Grundskolan. En jämförelse av kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv. Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa

Transkript

1 Grundskolan En jämförelse av kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning...5 Beskrivning av kommunerna Resultat Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Nationella ämnesprov i åk, 5 och Utgångspunkt och beskrivning Resultat Resultat nationella ämnesprov åk 5 jämfört med samma elevers resultat på nationella ämnesprovprov åk Likvärdig betygssättning Sammanvägt resultat Nutidsorientering Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Effektivitet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Effektivitetstal Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation Resultat, webbinformation Kommentar, webbinformation Tillgänglighet Utgångspunkt och beskrivning Resultat telefon Resultat e-post Brukartid Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Nöjd Elev Index Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar...47 Projektledarna för kommunerna i nätverket Femklövern Bilaga 1 Befolkning efter ålder Bilaga 2 Tillgänglighetsundersökning

3 1 Bakgrund Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Tillsammans finns det cirka invånare i dessa kommuner. Nätverket har beslutat att förbättra sitt jämförelsearbete genom att ta fram och utveckla kvalitativa mått på resultat varför man anslöt sig till den nationella satsningen som Jämförelseprojektet utgör. Femklövern har tidigare publicerat rapporterna Hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv och Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn en jämförelse av kommunens bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv och IFO en jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv I denna fjärde rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra grundskolan ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar.

4 1.1 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier och ibland genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Femklöverns nätverk har valt att titta på grundskolan ur följande delar: 1. Beskrivning av kommunerna 2. Resultat. Nationella ämnesprov åk, 5 och 9 4. Nutidsorientering 5. Effektivitet 6. Informationsgivning 7. Tillgänglighet 8. Brukartid 9. Nöjd Elev Index (NEI) Grundskolan bedrivs/organiseras på olika sätt med utgångspunkt från kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval. Det är inte möjligt att ta fram en sann och heltäckande bild av grundskolans kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna ska ses som indikationer på de skillnader som finns mellan kommunerna. Skillnaderna kan sedan ges ytterligare förklaringar. 4

5 2 Sammanfattning Nätverket Femklövern är ett av tjugofem nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. Nätverkets kommuner har sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Tillsammans finns det cirka invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets fjärde inom Jämförelseprojektet och avser grundskola. Nätverket kommer att fortsätta jämförelser även Rapporten presenterar jämförelser inom nio områden: en allmän beskrivning av kommunerna, grundskolans resultat, resultat nationella prov åk, 5 och 9, nutidsorientering, effektivitet, informationsgivning, tillgänglighet, brukartid och elevernas nöjdhet. När det gäller resultaten i grundskolan har fem resultatmått undersökts för att ge en samlad bild. Knivsta har bäst faktiska resultat och förbättringar de senaste åren. Avseende resultaten på nationella proven i åk 5 tycks det som om resultaten, över tid, går mot allt mindre skillnader mellan kommunerna oavsett ämne. I matematik skiljer sig resultaten år från år kraftigare än i svenska och engelska för en majoritet av kommunerna. Spridningen mellan kommunernas resultat är även den störst i matematik. Genom att följa hur avvikelsen ser ut i åk 9 mellan resultaten på ämnesproven och slutbetygen kan man få en uppfattning om hur betygsinflationen ser ut. Avvikelserna uppåt ligger bättre än snittet för riket för både Gnesta och Trosa som tillhör de 25 procent av landets kommuner som har minst avvikelse i samtliga ämnen. Resultaten på Dagens Nyheters nutidsorientering är mycket goda i Knivsta, Trosa och Gnesta. Här sammanfaller resultaten med betygsresultat. Kostnaden per elev varierar stort och tre av kommunerna har högre kostnad än rikssnittet. Trosa har den lägsta kostnaden och skillnaden mellan den högsta och lägsta kostnaden är över kr per elev. Ställer vi kommunernas kostnad i förhållande till resultat får Knivsta bäst värde. I den här undersökningen finner vi inget samband att högre kostnader leder till bättre resultat. Vilken information kan medborgaren få på kommunens webbsida? Resultaten skiljer sig inte mycket mellan kommunerna. Tre av kommunerna ligger över medelvärdet för landets kommuner och Knivsta utmärker sig där man får svar på 91 procent av frågorna. Får man svar från kommunen via telefon eller e-post? Kommunernas tillgänglighet har undersökts av ett externt företag. Telefontillgängligheten är bäst i Håbo där man får kontakt med en handläggare vid sju tillfällen av nio. När det gäller svarstider på e-post svarar Trosa på samtliga frågor inom ett dygn. Anmärkningsvärt är att tre av fyra kommuner har e-post som inte besvarats inom två veckor. Hur mycket av lärarnas arbetstid sker i direkt möte med eleverna? Resultaten skiljer inte mycket mellan kommunerna. I åk F-6 har lärarna i Håbo högst andel tid med eleverna och för åk 7-9 är det Knivsta. Även nöjdheten med trivsel, trygghet, lärande samt delaktighet och inflytande hos eleverna i åk 5 och 8 har undersökts. Generellt är eleverna i åk 5 nöjdast i Knivsta och eleverna i åk 8 är nöjdast i Trosa. 5

6 Beskrivning av kommunerna Gnesta Gnesta kommun har drygt invånare och trenden visar på en långsam ökning. I kommunen finns fyra tätorter, Björnlunda, Stjärnhov, Laxne samt Gnesta. Vi har 6 kommunala grundskolor i kommunen med sammanlagt 1 10 elever. Dessutom finns en Waldorfskola i kommunen med cirka 65 elever. Antalet elever i de yngre åldrarna förväntas öka i våra skolor, medan elevantalet i skolår 7-9 samt gymnasiet förväntas minska. Även Waldorfskolans elevantal väntas minska något de närmsta åren. Idag är fem av de kommunala skolorna F-6-skolor och en är en 7-9-skola. Vid årsskiftet sker en större omorganisation då alla elever från och med år fem kommer att gå i skola i tätorten samtidigt som vår största skola blir en F-9-skola. I Gnesta går 22 elever från andra kommuner. Detta antal beräknas ligga relativt konstant med en eventuell minskning på ett par elever om året fram till läsår 11/12. I år har vi totalt 57 elever som går i skolan i andra kommuner. Det antalet beräknas öka med ett par elever om året fram till läsår 11/12. Vi har inget eget gymnasium. Håbo Kommunen har drygt invånare och är en inflyttningskommun som expanderar år från år. I kommunen finns sex kommunala grundskolor, tre F-9 skolor, två F-6 skolor och en F-5 skola. I kommunen finns också tre fristående grundskolor, en F-9 skola, en F-7 skola (skall bli F-9) och en 6-9 skola (skall bli 4-9). Antalet grundskoleelever ökar i takt med Håbos expansion och är i dag cirka varav cirka 280 i fristående skolor. För närvarande pågår utbyggnaden av de fristående skolorna som kommer att omfatta drygt 400 elever om ett par år. Eftersom utbyggnaden är kraftigare än den totala ökningen av grundskoleelever sker det parallellt en omställning i de kommunala skolorna. Antalet grundskoleelever som går i kommunal eller fristående skola i annan kommun uppgår till cirka 100. Elever som kommer från andra kommuner och går i våra kommunala grundskolor uppgår till ett femtontal. Håbo har en egen gymnasieskola med nio nationella program och det individuella programmet. Hit söker sig ca procent av våra gymnasieelever. Den återstående delen av gymnasieeleverna söker sig huvudsakligen till gymnasieskolor i våra grannkommuner, Enköping, Uppsala, Upplands-Bro samt förortskommunerna på nordvästra sidan av Stockholm. 6

7 Knivsta Knivsta kommun bildades 1 januari, 200. I augusti 2009 var kommunens folkmängd personer. Det är en fortsatt ökning av invånarantalet och trenden ser också ut att bestå framöver. Av invånarna är 0 procent i åldrarna 0 19 år, och har en medelålder totalt på cirka 6 år. I kommunen finns 7 kommunala skolor; Alsike (F-9) med 516 elever, Gredelby (F-) 150 elever, Lagga (F-6) 112 elever, Långhundra (F-6) 96 elever, Thunman (4-9) 475 elever, Segersta (F-6) med 214 elever och Ängby (F-6) med 08 elever. Det totala elevtalet var 15 oktober och prognoserna visar på en fortsatt ökning. Av dessa går 108 elever i skolor i andra kommuner och vi tar emot 17 elever från andra kommuner i vår verksamhet. I kommunen finns för närvarande en friskola (F-9) men planering pågår för ytterligare två skolor, med inriktning F-6 och 7-9. Det finns 678 ungdomar i gymnasieåldern, som får sin utbildning i andra kommuner. Kommunen anordnar ett individuellt program samt en lärlingsutbildning på Sjögrenska gymnasiet, där 44 av ungdomarna går. Trosa Trosa är en kommun i stark tillväxt med hög inflyttning, procentuellt en av de högsta i Sverige och för närvarande är vi invånare. Kommunen består av tre huvudorter, Trosa, Vagnhärad och Västerljung. I Trosa finns två F-6-skolor med 172 respektive 47 elever och en 7-9-skola med 251 elever, i Vagnhärad finns kommunens största skola, en F-9-skola med 549 elever och i Västerljung ligger vår landsortsskola med 98 elever. Där finns också vår lilla särskola. Totalt finns elever i våra verksamheter. 40 av våra elever går i skola i annan kommun och vi tar emot 16 elever från andra kommuner. Någon fristående skola finns inte i kommunen. Elevantalet totalt håller sig relativt stabilt men med variationer mellan åldersgrupperna och orterna. Trosa kommun har inget eget gymnasium förutom ett IV-program, så eleverna pendlar till gymnasierna i de kringliggande kommunerna. 7

8 4 Resultat 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Grundskolan är ett av få kommunala områden där det finns resultatmått på nationell nivå. Det är dessa som Femklövern har koncentrerat sig på och detta bygger på de mått vi finner centrala i en bedömning av skolans resultat. Måtten visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Totalt presenteras fem mått avseende resultatindex. 1. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år Avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde enligt ovan.. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år Avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde enligt ovan. 5. Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program år Vi har valt att presentera resultatmåtten tillsammans med en modell i färgerna grönt, gult och rött, d v s den modell som används inom Öppna Jämförelser. Färgerna i redovisade tabeller visar på ett rangordningsvärde som utgår från en indelning av landets 290 kommuner utifrån nedanstående gruppering: = De 25 % av landets kommuner med högst värde = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med lägst värde 4.2 Resultat Denna del bygger på måtten 1-5 enligt ovan. Det är mått som vi finner centrala i en bedömning av skolans resultat i åk 9. Måtten visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Redovisningen innefattar dels faktiska resultat, dels modellberäknade. De senare är framtagna av Skolverket och går under beteckningen SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SAmbandsanalyser). SALSA är en statistisk modell för jämförelse av de betyg kommuner och skolor ger sina elever i åk 9. Enligt Skolverkets studie samverkar ett antal bakgrundsfaktorer med en skolas medelbetyg. Dessa bakgrundsfaktorer är: föräldrars utbildningsnivå andel elever med utländsk bakgrund andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands kön När bakgrundsfaktorerna räknas bort får man fram ett förväntat resultat eller modellvärde som är specifikt för varje kommun. Det är viktigt att komma ihåg 8

9 att detta är en teoretisk och matematisk konstruktion utifrån ett visst antal parametrar och inget faktiskt resultat Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 Detta mått visar andelen (i procent) av avgångseleverna som uppnått målen och har betyget godkänt eller högre, i samtliga ämnen. Den enskilde eleven ska ha nått målen i alla ämnen han/hon läst för att räknas till dem som nått alla målen. Vi har tagit fram dels det faktiska resultatet, som presenteras i den översta tabellraden, dels avvikelsen i förhållande till modellberäknat värde som presenteras i den understa tabellraden. Kommunernas faktiska resultat kan i tabellen både jämföras med ett genomsnittsvärde för nätverket och för riket. Resultatet för 2008 är ofullständigt eftersom uppgifter för det modellberäknade värdet saknas. Tabell 1 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2009 (Källa: Skolverket) Andel elever som uppnått målen Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt 72 % 68 % 87 % 77 % 76 % 77 % Tolkningsexempel: I Gnesta hade 72 procent av elevgruppen, som lämnade grundskolan våren 2009, uppnått målen i alla ämnen. Detta värde är 4 procentenheter lägre än nätverkssnittet och 5 procentenheter lägre än snittet för landets kommuner. Tabell 2 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2008, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 79 % 68 % 85 % 77 % 77 % 77 % Placering i landet Salsavärde 77 % 76 % 81 % 77 % Avvikelse från salsa Tolkningsexempel: I Gnesta hade 79 procent av elevgruppen, som lämnade grundskolan våren 2008, uppnått målen i alla ämnen. Detta värde är 2 procentenhet högre än nätverkssnittet och snittet för landets kommuner. Med detta resultat visar den gulfärgade rutan att Gnesta fanns bland de kommuner som ligger i mittfältet bland landets kommuner när det gäller andelen elever som uppnått målen. Enligt det modellberäknande värdet, skulle 77 procent av elevgruppen ha uppnått målen i samtliga ämnen. Det faktiska värdet ligger därmed 2 procentenheter högre än det modellberäknade värdet. 9

10 Tabell Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2007, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 74 % 67 % 74 % 76 % 7 % 76 % Placering i landet Salsavärde 78 % 75 % 80 % 78 % Avvikelse från salsa Tabell 4 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 år 2006, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i procentenheter från modellberäknat värde (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Andel elever som uppnått målen 77 % 69 % 78 % 74 % 75 % 76 % Placering i landet Salsavärde 78 % 75 % 80 % 75 % Avvikelse från salsa Andel elever som uppnått målen i alla ämnen år i nätverkets kommuner Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Rikssnitt

11 Kommentar I Håbo och Trosa är det inga större förändringar under jämförelseperioden. Trosa följer snittet för landets kommuner. Knivstas resultat har ökat markant de senaste åren medan Gnestas varierar Meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänt motsvarar värde 10, väl godkänt värde 15 och mycket väl godkänt värde 20. Maximalt kan eleven få 20 poäng i meritvärde. Kommunens faktiska genomsnittliga meritvärde är en summering av varje avgångselevs meritvärde dividerat med antal avgångselever i kommunen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Viktigt att påpeka är, att ett förhöjt meritvärde inte per automatik innebär att andelen elever som uppnår betyget godkänt ökar. Meritvärdet är en viktig resultatindikator på en utvecklingstrend i kommunen. Liksom i den föregående delen har vi tagit fram det faktiska och det modellberäknade värdet av detta mått. Tabell 5 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2009 (Källa: Skolverket) Genomsnittligt meritvärde Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Tolkningsexempel: Gnestas genomsnittliga meritvärde 2009 var 20 vilket är 7 poäng lägre än nätverkssnittet och lika mycket lägre än snittet för landets kommuner. Tabell 6 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2008, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde. (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Placering i landet Salsavärde Avvikelse från salsa Tolkningsexempel: Gnestas genomsnittliga meritvärde var 21 vilket är 7 poäng högre än nätverkssnittet och 4 poäng högre än snittet för landets kommuner. Med detta resultat visar den grönfärgade rutan, att Gnesta fanns bland de 25 procent av landets kommuner som uppvisar det högsta meritvärdet. Enligt det modellberäknade värdet skulle meritvärdet ha legat på 202. Det faktiska värdet ligger därmed 11 poäng högre än det modellberäknade värdet. 11

12 Tabell 7 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2007, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde. (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Placering i landet Salsavärde Avvikelse från salsa Tabell 8 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år 2006, placering bland landets kommuner, modellberäknat värde (salsa) och avvikelse i antal poäng utifrån modellberäknat värde. (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Genomsnittligt meritvärde Placering i landet Salsavärde Avvikelse från salsa Genomsnittligt meritvärde år i nätverkets kommuner Meritvärde Gnesta Håbo Knivsta Trosa Rikssnitt Kommentar Håbo har en stabil trend under åren medan resultaten för Gnesta och Trosa fluktuerar. Även här har Knivsta goda resultat. Spridningen mellan kommunernas resultat ökar de senaste åren. 12

13 4.2. Behörighet till gymnasiet Grundskolans uppdrag är att ge elever behörighet till fortsatta studier på gymnasiet. För att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena: svenska/svenska som andraspråk engelska matematik Andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Elever som inte har behörighet till gymnasiets nationella program får fortsätta sina studier inom gymnasieskolans individuella program. Till skillnad från de tidigare presenterade resultatmåtten, tar inte Skolverket fram något modellberäknat värde när det gäller behörighet till gymnasiet. Tabell 9 Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program år (Källa: Skolverket) Andel behöriga till gymnasiet Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt 92 % 88 % 95 % 90 % 91 % 89 % Tolkningsexempel: 2009 hade 92 procent av Gnestas nior behörighet till gymnasiets nationella program vilket är 1 procentenhet högre än nätverkssnittet och procentenheter högre än snittet för landets kommuner. Tabell 10 Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program och placering bland landets kommuner år (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Andel behöriga till gymnasiet 91 % 88 % 9 % 88 % 90 % 89 % Placering i landet Tolkningsexempel: 2008 hade 91 procent av Gnestas nior behörighet till gymnasiets nationella program vilket är 1 procentenhet högre än nätverkssnittet och 2 procentenheter högre än snittet för landets kommuner. Med detta resultat visar den gulfärgade rutan att Gnesta 2008 låg i mittfältet bland landets kommuner avseende andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program. 1

14 Tabell 11 Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program och placering bland landets kommuner år (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Andel behöriga till gymnasiet 90 % 88 % 89 % 90 % 89 % 89 % Placering i landet Tabell 12 Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program och placering bland landets kommuner år (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Andel behöriga till gymnasiet 84 % 85 % 89 % 94 % 88 % 89 % Placering i landet Andel elever i procent i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program år i nätverkets kommuner Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Rikssnitt Kommentar Tre av nätverkets kommuner har förbättrat sina resultat senaste året och ligger över snittet för landets kommuner. Under de senaste åren har spridningen av resultaten ökat mellan nätverkets kommuner. 14

15 4. Sammanfattande kommentar I Gnesta visar satsningen på de äldre eleverna att en större andel är behöriga till gymnasiets nationella program. Gnesta har, som en satsning på de äldre eleverna, överfört medel motsvarande kostnaden för fyra platser på IV-programmet från gymnasieskolan till grundskolans år 7-9. Denna satsning, som nu görs för fjärde året i rad, görs för att minska antalet elever på IV-program genom att sätta in resurser för deras måluppfyllelse tidigare. Resultatet har vida överstigit de fyra platserna. Håbo har stabila värden för samtliga resultatmått men under snittet för landets kommuner. Knivsta uppvisar resultatförbättringar för samtliga resultatindikatorer de senaste två åren. I Knivsta finns ett tydligt fokus på resultat i alla led. Det sker en systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan. Nämnden är dessutom engagerad och intresserad, vilket visar sig i nämndens årligen återkommande kvalitetsseminarium. Där diskuterar politiker tillsammans med förvaltningsledning och rektorer förskolans och skolans resultat och måluppfyllelse i syfte att vidareutveckla verksamheten. I Trosa är andelen elever som uppnått målen stabil under jämförelseperioden medan meritvärde och gymnasiebehörighet sjunker 2008 och ökar

16 5 Nationella ämnesprov i åk, 5 och Utgångspunkt och beskrivning Nationella prov finns för grundskolans årskurs 5 och 9. Ämnesproven genomförs i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Från och med vårtermin 2009 finns även nationella prov för årskurs i matematik, svenska och svenska som andra språk samt för årskurs 9 en utprovningsomgång i ett av NOämnena kemi, fysik eller biologi. Dessa nationella NO-prov planeras vara obligatoriska från och med Ämnesproven i årskurs 9 sker i slutet av vårterminen för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd inför betygssättningen. De skriftliga delproven sker på samma dag i hela landet och har en bestämd provtid. Proven i svenska har alltid ett tema med ett texthäfte med skönlitterära texter och saktexter. Här ingår tre delar; muntlig förmåga där eleverna får lyssna på en text och sedan diskutera, läsförståelse utifrån texthäftet och skrivförmåga där eleven ska skriva en uppsats. Proven i engelska omfattar; läs- och hörförståelse, muntlig framställning samt en skriftlig del. I läsförståelsedelen förekommer texter med flervalsfrågor eller frågor med öppna svar där eleverna själva skriver svaret med ett eller flera ord. Hörförståelsen kan vara i form av intervjuer med öppna svar eller flervalsalternativ. Hjälpmedel såsom ordböcker får inte användas. Proven i matematik består av fyra delar; muntligt i grupp, ett delprov där endast svar krävs och genomförs utan miniräknare, ett delprov med en större uppgift som kräver utförlig redovisning samt ett delprov med uppgifter som ska redovisas utförligt. De nationella proven ska användas som stöd vid betygssättning men läraren ska ta in all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kursplanen och göra en helhetsbedömning inför betygssättningen. Alla mål i läroplanen mäts inte i de nationella proven vilket innebär att det kan finnas skillnader mellan betygen och resultaten från de nationella proven. Även yttre faktorer som till exempel stress kan påverka resultatet. Bedömningarna mellan provresultaten och helhetsbedömningen i betyget stämmer dock ofta överens enligt lärarenkäter som Skolverket gjort. 16

17 5.2 Resultat Resultat nationella ämnesprov åk år Andelen godkända resultat på alla delprov av antalet som gjort dem 100 Andel godkända resultat nationella ämnesproven årskurs, 2009 Sv Ma 80 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar Eftersom det är första gången som ämnesprov genomförs i åk är det svårt att värdera om resultaten är höga eller låga då har inte finns något rikssnitt att relatera till. Däremot blir det intressant att följa framåt. Resultat nationella ämnesprov i Svenska åk 5 år 200 till 2009 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa

18 Resultat nationella ämnesprov i Matematik åk 5 år 200 till 2009 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Resultat nationella ämnesprov i Engelska åk 5 år 200 till 2009 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar Det saknas resultat för Håbo från år 2006 då man la om rutinerna för hur resultaten skulle samlas in och för Trosa finns värden insamlade endast för de två senaste åren. När det gäller resultaten på ämnesprovet i svenska för Gnesta från år 2008 och 2009 så sammanfaller dessa med de från Trosa varför Gnestas graf döljs bakom Trosas. Här tycks det som om resultaten, över tid, går mot allt mindre skillnader mellan kommunerna oavsett ämne. Blir elevernas kunskaper mer lika eller lärarnas bedömning? 18

19 Resultat nationella ämnesprov i Svenska åk 9 år 200 till 2009 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Resultat nationella ämnesprov i Matematik åk 9 år 200 till 2009 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa Resultat nationella ämnesprov i Engelska åk 9 år 200 till 2009 Andel Gnesta Håbo Knivsta Trosa

20 Kommentar I matematik skiljer sig resultaten år från år kraftigare än i svenska och engelska för en majoritet av kommunerna. Spridningen mellan kommunernas resultat är även den störst i matematik. De i nätverket ingående kommunerna uppvisar samma tendens som i riket, det vill säga resultaten i svenska och engelska är bättre än i matematik. Här kan man fråga sig vilka insatser som behövs för att stärka resultaten i matematik. Intressant är också att följa den nationella matematiksatsningens effekter på resultaten framöver. 5. Resultat nationella ämnesprov åk 5 jämfört med samma elevers resultat på nationella ämnesprovprov åk 9 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk Sv Ma Eng Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk Sv Ma Eng Åk 9 Åk 9 Åk 9 Åk Sv Ma Eng Kommentar Här kan man följa samma elevkulls resultat på ämnesproven i åk 5 med resultaten från elevkullen i åk nio fyra år senare. Det gör det möjligt att koppla det som hänt gruppen från åk 5 till åk 9 med resultaten i nian och se hur dessa påverkats. Det finns exempel på där förbättringen från åk 5 till 9 varit procentenheter samtidigt som det finns enstaka exempel på att resultaten inte förändrat sig alls eller mycket litet. 20

21 5.4 Likvärdig betygssättning Måttet visar den andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg vårterminen 2008 än vad de fick i betyg på det nationella provet vårterminen 2008 i ämnena svenska, engelska respektive matematik. I statistiken ingår endast elever som har deltagit i samtliga delprov i ämnesprovet. Genom att följa hur avvikelsen ser ut mellan resultaten på ämnesproven och slutbetygen kan man få en uppfattning om hur betygsinflationen ser ut. Viktigt är då att man analyserar vad skillnaderna kan bero på. Vilka insatser har förekommit mellan provet och betygsättningen? Har eleverna på andra sätt visat att de nått kunskapsmålen än på ämnesprovet? Andel elever som fått ett högre eller lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven 2008 (Källa: Skolverket och Dagens Samhälle) I tabellen nedan andelen elever i respektive kommun som fått högre och lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven. Vi har valt att presentera differensen för respektive kommun mellan de olika betygssättningarna för de elever som fått högre betyg på ämnesproven med en modell i färgerna grönt, gult och rött. Färgerna anger ett rangordningsvärde utifrån samstämmigheten mellan betygen som utgår från en indelning av landets 290 kommuner utifrån nedanstående gruppering: = De 25 % av landets kommuner som har minst differens mellan betygen = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med högst differens mellan betygen Matematik Engelska Svenska Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Procent Procent Procent Procent Procent Procent Vägt medel i riket 24,4 1,6 8,7 7,2 15,2 6,0 Gnesta 12,9 2,6 5,8 5,1 8, 8,9 Håbo 2,6 0,7 10,8 9,0 15,0 7,2 Knivsta 18, 1,5 5,4 7,8 19,0 6, Trosa 1, 4,8 4,7 8, 11,5 8,0 Tolkningsexempel: I Gnesta fick 12,9 procent av eleverna ett högre slutbetyg än betyget på nationella ämnesproven i matematik. Det är 11,5 procentenheter färre än medelvärdet för landets kommuner. Den grönfärgade rutan markerar att Gnesta tillhör de 25 procent av landets kommuner som har högst samstämmighet mellan resultat på ämnesproven och slutbetyg i matematik. Kommentar Betygsavvikelserna uppåt ligger bättre än snittet för riket för både Gnesta och Trosa som sticker ut och är grönmarkerade på samtliga ämnen. Övriga varierar mellan ämnena Det är första gången en sådan jämförelse publiceras och kommer att följas med intresse mellan olika år. 21

22 5.5 Sammanvägt resultat Det sammanvägda resultatet utgår från de resultatindikatorer som vi mot bakgrund av tillgänglig jämförbar statistik kunnat redovisa för samtliga kommuner. Uppnått målen i alla ämnen (0,25) Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse (0,15) Genomsnittligt meritvärde (0,2) Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse (0,1) Behörighet till gymnasieskolan (0,15) Ämnesprov åk 9 (1/ per ämne) (0,15) Samtliga indikatorer som ingår har standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Detta innebär att kommunens värde för respektive indikator gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på hur högt värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100 och den som har det lägsta värdet får noll. Värdena har sedan viktats vilket innebär att vissa indikatorer tillmäts större betydelse än andra För att få fram ett sammanvägt värde för respektive kommun multipliceras avslutningsvis värdena för respektive indikator med de valda vikterna och ett sammanvägt värde erhålls. Eftersom indikatorerna är standardiserade säger inte det framräknade värdet i sig något om kommunens resultat. Vi har därför valt att i rapporten enbart redovisa det sammanvägda resultatet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner. Indikatorn är ny för 2008 och kommer att kunna följas upp över tid. Tabell 1 Källa: Öppna jämförelser 2009 Sammanvägt resultat Rankning 2008 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Tolkningsexempel: Gnesta hade 2008 ett sammanvägt resultat enligt definitionen ovan vilket innebar plats 88 och den gulfärgade rutan visar att Gnesta fanns bland de som ligger i mittfältet bland landets kommuner när det gäller sammanvägt resultat. 22

23 6 Nutidsorientering 6.1 Utgångspunkt och beskrivning SKL har i Öppna Jämförelser i Grundskolan för år 2008 och 2009, valt att ta med Dagens Nyheters Nutidsorientering som en kompletterande resultatindikator. Måttets syfte är att få en bild av hur pass omvärldsorienterade eleverna är i årskurs 9. Måttets redovisas som genomsnittligt antal korrekta svar av 5 möjliga. Resultaten från de två åren går inte att direkt jämföra eftersom det är nya frågor varje år och svårighetsgraden kan skifta. Däremot kan man jämföra med rikssnittet varje år. Vi har valt att presentera resultatet med en modell i färgerna grönt, gult och rött, d v s den modell som används inom Öppna Jämförelser. Färgerna i redovisade tabeller visar på ett rangordningsvärde som utgår från en indelning av landets 290 kommuner utifrån nedanstående gruppering: = De 25 % av landets kommuner med högst värde = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med lägst värde 6.2 Resultat Genomsnittligt antal rätt av 5 på Dagens Nyheters Nutidsorientering och rankning bland landets kommuner 2007 och 2008 (Källa: Dagens Nyheter) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Medelvärde riket ,9 12,8 16,0 15,4 1, U s 10,9 12, 9,1 10,7 U s Tolkningsexempel: För Gnesta kommun var medelresultatet ,9 rätt vilket placerar kommunen på plats 25 i riket. 6. Kommentar Kommunernas resultat mellan åren varierar avsevärt. Trosa går från plats 219 till plats 17 och Håbo från plats 62 till plats 162 mellan åren. Då både frågorna och svårighetsgraden varierar mellan åren, samtidigt som de individer som gör provet är olika, blir resultatet svårtolkat. Resultatet kan sägas ge en dagsfärsk bild av omvärldsorienteringen hos eleverna. Vad gäller resultaten för de bägge åren ligger resultaten ganska samlade med undantag för Trosa (2007) och Håbo (2008). Här sammanfaller resultaten med tidigare redovisade betygsresultat. 2

24 I Trosa görs en medveten satsning genom att lärarna tar upp något aktuellt ämne varje vecka i samtliga ämnen, TV:n står på när nyheterna sänds och man genomför veckokryss i samhällsorienterande ämnen. De elever med bäst resultat över tid har fått delta i en final med möjlighet att vinna biobiljetter. Detta har skapat ett stort intresse för nutidsorienteringen. 24

25 7 Effektivitet 7.1 Utgångspunkt och beskrivning Dessa mått visar främst hur effektivt vi använder våra resurser i skolarbetet, dvs. resultat i förhållande till kostnader. Ger mer resurser ett bättre resultat? Internationella studier visar att det inte finns något direkt statistiskt samband mellan resurser och resultat. Det finns även fall där en ökning av resurserna har gett ett sämre resultat. Relationen är därför komplex och ett bra resultat kan ibland härledas till andra orsaker som exempelvis socioekonomiska förhållanden, arbetssätt, metoder, engagemang, målinriktning. Mest intressanta blir därför kommuner som får ett gott resultat med mindre resurser än andra. Totalt presenteras fyra mått varav de tre senare avser effektivitet: 1. Kostnad per elev 2007 och (Källa: Skolverket) 2. Kostnad per betygspoäng (meritvärdet), 2008 och Kostnaden per elev delat med niornas medelbetyg vt efterföljande år. (Källa: Skolverket och Dagens Samhälle). Procentuell avvikelse från standardkostnad ( ) (Källa: Öppna Jämförelser) 4. Effektivitetsindex. (Källa: Öppna Jämförelser) 7.2 Resultat Kostnad per elev Kostnad per elev 2007 och Kr Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Rikssnitt Diagram: Totalkostnad per elev, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar i kr 2007 och 2008 (Källa: Skolverket) 25

26 Kommentar Diagrammet visar att det bägge åren fanns en stor spridning av kostnaderna mellan kommunerna. Trosa har den lägsta kostnaden både 2007 och Skillnaden mellan den högsta och lägsta kostnaden är över kr per elev. I det följande utgår vi från de redovisade kostnaderna i diagrammet ovan. En viss osäkerhet i kostnaderna kan finnas då inrapporteringen kan skilja mellan kommunerna Kostnad per betygspoäng Genomsnittlig kostnad per elev 2008 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar, delad med det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 vårterminen Tabell 1 Kostnad (kr) per betygspoäng (meritvärdet), kpb. Kostnaden per grundskoleelev delat med niornas genomsnittliga meritvärde. Kostnad per elev /meritpoäng Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Riket Tolkningsexempel: Gnestas kostnader per betygspoäng 2009, 0 kr (elevkostnad år 2008 delat med genomsnittligt meritvärde 20 år 2009) är 5 högre än nätverkssnittet och 6 lägre än snittet för landets kommuner. Genomsnittlig kostnad per elev 2007 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar, delad med det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 vårterminen Tabell 2 Kostnad (kr) per betygspoäng (meritvärdet), kpb. Kostnaden per grundskoleelev delat med niornas genomsnittliga meritvärde och placering bland landets kommuner. (Källa: Skolverket) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Riket Kostnad per elev / meritpoäng Rankning Tolkningsexempel: Gnestas kostnader per betygspoäng, 282 kr (elevkostnad år 2007 delat med genomsnittligt meritvärde 21 år 2008), placerar Gnesta på plats 69 bland landets kommuner och den grönfärgade rutan visar att Gnesta tillhör de 25 procent av landets kommuner som har lägst kostnad per meritpoäng. 26

27 Kommentar Detta mått är en indikator på vad elevernas meritvärde kostar i kronor. Indikatorn är en kvot mellan kostnad och betyg, vilket innebär att ett lågt värde (kvot) visar goda resultat till låga kostnader. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad har ökat mellan åren, från 41 kr år 2008 till 87 kr år Trosa har sänkt sina kostnader per betygspoäng år 2009, trots att kostnaden per betygspoäng för riket har ökat med 10 kr Procentuell avvikelse från standardkostnad Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs till en genomsnittligt kostnads- och ambitionsnivå och med hänsyn tagen till de egna strukturella faktorerna i kostnadsutjämningen. De faktorer som ingår i grundskolans kostnadsutjämning är åldersstruktur, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, merkostnader för skolskjutsar och små skolor. Begreppet används även i SKL:s och SCB:s gemensamma rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun. Här beräknas indikatorn per elev i stället för per invånare. Avvikelsen som redovisas är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 200 till 2007 både avseende nettokostnaden och standardkostnaden. En positiv avvikelse innebär alltså att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Måttet anger procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad under femårsperioden. Tabell Procentuell avvikelse från standardkostnad ( ) (Källa: Öppna jämförelser 2009) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Procentuell avvikelse 2,6 7,4 0,2 0,9 Rankning Tolkningsexempel: Gnestas procentuella avvikelse från standardkostnad är 2,6 vilket är över rikssnittet (0) Avvikelsen är positiv, vilket innebär att man har högre kostnader än förväntat utifrån utjämningssystemet. Kommentar Samtliga kommuner har en positiv avvikelse, vilket innebär att kostnaderna överstiger vad strukturen på kommunerna motiverar enligt utjämningssystemet. Samtliga kommuner utom Håbo befinner sig i mittfältet bland Sveriges kommuner. Av de fyra kommunerna har Gnesta och framförallt Håbo en avsevärd högre kostnad än den förväntade utifrån utjämningssystemet. 27

28 7. Effektivitetstal Effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen mot standardkostnaden. I det sammanvägda resultatet ingår resultatindikatorerna: Uppnått målen i alla ämnen Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse Genomsnittligt meritvärde Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse Andel behöriga till gymnasieskolan Andel godkända i ämnesprov åk 9 Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorn som är ny för 2008 är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika struktur och förutsättningar. Tabell 4 Effektivitetstal Rankning 2008 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Tolkningsexempel: Gnesta hade för 2008 ett effektivitetsresultat vilket var plats 141 i landet och den gulfärgade rutan visar att Gnesta fanns i mittfältet bland landets kommuner när det gäller sammanvägd effektivitet. 28

29 8 Informationsgivning 8.1 Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation Kommunernas webbsidor får en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Genom webben kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med denna utveckling ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbsidorna från medborgare, press, organisationer etc. Svenskt Näringslivs återkommande undersökningar kan ses som ett tecken på detta. Den information som igår sällan kunde hittas finns idag på flertalet webbsidorna. Detta medför att kommunerna ständigt måste utveckla och hålla detta medium ajour med förväntningar och innehåll. För att få en bild av kommunernas webbsidors styrkor och svagheter har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställt ett antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Valet av frågor har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Frågorna bygger också på ett antal tidigare gjorda enkäter. Intryck har även tagits av den diskussion som finns kring förväntningar om att via webben presentera verksamheternas resultat. Eftersom förändringstakten är hög är det viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara. Undersökningen ska fånga eventuella brister samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir därmed styrande för resultatet. En helt annan uppsättning av frågor skulle kunna ge ett annat resultat. I september 2009 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den första nationella medborgarinriktade kartläggningen av kommuners webbplatser 1. Samtliga Sveriges 290 kommuners webbplatser har under maj och juni månad 2009 undersökts av ett externt team av studenter. För varje fråga har två minuter ägnats åt att finna ett svar. Om svar inte hittats inom två minuter har det noterats som att svaret inte finns tillgängligt. Undersökningen omfattar tolv olika verksamhetsområden där grundskolan är en av dem. Inom grundskolan undersöktes 18 vanliga medborgarfrågor. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matris. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts med att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. Antalet möjliga poäng och respektive kommuns resultat i poäng och i procent anges sist i tabellen. 1 Sveriges Kommuner och Landsting, 2009, Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna 29

30 = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan ( p) 8.2 Resultat, webbinformation Webbgranskning Grundskola Det finns en samlad beskrivning av de enskilda enheterna som är verksamma i kommunen inom grundskolan med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Det finns en samlad beskrivning som visar var grundskolorna i kommunen ligger Det finns information om möjligheterna att välja grundskola Det finns information om när skolorna startar, lovdagar, avslut m.m. Det finns en samlad presentation av grundskolornas olika pedagogisk inriktning/profil och arbetssätt. Det finns information om hur skolorna arbetar med elevinflytande. Det finns information om elevhälsovården Gnesta Håbo Knivsta Trosa Det finns information om hur föräldrasamverkan sker. Det finns information om hur skolorna arbetar med frågor som berör mobbning. Det finns beskrivningar av hur de individuella utvecklingsplanerna genomförs och följs upp. Det finns en övergripande kvalitetsredovisning riktad till allmänheten över kommunens grundskoleverksamhet. ( med t.ex. resultat av brukarundersökningar) Det finns även kvalitetsredovisningar på skolnivå Enheter inom grundskolan som är verksamma i kommunens presenteras så att dessa går att jämföra med varandra avseende resultat (betyg, frånvaro, behörighet till gymnasiet, nationella prov etc.) Det finns information om vilken hjälp som kan ges till barn i behov av särskilt stöd. Det finns information om vilka regler som gäller för skolskjutsar Det finns information om skolornas matsedel Finns servicedeklaration/motsvarande för grundskoleverksamheten Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Poäng av max Andel av max 80 % 67 % 91 % 76 % 0

31 8. Kommentar, webbinformation Resultatet skiljer sig inte mycket mellan kommunerna. Tre av kommunerna ligger över medelvärdet för landets kommuner där man får svar på 70 procent av frågorna. Knivsta utmärker sig i den här undersökningen med ett resultat som ligger långt över medel bland landets kommuner. 1

32 9 Tillgänglighet 9.1 Utgångspunkt och beskrivning Tillgängligheten visar på servicenivån i kommunen. Hur tillgänglig kommunen är för medborgaren kan mätas och beskrivas på flera sätt. Vi har i den här rapporten tittat på två olika delar: Kommunens tillgänglighet via telefon Kommunens tillgänglighet via e-post Mätningen av tillgänglighet har skett genom att ett anlitat företag som är van att genomföra liknande undersökning, ringt till kommunens växel samt att e-post skickats till kommunens officiella e-postadress. Företaget har ringt kommunen en gång per fråga och totalt har nio sökningar via telefon genomförts under en tvåveckorsperiod. Samma omfattning och fördelning har även skett via e-post. Vid telefonkontakt har dokumentation skett av tillgänglighet men också kvaliteten på svaret där faktorer som engagemang och bemötande ingår. Undersökningen genomfördes under veckorna 9 och 40 hösten Resultatet kan inte generaliseras alltför mycket med tanke på att antalet kontakter är begränsat men det indikerar att det möjlighet till förbättring. Mätningen ska därför ses som ett arbetsinstrument för upprättande eller uppföljning av policys, riktlinjer etc. Hela rapporten finns i bilaga 2. Följande frågor ställdes till kommunerna via telefon och e-post: 1 Hej, vi kanske flyttar till senare i vår. Vi har en tioårig son, som skulle behöva vara på fritids på eftermiddagarna. Hur gammal får man vara för att gå på fritids i.. 2 När börjar skolan igen efter jullovet? När är det sportlov nästa termin? 4 Hej, vi kanske flyttar till. i vår. Vi har en åttaåring, som skulle behöva vara på fritids på eftermiddagarna. Hur mycket skulle det kosta för oss? Vi tjänar ca /mån tillsammans. 5 Vilka regler gäller egentligen för att få ledigt för en veckas resa med barnen utanför vanligt lov? 6 Vår dotter och svärson har tittat på ett hus i er kommun och pendlingen verkar fungera bra. Mitt barnbarn har det lite jobbigt i skolan och nu undrar jag vart de ska vända sig för att få mer information om vilket stöd hon skulle få i era skolor? 7 Min syster har en 11-åring som har det lite knepigt i skolan. Hon har hört talas om att en del elever har elevassistent. Var ska hon vända sig för att få reda på hur man får det och kostar det något? 8 Vem kan ge mig information om hur man arbetar med åtgärdsprogram inom skolan i er kommun? (skulle kunna ställas av studerande på ex lärarhögskolan i samband med något projektarbete) 9 Finns det några friskolor i. Var hittar jag information om det? 2