminskning i grundskolan Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar i samtliga kommuner med undantag av medan resurserna till grundskolan ökar. Om det är resultatet av en medveten satsning eller om det helt enkelt är problem att anpassa organisationen är svårt att veta. Behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga till gymnasieskolan (procent) Riket Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Andelen elever som når gymnasiebehörighet har ökat sedan 2005 i samtliga Södertörnskommuner utom. s neråtgående trend förklaras till allra största delen av det ökade antalet elever i förberedelseklass, det vill säga nyanlända elever med utländsk bakgrund. I samtliga Södertörnskommuner utom är det större andel flickor är pojkar som når gymnasiebehörighet även om det är små skillnader men bland de elever som når målen är pojkarna överrepresenterade på godkändnivån och flickorna är överrepresenterade på de högre betygsnivåerna. 1

4 Meritvärde Genomsnittligt meritvärde Riket Det går inte att utläsa någon gemensam trend när det gäller meritvärdena. Inom varje kommun är ofta spridningen mycket stor mellan skolor med höga och låga genomsnittliga meritvärden. Om en hög andel elever når målen i samtliga ämnen innebär det att kommunens skolor lyckats undvika att bli så kallade treämnesskolor, och det påverkar kommunens genomsnittliga meritvärde positivt. En hög måluppfyllelse bör även vara en förutsättning för att eleverna ska lyckas väl i gymnasieskolan. Fler elever med godkänt betyg i samtliga ämnen innebär alltså ett ökat meritvärde i kommunen. Ett sätt att påverka det genomsnittliga meritvärdet i positiv riktning är förmodligen att arbeta för att en så stor andel elever som möjligt läser samtliga ämnen i grundskolan, då det är de sexton bästa betygen som räknas samman i meritvärdet. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärden är relativt stora i samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket. Det är ungefär lika stor andel pojkar som flickor i årskurserna så det är inte det som har betydelse för resultaten, utan hur väl pojkarna lyckas i skolan. Andelen elever i friskolor i kommunen verkar inte heller påverka meritvärdet i någon större utsträckning, och meritvärdet exklusive friskolor är i vissa fall högre än då de fristående skolorna har räknats in i genomsnittet. Ekonomiska förutsättningar Det går inte att påvisa några direkta samband mellan kommunernas kostnader och elevernas resultat i denna redovisning. Exempelvis så har och ungefär samma kostnadsläge både beträffande den totala och den undervisningsanknutna kostnaden. Däremot skiljer det åtskilligt i dessa två kommuner mellan andel elever som uppnått målen. I har 75 procent av eleverna uppnått målen i alla ämnen, medan motsvarande värde i är 64 procent. Det finns flera faktorer som gör att jämförelser mellan kommuner blir osäkra och därför bör man vara försiktig med att dra slutsatser av sådana jämförelser. Jämförelser över tid i den egna kommunen är betydligt säkrare att göra. 2

5 Strukturella förutsättningar Den strukturella faktor som tycks ha allra störst betydelse för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Där är samvariationen med elevernas meritvärden mycket tydlig. Det framgår inte lika tydligt att utländsk bakgrund i sig påverkar resultaten negativt. Däremot visar annan statistik att det har stor betydelse om hela skolgången skett i svensk skola och hur andra bakgrundsfaktorer ser ut, t ex skolbakgrund i hemlandet för nyinflyttade och olika socioekonomiska faktorer. Framgångsrika skolor redovisas endast i sammanfattningen I syfte att försöka finna faktorer som kan förklara varför vissa skolor är mer framgångsrika än andra har några av kommunerna valt ut en skola som har varit särskilt framgångsrik och i första hand förbättrat sina resultat under de tre senaste åren eller i andra hand har bibehållit mycket goda resultat under lång tid. Följande nyckeltal har använts för att välja ut de framgångsrika skolorna: Genomsnittligt meritvärde Andel elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Resultat på de nationella proven i årskurs 5 och 9 Resultatbilden för pojkar och flickor De utvalda skolorna redovisas är Borgskolan,, Viaskolan,, Trångsundsskolan,, Björkestadskolan, och Strandskolan, När skolorna valts ut studerades ett antal andra nyckeltal i syfte att se om det finns några gemensamma nämnare bland de framgångsrika skolorna. De nyckeltal som jämfördes var undervisningskostnad per elev, övrig kostnad per elev, andel lärare med pedagogisk utbildning, föräldrars utbildningsnivå samt personalens sjukfrånvaro. Det visar sig att det finns en viss samvariation mellan skolornas nyckeltal, men nyckeltalen kan inte ensidigt förklara framgångarna. Intervjuer gjordes därefter med skolledningarna vid respektive skola för att ta reda på om det fanns andra framgångsfaktorer. När resultaten från intervjuerna sammanställdes framtonade ett antal faktorer som var gemensamma för de framgångsrika skolorna: En tydlig organisation med ett tydligt ledarskap Fokus på elevers kunskaper och resultat Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering Gemensam konkret verksamhetsidé som alla samlas kring För att komma vidare och fördjupa studien är vår bedömning att det behövs längre tidsserier, nya fördjupade och specifika frågeställningar, ytterligare undersökningar, mer mångfasetterade analyser etc. Ett vidare arbete med skulle kräva mer tid och i viss mån specialkompetens för att bli vetenskapligt säkerställt. 3

6 2. Inledning Södertörnskommunerna,,,,,, och tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid. Arbetsgruppen har bestått av Lena Anderson (), Ulrica Andersson (), Ola Forsberg (), Tomas Johansson (), Susanne Ståhlberg (), Anders Magnusson () och Anne- Marie Julin (). och har bidragit med statistik och kommentarer. IKE, institutet för kommunal ekonomi har gett råd och stöd. Gunilla Larsson () har varit sammankallande. Kommunerna är sinsemellan olika både beträffande storlek och kommuntyp.,,, och är förortskommuner. räknas till större städer och och hör till kategorin pendlingskommuner. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen speciellt vid analys av värden angivna i procent; i en liten kommun kan en procent betyda en elev medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever. Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren Som framgår både av tabellen och av diagrammet har antalet elever minskat något för varje år. Antal elever i genomsnitt respektive år År Elevantal åren

7 3. Metod Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet Framtagande av nyckeltal. Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid. Test av samvariation mellan olika nyckeltal. Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga. Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat: Resultat Behörighet till gymnasieskolan (4.1) Behörighet flickor och pojkar (4.1.1) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2) Måluppfyllelse flickor och pojkar (4.2.1) Genomsnittligt meritvärde (4.3) Meritvärde - flickor och pojkar (4.3.1) Förväntade och faktiska meritvärden (4.3.2) Meritvärde inkl och exkl fristående skolor (4.3.3) Nationella prov slutbetyg, skillnader (4.4) Ekonomiska Kostnad per elev (5) förutsättningar Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2) Lärartäthet (6.3) Elever i fristående skolor och annan kommun (6.4) Framgångsrika skolor Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från Skolverkets jämförelsedatabas. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg. 5

8 4. Resultat 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänd i basämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel behöriga till gymnasieskolan (procent) Riket Det är i (96 procent), följd av (95 procent) och (92 procent), som den största andelen av eleverna i Södertörnskommunerna är behöriga till gymnasieskolans nationella program år I (81 procent) är en betydligt lägre andel behöriga. Övriga kommuner, (90 procent), (90 procent), (87 procent) och (87 procent) ligger nära riksgenomsnittet som är 89 procent. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har höjts i alla kommuner utom, där andelen sjunkit något. och ligger högt över riksgenomsnittet. 6

9 4.1.1 Behörighet flickor och pojkar Behörighet till gymnasieskolan år 2006, samtliga elever samt för flickor och pojkar Procent Riket Samtliga Flickor Pojkar I sju av åtta Södertörnskommuner är det en större andel flickor än pojkar som är behöriga, men skillnaderna är inte anmärkningsvärt stora. Skillnad mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan år Procent Riket I,, och är skillnaden obetydlig, i och 5 respektive 6 procentenheter och i 12 procentenheter. I är 3 procentenheter fler pojkar än flickor behöriga. Sammanfattning Att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga till gymnasiets nationella program kan ses som det lägsta tänkbara kravet på kommunerna. Andelen elever som når gymnasiebehörighet har ökat i samtliga Södertörnskommuner utom sedan s neråtgående trend förklaras till allra största delen av det ökade antalet elever i förberedelseklass, det vill säga nyanlända elever med utländsk bakgrund. I samtliga Södertörnskommuner utom är det större andel flickor än pojkar som når gymnasiebehörighet. I de flesta fall är dock inte skillnaderna särskilt stora. Undantaget är, där förändringen sedan 2005 är 7

10 uppseendeväckande. Resultaten i och bör dock tolkas med försiktighet med tanke på antalet elever i kommunerna. 4.2 Elever som uppnått mål i alla ämnen Ett kompletterande resultatmått som speglar elevernas prestationer är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som har lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel elever som nått målen i alla ämnen (procent) Riket År 2006 är den Södertörnskommun som har den största andelen elever, 79 procent, som nått målen i alla ämnen. Närmast därefter kommer med 78 procent. Båda dessa kommuner samt med 77 procent, har värden som ligger över riksgenomsnittet på 76 procent. Något under riksgenomsnittet återfinns med 75 procent och där 72 procent har nått målen i alla ämnen. Avståndet är sedan relativt stort till med 70 procent och och med 64 procent av eleverna. Fem kommuner har högre måluppfyllelse än 2005 och tre kommuner har lägre. har haft en svagt neråtgående trend. 8

11 4.2.1 Måluppfyllelse flickor och pojkar Betyg i alla ämnen - flickor och pojkar Procent Flickor Pojkar I samtliga kommuner är det större andel flickor än pojkar som når minst betyget Godkänd i samtliga ämnen. Skillnaden mellan könen är större i måluppfyllelse än beträffande gymnasiebehörigheten. Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen Procent Störst skillnad mellan pojkar och flickors måluppfyllelse uppvisar med 20,6 procent, men även i (19 procent), (16,4 procent) och (15,5 procent) är skillnaderna stora. Den minsta differensen syns i, 6,8 procent. I flertalet kommuner är variationen över tid stor. Sammanfattning En hög andel elever som når målen i samtliga ämnen innebär att kommunens skolor lyckats undvika att bli så kallade treämnesskolor, vilket kommer att påverka kommunens genomsnittliga meritvärde positivt. En hög måluppfyllelse bör även vara en förutsättning för att eleverna ska lyckas väl i gymnasieskolan. Någon enhetlig trend beträffande måluppfyllelse går inte att utläsa i Södertörnskommunerna. 9

12 Skillnaderna mellan pojkars och flickors måluppfyllelse är större än skillnaden beträffande gymnasiebehörigheten, men skillnaderna varierar kraftigt över tid. 4.3 Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänd = 10, Väl Godkänd = 15 samt Mycket Väl Godkänd = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte. Genomsnittligt meritvärde Riket Någon gemensam trend över de tre åren kan inte utläsas. I,, och har meritvärdena förbättrats för varje år, medan s värden har varit i stort sett oförändrade. I de övriga kommunerna har värdena gått både upp och ner under perioden. 10

13 4.3.1 Meritvärde flickor - pojkar Det finns ett markant kunskapsglapp mellan flickor och pojkar. Flickorna dominerar bland dem som får höga betyg och meritvärden, det genomsnittliga meritvärdet för flickor i kommunerna ligger inom intervallet 202 till 228 meritpoäng. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde i kommunerna varierar mellan180 och 199 poäng Genomsnittligt meritvärde år 2006, samtliga elever samt för flickor och pojkar Riket Samtliga Flickor Pojkar Andelen pojkar är tämligen lika i kommunerna, med en variation mellan 48 och 53 procent. Följaktligen varierar andelen flickor mellan 47 och 52 procent. har den minsta skillnaden, 7 procent (13 poäng), i meritvärde mellan flickor och pojkar år är den kommun där meritvärdet skiljer sig mest, drygt 23 procent (43 poäng). Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärden har ökat i fem av kommunerna mellan åren 2005 och 2006, liksom i riket. Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år Procent Riket

14 4.3.2 Förväntade och faktiska meritvärden Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ. SALSA avvikelse meritvärde ,, och har år 2006 ett bättre resultat i form av faktiskt meritvärde än förväntat med hänsyn till förutsättningarna., och har lägre resultat än förväntat. För fyra kommuner,,, och, har resultaten försämrats i varierande omfattning från år 2005 till Elevernas meritvärde och fristående skolor Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2005/2006., och hade inga fristående skolor med skolår 9 i kommunen. hade nio fristående skolor, varav flera små. hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade en. Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2006 Antal fristående skolor med år 9 Antal elever i år

15 Tabellen nedan omfattar tre år och visar att meritvärdena kan vara både högre och lägre när de fristående skolorna inkluderas sett ur de kommunala skolornas synvinkel. I är meritvärdet 7 poäng och i 1 poäng lägre för kommunens egna skolor. Övriga kommuner har ett högre meritvärde exklusive de fristående skolorna, och dessa kommuner är också de som har de högsta meritvärdena bland Södertörnskommunerna. sticker ut i jämförelsen genom att man under flera år haft en betydande skillnad i meritvärde inklusive och exklusive fristående skolor. I har de största fristående skolorna mycket höga meritvärden, vilket kan förklara skillnaden. År 2004 År 2005 År 2006 Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Kommun fristående fristående fristående skolor skolor skolor Riket Skillnaden mellan meritvärdena inklusive och exklusive fristående skolor är under de två senaste åren tämligen konstant. Det går inte att påvisa något direkt samband mellan andelen elever i fristående skolor och meritvärden. Sammanfattning Någon gemensam trend beträffande utvecklingen av meritvärdena går inte att utläsa. Inom varje kommun är dessutom ofta spridningen mycket stor mellan skolor med höga och låga genomsnittliga meritvärden. Inte heller när det gäller relationen mellan de modellberäknade värdena i SALSA och de faktiska meritvärdena går det att se någon enhetlig trend över kommunerna. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärden är relativt stora i samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket. Det är inte andelen pojkar som har betydelse för resultaten, utan hur väl pojkarna lyckas i skolan. Resultatet innebär att det är små skillnader mellan hur många pojkar och flickor som inte når målen för godkänd, men bland de elever som når målen är pojkarna överrepresenterade på godkändnivån och flickorna är överrepresenterade på de högre betygsnivåerna. Andelen elever i friskolor i kommunen verkar inte påverka meritvärdet i någon större utsträckning, och meritvärdet exklusive friskolor är i vissa fall högre än då de fristående skolorna har räknats in i genomsnittet. I materialet syns ett samband mellan positiv utveckling av måluppfyllelse och ökade genomsnittliga meritvärden. Fler elever med godkänt betyg i samtliga ämnen innebär alltså ett ökat meritvärde i kommunen. Ett sätt att påverka det genomsnittliga meritvärdet i positiv riktning är förmodligen att arbeta för att en så stor andel elever som möjligt läser samtliga ämnen i grundskolan, då det är de sexton bästa betygen som räknas samman i meritvärdet. 13

16 4.4 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, huruvida betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola. Diagrammet nedan visar skillnaden mellan andelen elever som nått minst betyget Godkänd på de nationella proven i svenska, engelska respektive matematik och andelen elever som nått minst Godkänd i slutbetyget i samma ämnen. Svenska, engelska och matematik Skillnad, procentenheter Svenska Engelska Matematik -2-4 Riket Både i riket som helhet och i Södertörnskommunerna föreligger skillnader mellan resultaten i nationella proven och elevernas slutbetyg. Speciellt påtaglig är skillnaden i matematik där det överlag är fler elever som får godkänt i slutbetyg än som får det i de nationella proven. Det finns dock skillnader mellan kommunerna. Särskilt i och och i viss mån är skillnaderna uppseendeväckande. I engelska är förhållandet det omvända, en större andel av eleverna når målen i de nationella proven än vad som sedan återspeglas i betygen. Kan det tyda på att proven upplevs som alltför lätta? Eller ställer lärarna alltför höga krav på elevernas kunskaper i samband med betygssättningen? Sammanfattning Det syns tydliga skillnader mellan andelen elever som når minst godkänt resultat på de nationella proven i år 9 och slutbetygen i svenska, engelska och matematik, såväl i Södertörnskommunerna som i riket. Störst är skillnaden i matematik, där en betydligt större andel elever får ett godkänt betyg än andelen som nått godkänt resultat på ämnesprovet. I engelska är 14

17 bilden ofta den motsatta, det vill säga en högre andel godkända provbetyg än slutbetyg. Då bedömningen ser likartad ut i Södertörnskommunerna och riket som helhet, kan man ändå anta att likvärdigheten inte är i fara. Skillnaderna mellan nationella prov och betyg kan vara en indikator på problem med betygssättningen i förhållande till de nationella målen och betygskriterierna, men denna skillnad är ändå mindre alarmerande än om olikheter mellan kommuner medfört stora brister i likvärdighet och rättvis konkurrens om attraktiva platser i gymnasieskolan. Det finns även andra möjliga orsaker till skillnaderna mellan nationella prov och betyg. En sådan förklaring kan vara att skolorna är bra på att med åtgärdsprogram följa upp de elever som inte nått godkända resultat på nationella proven. Det är också viktigt att framhålla att samtliga elever bedöms i samband med betygssättning för slutbetyg i årskurs 9, men att inte alla elever får ett provbetyg på de nationella proven. Det innebär att det finns ett visst bortfall i resultaten från dessa. Bortfallet varierar i de olika kommunerna och kan exempelvis bero på att ett antal elever undantagits från att göra proven eller att de varit frånvarande vid det tillfälle när proven genomförs. Det har också funnits problem med inrapporteringen till Skolverket, vilket delvis kan förklara den stora differensen beträffande matematik i. Jämförelsen mellan provresultat och slutbetyg kan bli missvisande eftersom alla elever inte bedömts och fått ett provbetyg på de nationella proven. Som en indikator på hur den likvärdiga bedömningen fungerar, står det ändå klart att det i jämförelsen mellan nationella prov och betyg finns ett viktigt diskussionsunderlag både på kommunal nivå och på riksnivå. 15

18 5. Ekonomiska förutsättningar En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev. Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i bilaga 1. Totalkostnad i 2006 års prisläge Kr/elev Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt Övrigt Lokaler Undervisning Variationen mellan kommunerna är stor, både beträffande hur mycket varje elev kostar totalt, och hur stor andel av kostnaden som går till undervisning. Skillnaden mellan högsta () och lägsta () totalkostnad är kr. Skillnaden mellan högsta () och lägsta () kostnad per elev för undervisning är kr. Detta innebär drygt 4,7 Mkr i 16

19 en skola med 500 elever, vilket motsvarar cirka 10 lärartjänster. För lokaler uppgår skillnaden mellan högsta () och lägsta () kostnaden per elev till kr. har dock ett annat system för lokalhyra, vilket försvårar jämförelsen. I förhållande till 2005 är den inbördes rangordningen av kommunerna med högsta respektive lägsta kostnaden per elev oförändrad. Värt att notera är också att skillnaden i såväl totalkostnaden som andelen för undervisning ökat. I fyra av de åtta Södertörnskommunerna går mer än 50 procent av totalkostnaden till undervisning. Sammanfattning Det går inte att påvisa några direkta samband mellan kommunernas kostnader och elevernas resultat i denna redovisning. Exempelvis så har och ungefär samma kostnadsläge både beträffande den totala och den undervisningsanknutna kostnaden. Däremot skiljer det åtskilligt i dessa två kommuner mellan andel elever som uppnått målen. I har 75 procent av eleverna uppnått målen i alla ämnen, medan motsvarande värde i är 64 procent. Det finns flera faktorer som gör att jämförelser mellan kommuner blir osäkra och därför bör man vara försiktig med att dra slutsatser av sådana jämförelser. Jämförelser över tid i den egna kommunen är betydligt säkrare att göra. 17

20 6. Strukturella faktorer 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan. Genomsnittligt meritvärde i år och föräldrars utbildningsnivå enligt SALSA ,3 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 1,85 Riket Meritvärde år 9 Föräldrars utbildningsnivå enl SALSA I två av Södertörnskommunerna, och, är föräldrarnas utbildningsnivå densamma som för hela riket. ligger snäppet under riket. har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. I Södertörnskommunerna samvarierar det genomsnittliga meritvärdet och föräldrarnas utbildningsnivå ganska tydligt. Däremot säger nivåerna i diagrammet inget om kommunernas prestationer i sig. 6.2 Elever med utländsk bakgrund Det finns även en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och meritvärde för eleverna. är den kommun som har största andelen elever med utländsk bakgrund, både elever födda utomlands och födda i Sverige. Det är också den kommun, som har det lägsta meritvärdet i de kommunala skolorna. Omvänt har, och de lägsta andelarna elever med utländsk bakgrund och relativt sett höga meritvärden. Samvariationen är dock mindre tydlig detta år, då framför allt men även och har höga meritvärden trots en relativt stor andel elever med utländsk bakgrund. Diagrammet nedan visar andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands (utl f u) respektive har utländsk bakgrund och är födda i Sverige (utl f Sv). 18

21 Andel elever med utländsk bakgrund år Andel elever i procent 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Utl f u Utl f Sv Kommun Riksgenomsnittet för andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till 13,6 procent. Utifrån andelen elever med utländsk bakgrund kan Södertörnskommunerna delas in i nedanstående tre grupper. 1. och med 35 respektive 48 procent elever med utländsk bakgrund, mycket stor avvikelse från riksgenomsnittet. 2., och, med runt 20 procent elever med utländsk bakgrund, stor avvikelse från rikssnittet. 3., och med runt 10 procent elever med utländsk bakgrund, lägre än riksgenomsnittet. I grupp 1 har en ökning av meritvärdet med 8 procent i förhållande till föregående år. har en minskning av meritvärdet med 3 procent. Sett över en femårsperiod har höjt sitt meritvärde med 9 poäng medan minskat med 1 poäng. I grupp 2 har år 2005 ett markant lägre meritvärde och en större förändring från föregående år än de övriga Södertörnskommunerna. Sett över en femårsperiod är det som gjort den största meritvärdeshöjningen. Både och har stadigt ökat sina meritvärden de senaste tre åren. I grupp 3 har den största positiva förändringen av meritvärdet över en femårsperiod och också den största höjningen jämfört med har höjt meritvärdet varje år de senaste tre åren. har sänkt sitt meritvärde något sedan föregående år och med 10 poäng över en femårsperiod. 19

22 6.3 Lärartäthet Lärartäthet uttrycks i enheten antal anställda lärare (heltidstjänster) per 100 elever. De senaste tre åren redovisas i följande tabell: ,9 8,2 8,6 7,8 7,7 7,9 7,6 7,7 7,7 7,6 7,9 8 7,1 7,3 7,3 7,7 7,9 8,3 7,8 7,8 8,1 7,1 7,3 7,2 Riket 8,1 8,2 8,4 Endast med en lärartäthet på 8,6 lärare per 100 elever har en lärartäthet som ligger över hela rikets. ligger i paritet med riket, medan de övriga kommunernas värden ligger mellan 0,3 till 1,2 enheter under. Värdet för samtliga kommuner i riket har ökat med 0,3 heltidstjänster per 100 elever jämfört med En fjärdedel av Sveriges kommuner har år 2006 en lärartäthet på 8,0 och lägre, medan medianvärdet är 8,5. Lärartätheten har det senaste året ökat i fem av Södertörnskommunerna liksom i riket, legat still i och och minskat med 0,1 enhet i. Skillnaderna mellan Södertörnskommunerna minskade mycket kraftigt från mitten av 90-talet till de första åren på 2000-talet var skillnaden mellan den högsta och lägsta lärartätheten 3,2 enheter. De senaste tre åren har skillnaderna åter ökat något. År 2004 var skillnaden mellan högsta och lägsta lärartäthet 0,8 enheter och år 2006 har den ökat till 1,4 enheter. 6.4 Elever i fristående skolor och annan kommun Andel elever i fristående skolor och i annan kommun 2006 Prpcent Riket Andel elever (%) i fristående skolor Andel elever (%) i annan kommun 20

23 Elever i fristående skolor med 16,9 procent, följd av med 14,6 procent, har högsta andelen elever i fristående skolor. Även, och ligger högt över rikssnittet som är 8,3 procent. ligger i paritet med rikssnittet. och har en mycket låg andel elever i fristående skolor. Alla kommuner utom uppvisar en liten ökning jämfört med föregående år. Därmed fortsätter Södertörnskommunerna att följa rikstrenden, där allt fler elever väljer fristående skolor. Elever i annan kommun Andelen elever i annan kommun är betydligt lägre än andelen i fristående skolor både för Södertörnskommunerna och för riket som helhet. Samtliga kommuner förutom har högre andel elever i annan kommun än rikssnittet. Skillnaderna mellan kommunerna är små, det rör sig enbart om några procentenheter, från 0,8 4,1. Endast har större andel elever i andra kommuner än i fristående skolor. Andelen elever i annan kommun ökar i alla kommuner utom och, där den sjunkit något. Sammantaget visar det sig att det är större andel elever, än föregående år, som väljer fristående eller annan kommuns skolor i samtliga kommuner utom. Sammanfatting Den strukturella faktor som tycks ha allra störst betydelse för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Där är samvariationen med elevernas meritvärden mycket tydlig. Det framgår inte lika tydligt att utländsk bakgrund i sig påverkar resultaten negativt. Däremot visar annan statistik att det har stor betydelse om hela skolgången skett i svensk skola och hur andra bakgrundsfaktorer ser ut, t ex skolbakgrund i hemlandet för nyinflyttade och olika socioekonomiska faktorer. Det finns inte heller något direkt samband mellan lärartätheten och andelen elever som uppnått målen. Däremot kan sägas att det finns en viss samvariation mellan lärartätheten och andelen elever med utländsk bakgrund. Kommuner med högre andel elever med utländsk bakgrund har en högre lärartäthet, vilket är att vänta. och avviker från detta mönster genom att ha en relativt högre lärartäthet. Andelen elever i fristående skolor eller i annan kommuns skolor tycks inte påverka resultaten i nämnvärd grad. 21

24 Bilaga 1 Punkt 5 Kostnad per elev 2006 Kommun/År Kostnad totalt Dito i fast prisläge Undervisning Lokaler Kr/elev Kr/elev Kr/elev procent Kr/elev procent , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,49 Definitioner Kostnad per elev totalt Total kostnad (inkl fördelade kommungemensamma och övergripande kostnader) dividerad med antal elever. Kostnad per elev för undervisning Kostnad (främst löner) för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnad för lärare under tid för kompetensutveckling liksom lönekostnad för eventuell vikarie. Kostnaden dividerad med antal elever. Kostnad per elev för lokaler Kostnad för lokaler och inventarier för grundskolans verksamhet inkl fastighetsskötsel (ej övriga vaktmästartjänster och städning) dividerad med antal elever. 22

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2008 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Södertörns nyckeltal för grundskolan 2008 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 2 2. Inledning 5 3. Metod 7 4. Resultat 8

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Måttbandet nr 224 december 2012

Måttbandet nr 224 december 2012 1 Måttbandet nr 224 december 2012 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2012 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade SALSA-värden för betygsresultat skolår 9 juni 2012 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Måttbandet nr 215 december 2011

Måttbandet nr 215 december 2011 Måttbandet nr 215 december 2011 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2011 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade Salsavärden för betygsresultat skolår 9 juni 2011 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2014 Grundskolan Södertörns nyckeltal 214 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning... 3 2. Inledning... 6 3. Metod... 8 4.

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014. LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 1 (16) Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren. Göran Haag LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Meritvärdet

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november 2016 2.0 Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2015

SKL:s Öppna jämförelser 2015 1 Bo Gertsson 2015-04-27 27 april 2015 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för nionde året: SKL:s Öppna jämförelser 2015 Grundskola Lägre resultat i Staffanstorps kommun jämfört tidigare

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs.

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs. Under vårterminen 2014 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 liksom betygssättning i grundskolans åk 6 och 9, gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på nämnds- och verksamhetsnivå

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Slutbetyg med Salsa, grundskolan årskurs 9 vårterminen 2014 Betygsstatistik höstterminen 2014 Elionor Briling Verksamhetsuppföljningen Slutbetyg grundskola årskurs 9

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2013

SKL:s Öppna jämförelser 2013 1 Bo Gertsson 2013-04-10 I vecka 15/2013 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året: SKL:s Öppna jämförelser 2013 Grundskola Staffanstorps kommun en effektiv grundskolekommun som

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4

Läs mer

KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE GRUNDSKOLAN 2011 RAPPORT UR ETT KOMMUNSTYRELSEPERSPEKTIV

KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE GRUNDSKOLAN 2011 RAPPORT UR ETT KOMMUNSTYRELSEPERSPEKTIV KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE GRUNDSKOLAN 2011 RAPPORT UR ETT KOMMUNSTYRELSEPERSPEKTIV RAPPORT FRÅN NÄTVERKET 3KV(H) Kalmar Kommun, Karlskrona kommun, Kristianstad kommun och Växjö kommun samt (Halmstad

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012 Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 6 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-61 Resultat- och indikapalett Trädgårdsstadsskolan

Läs mer

Kommun Kommunkod

Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Augustenborgsskolan Ystadvägen 50 21445 MALMÖ Tel 040-6727370 Fax 040-346701 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128000101 Skolid 2117

Läs mer

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Lindängeskolan Munkhättegatan 151 21574 MALMÖ Tel 040-346608 Fax 040-343022 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128006701 Skolid 2171

Läs mer

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 2016-03-07 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...

Läs mer

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors.

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors. Skolblad avseende Grämestaskolan Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kramfors Kommunkod 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 76249351 http://www.kramfors.se Skolbladet presenterar

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Kyrkbyns skola Skolgatan 4 79430 ORSA Tel Fax www.orsa.se Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Orsa 2034 Skolform Grundskola Skolenhetskod 203400201 Skolid 03945 Skolbladet presenterar

Läs mer

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 Jämförelser av relationen mellan provbetygen och vårterminsbetygen i årskurs 6 görs i svenska,

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Hågadalsskolan Granitvägen 14 C 752 UPPSALA Tel Fax www.hagadalsskolan.uppsala.se Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Uppsala 0380 Skolform Grundskola Skolkod 038000403 Skolid 00789 Skolbladet

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Ekhammarskolan Skolvägen 20 19634 KUNGSÄNGEN Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands-Bro 0139 Grundskola 92284588 http://wwwupplands-brose/barn-och-utbildning/barn-och-unga-6-16-ar/kom

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Dnr 2010/BUN Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun

Dnr 2010/BUN Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun Dnr 2010/BUN 0045-41 Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun Läsåret 2008/2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FÖRKORTNINGAR I DIAGRAM... 3 SAMMANFATTNING... 4 LÄRARHÖGSKOLANS UTVÄRDERING I MATEMATIK,

Läs mer

Betygsstatistik slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun

Betygsstatistik slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun Betygsstatistik 2016 - slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun Örebro 2016-06-21 Generellt - I betygsstatistiken ingår i de flesta sammanställningar resultat från alla avgångselevers slutbetyg. Det innebär t

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fortsatt arbete... 6 Barn... 7 Antal barn i förskola och andel små barn... 7 Servicegrad...

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Torups skola Bosgårdsvägen 12 341 TORUP Tel Fax wwwhyltese/torup Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Hylte 1315 Skolform Grundskola Skolkod 1315001 Skolid 02355 Skolbladet presenterar

Läs mer

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge

Läs mer

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1, 2011 A. av de nationella målen Måluppfyllelse alla ämnen alla årskurser Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9 Andel elever i 1-6 och 7-9 som

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Stefan Melén 2014-03-23 Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande. Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där?

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Analyserna syns även i Stratsys.

Analyserna syns även i Stratsys. Materialet redovisar resultaten för vårterminen 2014 gällande betyg - elever i grundskolans åk 6 och 9 samt gymnasieskola och vuxenutbildning nationella prov - åk 3, 6 och 9 Resultaten som presenteras

Läs mer

Skolblad avseende Unnaryds skola. Faktaruta. Norra vägen UNNARYD Tel Fax. Hylte Kommunen. Kommunkod. Skolenhetskod

Skolblad avseende Unnaryds skola. Faktaruta. Norra vägen UNNARYD Tel Fax. Hylte Kommunen. Kommunkod. Skolenhetskod Skolblad avseende Unnaryds skola Norra vägen 22 31083 UNNARYD Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Hylte 15 Skolform Grundskola Skolenhetskod 28921911 http://www.hylte.se/unnaryd Skolbladet presenterar

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Grundskolans resultat

Grundskolans resultat Grundskolans resultat Innehåll: Resultat Falkenberg och riket över tid: Meritvärde, elever som når mål i alla ämnen, nationella prov, behöriga till gymnasiet. Sid 2 7. Resultat Falkenberg 2011: Meritvärde,

Läs mer