ÖPPNA JÄMFÖRELSER Grundskola 2010

Transkript

1 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Grundskola 2010

2

3 öppna jämförelser Grundskola 2010

4 Upplysningar om innehållet: lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Joakim Feldt (projektledare), tel Helena Bjelvenius, tel Mona Fridell, tel Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN: Foto: Casper Hedberg Produktion: Kombinera AB Tryck: Edita, Västerås 2010

5 Förord Denna rapport, Öppna jämförelser Grundskola 2010, är den fjärde i ordningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultat- och resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Rapporterna riktar sig i första hand till kommunledning samt till ledande tjänstemän i kommunerna. Vi hoppas att vi genom att publicera och redovisa resultat och resurser på detta sätt kan stimulera till diskussioner kring skolans måluppfyllelse och väcka frågor som: Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten? Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? Hur bra resultat har våra elever i förhållande till eleverna i andra kommuner? Vad finns att lära av andra kommuner? Tidigare publicerade rapporter i serien har mottagits positivt och används flitigt i kommunerna. I takt med att diskussionerna kring skolans resultat blivit allt mer intensiva har förbundets medlemmar uttryckt önskemål om fördjupade analyser av skolans resultat i landets kommuner. Som ett svar på detta genomförde vi under 2009 en omfattande studie med utgångspunkt i de Öppna jämförelserna. Utifrån ett stort antal djupintervjuer med politiker, förvaltningschefer och rektorer verksamma i kommu

6 ner med goda resultat kunde vi identifiera ett antal områden som utmärker framgångsrika skolkommuner. Studien utmynnade i rapporten, Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Den följdes upp av tre regionala konferenser och ett stort antal mindre seminarier. För att även fortsättningsvis kunna tillgodose våra medlemmars behov av fördjupade analyser och stöd i deras utvecklingsarbete har denna rapport om grundskolan fått en delvis annorlunda utformning jämfört med tidigare år. Nytt för i år är att vi valt att redovisa ett antal indikatorer från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes under hösten Årets rapport innehåller, i likhet med förra året, ett sammanvägt värde av resultaten i respektive kommun. Vi hoppas det kan vara ett stöd till kommunerna både när det gäller att relatera sin grundskoleverksamhet till andra kommuner och för att hitta goda exempel. Tabellbilagan, där samtliga kommuners resultat redovisas, är i stort sett oförändrad samtidigt som vissa andra avsnitt tagits bort eller minskat i omfattning. Genom dessa förändringar hoppas vi kunna tillgodose behovet av att kontinuerligt kunna följa utvecklingen av skolans resultat samtidigt som vi kan ägna mer tid och kraft åt fördjupade analyser och utvecklingsarbete som kan komma förbundets medlemmar till gagn. Vi vill tacka Statistiska centralbyrån och Skolverket som har hjälpt oss att ta fram underlag till denna rapport. Vi vill även tacka de nätverk av kommuner som inkommit med värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer. Rapporten har sammanställts av Joakim Feldt (projektledare), Helena Bjelvenius, Mona Fridell och Thomas Åkerström. Stockholm i april 2010 Håkan Sörman vd, sveriges Kommuner och landsting

7 Innehåll 3 Förord 7 Inledning 9 Kapitel 1 Sammanfattande resultat 13 Kapitel 2 Nya indikatorer Barn och ungas psykiska hälsa 19 Kapitel 3 Hur når man framgång? 19 Vad kännetecknar en framgångsrik skolkommun? 22 Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? 25 Bilaga 1 Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete 25 Analys inom den egna kommunen 26 Att lära av goda exempel 29 Bilaga 2 Vilka indikatorer redovisas i rapporten? 29 Resultatindikatorer 34 Resursindikatorer 38 Bakgrundsfaktorer 41 Bilaga 3 Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet 45 Bilaga 4 Tabeller

8

9 Inledning Öppna jämförelser Grundskola 2010 erbjuder kommunerna ett statistiskt underlag som stimulerar till diskussion och analys av grundskolans verksamhet. Det övergripande syftet är att stödja det pågående utvecklings- och förbättringsarbetet i landets kommuner. Rapporten redovisar skillnader i resultat och resurser för skolverksamheten mellan Sveriges kommuner. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. De flesta indikatorerna utgår från samtliga skolor som är belägna i kommunen oavsett om de är kommunala eller fristående. Rapporten inleds med en kortare sammanfattning där vi lyfter fram resultaten för några av indikatorerna. Nytt för i år är att vi redovisar delar av resultaten från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa (se kapitel 2 samt tabellbilaga för resultat på kommunnivå). I bilaga 2 finns definitioner av varje indikator och även ett resonemang om våra utgångspunkter vid valet av indikatorer. Sist i rapporten finns tabellbilagan som redovisar samtliga indikatorer för varje enskild kommun. Hur kan man då arbeta för att utveckla sin verksamhet och nå bättre resultat? I kapitel 3 presenterar vi slutsatserna från en analys om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner samt redovisar aktuell forskning om ledarskapet i framgångsrika skolor. I bilaga 1 beskrivs också hur man kan använda Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete. Öppna jämförelser Grundskola

10 Kapitel X. Kapitelnamn 8 Öppna jämförelser Grundskola 2010

11 1 KAPITEL Sammanfattande resultat I rapporten presenteras elva resultatindikatorer och sex resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. I detta avsnitt kommenteras resultaten för några av dessa indikatorer. Förra året jämfördes för första gången kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat, som utgår från samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Indikatorn togs fram mot bakgrund av att det efter tidigare publiceringar av Öppna jämförelser Grundskola framförts önskemål om att få en samlad bild av respektive kommuns resultat. Ett ytterligare syfte var att ännu tydligare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner. Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Indikatorn fångar till exempel inte hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I tabell 1 presenteras de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan Av de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat är nio förortskommuner. Sju är glesbygdskommuner eller kommuner som har mindre än invånare. Högst sammanvägt resultat har Danderyd, följt av Lidingö och Arvidsjaur. Danderyd har genomgående bra resultat på samtliga resultatindikatorer. Detsamma gäller Lidingö och Arvidsjaur. Arvidsjaur har också goda resultat i förhållande till elevernas förutsättningar. Inför årets rapport har vi gjort beräkningar av det sammanvägda resultatet tabell 1. Kommuner med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan Kommun 1. Danderyd 2. Lidingö 3. Arvidsjaur 4. Ödeshög 5. Tanum 6. Nacka 7. Malung-Sälen 8. Pajala 9. Vaxholm 10. Överkalix 11. Mörbylånga 12. Habo 13. Vellinge 14. Hammarö 15. Stenungsund 16. Öckerö 17. Härryda 18. Åsele 19. Kungsbacka 20. Täby Öppna jämförelser Grundskola

12 Kapitel 1. Sammanfattande resultat Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala har funnits bland de 20 kommuner som har haft högst sammanvägt resultat samtliga fyra år. 1. Resultaten tenderar att fluktuera mer mellan åren i kommuner där elevantalet är lägre. Detta beror på att i kommuner med färre elever får ett fåtal elevers resultat ett större genomslag på den totala siffran i kommunen. fyra år bakåt i tiden, t.o.m. läsåret 2005/2006. Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala har funnits bland de 20 kommuner som har haft högst sammanvägt resultat samtliga fyra år. Lomma, Lund, Malung-Sälen, Mörbylånga, Vadstena och Åsele har funnits bland de 20 bästa tre av åren. Åtta av kommunerna i tabellen ovan finns på listan för första gången (Habo, Härryda, Kungsbacka, Tanum, Täby, Vaxholm, Öckerö och Ödeshög). Vi har också studerat trenderna för dessa fyra år för att kunna identifiera kommuner som förbättrat resultaten 1. Exempel på kommuner som har förbättrat sig under de fyra åren är Olofström, Öckerö, Borgholm och Överkalix. Från kommungruppen större städer kan vi se att Gävle har förbättrat sina resultat. Efter samtal med dessa kommuner framgår att de arbetar aktivt för att förbättra resultaten i skolan. Detta har inneburit att förvaltningsledningen fått tydliga uppdrag från politiken att fokusera på att nå bättre resultat. Detta sker bland annat genom en förbättrad uppföljning av elevernas måluppfyllelse och ett aktivt arbete med att lyfta fram goda exempel och höja förväntningarna. Kommunerna beskriver också att man arbetar för att få en helhetssyn på barnen från förskola till årskurs nio, till exempel genom bättre övergångar mellan förskola och skola och bättre samarbete i arbetslagen. Samtliga lyfter fram att det krävs uthållighet och långsiktighet för att förbättra resultaten samt vikten av engagerade och skickliga lärare. Kommentarerna från dessa kommuner stämmer väl överens med SKL:s slutsatser om vad som kännetecknar ledning och styrning i framgångsrika skolkommuner (se kapitel 3). Förra året pekade vi på att resultaten för flera indikatorer hade förbättrats i många kommuner. I år kan vi se att resultaten blivit ytterligare något bättre. Till exempel är siffrorna för andelen som uppnått målen i alla ämnen och meritvärdet de högsta sedan 1998 då de första mål- och kunskapsrelaterade betygen gavs. Behörigheten till gymnasieskolan ligger dock i stort sett kvar på samma nivå som förra året (88,8 procent jämfört med 88,9 procent). Årets resultat på ämnesproven i matematik i årskurs nio är intressant att lyfta fram. Under flera år har resultaten på de nationella ämnesproven i matematik försämrats. I förra årets Öppna jämförelser konstaterade vi att i två tredjedelar av kommunerna var det färre än 86 procent av eleverna som klarade ämnesprovet i årskurs nio. I år kan vi se en positiv utveckling. I 211 kommuner (motsvarar 73 procent av landets kommuner) har en större andel elever godkänt på ämnesproven i matematik i årskurs nio jämfört med förra året. På nationell nivå motsvarar dessa siffror en ökning på 3,5 procentenheter (87,0 procent av eleverna når godkänt i ämnesproven i årskurs nio vårterminen 2009, jämfört med 83,5 procent 2008). I två kommuner, Arjeplog och Sorsele, klarar 100 procent av eleverna godkänt. I tabell 2 på nästa sida visas de tio kommuner med störst positiv förändring vad gäller resultaten på ämnesproven i matematik i årskurs nio jämfört med För första gången har Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket samlat in resultaten på ämnesproven i årskurs fem för samtliga kommuner. Till skillnad från resultatredovisningen av ämnesproven i årskurs nio har Skolverket inte tagit fram något sammanvägt provresultat, som visar hur stor andel av eleverna som når kravnivån totalt sett, på respektive ämnesprov. Utifrån tillgänglig officiell statistik går det därför inte att få svar på frågan hur 10 Öppna jämförelser Grundskola 2010

13 stor andel av eleverna som klarat samtliga delprov i exempelvis matematik. Då vi ser det som mycket angeläget att den statistik som tas fram presenteras på ett sätt som möjliggör för kommunerna att styra sin skolverksamhet är vår förhoppning att Skolverket, i likhet med vad som görs för ämnesproven i årskurs nio, framöver kommer att ta fram ett sammanvägt provresultat även för ämnesproven i de lägre årskurserna. För att tillgodose kommunernas behov av ett sammanvägt provresultat har vi uppdragit åt SCB att ta fram statistik över hur stora andel av eleverna som klarade kravnivån i respektive ämnesprov. Då det var första gången statistiken samlades in finns det anledning att vara extra försiktig vid användandet av materialet då det kan finnas risk för att vissa uppgifter felaktigt har inrapporterats till SCB. Förra året redovisade vi för första gången indikatorn Likvärdig betygsättning. Denna indikator visar andel av kommunens elever som fick ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen Matematik är det ämne där störst andel elever har ett högre slutbetyg än provbetyg. Skillnaderna mellan kommunerna är förhållandevis stor. Resultaten för 2009 visar dock att samstämmigheten mellan provbetyg och slutbetyg har ökat jämfört med förra året. I årets siffror har drygt var femte elev, jämfört med var fjärde elev 2008, ett bättre slutbetyg än provbetyg. Spridningen mellan kommunerna har också minskats något. På nationell nivå har andelen elever som fått högre slutbetyg än provbetyg minskat med 3,3 procentenheter. Såväl resultaten på de nationella proven som samstämmigheten mellan prov- och slutbetyg har således förbättrats. Det är en positiv utveckling och i många kommuner arbetar man aktivt för att förbättra resultaten i matematik. För att höja svenska elevers kunskaper i matematik krävs fortsatt fokus från kommunövergripande ledningsnivå till klassrumsnivå. För att stödja kommunerna i detta arbete har SKL inlett ett samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Under 2009 finansierar SKL en studie om rektors syn på matematikutveckling och vi för även en dialog om en särskild satsning inför Nedan presenteras min-, medel- och maxvärden för respektive resultatindikator. tabell 2. Förändring jämfört med 2008, andelen elever med godkänt i ämnesproven i matematik i årskurs nio. Förändring i Kommun procentenheter Fagersta 23,0 Höör 21,5 Ödeshög 20,7 Norberg 20,4 Markaryd 19,6 Ludvika 18,2 Norsjö 17,9 Bollnäs 15,9 Ragunda 15,5 Arvidsjaur 14,4 Samstämmigheten mellan provbetyg och slutbetyg har ökat. tabell 3. Min-, medel- och maxvärden för resultatindikatorerna Vägt Min medel Max A1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 54,0 77,0 95,3 A2 Genomsnittligt meritvärde 177,1 209,6 254,8 A3 Andel behöriga till gymnasieskolan 72,5 88,8 99,0 A4 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Matematik 41,9 78,6 100,0 A5 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Engelska 40,7 78,4 94,8 A6 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Svenska 42,5 73,3 100,0 A7 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Matematik 56,0 87,0 100,0 A8 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Engelska 82,6 95,8 100,0 A9 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Svenska 86,7 96,7 100,0 A10 Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering 8,7 13,7 17,6 Öppna jämförelser Grundskola

14

15 2 KAPITEL Nya indikatorer Barn och ungas psykiska hälsa De resultatindikatorer som redovisas under rubrikerna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap ger en viktig men inte fullständig bild av huruvida målen enligt skolans styrdokument har uppfyllts. Att komplettera resultatindikatorerna med indikatorer som visar hur väl skolorna lyckas med sitt värdegrundsuppdrag, hur nöjda eleverna är med sin skola, om de känner sig trygga med mera har blivit allt mer angeläget. Att man på alla nivåer i kommunen har kunskap om situationen ute på skolan är nödvändigt för att kunna förbättra arbetsmiljön och därmed öka trivseln och främja en god lärandemiljö. Det finns dock ingen systematisk insamling av statistik som fångar hur väl kommunerna hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden vare sig på nationell eller på lokal nivå som går att använda i Öppna jämförelser. Inte heller har det funnits någon jämförbar statistik på kommunnivå som kan belysa hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur de mår. Av erfarenhet vet vi att i stort sett alla kommuner gör egna enkäter till sina elever där man frågar om sådant som trivsel, trygghet, stress med mera. Problemet är att det är svårt att sätta den egna kommunens resultat i relation till resultaten i andra kommuner. Detta beror på att såväl frågornas som svarens utformning varierar mellan kommunerna vilket gör att det kan vara svårt att få en bild av hur situationen i de egna skolorna skiljer sig från den i angränsande kommuner, regionen, länet eller riket. 2 Behovet av att ta fram enhetliga mått inom området som kan användas för jämförelser mellan kommuner är stort och det har vid flertalet tillfällen 2. Det finns dock exempel på lokala initiativ där ett flertal kommuner enats om att systematiskt samla in enhetliga uppgifter om elevernas hälsa och arbetsmiljö. Ett sådant exempel är Hälsosamtal på webben, en årligt återkommande undersökning där en enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets första år. Konceptet har utvecklats i Västernorrland och är ett samarbete mellan kommuner och landsting som nu spridits vidare till mer än 25 kommuner i Norrbotten, Jämtland och Västerbotten. Öppna jämförelser. Grundskola

16 Kapitel 2. Nya indikatorer Barn och ungas psykiska hälsa uttryckts önskemål från förbundets medlemmar att SKL ska agera i frågan. För att svara upp mot detta behov har vi under våren tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från SKL samt ett antal kommunföreträdare. En utgångspunkt i arbetet är att frågorna ska ha så stor förankring i kommunerna som möjligt. Målet är att utifrån de frågor som kommunerna idag använder hitta så många gemensamma nämnare som möjligt så att frågorna kan infogas i kommunernas egna brukarundersökningar utan att de ändras alltför mycket. För att få en bred förankring kommer synpunkter på arbetsgruppens förslag även att tas in från ett antal nätverk bestående av skolchefer från ett större antal kommuner. Resultatet från arbetsgruppens arbete är tänkta att presenteras under hösten 2010 för att kunna användas i kommunernas egna brukarundersökningar våren De första resultaten kan sedan samlas in och presenteras i rapporten Öppna jämförelser Grundskola I väntan på ovannämnda resultat presenterar vi i årets Öppna jämförelser ett antal indikatorer från kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa som SCB på uppdrag av regeringen genomförde under hösten Enkäten gick ut till samtliga kommuner i landet och besvarades av ca 80 procent av eleverna i årskurs sex och nio. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att ge kommunerna stöd och hjälp i arbetet med att tolka och analysera resultaten från kartläggningen. Det är i dagsläget inte klart om denna undersökning kommer att återkomma. Redovisningen i Öppna jämförelser får därmed karaktären av ett gästspel. De enskilda indikatorerna ska tolkas med försiktighet eftersom de är utformade för att forma indikatorer som bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Eftersom kartläggningen gjordes under hösten 2009 kan de inte direkt sättas i relation till övriga resultatindikatorer som presenteras i rapporten då det stora flertalet utgår från de elever som gick ut årskurs nio våren Vi ser dock ett värde att redovisa indikatorerna i denna rapport då vi vill skapa ett intresse för studien och uppmuntra våra medlemmar att ta del av resultaten. De redovisade resultaten kan även ge indikationer på områden där kommunen kan behöva fördjupa sina analyser för att utreda om åtgärder behöver vidtas. De indikatorer som vi valt att redovisa är; D1 Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid är nöjda med sig själv D2 Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan D3 Andelen elever i årskurs nio som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor D4 Andelen elever i årskurs nio som tycker det finns någon eller några elever i klassen som är mobbade. 14 Öppna jämförelser Grundskola 2010

17 Vårt val att lyfta fram just dessa indikatorer kan alltid diskuteras. Vi har dels försökt fånga delar av skolans mål när det gäller normer, värden och personlig utveckling, dels försökt få en indikation på hur nöjda eleverna är med skolan. Spridningen i resultat är förhållandevis stor mellan kommunerna. Nedan presenteras de 10 kommuner som har de bästa värdena på respektive indikator. tabell 4. Indikator D1: Om du tänker på förra veckan: Var du nöjd med dig själv? Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ofta eller alltid. De kommuner med högst andel. Kommun Andel Arvidsjaur 84 Storfors 83 Åsele 80 Ulricehamn 78 Danderyd 77 Gnosjö 77 Tranås 77 Ånge 77 Oskarshamn 76 Örkelljunga 75 Essunga 75 Sunne 75 Andelen elever i årskurs nio som angett att de alltid eller ofta är nöjda med sig själva är i riket 68 procent. I Arvidsjaur och Storfors som hade det högsta värdena, angav 84 respektive 82 procent av de tillfrågade eleverna att de ofta eller alltid var nöjda med sig själva. I den kommun där lägst andel elever angett att de var nöjda med sig själva var andelen 48 procent. tabell 5. Indikator D2: Om du tänker på förra veckan: Tyckte du om att gå i skolan? Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ofta eller alltid. De kommuner med högst andel. Kommun Andel Danderyd 62 Arvidsjaur 59 Mönsterås 56 Norsjö 56 Storfors 52 Berg 51 Vaxholm 49 Bjuv 49 Sjöbo 49 Grästorp 49 Mellerud 49 Arvika 49 Öppna jämförelser Grundskola

18 Kapitel 2. Nya indikatorer Barn och ungas psykiska hälsa I Danderyd angav 62 procent av eleverna i årskurs nio att de ofta eller alltid tycker om att gå i skolan. Medelvärdet i riket är 41 procent. I nio av tio kommuner är det mellan 30 och 50 procent av eleverna som trivs i skolan. tabell 6. Indikator D3: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Frågan gäller hur du haft det de senaste 6 månaderna. Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade att de instämmer helt. De kommuner med högst andel. Kommun Andel Danderyd 82 Hammarö 80 Sölvesborg 78 Storuman 78 Ydre 77 Vadstena 77 Vellinge 77 Grästorp 77 Åsele 77 Stenungsund 76 Säter 76 Även när det gäller hur stor andel av eleverna som uppger att de försöker vara vänlig mot andra och att de bryr sig om andras känslor kommer Danderyds elever i topp, följt av eleverna i Hammarö, Sölvesborg och Storuman. I riket som helhet var genomsnittet 68 procent. I den kommun där lägst andel elever svarade att de försöker vara vänlig mot andra och att de bryr sig om andras känslor var andelen 46 procent. tabell 7. Indikator D4: Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra? Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ja någon eller ja flera. De kommuner med lägst andel. Kommun Andel Åsele 2 Sorsele 3 Degerfors 4 Arjeplog 4 Haparanda 5 Trosa 6 Färgelanda 6 Tierp 7 Gnesta 7 Ydre 7 Skurup 7 Arvidsjaur 7 På frågan om det finns någon som är mobbad i klassen var det 2 procent av eleverna i Åsele och 3 procent av eleverna i Sorsele som svarade Ja, någon eller Ja, flera, vilket var de bästa resultaten i landet. Genomsnittet i riket var 16 Öppna jämförelser Grundskola 2010

19 16 procent. I den kommun där flest elever angav att någon eller flera elever i klassen var mobbade uppgick siffran till 35 procent. Mer information om kartläggningen kan hittas på Folkhälsoinstitutets hemsida Öppna jämförelser Grundskola

20

21 3 KAPITEL Hur når man framgång? Det är utifrån statistiken svårt att dra några direkta slutsatser om varför vissa kommuner lyckas bättre än andra. Bland de 20 kommuner som uppvisar de bästa sammanvägda resultaten avseende elevernas betyg och kunskaper finns kommuner från skilda kommungrupper, med olika befolkningsstorlek och olika förutsättningar avseende bland annat elevernas socioekonomiska bakgrund. Där finns kommuner som satsar relativt mycket pengar på skolan och de som satsar mindre än genomsnittet. Där finns kommuner med hög lärartäthet och de med låg. Detsamma gäller de kommuner som uppvisar de sämsta kunskapsresultaten. Vad kännetecknar en framgångsrik skolkommun? Studien Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner presenterades i december Slutsatserna bygger på ett stort antal djupintervjuer genomförda i 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Syfte med studien var att lyfta fram goda exempel och bidra till att inspirera kommunerna i deras utvecklingsarbete. Nedan sammanfattas resultaten av analysen. I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser och hitta konkreta exempel från kommuner som deltagit i projektet. Rapporten kan beställas eller laddas hem som pdf på Öppna jämförelser Grundskola

22 Kapitel 3. Hur når man framgång? Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: Har bra ledare Lyfter fram kompetenta lärare Har höga förväntningar Tar reda på hur det går Har fungerande relationer Har tydlig ansvarsfördelning Fångar upp elever med svårigheter Har enats om skolans mål Har bra ledare handlar på politisk nivå om att politiken tar ansvar för resultaten i skolan, ställer rätt frågor, inte ändrar mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende mellan politiker och tjänstemän. på förvaltningsnivå präglas ledarskapet av en aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, skapa ett gott samarbetsklimat samt följer upp resultaten. på rektorsnivå har vi sett rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samarbete i rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen. Lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, är två saker som varit utmärkande i de kommuner som deltagit i projektet. Detta sker genom att man exempelvis har en syn på att alla lärare kan utvecklas och att man försöker utmana Jante för att skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram skickliga lärare och arbetssätt. Några sätt att utmana Jante är att ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden, använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare, arbetslag och skolor som varit framgångsrika samt använda lönesättningen som ett instrument för att premiera skickliga lärare. Det är också vanligt att kommunerna satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och stimulerar lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skolformsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder. 3. Skolverket 2009: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Höga förväntningar på skolans resultat är en förutsättning för att nå framgång, vilket bland annat lyfts fram i Skolverkets forskningsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? 3. Det har också rektorer, förvaltningsledning och politiker lyft fram i de kommuner som deltagit i projektet. Höga förväntningar innebär att ha höga krav på att alla elever ska lyckas. Det kräver att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Vi har också sett att höga förväntningar inte enbart handlar om lärares förväntningar på elever, 20 Öppna jämförelser Grundskola 2010

23 utan att det också omfattar hela organisationen. Det innebär att alla elever, lärare, tjänstemän och politiker har höga förväntningar på varandra. Tar reda på hur det går innebär att det bland annat finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer mjuka värden och att de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling. Vi har också sett att elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen och att det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring. Politikerna tar också aktiv del av uppföljningar samt för diskussioner om skolans resultat. Väl fungerande relationer är grundläggande för att en organisation ska fungera bra och effektivt. Vi har sett att i de flesta kommuner som deltagit i projektet har man arbetat aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation. Det kan man göra på flera sätt, till exempel genom ett aktivt värdegrundsarbete, genom att formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag och komma överens om gemensamma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt. Tydlig ansvarsfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer har varit utmärkande i de framgångsrika skolkommunerna. Genom att roller och uppdrag är tydligt formulerade kan man ägna tid och kraft åt innehållet och slippa diskussion om formen, det vill säga, vem som förväntas göra vad. Vi har också sett att det finns ett ömsesidigt förtroende för att skiljelinjen mellan var och ens roller hålls, till exempel att politikerna ansvarar för vad som ska göras medan tjänstemännen för hur det ska göras. För att nå denna tydliga ansvarsfördelning har kommunerna till exempel en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter. Fånga upp elever med svårigheter, är något som vi har sett att kommuner som deltagit i projektet lagt stor vikt vid och arbetar intensivt med. Bland annat finns gemensamma rutiner för att tidigt fånga upp de elever som behöver stöd, till exempel i form av kunskapskontroller. Vi har också sett att det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller. Det finns tillgång till elevhälsans kompetenser, men hur elevhälsan är organiserad verkar inte ha någon betydelse, det ser olika ut i kommunerna. Vi har också sett exempel på att man arbetar aktivt för att få ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet. Har enats om skolans mål innebär att det finns en samsyn om mål och inriktning för verksamheten. Vi har också sett att det finns en kontinuitet i denna samsyn som innebär att rektorer, förvaltningsledning och politiker vet att principerna och den övergripande strategin står fast. Samsynen kan vara horisontell, det vill säga att de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier. Den kan också vara vertikal, det vill säga från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget. Det är tydligt att samsyn underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt Öppna jämförelser Grundskola

24 Kapitel 3. Hur når man framgång? förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete där också politiken lyssnar in verksamhetens behov och aktuella frågor. Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? Vid Umeå universitet har forskningsprogrammet Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? nyligen avslutats. I projektet har forskningsgruppen utgått från att en framgångsrik skola uppfyller både de kunskapsmässiga och de sociala målen enligt styrdokumenten. För att bedöma skolornas kunskapsresultat har skolor valts som ligger något under respektive något över meritmedelvärdet för Sverige. Hur väl skolorna lyckas avseende de sociala målen har bedömts utifrån resultat på en elevenkät som utgår från Skolverkets stödmaterial för skolans arbete med normer, värden och personlig utveckling. Skolorna är relativt lika när det gäller elevernas sociala sammansättning. Totalt 24 skolor har deltagit i projektet och skolorna delas upp i fyra typer. De framgångsrika skolorna når både kunskapsmålen och de sociala målen i hög grad, och de icke framgångsrika gör det inte. I de två andra typerna återfinns ett antal skolor som bara är starka i ett avseende. Detta illustreras i figuren nedan. 4 UPPNÅDDE KUNSKAPSMÅLEN Hög grad Låg grad UPPNÅDDE SOCIALA MÅL Låg grad Hög grad 5 skolor 8 skolor 7 skolor 4 skolor figur 1. Antal skolor som deltagit i forskningsprogrammet Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor, fördelade efter graden av måluppfyllelse. 4. Se Jonas Höögs presentation på se/skl/1002b/ 5. Se Resultatdialog 2009 Aktuell forskning om lärare. Vetenskapsrådets rapportserie 2: Kommande publikation: Höög, J. & Johansson, O. (red.) (2009). Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? Lund: Studentlitteratur. De studier som har presenterats inom ramen för forskningsprogrammet bygger på djupintervjuer, enkäter och observationer från dessa skolor. Flera av avhandlingarna och forskningsrapporterna har uppmärksammats och resultaten är intressanta i diskussionen om hur skolan kan styras och ledas på bästa sätt. En generell och viktig slutsats som dras är att skolorna som uppnår båda målen är bättre organiserade och ledda. 5 Nedan redovisas kortfattat några av resultaten som har presenterats inom ramen för forskningsprogrammet. Under våren 2010 väntas den sammanfattande rapporten publiceras hos Studentlitteratur 6. Skolorna i den gröna rutan karaktäriseras av att rektorerna involverar lärarna i skolans utvecklingsarbete. På de framgångsrika skolorna beskriver också rektorerna att kompetensutveckling används som hävstång i förbätt 22 Öppna jämförelser Grundskola 2010

25 ringsprocessen till skillnad från de mindre framgångsrika, där rektorerna ser kompetensutvecklingen som slumpmässig och individuell. 7 I de framgångsrika skolorna bedömer lärarna att rektor tar ansvar för sitt läroplansuppdrag i högre utsträckning än på de andra skolorna. Intressant är också att lärarna uppfattar att rektor på de skolor där man lyckas väl med de sociala målen, men inte med kunskapsmålen, tar ett större ansvar för sitt läroplansuppdrag. Så är det dock inte i de skolor som lyckas bra med kunskapsmålen, men inte med de sociala målen. 8 Lärarnas syn och inställning till styrning och samarbete skiljer sig också mellan de framgångsrika och de icke framgångsrika skolorna. Forskningsresultaten har visat att på de framgångsrika skolorna förordar lärarna ett öppet, tydligt och förhandlande ledarskap samtidigt som rektor arbetar för att utveckla ämnesövergripande arbetslag som har ansvar både för kunskapsmål och sociala mål. På mindre framgångsrika skolor föredrar lärarna en mer administrativ ledning och samarbetet mellan lärarna sker framförallt genom att ämneskollegor samarbetar kring ämnet. 9 En av avhandlingarna som ingår i forskningsprogrammet fokuserar på kommunikation och ledarskap. Avhandlingen konstaterar att på de framgångsrika skolorna kommunicerar rektorer i större utsträckning kring det nationella uppdraget, resultaten och skolutveckling i större utsträckning än på de mindre framgångsrika skolorna. Rektorerna gör också fler klassrumsbesök och lärarna bedömer att rektor ger mer återkoppling. På de framgångsrika skolorna ses olika åsikter som en tillgång. Skillnaderna mellan skolorna beror mer på hur rektor leder ett kommunikativt system än på rektors individuella förmåga att kommunicera. På de mindre framgångsrika skolorna är kommunikationen ofta av informationskaraktär, det är ofta kortsiktiga frågor och kommunikationen är ojämnt fördelad mellan lärarna. Kommunikationen sker också ofta på lärarens initiativ. Många lärare pratar inte heller med rektor om sin roll i relation till undervisning och lärande. Lärarna efterfrågar också klassrumsbesök och återkoppling. 10 De framgångsrika skolorna har vidare ett strukturerat arbete med de sociala målen. I skolor med mer begränsad mobbning finns kamratstödjare, mobbningsplan och elever har mer inflytande. Lärarna har också en starkare kultur av samarbete. Ledarskapet på de skolor där eleverna upplever låg grad av mobbning kännetecknas av förmågan att synliggöra problem, dvs. rektorerna tar mobbningen på allvar. På de skolor där eleverna tvärtom upplevde högst grad av mobbning förnekar eller banaliserar rektorerna förekomsten av mobbning i större utsträckning. 11 I forskningsprogrammet har även betydelsen av nämnden och förvaltningsledningen för skolornas resultat studerats. Studien pekar på att nämnd och förvaltningsledning har betydelse för skolans resultat när de samspelar, där samspel innebär att det finns en gemensam uppfattning om vad som är framgång. Att nämndsledning och förvaltningsledning vågar ha höga förväntningar både vad gäller det akademiska och det sociala uppdraget har också betydelse. Vidare konstateras att skolchefen bör ha ett teoretiskt/pedagogiskt intresse för skolans uppdrag dvs. inte bara se sin roll som praktiker. Detsamma gäller även ordförande i nämnden Conny Björkmans avhandling har fokuserat på skolans interna förbättringskapaciteter, närmare bestämt samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap. Se Björkman, C. (2008). Internal Capacities for School Improvement Principals views in Swedish Secondary Schools. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 8. Monica Thörnsén har i sin avhandling analyserat rektors ledarskap i relation till skolans framgång. Se Thörnsén, M. (2009). Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 9. Se Resultatdialog 2009 Aktuell forskning om lärande. Vetenskapsrådets rapportserie 2: Ärlestig, H. (2008). Communication between Principals and Teachers in Sucessful Schools. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 11. Ahlström, B. (2009). Bullying and Social Objectives a study of prerequisites for Success in Swedish Schools. Doktorsavhandling. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet. 12. Se Jonas Höögs presentation på se/skl/1002b/ eller kommande publikation Höög, J. & Johansson, O. (red.) (2009). Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? Lund: Studentlitteratur. Öppna jämförelser Grundskola

26

27 BILAGA 1 Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete Ett av huvudsyftena med Öppna jämförelser är att den ska stimulera till analyser och åtgärder för att öka måluppfyllelsen i kommunens grundskola. Genom att jämföra den egna kommunens skolverksamhet med andras kan kommunen få en signal om var den största utvecklingspotentialen finns och även hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera mer ingående. Att använda resultat- och resursindikatorer och göra jämförande analyser bör ses som en naturlig del i de kommunala ledningsoch styrprocesserna. Det finns många modeller för och illustrationer av sådana system. Rådet för kommunala analyser (RKA) ger exempel på en sådan modell och beskriver i skriften Skapa resultat med nyckeltal Grundskola hur nyckeltal kan integreras i centrala delar av styrprocessen för att ge ökad konkretion åt målformuleringar, lägesanalyser och resultatredovisningar. Analys inom den egna kommunen För att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen ska kunna ta ansvar fullt ut, måste det finnas tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten. Detta kan säkerställas genom systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Det första steget i att utveckla verksamheten bör därför vara att studera och jämföra resultaten inom den egna kommunen, både totalt och på skolnivå. Analys av resultaten är en viktig del av det samlade underlaget för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. För att utveckla verksamheten behövs även en mer allsidig bild. Resultaten behöver kompletteras med mjuka fakta som elevernas och föräldrarnas nöjdhet när det gäller lärande, delaktighet, elevinflytande och trygghet, samt personalens nöjdhet. Ledning och styrning är ett annat område som behöver belysas. En utgångspunkt för att analysera den egna kommunens måluppfyllelse kan vara nedanstående frågor: Hur ser det ut på de olika skolorna i kommunen? Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar? Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser vi satsar på vår skola? Öppna jämförelser Grundskola

28 Bilaga 1. Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse? Vilka olika metoder använder vi för att eleverna ska lyckas i sin kunskapsutveckling? Kan vi organisera undervisningen annorlunda? Hur arbetar vi med de elever som behöver särskilt stöd? Vilka metoder använder vi i arbetet med elevernas inflytande, trygghet, trivsel samt sociala och demokratiska utveckling? Vilka är våra styrkor respektive svagheter? Vad kan vi lära av varandra inom kommunen? Vilka åtgärder kan vi vidta för att förbättra måluppfyllelsen? Nedan ges också förslag på några verktyg som kan användas för att analysera, jämföra och värdera verksamheten på såväl kommun som skolnivå. SIRIS SIRIS står för Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem. Här återfinns mycket av den officiella information som samlas in om skolornas kvalitet och resultat. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser av resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, läns-, kommun- och skolnivå. Den största delen av uppgifterna presenteras på skolnivå, vilket gör det möjligt att t.ex. följa en enskild skolas resultat över tiden. Mer information finns på Skolverkets webbplats BRUK Skolverket har ett verktyg, BRUK, som kan användas för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. BRUK kan användas på såväl verksamhets- som kommunnivå. Mer information finns på Skolverkets webbplats se. Att lära av goda exempel Öppna jämförelser kan med fördel användas för att hitta goda exempel på kommuner som lyckats särskilt väl inom ett eller flera områden inom grundskolan. Ingen kommun är bäst eller sämst på allt. Därmed bör alla kommuner ha något att lära av andra eller något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk med andra kommuner kan lärdom delas mellan kommuner. Det kan vara en väg för att utveckla och sprida framgångsrika metoder för utveckling av skolverksamheten som på sikt kan leda till en ökad måluppfyllelse. Vid jämförelser är det viktigt att hitta bra jämförelsekommuner. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var har eleverna högst betyg? Vilka elever lyckas bäst på de nationella ämnesproven? Vilka kommuner har högst andel elever som 26 Öppna jämförelser Grundskola 2010

29 är behöriga till gymnasieskolan? Det handlar även om att ställa resultaten mot kostnaderna: Vad är kostnaden per elev för att uppnå ett visst resultat? Resultat och kostnader påverkas delvis av faktorer som den enskilda kommunen inte kan påverka i det korta perspektivet. Det gäller exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och kommunens befolkningstäthet. För att åtminstone delvis fånga upp dessa faktorer bör man också titta på avvikelsen från det modellberäknade SALSA-värdena och avvikelsen från kommunens standardkostnad. Dessa mått fångar upp de viktigaste strukturella faktorerna som kan påverka resultatet av en jämförelse mellan två kommuner. Genom att söka ut de mest framgångsrika kommunerna inom respektive område och jämföra deras resultat med den egna kommunens kan man på ett enkelt sätt se hur den egna kommunen ligger till i förhållande till de bästa och samtidigt hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera. Ett annat sätt att hitta goda exempel är att söka ut kommuner som kanske inte ligger i topp men som har förbättrat sina resultat kraftigt under en följd av år. Vi vet att många kommuner gärna jämför sig med sina grannar eller med kommuner som av olika skäl uppfattas som lika den egna kommunen i något avseende. För att tillgodose önskemålen om sådana jämförelsemöjligheter presenterar vi i tabellbilagan de fyra kommuner som är mest lika den egna kommunen (fokuskommunen). Kommunerna tas fram genom en sammanvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 procent), folkmängd (30 procent) standardkostnad (30 procent) och mediannettoinkomst (10 procent). De jämförbara kommunerna kan variera något mellan åren. Den främsta anledningen till det är att det modellberäknade meritvärdet (SALSA) förändras över åren. Öppna jämförelser Grundskola

30

31 BILAGA 2 Vilka indikatorer redovisas i rapporten? Enligt skollagen ska skolan ge eleverna kunskaper och färdigheter och, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. Dessa är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs i indikatorgrupperna kostnader och personal. I år presenterar vi även resultat från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa. Indikatorerna utgår från de skolor, kommunala såväl som fristående, som är belägna i den aktuella kommunen. Därmed inkluderas även resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i kommunen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen men går i en skola belägen i en annan kommun. Vi har sålunda utgått från kommunens roll som lägeskommun. Resultatindikatorer Resultatindikatorerna svarar på frågan vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål? Slutbetyg De första tre resultatindikatorerna (A1 A3) grundar sig på slutbetyget för elever i årskurs 9 läsåret 2008/09. Betygen sätts i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet där elevens kunskaper sätts i relation till de mål som anges i kursplanen. För de två resultatindikatorer som presenteras först, andelen elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde, har vi även gjort jämförelser mellan kommunernas faktiska värden och de av Skolverket beräknade SALSA-värdena. SALSA-värdena beräknas utifrån en modell som beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt kön (andelen pojkar). Av dessa variabler är det föräldrarnas utbildningsnivå som väger tyngst och därmed har störst betydelse för resultatet på det modellberäknade värdet (se illustration i figur 2). Variablerna utländsk bakgrund och kön väger inte lika tungt. 13 Den redovisade avvikelsen är skillnaden mellan det faktiska värdet kommunen uppnår och det modellberäknade SALSA 13. Det har framkommit ny kunskap om bakgrundsvariablernas betydelse för elevernas resultat som inte fanns då SALSA konstruerades. Det är framför allt moderns utbildningsnivå som har betydelse för elevens resultat. I SALSA vägs moderns och faderns utbildningsnivå samman. Man vet också att utländsk bakgrund främst har betydelse om eleven kommit till Sverige efter den ålder då skolan startar. I SALSA vägs utländsk bakgrund in oavsett tid i landet. Öppna jämförelser Grundskola

32 Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten? värdet. En positiv avvikelse från SALSA-värdet innebär att kommunens skolor presterat bättre än det modellberäknade värdet. Modellen utgår från elever som går i kommunala skolor. Elever i fristående skolor är således exkluderade. Eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 227 kommuner torde vår jämförelse med SALSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner. Utländsk bakgrund Föräldrarnas utbildningsnivå Kön SALSA ANDRA FAKTORER ELEVERNAS RESULTAT figur 2. SALSA och faktorer som påverkar elevernas resultat. Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår. SALSA-värdet ska användas och tolkas med försiktighet. Det är i huvudsak andra faktorer än elevernas bakgrundsvariabler som kan förklara vilka resultat de uppnår, vilket illustreras av bilden ovan. Forskningen pekar i huvudsak ut lärarens kompetens som den mest avgörande faktorn för elevernas resultat. En annan viktig faktor är styrning och ledning av skolan. Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår. Vår avsikt och tro när vi redovisar indikatorn SALSA-avvikelse i Öppna jämförelser är inte att lärare, skolor och kommuner ska slå sig till ro med sämre faktiska resultat om de har en positiv avvikelse från sitt modellberäknade SALSA-värde. Skolans uppdrag är att vara kompensatorisk så att alla elever oavsett vilken bakgrund de har ska tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som skolans styrdokument slagit fast. En tolkning av indikatorn SALSA- avvikelse kan vara att skolverksamheten i kommuner med stora positiva avvikelser från SALSA har kommit en bit på väg mot det målet och att det finnas något för andra kommuner att lära av dem. 30 Öppna jämförelser Grundskola 2010

33 A1. Uppnått målen i alla ämnen andel av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänt eller högre, i samtliga ämnen vårterminen Den enskilda eleven ska ha nått målen i alla ämnen han eller hon läst för att räknas till dem som uppnått målen i alla ämnen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I rapporten presenteras även avvikelse från modellberäknat värde enligt salsa för andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. avvikelsen mellan faktiskt värde för andelen elever som uppnått målen och det modellberäknade värdet anges i procent. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket A2. Genomsnittligt meritvärde meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och mvg=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I rapporten presenteras även avvikelse från modellberäknat meritvärde enligt salsa. avvikelsen mellan faktiskt meritvärde och det modellberäknade meritvärdet anges i poäng. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket A3. Behörighet till gymnasieskola Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen för att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Ämnesprov Ämnesproven i årskurs 5 Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet. Ämnesproven i årskurs 5 är utvecklade för att ge lärarna möjlighet att pröva elevernas kunskaper mot målen i ämnenas kursplaner. De ger också underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren. Öppna jämförelser Grundskola

34 Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten? Ämnesproven i årskurs 5 är från och med vårterminen 2009 obligatoriska för skolorna och kommunerna att använda. Resultaten från de olika delproven samlas in och redovisas av Skolverket. Dock har inget sammanvägt provresultat, som totalt sett visar hur stor andel av eleverna som når kravnivån på respektive ämnesprov, tagits fram. För att ge kommunledningen möjlighet att följa upp detta har vi uppdragit åt SCB att ta fram statistik över hur stora andel av eleverna som klarade kravnivån i respektive ämnesprov. Vår förhoppning är att Skolverket, i likhet med vad som görs för ämnesproven i årskurs nio, framöver kommer att stödja kommunernas utvecklingsarbete genom att ta fram och presentera liknande redovisningar. Då vi i framtagandet av de sammanvägda provresultaten utgått från individdata kan resultaten skilja sig från de värden som redovisas i Kommunens kvalitet i korthet där man beräknat ett värde utifrån medelvärdet på respektive delprov. A4 A6. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 5 Indikatorerna visar andelen elever i årskurs fem som uppnått kravnivån i respektive ämnesprov i matematik, engelska respektive svenska av de elever som genomfört samtliga delprov vårterminen Källa: Statistiska centralbyrån Ämnesprov årskurs 9 Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet och ska bland annat stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren. Utgångspunkten för konstruktionen av ämnesproven för årskurs 9 är läroplanen, kursplaner, betygskriterier samt vad som står om bedömningens inriktning i anslutning till betygskriterierna. Ämnesproven är obligatoriska för läraren att använda. Resultatindikatorerna A7 A9 visar andelen elever som avslutat årskurs 9 vårterminen 2009 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska. Vi har inte tagit med resultaten för elever som gör ämnesprovet i svenska som andraspråk. Dessa resultat finns dock i den elektroniska upplagan av Öppna jämförelser. A7 A9. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 9 Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2009 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Källa: Statistiska Centralbyrån och Skolverket 32 Öppna jämförelser Grundskola 2010

35 Omvärldskunskap Den indikator vi använder som mått på elevernas omvärldskunskap är resultatet från Dagens Nyheters nutidsorientering i årskurs 9. Indikatorn baseras inte på någon officiell statistik och redovisades för första gången i Öppna jämförelser Nutidsorienteringen är en landsomfattande kunskapstävling för högstadieelever. Tävlingen består av 35 frågor om dagsaktuella ämnen som ska besvaras under 40 minuter. Samtliga deltagare besvarar frågorna samma dag och under samma tid. Skillnaderna i andelen elever som gör provet är stor mellan kommunerna. Det finns därför anledning att vara försiktig när man jämför resultaten. Nutidsorienteringen tar inte sin utgångspunkt i några statliga styrdokument, men vi bedömer att resultaten i nutidsorienteringen kan ge viss indikation på elevernas omvärldskunskaper. Vi har i tidigare analyser funnit en viss samvariation mellan de genomsnittliga betygsresultaten i de samhällsorienterande ämnena och resultaten på nutidsorienteringen. A10. Dagens Nyheters nutidsorientering Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens nyheters nutidsorientering höstterminen minst tio elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas. Källa: Dagens Nyheter Sammanvägt resultat Det sammanvägda resultatet har tagits fram mot bakgrund av att det från ett större antal kommuner framförts önskemål om att någonstans i rapporten få en samlad bild av respektive kommuns resultat. Ett ytterligare syfte med det sammanvägda resultatet är att ännu tydligare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner. Med det avses kommuner som överlag placerar sig högt i jämförelse med andra när samtliga resultatindikatorer tas i beaktande. Det är angeläget att påpeka att bakom det sammanvägda resultatet kan dölja sig såväl höga som låga värden på de faktiska resultatindikatorerna. Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden, hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur eleverna mår är några viktiga aspekter som inte vägs in i det sammanvägda resultatet. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. För en mera utförlig beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resultatet hänvisas till bilaga 3. A11. Sammanvägt resultat Det sammanvägda resultatet utgår från de i rapporten redovisade resultatindikatorerna med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens nyheters nutidsorientering. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Öppna jämförelser Grundskola

36 Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten? Resursindikatorer Resursindikatorerna svarar på frågor som vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten? Sambandet mellan resultat och resurser är ständigt uppe till diskussion och är en central fråga för kommunala beslutsfattare. Bidrar ökade resurser till bättre resultat? Och om så är fallet hur mycket resurser behövs det för att kunna bedriva en god utbildning? Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räknas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Det är dock inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat. Kommunens uppgift som huvudman är att göra en avvägning av resursinsatsen för att åstadkomma bästa möjliga verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Vi har mot bakgrund av ovanstående resonemang valt att rangordna kostnadsindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen ett resonemang som vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt. Kostnader De två kostnadsindikatorerna som vi redovisar är nettokostnaden per elev i grundskolan (B1), och den procentuella avvikelsen från kommunens standardkostnad (B2). Kopplat till kostnadsindikatorerna visas även en indikator som är tänkt att ge en fingervisning om effektiviteten (B3). De resultatindikatorer som redovisas i rapporten avser till största del elever i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån avgångsårets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem senaste åren. Anledningen till att vi väljer att använda ett femårssnitt (i stället för ett nio- eller treårssnitt) är att ett femårssnitt kan sättas mot resultaten på de nationella ämnesproven både i årskurs 5 och i årskurs 9. :an :an :an :an Ekonomiindikator, femårssnitt :an NATIONELLA PROV :an :an :an :an Ekonomiindikator, femårssnitt NATIONELLA PROV figur 3. Nettokostnaden och standardkostnaden redovisas som ett genomsnitt för femårsperioden Nettokostnaden är beräknad utifrån var eleverna är folkbokförda till skillnad från resultatindikatorerna som utgår från var eleverna går i skolan. Nettokostnaden är emellertid det enda mått som inkluderar ersättningen till fristående skolor. Det är också det enda mått som kan användas för jämförelse med standardkostnaden. 34 Öppna jämförelser Grundskola 2010

37 I nettokostnaden ingår samtliga kostnader för grundskoleverksamheten minus intäkter. För att göra det möjligt att se vilka resurser som mer direkt kan kopplas till elevernas undervisning, har vi även i år valt att särredovisa Lokalkostnad per elev och Kostnad för skolskjuts per elev. Vi har valt att enbart särredovisa dessa kostnader utan att rangordna dem. Verksamheterna skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bedrivs ofta integrerat. Det leder till att bland annat lokalkostnaderna måste uppskattas eller schabloniseras av kommunerna. Svårigheterna med att fördela kostnaderna mellan olika integrerade verksamheter kan även påverka den totala nettokostnaden per elev men det är särskilt lokalkostnaderna som ska tolkas med viss försiktighet. B1. Nettokostnaden per elev Nettokostnad per elev: Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden Lokalkostnad per elev: Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Kostnad för skolskjuts per elev: Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen. De redovisade kostnaderna för lokaler och skolskjutsar är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden Källa: Statistiska centralbyrån, Skolverket samt egna bearbetningar Standardkostnaden används i kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygdskommuner leder exempelvis till högre kostnader för små skolor och skolskjutsar. Beräkningen av standardkostnaden är gjord enligt samma metod som tillämpas för tabell 11 i rapporten Vad kostar verksamheten i Din kommun. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. B2. Avvikelse från standardkostnad Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden. standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitions- Öppna jämförelser Grundskola

38 Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten? nivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. Den standardkostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden Källa: Statistiska centralbyrån samt egna beräkningar Effektivitetstalet är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika strukturella förutsättningar. Inspirationen till indikatorn kommer från ett nätverk av kommuner bestående av Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro. Effektivitetstalet beräknas utifrån det sammanvägda resultatet (se indikator A11) och avvikelse från standardkostnad. Skälet till att vi använder avvikelse mot standardkostnaden är att indikatorn tar hänsyn till att kommunerna har olika struktur och förutsättningar varpå kostnadsjämförelsen blir mera rättvis. Indikatorn i sig ger inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun utan den blir intressant först när den ställs i relation till andra kommuner. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa kommunernas placering i rankningen. För en mera utförlig beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resultatet hänvisas till bilaga 3. B3. Effektivitetstal effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen från standardkostnad. I det sammanvägda resultatet ingår samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens nyheters nutidsorientering. Den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats för att kunna vägas samman med det sammanvägda resultatet. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 14. I nio kommuner saknas personaluppgifter från fristående skolor. I dessa kommuner avser uppgifterna endast lärare i kommunala grundskolor. Personal De personalindikatorer vi valt att använda är andel lärare med pedagogisk universitets- eller högskoleexamen (C1), personaltätheten uttryckt i antal elever per lärare (C2) samt likvärdig betygssättning (C3). Indikatorerna C1 och C2 inkluderar personal i fristående skolor. För kommuner där personaluppgifter från fristående skolor saknas redovisas varken rangnummer eller färg. Det är värt att notera att indikatorerna C1 och C2 avser grundskolans samtliga årskurser medan de resultatindikatorer vi redovisar allt som oftast endast avser elever i årskurs 9. Vi har valt att ta med Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen som resursindikator därför att kommunerna enligt skollagen är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Indikatorn inkluderar personal i fristående skolor. 14 Skollagens regler gäller även för personal i fristående skolor, men kommunerna har inget ansvar för eller 36 Öppna jämförelser Grundskola 2010

39 någon del i dessa skolors rekrytering. Kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen kommer först i rangordningen. C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen personal med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen med utfärdat examensbevis och som är anställda som lärare, omräknat till heltidstjänster läsåret 2008/09. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Utöver lärare finns det andra personalkategorier som deltar i undervisningen av grundskoleelever till exempel förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare men utan att vara anställda som lärare. Indikatorn antal elever per lärare visar den lägre personaltätheten, det vill säga exklusive andra personalkategorier. Vi har inte rangordnat kommunerna utifrån lärartätheten eftersom det är svårt att värdera vad som är en bra eller mindre bra lärartäthet. Det är inte givet att fler lärare ger bättre resultat. Forskning visar snarare att det är den enskilda lärarens kompetens som påverkar elevernas måluppfyllelse. C2. Antal elever per lärare antalet elever per lärare omräknat till heltidstjänster. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Enligt läroplanen ska en lärare vid betygssättning utnyttja all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. De nationella proven är tänkta att stödja läraren i detta arbete och är utformade för att främja en likvärdig och rättvis bedömning. Det framgår dock inte av styrdokumenten i vilken utsträckning resultatet på de nationella proven ska beaktas vid betygssättningen. Att slutbetyget för en elev skiljer sig från provbetyget kan ha flera förklaringar. Proven är exempelvis inte utformade på ett sådant sätt att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål, så läraren kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skolan kan också ha gjort särskilda insatser för de elever som inte fått godkänt på proven. Skillnaderna kan emellertid även bero på variationer i lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. För att stödja kommunerna i deras kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning av eleverna har vi valt att redovisa relationen mellan elevernas provbetyg och deras slutbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska. Vi har dock ingen möjlighet att göra en rättvis bedömning av hur stora skillnader som kan vara acceptabla varpå vi valt att inte ranka dessa indikatorer. Däremot tror vi det har ett värde att redovisa relationen mellan provbetyg och slutbetyg för att kommunerna själva ska kunna jämföra sig med andra kommuner och reflektera över sina resultat. Såväl stora skillnader mellan provbetyg och slutbetyg som en alltför god överensstämmelse kan vara indikationer på att kommunen behöver analysera och utveckla skolornas arbete med betygssättning. Öppna jämförelser Grundskola

40 Bilaga 2. Vilka indikatorer redovisas i rapporten? I denna rapport har vi valt att redovisa andelen elever i kommunen som får ett högre respektive lägre slutbetyg jämfört med provbetyget. C3. Likvärdig betygssättning andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg än provbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska vårterminen Källa: Skolverket Bakgrundsfaktorer SALSA Se avsnitt Resultatindikatorer under rubriken Slutbetyg. Folkmängd Total folkmängd den 31 december Tätortsgrad Andel av kommunens totala invånare som bor i tätort i förhållande till kommunens totala folkmängd Som tättbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Total skattesats Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget Skattesats till kommun Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen Medelnettoinkomst Medelnettoinkomst för kvinnor och män 20 år och äldre Nettoinkomsten består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Standardkostnad per elev Se avsnitt Resursindikatorer, indikator B2. 38 Öppna jämförelser Grundskola 2010

41 Kommungruppsindelningar Kommungruppsindelningen gjordes av Svenska Kommunförbundet Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: Storstäder (3 kommuner). Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner (38 kommuner). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner). Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner). Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner). Kommuner med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner). Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet enligt svensk näringsgrensindelning. Övriga kommuner, över invånare (34 kommuner). Kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Övriga kommuner, invånare (37 kommuner). Kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. Övriga kommuner, mindre än invånare (31 kommuner). Kommuner som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. Öppna jämförelser Grundskola

42

43 BILAGA 3 Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet I det här avsnittet ges en beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda resultatet samt effektivitetstalet som vi presenterar i rapporten. Beräkning av det sammanvägda resultatet Det sammanvägda resultatet utgår som nämnts i bilaga 2 från de resultatindikatorer som vi mot bakgrund av tillgänglig jämförbar statistik kunnat redovisa för samtliga kommuner. Detta innebär att resultaten från ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering inte ingår då vi inte har tillgång till värden för samtliga 290 kommuner. Det sammanvägda resultatet är sålunda ett mått på hur väl kommunens skolor lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Samtliga indikatorer som ingår har standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Detta innebär att kommunens värde för respektive indikator gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på hur högt värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100 och den som har det lägsta värdet får 0. Värdena har sedan viktats vilket innebär att vissa indikatorer tillmäts större betydelse än andra. Vilka vikter som tilldelas en viss indikator kan alltid diskuteras och självklart leder en större förändring av vikterna till att resultaten förändras. För att viktningen ska bli så bra som möjligt har vi vid framtagandet haft en dialog med ett större antal kommuner. Vi har även gjort olika typer av tester för att försäkra oss om att mindre förändringar av vikterna inte leder till större förändringar i det sammanvägda resultatet (så kallat robusthetstest). Ett antal principer har varit vägledande när vikterna har bestämts. Indikatorer som grundar sig på flera ämnen tillmäts större betydelse än de som grundar sig på ett eller ett fåtal ämnen. Exempelvis anser vi att indikatorn Uppnått målen i alla ämnen har större betydelse än resultaten på det Nationella provet i svenska. Faktiska värden tillmäts större betydelse än avvikelser från SALSA-värden. Vi har även sett det som mer betydelsefullt att alla elever når målen än att eleverna har ett genomsnittligt högt betyg. För att få fram ett sammanvägt värde för respektive kommun multipliceras avslutningsvis värdena för respektive indikator med de valda vikterna och ett FA KTA OM VIKTnIng Uppnått målen i alla ämnen 0,25 (A1) Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse 0,15 (A1) Genomsnittligt meritvärde 0,2 (A2) Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse 0,1 (A2) Behörighet till gymnasieskolan 0,15 (A3) Ämnesprov åk 9 (1/3 per ämne) 0,15 (A7 A9) Öppna jämförelser Grundskola

44 Bilaga 3. Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet sammanvägt värde erhålls. Eftersom indikatorerna är standardiserade säger inte det framräknade värdet i sig något om kommunens resultat. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa det sammanvägda resultatet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner. Beräkning av effektivitetstalet För att få en bild av kommunernas effektivitet har vi kompletterat det sammanvägda resultatet med ett effektivitetstal. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden. Anledningen till att vi använt oss av avvikelsen från standardkostnaden i stället för nettokostnaden är att vi anser att jämförelsen blir mer rättvis om vi tar hänsyn till att kommunerna i Sverige har väldigt olika struktur och förutsättningar. Även den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats på samma sätt som beskrivs i avsnittet ovan. Kommunernas procentuella avvikelse har således gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på vilket värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Målsättningen vid framtagandet av effektivitetstalet har varit att resultat och kostnader ska väga lika mycket. Indikatorn avvikelse från standardkostnad väger således i stort sett lika mycket som de totalt åtta resultatindikatorerna som ligger till grund för det sammanvägda resultatet. I likhet med det sammanvägda resultatet ger effektivitetstalen i sig inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun. De blir intressanta först när de ställs i relation till andra kommuner. Vi har därför även i detta fall valt att enbart redovisa kommunernas placeringar i rankningen. 42 Öppna jämförelser Grundskola 2010

45 Öppna jämförelser Grundskola

46