tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB"

Transkript

1 tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB # Nytt utseende! Nomus ökar sitt fokus på de enskilda lantbrukarna Lidgris - Årets grisföretag i Skaraborg 2008 Satsningen som gav mer Andreas Tufvesson berättar NorFor testat på 8 mjölkgårdar Rolf Spörndly berättar Telefoni - en nödvändig utveckling Anders Sørensen chef för DLG Telefoni berättar 1

2 Carsten Klausen Verkställande direktör Svenska Foder AB Nytänkande! Den första snön har kommit och försvunnit igen. Mörkret, de kortare dagarna, allt det som hör till de länder där årstiderna är så tydliga som här, har kommit. Det är vår rytm här uppe i nord. Vår, sommar, höst, vinter alla årstider fyller sin funktion, alla har de sin mening. Kring senhöst och vintern som vi är inne i nu - gör vi upp planerna för våren vilka majs, vallfröblandningar eller utsädessorter vi ska välja. Vilken gödslingsstrategi vi ska välja eller vad vi kan tänkas behöva spruta mot, beroende på vilken typ av väder vi fått mild eller kall vinter. Vi kanske ser över grisproduktionen eller mjölkproduktionen, lammproduktionen eller köttproduktionen vad vi kan göra bättre inför kommande år, om vi ska bygga till eller bygga ut, om vi ska göra saker på ett helt annat sätt än vi tidigare gjort. Senhöst och vinter är alltså en tid för övervägning och omprövning, begrundan och strategi. Vi lyfter blicken från det dagliga och försöker blicka framåt, hitta ny inspiration hos andra som har lyckats, som har hittat alternativa drivkrafter eller intjäningsområden där vi aldrig själva tittat förr. Arbete och inspiration: det är det som driver ett företag vidare. Att våga se vad andra tänkt bättre. Vi i Svenska Foder skulle därför vilja tacka alla er i Lantbrukssverige som inspirerar oss, så får oss att tänka till och ta det ett steg längre. Ni, våra kunder, som vi möter dagligen ger oss den input vi behöver för att bli ett bättre företag ett bättre företag för både er och oss. Vi vill utveckla och bredda oss för att bli en så komplett affärspartner till ditt företag som det är möjligt. Och bara genom att våga lyssna på er och sedan själv sätta ner foten och ta ett beslut, kan vi utvecklas till det företag vi vill: Ett företag som aldrig står still. För om vi slår oss till ro, om vi vilar på våra lagrar och slår oss för bröstet och säger att vi vet bäst då vet vi att vi inte har långt kvar. Under hösten har vi fått ytterligare en parameter att ta hänsyn till: Finanskrisen. Den har satt en ny dagordning. Den har tvingat oss även den - till nytänkande, både för vår överlevnads skull, men också för att vi ska kunna utvecklas i rätt riktning för framtiden. Att vidareutveckla det vi har påbörjat, att fullfölja den röda tråd vi har lagt ända till slutet. Vi tror att den finns i våra kärnområden foder, växtodling, spannmål. Men vi tror också att den finns i sånt vi ännu inte provat. Som vi ännu inte upptäckt. Vi tror att det finns i att sälja produkter till hästägare, hundägare, vi tror att det finns i att sälja energi, i att sälja telefoni, i skadedjursbekämpning, kort sagt: i att göra landsbygdens alla människor till våra kunder. Det är vår vision. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda i Svenska Foder och givetvis alla er kunder för ett fantastiskt spännande och händelserikt år - och samtidigt önskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Jag är stolt och glad att få jobba med er! Nästa år kommer att bli ett ännu mer spännande och inspirerande år. Det är jag helt säker på. Carsten Klausen VD Svenska Foder AB God Jul & Gott N y tt År! Önskar Svenska Foder AB tidningen Tidningen ges ut av Svenska Foder AB och distribueras i ex till kunder, rådgivare, skolor, återförsäljare, antällda med flera. För innehållet ansvarar Örjan Wilmenius, Svenska Foder AB Tfn Tidningen produceras av Johan Andersson, och Malin Hansen, Bilder: Svenska Foder AB, Bildarkivet.se, Bee- Line Photo, Getty Images. Tidningen kommer ut 6 ggr/år. Nästa nr beräknas vara ute i februari För annonsering ring: Johan Andersson TIDNINGEN

3 tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Nytt utseende! Som du kanske redan sett har vi gjort om utseendet av Tidningen. Vi tyckte den behövde en liten ansiktslyftning. Har ni åsikter eller kommentarer får ni gärna skicka dem till Trevlig läsning! 4 # Ledaren - Nytänkande! 4. Produkter 6. Satsningen som gav mer 8. Lidgris - Årets grisföretag i Skaraborg Bättre klövar ger mer klöver 12. NorFor testat på 8 mjölkgårdar favoriter inför våren 16. Fyra viktiga meningar om din grovfoderstrategi 18. Gödsla rätt i ditt maltkorn 19. Charlie s har allt och lite till 20. Nomus ökar sitt fokus på de enskilda lantbrukarna 22. Axima - en maskinhandel med äkta driv 26. Telefoni - en nödvändig utveckling 28. En bisyssla till lantbruket 31. Svenska Foder i bilder 32. Nybildad intressentgrupp för reducerad jordbearbetning 33. Nu satsar vi på biogas i Halland 34. Hitta din närmaste Djur&Natur-Butik 35. Hitta din närmaste Svenska Foder säljare 3

4 Produkter Lactisil fodra som du skördar Lactisil minskar risken för att ensileringsprocessen ska gå fel. Eftersom ensilaget snabbt når ett lågt ph och blir lagringsstabilt försvinner dessutom mindre av den värdefulla lättillgängliga näringen. Lactisil - Använd Lactisil för att snabbt få ett lagringsstabilt ensilage där den näring du skördat faktiskt finns kvar när det är dags att fodra. I försök där Lactisil-bakterier har använts, har man kunnat påvisa ca 5 % ökad mjölkproduktion. Vid ett mjölkpris på 3,00 kr motsvarar en 500 kg mjölkökning kr per år eller 145 kr per ton grönmassa (ts-halt på 35 % och 10 kg ts grovfoder per dag). Ett effektivt tillsatsmedel ger således pengarna tillbaka, flera gånger om. Använd Lactisil för att snabbt få ett lagringsstabilt ensilage där den näring du skördat faktiskt finns kvar när det är dags att fodra. Arion Ett hundfoder på naturens egna råvaror Vi har breddat vårt hundfodersortiment och kan nu erbjuda Arion Natural Hundfoder. Arion Natural är ett 100 % naturligt hundfoder tillverkat av naturens egna råvaror. Filosofin bakom Arions hundfoder är att använda den moderna fackvetenskap som i dag finns, och producera ett hundfoder i absolut världsklass som uteslutande använder sig av naturens egna råvaror. Här är några exempel på Arions produkter. Hör med din lokala återförsäljare om Arion. Fodersortiment Arion hund Lamm och Ris 3 kg och 15 kg - passar alla hundar, speciellt de med matproblem. Puppy, SM Breed 3 kg - näringsfoder för valpar. Puppy, 3 kg och 15 kg - näringsfoder för valpar. Puppy L Breed, 15 kg - näringsfoder för valpar av stora raser. Performance, 15 kg - För aktiva hundar med högt energibehov. Senior, 15 kg - ett komplett och välbalanserat foder för äldre hundar. Light, 15 kg - ett foder med lägre kalori- och fettinnehåll. Main S Breed, 3 kg - tillgodoser närings- och energibehovet hos mindre hundraser. Maintenance, 3 och 15 kg - tillgodoser närings- och energibehovet hos hundar i åldern 1-6 år. Main L Breed, 15 kg - tillgodoser närings- och energibehovet hos större hundraser. 4 TIDNINGEN

5 Något att tänka på i din lammproduktion Foder Får Fiol Får är ett utmärkt tillväxtfoder för de lite äldre lammen. Fiol Vital är ett färdigfoder med högt näringsinnehåll till tackor och lamm. Fiol Vital ges till de dräktiga tackorna, från 6 till 8 veckor innan lamning och under hela digivningsperioden. Fiol LammStart är ett alldeles unikt foder för en lönsam och effektiv lammproduktion. Fiol LammStart ska erbjudas så tidigt som möjligt för att kunna vara det effektiva startfoder det är. Bild: Jörgen Schön/Bildarkivet.se Att få lammen slaktklara när avräkningspriset är högt och att slaktkroppen klassar sig bra är A och O för lönsamheten. För att åstadkomma detta måste man planera noga och följa upp resultaten. Här kommer några tips för dig som är lammproducent och sist presenterar vi kort vårt foderprogram. Hela produktionen grundläggs under dräktigheten. Målsättningen bör vara att tackan ska föda starka, livskraftiga lamm som tidigt börjar dia och får i sig tillräckligt med råmjölk. Digivningen är den period där tackans näringsbehov är som störst. Ge därför tackan de bästa förutsättningarna genom att hon får ett smakligt, koncentrerat och rätt sammansatt foder, så att hon kan täcka sitt energibehov. Verksamhetens ekonomi är beroende av lammens tillväxt och med mycket mjölk växer lammen bättre och med det kommer lönsamheten. Ge tillskottsfoder till lammen redan under diperioden. När de små lammen får fri tillgång till tillskottsfoder under digivningen blir tillväxten maximal. Lam- men har mycket stor potential för muskeltillväxt under den här tiden. Passa på och utnyttja den! Det bästa grovfodret bör ges till lammen samt de högdräktiga och digivande tackorna. Ett lite grövre grovfoder passar utmärkt till tackor som inte är dräktiga. Komplettera med lämpliga mängder mineralfoder. 5

6 2006 i november göt Andreas Tufvesson de första väggarna till de grisstallar som idag står helt färdigbyggda. Idag är verksamheten i full gång i Västra Hundsäng invid samhället Skarhult i Eslövs kommun. Gården ligger med en vidunderlig utsikt över hela det mellanskånska landskapet. Klara dagar kan man se ända till Lund härifrån. Men idag ser man knappt handen framför sig. Det är en av alla dessa novemberdagar då det ihärdiga regnandet suddar ut alla konturer och allt blir en gröt som går i grågrönt, gråvitt och gråbrunt. Men för Andreas är det mesta ljust just nu. Stallbygget är klart och han kan sitta inne i det nybyggda personalrummet och se tillbaka på just en sådan här dag, då han stod i isande vind och piskande regn och göt de inledande delarna på bygget. Satsningen som gav mer Johan Mattson, som äger Bäretofta AB, driver tillsammans med Håkan Tufvessons Andreas bror - smågrisproduktionen Granepig AB i Torna Hällestad. Johan Mattsson, Håkan Tufvesson och Andreas Tufvesson har letat efter ytterligare ett ställe att kunna bedriva smågrisproduktion på. Och till slut hittade man Västra Hundsäng nära Skarhult. Ingen mark ingick i köpet, istället har man avtal med Skarhults Gods om spridningsarealen något som är attraktivt just nu när gödseln är så dyr. Nu har man byggt för 597 suggor. Och det har gått riktigt bra. Man har visserligen inte kört så länge, men Andreas är nöjd. Marsipangrisar brukar man säga om fina smågrisar och när Tidningen är på besök i stallarna är det precis så det ser ut. 54 suggor grisar varannan vecka och man räknar med 24 grisar per sugga och år. Andreas Tufvesson ansvarar för driften och bor på gården. Det kan såklart vara för- och nackdelar att ha så nära till jobbet, men mest är det fördelar menar Andreas: - Visst är det så att jag alltid har jouren om det skulle hända något, och man släpper aldrig riktigt jobbet, eftersom man bor granne med det. Men vi har tre anställda som sköter grisarna idag. Djurskötarna har varsitt ansvarsområde - en sköter BB, en sköter tillväxtgrisarna och en sköter sinsuggorna - och så hjälps de åt där det behövs. Det gör att jag inte alls blir livegen. Det finns ett liv utanför grisarna. Andreas påpekar hur viktigt det är att man har personal som trivs. Lyckligtvis har man fått en riktigt bra sammansättning på personalen, både kompetensmässigt och när det gäller personkemi. För att personalen skulle trivas var det därför viktigt att bygga så att arbetsmiljön blev bra. Vi sitter i ett rymligt personalrum med stora fönster ut mot gårdsplanen och den vackra utsikten ut över fälten. - Om man lägger ner all sitt engagemang och sin tid här, vill man också 6 TIDNINGEN

7 Visst har byggnationen stundtals varit jobbig, men samtidigt otroligt stimulerande och rolig. kunna känna att man kan koppla av när man tar lunch, eller för den delen: när man går hem på kvällen. Vi har regeln att man alltid byter om innan man sätter sig i lunchrummet. Man ska kunna slippa grislukten när man sitter och äter. - Att man sen sitter och pratar jobb när man fikar eller har lunch är en helt annan sak, konstaterar Andreas. Det är en kreativ och inspirerande del av jobbet. Man kan få många problem lösta under luncherna. Men trivs inte de som lägger merparten av sin tid här, då gör de inte heller något bra jobb. Det har varit en hektisk tid. Tidsplanen skulle hållas. Man satte in de första sinsuggorna den andre januari i år. Vecka kom de första grisningarna. - Det var verkligen just-in-time, berättar Andreas. När de första grisarna var inne på BB var inte tillväxtavdelningarna färdigbyggda. Det gick i ett, men det har fungerat hela tiden. Det fanns inte utrymme för att det skulle gå fel. Tidningen undrar om det finns några råd att ge, när det gäller att bygga själv? - Vi valde att själv bygga våra stallar, eftersom vi hade erfarenhet sedan vi byggde Granedal i Torna Hällestad, Håkan Tufvessons ställe. Vi visste att vi kunde klara av det och vi såg givetvis de ekonomiska fördelarna. Bland annat slapp vi transportkostnaderna för väggarna, genom att gjuta dem själva. Tre väggar per transport är det mesta man kan köra och sen kan man räkna baklänges. Det betyder en hel del i kalkylen. - Erfarenheterna från Granedal med drygt 1100 suggor gjorde att vi kunde se vad som fungerat och inte fungerat. Vi gjorde även studiebesök och försökte hitta en modell som passade oss vilken typ av box, vilken typ av spalt osv. - Vi valde ett system med plastspalt och möjlighet till fixering i BB-boxarna, tillväxtboxar med tvärtråg och hydda och sinsuggorna går på djupströbredd. Granepig AB klarade målet i sin budget som låg på kr per suggplats och 600 suggplatser. Det har varit väl värt att hålla i bygget själv, menar Andreas, men det innebär också självklart mycket jobb. Man ska kunna hålla i många trådar, kunna ta hjälp av duktigt folk och våga lyssna på andra. - Visst har byggnationen stundtals varit jobbig, men samtidigt otroligt stimulerande och rolig, menar Andreas. Det som varit det bästa - men också Kuriosa om Andreas Tufvesson Andreas är lantmästare - gick ut Alnarp arbetade därefter på Svenska Foder som grissäljare. Han lärde sig mycket på dessa år, menar han själv: Jag fick se olika sätt att driva produktion på och det har jag givetvis tagit till mig när vi nu själva har kört igång. Andreas Tufvesson framför egenhändigt skapade emblem. - Vi valde att själv bygga våra stallar, eftersom vi hade provat på det tidigare när vi byggde Håkan Tufvessons ställe Granedal, säger Andreas Tufvesson. under vissa perioder det värsta - är att vi byggt i alla väder, under alla årstider i två års tid. Beslutet som Granepig AB tog att själv bygga smågrisproduktion har gett upphov till andra positiva bieffekter som också genererar pengar till företaget idag. - Vi gjuter och säljer betongväggar på beställning. Vi har haft mycket beställningar och samarbetar med P&G Woody i Sjöbo som säljer våra väggar och som vi har köpt allt vårt material av. Tisdagar och fredagar gjuts väggar och sammanlagt gjuter vi ca 50 m 3 i veckan, avslutar Andreas Tufvesson. 7

8 Tyst kan han inte vara. Det har han inte lärt sig. Och tur är väl det. För varför vara en blyg viol, när man är engagerad? Och engagerad, det är Stellan Ericsson, Lidgris nästan så att det sprutar ur öronen. Samtidigt vet han sin egen begränsning. Och lyssnar gärna till dem som kan mer än han. Jag är den förste som säger: rätta mig om jag har fel., säger han till Tidningen när vi hälsar på en gråkall novemberdag. Tillsammans med Bengt Nilsson på Väla Stommen, Rune Larsson på Kalvhagen, Gillstad, Håkan Karlsson, på Backaholm, Norra Härene har han gjort mer än ett rätt i företaget Lidgris AB blev man också Årets Grisföretag i Skaraborg. Lidgris - Årets grisföretag i Skaraborg TIDNINGEN

9 -Varför ska man inte berätta sånt? utbrister Stellan Ericsson. Varför ska vi inte få vara stolta över att vi åstadkommer något bra? Stellan Ericsson visar upp ett antal diplom som man fått för verksamheten. - Det handlar inte om kaxighet eller skryt. Men jag är för anti-jantelagen. Om vi i Lidgris ligger i tio i topp i tio år ska jag gå och skämmas för det? Det betyder väl inte att jag är varken bäst eller sämst av alla men det betyder att jag kan gå med högburet huvud och säga att det här gör vi bra. Vi har hittat ett sätt som faktiskt fungerar bra för oss. Vilka har då varit framgångsfaktorerna hos Lidgris? - En nybyggd anläggning var viktigt för oss. Vi kunde bestämma från dag ett att vi skulle ha en överdimensionerad ventilation, för att få en bra miljö. Det betyder mycket även idag. Grismaterialet har givetvis en avgörande betydelse. Det är fortfarande bra, men det har varit bättre före PMWS. - Och så dokumentation. Sedan den 20 augusti 2004 har jag fyllt i vartenda dugg som gjorts. Varenda förändring, varenda sak vi har lagat, allt är dokumenterat och bokfört. Och varje kväll, efter sista utfodring, fyller jag i hur mycket jag har i foderlager. Inventeringen är viktig för att jag skall kunna styra foderleveranser, dels för fulla lass, dels till tider när jag kan ta emot. Lidgris har sex avdelningar med 330 platser. Var ca 17:e dag är det insättningar och man levererar ca 125 grisar till slakt varje vecka hela året. Det gör cirka 7000 årssvin. Grundkomponenterna i Lidgrisfoder är: korn, havre, vete, premix, sojaskrå, drank och stärk. Och när vi går ut i stallet och tittar på grisarna, så förstår man att det är kvalitet det är frågan om. Men också rationalitet. Endast tisdag-förmiddagar följer han utfodringen samtidigt som han slaktanmäler. - Jag tycker inte det är motiverat att gå 3 ½ timme i stallet bara för att se hur grisarna äter. Jag har mycket annat att se till och jag ser hur de växer ändå. Den bedömningen kan jag göra både före eller efter utfodringen. Är det något råd han kan ge är det att se till att de utfodras i ett jämt flöde. Det ska alltid finnas mat i tråget men dock vara tomt innan nästa utfodring. Han väger inga grisar, använder värdemätaren istället, ett sätt att bedöma vikten genom att mäta längd och bredd. Bredden tar dock för lång tid, så den be- 9

10 döms med ett tränat öga. Slaktleveranser varje vecka ger en viss rutin. Stellan förklarar att han växt in i rollen som den dagligt ansvarige för grisarna på Lidgris. Och han har kunnat förädla verksamheten med hjälp av ägarna av Lidgris: Men att han har roligt på jobbet, det råder det inga som helst tvivel om. - Jag halkade in på det här på ett bananskal, och det var väl förmodligen för att jag inte kunde hålla truten, skrattar Stellan. Jag kunde inte det här med grisar från början. Men det har inte hindrat mig. Det fanns ju de som kunde lära mig. Och hade jag inte haft Bengt, Rune och Håkan som mentorer, så hade vi inte haft de resultat vi har idag. Men jag tar åt mig och vågar lära mig. Och när jag väl har lärt mig, då vågar jag sätta ner foten och ta ett beslut. Slumpvis har de besluten faktiskt lett till att resultaten rullat vår väg. Då blir det givetvis roligare att jobba. Stellan jobbar ensam med grisarna. Han har hjälp två dagar i veckan, med daglig tillsyn, men huvudkonceptet är ensamarbete. Han tycker det fungerar bra. Men han menar också att om det händer något, då är det priset man får betala. - Två anställda på Lidgris går inte att räkna hem. Det är så effektiva vi måste vara för att kunna fortsätta med det här. - Samtidigt är det ren idioti. Det finns ingen framtidsvision i branschen idag. Lidgris är en av de bästa i klassen, med ett plus-resultat trots detta usla år. Men delar av slakteriföretagen visar inget större intresse för primärproduktionen. För att nå lönsamhet måste man vara bland tio i topp eller ha en avskriven anläggning. Vem vill ge sig in i en bransch där förutsättningen är att det är en livsstil du börjar på noll och slutar på noll och har inget däremellan. Det är få som vill leva så. Mina barn kräver samma saker som andra barn! Stellan äger själv 20 % i Lidgris. Han har växtodlingen på Bredegården som enskild firma och fakturerar sig själv (Lidgris Ab) och får då redovisat hur många timmar han jobbar. Det är viktigt att ta ut lön, menar han. Om han skulle skada sig, bli invalid, eller avlida, är det ingen som tackar honom för alla de oavlönade timmarna han jobbat. Det handlar om respekt för både sig själv, för arbetet och för företaget. Men att han har roligt på jobbet, det råder det inga som helst tvivel om. Han är om sig och kring sig river i allt som han inte tycker stämmer, försöker oavbrutet hitta saker som kan göras bättre. Och man kommer rakt in i ett ständigt pågående samtal. Smått som stort. Samma fokus, samma engagemang. Om det så gäller grisproduktion, telefoni, att gräva ner fiberoptiskt områdesnät (man har startat en ekonomisk förening där 165 hushåll är uppkopplade och 50 är på väg Stellan lägger ut texten om vikten att samordna saker och ting på landsbygden, och om man nu ska gräva ner rör eller andra ledningar, borde man samtidigt lägga ner fiberoptik, allt annat är ekonomisk idioti) eller att han ser fram emot den dag då IKEA börjar med grisinredningar ( då blir det genomtänkta konstruktionslösningar säger han halvt på skämt, halvt på allvar). Vilka framgångsfaktorer gör en bra grisproducent? För att nå lönsamhet måste man vara bland tio i topp eller ha en avskriven anläggning säger Stellan Anders Mogren Grissäljare, Svenska Foder - Intresse, djuröga, tydliga mål, vara lyhörd och uppdaterad. Ha bra ledarskap vilket ger ger bra personal. Uppföljning på produktionen. Och sist men inte minst - leva i nuet och blicka framåt. Lars Hermansson Produktchef, Svenska Foder - Resultatinriktad med tydliga mål för det man vill förbättra. En djurmänniska och företagare i en och samma person som har koll på både biologi och ekonomi. Annika Bergman Ordf. Sveriges Grisföretagare - Att vara strukturerad med fasta rutiner är viktigt inom grisproduktionen. I övrigt är det väl samma saker som för andra småföretagare affärsmässighet prioriteringsförmåga och flexibilitet, samt om man har anställda ett gott ledarskap. En förmåga att omge sig med ett givande nätverk är också en framgångsfaktor. Han är svindlande rolig att lyssna på. Och det är inte fråga om några besserwisserfasoner. Istället handlar det om engagemang och att han kräver lika mycket av sig själv som av andra. Det är denna inställning som genererat ett gott entreprenörskap. Det är det som har skapat Årets grisföretagare i Skaraborg TIDNINGEN

11 Vad: Ett seminarium om klövhälsa och benproblem hos suggor Arr: Svenska Foder och Fodermix Plats: Jönköping Under sammanlagt fyra timmar avhandlades klövhälsa och benproblem hos suggor på Svenska Foders och Fodermix seminarium i Jönköping den 29 oktober. Rådgivare, veterinärer och grisproducenter lyssnade uppmärksamt på vad Dr John Deen från University of Minnesota, Dr Pete Ossent, University of Zürich, Dr Christof Rapp, Zinpro och Hans Aae, Vitfoss hade att säga. Det alla var överens om var att klövhälsa och benproblem är ett större problem än vad det idag ges utrymme för. Bättre klövar ger mer klöver Seminariet inledde Svenska Foders foderchef, Lars Hermansson, genom att kort redogöra från den doktorsavhandling Linda Engblom, SLU, har gjort kring klövhälsa i Sverige, där 9 % av suggorna slås ut av hälta och att de som drabbas hårdast är första-grisarna. Lars kunde också berätta att han och Hans Aae, Vitfoss, åkt till slakteriet i Kristianstad för att se på klövar i praktiken. Den kanske inte helt vetenskapliga studien kunde visa att 39 % av de klövar man tittat på var helt friska. 24 % hade lättare skador, 21 % medelsvåra skador, 16 % hade svåra skador. Klart över hälften hade alltså något sorts problem. Klöv- och benproblemen leder till förtidig utslaktning och danska undersökningar har visat att kostnaden för en utslagssugga ligger på mer än 3000 kr/ djur. En kännbar ekonomisk förlust. Även Dr. John Deen tog fasta på den ekonomiska förlusten för de effekter som klöv- och benbekymmer hos suggan betyder för produktionen. Smärta, minskad förmåga att röra sig, mer benproblem, lägre foderintag, sämre brunst, utslagning och lägre avvänjningsvikter på smågrisarna var några av de effekter som John Deen räknade upp. Men dessa problem grundlade också ökade påfrestningar för den personal som arbetade med suggorna. I USA har mellan procent av suggorna någon typ av klövskada. Möjliga lösningar var att öka fokus kring frågan när det gäller avel, att se närmare på golvens påverkan, fodrets påverkan - men också att jobba mer medvetet med verkning av klövarna och på vilket vis man grupperade grisarna. Härpå följde en genomgång av en guide FeetFirst - som företaget Zinpro tagit fram av olika typer av klövskador. Man har delat upp klövskadorna i tre olika grupper mild, medel och svår. I varje grupp har man 7 olika typer av skador. Christof Rapp, från Zinpro redogjorde för typerna och förklarade hur man hade resonerat sig fram till dem. Patalogen Dr. Pete Ossent från University of Zürich höll ett intressant föredrag om de sjukliga förändringarna i klöven och dess koppling till hälta. I detalj redogjorde han för den forskning de utför i Zürich och en av de slutsatser han kunde dra var att det var ytterst förvirrande och svårt att konstatera vad som påverkar vad. En blödning kan följaktligen vara både orsak och verkan. Han kunde också konstatera att om man har en överväxt klöv, så hamnar 70 kg på en yta på cirka 3x3 cm och det orsak naturligtvis stor smärta. Avslutningsvis berättade Hans Aae om Vitfoss erfarenheter både kring foder och klövhälsa och om de danska erfarenheterna av klövtrimning. Vit-Omic som är en speciell kombination av organiska mikromineral har testats i flera besättningar i Danmark med mycket goda resultat. Under fyra år har man både i tester och i praktiska erfarenheter kunnat se en stor skillnad på klövhälsan genom en näringsmässig förändring för suggorna. Nyckeln till de goda resultaten är den riktiga balansen i näringstillförseln, menade Hans Aae. Erfarenheterna kring klövverkning har visat att av 20 suggor behövs mellan 4-8 verkas. Tidsmässigt innebär det mellan minuter per sugga, den första gången. Nästa gång man ska verka samma sugga kommer det bara att ta fem minuter, dels för att man hållit efter klövarna och dels att man har lärt sig proceduren. Klövverkning påverkar så att suggorna går bättre, dödligheten på grund av dåliga klövar minskar markant och suggorna rör sig bättre i stallet. På det hela en win-win-situation. Diskussionen som följde seminariet kom att handla mycket om hur vi kan driva igång diskussionen om klövhälsa i Sverige. För alla var överens om att hälta på suggor ger en sämre produktion, och därmed en sämre ekonomi för producenten. Och att alla i branschen, som sysslar med såväl inredning som avel och foder, ska försöka påverka och jobba för att få en förbättring av problemet. 11

12 NorFor är på väg att lanseras i Sverige men har haft en trög start. Svårigheter att få optimeringen att fungera har lett till frustration över tekniken med förseningar av lanseringen som följd. Nu har det dock kommit så långt att det första testet på fältet har kunnat genomföras. Systemet har en stor potential men en del finslipning återstår fortfarande innan rådgivare och lantbrukare blir helt nöjda med de foderstater som NorFor presenterar för korna. Här skriver Rolf Spörndly - forskningsledare för fodervetenskap på SLU - för Tidningen om de test som gjorts på 8 olika mjölkgårdar. NorFor testat på 8 mjölkgårdar Av: Rolf Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet 12 TIDNINGEN Bild: Kent Holmberg/Bildarkivet.se

13 Fakta NorFor Rolf Spörndly förklarar NorFor. Viktiga nyheter och förbättringar i NorFor jämfört med det klassiska systemet för foderstatsberäkning till mjölkkor: NorFor beräknar hur mycket foder kon orkar äta vid fri tilldelning. Viktigt vid fullfoder. Rådgivningsorganisationerna i Danmark, Island, Norge och Sverige har gemensamt utvecklat ett nytt system för att värdera foder och optimera foderstater till mjölkkor. Systemet kallas med ett gemensamt namn för NorFor och håller på att arbetas in i olika dataprogram för utfodringsrådgivning i de nordiska länderna. I Sverige har det byggts in i det rådgivningsprogram från Svensk Mjölk som heter IndividRAM. Inom husdjursföreningarna har man haft möjlighet att använda IndividRAM med NorFor sedan 2006 men ännu under våren 2008 tillämpades det inte i mer än knappt 2 % av besättningarna med IndividRAM. Fält-test. Som ett examensarbete i agronomutbildningen har Helena Åkerlund i samarbete med rådgivarna i Svenska Husdjur följt 8 mjölkgårdar under januari till betessläppningen 2008 där hälften av korna på varje gård har fått sina foderstater beräknade enligt det klassiska systemet och hälften enligt NorFor. Rådgivaren på gården har helt enkelt använt den näst senaste respektive den senaste versionen av IndividRAM när man varje månad efter provmjölkningen har beräknat nya foderstater. Utvärderingen gick ut på att jämföra hur foderstaterna blev och, I NorFor har fodermedlen olika energi- och proteinvärde i beroende på hur de kombineras och beroende på hur mycket kon äter. Ett och samma kraftfoder får därmed inte samma värde till hög- som till lågmjölkare. I NorFor använder man inte Omsättbar energi utan Nettoenergi. Ett kg ts bra vallfoder får inte siffran ca 11 MJ utan ca 7 MJ per kg ts. I NorFor tar man hänsyn till hur ensileringen har gått. Dålig ensilering (t.ex. vått ensilage) ger betydligt lägre konsumtion även om energi- och proteinhalten är hög. I NorFor använder man AAToch PBV-värden, men det beräknas annorlunda än i det klassiska systemet och värdena blir andra. Klassiska systemet NorFor Kg ts grovfoder per ko/dag 10,2 11,7 ja Kg kraftfoder per ko/dag 9,9 8,8 ja Kg mjölk per ko/dag 27,6 26,2 ja Fetthalt, % 4,75 4,73 nej Proteinhalt, % 3,71 3,68 nej Mjölkfoder, kr per ko/dag 64,31 60,89 ja Mjölkfoder, kr per kg mjölk 2,42 2,44 nej Statistiskt säker skillnad Tabell 1. Konsumerad mängd grovfoder och kraftfoder, mjölkavkastning, mjölkens halter samt netto i mjölk minus foder för kor som fått foderstaten beräknad med det klassiska systemet respektive med NorFor. 13

14 En gård var ekologisk och en gård hade mjölkningsrobot. Övriga var konventionellt uppbundna ladugårdar med mellan 26 och 85 kor och en avkastningsnivå mellan och kg ECM. givetvis, hur mjölkproduktionen påverkades. Fodret man använde var det som fanns på gården. Man beställde således inte ett nytt specialanpassat foder för det nya systemet, utan båda systemen beräknades för samma foder. Både kraftfoder och grovfoder. Inte på någon gård användes färdigfoder, utan koncentrat som Unik från Lantmännen eller Nora från Svenska Foder kombinerades med andra råvaror som spannmålskross och Betfor. En gård var ekologisk och en gård hade mjölkningsrobot. Övriga var konventionellt uppbundna ladugårdar med mellan 26 och 85 kor och en avkastningsnivå mellan och kg ECM. Resultatet av studien kan sammanfattas i att korna som fick foderstater beräknade med NorFor fick mer grovfoder och mindre kraftfoder samt mjölkade mindre än korna som fick sina foderstater beräknade med det klassiska systemet. Skillnaderna var statistiskt säkra och den ekonomiska effekten var att NorFor korna hade ett sämre netto på 3,42 kr per ko och dag i mjölkintäkt minus foderkostnad. Se tabell 1. Bild: Karl-Åke Nilsson/Bildarkivet.se Det var skillnad mellan olika gårdar. I 6 av de 8 gårdarna gav det klassiska systemet ett bättre netto medan nettot i två gårdar var bättre för NorFor-korna. I genomsnitt övervägde således det sämre resultatet för NorFor. Anledningar till att det blev på detta viset och inte som man hade hoppats, att NorFor gav ett bättre resultat, kan man spekulera i. Det kanske inte är så konstigt att det klassiska systemet, som lantbrukare och rådgivare känner väl och har finslipat utfodringssystem och passande fodermedel till, fungerar bätt- Kommentar från Svenska Foder Svenska Foder har under flera år med intresse följt utvecklingen av NorFor. Och gör så fortfarande. NorFor är tänkt att öppna nya möjligheter så att man mera exakt kan välja kraftfoder som är anpassade till just årets och gårdens grovfoder. Något som i viss utsträckning har införts i och med vår nya kraftfoderlinje Nora. Målsättningen att bättre kunna skilja på ett bra och ett dåligt grovfoder är också intressant. Detta har i stor utsträckning hittills gjorts baserat på erfarenhet. Det som är oroväckande är att lösningarna i NorFor-systemet idag skiljer sig mycket från det vi är vana vid. Konsumtionsförmågan har en stor inverkan och det innebär ofta foderstater med mycket högre grovfodergivor än vad som var aktuellt i Helena Åkerlunds examensarbete. Där ökade grovfodergivan med 1,5 kg ts på bekostnad av 1,1 kg kraftfoder jämfört med foderstaterna beräknade enligt det klassiska systemet. Förändringarna ledde till att mjölkproduktionen minskade med 1,6 kg ECM och lönsamheten med 3,42 kr per ko och dag. Resultatet är i linje med statistik från IndividRAM som under många år visat att de gårdar som visat en högre lönsamhet också visat sig ha en högre kraftfoderandel i foderstaten. Svenska Foder förordar en stor försiktighet innan dessa foderstater appliceras i praktiken eftersom även en liten minskning i mjölkavkastning snabbt äter upp en billigare foderstat. Carolina Johansson Produktansvarig Nöt 14 TIDNINGEN

15 re än något helt nytt. Kanske fungerar NorFor bättre om man får möjlighet att välja ett mer anpassat kraftfoder till det grovfoder som man har på gården. Man kan även konstatera att gamla sanningar håller än. Som den att om man ger korna 1,5 kg ts mer grovfoder och 1,1 kg mindre kraftfoder så mjölkar de sannolikt lite mindre. Och med dagens priser så blir det ett lägre netto i kronor per ko och dag. Men det ska noteras att om man räknar nettot mjölk minus foder som kronor per kg mjölk så ger NorFor inte alls ett sämre netto. Snarare tvärt om, även om det inte är så stor skillnad så den blev statistiskt säker i denna undersökning. Detta stämmer till eftertanke. Är det möjligen så att de som konstruerat optimeringsfunktionen i programmet har satt beräkningen så att den optimerar mot ett så bra netto som möjligt mätt som foderkostnaden per kg mjölk? Istället för ett så bra netto som möjligt per ko vilket är det som flertalet lantbrukare strävar efter. I så fall finns möjligheter till att göra förändringar och förbättra resultatet i nästa version av programmet. Men i dagens utförande bör man emellertid tillämpa de foderstater som NorFor föreslår med viss försiktighet. Examensarbetet... i sin helhet kan man hitta på nätet på följande adress: Gå till publikationer och sök på Åkerlund. Maltkorn Henley: Medellångt maltkorn med mycket god kärnkvalitet och stor fullkornsskörd. Godkänd av den franska bryggeri och maltkommittén CBMO. Maltkvalitet A. Foderkorn Justina: Det långa och stråstyva foderkornet. Högavkastande med utmärkt kärnkvalitet. Justina har mycket god resistens mot mjöldagg med sin Mloresistens. Havre Ivory: Havre med särskilt god kärnkvalitet. Extremt hög tusenkornvikt, låg skalhalt och hög stärkelsehalt. Anpassad till både grynhavre- och foderindustrin. Sorten har god stråstyrka och mognar medeltidigt. 6 favoriter inför våren Bild: T. Andersson/Bildarkivet.se Vete Quarna: Vårvete med utmärkt kärnkvalitet och extremt hög proteinhalt. Sorten har god stråstyrka och mognar tidigt. Med sina goda odlingsegenskaper och unika kärnkvalitet är Quarna en säker sort både för växtodlaren och bagaren. Ärter Rocket: En sort som har alla de viktigaste egenskaperna för odling i Sverige, tidig mognad och hög höjd vid skörd, kombinerat med hög avkastning. Raps Larissa: En ny snabbetablerad sort med god ogräskonkurrerande förmåga och hög råfettskörd. Larissa har mycket god avkastningsförmåga. 15

16 Fyra viktiga meningar om din grovfoderstrategi Niklas tipsar! Satsa på de nya högavkastande gräsen Satsa på att höja värdet av varje kilo producerat grovfoder Våga utnyttja baljväxterna Våga odla majs Bild: Daniel Dahlgren/Bildarkivet.se Satsa på de nya högavkastande gräsen och höj avkastningen med upp till 1000 kg per år Sedan något år tillbaka lanserade vi rajsvingelsorten Hykor en helt ny typ av rajsvingel som är korsning mellan rajgräs och rörsvingel. Vi har en extremt högavkastande vallsort som har en fantastisk hög vinterhärdighet samtidigt som torktåligheten ligger i nivå med hundäxingens. Genom att satsa på Svenska Foders nya vallblandningar kan du höja avkastningen med upp till 1000 kg per år samtidigt som odlingssäkerheten förbättras! Hykor bör skördas minst tre gånger per år och i vissa fall även fyra gånger per år. Satsa på att höja värdet av varje kilo producerat grovfoder skörda oftare! Rätt odlad och hanterad är grovfodret ett mycket kostnadseffektivt fodermedel på gården. Därför är det av största vikt att försöka få fram ett grovfoder som djuren kan äta stora givor av för att hålla igen på kraftfoderkostnaden. Genom att ta en extra skörd gå från tvåskördesystem till treskördesystem eller från treskördesystem till fyrskördesystem så höjs energi- och proteininnehållet i vallen vilket ökar värdet av grovfodret. Samtidigt sjunker fiberinnehållet vilket gör att vi kan öka grovfodergivan. Idag är det fler och fler som utfodrar flera grovfoderpartier samtidigt och även använder halm för att balansera upp foderstaten. Då ökar möjligheterna för att använda energi- och proteinrikare vallfoder utan att riskera en snedbalanserad foderstat. Nya vallfröblandningen SF Nora våga utnyttja baljväxterna och spara pengar på minskade kväveinköp Genom att använda en högre klöverandel i din fröblandning och anpassa gödselstrategin kan vi minska behovet av inköpt kväve. Många slåttervallar gödslas idag med 180 till 250 kg N- och då gödslas baljväxterna bort. Satsa redan från första vallåret att ligga på en låg kvävegiva runt 150 kg N/ha, inklusive stallgödselkväve. Svårigheten blir i stället att hålla baljväxtandelen jämn så att klöverandelen inte blir för hög i återväxten. Detta klarar vi i Nora genom att använda gräs med särskilt god återväxtförmåga som Hykor och Lischka. Ett annat problem är att det många gånger blir för lite baljväxter sista vallåret. Detta löser vi genom att balansera klövern med både röd- och vitklöver. Samtidigt hjälper din säljare på Svenska Foder till med att hitta rätt gödslingsstrategi för just din gård och du sparar på så vis många sköna kronor att investera i annat i din växtodling. Våga odla majs med rätt förutsättningar får vi ett högkvalitativt foder till låg kostnad Majsodlingen ökar i Sverige idag. Vi hjälper dig med sortvalet och vår praktiska odlingsvägledning gör att även om du är nybörjare kommer du att lyckas! Jag hoppas att ni grovfoderodlare känner som jag. Vi har en värld full av möjligheter framför oss och rätt hanterad ger vår nya verklighet oss stora möjligheter att bli framgångsrika företagare. Tillsammans kan vi hitta din strategi på vägen till fortsatt framgång! Niklas Ingvarsson Produktchef frö Svenska Foder AB 16 TIDNINGEN

17 VVit-Omic Vit-Omic Bättre klövhälsa med Vit-Omic Vit-Omic Rekommenderas av danska veterinärer. Vit-Omic är en speciell kombination av organiska mikromineraler. Vit-Omic har en bättre tillgänglighet än de oorganiska mikromineralerna. Vit-Omic har testats i flera besättningar och har gett en bättre klövhälsa. Vit-Omic ger längre hållbarhet och färre avlivade suggor på grund av benproblem. Vit-Omic it-omic % av alla suggor Vit-Omic till suggor Andel överväxt häl i besättning 1 0 ingen överväxt häl 1 lite överväxt häl 2 medel överväxt häl 3 mycket överväxt häl Gns = 0,95 Gns = 0,31 Gns = 0,24 mars-06 oktober-06 mars-07 Start med Vit-Omic % av alla suggor Vit-Omic till suggor Andel överväxt häl i besättning 2 Gns = 0,61 Gns = 0,39 0 ingen överväxt häl 1 lite överväxt häl 2 medel överväxt häl 3 mycket överväxt häl februari 08 augusti 08 Start med Vit-Omic Om du vill veta mer, kontakta Svenska Foder eller Fodermix. 17

18 Gödsla rätt i ditt maltkorn Kg Protein Kg Protein Kg Protein Kg Protein Kg Protein Skörd/ha 100 kg N , , , , ,1 Skörd/ha 75 kg N , , , , ,4 Skörd/proteinsänkning 222 0, , , , ,7 Skillnad Bruttointäkt Besparing kväve Intäktsminskning Förutsättningar: Maltkornspris 1,70; Foderkornspris 1,20 Slutsats 2003: Inga problem att ligga på 100 kg N, dock inget förbättrat odlingsnetto Slutsats 2004: Båda kvävenivåerna klarar 12% protein. Många fler enskilda lass har kan ha klarat gränsen vid 75% N. Detta gör att den lägre kvävenivån står som solklar vinnare Slutsats 2005: Vissa gynnsamma år går det bra med hög N-giva Slutsats 2006: Samma som 2004 Slutsats 2007: Enorm kostnad för att gödsla 100 kg N Källa: Skåneförsökens N-stegar Idag är det så pass stora prisdifferenser mellan foderkorn och maltkorn att man som odlare är tvungen att se över sina gödslingsstrategier var maltkornspremien 11 kr/dt (det vill säga 550 kr/ha vid 5 tons skörd). Idag är maltkornspremien cirka 50 kr/dt (det vill säga 2500 kr/ha vid 5 tons skörd). Det betyder i praktiken att om du odlar maltkorn har du inte råd att missa maltkornspremien. Att proteinhalten hamnar rätt är därför oerhört mycket viktigare idag än den varit tidigare. Normalt rekommenderas kg kväve till maltkornet då detta historiskt gett bäst netto. Tittar man emellertid på det medeltal på några kvävestegar ser man snart att man kan hålla ner kvävegivan utan några större skördeförluster. Sen handlar det givetvis om att se till årets förutsättningar och gårdens. Ett år som 2005, då skördarna var höga och väderleken gynnsam, gick det bra även med en hög N-giva. Men tittar man på ett år som 2007, så betydde det en enorm kostnad att gödsla med 100 kg N. Därför bör du lägga in en säkerhetsmarginal i din kvävegödsling. Om man ser över de senaste fem åren, har denna försäkring endast kostat 38 kr utifrån dagens priser. Men du har en större säkerhet att klara proteinhaltsgränsen på maltkorn med det sortmaterial som Svenska Foder har idag. Lycka till med din odling! Torsten Andersson Utsädeschef Svenska Foder AB Tips 1 Glöm inte att grunden för att lyckas förutsätter en frisk gröda utan konkurrens från ogräs. Risken för angrepp av svamp och skadedjur elimineras genom effektiv bekämpning som höjer upp kvantiteten och framförallt kvaliteten. För att säkra upp sig ytterligare (speciellt vid torrår) är vår nya bladgödslingsprodukt Multimax ett måste. Tips 2 Om dina marker håller en fosforklass 3 eller lägre, får du inte glömma att fosfor- och kaligödsla. Annars riskerar du en lägre skörd. Balans är ett mycket prisvärt alternativ om du har behovet. 18 TIDNINGEN

19 Butiken sedd från ovan. Kommer man in i Charlie s häst och hundbutik i Jönköping slås man av det magnifika utbudet och storleken på butiken. Här ser ut att finnas allt mellan himmel och jord när det kommer till häst och hund - och för den delen marsvin, kaniner och andra smådjur. De sammanlagt 1300 m 2 som breder ut sig på nedre plan har fyllts till bristningsgräns med företrädesvis kläder och hästattiraljer. Det man också slås av är den höga serviceaktiviteten bland personalen. Kunderna som handlar här är frågvisa och vill gärna ha hjälp med både det ena och det andra och hjälp kan de få av: Anette, Alex, Angelica, Annika, Annie, Anita och så Karin. Charlie s har allt och lite till Anette framför ridbanan i Jönköping. Det är en detalj - men en ganska rolig sådan - som uppdagas, medan Anette, som är ägare av butiken Charlie s häst och hund, räknar upp den personal som jobbar i butiken. Alla utom en heter något på A. Men Anette bedyrar skrattande att det inte är ett anställningskriterium. Som bevisföring för hon på tal att Yvonne och Kicki jobbar i den mindre butiken i Vetlanda. Ok. Det får duga. Men hur började det här? Och varför heter butiken Charlie s, när ägarinnan heter Anette? - För 20 år sedan bestämde jag mig för att köpa en liten butik som hette Charlie s häst och hund. Det var en fin butik på 100 m 2, men ägarna ville sälja och jag tog chansen. Det var trots allt ett inarbetat namn, så jag fortsatte med det. - Visionen var att satsa på en butik där alla kan handla och där man kan få hög kvalitet till ett skäligt pris och samtidigt få hjälp av någon som vet vad de pratar om. Det tycker jag att jag har lyckats med. Anette menar att Charlie s satsar på kvalitetsprodukter och att är en butik som kan erbjuda det som många andra butiker inte kan betonar samtidigt att man inte är någon snobbutik. - Våra kunder ska trivas här. Vi etablerar ofta en rak och ärlig relation med våra kunder och det tror jag gör att man återvänder. Upptagningsområdet är framförallt en 10 mils omkrets kring butiken. Men man har stamkunder som kommer från både Skåne och Stockholm. - Butiken ligger så bra här, alldeles in till E4, det är lätt att hitta och svänga in och samtidigt kan man vara säker på att vi har både ett brett och specialiserat sortiment så att alla typer av kunder ska få tag på vad de vill ha. Vi har hittat en bra mix med både inhemska och utländska produkter som vi har märkt tilltalar kunderna. Utanför butiken har man en ridbana där man i framtiden hoppas kunna ha flera arrangemang som t.ex. clinics. Man har också avtal med en auktoriserad sadelinpassare som kunderna kan boka tid med om de vill passa in en ny sadel. - Att passa in sin sadel är som att lägga pussel både häst och ryttare måste vara nöjda, konstaterar Anette. Man flyttade i år till denna stora lokal på 1300 m 2 som Charlie s idag befinner sig i. Men kunderna har inte svårt att hitta hit, eftersom man bara flyttade över gatan. Tillgänglighet är a och o, menar Anette, och vi är väldigt tillgängliga både vad gäller tider, service och geografi: - Vi har öppet måndag till fredag mellan 10 och 19, lördagar och söndag 10 till 15. Då får man också kunderna till slut. Framtiden ser alltså ljus ut för Charlie s med en ny fräsch stor lokal och det inarbetade anseende de har både i närområdet och på andra platser i landet. - Så småningom kommer vi att lansera en egen webbshop det finns efterfrågan på det och det är nästa mål härnäst, avslutar Anette och återvänder till sina kunder. 19

20 Nomus - som har haft en mycket positiv utveckling över åren - kommer nu att sätta ännu mer fokus på de enskilda lantbrukarnas skadedjursbekämpande. Roger Danielsson som har fått rollen som ansvarig för Nomus, ser stora möjligheter med att gå till själva kärnan av de kunder som Svenska Foder arbetar med. Samtidigt kommer man givetvis att fortsätta jobba mot industri och livsmedelsindustri och målet är att öka även här. Nomus ökar sitt fokus på de enskilda lantbrukarna - Nomus är en del av Svenska Foderkoncernen och därför är det viktigt att vi kan kommunicera ut detta till de lantbruk som vi jobbar emot i Svenska Foder. Nomus har fungerat väldigt bra under de år man funnits och har haft bra utdelning på sina insatser. Men jag tror att vi också måste hitta tillbaka till den kärna av lantbrukare som vi har kontakt med redan idag. Det är något både vi och de kommer att vinna på. - Svenska Foder vill ju t. ex. gärna se att vi får en vara som är utan ohyra. Håller man koll på sin vara med hjälp av Nomus - dels genom förebyggande arbete och dels genom de punktinsatser som snabbt kan göras med våra tekniker för att avhjälpa eventuella problem - så kan både Svenska Foders kunder och Svenska Foder känna sig trygga att den vara som levereras är säker och håller bra hygien. Det menar Roger Danielsson som nyligen fick på sin lott att lägga extra fokus på Skadedjursbolaget Nomus. Nomus lanserade redan 2006 sin FarmService-tjänst och den har man fortsatt att utveckla. Under hela 2008 och in i februari 2009 har man en kampanj som är högintressant för dig som är lantbrukare. - Nomus har skapat ett team med servicetekniker som har rutin, rätt kunskaper och som med noggrannhet och effektivitet utför servicen hos våra kunder. Vi kommer dessutom öka vårt fokus i östra och södra Sverige med bl a genom nyanställningar. Att vi tänker effektivitet och kopplar det samman med kvalitet samt leveranssäkerhet innebär att kunden alltid får rätt pris, rätt antal besök och en kvalitet som i slutändan innebär trygghet, konstaterar Roger Danielsson och fortsätter: - Nu kan vi därför erbjuda marknadens klart bästa avtal. Du får direktkontakt med våra professionella tekniker, ett högklassigt skadedjursskydd, 2 besök per år av våra professionella tekniker samt 12 låsbara betesstationer i plåt. Alla åtgärder och besök dokumenteras i en pärm, så att kunden kan kontrollera vad som blivit gjort. Carsten Klausen, VD i Svenska Foder, förklarar varför Roger Danielsson fått uppdraget: - Roger har den rollen idag att vara koncerndirektionens förlängda arm in i projekt som vi vill sätta ökat fokus på. Nomus har haft en bra utveckling sedan starten, men vi vill sätta ytterligare fart på den utvecklingen. Roger har ett brett spektra av kompetenser eftersom han arbetat inom så många områden i Svenska Foder. Därför har han en riktigt viktig tvärsyn i koncernen som gör att han kan väga in flera delar som överensstämmer med hur vi vill utveckla Nomus. - I koncernbyggande måste man hitta en genomgående röd tråd för att få så bra utdelning som möjligt. Roger Danielsson kan binda ihop lösa trådar och få dem att kommunicera, så att man kan få full utväxling på de idéer vi har i Svenska Foder, avslutar Carsten Klausen. 20 TIDNINGEN

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Innehåll Guiden till lönsam lammproduktion Kvalitet rakt igenom 3 Ett vinnande koncept 4 Utfodra för lönsam lammproduktion 5 Fodertillskott 7 Praktiskt utfodring 9 Växtodling

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

En lydig hund, det är ditt ansvar. En välmående och sund hund med bra immunförsvar och bra tillväxt, det bidrar Canami till.

En lydig hund, det är ditt ansvar. En välmående och sund hund med bra immunförsvar och bra tillväxt, det bidrar Canami till. BÄTT maxi mini 7kg för små raser 10kg 7kg RE! BÄT TRE! för stora raser LIGHT 10kg Din hunds bästa följeslagare genom livet Ett svensktillverkat foderalternativ när du söker det bästa Canami är ett nytt

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Pressmeddelande för fri disposition

Pressmeddelande för fri disposition Pressmeddelande för fri disposition Nytt starkt år för Svenska Foder 2009 blev ett bra år för Svenska Foder. Bolaget, som under 2009 fyllde 20 år, redovisar en årsomsättning på 2,9 miljarder kronor och

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

Milly en västerbottnisk exportframgång!

Milly en västerbottnisk exportframgång! Milly en västerbottnisk exportframgång! När vi var på stämmobesök på Focksta fick vi se en imponerande mängd Milly-kor, närmare bestämt 20 st plus ytterligare 18 st kvigor och kalvar i angränsande hagar

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med.

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med. Nyhetsbrev Maj 2015 Våren är här, underbart! Fåren är på betet, hönsen går ut fritt på dagarna, Gotlandskaninerna Guldnos och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer