Södertörns Nyckeltalsgrupp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södertörns Nyckeltalsgrupp"

Transkript

1 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2008 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

2 Södertörns nyckeltal för grundskolan Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 5 3. Metod 6 4. Resultat Elevernas behörighet till gymnasieskolan Behörighet flickor och pojkar Skillnad mellan skolorna i kommunerna Elever som uppnått målen i alla ämnen Måluppfyllelse flickor och pojkar Skillnad mellan skolorna i kommunerna Genomsnittligt meritvärde Meritvärde flickor pojkar Skillnad mellan skolorna i kommunerna Förväntade och faktiska meritvärden Elevernas meritvärde och fristående skolor Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Sammanfattande diskussion om betygsresultat Ekonomiska förutsättningar Strukturella faktorer Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Elever med utländsk bakgrund Kön Lärartäthet och lärarbehörighet Tabellbilaga 26 Antal elever i genomsnitt respektive år (2) Andel behöriga elever pojkar och flickor i kommunala skolor läsåret 2007/2008 (procent) (4.1) Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor läsåret 2007/2008 (4.3) Kostnad per elev (5) Antal elever behöriga till gymnasiet 2008 utifrån bakgrund (endast elever med meritvärde > 0) (6.2) Lärartäthet åren 2006 till 2008 (lärare/100 elever) (6.4)... 28

3 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning Nyckeltalsrapporten visar på skillnader i resultat, större och mindre, mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner. En av kommunernas viktigaste uppgifter vad gäller skolan är att se till att eleverna får samma möjligheter att lyckas i sina studier oavsett var i kommunen man bor och i vilken skola man går. Rapporten visar på i vilken utsträckning man lyckats med detta. Från kommunernas egna kartläggningar, som inte redovisas i denna rapport, vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan elevgrupper/klasser inom en och samma skola. Vi ser skillnader i resultat och vi ser att olika bakgrundsfaktorer påverkar dem, men vi ser också att en del skolor lyckas nå bra resultat trots att skolan ligger i ett socioekonomiskt tungt område och/eller trots att man har många flerspråkiga elever. Vi ser också skolor där pojkar och flickor når lika goda resultat. Vad skiljer dessa skolor från dem som inte lyckas lika bra? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa: Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation Pedagoger med höga förväntningar Fokus på elevers kunskaper och resultat Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever för det stöd de behöver. Andra frågor att ställa sig kan vara: Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor? Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen? Hur används modern teknik för att förstärka inlärning? 1

4 Behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga till gymnasieskolan procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Jämfört med 2007 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. Huddinge är den Södertörnskommun som har den största minskningen. I sju av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. Det är stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan skolorna i kommunerna. Störst skillnader finns i Haninge och Södertälje. I Haninges skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 57 och 100 procent, i Södertälje mellan 52 och 94 procent. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga. 2

5 Meritvärde Genomsnittligt meritvärde Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Haninge och Salem har haft en uppåtgående trend när det gäller genomsnittligt meritvärde de senaste tre åren. Övriga kommuners resultat har gått både upp och ned under perioden Nykvarn, Salem och Tyresö visar stora ökningar jämfört med 2007 års resultat. I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2008, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket var skillnaderna mellan könen störst i Nynäshamn och minst i Nykvarn. Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka. Där har de stora friskolorna attraherat elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än föräldrarnas i de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är, som tidigare visats, inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 11 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 5 och 16 procentenheter för meritvärdet). Ekonomiska förutsättningar Kostnaderna per elev har ökat i alla kommuner utom Nykvarn jämfört med Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar samtidigt i samtliga kommuner. Det såg i stort likadant ut föregående år. Är resursökningen en medveten satsning eller är det helt enkelt problem för kommunerna att anpassa organisationen? 3

6 Totalkostnad per elev (inkl lokalkostnader) Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden för undervisning (Haninge) och den som har den lägsta kostnaden (Nynäshamn) skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. Nynäshamn har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. Strukturella förutsättningar Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan. I två av Södertörnskommunerna, Tyresö och Salem, är föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå ungefär densamma som för hela riket. Huddinge, Nykvarn och Nynäshamn ligger strax under riket. Botkyrka har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Det finns också en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. Botkyrka och Södertälje har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena. Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt, då det är så många faktorer som påverkar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund, vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är viktiga faktorer. De som kommit före 6-års ålder har ungefär samma meritvärde som barn som är födda i Sverige. De sämsta förutsättningarna har elever som kommit till Sverige efter årskurs 6. 4

