Grundskola. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena

Transkript

1 Grundskola En jämförelse av kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Resultat Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Nationella ämnesprov i åk 3 och Utgångspunkt och beskrivning Resultat Likvärdig betygssättning Sammanvägt resultat Effektivitet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation Resultat, webbinformation Kommentar, webbinformation Barns och ungdomars hälsa Utgångspunkter och beskrivning Resultat Kommentar Elevhälsa Utgångspunkter och beskrivning Resultat Kommentar Samverkan Utgångspunkter och beskrivning Åtgärdsprogram Utgångspunkt och beskrivning Fördjupning årskurs Åtgärdsprogram i årskurs 3 och Ogiltig frånvaro Utgångspunkter och beskrivning Resultat Kommentar...54 Projektledare för kommunerna i nätverket Rolf... 56

3 1.1 Bakgrund Nätverket Rolf är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena. Vara har valt att inte delta i denna jämförelse. Tidigare har även Kinda och Skara ingått i nätverket. Tillsammans finns det knappt invånare i dessa kommuner. Nätverket Rolf har tidigare publicerat rapporterna Särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv , Hemtjänst en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv , Barnomsorg en jämförelse av kommunens förskola och familjedaghem ur ett medborgarperspektiv , LSS en jämförelse av kommunens handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv och Grundskola en jämförelse av miljön i kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv I denna sjätte rapport har projektgruppen haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra grundskolan mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller brukar-/medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. 3

4 Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Flera av måtten har dock fått undersökas lokalt genom retrospektiva studier och undersökningar. Inledningsvis presenteras elevernas resultat som också längre fram i rapporten sätts i relation till resurser. Senare delen belyser förutsättningar och stödinsatser. Nätverket har valt att jämföra grundskolan ur följande delar: Resultat åk 9 Nationella ämnesprov i åk 3 och 5 Likvärdig betygssättning Sammanvägt resultat Effektivitet Informationsgivning Barns och ungdomars hälsa Elevhälsa Samverkan Åtgärdsprogram Ogiltig frånvaro 4

5 2 Sammanfattning Nätverket Rolf är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket i denna rapport är Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena. Tillsammans finns det knappt invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets sjätte och avser grundskolan ur ett medborgarperspektiv. När det gäller resultaten i grundskolans åk 9 har fem resultatmått undersökts. Götene har sammantaget bäst resultat och under senaste året även bäst förbättring avseende andel elever som uppnått målen i alla ämnen och behörighet till gymnasiet. För nationella ämnesproven i åk 3 har resultaten i matematik sjunkit i tre av kommunerna och något mer än resultaten i svenska mellan 2009 och Undantag är Tibro som har en ökning mellan åren och högst resultat i bägge ämnena. Resultaten i nationella ämnesproven för åk 5 visar en nedåtgående trend. Här har Tibro och Vadstena bäst resultat. Genom att följa hur avvikelsen ser ut i åk 9 mellan resultaten på ämnesproven och slutbetygen kan man få en uppfattning om hur betygsinflationen ser ut. I alla nätverkets kommuner är andelen elever som får ett högre slutbetyg i förhållande till resultatet på det nationella ämnesprovet större än andelen elever som fått ett lägre slutbetyg. Resultaten för 2009 visar att Tibro generellt sett har minst differens mellan slutbetyg och resultat i de nationella ämnesproven i de tre ämnena. Kostnaden per elev varierar och tre av kommunerna har lägre kostnad än rikssnittet. Götene har lägst kostnad och skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad är över kr per elev. Tibro har lägst procentuell avvikelse från standardkostnad och sammantaget högst effektivitet följt av Götene. I den här undersökningen finner vi inget samband att högre kostnader leder till bättre resultat. Vilken information kan medborgaren få på kommunens webbsida? Samtliga kommuner har förbättrat sina resultat mellan 2009 och 2010 i den nationella undersökningen. Ett gott exempel är Götene som ger svar på samtliga frågor bägge åren. I Folkhälsoinstitutets kartläggning 2009 av psykiska hälsa hos ungdomar i åk 9 har Bollebygd bra värden förutom för mobbning. Eleverna i Götene anger hög grad av psykosomatiska besvär, nedstämdhet, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet medan eleverna i Tibro har högre grad av alkohol- tobaksbruk och koncentrationssvårigheter. Vadstenas elever anger till stor del samma problem men något mindre alkoholbruk. Vilka och hur mycket resurser som avsätts för elevhälsa varierar mellan kommunerna. I Vadstena har eleverna 60 procent mer tid per elev än i Tibro. I samtliga kommuner samverkar skola och socialtjänst runt barn och ungdomar för att främja hälsa och välbefinnande. Nätverket har också undersökt hur många elever som inte var behöriga till gymnasiet och som saknat åtgärdsprogram. Syftet har varit dels att undersöka om eleverna fått de stödinsatser de har rätt till dels om högt antal som fått stödinsatser medför högre andel elever behöriga till gymnasiet. I Tibro som har högst andel elever som inte är behöriga har samtliga haft åtgärdsprogram. Vid en granskning av åtgärdsprogrammen framgår att 5

6 ingen kommun följer Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och störst brister är det med hur uppföljning av måluppfyllelse ska ske. Slutligen har elevernas ogiltiga frånvaro undersökts under två veckor för elever i åk 8. Hur den ogiltiga frånvaron definieras och på vilken nivå i kommunen varierar liksom resultatet. Generellt har pojkarna mer ogiltig frånvaro än flickorna. Eleverna i Bollebygd hade bäst resultat i denna jämförelse. 6

7 3 Resultat 3.1 Utgångspunkt och beskrivning Grundskolan är ett av få kommunala områden där det finns resultatmått på nationell nivå. Det är dessa som nätverket Rolf har koncentrerat sig på och detta bygger på de mått vi finner centrala i en bedömning av skolans resultat. Måtten visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Totalt presenteras fem mått avseende resultatindex. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år Avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde enligt ovan. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år Avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde enligt ovan. Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program år Vi har valt att presentera resultatmåtten tillsammans med en modell i färgerna grönt, gult och rött, d v s den modell som används inom Öppna Jämförelser. Färgerna i redovisade tabeller visar på ett rangordningsvärde som utgår från en indelning av landets 290 kommuner utifrån nedanstående gruppering: = De 25 % av landets kommuner med högst värde = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med lägst värde 3.2 Resultat Denna del bygger på måtten 1-5 enligt ovan. Det är mått som vi finner centrala i en bedömning av skolans resultat i åk 9. Måtten visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Redovisningen innefattar dels faktiska resultat, dels modellberäknade. De senare är framtagna av Skolverket och går under beteckningen SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SAmbandsanalyser). SALSA är en statistisk modell för jämförelse av de betyg kommuner och skolor ger sina elever i åk 9. Enligt Skolverkets studie samverkar ett antal bakgrundsfaktorer med en skolas medelbetyg. Dessa bakgrundsfaktorer är: föräldrars utbildningsnivå andel elever med utländsk bakgrund andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands kön 7

8 När bakgrundsfaktorerna räknas bort får man fram ett förväntat resultat eller modellvärde som är specifikt för varje kommun. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en teoretisk och matematisk konstruktion utifrån ett visst antal parametrar och inget faktiskt resultat Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 Detta mått visar andelen (i procent) av avgångseleverna som uppnått målen och har betyget godkänt eller högre, i samtliga ämnen. Den enskilde eleven ska ha nått målen i alla ämnen han/hon läst för att räknas till dem som nått alla målen. Vi har tagit fram dels det faktiska resultatet, som presenteras i den översta tabellraden, dels avvikelsen i förhållande till modellberäknat värde som presenteras i den understa tabellraden. Kommunernas faktiska resultat kan i tabellen både jämföras med ett genomsnittsvärde för nätverket och för riket. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2010 (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 81 % 87 % 74 % 87 % 82 % 76 % Salsavärde 78 % 74 % 76 % 79 % Avvikelse från salsa Tolkningsexempel: I Bollebygd hade 81 procent av elevgruppen, som lämnade grundskolan våren 2010, uppnått målen i alla ämnen. Detta värde är 1 procentenhet lägre än nätverkssnittet och 5 procentenheter högre än snittet för landets kommuner. Enligt det modellberäknande värdet, skulle 78 procent av elevgruppen ha uppnått målen i samtliga ämnen. Det faktiska värdet ligger därmed 2 procentenheter över det modellberäknade värdet. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2009, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 82 % 79 % 79 % 85 % 81 % 77 % Placering i landet Salsavärde 82 % 73 % 78 % 85 % Avvikelse från salsa Tolkningsexempel: I Bollebygd hade 82 procent av elevgruppen, som lämnade grundskolan våren 2009, uppnått målen i alla ämnen. Detta värde är 1 procentenhet högre än nätverkssnittet och 5 procentenheter högre än snittet för landets kommuner. Med detta resultat visar den gulfärgade rutan att Bollebygd fanns bland de som ligger i mittfältet bland landets kommuner när det gäller andelen elever som uppnått målen. Enligt det modellberäknande värdet, skulle 82 procent av elevgruppen ha uppnått målen i samtliga ämnen. Det faktiska värdet ligger därmed lika med det modellberäknade värdet. Gulmarkeringen visar att Bollebygd fanns bland de som ligger i mittfältet bland landets kommuner när det gäller avvikelse från förväntad andel elever som uppnått målen. 8

9 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2008, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 76 % 86 % 86 % 91 % 85 % 77 % Placering i landet Salsavärde 80 % 77 % 77 % 78 % Avvikelse från salsa Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2007, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 83 % 85 % 87 % 91 % 87 % 76 % Placering i landet Salsavärde 79 % 76 % 75 % 79 % Avvikelse från salsa Andel elever som uppnått målen i alla ämnen år i nätverkets kommuner Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Kommentar I Sverige har andelen elever som uppnått målen i åk 9, sjunkit år 2010 jämfört med föregående år. Detta syns inte i nätverkets kommuner om man tittar på genomsnittet för dem. Istället har snittet stigit något jämfört med Om man 9

10 jämför Rolf-genomsnittet för 2010 med åren 2007 och 2008, har resultaten däremot försämrats. Resultaten i Bollebygd och Vadstena är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år och i Götene har resultatet förbättrats markant jämfört med För Götenes del innebär det att resultatet når upp till samma nivå som för åren 2007 och Värt att notera är att Rolf-snittet under mätåren alltid varit högre än rikssnittet. När det gäller kommunernas rankingplaceringar i landet, har de gått från genomgående gröna placeringar 2007 till gula placeringar för alla kommuner utom Vadstena, som ligger kvar på grönt. SALSA-värdena följer samma trend, men här är Götene den kommun som blir rankad inom det gröna fältet Meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänt motsvarar värde 10, väl godkänt värde 15 och mycket väl godkänt värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. Kommunens faktiska genomsnittliga meritvärde är en summering av varje avgångselevs meritvärde dividerat med antal avgångselever i kommunen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Viktigt att påpeka är, att ett förhöjt meritvärde inte per automatik innebär att andelen elever som uppnår betyget godkänt ökar. Meritvärdet är en viktig resultatindikator på en utvecklingstrend i kommunen. Liksom i den föregående delen har vi tagit fram det faktiska och det modellberäknade värdet av detta mått. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2010 (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Salsavärde Avvikelse från salsa Tolkningsexempel: Bollebygds genomsnittliga meritvärde var 202 vilket är lika med nätverkssnittet och 3 poäng lägre än snittet för landets kommuner. Det modellberäknade värdet var 207 och det faktiska värdet låg därmed 5 poäng lägre än det modellberäknade värdet. 10

11 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2009, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde. (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Placering i landet Salsavärde Avvikelse från salsa Tolkningsexempel: Bollebygds genomsnittliga meritvärde var 202 vilket är 4 poäng lägre än nätverkssnittet och 8 poäng lägre än snittet för landets kommuner. Med detta resultat visar den gulfärgade rutan, att Bollebygd fanns bland de som låg i mittfältet bland landets kommuner när det gäller genomsnittligt meritvärde. Det modellberäknade värdet var 211och det faktiska värdet låg därmed 9 poäng lägre än det modellberäknade värdet. Den rödfärgade rutan visar att Bollebygd låg bland de 25 procent av landets kommuner som hade störst negativ avvikelse mellan faktiskt och modellberäknat värde. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2008, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde. (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Placering i landet Salsavärde Avvikelse från salsa Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2007, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde. (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Placering i landet Salsavärde Avvikelse från salsa

12 Genomsnittligt meritvärde år i nätverkets kommuner Meritvärde Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Kommentar Precis som för andelen elever som uppnått målen i åk 9, har också meritvärdet sjunkit nationellt. Tendensen syns delvis i Rolf-kommunerna. Bollebygd och Götene ligger på samma nivå som år 2009 medan meritvärdet blivit lägre i Tibro och Vadstena. Bollebygd, Götene och Tibro ligger samtliga under riksgenomsnittet åren 2009 och Vadstena ligger däremot över rikssnittet samtliga mätår. När det gäller kommunernas rankning utifrån meritvärde och SALSA-värde, går dessa från att ha varit gröna till att ha blivit gula Behörighet till gymnasiet Grundskolans uppdrag är att ge elever behörighet till fortsatta studier på gymnasiet. För att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena: svenska/svenska som andraspråk engelska matematik Andelen beräknas utifrån alla elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Elever som inte har behörighet till gymnasiets nationella program får fortsätta sina studier inom gymnasieskolans individuella program. Till skillnad från de tidigare presenterade resultatmåtten, tar inte Skolverket fram något modellberäknat värde när det gäller behörighet till gymnasiet. 12

13 Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program år (Källa: Skolverket) Andel behöriga till gymnasiet Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt 88 % 94 % 83 % 90 % 89 % 88 % Tolkningsexempel: 2010 hade 88 procent av Bollebygds nior behörighet till gymnasieskolans nationella program vilket är 1 procentenhet lägre än nätverkssnittet och lika med snittet för landets kommuner. Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program och placering bland landets kommuner år (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel behöriga till gymnasiet 92 % 91 % 88 % 89 % 90 % 89 % Placering i landet Tolkningsexempel: 2009 hade 92 procent av Bollebygds nior behörighet till gymnasieskolans nationella program vilket är 2 procentenheter högre än nätverkssnittet och 3 procentenheter högre än snittet för landets kommuner. Med detta resultat visar den grönfärgade rutan att Bollebygd låg bland de 25 procent av landets kommuner som hade högst andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program. Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program och placering bland landets kommuner år (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel behöriga till gymnasiet 82 % 94 % 92 % 97 % 91 % 89 % Placering i landet Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program och placering bland landets kommuner år (Källa: Skolverket) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Rikssnitt Andel behöriga till gymnasiet 89 % 94 % 92 % 95 % 93 % 89 % Placering i landet

14 Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program år i nätverkets kommuner Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Kommentar I riket har andelen behöriga elever till gymnasieskolan sjunkit mellan åren 2009 och Två av Rolf-kommunerna går emot denna trend. Både Götene och Vadstena har förbättrat sina resultat. Om man jämför resultaten över tid, når meritvärdet i Vadstena och Tibro inte upp till samma nivå 2010 som Götene ligger på samma resultatnivå 2007 och 2010 medan resultatet i Bollebygd sjunkit något. 3.3 Sammanfattande kommentar Trenderna med nationellt sjunkande resultat visar sig generellt sett också i Rolfkommunerna. Rolf-kommunernas resultat sjunker i förhållande till övriga landets kommuner. Det första mätåret, 2007, var det till övervägande del gröna resultat i Rolf-kommunerna. Allt eftersom har den gröna trenden övergått till gul (se 3.1 Utgångspunkt och beskrivning). Bollebygd I Bollebygd ligger resultatet procent över rikssnittet när det gäller andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Meritvärdet är 3 poäng lägre än rikssnittet. Detta bör innebära att många elever har betyg i samtliga ämnen men att dessa inte är så höga. När det gäller andelen elever som är behöriga till gymnasiet (88 procent) vilket är högre än andelen elever som nått målen i samtliga ämnen (81 procent). Det är alltså fler icke godkända betyg i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Värt att uppmärksamma är den förbättring av resultat som åstadkommits sedan Götene Götene uppvisar bäst resultat av Rolf-kommunerna 2010 när det gäller andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen och även när det gäller andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan. Götene ligger på dessa båda områden en bra 14

15 bit över rikssnittet (87 respektive 94 procent). Meritvärdet är däremot det näst lägsta av Rolf-kommunernas och ligger 4 poäng under rikssnittet. Det är alltså många elever som har minst betyget G, men inte så många som har VG eller MVG. En stor andel av eleverna har minst betyget G i ämnena svenska, matematik och engelska och är därmed behöriga till gymnasiet. Tibro Tibro har i de tre jämförelsemåtten lägst resultat av Rolf-kommunerna 2010 och hamnar också under rikssnittet. Färre elever (74 procent) har godkända betyg i samtliga ämnen än de som har godkända betyg i svenska, engelska och matematik (83 procent). Vadstena Vadstena ligger över rikssnittet i de tre jämförelsemåtten. Vadstena är också den av Rolfkommunerna som har lägst procentuell skillnad mellan andelen elever med betyg i samtliga ämnen och andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Det skiljer enbart 4 procentenheter. I övriga Rolfkommuner skiljer det 7-9 procentenheter. Vadstenas meritvärde är det högsta av Rolf-kommunernas, och även högre än rikssnittets. Många elever har betyg i samtliga ämnen och de är relativt höga. Frågeställningar: Varför får färre elever godkända betyg i alla ämnen? Har skolan blivit en treämnesskola (engelska, matte och svenska) där godkända betyg i övriga ämnen inte uppfattas som lika viktiga? Hur blir lärare i de tidigare åldrarna medvetna om elevernas resultat i åk 9? Vad beror sjunkande meritvärden på? Hur påverkar elevernas meritvärde deras möjlighet att klara gymnasieskolan? Vilka konsekvenser får kommande utökade behörighetskrav till gymnasieskolan för grundskolan? 15

16 4 Nationella ämnesprov i åk 3 och Utgångspunkt och beskrivning Nationella prov finns för grundskolans årskurs 3, 5 och 9. Från och med vårterminen 2009 finns nationella ämnesprov för årskurs 3 i matematik, svenska och svenska som andraspråk. För årskurs 5 och 9 genomförs ämnesproven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Varje nationellt ämnesprov består av flera delprov. De nationella proven ska användas som stöd i bedömningen av elevernas måluppfyllelse. 4.2 Resultat Andelen elever i åk 3 som uppnått målen i svenska i nationella ämnesproven på alla delprov av antalet som gjort dem. 100 Andel godkända resultat nationella ämnesproven i svenska, åk Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena 16

17 Andelen elever i åk 3 som uppnått målen i matematik i nationella ämnesproven på alla delprov av antalet som gjort dem. 100 Andel godkända resultat nationella ämnesproven i matematik, åk Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena Kommentar Andelen elever som uppnått samtliga mål i de nationella ämnesproven i svenska för åk 3, är generellt samma eller något lägre mellan åren 2009 och Resultaten i matematik har sjunkit i tre av kommunerna och något mer än resultaten i svenska. Denna nedåtgående trend känns igen från tidigare redovisade resultat för åk 9 (se avsnitt 3). Värt att notera är att Tibro har ökning mellan åren och högst resultat både i svenska och matematik. Denna tendens stämmer inte överens med Tibros resultat för åk 9. Andel elever som uppnått målen i nationella ämnesproven i svenska i åk 5, år 2007 till 2010 (Källa: Öppna Jämförelser) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel 2010* % % % % % % % % % % % 85 % % % % % % % *Resultaten för 2010 är ännu inte publicerade 17

18 Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Andel elever som uppnått målen i nationella ämnesproven i matematik i åk 5, år 2007 till 2010 (Källa: Öppna Jämförelser) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel 2010* % % % % % % % % % % % 82 % % % % 1 90 % % % *Resultaten för 2010 är ännu inte publicerade Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt

19 Andel elever som uppnått målen i nationella ämnesproven i Engelska i åk 5, år 2007 till 2010 (Källa: Öppna Jämförelser) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel 2010* % % % % % % % % % % % 84 % % % % % % 1 89 % *Resultaten för 2010 är ännu inte publicerade Andel Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rikssnitt Kommentar Måluppfyllelse i nationella ämnesproven för åk 5 visar en nedåtgående trend. Av Rolf-kommunerna är det Tibro och Vadstena som 2009 uppvisar bäst resultat. När det gäller kommunernas rankning är det ojämnheter i resultaten. Götene uppvisar exempelvis år 2009 en grön rankning i svenska, en gul i matematik och en röd i engelska med samma elevgrupp. Några av kommunerna uppvisar ojämnheter i sina resultat över åren genom att gå från grönt till gult i kommunrankingen i vissa ämnen och tvärt om i andra. Frågeställningar Vad beror de nedåtgående trenderna på? Hur kan trenderna brytas? Vad styr undervisningen? Vilka slutsatser kan dras om exempelvis läroböckers innehåll i förhållande till det som prövas på nationella prov? Hur kommer resultaten i åk 3 och åk 5 att påverka samma elevgruppers resultat när de går i åk 9? 19

20 5 Likvärdig betygssättning Måttet visar den andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg vårterminen 2009 än vad de fick i betyg på det nationella provet vårterminen 2009 i ämnena svenska, engelska respektive matematik. I statistiken ingår endast elever som har deltagit i samtliga delprov i ämnesprovet. Genom att följa hur avvikelsen ser ut mellan resultaten på ämnesproven och slutbetygen kan man få en uppfattning om hur betygsinflationen ser ut. Viktigt är då att man analyserar vad skillnaderna kan bero på. Vilka insatser har förekommit mellan provet och betygsättningen? Har eleverna på andra sätt visat att de nått kunskapsmålen än på ämnesprovet? De nationella proven ska användas som stöd vid betygssättning men läraren ska ta in all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kursplanen och göra en helhetsbedömning inför betygssättningen. Alla mål i läroplanen mäts inte i de nationella proven vilket innebär att det kan finnas skillnader mellan betygen och resultaten från de nationella proven. Även yttre faktorer som till exempel stress kan påverka resultatet. Bedömningarna mellan provresultaten och helhetsbedömningen i betyget stämmer dock ofta överens enligt lärarenkäter som Skolverket gjort. I diagrammen nedan andelen elever i respektive kommun som fått högre och lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven. Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i matematik 2008 och 2009 (Källa: Skolverket och Dagens Samhälle) Matematik Bol lebygd ,5 20, ,8 17,3 Götene ,8 23, ,8 14,0 Tibro ,3 10, ,7 14,0 Vadstena ,2 34, ,8 31,1 Riket ,6 21, ,6 24,4-10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 Tolkningsexempel: I Bollebygd fick 20,3 procent av eleverna ett högre slutbetyg än betyget på nationella ämnesproven i matematik år ,5 procent av eleverna fick ett lägre slutbetyg än 20

21 betyget på nationella ämnesproven i matematik. År 2009 minskade andelen elever som fick ett högre slutbetyg än betyget på nationella proven till 17,8 medan andelen elever som fick ett lägre slutbetyg än betyget på nationella proven ökade till 3,8 procent. Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i engelska 2008 och 2009 (Källa: Skolverket och Dagens Samhälle) Engelska Bollebygd ,3 13, ,7 9,5 Götene ,5 20, ,8 14,0 Tibro ,8-6,0 6,8 6,7 Vadstena ,6-2,8 13,0 14,0 Riket ,8 10, ,2 8,7-10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i svenska 2008 och 2009 (Källa: Skolverket och Dagens Samhälle) Svenska Boll ebygd ,0 12, ,7 11,3 Götene ,2-5,9 14,8 17,2 Tibro ,2 8, ,1 11,6 Vadstena , 7 24, Ri ket , 5-4,4 19,3 18, , 0 15, 2-10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 Kommentar I alla nätverkets kommuner är andelen elever som får ett högre slutbetyg i förhållande till resultatet på det nationella ämnesprovet större än andelen elever 21

22 som fått ett lägre slutbetyg. Resultaten för 2009 visar att Tibro generellt sett har minst differens mellan slutbetyg och resultat i de nationella ämnesproven i de tre ämnena. Tibro har i jämförelse med 2008 också minskat andelen som får ett högre betyg än resultat i de nationella ämnesproven i matematik och svenska. I Vadstena är andelen elever med ett högre slutbetyg än resultat i ämnesproven i alla tre ämnena högre än rikssnittet. Frågeställningar Görs regelbundna analyser i kommunen kring slutbetyg i förhållande till resultat i ämnesproven? Vilka är anledningarna till att eleverna får ett högre eller lägre slutbetyg än vad resultaten av ämnesproven visar? Vilken betydelse har resultatet från ämnesproven vid betygssättning? Vem rättar ämnesproven, elevens ordinarie lärare i ämnet (den som sätter betyg) eller annan lärare? Kan detta påverka resultaten? Vad får betygsinflationen i grundskolan för betydelse för eleverna på gymnasiet? På vilket sätt följs det upp hur det går för eleverna på gymnasiet? 22

23 6 Sammanvägt resultat Det sammanvägda resultatet utgår från viktning av nedanstående resultatmått: Uppnått målen i alla ämnen (0,25) Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse (0,15) Genomsnittligt meritvärde (0,2) Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse (0,1) Behörighet till gymnasieskolan (0,15) Ämnesprov åk 9 (1/3 per ämne) (0,15) Samtliga mått som ingår har standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Detta innebär att kommunens värde för respektive mått gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på hur högt värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100 och den som har det lägsta värdet får noll. Värdena har sedan viktats vilket innebär att vissa indikatorer tillmäts större betydelse än andra. För att få fram ett sammanvägt värde för respektive kommun multipliceras avslutningsvis värdena för respektive indikator med de valda vikterna och ett sammanvägt värde erhålls. Eftersom indikatorerna är standardiserade säger inte det framräknade värdet i sig något om kommunens resultat. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa det sammanvägda resultatet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner för 2008 och Rankning av sammanvägt resultat 2008 och 2009 (Källa: Öppna jämförelser 2009 och 2010) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rankning Rankning Tolkningsexempel: Bollebygd hade 2008 ett sammanvägt resultat enligt definitionen ovan vilket innebar plats 228 och den rödfärgade rutan visar att Bollebygd fanns bland de som låg bland de 25 procent av landets kommuner med lägst rankning hade Bollebygd plats 125 och den gulfärgade rutan visar att Bollebygd då fanns i mittfältet bland landets kommuner när det gäller sammanvägt resultat. Kommentar Bollebygds rankning har förbättrats mellan åren. Götene, Tibro och Vadstena placerar sig 2008 bland de 25 procent bästa kommunerna i landet. Dessa tre kommuner har i 2009 års rankning fått en sämre placering. 23

24 7 Effektivitet 7.1 Utgångspunkt och beskrivning Nedanstående mått visar främst hur effektivt vi använder våra resurser i skolarbetet, dvs. resultat i förhållande till kostnader. Ger mer resurser ett bättre resultat? Internationella studier visar att det inte finns något direkt statistiskt samband mellan resurser och resultat. Det finns även fall där en ökning av resurserna har gett ett sämre resultat. Relationen är därför komplex och ett bra resultat kan ibland härledas till andra orsaker som exempelvis socioekonomiska förhållanden, arbetssätt, metoder, engagemang, målinriktning. Mest intressanta blir därför kommuner som får ett gott resultat med mindre resurser än andra. Totalt presenteras fyra mått varav de tre senare avser effektivitet: 1. Kostnad per elev 2008 och Kostnad per betygspoäng (meritvärdet), 2009 och Procentuell avvikelse från standardkostnad ( ). 4. Effektivitetstal. 7.2 Resultat Kostnad per elev Kostnad per elev 2008 och Kr Diagram: Totalkostnad per elev, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar i kr 2008 och 2009 (Källa: Skolverket) I totalkostnaden ingår undervisning, skolmåltider, läromedel, elevvård och OH-kostnader. Kommentar Tre av kommunerna har lägre elevkostnad än rikssnittet. Götenes elevkostnad var kr lägre än rikssnittet och kr lägre än snittet för Rolfgruppen år

25 7.2.2 Kostnad per betygspoäng Genomsnittlig kostnad per elev 2009 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar, delad med det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 vårterminen Källa: Skolverket Kostnad per elev / meritpoäng Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Riket Tolkningsexempel: Bollebygds kostnader per betygspoäng är 321kr (elevkostnad år 2009 delat med genomsnittligt meritvärde 202 år 2010) Genomsnittlig kostnad per elev 2008 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar, delad med det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 vårterminen Källa: Skolverket Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rolf Riket Kostnad per elev / meritpoäng Rankning Tolkningsexempel: Bollebygds kostnader per betygspoäng, 320 kr (elevkostnad år 2008 delat med genomsnittligt meritvärde 202 år 2009), placerar Bollebygd på plats 150 bland landets kommuner och den gulfärgade rutan visar att Bollebygd tillhör de som ligger i mittfältet av landets kommuner när det gäller kostnad per meritpoäng. Kommentar Då meritvärdet 2009 mellan kommunerna är ganska lika, får kostnaden per elev stort genomslag för kostnaden per meritpoäng. Bollebygds och Vadstenas kostnad är i nivå med rikets. Götenes och Tibros kostnad per betygspoäng är kr lägre än rikssnittet Procentuell avvikelse från standardkostnad Måttet visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitionsnivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. Begreppet används även i SKL:s och SCB:s gemensamma rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun. Avvikelsen som redovisas är en 25

26 genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2004 till 2008 både avseende nettokostnaden och standardkostnaden. En positiv avvikelse innebär alltså att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Måttet anger procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad under femårsperioden. Procentuell avvikelse från standardkostnad ( ) (Källa: Öppna jämförelser 2010) Bollebygd Götene Tibro Vadstena Procentuell avvikelse 0,7-6,2-9,9 6,1 Rankning Tolkningsexempel: Bollebygds procentuella avvikelse från standardkostnad är 0,7 vilket är över rikssnittet (0) Avvikelsen är positiv, vilket innebär att man har högre kostnader än förväntat utifrån utjämningssystemet. Den gulfärgade rutan visar att Bollebygd ligger i mittfältet bland landets kommuner när det gäller avvikelse från standardkostnad Kommentar Götene och Tibro tillhör de 25 procent bäst rankade kommunerna när det gäller procentuell avvikelse från standardkostnaden. Bollebygd rankas gult medan Vadstena som är rankad som kommun 220 istället tillhör de 25 procent av kommunerna med störst positiv avvikelse Effektivitetstal Effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen mot standardkostnaden. I det sammanvägda resultatet ingår resultatindikatorerna: Uppnått målen i alla ämnen Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse Genomsnittligt meritvärde Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse Andel behöriga till gymnasieskolan Andel godkända i ämnesprov åk 9 Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat 2009 avseende måtten ovan vägts ihop med kommunens kostnad i form av genomsnittlig avvikelse från standardkostnad för Indikatorn är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika struktur och förutsättningar. 26

27 Källa: Öppna jämförelser Bollebygd Götene Tibro Vadstena Rankning Tolkningsexempel: Bollebygd hade för 2009 ett effektivitetsresultat vilket gav plats 133 bland landets kommuner och den gulfärgade rutan visar att Bollebygd fanns i mittfältet bland landets kommuner när det gäller sammanvägd effektivitet. Kommentar Kommunerna är rankande från 102 till 125 plats när det gäller det sammanvägda resultatet 2009 (se kap 6). Det innebär att deras sammanvägda resultat är ganska likvärdiga. Kommunernas kostnad får en avgörande betydelse för effektivitetstalet och följer då samma mönster som den procentuella avvikelsen mot standardkostnaden. 7.3 Sammanfattande kommentar Götene och Tibro redovisar 2009 kostnader per elev som är procent lägre jämfört mot Bollebygd och Vadstena. Utifrån kommunernas redovisade resultatvärden så som meritvärde eller behörighet till gymnasiet, finns inget samband mellan en hög kostnad och ett bra resultat. Slutsatsen stöds också av att Götene och Tibro redovisar högst effektivitetstal. Frågeställningar Vad gör att Götene och Tibro redovisar en betydligt lägre kostnad per elev än Bollebygd och Vadstena? Hur kommer det sig att Götene och Tibro har en hög negativ avvikelse mellan sin nettokostnad och standardkostnad medan Vadstena har en hög positiv avvikelse? 27

28 8 Informationsgivning 8.1 Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation Informationen till medborgarna har fått en allt större betydelse inom den offentliga sektorn. Allt fler söker information via datorer och förväntar sig att hitta information och svar på sina frågor på kommunernas webbplatser. Detta ökande tryck gör att mängden information ökar samtidigt som krav finns på att den ska vara aktuell och intressera läsaren. Många menar dessutom att kommunens webbplats är kommunens ansikte utåt, som skapar en image av kommunens verksamhet och resultat. I september 2009 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den första nationella medborgarinriktade kartläggningen av kommuners webbplatser 1. Samtliga av Sveriges 290 kommuners webbplatser har under maj och juni månad 2009 undersökts av ett externt team av studenter. För varje fråga har två minuter ägnats åt att finna ett svar. Om svar inte hittats inom två minuter har det noterats som att svaret inte finns tillgängligt. Undersökningen omfattar tolv olika verksamhetsområden där grundskolan är ett av dem. Arton vanliga medborgarfrågor inom området undersöktes. SKL har följt upp förra årets nationella granskning med en ny Resultatet av den nya granskningen redovisas tillsammans med förra årets resultat. Granskningen ger en ögonblicksbild av kommunernas information på webben. Om en ny granskning skulle genomföras idag kanske den skulle ge ett annat resultat. En annan uppsättning frågor skulle antagligen ge ett annat resultat. Undersökningen syftar till att fånga upp eventuella brister samtidigt som den ska peka på utmaningarna för framtiden. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matriser. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts men att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) Resultaten (andel av max) för granskningen 2009 är färgmarkerad utifrån rangordning av landets 290 kommuner utifrån nedanstående gruppering: = De 25 % av landets kommuner med högst värde = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med lägst värde 1 Sveriges Kommuner och Landsting, 2009, Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna 28

29 8.2 Resultat, webbinformation Webbgranskning 2009 och 2010 Grundskola Det finns en samlad beskrivning av de enskilda enheterna som är verksamma i kommunen inom grundskolan med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Det finns en samlad beskrivning som visar var grundskolorna i kommunen ligger Det finns information om möjligheterna att välja grundskola Det finns information om när skolorna startar, lovdagar, avslut m.m. Det finns en samlad presentation av grundskolornas olika pedagogisk inriktning/profil och arbetssätt Det finns information om hur skolorna arbetar med elevinflytande Bollebygd Götene Tibro Vadstena Det finns information om elevhälsovården Det finns information om hur föräldrasamverkan sker Det finns information om hur skolorna arbetar med frågor som berör mobbning Det finns beskrivningar av hur de individuella utvecklingsplanerna genomförs och följs upp Det finns en övergripande kvalitetsredovisning riktad till allmänheten över kommunens grundskoleverksamhet (t.ex. resultat av brukarundersökningar) Det finns även kvalitetsredovisningar på skolnivå Enheter inom grundskolan som är verksamma i kommunen presenteras så att dessa går att jämföra med varandra avseende resultat (betyg, frånvaro, behörighet till gymnasiet, nationella prov etc.) Det finns information om vilken hjälp som kan ges till barn i behov av särskilt stöd Det finns information om vilka regler som gäller för skolskjutsar Det finns information om skolornas matsedel Det finns servicedeklaration/motsvarande för grundskoleverksamheten Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål Poäng av max Andel av max 67 % 78 % 100 %100 % 54 % 70 % 70 % 83 % 8.3 Kommentar, webbinformation Alla kommuner redovisar ett resultat 2010 som är över rikssnittet (73 procent) förutom Tibro som ligger något under. Samtliga kommuner ökar sitt resultat med procentenheter i 2010 års undersökning jämfört med undersökningen

30 Ett gott exempel är Götene som ger svar på samtliga frågor både 2009 (rikssnitt: 70 procent) och 2010 (rikssnitt:73 procent). Götene publicerar som enda kommun jämförelser mellan sina olika skolenheter med avseende på betyg, frånvaro, behörighet till gymnasiet och nationella prov. Frågeställningar Varför redovisar inte tre av kommunerna sina resultat så medborgaren kan jämföra olika enheter? 30

31 9 Barns och ungdomars hälsa 9.1 Utgångspunkter och beskrivning Folkhälsoinstitutet genomförde hösten 2009 en nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Även om orsakerna till elevernas psykosociala hälsa kan relateras till omständigheter både i skolan och utanför skolan är det viktigt att skolan vet hur eleverna mår. Denna kunskap ger skolan möjligheter att anpassa sin verksamhet samt göra prioriteringar inom elevhälsan. Alla elever i årskurs sex och nio i hela landet har fått besvara en enkät om hur man upplever sin hälsa. Enkäten omfattade 42 frågor som är utformade för att skapa indikatorer som i sin tur bygger på det samlade resultatet från fler frågor. Resultatet redovisas för fem indikatorer: 1. psykosomatiska besvär (magont, huvudvärk) 2. nedstämdhet 3. koncentrationssvårigheter 4. bristande välbefinnande 5. problemens påverkan på vardagslivet. Indikator fem anger svårigheternas samlade tyngd, det vill säga graden som eleverna uppfattar att besvären påverkar deras eller närståendes vardagsliv. För varje indikator avseende psykisk hälsa används alla elever i rikets resultat för att fastställa gränsen för 90e percentilen. Det innebär att Folkhälsoinstitutet drar en gräns vid de 10 procent elever i hela riket med högst skattad problemtyngd för varje enskild indikator. Folkhälsoinstitutet har valt att redovisa resultatet från undersökningen på två sätt. För varje indikator redovisas hur stor andel av kommunens elever som har en skattning på 90e percentilen eller högre, dvs. tillhör dem 10 procent med högst problemtyngd. Utifrån det värdet har alla kommuner/stadsdelar sedan rangordnas från lägsta rangordning dvs. 0.0 till högsta rangordning Ju högre rangordning desto större andel elever med stor problemtyngd i förhållande till andra skolor/kommuner/stadsdelar. Utöver de fem indikatorerna ovan redovisas också resultatet från indikatorerna mobbing, tobaksbruk och alkoholbruk. Andelen elever som angett detta redovisas. När det gäller mobbning har man frågat eleverna om det finns någon/några i klassen de tycker är mobbade av andra och resultaten baseras på andelen elever som svarat att det finns någon eller några i klassen som är mobbade. Projektgruppen har valt att redovisa rangordningen för nätverkets kommuner i ett spindeldiagram. 31

32 9.2 Resultat Antal svarande Elever åk 9 Bollebygd Götene Tibro Vadstena Antal svarande Procentandel åk 9 För indikatorerna psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet anges andel elever som har en skattning på 90e percentilen eller högre. För indikatorerna mobbing, tobaksbruk och alkoholbruk anges andel elever som angett detta. Bollebygd Götene Tibro Vadstena Psykosomatiska besvär 7,0 16,2 11,2 10,5 Nedstämdhet 4,2 16,6 9,4 14,8 Koncentrationssvårigheter 9,1 9,8 15,4 15,4 Bristande välbefinnande 9,8 17,2 10,1 12,3 Problemens påverkan i vardagslivet 5,6 15,7 12,9 15,0 Mobbing 25,9 13,2 12,7 17,5 Tobaksbruk - 7,0 12,0 12,5 Alkoholbruk 5,6 4,6 18,9 12,8 32

33 9.2.3 Rangordning av nätverkets kommuner i relation till landets kommuner = De 25 % av landets kommuner med lägst värde = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med högst värde Psykosomatis ka besvär 10 Alkoholbruk 8 6 Neds tämdhet 4 2 Tobaksbruk 0 Koncentrationssvårigheter Mobbing Bristande välbefinnande Problemens påverkan i vardagslivet Bollebygd Götene Tibro Vadstena 9.3 Kommentar Bollebygd Bra värden i alla perspektiv förutom mobbing där man sticker ut med högst andel elever som anser att någon/några andra elever på skolan är mobbade. Götene Eleverna i Götene anger höga värden vad gäller psykosomatiska besvär, nedstämdhet, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet. Götene har bättre värden i de andra perspektiven. Tibro Eleverna i Tibro anger i motsats till Götene höga värden för alkoholbruk, tobaksbruk och koncentrationssvårigheter men mycket bättre värden för psykosomatiska besvär, nedstämdhet, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet. 33