7 2. Inledning Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid. Arbetsgruppen har bestått av Ulrica Andersson (Tyresö), Anita Elenius och Stefan Sundbom (Södertälje), Ola Forsberg och Jörgen Lundkvist (Salem), Margareta Bergman och Kjell-Åke Ellström (Nynäshamn), Per Jonsson (Nykvarn), Tomas Johansson och Susanne Ståhlberg (Huddinge), Anders Magnusson (Botkyrka) och Jonas Beilert och Karin Reschke (Haninge). Annette Hedlin (Botkyrka) har varit ordförande och sammankallande. Kommunerna är sinsemellan olika både beträffande storlek och kommuntyp. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Salem och Tyresö är förortskommuner. Södertälje räknas till större städer och Nynäshamn och Nykvarn hör till kategorin pendlingskommuner. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen speciellt vid analys av värden angivna i procent. I en liten kommun kan en procent betyda en elev medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever. Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren Som framgår av diagrammet har antalet elever minskat för varje år i alla kommuner utom Nykvarn, där elevantalet ökade 2007 (se även tabell i bilagan). Elevantal åren Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nyckeltalsgruppens arbete Ett av syftena med nyckeltalsarbetet är att ge möjligheter till ett kollegialt erfarenhetsutbyte kring de olika verksamheterna. I grundskolegruppen ser vi möjligheter att dra en ökad nytta av gruppens samlade kompetens och erfarenhet genom att starta nyckeltalsarbetet redan under hösten det år nyckeltalsrapporten avser. Genom att göra så kan vi använda oss av den gemensamma resultatanalysen i respektive kommuns eget analysarbete inför årsredovisning och kvalitetsredovisning. Den nuvarande arbetsprocessen ligger för sent för att kunna vara till motsvarande nytta för gruppens medlemmar. 5

8 3. Metod Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet Framtagande av nyckeltal Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid Test av samvariation mellan olika nyckeltal Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat: Resultat Behörighet till gymnasieskolan (4.1) Behörighet flickor och pojkar (4.1.1) Skillnad i behörighet mellan skolorna (4.1.2) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2) Måluppfyllelse flickor och pojkar (4.2.1) Skillnad i måluppfyllelse mellan skolorna (4.2.2) Genomsnittligt meritvärde (4.3) Meritvärde - flickor och pojkar (4.3.1) Skillnad i meritvärde mellan skolorna (4.3.2) Förväntade och faktiska meritvärden (4.4) Elevernas meritvärde och fristående skolor (4.5) Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg (4.6) Ekonomiska förutsättningar Kostnad och lokalyta per elev (5) Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2) Kön (6.3) Lärartäthet och lärarbehörighet (6.4) Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från Skolverkets jämförelsedatabas och från SIRIS. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg. 6

9 4. Resultat 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel behöriga till gymnasieskolan procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan har Nykvarns kommun, där 95,3 procent av eleverna nådde behörighet Nykvarn låg högst på Södertörn även 2006 och Näst högst andel hade Nynäshamn, med 91,7 procent behöriga. Lägst andel behöriga elever hade Södertälje (77,5 procent). I Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge nådde en lägre andel elever gymnasiebehörighet än i riket. Jämfört med 2007 års resultat har andelen elever med behörighet ökat i Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö, men minskat i övriga Södertörnskommuner. Haninge och Södertälje har haft en neråtgående trend de senaste åren Behörighet flickor och pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått behörighet till gymnasieskolan. Ett positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga. 7

10 Differens mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan år procentenheter Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket I sju av åtta Södertörnskommuner var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. De största skillnaderna mellan åren visar i allmänhet de minsta kommunerna Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun där högst andel elever nådde gymnasiebehörighet och den skola som hade kommunens lägsta andel behöriga avgångselever Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst andel behöriga procent Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel behöriga i kommunen Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Störst skillnader mellan skolorna inom kommunen visar Haninge och Södertälje, där skillnaden mellan de skolor som har högst respektive lägst andel elever med gymnasiebehörighet var över 40 procentenheter. I Haninges skolor varierade andelen behöriga elever mellan 57 och 100 procent, i Södertälje mellan 52 och 94 procent. I de minsta kommunerna är skillnaderna minst. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att 8

11 någon eller några skolor ligger markant under de övriga. I Haninge skiljer det drygt 20 procentenheter mellan skolan med lägst resultat och skolan med näst lägst. I Södertälje har tre skolor en andel behöriga som ligger mellan ungefär 18 och 26 procentenheter lägre än den skola som har närmast högre resultat. Om man tittar på samtliga kommuners resultat, ligger skolorna med de bästa resultaten mycket nära varandra i resultatnivå. Andelen gymnasiebehöriga vid den skola som nått kommunens högsta resultat varierar mellan 94 och 100 procent. De stora skillnaderna finns mellan de skolor som har lägst andel behöriga, där andelen varierar från 52 till 94 procent. 4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen Ett kompletterande resultatmått är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår). Andel elever som nått målen i alla ämnen procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Andelen elever som nått målen i alla ämnen varierar kraftigt mellan södertörnskommunerna. Högst andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen har Nykvarn, där 87 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen Även Salem ligger långt över rikssnittet, som var 76 procent. Tyresö och Huddinge ligger nära rikssnittet, medan övriga södertörnskommuner ligger lägre än riket. Lägst andel godkända i alla ämnen har Södertälje och Haninge med 65 respektive 66 procent. Botkyrka, Nykvarn och Salem har förbättrat sina resultat stadigt under de tre senaste åren, medan Huddinge, Nynäshamn och Södertälje visar neråtgående trender. 9

12 4.2.1 Måluppfyllelse flickor och pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen flickor respektive pojkar som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Positivt värde visar att en högre andel av flickorna blev godkända i alla ämnen. Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen procentenheter Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket I de södertörnskommuner där störst andel av eleverna nått målen i alla ämnen, Huddinge, Nykvarn, Salem och Tyresö, var skillnaden i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar liten. I övriga kommuner når flickorna godkända resultat i högre grad än pojkarna. Några tydliga trender över tid är svåra att urskilja, och särskilt i de mindre kommunerna är skillnaderna stora från ett år till ett annat Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den skola i respektive kommun där högst andel nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Endast kommunala skolor ingår i jämförelsen. Skolor med högst respektive lägst andel elever som nått målen i alla ämnen procent Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel som nått målen i alla ämnen i kommunen Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Skillnaden mellan skolorna inom en kommun är generellt sett stora. Störst variation är det i Haninge kommun, där hela 64 procentenheter skiljde 10

13 mellan högsta och lägsta resultat. Minst är skillnaden, liksom förra året, i Tyresö (14 procentenheter). Om man jämför resultaten vid de skolor där flest elever nådde målen i respektive kommun, är skillnaderna kommunerna emellan relativt små, från 86 procent i Tyresö till 100 procent i Salem. Lägstaresultaten skiljer sig däremot mycket åt. I Haninge nådde 29 procent av eleverna vid skolan med lägst måluppfyllelse minst godkänt betyg i samtliga ämnen, medan motsvarande resultat i Nykvarn var 76 procent. 4.3 Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänt = 10, Väl godkänt = 15 samt Mycket väl godkänt = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte. Genomsnittligt meritvärde Botkyrka Huddinge Nynäshamn Södertälje Riket Högst genomsnittligt meritvärde vid kommunens skolor hade Salem även detta år, där genomsnittet låg på 223 poäng. Salem, Tyresö (214 poäng) och Nykvarn (213 poäng) var de enda kommunerna på Södertörn vars genomsnittliga meritvärde 2007 låg över rikets 208 poäng. Lägst meritvärde hade Södertälje och Botkyrka som båda nådde 197 poäng. Haninge och Salem är de enda kommunerna där meritvärdet har ökat tre år i rad. Alla kommuner har förbättrat sitt meritvärde sedan föregående år förutom Huddinge (-1p) och Botkyrka (+-0p) Meritvärde flickor pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde. Positivt värde innebär att flickornas meritvärde var högre än pojkarnas. 11

14 Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år Procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2008, liksom de haft de tre föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2008 i Nynäshamn (16,2 procent) och Haninge (13,7 procent), minst i Nykvarn (5,2 procent). Hälften av Södertörnskommunerna visar en ökad könsskillnad 2008 jämfört med 2007 och hälften en minskad. I de två minsta kommunerna, Salem och Nykvarn varierar resultaten mycket över tid, vilket förmodligen förklaras av kommunernas storlek Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst genomsnittligt meritvärde och den skola som hade kommunens lägsta genomsnittliga meritvärde Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst genomsnittligt meritvärde Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Genomsnittligt meritvärde i kommunen Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Störst skillnad mellan skolan med högsta genomsnittliga meritvärde och den med det lägsta värdet hade Haninge kommun, 66 poängs skillnad. Här ligger den skola som har lägst genomsnittligt värde avsevärt under kommunens övriga skolors meritvärde. Den skola som har näst lägst 12

15 genomsnittligt meritvärde har 28 poäng högre än den med det lägsta värdet. Minsta skillnaden hade Nynäshamns kommun, 20 poäng mellan lägsta och högsta genomsnittliga meritvärde. Sett över hela Södertörnsgruppen är variationen mellan de högsta resultaten betydligt större beträffande meritvärdet, än i de övriga betygsresultaten. De skolor som hade högst genomsnittligt meritvärde i sin kommun ligger mellan 211 poäng och 256 poäng. De skolor som hade lägst genomsnittligt meritvärde i sin kommun hade mellan 159 och 205 poäng. 4.4 Förväntade och faktiska meritvärden Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ. SALSA avvikelse meritvärde Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö De kommuner vars faktiska meritvärde låg mest över det modellberäknade 2008 var Salem och Nykvarn. Även Tyresö, Huddinge och Nynäshamn hade meritvärden som låg över de modellberäknade. Mest under det modellberäknade värdet låg Södertälje kommuns meritvärde. Flera kommuner visar på stora pendlingar över tid i sina SALSA-värden. Man ligger en bra bit över det modellberäknade värdet ett år, och under nästa år eller tvärtom. Mest stabilt värde i förhållande till det modellberäknade har Nynäshamn och Huddinge haft under de senaste tre åren. Salem har haft en uppåtgående trend under dessa år, och ligger 2008 högt över det modellberäknade värdet. I Södertälje råder det omvända förhållandet deras värde sjönk 2007 och sjunker ytterligare ett steg

16 4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor med år 9 i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2007/2008. Nykvarn och Nynäshamn hade inga fristående skolor med skolår 9. Södertälje hade nio fristående skolor, varav flera små. Botkyrka hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade varsin. Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2007 Antal fristående skolor Antal elever i år 9 Botkyrka Haninge 1 95 Huddinge 1 89 Nykvarn 0 0 Nynäshamn 0 0 Salem 1 22 Södertälje Tyresö 1 1 År 2006 År 2007 År 2008 Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. fristående skolor fristående skolor fristående skolor Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka. Där har de stora friskolorna attraherat barn/elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen. 14

17 4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Syftet med det nationella provsystemet skall bland annat vara att vara att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola. Diagrammet nedan visar den genomsnittliga skillnaden i procentenheter mellan andelen elever som nått minst Godkänt på nationella ämnesprov och som fått minst Godkänt i slutbetyg för åren Genomsnittlig skillnad mellan elever som fått minst G i betyg på nationella ämnesprov och som fått minst G i slutbetyg åren procentenheter Engelska Matematik Svenska Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Både i riket och på Södertörn finns skillnader mellan elevernas resultat på de nationella proven och elevernas slutbetyg. Avvikelsen är störst i matematik. I samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket, var det en högre andel elever som fick minst godkänt i slutbetyg än som fick minst godkänt i provbetyg. I engelska är förhållandet det omvända. Det är i samtliga kommuner utom Nykvarn en högre andel elever som når minst godkänt provresultat i nationella prov än som får minst godkänt i slutbetyget i ämnet. Avvikelsen är störst i Södertälje och minst i Nynäshamn. I svenska varierar resultaten mellan kommunerna. De flesta kommuner har en större andel elever med minst godkänt i slutbetyg än provresultat i nationella prov. Avvikelsen mellan resultat på nationella prov och betyg i svenska är förhållandevis liten om man jämför de tre ämnena. I Salem, 15

18 Haninge och i viss mån även Södertälje är förhållandet att fler uppnår minst godkänt på nationella prov än i betyg. I övriga kommuner är det fler elever som får minst godkänt betyg än det är på det nationella provet. Tendenserna som framgår i diagrammet ovan gäller över tid vilket är intressant, endast i något enstaka fall skiljer sig mönstret mellan åren. Orsakerna till att de gemensamma variationerna verkar vara konstanta borde vara av intresse att diskutera. I engelska kan lärarnas tendens att sätta lägre betyg än resultat på nationella prov bero på att det finns en diskrepans mellan vad lärarna förväntar sig utifrån kursplanen och nivån på de nationella proven. I matematik är förhållandet samma men omvänt. Många lärare uttrycker att svårighetsgraden på det nationella provet ligger högre än vad som förväntas enligt betygskriterierna i kursplanen. 4.7 Sammanfattande diskussion om betygsresultat Nyckeltalsrapporten visar på skillnader i resultat, större och mindre, mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner. En av kommunernas viktigaste uppgifter vad gäller skolan är att se till att eleverna får samma möjligheter att lyckas i sina studier oavsett var i kommunen man bor och i vilken skola man går. Rapporten visar på i vilken utsträckning man lyckats med detta. Från kommunernas egna kartläggningar, som inte redovisas i denna rapport, vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan elevgrupper/klasser inom en och samma skola. I rapporten tar vi upp och beskriver skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, skillnader i resultat som följd av olikheter i socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer och skillnader i resultat som följd av olikheter i språklig bakgrund. I materialet kan man se att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är större ju högre kravnivån blir. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden däremot större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 11 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 5 och 16 procentenheter för meritvärdet). I de kommuner som har stora skillnader mellan högst och lägst resultat ligger skolorna med de lägsta resultaten i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. En förklaring till skillnaderna kan då vara att elever med höga betyg oftare har tillgång till de stödsystem som utgörs av studietradition i hemmet och tillgång till det språk och den sociala bakgrund som liknar skolans koder, och svackor i studieengagemang kan bromsas upp av dessa faktorer. Elever från andra miljöer kan vara mer beroende av skolans förmåga att anpassa, motivera och entusiasmera. I vårt system med val av skola blir skolor med låga resultat, oftast i områden med en befolkningsstruktur med många familjer med sämre resurser, mycket utsatta. Ofta förlorar de skolorna duktiga elever, vilket leder till sämre resultat och att man förlorar fler elever. Man hamnar i en ond spiral, och en viktig fråga för kommunerna att ställa sig är hur man kan stödja skolor för att bryta en sådan trend. 16

19 Under 6.2 redovisas och analyseras skillnader i resultat beroende på språklig bakgrund och tid i svensk skola. Vi ser skillnader i resultat och vi ser att de olika bakgrundsfaktorerna påverkar dem, men vi ser också att en del skolor lyckas nå bra resultat trots att skolan ligger i ett socioekonomiskt tungt område och/eller trots att man har många flerspråkiga elever. Vi ser också skolor där pojkar och flickor når lika goda resultat. Vad skiljer dessa skolor från dem som inte lyckas lika bra? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa: Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation Pedagoger med höga förväntningar Fokus på elevers kunskaper och resultat Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever för det stöd de behöver. Andra frågor att ställa sig kan vara: Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor? Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen? Hur används modern teknik för att förstärka inlärning? 17

20 5. Ekonomiska förutsättningar En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev. Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i tabellbilagan. Totalkostnad per elev (inkl lokalkostnader) Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Totalkostnad per elev ökade 2008 jämfört med 2007 i samtliga kommuner utom Nykvarn. Å andra sidan har Nykvarn den högsta kostnaden per elev både 2007 och I de flesta kommunerna (5 av 8, Nynäshamns nivå var oförändrad) ökade även kostnaden per elev mellan 2006 och Det är ganska stor spridning på totalkostnaden per elev mellan kommunerna. Nykvarn har högst kostnad 2008 med ca 86 tkr/elev medan Nynäshamn har den lägsta kostnaden på ca 72 tkr/elev. Medelkostnaden i riket 2008 var ca kr (Göteborgs kommun ej medräknad, då kostnaden ej rapporterats när detta skrivs). Man kan inte dra några uppenbara slutsatser kring detta, inte heller finna vetenskapligt understödd korrelation mellan kostnad per elev och kunskapsresultat. 18

21 Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Undervisning Lokaler Övrigt Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som 2008 har den högsta kostnaden (Haninge) och den som har den lägsta kostnaden (Nynäshamn) skiljer det dock 9000 kr/elev. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Nykvarn har som enda kommun minskat kostnaden per elev för undervisning från Kostnaderna för lokaler och övrigt visar något större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. Nynäshamn har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. Lokalyta per elev i grundskolan kvm/elev Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Salem har redovisat en kraftigt ökad lokalyta per elev mellan 2007 och Troligen beror det på att en skola i kommunen haft en kraftig minskning av antalet elever under året, samt att en ny fristående skola tagit över ett helt spår från årskurs 1-3 från en annan av kommunens skolor. Även Nynäshamn har en ökad lokalyta per elev Övriga kommuner ligger på en oförändrad nivå 2008 jämfört med Det kan tyda på att kommunerna har anpassat lokalytan till den minskade elevantalet. 19

22 6. Strukturella faktorer 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att barnen lyckas i skolan. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 och föräldrars utbildningsnivå enligt SALSA Meritvärde ,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 Utbildningsnivå Rikssnitt Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Meritvärde Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå I två av Södertörnskommunerna, Tyresö och Salem, är föräldrarnas utbildningsnivå ungefär densamma som för hela riket. Huddinge, Nykvarn och Nynäshamn ligger strax under riket. Botkyrka har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Däremot säger nivåerna i diagrammet inget om kommunernas prestationer i sig. 6.2 Elever med utländsk bakgrund De två diagrammen på nästa sida visar dels utvecklingen av andelen elever med utländsk bakgrund (elever vars båda föräldrar är födda utomlands) i kommunerna under åren , dels andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands respektive är födda i Sverige. 20

23 Andel elever med utländsk bakgrund % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel elever med utländsk bakgrund i åk % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Födda utomlands Födda i Sverige Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat något i hälften av Södertörnskommunerna. I Botkyrka har nu hälften av eleverna utländsk bakgrund. Botkyrka och Södertälje är de två kommuner i Sverige, förutom Pajala, som har störst andel elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Den största procentuella ökningen har skett i Nynäshamn, där andelen ökat från 9 procent till 13 procent av eleverna. Det finns en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. Botkyrka och Södertälje har högst andel elever med utländsk bakgrund och har också de lägsta meritvärdena. När det däremot gäller det motsatta förhållandet, låg andel elever med utländsk bakgrund och höga meritvärden, finns bland Södertörnskommunerna ingen tydlig samvariation. Utländsk bakgrund i sig är inte någon stark faktor när man ska förklara skillnader i resultat. I det andra diagrammet ovan görs en uppdelning mellan elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och födda utomlands. Där kan man se att det visserligen är Botkyrka och Södertälje som har den största andelen elever som är födda utomlands, men skillnaden mot flera av de andra kommunerna är inte så stor. När man däremot ser på andelen elever födda i Sverige är skillnaderna stora. 21

24 Variationen i språknivå i svenska kan vara stor i båda dessa grupper, men inom delvis olika spann. Många i gruppen födda i Sverige har svenska som sitt andraspråk, på olika nivåer, men det finns också elever från familjer där man huvudsakligen talar svenska. Variationen i gruppen födda utomlands kan vara ännu större, alltifrån nyanlända elever med inga eller mycket begränsade kunskaper i svenska till elever som är andraspråkstalare på avancerad nivå. Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt. Det är så många faktorer som påverkar att resultatet under vissa omständigheter lika gärna kan bli det motsatta. Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och också om de har tidigare skolgång bakom sig är andra viktiga faktorer. Följande diagram visar hur stor andel av eleverna som blev behöriga till gymnasiet efter bakgrund och ålder vid ankomst till Sverige i de fyra Södertörnskommuner som har högst andel elever med utländsk bakgrund. Behöriga till gymnasiet 2008 efter bakgrund 100,0 80,0 procent 60,0 40,0 20,0 0,0 Botkyrka Haninge* Huddinge* Södertälje Riket Svensk, född i sverige Född utomlands, kom till Sverige 0-6år Född i Sverige, utländsk bakgrund Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år Född utomlands, kom till Sverige år Född utomlands, kom till Sverige13 år - * Andelen elever som blev behöriga till gymnasiet i gruppen Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år i Haninge och Huddinge var för få för att visas i statistiken. Grafen för riket visar att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och elever som är födda utomlands men flyttade till Sverige före skolåldern blivit behöriga till gymnasiet i lika stor utsträckning. För elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige under grundskoletiden är resultaten dock lägre, och dramatiskt mycket lägre för de som kommit under mellanstadie- och högstadieåldern. Detta är dock inte förvånande, och bekräftas av den forskning som visar att det i allmänhet tar 6-8 år innan eleverna har utvecklat sitt andraspråk till ett fungerande undervisningsspråk. Att komma tidigt under skolgången är alltså ofta gynnsamt. Samtidigt kan äldre elever ha förkunskaper och studieerfarenheter som underlättar för dem att tolka och förstå den svenska skolans arbetssätt innan de behärskar svenska fullt ut. Omvänt kan uppehåll i skolgången eller erfarenhet av ett 22

25 skolsystem där arbetssättet skiljer sig väsentligt från det svenska, påverka möjligheterna till måluppfyllelse negativt. Faktorn föräldrars utbildningsnivå, som innefattar till exempel studietraditioner och påverkar synen på utbildning, är förstås även för elever med utländsk bakgrund en av de starkaste bakgrundsfaktorerna. Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att ha gått i svensk förskola är gynnsamt för språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan. När man studerar graferna för kommunerna i diagrammet ovanför följer de grovt sett grafen för riket, men det finns skillnader i hur stor utsträckning eleverna i de olika grupperna blivit behöriga. Skillnaderna måste tolkas försiktigt då elevantalet i undergrupperna är mycket litet, förutom i gruppen Svensk, född i Sverige (se tabellbilagan), men det vore intressant att närmare undersöka de skillnader som finns i organisation och arbetssätt i kommunerna vad gäller förberedelsegrupper, modersmålsundervisning, svenska som andraspråksundervisning, studiehandledning, ämnesundervisning på modersmålet och språkutvecklande undervisning i allmänhet och i vilken mån de gör skillnader i resultaten. Vi kan dock redan nu konstatera att i ett flertal av Södertörnskommunerna är studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet på många håll en underutnyttjad form av stöd till flerspråkiga elever som inte kommit så långt i sin andraspråksinlärning att det svenska språket fungerar fullt ut som undervisningsspråk. Studiehandledning innebär att eleverna får stöd i exempelvis matematik, kemi, fysik eller samhällskunskap på sitt modersmål. Med hjälp av studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet kan elevens studietakt höjas i jämförelse med om undervisning bara erbjuds på svenska och borde rimligen leda till att skolornas kunskapsresultat förbättras. På detta område finns betydande potential för kommunerna att förbättra sin verksamhet genom att arbeta med resursfördelning, organisation och även attityd till denna form av stöd. 6.3 Kön Elevens kön är en av de faktorer som räknas in i SALSA, då en högre andel pojkar generellt sett sänker betygsresultaten. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är dock olika stora beroende på vilket betygsmått som används. Andelen flickor som är behöriga till gymnasiets nationella program är två procent högre än andelen behöriga pojkar i riket. Även i södertörnskommunerna är könsskillnaderna små beträffande behörigheten, från 7 procents skillnad till flickornas fördel i Nynäshamn till 2 procents bättre resultat för pojkarna i Huddinge. Det går inte att urskilja några samband mellan kommunens totala andel behöriga elever och skillnaden mellan könen. Beträffande andelen elever som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen, finns ingen jämförelsesiffra mellan könen redovisad på riksnivå. I samtliga södertörnskommuner utom Huddinge är det fler flickor än pojkar som når 23

26 målen i samtliga ämnen, som mest en skillnad på 11 procent i Nynäshamn. I Huddinge är det något fler pojkar än flickor som når målen i samtliga ämnen. Här kan möjligen anas ett samband mellan resultat och könsskillnader, då de kommuner som har högst andel elever som nått målen i alla ämnen (Nykvarn, Salem och Tyresö), samtliga visar på små skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Flickorna har högre meritvärde än pojkarna, både i riket och på Södertörn. I riket har flickorna 11 procent högre meritvärden i genomsnitt, på Södertörn mellan 5 och 16 procent högre. Med tanke på de mindre skillnaderna i behörighet och andel godkända i alla ämnen, kan resultatet tolkas som att flickor i högre utsträckning än pojkar når de högre betygen VG och MVG. Under de tre år som årets rapport visar har ingen kommun på Södertörn haft en mindre skillnad till flickornas fördel än de 5 procenten i Nykvarn har 2008, detta samtidigt som Nykvarn når ett av de högsta meritvärdena i regionen under perioden. Även beträffande meritvärdet kan man se att de kommuner som når högst resultat totalt 2008, har små skillnader mellan könen jämfört med de övriga kommunerna. 6.4 Lärartäthet och lärarbehörighet Lärartätheten ligger på en någorlunda konstant nivå i flertalet kommuner såsom Huddinge, Tyresö, Nynäshamn och Botkyrka. I Haninge och Nykvarn går lärartätheten ner 2007 för att 2008 åter uppnå ungefär samma nivå som I Salem stiger lärartätheten för tredje året i rad medan förhållandet Södertälje är omvänt, med en minskad lärartäthet för tredje året i rad. Lärartäthet (lärare/100 elever) 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Vad innebär en förändring från 7,5 till 8 lärare per hundra elever i verksamheten? Det skulle konkret innebära en dubblering av lärartätheten på var fjärde lektion. Variationen mellan skolorna i en kommun kan vara stora, inte minst beroende på hur stora skolorna är och vilka möjligheter man har att nyttja resurserna flexibelt i organisationen. Det innebär att en liten förändring på kommunnivå kan ha stor betydelse på enskilda skolor. 24

27 Kommunövergripande resursgrupper på en skola påverkar också den enskilda skolans lärartäthet. En stor kommun har större möjligheter att optimera resurserna än en liten, vilket också gör jämförelser, både mellan kommunerna och över tid, vanskliga. Lärarbehörighet procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket En ökning av lärarbehörigheten innebär en generell ökning av kompetensen och att fler elever får en behörig lärare i sitt klassrum. På kommunnivå spelar kommunens storlek roll när det gäller förändringar. I en stor kommun representeras varje procent av fler lärare. Förändringar från år till år har alltså något olika betydelse beroende på hur stor kommunen är. Lärarbehörigheten går tillbaka något i samtliga kommuner utom Huddinge som ökar något. I Haninge är minskningen störst. I Nynäshamn är lärarbehörigheten lägst. Södertörnskommunerna skiljer sig från riket som har haft en ökad lärarbehörighet tre år i rad. På kommunnivå framgår inget tydligt samband mellan lärartäthet/lärarbehörighet och uppnådda kunskapsresultat. Därmed inte sagt att lärarnas behörighet och lärartäthet inte har betydelse för elevernas resultat. Detta kan urskiljas tydligare på en lägre nivå så som skol- och klassnivå vilket inte presenteras i denna rapport. 25

28 Tabellbilaga Antal elever i genomsnitt respektive år (2) År Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel behöriga elever pojkar och flickor i kommunala skolor läsåret 2007/2008 (procent) (4.1) Kommun Samtliga Flickor Pojkar Botkyrka 81, Haninge 83, Huddinge 87, Nykvarn 95, Nynäshamn 91, Salem 90, Södertälje 77, Tyresö 91, Riket 88, Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor läsåret 2007/2008 (4.3) Kommun Samtliga Flickor Pojkar Botkyrka 199,0 210,9 188,0 Haninge 200,4 213,2 187,5 Huddinge 207,3 215,1 200,8 Nykvarn 212,8 218,7 207,9 Nynäshamn 203,9 218,5 188,1 Salem 222,9 231,3 213,2 Södertälje 199,3 211,7 187,2 Tyresö 214,2 224,6 205,2 Riket 207,5 218,8 196,8 26

29 Kostnad per elev (5) Kommun/År Kostnad totalt Undervisning Lokaler Kr/elev Kr/elev % Kr/elev % Botkyrka , , , , , ,33 Haninge , , , , , ,74 Huddinge , , , , , ,79 Nykvarn , , , , , ,51 Nynäshamn , , , , , ,72 Salem , , , , , ,46 Södertälje , , , , , ,94 Tyresö , , , , , ,08 27

30 Antal elever behöriga till gymnasiet 2008 utifrån bakgrund (endast elever med meritvärde > 0) (6.2) Botkyrka Haninge Huddinge Södertälje Svensk, född i Sverige Född i Sverige, utländsk bakgrund Född utomlands, kom till Sverige 0-6år Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år Född utomlands, kom till Sverige år Född utomlands, kom till Sverige13 år Lärartäthet åren 2006 till 2008 (lärare/100 elever) (6.4) Kommun Botkyrka 8,6 8,7 8,7 Haninge 7,9 7,5 7,8 Huddinge 7,7 8,0 8,0 Nykvarn 8,0 7,4 7,8 Nynäshamn - 7,5 7,5 Salem 8,3 8,5 8,7 Södertälje 8,1 7,8 7,6 Tyresö 7,2 7,4 7,4 Riket 8,3 8,3 8,4 28

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan 6 4.2 Elever

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2009 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 2 2. Inledning 5 3. Metod 7 4. Resultat 8

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2014 Grundskolan Södertörns nyckeltal 214 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning... 3 2. Inledning... 6 3. Metod... 8 4.

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Måttbandet nr 224 december 2012

Måttbandet nr 224 december 2012 1 Måttbandet nr 224 december 2012 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2012 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade SALSA-värden för betygsresultat skolår 9 juni 2012 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november 2016 2.0 Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Måttbandet nr 215 december 2011

Måttbandet nr 215 december 2011 Måttbandet nr 215 december 2011 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2011 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade Salsavärden för betygsresultat skolår 9 juni 2011 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2015

SKL:s Öppna jämförelser 2015 1 Bo Gertsson 2015-04-27 27 april 2015 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för nionde året: SKL:s Öppna jämförelser 2015 Grundskola Lägre resultat i Staffanstorps kommun jämfört tidigare

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014. LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 1 (16) Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren. Göran Haag LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Meritvärdet

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Dnr 2010/BUN Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun

Dnr 2010/BUN Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun Dnr 2010/BUN 0045-41 Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun Läsåret 2008/2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FÖRKORTNINGAR I DIAGRAM... 3 SAMMANFATTNING... 4 LÄRARHÖGSKOLANS UTVÄRDERING I MATEMATIK,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

SKL:s Öppna jämförelser 2013

SKL:s Öppna jämförelser 2013 1 Bo Gertsson 2013-04-10 I vecka 15/2013 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året: SKL:s Öppna jämförelser 2013 Grundskola Staffanstorps kommun en effektiv grundskolekommun som

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kommun Kommunkod

Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Augustenborgsskolan Ystadvägen 50 21445 MALMÖ Tel 040-6727370 Fax 040-346701 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128000101 Skolid 2117

Läs mer

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Lindängeskolan Munkhättegatan 151 21574 MALMÖ Tel 040-346608 Fax 040-343022 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128006701 Skolid 2171

Läs mer

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012 Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 6 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-61 Resultat- och indikapalett Trädgårdsstadsskolan

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 1 Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 2015-09-09 Redaktörer för rapporten Peteris Smitmanis, gymnasiechef, Haninge Britt-Marie Lundberg-Björk, gymnasiechef, Tyresö Annica Sterner, Assistent, Tyresö

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1, 2011 A. av de nationella målen Måluppfyllelse alla ämnen alla årskurser Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9 Andel elever i 1-6 och 7-9 som

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs.

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs. Under vårterminen 2014 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 liksom betygssättning i grundskolans åk 6 och 9, gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på nämnds- och verksamhetsnivå

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 2016-03-07 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun

Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun Dnr 2009/BUN 082-611 Resultatbok för grundskolan i Tyresö kommun Läsåret 2007/08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FÖRKORTNINGAR I DIAGRAM... 3 SAMMANFATTNING... 4 LÄRARHÖGSKOLANS UTVÄRDERING I MATEMATIK,

Läs mer

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Slutbetyg med Salsa, grundskolan årskurs 9 vårterminen 2014 Betygsstatistik höstterminen 2014 Elionor Briling Verksamhetsuppföljningen Slutbetyg grundskola årskurs 9

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

öppna jämförelser grundskola 2011 Bilagor

öppna jämförelser grundskola 2011 Bilagor öppna jämförelser grundskola 2011 Bilagor öppna jämförelser grundskola 2011 Bilagor BILAGA 1 Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete Ett av huvudsyftena med Öppna jämförelser är att den ska stimulera

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 26 oktober 2015 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Ekhammarskolan Skolvägen 20 19634 KUNGSÄNGEN Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands-Bro 0139 Grundskola 92284588 http://wwwupplands-brose/barn-och-utbildning/barn-och-unga-6-16-ar/kom

Läs mer

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Grundskolans resultat

Grundskolans resultat Grundskolans resultat Innehåll: Resultat Falkenberg och riket över tid: Meritvärde, elever som når mål i alla ämnen, nationella prov, behöriga till gymnasiet. Sid 2 7. Resultat Falkenberg 2011: Meritvärde,

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Stefan Melén 2014-03-23 Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX

Läs mer

Betygsstatistik slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun

Betygsstatistik slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun Betygsstatistik 2016 - slutbetyg årskurs 9 Örebro kommun Örebro 2016-06-21 Generellt - I betygsstatistiken ingår i de flesta sammanställningar resultat från alla avgångselevers slutbetyg. Det innebär t

Läs mer

Obligatoriska skolan vårterminen 2012

Obligatoriska skolan vårterminen 2012 Obligatoriska skolan vårterminen 2012 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 Betyg i årskurs 9 Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3 Uppföljning av kunskapskraven för grundsärskolan Stadskontoret

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 Jämförelser av relationen mellan provbetygen och vårterminsbetygen i årskurs 6 görs i svenska,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering

Läs mer

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors.

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors. Skolblad avseende Grämestaskolan Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kramfors Kommunkod 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 76249351 http://www.kramfors.se Skolbladet presenterar

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2016-01-12 Skolverket publicerade i december 2015 resultat från de nationella proven

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Kyrkbyns skola Skolgatan 4 79430 ORSA Tel Fax www.orsa.se Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Orsa 2034 Skolform Grundskola Skolenhetskod 203400201 Skolid 03945 Skolbladet presenterar

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer