Protokoll REGIONSTYRELSEN

Transkript

1 Protokoll REGIONSTYRELSEN

2 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 2 Protokoll Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Regional trafikberedning (RTB) Aktuell information Egen finansiering av Skolkommunsatsning Delprojekt 1, dnr Medfinansiering av Stora evenemang i Örebroregionen,dnr Regionförbundets delårsrapport , dnr Regionförbundets avveckling och överföring av verksamhet och ekonomi, dnr Avveckling av Regionförbundets pensionsstiftelse, dnr Beslut om Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för Socialfonden för programperioden , dnr Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Laxå kommun , dnr Yttrande avseende Förslag till utvidgat strandskydd för land- och vattenområden i Örebro län, dnr Yttrande över strategi för tåg och expressbussar, dnr Särskilda beslut inför verksamhetsövergång till Region Örebro län, dnr Samråd Europa 2020-strategin, dnr Ändring av bolagsordning för Örebroregionen Science Park AB, dnr Yttrande över betänkandet Bredband för Sverige in i framtiden- SOU 2014:21, dnr Anmälningsärenden Justerare: Utdragsbestyrkande

3 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 3 Protokoll Regionstyrelsen Plats och tid: Gullvivan, Regionförbundets lokaler, Örebro. Torsdag den 25 september kl Beslutande: Irén Lejegren (S), ordförande Björn Eriksson (S), 1 v ordf Annika Engelbrektsson (S) Anders Ceder (S) Jonas Karlsson (S), RTB Margareta Karlsson (V) Kenneth Lantz (V) Catrin Steen (MP) Torbjörn Ahlin (C) Lars Elamson (M), 2 v ordf Erik Johansson (FP) Bo Rudolfsson (KD) Lars-Erik Jonsson (KD) Ej tjänstgörande ersättare Lena Baastad (S) Hans Karlsson (S) Elisabeth Hoikkala (S) Sven-Olov Axelsson (S) Katarina Hansson (S) Margareta Karlsson (V) Fredrik Persson (MP) Lars-Göran Zetterlund (C) Ewa Unevik (M) RTB, 54 Gabrielle Peteri (FP) Del av RTB Yttranderätt: Per Eriksson (S), Askersund, RTB, del av 54 Ordföranden i Andreas Svahn (S), Hallsberg RTB, 54 Kommunstyrelser Annalena Järnberg (S), Hällefors Del av RTB, 54 och Charlotta Englund (C), Lekeberg Del av RTB, 54 Landstingsstyrelsen Roland Halvarsson, (V), Degerfors RTB Ewa-Leena Johansson (S), Ljusnarsberg Solweig Oscarsson (S), Nora RTB, del av 54 Marie-Louise Forsberg Fransson (S) Tommy Holmquist (S), Laxå Insynsplats: Sekreterare: Sigvard Blixt (SD) Eva Getzman Justerare: Utdragsbestyrkande

4 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 4 Protokoll Regionstyrelsen Närvarande tjänstemän: Magnus Persson, Mikael Calmestig, Peter Åslund, Pia Norstedt, Hans Bergh- Nilsson, Lisa Wirén, Anders Friberg, Maria Svensson-Hallberg, Rikard Simonsson, ÖLL, Lisa Bystedt ÖLL. Utses att justera: Björn Eriksson (S) Justerare: Utdragsbestyrkande

5 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 5 Regional trafikberedning (RTB) Minnesanteckningar Protokoll Regionstyrelsen Uppföljning skatteväxling för kollektivtrafik 2012, Örebro läns landsting Rickard Simonsson, landstingsdirektör, inleder mötespunkten. Lennart Frommegård, ekonomidirektör vid Örebro läns landsting, presenterar nuläget i aktuell fråga och informerar att detta är den andra avstämningspunkten/kontrollstationen utifrån det gemensamma avtalet. Jonas Karlsson (S), Roland Halvarsson (V), Sören Hedberg, näringslivschef, Lennart Frommegård, ekonomidirektör, Björn Sundin (S), Irén Lejegren (S), Rickard Simonsson, landstingsdirektör, Max Tolf, ekonomichef, Andreas Svahn (S) yttrar sig. Beslut SKL bjuds in till ett nytt gemensamt möte angående denna fråga. Närvarande: Max Tolf, ekonomichef Degerfors Sören Hedberg, näringslivschef Degerfors Ann-Charlotte Korff, tf ekonomichef Hallsberg Torbjörn Dybeck, kommundirektör Hallsberg Madeleine Andersson, kommunchef Askersund Ulla Lundholm, kommundirektör Kumla Gunilla Sandgren, ekonomichef Lindesberg Johan Hultgren, ekonomichef Kumla Rickard Simonsson, landstingsdirektör Örebro läns landting Bo Wallströmer, kommunchef Ljusnarsberg Staffan Isling, kommundirektör Örebro Ulf Carlsson, budgetchef Örebro Per Nordin, t.f. ekonomichef Karlskoga Ulla Lindqvist, ekonom Karlskoga Björn Sundin, (S) Örebro Irén Lejegren (S) Regionstyrelsen Björn Eriksson (S) Regionstyrelsen Annika Engelbrektsson (S) Regionstyrelsen Jonas Karlsson (S) Regionstyrelsen Kenneth Lantz (V) Regionstyrelsen Lars Elamson (M) Regionstyrelsen Ewa Unevik (M) Regionstyrelsen Margareta Karlsson (V) Regionstyrelsen Per Eriksson (S) KS ordförande Askersund Andreas Svahn (S) KS ordförande Hallsberg Annalena Järnberg (S) KS ordförande Hällefors Justerare: Utdragsbestyrkande

6 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 6 Forts, Regional trafikberedning (RTB) Minnesanteckningar Protokoll Regionstyrelsen Forts Närvarande: Charlotta Englund (C) Roland Halvarsson (V) Solweig Oscarsson (S) Sigvard Blixt (SD) Magnus Persson, regiondirektör KS ordförande Lekeberg KS ordförande Degerfors KS ordförande Nora Regionstyrelsen Regionförbundet Särskilda kollektivtrafiken Lisa Bystedt, Länstrafiken, redogör för effekterna av den nya anropsstyrda trafiken i form av färdtjänst och sjukresor. För närvarande finns en del inkörningsproblem. Länstrafiken arbetar med dessa utmaningar både på kort och lång sikt. Justerare: Utdragsbestyrkande

7 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 7 54 Aktuell information Protokoll Regionstyrelsen Avrapportering SFI- samverkan Anders Friberg, projektledare, informerar om vad projektet regional samverkan Sfi har åstadkommit. Projektet har pågått under perioden och finansierats av Länsstyrelsen i Örebro län. Under år 2014 har regionförbundet varit projektägare. Syftet med projektet var att skapa en regional samverkan kring yrkessfi för målgruppen nyanlända samt snabbare och effektivare etablering koordinerad med övriga arbetsmarknadsinsatser. Friberg konstaterar att nå samverkan tar tid och projektet har därför i detta läge arbetat med samarbetsformer. Regional samverkan inom vuxenutbildningen Utvecklingsledare Maria Svensson-Hallberg ger en lägesrapport över det arbete som pågår inom området vuxenutbildning. Arbete sker både på den lokala och regionala nivån. Ett dialogmöte planeras under hösten om den framtida vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har en allt viktigare roll i samhället. Det behövs mål och planer på både lokal och regional nivå. Regiondirektören informerar Regiondirektör Magnus Persson informerar om följande ärenden: - Pågående arbete inom regionalfond och socialfond. Intensivt skrivarbete med nya direktiv löpande. - Nomineringsprocess kopplat till den nya programperioden och strukturfondspartnerskapet påbörjas. - Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Region Dalarna har gemensamt tagit fram ett underlagsmaterial till Christina Lugnet, regeringens gruvsamordnare. Underlaget ska användas till Lugnets slutrapport gällande gruvnäringens expansion. Länen ovan avser också gemensamt arbeta fram en mineralstrategi. - En diskussion med länets kommuner pågår gällande framtida arbete med skolkommunsatsningen och finansieringslösning. - VP-arbetet för Regionförbundet arbetar med inspel till mål på olika nivåer. - Regionbildningsprocessen: Dialog med länsstyrelsen om roller och uppdrag, rekrytering av chefer i den nya organisation samt Budkaveln kommande rapport om processer och arbetsmetoder från regionförbundets tid. Justerare: Utdragsbestyrkande

8 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 8 Protokoll Regionstyrelsen Egen finansiering av Skolkommunsatsning Delprojekt 1, dnr Regionförbundet Örebro ansöker om kr för projekt Skolkommunsatsning Delprojekt 1. Ansökan avser perioden Regionstyrelsens beslut Regionförbundet Örebro beviljas 50 % av projektets totala kostnader, dock högst kr för genomförande av projekt Skolkommunsatsning Delprojekt 1. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Yvonne Haneskog Meddelas: RUS kansli Enheten för social välfärd och skolstöd Enheten för ekonomi och administration Justerare: Utdragsbestyrkande

9 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 9 Protokoll Regionstyrelsen Medfinansiering av Stora evenemang i Örebroregionen, dnr Örebrokompaniet AB ansöker om kr för projekt Stora evenemang i Örebroregionen. Ansökan avser perioden Regionstyrelsens beslut Örebrokompaniet AB beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högst kr för genomförande av projekt Stora evenemang i Örebroregionen. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Yvonne Haneskog Meddelas: RUS kansli Örebrokompaniet AB Justerare: Utdragsbestyrkande

10 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 10 Protokoll Regionstyrelsen Regionförbundets delårsrapport , dnr Enligt förbundsordningen ska regionstyrelsen redovisa tertialvisa uppföljningar med helårsprognos som tillställs medlemmarna. Delårsrapporten innehåller en sammanfattande bedömning och prognos av hur de i verksamhetsplanen för 2014 uppsatta effektmål kan komma att nås eller ej. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Delårsrapporten för godkänns. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Mikael Calmestig Förslag: Delårsrapport Meddelas: Enheten för ekonomi och administration Revisorerna Medlemsorganisationerna Regionfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande

11 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 11 Protokoll Regionstyrelsen Regionförbundets avveckling och överföring av verksamhet och ekonomi, dnr januari 2015 bildar Regionförbundet Örebro tillsammans med Örebro läns landsting, Region Örebro län. Regionstyrelsen behöver fatta beslut om Regionförbundet Örebros avveckling enligt förbundsordningen. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Godkänna att Regionförbundet Örebro län träder i likvidation Godkänna att nuvarande ordinarie ledamöter i regionstyrelsen utses till likvidator enligt förbundsordningen. Godkänna att Regionförbundet Örebro läns tillgångar, skulder, eget kapital och åtaganden överförs till Region Örebro län. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Mikael Calmestig Meddelas: Enheten för ekonomi och administration Regionfullmäktige Örebro läns landsting Länets kommuner Revisorerna Justerare: Utdragsbestyrkande

12 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 12 Protokoll Regionstyrelsen Avveckling av Regionförbundets pensionsstiftelse, dnr Regionstyrelsen behöver fatta beslut om att avveckla Regionförbundet Örebros läns tryggande i SKL pensionsstiftelse. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Den pensionsfond inom SKL Pensionsstiftelse, som tryggar pensionsåtagandet för Regionförbundet Örebro Län avvecklas. De pensionsmedel som finns i pensionsfonden tillförs pensionsförvaltningen i den nya Region Örebro län Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Mikael Calmestig Meddelas: Enheten för Ekonomi och administration Örebro läns landsting Regionfullmäktige Revisorerna Justerare: Utdragsbestyrkande

13 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 13 Protokoll Regionstyrelsen Beslut om Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för Socialfonden för programperioden , dnr Förslaget till den regionala handlingsplanen har tagits fram i bred dialog med samtliga regionalt tillväxtansvariga inom Östra Mellansverige, kommuner, nationella myndigheter, samordningsförbund, näringslivsorganisationer, ideell sektor samt i nära samspel med förvaltande myndighet, i detta fall ESF-rådet. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen godkänner innehåll och inriktning av Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för Socialfonden för programperioden med justeringen att stycket med rubriken Regionens prioriteringar på sid 16 stryks. Regionstyrelsen ger samtidigt ordförande i uppdrag att i samråd med övriga regionalt tillväxtansvariga samt förvaltande myndighet inom Östra Mellansverige fatta beslut om den slutgiltiga versionen av ovan nämnda handlingsplan. Regionstyrelsens behandling av ärendet Magnus Persson, regiondirektör, presenterar ett justerat förslag till regional handlingsplan. Justeringen avser skrivningar inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Stycket med rubriken Regionens prioriteringar på sid 16 stryks. Yrkanden Erik Johansson (FP) yrkar bifall. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lisa Wirén Bilaga: Utkast Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige Meddelas: Enheten för Näringsliv och kompetens Justerare: Utdragsbestyrkande

14 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 14 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Laxå kommun , dnr Förslaget till ny översiktsplan är utställt för granskning under perioden 10 juni till den 28 augusti Det har även remitterats till Regionförbundet Örebro under utställningstiden. Regionförbundet har tidigare lämnat ett yttrande i samrådsskedet under planeringsprocessen. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Hans Bergh-Nilsson och Cornelia Liebl Förslag: Remissvar Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Laxå kommun Justerare: Utdragsbestyrkande

15 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 15 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande avseende Förslag till utvidgat strandskydd för landoch vattenområden i Örebro län, dnr Regionförbundet Örebro har getts möjlighet att lämna synpunkter på länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd för land- och vattenområden i Örebro län. Regionförbundets yttrande avgränsas till generella synpunkter på förslagets utformning och aspekter som berör översiktliga planeringsunderlag samt dess regionala inriktningsmål. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt justerat förslag. Reservation Catrin Steen (MP) reserverar sig till förmån för sitt återremissyrkande. Regionstyrelsens behandling av ärendet Efter föredragning av ärendet presenterades senare ett justerat förslag till yttrande. Yrkanden Irén Lejegren (S) yrkar bifall till det justerade förslaget till yttrande. Catrin Steen (MP) yrkar på återremiss. Proposition Ordföranden ställer följande proposition som godkänns av regionstyrelsen: Bifall eller avslag för Catrin Steens (MP) yrkande om återremiss. Ordföranden finner att styrelsen avslår yrkandet om återremiss och att ärendet avgörs under dagens sammanträde. Ordföranden finner att det endast finns ett bifallsyrkande och att styrelsen beslutar i enlighet med yrkandet att bifalla det justerade förslaget till ytttrande. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Hans Bergh-Nilsson och Cornelia Liebl Justerat förslag till remissvar Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Länsstyrelsen i Örebro län Justerare: Utdragsbestyrkande

16 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 16 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande över strategi för tåg och expressbussar, dnr Länstrafiken har skickat förslag till strategi för tåg och expressbussar på remiss under perioden 12 juni till 26 september Regionförbundet har deltagit i arbetet med framtagande av strategin. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Karin Wallin Förslag Remissvar Strategi för tåg och expressbussar Meddelas: Länstrafiken Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Justerare: Utdragsbestyrkande

17 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 17 Protokoll Regionstyrelsen Särskilda beslut inför verksamhetsövergång till Region Örebro län, dnr Regionstyrelsens beslut Avtal om särskild avtalspension mellan Regionförbundet Örebro och Eva Krause godkänns. Överenskommelse om avgångsvederlag mellan Regionförbundet Örebro och Sven- Erik Sahlén godkänns. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Ingela Engrup Meddelas: Regiondirektören Enheten för Ekonomi och administration Eva Krause Sven-Erik Sahlén Justerare: Utdragsbestyrkande

18 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 18 Protokoll Regionstyrelsen Samråd Europa 2020-strategin, dnr Europeiska kommissionen har utlyst samråd kring Europa 2020-strategin. Synpunkter lämnas in senast den 31 oktober Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsens ordförande får, efter hörande av presidiet, i uppdrag att svara på remissen. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lisa Wirén och Gordon Hahn Meddelas: RUS kansli Justerare: Utdragsbestyrkande

19 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 19 Protokoll Regionstyrelsen Ändring av bolagsordning för Örebroregionen Science Park AB, dnr Bolagsordningen i Science Park AB behöver ändras för att följa den kommunala lagstiftningen. Ärendet har behandlats av regionstyrelsen den 21 augusti Därefter har två korrigeringar gjorts. Regionstyrelsen behöver därför fatta ett nytt beslut. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Uppdaterad bolagsordning för Science Park AB godkänns. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Mikael Calmestig Bilaga 1: Förklaring till ändringar i bolagsordning Bilaga 2: Ny bolagsordning Meddelas: Enheten för Ekonomi och administration Regionfullmäktige Örebroregionen Science Park AB Justerare: Utdragsbestyrkande

20 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 20 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande över betänkandet Bredband för Sverige in i framtiden - SOU 2014:21 Dnr: Regeringen vill ha synpunkter på förslagen i betänkandet Bredband för Sverige in i framtiden SOU 2014:21). Remissvaren ska vara inkomna till Näringsdepartementet senast den 30 september Regionförbundet Örebro finns inte angivna på remisslistan, men vill ändå avge ett yttrande. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag. Omedelbar justering Paragrafen justeras omedelbart. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Gordon Hahn Förslag till remissvar Meddelas: RUS kansli Näringsdepartementet Justerare: Utdragsbestyrkande

21 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN Anmälningsärenden Protokoll Regionstyrelsen Regionstyrelsens beslut Anmälda ärenden läggs till handlingarna. Anmälan av personalärenden Enheten för ekonomi och administration Förlängd anställning som administratör, 50%, allmän visstidsanställning från och med och tillsvidare dock längst till och med , dnr Magnus Persson Regiondirektör Enheten för näringsliv och kompetens Anställningsavtal som projektledare för den regionala samordningen av Vård och -omsorgscollege, 100%, tillsvidareanställning från och med , dnr Magnus Persson Regiondirektör Nominering av ny ledamot Lars Elamson (M) nomineras som ny ledamot till föreningen Hopajolas styrelsen efter Gunilla Holmström (M), dnr Anmälan av Med-/egenfinansiering Regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd ALMI Företagspartner Mälardalen AB beviljas kr för genomförande av projekt Företagarlyftet, perioden , dnr Irén Lejegren Regionråd Magnus Persson Regiondirektör Övrigt att anmäla Rapporter, skrivelser och protokoll Minnesanteckningar från möte med Trafikverket dnr Justerare: Utdragsbestyrkande

22

23

24 Den 26/9-14 Reservation Miljöpartiet reserverar sig till förmån för vårt återremissyrkande. ärende: Yttrande aveseende förslag till utvidgat strandskydd för land-och vattenområden i Örebro län. Utvidgat strandskydd Miljöpartiet tycker att det är bra att länsstyrelsen börjar att jobba ur försiktighetsprincipen, och vill förtydliga det i yttrandet. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. På många håll i världen råder det vattenbrist men i Sverige har vi tvärtom vatten i riklig mängd. Vårt klimat ger oss nederbörd i form av regn och snö så att det räcker till oss alla. Men tillgång till rent vatten är ingen självklarhet, inte ens i Sverige. För att skydda och bevara vårt vatten krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete -länsstyrelsens hemsida Miljöpartiet ser mycket positivt på att länsstyrelsen uppmärksammar det värdet som vattnet har, och vi är glada att länsstyrelsen också har förvandlat dessa ord till handling. Genom att utvidga strandskyddet på vissa sjöar i länet så har länsstyrelsen visat att det är viktigt att arbeta efter försiktighetsprincipen. Att utöka strandskyddet är att tydliggöra hur viktig landsbygden är för allas våra välfärd. Vi ser det som positivt att om en kommun skulle vilja bygga närmare än vad strandskyddet innebär så är det fortsatt möjligt med en motivering som är relevant som överväger motiveringen till strandskyddet. Vår förhoppning är att det blir en tydligare bedömning utifrån översvämning srisker och klimatförändringar när kommunerna ska bygga nya områden längs en sjö. Däremot är vi fundersamma på hur länsstyrelsen tänker när de föreslår en gräns på 300m runt Vättern när samma huvudman (regeringen) samtidigt låter försvaret äventyra vattenkvalitén med att låta försvaret öva i och över vattnet, länsstyrelsen borde i samband med beslutet om att utvidga strandskyddet arbetar för att avskaffa provskjutningarna i Vättern. För Miljöpartiet de Gröna Catrin Steen

25 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Tjänsteskrivelse 1 (5) 1(5) Yvonne Haneskog Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Egen finansiering av Skolkommunsatsning Delprojekt 1 Regionförbundet Örebro ansöker om kr för projekt Skolkommunsatsning Delprojekt 1. Ansökan avser perioden Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Regionförbundet Örebro beviljas 50 % av projektets totala kostnader, dock högt kr för genomförande av projekt Skolkommunsatsning Delprojekt 1. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Sammanfattning Projektet ska skapa förutsättningarna för ett långsiktigt skolutvecklingsarbete i kommunerna Ljusnarsberg och Hallsberg genom att utveckla en modell för ett arbetssätt där en hel kommun involveras. Modellen innebär kartläggning och sammanställning av uppgifter och data kring skolkulturer och skolresultat i kommunernas samtliga nio skolor. Sammanställningen analyseras och ska leda fram till en långsiktig skolutvecklingsplan som omfattar skolnivå, förvaltningsnivå och huvudmannanivå. Ansvaret för utvecklingsarbetet vilar på skolkommunen och regionförbundet ger processtöd i form av handledning, analys och utbildning. Skolkommunsatsningen indelas i två faser. Den första avser kartläggning- och analysfas som omfattar sex till åtta månader (detta projekt). Den andra fasen genomförande sträcker sig över tre år. Underlag för beslut Projektet innebär ett avsteg från regionförbundets Riktlinjer för finansiering av regionala utvecklingsprojekt finansierade med statligt anslag. Enligt riktlinjerna kan finansiering uppgå till högst 50 procent av ett projekts kontanta finansiering. I projekt Skolkommunsatsning Delprojekt 1 uppgår den statliga finansieringen till 100 procent av den kontanta finansieringen. Därmed innebär Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

26 Sida 2 (5) finansieringslösningen att den statliga finansieringen uppgår till 50 % av totalen. Skäl för det föreslagna beslutet Projektet genomförs enligt den regionala utvecklingsstrategin, målområde Kunskapslyft för barn och unga och bidrar till att nå målet om att minst 90 procent av grundskoleeleverna i länet ska ha uppnått godkänt betyg i alla kärnämnen. Genom att en hel kommun involveras skapas en samsyn på alla nivåer under ledning av förvaltningen och dess ledningsgrupp. Även stödjande nätverk (kollegialt lärande) skapas mellan skolor och mellan deltagande skolkommuner. I projektet knyts utvecklingsarbetet an till aktuell skolforskning genom att den regionala nivåns kontaktytor nyttjas. Beskrivning av ärendet Bakgrund Under perioden pågår ett regionalt skolstödsprojekt Kunskapslyft barn och unga KUL med finansiering från regionförbundet, kr (beslut i Regionstyrelsen ). Inom KUL har man samlat erfarenheter från riktade insatser i 14 enskilda skolor. Skolstödsgruppen har även arbetat med handledning av förvaltningars ledningsgrupper. Hittills kan följande slutsatser dras: För att skolutvecklingsprocesser ska bli framgångsrika är det viktigt att det finns en samsyn och tydligt fokus på alla nivåer, huvudmannanivå, förvaltningsnivå och skolnivå. Ett utvecklingsarbete som är tydligt förankrat hos alla medarbetare är en avgörande förutsättning för klassrumsnära verksamhetsutveckling. Utvecklingsprocesser ska knytas till en uttalad strategi och ett långsiktigt, mer uthålligt perspektiv. Det är viktigt att, i synnerhet i mindre kommuner få möjlighet till samverkan med andra och stöd i utvecklingsarbete genom handledning, forskningsanknytning och interkommunala utvecklingsprocesser. Under perioden genomfördes förstudien Kraftsamling på riktigt med finansiering från regionförbundet, kr (beslut i Regionstyrelsen ). I förstudien påvisas behovet av samordning i regionen, vikten av adaptivt stöd samt en modell för forskningsanknytning. Mot bakgrund av slutsatserna ovan och förstudiens resultat vill den regionala skolstödsgruppen tillsammans med Hallsbergs och Ljusnarsbergs kommuner pröva ett helhetsgrepp (alla kommuner ska ha fått erbjudande om att delta). Det innebär att en hel skolkommun gör ett systematiskt kartläggningsarbete för att fånga utvecklingspotential och utvecklingsområden. Generellt behöver skolorna i de båda kommunerna höja elevernas måluppfyllelse. Skolinspektionen gör parallellt med projektet inspektion i de aktuella kommunerna. Inspektionen har påtalat ett generellt problem, vilket är att deras granskning Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

27 Sida 3 (5) inte tas tillvara som incitament för utveckling. Genom projektet kan även denna process förbättras. Projektets syfte Syftet är att skapa ett långsiktigt och hållbart skolutvecklingsarbete, där åtgärderna är kopplade till en tydlig och väl förankrad analys. Analysen ska leda till utvecklingsplaner för skolhuvudmannen som ger stöd för strategiska överväganden, organisering och finansiering av utvecklingsarbete samt insatser. Arbetet utgår från den arbetsmodell som utvecklats inom KUL. Resultatmål - Skolhuvudmännen ska ha formulerat en utvecklingsplan som omfattar förvaltning och utvecklingsplaner för kommunernas samtliga nio skolenheter inom grundskolan. - Varje enskild skola formulerar en utvecklingsplan som beskriver skolans nuläge avseende potential och utvecklingsområden samt en strategisk plan för hur skolan ska utveckla verksamheten under fas två. - Skolkommunens samtliga nivåer är involverade i utvecklingsplanens framtagande och fastställande. - Utvecklingsplanerna innehåller processbeskrivning, tidsplan och insatser som finns tillgängliga, vetenskapligt prövade och genomförbara. Ytterst är målgruppen skolkommunernas elever. Projektets insatser riktas dock till ledare på alla nivåer samt i skola verksamma medarbetare. Effektmål Projektets långsiktiga mål är att utveckla verksamhetens förmåga att skapa förutsättningar för framgångsrik undervisning. Aktiviteter Genomföra ett kartläggningsarbete i kommunerna för att fånga utvecklingspotential och -områden. Kartläggningen ligger till grund för varje skolas utvecklingsplaner. Löpande processtöd sker inom och mellan alla aktiviteter: - Introduktion och förankring - Planering - Kartläggning och insamling av data - Analysfas - Bearbetningsprocess med skolledning och nämnd - Fastställande av utvecklingsplan samt förberedelse för fas två. För Hallsbergs kommun startar aktivitetsplanen september 2014 och avslutas februari För Ljusnarsbergs kommun startar planen januari 2015 och avslutas juni Ingående kommuner Hallsbergs och Ljusnarsbergs kommuner. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

28 Sida 4 (5) Regional samverkan Arbetsformer är förankrade i den regionala skolchefsgruppen och avsikten är att angreppssätt och erfarenheter ska spridas och tillämpas i regionen. Genomsyrande perspektiv Genomsyrande perspektiv finns tydligt angivna i skolans styrdokument och den regionala utvecklingsstrategin. I den genomlysning och analys som sker i skolkommunerna kommer dessa perspektiv särskilt att beaktas. Det innebär att för fas två kommer utvecklingsarbetet att stärka perspektiven. Långsiktighet Genom projektet prövas ett arbetssätt för hållbar skolutveckling för två kommuner i länet. I nästa fas, genomförandefasen, genomför de två kommunerna utvecklingsarbetet under tre års tid, med handlednings- och uppföljningsstöd från skolstödsgruppen. Projektet kan ligga som grund för hur skolkommunsatsningen ska erbjudas övriga kommuner i länet inom ramen för Region Örebro läns ordinarie verksamhet. Uppföljning Projektet kommer att följas av en fristående forskare inom sakområdet. Det pågår dialog med nationella myndigheter och nationell intresseorganisation om en möjlig utökad uppföljning och dokumentation. Resultatspridning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer att få ta del av uppföljning och delrapporter. SKL kommer också att delta under de träffar som kommer att ske tillsammans med berörd kommun, skolinspektion och den regionala skolstödsgruppen. Projektet avser att sprida erfarenheter dels regionalt via skolchefsgruppen men också nationellt vid skolriksdagen Skolverket kommer eventuellt att medverka i arbetet genom observatör. Projektorganisation I projektets styrgrupp ingår två förvaltningschefer från kommunerna. I referensgrupp ingår länets skolchefer samt Regionalt utvecklingscentrum för skola och utbildning vid Örebro universitet. I projektet ingår resurser för administrativt stöd. Resurser för projektledning och processtöd till kommunerna görs inom ramen för projektet KUL, som en vidareutveckling av det projektets erfarenheter. Avgränsning ordinarie verksamhet Projektet kommer att genomföras, som en fördjupning och resultat av erfarenheter, inom ramen för skolstödprojektet (KUL) under hösten Under våren 2015 kommer projektet genomföras av den grupp som ska bildas som verksamhet inom Region Örebro län (beslut i Regionstyrelsen ). För de berörda skolkommunerna sker satsningen som en extra satsning där resurser används för att förstärka metodik i kartläggning, analyskompetens och samverkan vilket faller utanför ordinarie verksamhet. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

29 Sida 5 (5) Kostnads- och finansieringsbudget Bokförda kostnader Totalt Egen personal Externa tjänster* Lokalkostnader Övriga kostnader Summa bokförda kostnader * Externa tjänster avser utvärdering/följeforskning, handledning från Mittuniversitetet, analysgrupp från Hallsberg samt analysgrupp för Ljusnarsberg. Finansiär Totalt Offentlig finansiär Regionförbundet Örebro Summa finansiering Direktfinansierade kostnader (in natura)* Totalt Hallsbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Summa direktfinansierade kostnader Projektets totala kostnader * Direktfinansierade kostnader avser den tid skolledning, utvecklingsledare och rektor tidredovisar i projektet. Beräknat i budget för nio rektorer à 192 timmar, en utvecklingsledare à 220 timmar samt två skolchefer à 192 timmar. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

30 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Tjänsteskrivelse 1 (4) 1(4) Yvonne Haneskog Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Medfinansiering av Stora evenemang i Örebroregionen Örebrokompaniet AB ansöker om kr för projekt Stora evenemang i Örebroregionen. Ansökan avser perioden Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Örebrokompaniet AB beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högt kr för genomförande av projekt Stora evenemang i Örebroregionen. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Sammanfattning Projektet ska utveckla evenemangsindustrin i Örebroregionen. Detta ska ske genom att fler stora evenemang attraheras till Örebroregionen, samt att genom kunskapsöverföring se till att den befintliga evenemangsverksamheten utvecklas mot en ännu mer professionell nivå. Projektet organiseras inom Örebro Convention Bureau och drar på så sätt nytta av de erfarenheter och kontakter som man tillgodogjort sig i sitt arbete med möten. Skäl för det föreslagna beslutet Projektet genomförs enligt den regionala utvecklingsstrategin, målområde Stora evenemang och bidrar till att nå målet om att Örebroregionen drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang. Evenemangsindustrin i både Sverige och världen har idag en stark tillväxt och Örebroregionen har med sitt demografiska läge och utbud av arenor goda förutsättningar att värva evenemang till regionen. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

31 Sida 2 (4) Beskrivning av ärendet Bakgrund Örebroregionen har idag ett bra utbud av evenemangsanläggningar. Under senare år har ett antal nya arenor tillkommit, både i Örebro kommun och i övriga regionen. Det finns även goda traditioner med en stark idrottsrörelse och ett väl utbrett föreningsliv som i sig har stor potential att generera åtskilliga evenemang. Trots de goda förutsättningarna förläggs ytterst få evenemang till Örebroregionen. Den evenemangsindustri som finns, utgår främst från lokala kompetenta arrangörer och mynnar ut i välbesökta evenemang som O, Helga Natt, Jazzfestivalen i Askersund och Noras marknader. Dessa har visserligen ett visst inflöde av besökare från andra regioner, men PR-värdet är betydligt lägre än exempelvis stora idrotts- och kulturevenemang som arrangeras på olika platser olika år och som automatiskt för med sig stort intresse utifrån. Att större evenemang förläggs till en viss plats är oftast resultatet av ett målmedvetet arbete av en eller flera lokala aktörer som identifierat evenemanget, kontaktat de ansvariga och fått dem att bestämma sig för att just denna ort ska få detta evenemang. Strukturen för att ta hem stora evenemang till den egna orten är identisk med stora möten. Genom att Örebro Convention Bureau på Örebrokompaniet även värvar evenemang till regionen nyttjas befintlig kompetens och man kan dra samordningsfördelar vad gäller ekonomiska resurser. Under perioden december 2012 till februari 2013 genomfördes förstudien Eventdestinationen Heart of Sweden utav Örebrokompaniet AB med finansiering från regionförbundet, kr (delegationsbeslut ). Rapporten ger förslag på arbetssätt och organisationsstruktur, visar inventering av arenor samt struktur kring dessa. I projektet genomfördes flertalet intervjuer med personer inom både offentlig och privat sektor i hela regionen. Några av slutsatserna är att det finns ett stort regionalt intresse för att stärka arbetet med evenemang i hela regionen, vikten av att arbeta uppsökande samt tillföra kompetens till redan befintliga evenemang. Projektets syfte Projektets syfte är att utveckla evenemangsindustrin i Örebroregionen genom att värva nya evenemang och utveckla befintliga. Projektets målgrupp är lokala värdar och arrangörer i regionen, event- och bokningsbolag och externa evenemangsarrangörer samt lokala beslutsfattare. Resultatmål Byggt upp en struktur för värvandet av större evenemang. Värvat minst fem större evenemang med regional koppling. Utvecklat minst tre större evenemang i regionen till att uppnå en högre grad av professionalism. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

32 Sida 3 (4) Effektmål Projektet ska skapa en struktur för att värva stora evenemang till regionen och bidrar därigenom till att uppfylla de mål som sätts i den regionala strategin. Aktiviteter Arbetet kring evenemang kommer initialt att koncentreras kring att bygga upp en struktur för värvande av evenemang, först därefter kan värvandet inledas. - Inventering av potentiella evenemang som kan förläggas till Örebroregionen och samarbeten kring dessa. - Inventering av och dialog med evenemang med utvecklingspotential. - Skapa en struktur för värvningsarbetet av evenemang. - Skapa en struktur för kunskapsöverföring till befintliga evenemang, samt påbörjandet av detta arbete. - Aktivt värva evenemang. Projektet kommer inte arbeta med rent evenemangsstöd i form av ekonomiska medel, sponsring och liknande. Ingående kommuner Samtliga kommuner i Örebro län. Regional samverkan Projektet kommer att samarbeta med kontakter och nätverk med regional koppling, exempelvis Science Park Örebro och Karlskoga, Örebro läns landsting och Örebro Läns Idrottsförbund för att värva nya evenemang till regionen. Samarbete kommer även att ske med aktuella arenor som exempelvis Loka Brunn, Björkborns nya mötesanläggning i Karlskoga, Karlskoga Motorstadion, Lindesberg Arena och den kommande arenan i Askersund. Inför ansökan har samtliga kommuner kontaktats för att ge sina synpunkter på projektet. Responsen har varit positiv och hittills har tre kommuner, Hällefors, Kumla och Laxå, genom kommuncheferna markerat att de stödjer projektet. En dialog förs även med övriga kommuner. Örebrokompaniet har en dialog med ÖLIF och SISU som driver projektet Idrott och turism och har kommit överens om att de båda projekten ska samarbeta. Så snart projektet påbörjats, kommer det att ske individuella möten med representanter för samtliga regionens kommuner. Genomsyrande perspektiv Ekologiskt hållbart - Inom ramen för projektet görs en inventering utifrån ICCA (International Congress and Conventions Association) Sustainable Index. Utifrån denna kommer det att tas fram en plan för aktiviteter på områden som behöver stärkas och en plan för hur regionens styrkor ska kommuniceras. Projektet ska bistå arrangörer med kunskap kring hur de gör sitt evenemang hållbart (verktyg, samarbetspartners, leverantörer etc). Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

33 Sida 4 (4) Långsiktighet Örebrokompaniet kommer, efter projekttidens slut, driva vidare arbetet som en del av den ordinarie verksamheten, tillsammans med berörda aktörer i hela regionen, som även bidrar med finansiering. Uppföljning Löpande rapportering och slutrapportering kommer att ske enligt regionförbundets riktlinjer. Projektägaren kommer även löpande avge lägesrapporter till regionstyrelsen samt en avslutande rapportering efter projektets slut. Resultatspridning Resultatet kommer att spridas via regelbundna nyhetsbrev och träffar med berörda målgrupper. Projektorganisation Projektet organiseras som ett projekt inom Örebro Convention Bureau, ett affärsområde inom Örebrokompaniet. I styrgrupp deltar Örebro Convention Bureaus advisory board samt två representanter med regional förankring. Avgränsning ordinarie verksamhet Örebrokompaniets ordinarie verksamhet fokuserar på stora möten vilka främst gynnar Örebro kommun. Projektet fokuserar på evenemang med en regional koppling. Örebro kommun driver idag ett visst arbete med evenemang. Detta är dock inte av värvande natur utan syftar till att bistå arrangörer som redan bestämt sig för att förlägga ett evenemang till Örebro. Kostnads- och finansieringsbudget Bokförda kostnader* Totalt Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Övriga kostnader Summa bokförda kostnader Finansiär Totalt Offentlig finansiär Regionförbundet Örebro Örebrokompaniet AB Summa finansiering * Projektägaren är inte momsredovisningsskyldig varför momsen utgör en stödberättigad kostnad För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

34 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ekonomi och administration Dnr: Mikael Calmestig Till Regionstyrelsen Sida 1 (1) Regionförbundets delårsrapport Enligt förbundsordningen ska regionstyrelsen redovisa tertialvisa uppföljningar med helårsprognos som tillställs medlemmarna. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Delårsrapporten för godkänns Beskrivning av ärendet Delårsrapporten innehåller en sammanfattande bedömning och prognos av hur de i verksamhetsplanen för 2014 uppsatta effektmål kan komma att nås eller ej. Rapporten omfattar även en resultaträkning, balansräkning och en uppföljning mot budget samt helårsprognos. Resultat för perioden är positivt med 718 tkr. Årsprognosen som är framtagen visar på ett helårsresultat på 580 tkr. Det budgeterade resultatet är 283 tkr. Prognosen visar att resultatet kommer att bli bättre än det budgeterade resultatet med de idag kända faktorer. Delårsrapporten är föremål för revision av regionfullmäktiges revisorer Underlag för beslutet Förslag, delårsrapport upprättad av Mikael Calmestig För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Mikael Calmestig Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ekonomi och administration Dnr: Mikael Calmestig Till Regionstyrelsen Sida 1 (1) Regionförbundets avveckling och överföring av verksamhet och ekonomi 1 januari 2015 bildar Regionförbundet Örebro tillsammans med Örebro läns landsting, Region Örebro län. Regionstyrelsen behöver fatta beslut om Regionförbundet Örebros avveckling enligt förbundsordningen. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Godkänna att Regionförbundet Örebro län träder i likvidation Godkänna att nuvarande ordinarie ledamöter i regionstyrelsen utses till likvidator enligt förbundsordningen. Godkänna att Regionförbundet Örebro läns tillgångar, skulder, eget kapital och åtaganden överförs till Region Örebro län. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Det har i fullmäktige i länets kommuner och i landstinget beslutas att Regionförbundet Örebro län ska träda i likvidation per den Regionstyrelsen ska enligt förbundsordningen vara likvidator i samband med att Regionförbundet Örebro län upplöses. Enligt ovan nämnda beslut ska Regionförbundets Örebro läns tillgångar, skulder, eget kapital och åtagande överförs till Region Örebro län samt att det kvarvarande egna kapitalet öronmärks för regionalt utvecklingsarbete. Detta beslut har samtliga har samtliga medlemmar ställt sig bakom trots ett det är ett avsteg från förbundsordningen. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Mikael Calmestig Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

75 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ekonomi och administration Dnr: Mikael Calmestig Till Regionstyrelsen Sida 1 (1) Avveckling av Regionförbundets pensionsstiftelse Regionstyrelsen behöver fatta beslut om att avveckla Regionförbundet Örebros läns tryggande i SKL pensionsstiftelse. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Den pensionsfond inom SKL Pensionsstiftelse, som tryggar pensionsåtagandet för Regionförbundet Örebro Län avvecklas. De pensionsmedel som finns i pensionsfonden tillförs pensionsförvaltningen i den nya Region Örebro län Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Landstinget Örebro län har egen pensionsförvaltning där förvaltningen av de finansiella medlen styrs av en finanspolicy. För att inte få in ytterligare placeringsalternativ på pensionsmedel föreslås att pensionsfonden inom SKL Pensionsstiftelse avvecklas och att medlen tillföras Region Örebro läns pensionsförvaltning. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Mikael Calmestig Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

76 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Näringsliv och kompetens Tjänsteskrivelse 1(3) Lisa Wirén Dnr: Sida 1 (3) Till Regionstyrelsen Beslut om Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för Socialfonden för programperioden Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner innehåll och inriktning av Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för Socialfonden för programperioden Regionstyrelsen ger samtidigt ordförande i uppdrag att i samråd med övriga regionalt tillväxtansvariga samt förvaltande myndighet inom Östra Mellansverige fatta beslut om den slutgiltiga versionen av ovan nämnda handlingsplan. Beskrivning av ärendet Den 27 mars fattade regeringen beslut om ett förslag till nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och sysselsättning Utgångspunkten för fondmedlens användning under programperioden är att dessa ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020 strategins målsättningar. Insatserna i programmet syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka tillgångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, samt underlätta ungas etablering och delaktighet i utbildning. Av programförslaget framgår att det inom varje programområde (NUTS II område) ska finnas en regional handlingsplan. De regionala handlingsplanerna möjliggör en närmare anpassning av det nationella programmets inriktning till regionala förhållanden. Den 15 maj tog regeringen beslut om att uppdra regionalt tillväxtansvariga i programområde Östra Mellansverige, vilket avser regionförbunden i Örebro, Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

77 Sida 2 (3) Uppsala, Östergötland, Sörmland, Länsstyrelsen i Västmanland, att utarbeta ett förslag till regional handlingsplan för programområdet. Samordningsansvaret för Östra Mellansverige tilldelades Regionförbundet Örebro. Förslaget till den regionala handlingsplanen har tagits fram i bred dialog med samtliga regionalt tillväxtansvariga inom Östra Mellansverige, kommuner, nationella myndigheter, samordningsförbund, näringslivsorganisationer, ideell sektor samt i nära samspel med förvaltande myndighet, i detta fall ESF-rådet. Den regionala handlingsplanen utgår ifrån framtagna regionala utvecklingsstrategier/utvecklingsplaner samt den Socioekonomiska analys för Östra Mellansverige som togs fram under Den regionala handlingsplanen avser att fokusera insatserna kring stärka tillgången på livslångt lärande och höja arbetskraftens kunskaper, underlätta övergången från utbildning till arbetsliv, tillgång till sysselsättning för arbetssökande, varaktig integration av ungdomar, samt aktiv inkludering för ökad anställbarhet. Handlingsplanen ska lämnas in till ESF-rådet senast den 30 september. Skäl för det föreslagna beslutet Den regionala handlingsplanen kommer att lämnas in till ESF-rådet senast den 30 september. Detta innebär att de fem regionalt tillväxtansvariga i Östra Mellansverige ska fatta formella politiska beslut kring handlingsplanen innan den 30 september. Vissa justeringar av programmet kan komma att bli nödvändiga även i slutskedet av processen exempelvis för införandet av indikatorer och kvantitativa mål. Efter den 30 september ska den regionala handlingsplanen slutberedas av ESF-rådet och till slut beslutas av Övervakningskommittén under hösten Detta innebär att ytterligare justeringar kan bli nödvändiga att göra även efter den 30 september. Därför krävs att ordförande delegeras rätten att godkänna Östra Mellansveriges slutgiltiga version av handlingsplanen. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

78 Sida 3 (3) Underlag för beslut Bilaga: Utkast Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Pia Norstedt Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

79 Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Östra Mellansverige 25 augusti

80 Innehåll Inledning... 3 Beskrivning av Östra Mellansverigeregionen... 4 Utbildning... 4 Arbetsmarknad och kompetensförsörjning... 5 Ohälsa... 9 Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska socialfonden... Fel! Bokmärket är inte definierat. Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska socialfonden Programområden Programområde 1 - Kompetensförsörjning Investeringsprioritering 10.3 och Fel! Bokmärket är inte definierat. ÖMS prioriteringar för PO1... Fel! Bokmärket är inte definierat. Programområde 2 Öka övergångarna till arbete Investeringsprioritet 8:1 Tillgång till sysselsättning för arbetssökande Investeringsprioritet 8:2 Varaktig integration av ungdomar Investeringsprioritet 9:1 Aktiv inkludering för att ökad anställbarhet Gemensamt för investeringsprioritet 8:1, 8:2 och 9:1... Fel! Bokmärket är inte definierat. ÖMS prioriteringar för PO2... Fel! Bokmärket är inte definierat. Horisontella principer Hållbar utveckling Främja lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt jämställdhet mellan män och kvinnor Bilaga 3... Fel! Bokmärket är inte definierat. Transnationellt samarbete Östersjöstrategin Bilaga 4... Fel! Bokmärket är inte definierat. Regionala principer för urval Bilaga 5... Fel! Bokmärket är inte definierat. Fondsamordning Synergier med övriga sektorsprogram Bilaga 6... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hållbar stadsutveckling Bilaga 7... Fel! Bokmärket är inte definierat. Framtagande av handlingsplanen Bilaga 8... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

81 Strukturfondspartnerskapet Bilaga 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Lärande kring handlingsplanen Inledning I Östra Mellansverige (ÖMS) har Strukturfondspartnerskapet (SFP), regionalt tillväxtansvariga (RTA) samt de förvaltande myndigheterna Tillväxtverket och ESFrådet (FM), sedan länge noterat svårigheter att nå mera långsiktiga effekter med Socialfondsprogrammet. Några av orsakerna till detta ser aktörerna beror på en för svag koppling mellan projektinitiativ och regionala utvecklingsstrategier (RUS) och regionala utvecklingsprogram (RUP), bristande förankring och engagemang av projektinitiativ hos relevanta aktörer samt överlag ett svagt ägarskap bland projektägarna. I syfte att utveckla och förbättra tillvaratagandet av Socialfonden i Östra Mellansverige (ÖMS) tog ESF-rådet i regionen våren 2013 ett initiativ genom vilket man utlyste särskilda förberedelseprojekt inför programperioden Utlysningen riktade sig till ÖMS Regionalt tillväxtansvariga, som genom denna fick chans att skapa länsvisa förberedelseprojekt kallade spår 1. Till detta utlystes även ett så kallat koordinerande förberedelseprojekt som skulle verka inom hela ÖMS kallat spår 2. Sedan årsskiftet 2014 driver samtliga, i ÖMS ingående, län varsitt förberedelseprojekt. Redan under den regionala förankringen av den nu nämnda utlysningen såg samtliga parter; SFP, RTA samt FM, att resultaten av dessa förberedelseprojekt skulle kunna utgöra viktiga erfarenheter som skulle kunna vägas in i ÖMS regionala handlingsplan. ÖMS har också valt att påbörja ett mera strategiskt och utvecklande samarbete mellan alla tre parter; SFP, RTA och FM, i syfte att få större träffsäkerhet från insatser som görs via strukturfonderna. Längst har samarbetet mellan RTA samt ESF-rådet och Tillväxtverket kommit. Sedan ett drygt halvår har parterna också påbörjat dialog med Länsstyrelserna utifrån deras uppdrag att vara förvaltande myndighet för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och Fiskerifonden. Även här ses goda utsikter för ett framåtsyftande och strategiskt samarbete under innevarande programperiod. 3

82 Beskrivning av regionen Östra Mellansverige Inledning Strukturfondsregionen Östra Mellansverige (ÖMS) består av fem län; Uppsala, Västmanland, Sörmland, Östergötland samt Örebro och har sammanlagt 52 kommuner. Sammantaget bor det invånare i regionen. Befolkningsstrukturen präglas i hög grad av att det finns flera regionalt starka regioncentra, men relativt få mellanstora städer samt ett stort antal mindre kommuner. Funktionellt är flertalet län nära sammankopplade med Stockholm genom de lokala arbetsmarknadsregionernas utbredning. En rad pågående processer, både politiska, institutionella och infrastrukturella medverkar till att denna integration fortgår och tilltar i omfattning. Internationellt sett betraktas också dessa två strukturfondsregioner som en enda region vilket då innebär att här finns ca 3,7 miljoner invånare eller 39 % av hela den svenska befolkningen. Situationen på arbetsmarknaden i Östra Mellansverige är idag svårare än för bara 5 till 10 år sedan. Efter finanskrisen under förra programperioden ökade arbetslösheten markant för att därefter minska något. När läget på arbetsmarknaden började stabilisera sig hamnade arbetslöshetsnivån på en långt högre nivå än tidigare. Detta drabbade framförallt grupper som redan tidigare hade svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, så som unga, utlandsfödda, grupper med funktionsnedsättning och långtidssjukskrivna med flera. Östra Mellansverige står i korthet inför stora utmaningar för att på sikt kunna behålla sin tillväxt och konkurrenskraft. Dessa är: En åldrande befolkning, Befolkningsminskning i perifera delar vilket påverkar arbetskraftsutbud samt arbetstillfällen, En kraftigt könssegregerad arbetsmarknad Begränsade möjligheter till pendling, speciellt i ytterområdena av ÖMS-regionen Utbildning Arbetskraften Arbetskraften inom ÖMS, både sysselsatta och arbetslösa, har en förhållandevis god utbildningsnivå. Nivån ligger strax under riksgenomsnittet; Ca 36 % av arbetskraften, år, har inom ÖMS en eftergymnasial utbildning. Inom åldersspannet år är motsvarande andel 45 %. Riksgenomsnittet är 37 % respektive 48 %. Överlag är de könsmässiga skillnaderna i utbildningsnivåerna små. Variationerna pendlar mellan 1 2 %. Inom flertalet av ÖMS lokala arbetsmarknader så råder en tydlig könssegregering mellan män och kvinnor. Exempelvis är ca 80 % av alla tekniker med eftergymnasial utbildning män och ca 90 % av alla sjuksköterskor och förskolelärare kvinnor. Utrikes födda Samma sak gäller gruppen utrikes födda där mönstret mellan könen går igen; något fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning vilket stämmer med det svenska 4

83 mönstret. Skillnaderna tilltar däremot när länen ställs emot varandra. Här kan andelen individer med eftergymnasial utbildningsnivå variera mellan 39 % till 53 %. Unga Unga som inte slutfört sin gymnasieutbildning går här under begreppet drop-outs. Denna grupp har i nuläget fått ökad uppmärksamhet inom politiken då gruppen över tid vuxit i omfattning. Till följd av avhoppen saknar dessa grupper de formella kvalifikationer och meriter som senare krävs för att komma ifråga för både enklare och mer kvalificerade jobb. Följden blir att dessa stängs ute från arbetsmarknaden vilket får varaktiga konsekvenser. Långtidsarbetslösa Den största andelen långtidsarbetslösa finns i åldersgruppen år och dessa har en eftergymnasial utbildning. Långtidsarbetslösa med enbart grundskoleutbildning är flest inom åldersgruppen år. Mönster/trender En stor utmaning bland de sysselsatta är att merparten högutbildade har samhällsvetenskaplig utbildning samtidigt som exempelvis efterfrågan inom län med avancerade teknikföretag hela tiden ökar sin efterfrågan på teknisk kompetens. Platsen Ett tydligt mönster, som inte bara omfattar ÖMS, är att individer helst utbildar sig i sitt närområde. Detta innebär att rätt utbildningsutbud kan finnas inom ÖMS men att utbudet ligger allt för avlägset relativt de sysselsatta som är i behov av just dessa utbildningar. Detta skapar en inneboende tröghet i matchningen där de sysselsatta med låg utbildning blir extra sårbara. Utsattheten blir sysselsatta större om dessa grupper befinner sig inom ett snabbrörligt näringsliv och på en arbetsmarknad där kraven på de anställda blir allt mer specifikt. Sammanfattning Utmaningen och möjligheten inom utbildningsområdet ligger här i att göra utbildningsutbudet mer tillgängligt inom de sammanhang där socialfondens olika målgrupper finns så att fler kan tillgodogöra sig ny och ändamålsenlig kompetens. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Sysselsatta Sysselsättningsgraden inom ÖMS var år 2011 ca 76 % vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Bilden blir något annorlunda om variationerna mellan länen tas med. Här blir skillnaderna större, mellan 72 % till 80 %, vilket är både högre och lägre än riket. Överlag har kvinnorna en lägre sysselsättningsgrad än männen. År 2011 låg kvinnornas sysselsättningsgrad mellan 4-5% lägre än männen. Sysselsättningsgraden är också beroende på var i världen man är född. Svenskfödda har i genomsnitt 25 % högre sysselsättningsgrad än födda utanför Europa. Samma sak gäller olika åldersgrupper där åringar och åringar har betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. Bland de yngre står kvinnorna för en större 5

84 andel vilket delvis kan förklaras med föräldraledighet tillskillnad från den äldre gruppen där det inte finns någon förklaring kopplad till kön utan där förtidspension och hälsoskäl spelar en mer avgörande roll. Arbetslösa Arbetslösheten inom ÖMS ligger på en något bättre nivå än riksgenomsnittet, 8,2 % mot 8,8 %. Överlag är fler män än kvinnor arbetslösa men skillnaderna är inte stora utan varierar mellan 0,5 % till 1 % oavsett län. Även här tilltar skillnaderna när situationen i de enskilda länen ställs emot varandra. Utrikes födda är i mycket högre grad arbetslösa än de som är födda i Sverige. För män så är nivån 18 % i jämförelse med ca 8,5% och för kvinnorna är nivån 18,8% i jämförelse med 8 % vilket är mycket. Unga I åldersgruppen utgör denna grupp ca 15 % av arbetslösa vilket är högt i jämförelse med ett ÖMS genomsnitt. Samtidigt är den verkliga arbetslösheten högre om inverkan från arbetsmarknaden i Stockholm lyfts ut. Då hamnar nivån upp mot 20% och i vissa fall även 30%. Bland dessa unga fanns långt fler arbetslösa män än kvinnor. Skillnaden mellan könen pendlar mellan 4 6 % under åren inom ÖMS regionen. En förklarande faktor till situationen bland unga är den ökade andel som inte fullgör sina gymnasiestudier har i likhet med både arbetslösa och nyanlända hamnat i en typ av utanförskap som svårligen låter sig brytas. Avhoppen, som kan ske på olika sätt, alltifrån att eleven närvarar i klassrummet men inte fullföljer någon kurs till att individen befinner sig i situation helt utanför skolans kontroll, är i sig en utmaning som ingen enskild aktör kan ta ansvaret för. Både forskning och enskilda studier kan däremot visa att avhoppen oftast kan kopplas ihop med signaler från dessa individer som kommit fram under tidigare stadier under skolgången. När avhoppen sker har gymnasieskolorna själva ett stort ansvar men situationen i hemmet har många gånger stor inverkan på möjligheterna till att nå en mer varaktig förändring i form av en återgång till studier eller inträde på arbetsmarknaden. Därför är det betydelsefullt att kommunens sociala omsorg, AF med flera kopplas in i tidigt skede och inte först efter att avhoppet är ett faktum. Långtidssjukskrivna Långtidssjukskrivna utgör i en mening en delmängd inom gruppen långtidsarbetslösa och har många gånger snarlika förutsättningar. Därför löper de också risken att hamna i utanförskap. De befintliga stödsystemen är utformade så att de ser till en problematik i taget. Dessutom ställs de inför samma problematik som övriga grupper som hamnat i ett utanförskap, nämligen att individen ska förhindras från en problematik snarare än att ta tillvara individens egen förmåga och handlingskraft för att nå en förändring. Utrikes födda Den grupp som växer snabbast inom arbetskraften är de utrikes födda. Inom åldersspannet år är andelen 17% vilket ska jämföras med 22% inom åldrarna år. Ett tydligt mönster är att grupp har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Utrikes födda är därför överrepresenterade inom gruppen arbetslösa och i synnerhet bland de långtidsarbetslösa där andelen är 46 % vilket ska jämföras med att de totalt sett utgör 15 av arbetskraften. Det är också värt att notera att det tar upp mot 10 år för 6

85 gruppen utlandsfödda att nå samma sysselsättningsgrad som motsvarande grupper födda i Sverige. En positiv utveckling under de senaste åren är att andelen utlandsfödda svenskar i arbetsför ålder ökat som fått jobb. Här spelar tiden in som man varit i Sverige. Nyanlända Nyanlända grupper har en än mer komplex situation. Det överskuggande behovet är att snabbt ta till sig ett nytt språk och vinna social acceptans i nya sammanhang. Även i de fall som individen har rätt formella meriter och därtill erfarenhet inom ett yrke så blir bristerna i språket och valideringen av praktiska färdigheter lätt tillräckliga hinder för att individen ska stängas ute från arbetsmarknaden. Detta även i fall då det finns ett stort behov av just den yrkesgrupp personen i fråga har kompetens inom. Samspelet mellan berörda aktörer som tillsammans har ansvaret för dessa nyanlända saknar många gånger både en gemensam arena och en övergripande problembild. Därtill kan det saknas incitament till gemensam handling eftersom regelstyrningen av verksamheterna inte uppmuntrar till nya arbetssätt. Sammantaget försvårar detta möjligheterna för att påskynda utslussningen av dessa individer på arbetsmarknaden. Likaså försvåras förutsättningarna för jobbskapande kontakter med potentiella arbetsgivare. Mönster/trender Samspelet med aktörer som Arbetsförmedling och Försäkringskassan mer avgörande eftersom dessa har ett huvudansvar för denna målgrupp. Kommunerna spelar också en avgörande roll genom att stå för det sociala skyddsnätet i den stund arbetslösheten får sociala och ekonomiska konsekvenser. I takt med att instegsjobben minskade i andel och kraven på kvalificerande utbildning och tidigare meriter ökar bidrar samtidigt till att gapet mellan de arbetslösa och företagens möjligheter att få fatt på rätt kompetens försvåras. Möjligheten för arbetslösa att ta sig in på arbetsmarknaden genom att stegvis nå allt mer kvalificerade jobb i kombination med att tillgång till relevant vidareutbildning under resans gång, är en gemensam utmaning för alla inblandade parter En tydligt begränsande faktor kopplad till tillgången på rätt utbildning i rätt tid. Är personen anställd inom en bransch som exempelvis är konjunkturkänslig så kan behoven snabbt skifta och därtill hänga samman med tillgången på tillfällig arbetskraft som kan hoppa in och ta vid när ordinarie ska utbildas. Sysselsättningsgraden och nivån på arbetslösheten hänger i grunden samman med faktorer som konjunktursvängningar och näringslivets konkurrenskraft. Viktigt i sammanhanget är även om och i så fall hur regionens utbildningsanordnare och näringslivet samarbetar. Detta påverkar möjligheterna till en effektivare matchning på arbetsmarknaden. Vanligen finns i de allra flesta fall även en djupare problematik bakom varje utpekad målgrupp. Ansvariga aktörer hittar inte varaktiga former för att kunna ta ett samlat grepp kring målgrupperna. Styrande system i form av lagar, direktiv, rutiner samt hävd och vana hindrar eller begränsar möjligheterna att implementera lyckade projekt inne i berörda organisationer för att nå mer varaktiga effekter. Liknande systemkollisioner och strukturella trögheter återkommer i många sammanhang. Bekymmersamt är att det finns en rad positiva erfarenheter i projekt och satsningar som kunnat uppvisa goda resultat, men att dessa fått mycket begränsade effekter på de etablerade systemen och strukturerna. En av anledningarna är att möjligheterna att välja förenklade lösningar inom de organisationer och sammanhang som haft det 7

86 yttersta ansvaret för utpekade grupper har varit starkt begränsande. Externt finansierade projekt har därför i flera fall kommit att bli nödlösningar på allvarliga brister eller mycket angelägna frågor. Befintliga system har helt enkelt inte förmått hantera dessa utmaningar genom intern omställning av egen verksamhet eller genom samhandling mellan berörda institutioner och näringslivet. Platsen Majoriteten av den högutbildade arbetskraften inom ÖMS finns inom och runt om de större städerna; Linköping/Norrköping, Uppsala, Örebro, Västerås och Eskilstuna. Här är utbudet av kvalificerade jobb inom olika branscher som störst. En viktig anledning är att dessa städer också är universitets- eller högskoleorter. Detta faktum är i många arbetsgivares ögon en garant för både god och långsiktig kompetensförsörjning i meningen ny arbetskraft med färska kunskaper alltid finns tillgängligt. Då arbetstillfällena liksom städernas befolkning växer, så ökar också inflyttningen av kompetent arbetskraft. Detta sker samtidigt som sysselsatta kan bli bofasta allt längre ifrån arbetsplatser i takt med att pendlingsavstånden kan öka genom effektivare kommunikationer. Samtidigt påverkas kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden av den rådande branschsammansättningen. Det finns exempelvis fler sysselsatta med viss utbildningsinriktning på vissa håll än andra. En annan förklaring är att de offentligt finansierade utbildningssystemen har ett utbyggt utbildningssystem som finns på fler platser när det gäller vård/pedagogik än teknik/naturvetenskap. En del av förklaringen är att det inom alla lokala arbetsmarknader finns skolor och vårdboenden i behov av lärare och undersköterskor, men det finns inte lika självklart ett motsvarande allmänt behov av tekniker och naturvetare eftersom de i högre grad fångas upp av det lokala näringslivet. Exempelvis kan andelen av arbetskraften med kompetens inom teknik/naturvetenskap variera mellan 3 10 % mellan olika lokala arbetsmarknaderna, vilket kan jämföras med den arbetskraft som har kompetens inom pedagogik där andelen bara varierar mellan 5-7%. Av dessa skäl är utbudet av kompetent arbetskraft och utbildningsanordnare inte lika omfattande på alla lokala arbetsmarknader. Detta innebär överlag att de enskilda verksamheterna har sämre förutsättningar att få till en fungerande kompetensförsörjning på de mindre lokala arbetsmarknaderna. Sammanfattning Möjligheterna på arbetsmarknaderna ligger i att bättre ta tillvara de nyanlända och utrikes födda för att slussa in dem på arbetslivet. På de mindre arbetsmarknaderna behöver också nya otraditionella lösningar prövas för att tillgodose olika verksamheters långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. Unga som hoppat av skolan måste erbjudas vägar tillbaks och inte hindras av de formella utbildningsvägarna. Här kan det också handla om generationsväxling där det saknas köpare till företag. Det behöver också tas initiativ där mäns och kvinnors perspektiv och delaktighet används för att utveckla företag och verksamheter i nya riktningar med fokus på tillväxt och rekrytering. Därigenom kan man hitta positiva drivkrafter för att bryta könsbundna mönster på lokala arbetsmarknader. 8

87 Ohälsa Sysselsatta Inom ÖMS varierar graden av hälsa mellan olika grupper. Bland de sysselsatta inom ÖMS så upplever 86 % av männen att de trivs med sina arbeten. Motsvarande för kvinnor är 83 %. Arbetslösa, Unga, Långtidssjukskrivna, Utrikes födda Riskerna för dessa målgrupper att hamna i ohälsa varierar med graden av utsatthet och utanförskap. Sjukdom eller andra fysiska eller psykiska begränsande aspekter kan utvecklas till följd av den situation som individen står i. Ohälsan kan i sig också leda till att individen hamnar i ett utanförskap. I samtliga fall blir ohälsan en faktor som ytterligare försvårar för den enskilde individen att bli kvar i yrkeslivet, att komma in i utbildning eller på arbetsmarknaden eller in i en samhällsgemenskap. Horisontella kriterier Ohälsan är tyvärr inte könsneutral. Antalet ohälsodagar för gruppen år, var 2012, 36,6 dagar för kvinnor och 24,1 dagar för män. Detta kan jämföras med riket där motsvarande nivåer var 34,6 dagar respektive 23,8 dagar. Slående är också att antalet ohälsodagar för både män och kvinnor är lägre i större arbetsmarknadsregioner och högst i de små. Däremot består skillnaderna mellan könen oavsett arbetsmarknadens storlek. Mönster/ trender Alla grupper som inte kan komma i fråga för ett arbete/en utbildning löper ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa och andra sjukdomar och destruktiva levnadsmönster. Inträffar detta så ökar riskerna för att individen hamnar i ett utanförskap. Där arbetslösa, unga eller långtidssjukskrivna hamnat i ohälsa blir de många gånger aktuella inom flera olika instanser samtidigt. Det kan gälla Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen (AF), kommunen och möjligen även primärvård eller motsvarande om hela livssituationen bidragit till att individen hamnat i ett ohälsotillstånd. Genom regelstyrningen av alla dessa institutioner kommer inte heller denna målgrupp i kontakt med sammanhang där deras inneboende kapacitet kan byggas upp. Förväntningarna på dessa målgrupper blir därmed låga eller obefintliga vilket i sig kan generera ohälsa. Lika fullt finns en rad exempel på hur individer från dessa målgrupper vill och kan komma in på arbetsmarknaden om det i större utsträckning sker på individens egna premisser. En positiv trend är dock att ohälsotalen sjunkit under perioden från 2003 och framåt. Det är också viktigt att notera att det inte finns inga säkra samband mellan hög arbetslöshet och hög ohälsa. Platsen Beroende på kommun så varierar också hälsotillståndet mellan 61 % 75 % beroende på kommun. Sammanfattning Hälsosituationen bland utpekade målgrupper inom ÖMS tycks i hög grad hänga ihop med långt fler aspekter än den enskildes situation på arbetsmarknaden, även om den i hög grad spelar in. Den enda mer entydiga trenden värd att notera är att ohälsan sjunker 9

88 när individen ges större förutsättningar att välja sammanhang på en större arbetsmarknad. 10

89 Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska socialfonden Regionala utvecklingsstrategier Handlingsplanen ska fokusera på de utmaningar som pekas ut i den socioekonomiska analysen. Samtidigt ska prioriterade insatser ligga i linje med de regionala utvecklingsstrategier (RUS) och regionala utvecklingsplaner (RUP) som styr det regionala utvecklingsarbetet i ÖMS fem län. Anledningen är att socialfonden inom ÖMS ses som en tillväxtdrivande part där socialfondens inriktning ligga i linje med dessa styrande dokument. I korthet så nämns följande områden som viktiga att prioritera i de fem länen: Örebro I den regionala utvecklingsstrategin så har Örebro valt att satsa på: Kunskap och kompetens för att stärka näringslivet i länet Kunskapslyft barn unga, för att öka andelen unga som får godkända betyg och att samarbetet mellan skolan och andra aktörer ska öka Kunskapslyft i arbetslivet ska bidra till ökad samarbete mellan offentliga aktörer, näringslivet och utbildningsaktörerna. Utifrån dessa områden har Örebroregionen pekat ut fem utmaningar som kräver strukturell påverkan och där fyra kan omfattas av socialfonden 1. Den åldrande befolkningen som kommer innebära brist på relevant kompetens 2. Utanförskapet på arbetsmarknaden 3. Den etniska och könssegregerade arbetsmarknaden vilket hindrar en effektiv användning av hela arbetskraften 4. Utbildning och matchning där regionens utbildningar bättre behöver kunna matcha regionala behov 5. Pendling kan svara på kommunernas utmaningar Fokus i länets pågående spårarbete är: kartläggning av tidigare satsningar för att identifiera strukturella hinder för att utpekade målgrupper ska kunna träda in på arbetsmarknaden. Uppsala Prioriterade områden inom Uppsala län för att bygga en kunskapsregion är att: Säkra en utbildning inom grund- och gymnasieskola med hög kvalitet och goda resultat Säkra kompetensförsörjning av lärare Erbjuda bredare utbud av vuxen- och yrkesutbildningar efter arbetsmarknadens och individernas efterfrågan. Öka utbytet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet Säkra barn och ungas kreativitet och entreprenöriella förmåga samt intresse för naturvetenskap och teknik. Inför arbetet med handlingsplanen poängterades en rad frågor specifikt: 11

90 Ökad konkurrenskraft inom SME. SME som välkomnar svagare grupper. Effektivare matchning på arbetsmarknaden Skapa förutsättningar för spridning och lärande och tillämpning av etablerade och framgångsrika arbetssätt inom ÖMS Möjligheten för Leader-områdena att nyttja ESF satsningar Fokus i länets pågående spårarbete är: att skapa förbättrade möjligheter till samverkan mellan berörda parter vilka ansvarar för grupper som befinner sig i ett utanförskap. Västmanland I Västmanland pekas ett antal områden ut i två dokument; Mångfaldsdriven tillväxt som är en RUP samt Växa i Västmanland som är del av en länsplan. I dessa dokument pekas följande ut: Invandring är den viktigaste förutsättningen för Västmanlands befolknings och arbetskraftstillväxt Västmanlands utbildningssystem matchar arbetslivets behov av kompetens Västmanlands näringsliv med fokus på kunskapsintensiv tillverkningsindustri har flera styrkeområden Under insatsområdet Rätt kompetens pekas en rad strategier ut: Utveckla skolan så att alla når målen och egen potential Förbättrad samverkan mellan arbetsliv och utbildning Utnyttja utbildningsresurserna mer effektivt I länsplanen nämns även fem specifika utmaningar som aktörerna inom länet sluter upp kring: Skolutveckling Västmanland Samverkan utbildning-arbetsliv Vägledning Västmanland Vuxenutbildning Västmanland Validering Västmanland Inför skrivningen av handlingsplanen poängterades även följande områden som viktiga: Socialt entreprenörskap och sociala innovationer Minska avhoppen från gymnasieskolan - Goda resultat måste få mer varaktiga effekter och sätta sig i de befintliga strukturerna hos de aktörer som har till uppgift att stödja målgrupperna. Säkerställa välfärdssektorns långsiktiga kompetensförsörjning Fokus i länets pågående spårarbete är: att identifiera insatsområden för åtgärder vilka kan underlätta för de utpekade målgrupperna att komma in på arbetsmarknaden och få möjligheter till arbete. Sörmland I Sörmlands strategi för 2020 pekas följande mål ut: Goda förutsättningar för unga att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda förutsättningar att rekrytera rätt kompetens. 12

91 Detta innebär: att unga och vuxna får lättare att gå från utbildning till arbete att utbildningarna anpassas bättre till rekryteringsbehoven. behovsanpassade insatser görs för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Fokus i länets pågående spårarbete är; kartläggning av befintliga strukturer. Östergötland I det regionala utvecklingsprogrammet >2030 för Östergötland sätts tre mål upp vara två direkt knyter an till handlingsplanen: 1. Goda livsvillkor för regionens invånare. Detta gäller bland annat möjligheterna till utbildning och arbete samt mycket annat. 2. Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning. Regionen ska ha en hög sysselsättningsgrad för både män och kvinnor samt låg arbetslöshet. Både privat och offentlig verksamhet ska kunna rekrytera den arbetskraft som behövs. En av de mer konkreta rekommendationerna här handlar om: Ökat regionalt samarbete kring gymnasieskolorna samt mer insatser för förbättrade resultat i grund och gymnasieskolorna Vidga arbetsmarknaderna så att fler grupper som befinner sig i utanförskap fångas upp. Stärk yrkeskompetensbedömning så att även yrkeserfarenheter kan omsättas till meriter vid en anställning. Fokus i länets pågående spårarbete är: kartläggning av befintliga strukturer, nätverksarbete för mobilisering av parterna, utveckla sociala kriterier vid upphandling. Länsvisa workshops Med utgångspunkt i det nationella programmet för socialfonden hölls under maj 2014 workshops med berörda aktörer ute i varje län. Avsikten var att peka ut vilka typer av satsningar, grundade i länens RUS och RUP, som aktörerna i länen uppfattar som strategiskt viktiga att i genomförandet av socialfondens handlingsplan. Utöver dessa hölls tre separata samlingar, en med Arbetsförmedlingen (AF), en med Försäkringskassan (FK) och en med de ideella organisationer som är representerade inom strukturfondspartnerskapet. De främsta utmaningarna som lyftes upp under dessa workshops och som aktörerna ser som viktiga att prioritera är: Drop-outs Ungas utanförskap Öka folkhälsan Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden Integration Kompetensutveckling för SME Samverkan mellan berörda stödjande parter till utpekade målgrupper 13

92 Strukturell påverkan När utpekade utmaningar ska omsatt i konkreta strategiska insatser så betyder detta att en rad aktiviteter måste ske på nya sätt. Denna handlingsplan ska därför bidra till att; utmaningar knutna till målgrupperna och stödjande aktörer med ansvar för dessa målgrupper, hanteras på ett mer sammanhållet sätt. nya koncept utvecklas där flera berörda aktörer involveras, från utbildningsanordnare till näringslivsaktörer, offentliga myndigheter och civila samhället, i syfte att hitta mer varaktiga samarbetsformer. aktörer tillsammans upprättar så kallade demonstrationsbäddar där utbildningssatsningar kopplas samman med utveckling av lärlings- och praktikplatser med exempelvis på miljö och energisatsningar i företag eller offentlig sektor. tidigare projektägare och finansiärer av socialfondssatsningar ges extra uppmärksamhet. Syftet är då att stärka dessa så att de kan axla ett mer aktivt ägarskap i frågor kring de egna strukturerna så att utpekade målgrupper kan stöttas på ett nytt sätt. Handlingsplanen ska uppmuntra till satsningar inom de olika programområdena inom handlingsplanen understödjer varandra. Det kan exempelvis konkret handla om att en satsning för att nå nyanlända eller få unga utan gymnasiekompetens att integreras i samhället byggs på eller kopplas samman med satsningar för att förenkla arbetslösas inträde på arbetsmarknaden. Avsikten är hela tiden densamma; att sätta in satsningar i en större kontext för ökad måluppfyllelse samt förbättra förutsättningarna för att nå mer bestående effekter. Handlingsplanen ska uppmuntra till att satsningar med socialfondsmedel sker i flera steg. En etappvis ansats öppnar för att analys- och planeringsprojekt kan följas upp av mer långvariga satsningar med möjlighet på förlängning där så är relevant. Då kan goda exempel och kreativa idéer inledningsvis fångas upp och prövas innan de i en nästa fas kopplas samman och övergår i en mer skarp satsning i syfte att hitta rätt former som därefter kan permanentas. Anledningen till denna ansats är att handlingsplanen vill bidra till att det byggs underliggande och varaktiga strukturer mellan de institutioner och sammanhang som har till uppgift att stödja utpekade målgrupper. Inom ÖMSregionen har RTA, FMSFP och FM nämligen bedömt det som nödvändigt att det skapas underliggande och mer varaktiga strukturer inom socialfondens områden vilka bidrar till en ökad regional tillväxt. Programområden Handlingsplanens regionala prioriteringar inom respektive programområde ska vara vägledande för att utveckla projekt inom ÖMS regionen. Projektägare kan vara aktörer inom alla samhällssektorer. Projekt kan innehålla olika prioriteringar och olika målgrupper inom en och samma satsning. Kapitel 7 regionala principer redogör för de generella urvalsprinciper som gäller för insatser inom samtliga programområden. 14

93 För att Socialfonden ska kunna arbeta mer utifrån en strategisk ansats krävs ett fördjupat mobiliseringsarbete och ett mer övergripande lärande mellan alla inblandade aktörer. Erfarenheterna från den tidigare programperioden visar att detta inte sker av sig självt. Den uttalade ambitionen från både EU och den svenska regeringen om en ökad fondsamordning är också ny och ställer krav på koordinering. Samma sak gäller den flernivåstyrning som måste till för att klara en ökad koordinering av EU:s strukturfonder. Regionalt tillväxtansvariga måste därför involveras och ges förutsättningar att agera som pådrivande part i alla dessa frågor utifrån sin roll som ansvariga för det regionala utvecklingsarbetet. Ett övergripande krav är att Socialfonden ska bidra till tillväxten i ÖMS regionen. Det är viktigt att nya satsningar visar på att de lärt av redan etablerade strukturer och även visat på vad som kan göras ännu bättre. Benchmarking mellan olika stödjande strukturer ska uppmuntras. Situationen är extra påfrestande ute i de mindre lokala arbetsmarknaderna där utbudet av nya jobb och arbetstillfällen är färre till antalet och är mer begränsat vad gäller utbudet av branscher och arbetsplatser. Därför behöver satsningar göras som stöttar kommunerna och prioriteras till geografiska platser och sammanhang där förutsättningarna att ge rätt stöd till dessa grupper är svaga eller outvecklade. Helt avgörande för samtliga programområden är att den nödvändiga politiska förankringen finns i respektive deltagarkommun. Den politiska ledningen måste vara medvetet och aktivt använda sig av och utgå ifrån handlingsplanen om förväntade effekter ska kunna uppstå. Den regionala förankringen och sättet att mobilisera blir här mycket betydelsefullt. Programområde 1 - Kompetensförsörjning Det övergripande målet med dessa investeringsprioriteringar är att stärka ett livslångt lärande på alla arbetsplatser genom en närmare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. Det är också arbetsplatsen som med naturlighet blir den självklara utgångspunkten för målgruppen sysselsatta för alla typer av tänkbara insatser. Konkret behöver utbildningsanordnare, leverantörer, kunder med flera involveras, för att arbetsplatsen ska kunna ställas om för att klara en ökad konkurrens Investeringsprioritiet 10:3 Stärka tillgången till livslångt lärande och höja arbetskraftens kunskaper Att stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, ickeformella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens. Mål 1.1 Bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår ifrån verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska 15

94 bidra dels till att mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks, dels att tillgodose att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens tillgodoses. Målgrupper Målgruppen är sysselsatta, så väl som företagare som anställda, oavsett anställningsform och tidslängd inom privat och offentlig och statlig sektor samt verksamma i ideell sektor. Målgruppen omfattar även män och kvinnor som är prioriterade i programområde 2. Regionalt fokus Insatser ska fokusera på: Utsatta grupper bland de sysselsatta. Prioriterade är lågutbildade eller personer som saknar formell utbildning, grupper med funktionsnedsättning (fysiskt eller psykiskt) eller är utrikes födda. Insatser som syftar till att medverka till en mer effektiv generationsväxling mellan arbetsgivare och arbetstagare. Här kan det handla om att en mer varaktig stödfunktion skapas som ger anställda i behov av ökad kompetens rätt förutsättningar för att kunna ta över en befintlig verksamhet. Satsningar ska involvera de aktörer som kan bidra till att arbetsplatsen blir en ändamålsenlig lärmiljö för ett livslångt lärande.. Insatser kopplade till mindre lokala arbetsmarknader eller på mindre arbetsplatser där förutsättningarna till långsiktig kompetensförsörjning/ett livslångt lärande är mer begränsade för den enskilde individen. Regionens prioriteringar Under vill ÖMS ge specifikt utrymme för följande satsningar: Ramsatsning med inriktning på solo- och mikroföretag för stöd i deras kompetensförsörjning. Dessa företag har sämre förutsättningar då det gäller möjligheterna att ta del av kompetensförsörjning och även rekrytering där så är aktuellt. Regionens kvantitativa målvärden Dessa kommer fastställas av ESF-rådet utifrån en framtagen fördelningsmodell. Investeringsprioritet 10:4 Underlätta övergången från utbildning till arbetsliv Att förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden, underlätta övergången från utbildning till arbete, förstärka yrkesutbildningssystemet och deras kvalitet, inbegripet genom mekanismer för att förutse kompetensbehoven, anpassning av kursplaner och inrättande och utveckling av arbetsbaserade system för lärande, inbegripet system med både teori och praktik och lärlingssystem. Mål 1.2 Utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan vilka förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. 16

95 Målgrupp Målgruppen omfattar organisationer, myndigheter, företag och andra arbetsgivare inom privat, offentlig och ideell sektor. Regionalt fokus: Insatser ska ha fokus på: Satsningar där lotsning mellan olika utbildningsformer underlättas genom att bygga nya och stärka befintliga bryggor och noder som finns mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Satsningar som utvecklar stödformer för att kontakter mellan SYV och arbetsmarknaden ska underlättas. Insatser som underlättar validering av praktik och kompetens som inte kan återges i formella meriter för att individen ska kunna kvalificeras. Arbetsgivare/arbetsplatser som går samman för ömsesidigt stöd/lärande/effektivare användning av resurser etc. exempelvis utifrån klusterbildningar för benchmarking. Detta kan med fördel ske i samarbete med utbildningsaktörer i syftet är att hitta bestående former för lärmiljöer. Regionens prioriteringar Under vill ÖMS ge specifikt utrymme för följande satsningar: Knyta Socialfonden närmare de regionala utvecklingsprogrammen/strategierna via bland annat de regionala kompetensplattformarna. Inom ramen för denna plattform ska såväl analys och tillvaratagande av resultat för återföring och lärande samt viss idégenerering och mobilisering rymmas. Skapa förutsättningar för spridning, lärande och tillämpning av etablerade och framgångsrika arbetssätt. Mycket pågår redan inom ÖMS där regionen skulle vinna på att dessa goda exempel systematiskt omsättas i fler sammanhang och på fler platser. 17

96 Programområde 2 Öka övergångarna till arbete Arbetsförmedlingarna (AF) har här genom sitt förmedlingsuppdrag en nyckelfunktion. Därför är det viktigt att AF involveras och är delaktiga i de satsningar som ska genomföras. AF bör också genom sitt deltagande stå som garant för en varaktig strukturell förändring och långsiktighet i samarbetsstrukturerna. Även kommunerna har en mycket strategisk roll som sammanhållande part och mäklare mellan aktörer, eller huvudansvarig för målgrupper inom PO2. Kommunerna är samtidigt olika rustade för att ta ett strategiskt ansvar utifrån vilka egna resurser som kommunen förfogar över, utmaningar i den egna kommunen och hur ansvarsfördelningen mellan kommunerna sinsemellan och den regionalt tillväxtansvariga fördelats. Därför är det många gånger nödvändigt att även kommunerna i denna roll ges ett stöd så att de kan axla den strategiskt operativa uppgiften fullt ut. Privata näringslivet är många gånger mer offensiva än offentliga aktörer när det kommer till att erbjuda praktikplatser och provanställningar. Här bör offentliga aktörer i högre utsträckning kunna matcha privata näringslivets ambitionsnivåer. Upparbetade samarbetsstrukturer mellan arbetsgivare och myndigheter bör användas, utvecklas och säkerställas så att de över tid ger långsiktigt positiva effekter. Det är viktigt att satsningarna också involverar berörda stödjande parter så som ex. utbildningsanordnare, landsting, arbetsmarknadens parter, myndigheter och verk, ideella föreningar etc. för att de direkta initiativen ska kunna ge långsiktiga bestående effekter. Att utforma och utveckla multikompetenta stödinsatser blir ett viktigt inslag. Detta för att stödet till de individer som redan befinner sig i ett utanförskap ska bli mer ändamålsenligt och att förebyggande insatser till de individer som bedöms löper risk att hamna i ett utanförskap. Erfarenheterna av de spårsatsningar som pågått under 2014 ute i länen (Spår 1) och den ÖMS gemensamma satsningen (Spår 2) ska också beaktas och byggas vidare på. Investeringsprioritet 8:1 Tillgång till sysselsättning för arbetssökande Tillgång till anställning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet långtidsarbetslösa och personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, samt genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetstagarnas rörlighet. Mål 2.1 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att män och kvinnor som står långt utanför arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden. Målgrupp Målgrupperna för denna investeringsprioritering är kvinnor och män som: - är unga (15 24 år), - är långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), 18

97 - är nyanlända invandrare, - har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller - är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete. Regionalt fokus Insatser ska ha fokus på: Hindrande strukturer hos både myndigheter och arbetsgivare identifieras så som exempelvis attityder, okunskap, rutiner och organisering, ses över när dessa försvårar ett inträde och en mer varaktig etablering för dessa grupper på arbetsmarknaden. Satsningar i form av stöd från sammansatta team med olika kompetenser och legal förankring i de institutioner som står för stöttning, exempelvis arbetsförmedlingen (AF), kommunerna mfl), vård (vården), kontroll och försörjning som försäkringskassan (FK) och kommuner. Regionala prioriteringar Under vill ÖMS ge specifikt utrymme för följande satsningar: En satsning på..??? Regionens kvantitativa målvärden Dessa målvärden kommer fastställas av ESF-rådet utifrån en framtagen fördelningsmodell. Investeringsprioritet 8:2 Varaktig integration av ungdomar Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin. Mål 2.2 Tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Målgrupp Målgrupperna för denna investeringsprioritering är kvinnor och män som: - är unga (15 24 år), Regionalt fokus Insatser ska ha fokus på: Könsrelaterade utmaningarna där exempelvis unga män på mindre orter är överrepresenterade bland grupperna arbetslösa samt gymnasieelever utan fullständiga betyg. 19

98 Gruppen utrikes födda som inom små arbetsmarknadsregioner har långt sämre förutsättningar delta i samhällslivet och specifikt på arbetsmarknaden. Unga som lever med ohälsa. Förutsättningar behöver skapas för att vända negativa trender. Även här måste könsperspektivet särskilt beaktas, bland annat överrepresentativiteten av psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Insatser som även omfattar den bakomliggande problematiken till ungas utanförskap. Satsningarna som riktar sig till dessa ungdomar bör fokusera och problematisera hela den utslagningsprocess som föregår ett avhopp eller ett utanförskap. Insatser som även omfattar de efterföljande utmaningarna som kommer av att de ungas utanförskap brutits; ett återinträde i utbildningssystem och / eller arbetsmarknad. Satsningarna som dra nytta av befintliga erfarenheter så som exempelvis den nationella satsningen Plug-In och de lokala/regionala erfarenheter som redan finns inom ÖMS. Regionala prioriteringar Under vill ÖMS ge specifikt utrymme för följande satsningar: En ÖMS gemensam satsning på unga vilka inte fullföljer sin gymnasieutbildning, så kallade drop-outs. Erfarenheter och etablerade nätverk kopplade till den tidigare satsningen som exempelvis Plug-In ska tas tillvara och användas. ÖMS-regionens kvalitativa mål: Respektive regions målvärden kommer fastställas av ESF-rådet enligt mall. Investeringsprioritet 9:1 Aktiv inkludering för att ökad anställbarhet Aktiv integration, inklusive för att främja lika möjligheter, aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten. Mål 2.3 ÖMS-regionens kvalitativa mål: Respektive regions målvärden kommer fastställas av ESF-rådet. Målgrupp Målgrupperna för denna investeringsprioritering är kvinnor och män som: - är unga (15 24 år), - är långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), - är nyanlända invandrare, - har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller - är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete. Regionalt fokus Insatserna ska ha fokus på: 20

99 Strukturerna på arbetsmarknaden vilka inte anpassade för att fånga upp dessa grupper som av olika orsaker lätt hamnar i ett utanförskap. Att stödja utvecklingen av olika lättillgängliga övergångsformer för att nyanlända ska kunna komma ur sitt utanförskap och få jobb eller kunna starta eget. Sociala liksom språk- och kulturmässiga aspekter måste här specifikt beaktas för att individen ska kunna få ett varaktigt fäste på arbetsmarknaden. Användning av handledare och utbildning av personal, både på aktuell arbetsplats och inom de organisationer som stöttar dessa grupper, ska också uppmuntras. Multikompetenta team som arbetar kring dessa grupper är att föredra. Regionala prioriteringar Under vill ÖMS ge specifikt utrymme för följande satsningar: En satsning på integration med fokus på nyanlända invandrare och utrikes födda vilka befinner sig i eller riskerar hamna i ett mer utanförskap ska ges prioritet. Framförallt gäller detta de grupper som är i arbetsför ålder och kan stå till arbetsmarknadens förfogande. 21

100 Horisontella principer De tre dimensionerna av hållbar utveckling den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala dimensionen ska utvecklas parallellt och ömsesidigt förstärka varandra. Den miljömässiga hållbarheten ger de yttre ramarna. Inom dessa behöver en socialt hållbar utveckling ske som i sin tur ger villkoren för vilken ekonomisk utveckling som är möjlig och långsiktigt uthållig i ett samhälle. Miljömässigt hållbar utveckling ÖMS regionala handlingsplan ska bidra till en hållbar utveckling. Följande punkter nedan beskriver på vad sätt detta avser: Insatser för att öka sysselsättning och kompetensutveckling med utpekat fokus på att förebygga och anpassa utifrån miljöfrågeområdet, med mål som att sänka koldioxidutsläppen, skapa nya gröna jobb etc. Den ekologiska dimensionen behöver överlag utvecklas. Inom ramen för handlingsplanen ska analyser som identifierar inom vilka sektorer de nya gröna jobben kan uppstå, och uppmuntras. Satsningar där nya gröna sektorer identifieras och kopplas samman med projekt för individer som står utanför arbetsmarknaden ska kunna uppmuntras. Främja lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt jämställdhet mellan män och kvinnor Utgångspunkten för handlingsplanen är att icke diskriminering, tillgänglighet samt jämställdheten mellan könen ska integreras i samtliga programområden. Ansatsen ska vara proaktiv. Utlysningstexter, ansökningshandlingar, prioriteringar, genomförandeprocesser och lärtillfällen ska utgöra tillfällen där jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering ses som tillväxtdrivande faktorer. Var helst något av dessa perspektiv tas upp måste utgångspunkten vara att dessa aktivt bidrar till ett tydligt mervärde och en ökad måluppfyllelse. Följande punkter nedan beskriver på vad sätt detta avser: Arbetsgivare som vill sätta fokus på den könsmässiga snedfördelningen inom den egna organisationen/på sin arbetsplats. Arbetsgivare/arbetsplatser som medvetet öppnar upp för individer som är sjukskrivna, har en funktionsnedsättning, är utrikes födda, för att dessa ska kunna öka sin sysselsättningsgrad. Mål på projektnivå för icke-diskriminering, tillgänglighet, för personer med funktionsnedsättning samt jämställdhet som horisontell princip Målet är att projekten nyttjar samtliga perspektiv i sin verksamhet på ett sådant sätt att dessa ses som och utgör en tillgång för ökad måluppfyllelse. Perspektivet ska aktiv bidra till att satta resultat nås. 22

101 Transnationellt samarbete Transnationellt samarbete ska prioriteras. Formerna för detta samarbete kan däremot skifta beroende på behov och tidigare erfarenheter. Initiativ där aktörerna aldrig tidigare verkat utanför landet ska ges extra uppmärksamhet. Avsikten är att få många aktörer att med små steg våga språnget och påbörja ett samarbete kopplat till annat lan. Exempelvis kan studiebesök eller enklare former av samarbete uppmuntras. Då kan ett transnationellt samarbete börja växa fram och utvecklas. Regioner inom Östersjö regionen ska här ges extra uppmärksamhet framför andra europeiska makroregioner. En transnationell kontakt ska bygga på ett ömsesidigt behov och utgå ifrån en gemensam problematik. Goda exempel inom ÖMS från tidigare programperiod är MODD, Transit och Transam. Dessa erfarenheter bör tas tillvara när transnationella satsningar påbörjas. Inom ÖMS ska följande aspekter av eller inom transnationellt samarbete uppmärksammas: Ett ömsesidigt utbyte med en eller flera parter i andra länder både vad det gäller personal- och deltagarutbyte. Samarbetet ska kunna genomföras tillsammans med part/parter i tredje land. Samarbetet kan med fördel genomföras i nära samverkan med målgrupperna och/eller företrädare för dessa. De lokala/regionala behov som finns ska styra det transnationella samarbetet. Samarbete kring insatser riktade till nyanlända, utrikes födda samt ungdomars möjlighet till deltagande på arbetsmarknaden. Samarbeten som direkt eller indirekt stärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Östersjöstrategin Många utmaningar som präglar ÖMS-regionen delas med andra regioner inom EU. Ett av skälen är att socialfondens utmaningar sällan stannar vid region eller en nations gränser. EU:s Östersjöstrategin kan här ge god vägledning om vad ett utvecklat samarbete inom Östersjöområdet skulle kunna handla om. Strategin vilar på tre målsättningar; rädda havsmiljön, sammanlänka regionen och öka välståndet varav det andra och tredje målet är mest i linje med ÖMS handlingsplan. Ett samarbete inom Östersjöregionen kan omfatta insatser inom både PO1 och PO2. 23

102 Regionala principer för urval Vägledande principer i det nationella programmet De regionala principerna för urval är underordnade ett antal principer som pekas ut i det nationella programmet och som därför är viktiga att känna till. Dessa är: Projekt ska svara mot såväl målgruppens som aktörernas behov och programmets mål Projektets insatser vara förankrade i aktörernas ordinarie verksamhetsutveckling En projektidé ska vara analytiskt väl grundad, väl förankrad bland berörda aktörer och möjlig att tillämpa i den föreslagna kontexten Ett projekt ska svara mot inriktning och prioriteringar som anges i den nationella eller regionala utlysningen med programmedel Det ska framgå hur de horisontella principerna jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet har beaktats i den underliggande analysen och hur principerna kommer att beaktas i genomförandet av projektet. Den horisontella principen om hållbar utveckling är flexibel. Den möjliggör satsningar i projekt som inom programmets mål och prioriteringar även bidrar till klimatanpassningar. Det ska framgå hur den metodik som används eller utvecklas inom projektet kan få spridning. För projekt inom programmål 1.1 innebär nämnda principer för urval att en bedömning ska göras huruvida föreslagen kompetensutveckling är verksamhetsrelaterad och samtidigt stärker individens ställning på arbetsmarknaden. Principerna innebär också att en bedömning ska göras av hur förankring och delaktighet hos medarbetare och ledning kommer att skapas i projektet. För projekt inom PO2 innebär nämnda krav att projektets potential ska bedömas vad gäller att stärka individens ställning på arbetsmarknaden genom att tillämpa eller utveckla samt sprida den aktuella metodiken. Vid bedömning av ansökningar i PO1 och PO2 gäller vidare att insatser bör prioriteras (oavsett finansiering med regionala eller nationella medel), vilka därutöver bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden, eller föreslås med hänvisning till den demografiska utvecklingen. Regionala principer De regionala principerna är till för att förtydliga och mer specifikt styra in projekten i en viss riktning. ÖMS regionala handlingsplan ska med hjälp av de regionala principerna för urval främja projekt som ger mer av bestående effekter. Dessa principer är av tre slag. En slags principer handlar om projektens kvalitéer, en om fondsamordning och den tredje om projektdesign. 24

103 Den första urvalsprincipen handlar om projektets kvalitéer: Ett projekt kunna matcha de krav som omnämns kopplade till varje länk i den så kallade hållbarhetskedjan (se Hållbarhetskedjan, bilaga Y) Resultat och effekter av ett beviljade projekt gå att omsätta i praktiken i ordinarie verksamhet eller i daglig drift. Varje satsning ska utgå ifrån ett konkret utvecklingsbehov. Därför ska det också tydligt framgå vem som tar hand om slutresultatet.. Satsningar ska bygga på en analys där förutsättningarna för tillämpa och omsätta utpekade resultat i ordinarie verksamhet Visa på hur beskrivna utmaningar kan hanteras och underliggande problem förebyggas. Ha beredskap för att samverka/benchmarka med likartade satsningar eller initiativ med tydlig kompletterande ansats I alla projekt ska man visa hur jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, icke diskriminering samt i förekommande fall hållbar utveckling används som en tillgång för att nå ökad måluppfyllelse. Målgrupper inom programområde 2 (PO2), med fokus på utanförskap, kan ingå i satsningar inom programområde 1 (PO1), med fokus på kompetensutveckling för sysselsatta. Kompetenssatsningar inom PO1 också öppnas upp för de målgrupper som pekas ut inom PO2. Den andra principen handlar om möjligheterna till fondsamordning: Utlysningar inom Socialfonden ska tidsmässigt samordnas med Regionalfonden där så är relevant och möjligt Att vägledande principer och urvalskriterier vid utlysningar är likartade mellan fonderna så långt det är möjligt Uppföljningar och utvärderingar samt tillfällen för lärande samordnas mellan förvaltande myndigheter och tillväxtansvariga. Den tredje principen handlar om projektdesign. Här handlar det om att projektet ska kunna uppvisa vad som ska göras och hur detta ska ske inom tre områden; på individnivå, organisationsnivå samt strukturell nivå. Vad som avses med dessa tre nivåer beskrivs nedan: Individnivå: Här är fokus på det enskilda projektet och vad som går att göra inom ramarna för en i tid begränsad insats riktad till den enskilde individen. Kraven här handlar om att projektet når uppsatta mål men också att resultatet går att tillämpa och omsätta inom den eller de organisationer som är involverade. Syftet är att den enskilde individen ska få del av en bättre kompetensutveckling (PO1) och bättre integrationsåtgärder (PO2) än vad som i nuläget bjuds. Organisationsnivå: På organisationsnivå står projektägarens förmåga/kapacitet att anpassa den egna verksamheten och organiseringen utifrån målgruppernas behov 25

104 och situation i fokus. Projektägaren måste ta ett aktivt ägaransvar genom att koppla ihop projektet med den egna organisationens arbetssätt och långsiktiga utvecklingsförmåga. Involverade organisationer måste även visa hur man ska uppnå mer ändamålsenliga och därtill bestående samarbetsformer kring den aktuella målgruppen. Strukturnivå: Här är avsikten att projekten dels ska visa på att de insatser som sker kan ge avtryck i nya mer ändamålsenliga och varaktiga strukturer. Det kan också handla om att ett projekt aktivt väljer att nyttja en redan existerande/etablerad struktur som matchar projektets syften och mål. Avsikten är att projektets resultat ska kunna tillämpas och omsättas i ett varaktigt sammanhang. Anledningen är att ÖMS gör den bedömningen att initiativ måste tas på flera nivåer samtidigt om det ska bli möjligt att nå mer varaktiga effekter. Detta innebär att ÖMS förväntar sig att stödjande aktörer bygger upp en egen kapacitet för att, utifrån målgruppernas mer långsiktiga behov, agera på ett mer ändamålsenligt sätt. Resultaten från utredningar och pågående spårsatsningar visar att de bestående effekterna uteblir för målgruppen och hos de stödjande aktörerna om satsningarna endast sätter fokus på individnivån. Fondsamordning Arbetsprocessen SFP,RTA och FM har för den nya programperioden valt att utforma Strukturfondsarbetet på ett nytt sätt. Alla tre parter har kommit överens om att följa en gemensam arbetsprocess där varje part har sitt ansvarsområde. Denna arbetsprocess är inte reglerad i lag utan bygger på en gemensam överenskommelse parterna emellan. För ÖMS regionala handlingsplan innebär detta att arbetet med de insatser som beskriv hanteras i enlighet med denna arbetsprocess. Parterna har också kommit överens om att samarbeta och koordinera sina olika insatser i så hög grad som möjligt där det är ändamålsenligt. Hela arbetsprocessen finns i bilaga X. I ett första skede så omfattar FM först och främst ESF-rådet och Tillväxtverket men parterna är överens om det önskvärda i att även landsbygdsprogrammet hanteras inom ramarna för samma process. Det ligger därför i allas intresse att även länsstyrelserna inom ÖMS involveras på ett sätt som är förenligt med ÖMS strukturfondsarbete. Årsplanen Den nya gemensamma arbetsprocessen styrs av en årsplan. Inte heller denna årsplan är reglerad i lag utan bygger på en gemensam överenskommelse parterna emellan. Syftet med årsplanen är att de aktörer som avser att söka medel från Strukturfonderna 26

105 ska få chansen att med viss framförhållning få vetskap om vad för satsningar parterna vill se. Planen innehåller de insatsområden och investeringsprioriteringar inom både ÖMS regionala handlingsplan för socialfonden och ÖMS ERUF program, som parterna vill se prioriterade under en årscykel. I årsplanen ska det också framgå vilka utmaningar som parterna kan se som möjliga att sätta fokus på under nästkommande årscykel d.v.s. två år framåt. Anledningen är också att ÖMS vill använda planen till att vända negativa utvecklingstrender genom att främja sammanhållna satsningar som bygger långsiktig kapacitet. Detta kräver i sin tur att sökande aktörer får framförhållning och kan börjar agera tillsammans på ett sådant sätt att alternativa lösningar och tillvägagångssätt hinner etableras och vinna acceptans. Årsplanen är ett styrdokument som inte regleras i lagen utan utformas utifrån vad SFP, RTA samt FM kommit överens om. Årsplanen ska uppdateras varje år samt fastställas i samband med att alla parter möts i början av hösten. Årsplanen omfattar i dagsläget Socialfonden och Regionalfonden, men det är parternas långsiktiga strävan att även landsbygdsprogrammets satsningar också vävs in i samma årsplan för att allt arbete med ESI fonderna inom ÖMS ska kunna hållas ihop.. Årsplanen finns som bilaga X. Synergier med övriga sektorsprogram Där det öppnas möjligheter ska Socialfonden i ÖMS uppmuntra, ta tillvara och specifikt uppmuntra projekt där samverkan med andra sektorsprogram sker. Nedan nämns ett antal sektorsprogram som ÖMS handlingsplan vill ska uppmärksammas: Urbact III Urbact är ett europeiskt program för utbyte och lärande som arbetar för att främja hållbar stadsutveckling. Det möjliggör samverkan mellan städer för att hitta lösningar på stora urbana utmaningar. Urbact III-programmet är inriktat på: Förbättrad kapacitet att utveckla integrerade strategier för hållbar stadsutveckling Städers behov av integrerade strategier och handlingsplaner Stöd för implementering av strategier och handlingsplaner Dela kunskap om hållbar stadsutveckling mellan praktiker, beslutsfattare i städer, nationella, regionala och EU Mot bakgrund av strukturfondernas inriktning finns goda möjligheter till synergier mellan Urbact III och Socialfonden. Asyl och Migrationsfonden Det finns tydliga beröringspunkter mellan Socialfonden och Asyl- och Migrationsfonden. Fonden ersätter Europeiska flyktingfonden, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare och Europeiska återanvändandefonden Sektorsprogrammets övergripande syfte är att bidra till en effektivare hantering av migrationsströmmarna inom EU i enlighet med EU:s gemensamma asyl- och 27

106 migrationspolitik. Här finns goda möjligheter till synergier mellan programmets strategiska prioritering om migration (laglig migration och integration, asyl, olaglig migration och återvändande) och insatser inom Socialfonden för integration och arbetsmarknadsetablering. Programmet för sysselsättning och social innovation Programmet syftar till att ge stöd för sysselsättnings- och socialpolitiska åtgärder i linje med Europa 2020-strategins målsättningar (PROGRESS, Eures och Progress-mikrolån utgör delprogram inom ramprogrammet ). Sektorsprogrammet syftar till att stödja ömsesidigt lärande, social innovation, arbetstagarnas geografiska rörlighet samt företagande. Förutom Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska Globaliseringsfonden (EFG) utgör programmet den tredje pelaren i EU:s initiativ för sysselsättning och social delaktighet och det finns flera överlappningar mellan detta sektorsprogram och Socialfonden. Erasmus+ Sektorsprogrammet riktar sig till organisationer inom hela utbildningsområdet, från förskola, grundskola och gymnasieskola, till universitet och högskola, yrkesutbildning, företag och vuxnas lärande och kompletterar Socialfonden i flera delar. Program för social förändring och social innovation För att möta utmaningar i socialekonomiskt svaga delar av ÖMS-regionen kan EU:s program för social förändring och social innovation användas för att främja en hållbar stadsutveckling i ÖMS-regionen. Den sociala ekonomins aktörer och de sociala företagen och kan genom detta sektorsprogram ges förutsättningar för fler växande sociala företag, bl.a. genom tillgång till finansiering. Kreativa Europa EU:s kultur- och medieprogram Kreativa Europa har som allmänt mål att främja arbetet med att värna om och marknadsföra Europas kulturella och språkliga mångfald samt att stärka den kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft för att främja smart och hållbar tillväxt för alla. Programmet pekar bl.a. på möjligheter och behov av enhetlighet och kopplingar till annan relevant unionsfinansiering såsom bl.a. Regional- och Socialfonden samt forsknings och innovationsprogrammen.. Horisont 2020 EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, kan på olika vis stärka små och medelstora företags kunskapsintensitet, FoI-kontakter och internationella nätverk. Ramprogrammets delområden Spetskompetens, Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar skär genom hållbar stadsutveckling och ÖMS-regionens kompetensområden kan stärkas genom investeringar i bl.a. forskning och innovation samt små och medelstora företags innovationsprocesser. 28

107 Hållbar stadsutveckling Städerna inom Östra Mellansverige är en mycket viktig part för att lyckas genomföra Socialfondens olika initiativ. Anledningarna är flera: Städer utgör noder i växande arbetsmarknader Merparten av de sociala utmaningarna växer i städerna Städer har stora möjligheter att ta samlat grepp om utsatta målgrupper Städer kan genom sin storlek skapa sammanhållna satsningar som omfattar flera olika typer av utmaningar ex. integration och klimatomställning Projekt överlag tar i regel inte sin utgångspunkt i staden som sådan utan snarare i ett sakområde eller en sektorsproblematik. Detta innebär vanligen att Socialfondens utpekade utmaningar och målgrupper organisatoriskt hamnar i någon av kommunernas många förvaltningar; exempelvis utbildnings-, arbetsmarknads- eller socialförvaltningen. Utifrån ÖMS regionala handlingsplan är detta inte idealt eftersom ett sådant arbetssätt begränsar möjligheterna för fler ansvariga aktörer att involveras i ett mer långsiktigt ansvarstagande kring utpekade målgrupper och deras förutsättningar att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Avsikten med att prioritera Hållbar stadsutveckling i denna handlingsplan är att sätta fokus på den potential som städerna sitter inne med. Inom ramarna för hållbar stadsutveckling kan lokala aktörer, tillsammans med kommunen som intermediär, agera långt mer proaktivt och förebyggande än vad någon enskild aktör kan göra ensam. Här handlar det inte enbart om att få arbetslösa in på arbetsmarknaden utan även se exempelvis grupper i utanförskap utifrån ett nytt ljus där dessa kan utgöra resurser i ett klimatsmart omställningsarbete eller annan motsvarande samhällsutmaning. Hållbar stadsutveckling är också ett genomgående tema inom ÖMS ERUF program om än inte specifikt prioriterat i budget. Att prioritera hållbar stadsutveckling inom handlingsplanen blir här ett ytterligare sätt att underlätta och stimulera fondsamordning. 29

108 Framtagande av handlingsplanen En första version av den socioekonomiska analysen togs fram under våren 2013 på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet. Inför arbetet med ÖMS regionala handlingsplan har denna analys kompletterats och utformats på ett sätt som gör det möjligt att använda analysen som ett underlag för handlingsplanens prioriteringar. Handlingsplanens utformning och strategiska inriktning har i stora delar utformats inom ramarna för sex stycken förstudier. Fem av dessa är kopplade till varje län inom ÖMS, så kallade spår 1. Den sjätte är en ÖMS gemensam förstudie kallad spår 2. Inom ramarna för dessa förstudier har ett inventeringsarbete skett som inneburit att tillväxtansvariga i varje län fått en fördjupad inblick i vilka de strukturella utmaningarna är kopplade till det nationella programmets utpekade problemområden. Specifika experter inom jämställdhet och tillgänglighet har också rekryterats specifikt för att utgöra resurser inom spår satsningarna och i skrivandet av handlingsplanen. Förstudierna har gjort det möjligt att bedriva ett omfattande förankringsarbete riktat till de aktörer som ytterst sett har ett legalt ansvar för utpekade målgrupper inom främst PO2 men också PO1. Under senvåren initierades länsvisa förankrings och mobiliseringsmöten i varje län. Syftet var att samla berörda aktörer vilka kommer bli ägare och/eller berörda aktörer inom kommande satsningar/projekt. Under dessa möten fick ESF-rådet och RTA möjligheten att informera om det nationella programmet och avsikterna bakom ÖMS regionala handlingsplan. Mötena öppnade också för inspel och synpunkter från deltagarna som fångades upp och togs tillvara i skrivandet av handlingsplanen. Ett antal utkast av planen har därefter under sensommaren processats mellan RTA och ESF-rådet för att därefter gå ut till varje län för påseende och inspel. Handlingsplanen är också föremål för en politisk beslutsprocess hos RTA utifrån den arbetsprocess och årsplan som parterna förbundit sig att hålla. 30

109 Strukturfondspartnerskapet Strukturfondspartnerskapet (SFP) har den legala rätten och skyldigheten att prioritera inom ramarna för strukturfondsarbetet. Detta prioriteringsarbete styrs av innehållet i ÖMS regionala handlingsplan för Socialfonden. Uppföljning och återkoppling till strukturfondspartnerskapet Inom ÖMS har SFP också förbundit sig att tillsammans med RTA och FM agera i enlighet med den arbetsprocess och den årsplan som finns beskriven under kapitlet Fondsamordning. Anledningen är att SFP i samförstånd med de andra parterna här ser en möjlighet att få ut mer och fler långsiktiga effekter av strukturfondsarbetet om arbetet parterna emellan sker på ett mer strategiskt sätt. Detta innebär att SFP kommer involveras mer i de förberedelser som sker innan själva det formella prioriteringstillfället. Likaså kommer SFP också bli mer delaktiga i de lärtillfällen som följer av detta arbetssätt. Det ligger i SFP intresse att också sträva efter att ÖMS strukturfondsarbete blir möjligt att koordinera och samordna med kringliggande strukturfondsregioner så som exempelvis Stockholm. Organiseringen av detta arbete innebär rapportering på projekt-, på tematisk- och på programnivå. Sistnämnda nivån ska inbegripa utvärdering av handlingsplaner. För en mer detaljerad beskrivning av SFP roll och ansvar, se bilaga Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna 31

110 Lärande kring handlingsplanen Socialfondens handlingsplan för ÖMS regionen ska under programperioden revideras. Anledningen är att problem som prioriteras i denna version kommer tappa sin aktualitet. Andra frågor kommer segla upp och kan på kort tid visa sig värda att ges all uppmärksamhet. Oförutsedda händelser och nya utvecklingstrender måste därför kunna sätta avtryck i kommande versioner av handlingsplanen. När en revidering blir aktuell ska den byggas på en uppdaterad socioekonomisk analys och vunna insikter bland berörda aktörer. Detta kräver att den uppföljnings- och utvärderingsverksamhet som sker på projekt- och programnivå också täcker in den gemensamma arbetsprocess som parterna delar. Gemensamma lärtillfällen mellan parterna behöver därför hållas och återkomma med viss regelbundenhet och där parternas egna inspel och reflektioner ges utrymme. Att detta sker har parterna delat ansvar för. Det är också viktigt att det vid dessa lärtillfällen ges möjlighet för både lokala projektägare, som är föremål för handlingsplanen, liksom centrala/nationella myndigheter/verk, som indirekt påverkar förutsättningarna för genomförandet, ges förutsättningar att medverka och komma med synpunkter. Detta för att säkerställa ett förbättrat flernivåstyre. Det gemensamma lärandet bör specifikt belysa och problematisera innehållet och förutsättningarna för ett genomförande av fonderna styrdokument där handlingsplanen utgör ett av dessa. Bilaga 1 ÖMS Socioekonomiska analys. Bilaga 2 ESF-rådets bild på investeringsprioriteringar och tematiska mål ex. Bilaga 3 Hållbarhetskedjan Bilaga 4 Processdokumentet för arbetsgången Bilaga 5 Årsplanen Bilaga 6 Förkortningar 32

111 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Hållbar samhällsplanering Dnr: Hans Bergh-Nilsson, Cornelia Liebl Sida 1 (1) Till Regionstyrelsen Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Laxå kommun Förslag till beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag Bakgrund Förslaget till ny översiktplan är utställt för granskning under perioden 10 juni till 28 augusti Det har även remitterats till Regionförbundet Örebro under utställningstiden. Regionförbundet har tidigare lämnat ett yttrande i samrådsskedet under planeringsprocessen. Regionförbundets yttrande baseras på granskning mot bakgrund av antagen regional utvecklingsstrategi (RUS) och riktlinjer för regional översiktlig planering (RÖP), Länstransportplan (LTP) och regionalt trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik (RTP). Yttrandet inriktas på de områden som berör regionförbundets ansvar som samordningsorgan för tillväxtfrågor, infrastruktur/länstransportplan samt utifrån programmen för social välfärd samt klimat- och energifrågor som beslutats av regionfullmäktige. Underlag för beslut Förslag till remissyttrande daterat Länk till underlagsmaterial: 18.html För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Hållbar Samhällsbyggnad Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

112 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Dnr: (4)H Hans Bergh-Nilsson, Cornelia Liebl Till Laxå kommun Kommunstyrelsen Postgatan Laxå Sida 1 (4) Yttrande avseende utställningshandling Förslag till översiktsplan för Laxå kommun Sammanfattning Det utställda förslaget bedöms vara en bra utställningshandling till ny översiktsplan i Laxå kommun. Utgångspunkt har tagits i regionala översiktliga underlag som mål, riktlinjer och program. Fortsatt beslutsprocess i kommunen kan ytterligare förtydliga den strategiska inriktningen i Laxå kommuns nya översiktsplan och möjligheter att nå såväl kommunens ambitioner som regionala mål. Allmänna synpunkter på förslagets uppbyggnad Det utställda förslaget har i väsentliga delar kompletterats och justerats i linje med regionförbundets synpunkter i samrådsskedet. Som exempel kan nämnas att planförslagets kopplingar till och samverkan med regionala mål och riktlinjer tydliggjorts genom den inledande sammanfattningen och utökad och reviderad text i kapitel 2, Laxå kommun i regionen och mellankommunala intressen. Merparten av regionförbundets synpunkter i samrådskedet har beaktats i det utställda förslaget. Ytterligare förtydliganden och konkretiseringar bör dock göras i delar som framgår av nästa avsnitt i detta yttrande. Granskning mot bakgrund av regionala mål och riktlinjer I planförslagets inledande kapitel beskrivs omvärlden och trender för regionförstoring, urbanisering, kompetensutveckling, m.m. Det nämns bland annat att Örebroregionen behöver växa och knytas samman med andra. I den processen är det viktigt att de administrativa gränserna suddas ut och att blickarna vidgas åt olika håll beroende på lokala strukturer och intressesfärer. (Utställningshandling s.16) Regionförbundet uppskattar kommunens inställning i utställningshandlingen och önskar att ställningstagandet förtydligas ytterligare i det slutliga planförslaget. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

113 Sida 2 (4) Kommunen tar även upp, (under Visioner och mål, s.28), att man aktivt ska verka för vår regions utveckling genom att leva upp till målområdena i den regionala utvecklingsstrategin. Aktiv regionförstoring är del av RUS:ens fjärde utvecklingsområde, Den öppna regionen, och därifrån kan kommunen hämta mer inspiration för en konkretisering av ÖP:s vision att verka för att gemensamt nå de olika inriktningsmål i RUS:en. Regionförbundet ser positivt på konkreta förslag utifrån Laxå kommuns perspektiv och i relation till regionala planeringsunderlag (RÖP, RUS, LTP och RTP) om hur man ska kunna bidra till att gemensamt utveckla regionen. Dessutom kan planförslaget förtydligas om hur kommunen avser att operationalisera det kommunala ansvaret i det regionala utvecklingsarbetet de kommande åren framöver. Kapitel Regional översiktsplan (s.20) ska benämnas Regional översiktsplanering. RÖP:ens formella status får inte förväxlas med en regionplan, som efter ansökan till regeringen tas fram av ett regionplaneorgan och som regleras genom plan- och bygglagen (PBL). Örebroregionens RÖP är kopplad till den regionala utvecklingsstrategin. RÖP:en tillför en rumslig dimension till den regionala utvecklingsstrategin samtidigt som planmonopolet finns kvar hos kommunerna. Laxå kommuns ÖP bör tydliggöra detta i planförslaget, förslagsvis under kapitel Vidare önskar Regionförbundet att Laxå kommun preciserar status för de kommunala planer och måldokument, som nämns under avsnitt Övriga planer och måldokument (s.27), i relation till den nya översiktsplanen och eventuellt även i relation till regional planering. Även komplettering med information om när styrdokumenten togs fram och om/när kommunen har för avsikt att uppdatera dem är av stort värde för framtida samordning med regional översiktlig planering. Regional översiktlig planering har tydliga beröringspunkter med kommunala planer och styrdokument, som t.ex. ett bostads- eller vattenförsörjningsprogram. I kapitel 2.3 klargörs hur kommunen ser på mellankommunala intressen avseende bland annat arbetsmarknad och kommunikationer/infrastruktur. Förslaget beskriver bl. a. den regionala betydelsen av Hallsbergsterminalen (jmf. s.21). I sammanhanget bör även den nya postterminalen och de planerade logistiska satsningarna inom Train Alliance i Hallsbergs kommun tas upp som viktiga faktorer för regionens arbetsmarknad och deras eventuella konsekvenser för Laxå kommun bör behandlas. Under rubriken Kommunikationer nämns Laxåterminalen och dess kapacitet för omlastning av rundtimmer och olika grusprodukter i relation till Hallsbergsterminalen (jmf. s. 23). Det bör klaras ut och beskrivas hur Laxåterminalen kan avlasta Hallsbergsterminalen och komplettera det Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

114 Sida 3 (4) regionala transportsystemet för dessa godstransporter. I detta sammanhang bör även möjligheter till tomvagnsuppställning diskuteras. Planförslaget redovisar kommunens inriktning avseende landsbygdsutveckling och innehåller bl. a. följande ställningstagande: Kommunen ska, så långt det är möjligt, planera för utveckling nära befintlig kollektivtrafik (s.47). Regionförbundet anser att detta ställningstagande bör förtydligas så att det är lättare att kunna utläsa kommande utmaningar och konsekvenser av en sådan inriktning för både kommunen och regionen. Regionförbundet konstaterar att planförslaget efter samrådsskedet har kompletterats med ett ställningstagande kring ett tredje spår mellan Laxå och Hallsberg för att höja kapaciteten på Västra Stambanan. Däremot har kommunen ännu inte tagit ställning till exempelvis Porla-svängen som möjlig kapacitetsförstärkning på Värmlandsbanan och dess anslutning till Västra Stambanan. Utställningshandlingen tar upp säkerheten på Laxå resecentrums spårområde som idag är mycket bristfällig (jmf. s.61). Att höja säkerheten på spårområde och bangård bedöms viktigt och bör särskilt uppmärksammas i planförslaget. Detta kan förslagsvis göras i samband med Kommunikationer (s.61) eller under en ny rubrik i kapitel Risker, säkerhet och miljökvalitet. Vidare kan det kommunala ställningstagandet gällande Laxå Resecentrum (s.62) kompletteras utifrån säkerhets- samt tillgänglighetsaspekter. Planförslagets beskrivning av Laxå kommuns interna arbetsmarknad bör konkretiseras och framförallt tydliggöra dess utvecklingsmöjligheter. Förslaget lyfter fram den strukturförändring som har skett de senaste åren, d.v.s. arbetstillfällen har gått från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn (s.26). I detta sammanhang bör även dess konsekvenser och nya behov avseende kompetensförsörjning belysas avseende både lokal och regional arbetsmarknad. Globalisering och utveckling inom EU påverkar i stor utsträckning Sveriges regioner, landets ekonomi, arbetskraftens rörlighet, kultur och miljö m.m. Aktörer på lokal och regional nivå behöver både ökat samarbete och kunskap för att kunna bidra till utveckling av konkurrenskraftiga regioner och lokala arbetsmarknader. För att klara en hård internationell konkurrens krävs tillgång till rätt kompetens i arbetslivet som är en av de viktigaste faktorerna för regionens utveckling och tillväxt. Rörligheten på arbetsmarknaden och i arbetsmarknadsregionerna ökar. Det är viktigt för aktörer som deltar i näringslivsutveckling och utbildningsanordning att vara observanta på den lokala/regionala arbetsmarknadens kompetensförsörjning för att kunna motverka obalanser i tillgång och efterfrågan. En grundläggande förutsättning är att fokusera och klarlägga det lokala arbetet med kompetensförsörjning i kommunen och hur flöden av arbetskraft från och till den egna arbetsmarknaden ser ut under olika konjunktursvängningar. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

115 Sida 4 (4) I utställningshandlingen saknar vi hur kommunen förhåller sig strategiskt och operativt till den lokala kompetensförsörjningen. Exempel på frågor och förhållningssätt som kan bearbetas i samband med ÖP-arbetet är: Vilka förändringar står kommunen inför? Vilken kompetens finns i kommunen? Vilken kompetens behövs i kommunen? Hittar arbetslivet den kompetens de efterfrågar? Hur kan klarlagda brister i kompetens åtgärdas? Regionförbundet bedömer att planförslaget fortfarande inte belyser kopplingar mellan jämställdhet, barnperspektiv och kommunikationer och de utmaningar som finns i dessa avseenden. Dessa perspektiv är viktiga då frågorna är centrala för att alla i samhället ska kunna ha samma förutsättningar till mobilitet och deltagande vilket måste ta sin utgångspunkt i goda möjligheter för dagligt resande och kommunikationer för alla grupper i samhället. Utifrån energi- och klimataspekter bedömer Regionförbundet att flera synpunkter, som påpekades vid samrådsskedet, har beaktats. Något som fortfarande saknas är en beskrivning av de nya behov och effekter som ett varmare klimat kan föra med sig. Även möjligheter med intermodala transporter och de miljövinster som kan uppnås med större utnyttjandegrad av järnväg saknas i granskningsförslaget. Övriga synpunkter av redaktionell karaktär: I granskningshandlingen på sida 20 nämns RÖP:ens tre huvudfokusområden. För att helt stämma överens med antagen RÖP bör de benämnas på följande sätt: Regionförstoring och hållbart pendlande Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd Etableringslägen och transporter Gällande kartan på s. 49 avseende Finnerödjas industriområde bör även anslutningen mellan den planerade lokalgatan och E20 illustreras. Kartan kan också bli mer lättläst om vägnummer, dvs. E20, och eventuella vägnamn infogas på de större vägarna i anslutning till industriområdet. Avsnittet kring vindbruk (15.4) bör uppdateras så att texten stämmer överens med kartorna med de nya riksintressena från Innehållsförteckningens sidhänvisningar stämmer ej helt överens med rubrikerna i planhandlingen (t.ex. Rubrik Kommunikationer börjar på s.22) För Regionförbundet Örebro län Irén Lejegren Regionstyrelsens ordförande Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

116 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Hållbar samhällsbyggnad Tjänsteskrivelse Hans Bergh-Nilsson, Cornelia Liebl Dnr: (2) Till Regionstyrelsen Yttrande avseende Förslag till utvidgat strandskydd för land- och vattenområden i Örebro län Förslag till beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag Beskrivning av ärendet Regionförbundet Örebro har getts möjlighet att lämna synpunkter på länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd för land- och vattenområden i Örebro län. Yttrandet har beretts av sektionen för Hållbar samhällsbyggnad och samordnats av utvecklingsledare Hans Bergh-Nilsson och Cornelia Liebl. Regionförbundets yttrande avgränsas till generella synpunkter på förslagets utformning och aspekter som berör översiktliga planeringsunderlag samt dess regionala inriktningsmål. Bakgrund Det generella strandskyddet gäller för land- och vattenområden inom 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen har möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 meter om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften, som t.ex. att långsiktigt trygga förutsättningarna för tillämpning av allemansrätten vid strandområden eller att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen har sett över det utvidgade strandskyddet i länet och tagit fram ett förslag till revidering av det generella strandskyddet. Översynen har skett på uppdrag av Regeringen för att anpassa det utvidgade strandskyddet till nya bestämmelser i miljöbalken. Varje delområde beskrivs utifrån friluftsvärdens och naturvårdens funktion och kvalitet samt eventuella potential för utveckling anges. Dessutom nämns motiven för vad som kvalificerar delområden för utvidgat strandskydd. Till varje delområde Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

117 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida 2 (2) hör även en kartbilaga som illustrerar läge för området som föreslås för ett utvidgat strandskydd samt läge för strandlinjen definieras utifrån fastighetskartan. Dessutom visualiseras detaljplanelagda och områdesskyddade områden i respektive kartbilaga. Av länet är följande sju kommuner direkt berörda: Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro. Nedan följer en sammanfattning av de aktuella områdena för utvidgat strandskydd, se tabell 1. Tabell 1: Aktuella områden för utvidgat strandskydd Källa: hämtat Underlag för beslut Förslag till remissyttrande daterat Länk till underlagsmaterial: VATTENANVANDNING/VATTENSKYDD/STRANDSKYDD/FORSLAG-TILL- UTVIDGAT-STRANDSKYDD/Pages/default.aspx För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

118 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Dnr: Hans Bergh-Nilsson, Cornelia Liebl Sida 1 (5) Till Länsstyrelsen Örebro län Yttrande avseende Förslag till utvidgat strandskydd för land- och vattenområden i Örebro län Regionförbundets yttrande avgränsas till generella synpunkter på förslagets utformning och aspekter som berör översiktliga planeringsunderlag samt dess regionala inriktningsmål och grundläggande visioner. Utgångspunkterna är de antagna inriktningsmålen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och riktlinjerna för regional översiktlig planering (RÖP). Yttrandet inriktas på de områden som berör regionförbundets ansvar som samordningsorgan för tillväxtfrågor, infrastruktur/länstransportplan och programmen för social välfärd, klimat- och energifrågor. Remissvaret har beretts av enheten Hållbar samhällsbyggnad. I länet är följande sju kommuner direkt berörda: Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro. Övergripande utgångspunkter Länsstyrelsen hänvisar i sitt remissförslag till regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och utveckling av landsbygden. Propositionens har inriktningen att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Enligt propositionen har länsstyrelsen möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 meter om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften, som t.ex. att långsiktigt trygga förutsättningarna för tillämpning av allemansrätten vid strandområden eller att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Samtidigt ska behovet av landsbygdsutveckling beaktas. Regionförbundet anser inte att förslaget i tillräcklig omfattning och detaljeringsgrad redovisar och motiverar varför ett utökat strandskydd till 300 Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

119 Sida 2 (4) meter behövs i så stor omfattning. Regionförbundet anser att länsstyrelsen inte har beaktat möjligheterna till landsbygdsutveckling i tillräcklig omfattning eller som det uttrycks i propositionen behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i landsbygden. Som några exempel på ovanstående synpunkter kan nämnas stränderna runt Hjälmaren och Vättern samt sjöar som Multen och Sottern. Regionförbundet vill även påpeka att det, för att skydda områden med stora naturvärden, även finns andra verktyg som t ex naturreservat, Natura 2000 områden etc., istället för att besluta om omfattande generella strandskyddsbestämmelser. Generella synpunkter och kommentarer mot bakgrund av översiktliga planeringsunderlag Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd är ett fokusområde i RÖP:en som bedöms relevant som utgångspunkt i samband med förslaget till utvidgning av strandskydd i Örebro län. Enligt plan- och bygglagen (PBL) har kommuner möjlighet att i översiktsplan eller tillägg till översiktsplaner (TÖP) peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). Med sådana avses enligt 7 kap 18:e Miljöbalken (MB) områden som är av sådant slag och så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande långsiktigt tillgodoses, trots att strandskyddet upphävs för att utveckla för t.ex. attraktiva boendemiljöer nära vatten. Det är viktigt att lyfta fram att kommunernas möjligheter att peka ut LISområden gäller även i områden med utvidgat strandskydd. Vid upphävandet av strandskydd genom arbete med LIS-områden gäller samma förutsättningar för områden med det generella strandskyddet som för områden med utvidgat strandskydd. Regionförbundet anser att kommunerna särskilt bör informeras om detta. Samtidigt bör man föra en dialog om hur utvidgat strandskydd i vissa områden kan öppna upp för utveckling i andra områden där man aktivt vill främja landsbygdsutveckling. Exempel på sådana områden är Hargeviken i Askersunds kommun och den omfattande nya bebyggelsen av fritids- och permanentbostäder i anslutning till Askersunds Golfklubb vid Tomteviken i Åmmeberg. Även områden i sjönära lägen där förutsättningar har ändrats, så att strandskyddet har förlorat sitt syfte, bör utredas. Detta för att främja långsiktig och hållbar utveckling i tätorter och glesbygd som gagnar tillväxten i kommunen. Som ett exempel på en sådan förändring kan Trafikverkets beslut av ny sträckning i Godsstråket genom Bergslagen förbi Åsbro tätort nämnas. Regionförbundet åsyftar i första hand tematiska Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

120 Sida 3 (4) tillägg till översiktsplaner (TÖP), exempelvis Askersund, Laxå och Lekebergs kommuners samverkan om LIS-områden. Regionförbundets bedömning är att attraktiva bostadslägen vid sjöar är en central faktor för att bidra till RÖP:ens mål och rekommendationer kring en levande landsbygd. Om målsättningar att inflyttningen ökar i alla länets kommuner ska kunna uppnås i konkret fysiskt planeringsarbete, måste kommunerna kunna ta tillvara sina styrkor, som bland annat ligger i sjöarnas och strändernas attraktivitet för boende, rekreation och utveckling av besöks- och turistnäring m.m. En noggrann, långsiktigt hållbar avvägning mellan strandskyddsutvidgning och olika andra samhällsintressen bör göras. En av de regionala rekommendationerna (för att nå en levande landsbygd) är att ha beredskap för att kunna möta lokal bärkraftig utveckling. Detta kan ske bland annat via framtagande av LIS-områden eller annan samhällsplanering i attraktiva landsbygdslägen. Regionförbundet gör bedömningen att en utvidgning av strandskyddet i vissa lägen kan komma i konflikt med landsbygdsutveckling om inte en noggrann, långsiktigt hållbar avvägning mot olika samhällsintressen görs. Det bör ske i en tidig och initierad dialog med berörda parter, främst med ansvariga för kommunal översiktlig planering, med syfte att underlätta hållbar regional utveckling i strandnära lägen. För en attraktiv och hållbar turist- och besöksnäring måste regionen värna om naturvärden. Ett annat inriktningsmål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) handlar om naturen som resurs för tillväxt inom turist- och besöksnäring. Genom satsningar på hållbar naturturism kan regionen profilera sig och få fler aktörer och ökad attraktionskraft. För att åstadkomma det måste naturvärden värnas med fokus på kvalitet. Detta går i linje med förslaget på utvidgat strandskydd avseende t.ex. de stora friluftområden vid Malingsbo-Kloten som är ett skogsoch sjölandskap med höga upplevelsevärden. Även för området vid Rammsjön, där Bergslagsleden passerar 300 meter från den nordöstra stranden, föreslås att strandskyddet utvidgas vilket Regionförbundet bedömer som positivt ur naturturistperspektiv och behovet av närrekreationsområden för länsbor. Utblick Regionförbundet anser att arbetet kring strandskyddsfrågor ska ses som en pågående dialog och process där prioritering mellan strandskyddets syften och landsbygdsutveckling kontinuerligt kan stämmas av med alla berörda. Kommunerna är genom sitt planmonopol, sina ambitioner och översiktliga planeringsarbete den viktigaste aktören för att regionen ska kunna nå ökad attraktivitet och målet om ökad inflyttning till länets alla kommuner. Kommunernas aktiva deltagande i dialog och process är ovärderlig och deras synpunkter ytterst viktiga för en långsiktigt hållbar utveckling inom det här området i regionens utveckling. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

121 Sida 4 (4) Sammanfattande bedömning Remissförslaget om utvidgat strandskydd behöver arbetas om med beaktande av de synpunkter som framförs av Regionförbundet och berörda kommuner. Regionförbundet ser fram emot en fortsatt dialog i ärendet. För Regionförbundet Örebro län Irén Lejegren Regionstyrelsens ordförande Kopia för kännedom till länets kommuner Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

122 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Hållbar samhällsplanering Dnr: Karin Wallin Sida 1 (1) Till Regionstyrelsen Yttrande över Strategi för tåg och expressbussar Förslag till beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag. Bakgrund Länstrafiken har skickat förslag till strategi för tåg och expressbussar på remiss under perioden 12 juni till 26 september Regionförbundet har deltagit i arbetet med framtagande av strategin. Förslaget till yttrande baseras på granskning mot bakgrund av antagen regional utvecklingsstrategi (RUS) och riktlinjer för regional översiktlig planering (RÖP), Länstransportplan (LTP) och regionalt trafikförsörjnings-program för kollektivtrafik (RTP). Förslaget till yttrande innehåller endast förslag på hur strategin kan göras tydligare. Förslaget innehåller inga synpunkter i sak, som till exempel förslag på ytterligare expressbusslinjer. Underlag för beslut Förslag till remissyttrande daterat Strategi för tåg och expressbussar För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Hållbar Samhällsbyggnad Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

123 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Hållbar samhällsbyggnad Remissvar Karin Wallin Dnr: Sida 1 (2) Till Länstrafiken Fredrik.eliasson@lanstrafiken.se Remissvar Strategi för tåg och expressbussar Inledning Strategi för tåg- och expressbussar bedömer Regionförbundet är ett väl genomarbetat och genomtänkt dokument som på ett bra sätt kan utgöra grunden för fortsatt arbete med utveckling av den regionala och storregionala kollektivtrafiken. Dessutom bedömer regionförbundet att strategin, tillsammans med regional utvecklingsstrategi, regional översiktlig planering och länstransportplanen, kan utgöra ett inriktnings- och måldokument i arbetet med den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Behov av förtydliganden, fördjupningar och konkretiseringar Strategin är kortfattad och lättläst, något som gör dokumentet tillgängligt och överskådligt, dock skulle några av de resonemang som förs i strategin kunna fördjupas. Strategin skulle ha kunnat innehålla någon typ av diskussion kring förhållningssätt till annan typ av trafik, övriga samhällsfunktioner och mål etc. Förslag på resonemang som skulle kunna utvecklas är: - Sidan under rubriken En kollektivtrafik av genomgående god kvalitet. Här redogörs för ett antal punkter som är viktiga för resenärens benägenhet att välja kollektivtrafiken. Här saknas en diskussion om det finns några speciella påverkansåtgärder som behövs, till exempel marknadsföring, testresenärsprojekt, möjlighet att göra s.k. parkeringsköp där till exempel en arbetsplats minskar antalet parkeringsplatser för att istället erbjuda sina anställda gratis eller subventionerade busskort, osv. - Sidan 23 under rubriken Underlätta hela resan. Här nämns vikten av enkelhet i bytet mellan kollektivtrafikens olika fordon och till anslutande kollektivtrafik. Regionförbundet önskar påpeka att det kan vara nog så viktigt med åtgärder som underlättar byte till andra transportslag, så som bil eller cykel, för att kollektivtrafiken ska väljas i alla fall som en del av resan. - Sidan under rubriken Principer för att öppna en ny station. Här nämns att det behöver ske en löpande samordning mellan kommunernas översiktsplanering och utvecklingen av kollektivtrafiken. Detta är mycket bra och ger grund för att samordna planering av bebyggelse och transporter. Det står också att kommunernas exploateringsplaner för potentiella stationslägen ska beaktas inför öppnandet av nya stationer. Sådana exploateringar kan i dagsläget vara svåra att Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

124 Sida 2 (2) genomföra på grund av buller eller andra störningar. Det bör därför uppmärksammas att sådana hinder kan förekomma. Alternativet till att göra denna typ av kompletteringar i texten är att beskriva de avgränsningar som använts i framtagandet av strategin. På sidan 7, stycke 3 beskrivs något som skulle kunna tolkas som strategins avgränsningar. Om detta är avgränsningen bör detta förtydligas och möjligen vidareutvecklas något. Metoden skapar möjligheter att arbeta proaktivt Strategin är framtagen genom metoden backcasting. Denna metod skapar förutsättningar för att se vilka åtgärder i form av infrastrukturinvesteringar och regional översiktlig planering som krävs för att genomföra strategin. Det bör därför förtydligas vilka åtgärder som krävs för att genomföra strategin. Redaktionella synpunkter Nedan följer ett fåtal synpunkter av redaktionell karaktär. - Till vissa illustrationer och bilder i strategin saknas källor, bland annat till första bilden på sidan På sidan 11, figurerna 4 och 5. Vilken enhet är det som avstånd anges i i figur 4? För vilken geografisk avgränsning gäller figur 4 och 5, Sverige i helhet, Örebro län eller annan avgränsning? Och för vilka arbetstagare gäller figur 4 och 5, samtliga, bara pendlare över kommungräns eller några andra? För Regionförbundet Örebro län Irén Lejegren Regionstyrelsens ordförande Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

125 Remisshandling Strategi för Tåg och expressbussar i Örebro län 0

126 1

127 Innehåll Inledning... 4 Mål 2030 och Hur påverkas vi av omvärlden?... 9 Dagens trafik och resande Framtidens trafik Infrastruktur och kapacitet

128 3

129 Inledning Bakgrund Denna strategi beskriver hur kollektivtrafiken med tåg och expressbussar kan utvecklas på lång sikt. I Örebro län är det ett uttalat mål att knyta samman Örebro med övriga kommunhuvudorter på ett bättre sätt. Det finns även en strävan att skapa tätare relationer med de större städerna i angränsande län. I den regionala utvecklingsstrategin lyfts framförallt Stockholm, Västerås, Eskilstuna och Karlstad fram som viktiga målpunkter, men det är också angeläget att stärka relationerna till Borlänge och Linköping. Örebro län har också antagit konkreta mål om hur transporternas klimatpåverkan ska begränsas. En gemensam strategi för att nå en bättre tillgänglighet och mer klimatanpassade transporter, är en satsning på kollektivtrafiken i de starka stråken. Att ge fler människor tillgång till en utbyggd tåg- och expressbusstrafik med korta restider, hög turtäthet och ett långsiktigt stabilt utbud, kan bidra både till mer integrerade arbetsmarknadsregioner och till att fler väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Antalet tågresor har i det närmaste tiofaldigats efter utbyggnaderna av Mälarbanan och Svealandsbanan under 1990-talet. Tåg i Mälardalen har också inneburit att det finns en samverkan kring biljetter och marknadsföring för tågtrafiken i Mälardalen. Utvecklingen av Tåg i Bergslagen har också inneburit ett kraftigt uppsving för tågresandet inom länet. Det finns fortfarande en stor potential att utveckla tågresandet. Busstrafiken har haft en mer modest utveckling. Bussarnas marknadsandel dalade kraftigt i samband med bilismens utveckling, och har legat på en låg, men stabil, nivå sedan mitten på 1960-talet. Men här finns en stor potential till ökat resande, bland annat genom utveckling av expressbussar. I utvecklingsstrategin för Örebroregionen finns våra gemensamma mål för hur vi vill att regionen ska utvecklas till 2030 beskrivna. I Regional översiktlig planering finns också en långsiktig målbild för hur kollektivtrafiken bör utvecklas beskriven. Tåg- och expressbusstrategin kan ses som en fördjupning av Regional översiktlig planering. Tåg- och expressbusstrategin ska ligga till grund för kommande Trafikförsörjningsprogram och prioriteringar i Örebro läns landstings verksamhetsplanering. Tåg- och expressbusstrafiken utgör stommen i länet kollektivtrafik. Den kompletteras därtill med ett stort utbud av regionbussar, stadsbussar och närtrafik. 4

130 Hur ska vi nå målet? För att nå målet föreslås en kraftig utbyggnad av tåg- och expressbusstrafiken. Mot bakgrund av den historiska resandeutvecklingen kan vi helt enkelt inte förvänta oss att resandet med kollektivtrafiken ska öka, om det inte sker en genomgripande utveckling av kollektivtrafiken. Idag är tågen på vissa linjer fullbelagda i högtrafik, samtidigt som järnvägens kapacitet för ytterligare tåg är begränsad. I andra relationer är turutbudet alltför litet och restiderna för långa för att kollektivtrafiken ska vara ett alternativ för fler resenärer. Slutligen finns det också relationer där det idag finns en utbyggd tågtrafik med hög turtäthet, där bilen trots detta är förstahandsvalet för merparten av pendlarna. Vi behöver således dels en strategi för hur vi med väl beprövade metoder, som högre turtäthet, kortare restider och styva tidtabeller, utvecklar trafiken. Dels en strategi för hur vi på andra sätt förmår fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. Processen Förslaget är framtaget med ledning av en politisk styrgrupp 1. Därtill finns en arbetsgrupp, med tjänstemän från Länstrafiken, Regionförbundet och Trafikverket. Information och samråd av arbetet har undervägs skett i olika nätverk och vid konferenser. I formella sammanhang har det skett avstämningar i samband med Länstrafikens kommundelsträffar samt vid den Regionala trafikberedningen (2 tillfällen). Arbetet har också presenterats vid konferenserna Framtidens kollektivtrafik samt Örebroregionens infradag. 1 Styrgruppen består av Jonas Karlsson (s) (ordförande), Solweig Oscarsson (s), Mats Gunnarsson (mp), Bo Rudolfsson (kd), Erik Johansson (fp), Alf Rosberg (m), Katarina Raneborn (v), Lars-Göran Zetterlund (c), samt Björn Sundin ((s), adjungerad Örebro kommun). 5

131 Mål 2030 och 2050 I Örebro län har det tidigare inte funnits någon långsiktigt strategi för hur den regionala tågtrafiken ska utvecklas. Konsekvensen har blivit har att man haft ett mer traditionellt och kortsiktigt förfarande för att utveckla trafiken, där man med utgångspunkt i den nuvarande situationen tagit små steg framåt och successivt anpassat sig efter kortsiktiga behov. Örebroregionen har nu antagit en regional utvecklingsstrategi som ger en förhållandevis tydligt ambitionsinriktning och mål för hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Landstinget har sedan antagit ett regionalt trafikförsörjningsprogram med tydliga mål. Den regionala utvecklingsstrategin har inget horisontår då målen ska vara uppnådda. Men i Regional översiktlig planering (som ger ett rumsligt perspektiv på RUSen) anges Trafikförsörjningsprogrammet anger 2020 som horisontår. Avseende transporternas klimatpåverkan finns konkreta målsättningar uppställda i Örebroregionens Energi- och klimatprogram. Med detta som utgångspunkten för denna strategi varit att kollektivtrafiken i högre grad behöver utvecklas för att vi ska nå de långsiktiga målen. Den metod som kommer vara vägledande är backcastingmetoden, dvs en metod där man börjar med att definiera ett framtida önskvärt tillstånd och därefter arbeta baklänges för att definiera de åtgärder som krävs för att nå det önskvärda tillståndet. Den grundläggande frågan i backcastingmetoden är: om vi vill nå ett visst mål, vilka åtgärder måste vi då vidta för att komma dit? Ett ytterligare argument för backcastingmetoden är att det är svårt att göra trovärdiga prognoser för resandet långt fram i tiden. 6

132 Samhällsmål: Aktiv regionförstoring och ett hållbart transportsystem Mål Resandemål: Tredubbling till 2030 Dimensionering av tågtrafik för att klara ökningen Behov av infrastruktur för att klara ökningen Medel Figur 1 visar relationen mellan mål och medel vid långsiktig planering av tåg- och expressbusstrafiken Tredubbling till 2030 En utgångspunkt i detta förslag har varit att vi behöver dimensionera den framtida tåg- och expressbusstrafiken för att klara tre gånger så många resenärer till år Detta bedöms vara nödvändigt för att klara en omställning till en hållbar regionförstoring där transportsystemets klimatpåverkan begränsas. Detta innebär att strategin utgår från de mål som finns uttalade till 2030, snarare än från de bekymmer och problem vi har idag. Strategin innehåller också en utblick till år Strategin utgår från de behov av kollektivtrafik som finns i Örebro län. Det innebär dock inte att strategin håller sig inom länets gränser. I förslaget föreslås tätare avgångar, kortare restider, ett väl utbyggt järnvägsnät, men också attraktivare tåg, bussar och väntmiljöer. Trafiken ska i första hand byggas ut där det finns störst resandeunderlag. Satsningarna ska bidra till så stor resandeökning som möjligt. Bakgrunden till detta resonemang är att kollektivtrafiken får effekt bara om den används. Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att tåg och expressbussar inte är lösningen på alla regionala persontransporter. Tågen och expressbussarna kommer också att kompletteras med ett stor utbud av regionbussar. I Örebro, Karlskoga och i viss mån Lindesberg finns stadstrafik. I delar av landsbygden finns närtrafik. Man ska också komma ihåg att kollektivtrafiken ska samordna resorna där det finns flera människor med liknande transportbehov. Det betyder också att bilen alltjämt är ett viktigt färdmedel på de platser där det inte finns ett tillräckligt stort resandeunderlag för att bygga ut en god kollektivtrafik. 7

133 Större och tätare arbetsmarknadsområden Läge 2030 efter åtgärder En förutsättning för att skapa en bättre arbetskraftsförsörjning, möjlighet till kvarboende på landsbygd och i mindre orter, ökande befolkning och fler jobb antas vara en fortsatt regionförstoring. Ett rimligt scenario till år 2030 är att det sker en regionförstoring så att även Lindesberg, Askersund och Laxå ingår i Örebros arbetsmarknadsområde. Karlskogas arbetsmarknad växer så att den även innefattar Kristinehamn. Kopparberg blir tätare integrerat med både Ludvika och Lindesberg. Vad är ett funktionellt arbetsmarknadsområde? En ort antas vara beroende av en annan ort om minst 20 procent av den sysselsatta nattbefolkningen pendlar till en specifik annan ort. En ort räknas som ett primärt centrum om den har en pendling från andra enskilda orter som överstiger 20 procent samt att utpendlingen till andra enskilda orter inte överstiger 20 procent. Ett sekundärt centrum är en ort som har en pendling från en pendling från en eller flera orter om minst 20 procent, samtidigt som orten har en utpendling till ett primärt centrum om mer än 20 procent. Figur 2 är hämtad från Regional översiktlig planering och visar arbetsmarknadsområdenas geografiska omfattning

134 Hur påverkas vi av omvärlden? Befolknings- och sysselsättningsutveckling Örebro län har idag en ökande befolkning. Samtidigt sker en återhämtning på arbetsmarknaden efter senare års tillbakagång. Emellertid är tillväxten i länet obalanserad. Strukturomvandling och urbanisering har under en lång tid lämnat tydliga avtryck i befolkningsoch sysselsättningsutvecklingen. Medan Örebro och ett begränsat omland haft en stark tillväxt, har övriga länet har en avsevärt svagare utveckling. Framskrivningen visar att befolkningen i Örebro län kommer att öka med cirka personer mellan 2010 och 2030, och med ytterligare personer till Men framskrivningen visar också att befolkningstillväxten i första hand kommer att ske i orterna Örebro, Kumla och Hallsberg med omnejd. Även sysselsättningen förväntas följa samma utveckling, men med en ännu snabbare koncentration till främst Örebro. Detta betyder också att underlaget kraftigt kommer att öka för den framtida tåg- och expressbusstrafiken. Ytterligare en faktor att väga in i detta är att med en väl utbyggd kollektivtrafik skapas bättre förutsättningar att bo kvar på landsbygden och i mindre orter. Kollektivtrafiken kan därför bidra till en mer balanserad befolkningstillväxt. En god tillgänglighet är också en förutsättning om det överhuvudtaget ska vara möjligt att klara arbetskraftsförsörjningen i alla delar av länet. Pendlingen ökar De pendlingsrörelser som vi kan se idag är en konsekvens av att människor bor på andra platser än de arbetar. Man kan också se en utveckling, där det tidigare var vanligt att människor flyttade i samband med byte av arbete. Idag är det vanligare att bo kvar och istället pendla till arbetet. En bidragande orsak till att pendlingen ökar är att arbetstillfällen i allt högre grad flyttas till de större städerna. Företag och verksamheter lokaliseras till större städer, där det finns god tillgång på kompetent arbetskraft och en stor marknad för tjänstenäringar. Detta genererar allt fler pendlingsresor från landsbygden och mindre tätorter in till de större städerna. Detta framgår också tydligt av kartan ovan. Det är också i de stråk där pendlingen ör störst som den största ökningen sker. De senaste 25 åren har pendlingen ökat i samtliga relationer med fler än 50 pendlare. 9

135 Figur 3: Arbetspendling i Mälardalen år Framskrivningar av pendlingsutvecklingen visar att pendlingen fram till 2030 och 2050 kommer att öka från Örebro till Stockholm, i dubbelriktat till Västerås och Eskilstuna samt till Örebro från länets övriga kommuner. (Stockholms läns landsting, 2013) Regionförstoring En konsekvens av den ökade pendlingen är en fortsatt regionförstoring. Begreppet regionförstoring kan förklaras som att det område inom vilket människor är beredda att pendla för att ta ett jobb, blir större 2. 2 Denna funktionella regionförstoring ska inte förväxlas med de diskussioner som emellanåt förs om att slå samman län och landsting för att bilda större administrativa regioner. 10

136 Regionförstoring antas vara en faktor som starkt bidrar till den regionala tillväxten. Forskning har visat att det i stort sett bara är de stora arbetsmarknadsregionerna som förmår att attrahera människor, kapital och verksamheter i sådan omfattning att det blir en positiv tillväxt. Små regioner förefaller endast i undantagsfall har konkurrensfördelar jämfört med stora regioner. (t ex Krugman, Fujita & Veneables, 1991). Samtidigt finns det forskning som visar att långvarig pendling över långa sträckor kan ha negativa sociala konsekvenser för både pendlaren och dennes familj. Det är också signifikant att långväga pendling påverkar pendlarens hälsa negativt. (Sandow 2011). Andra studier visar dock att de som pendlar längre sträckor med kollektivtrafik ofta är mer socialt aktiva än övriga när de kommer hem. Det antas bero på den vilopaus och egen tid som restiden ger. (Bjerkemo 2011). Detta ställer förstås krav på att kollektivtrafiken kan skapa kortare restider, och att hela resan ska vara smidig. Pendla i tid och rum Bidragande till den regionförstoring vi haft under senare år förstås de investeringar som skett i transportinfrastrukturen. Det har inneburit att restiderna kunnat kortas ner i många relationer. Men undersökningar visar också att regionförstoringen i än högre grad är en konsekvens av att människor är beredda att använda allt mer tid för att pendla. Figur 4 och Figur 5 visar att den genomsnittliga restiden har ökat mer än det genomsnittliga pendlingsavståndet Figur 4: Genomsnittligt avstånd mellan bostad och arbetsplats år 2001 respektive Källa: Trafikanalys RVU Sverige år min Restid till arbetsplats år min Restid till arbetsplats Figur 5 visar genomsnittlig restid mellan bostad och arbetsplats år 2001 respektive Källa: Trafikanalys RVU Sverige Klimatförändringar Transporterna står idag för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige. För att minska dessa krävs såväl åtgärder inom teknik, lagstiftning och planering. Men dessa åtgärder kommer inte vara tillräckliga. För att vi ska kunna nå målen behöver vi också ändra formen för vårt resande. Det behövs en omfattande övergång från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. 11

137 Vi når inte klimatmålen utan en ökad omställning till kollektivtrafik För att nå klimatmålen 2050 krävs en kombination av flera faktorer: ett transportsnålt samhälle, utvecklad samhällsplanering, teknikutveckling och en effektivare användning av transportsystemet. Men det kommer inte vara tillräckligt många fler bilresor behöver ersättas med kollektiva resor. Hälsa och livskvalitet Både individ och samhälle värderar hälsa allt högre och allt fler blir medvetna om vikten av beteendeförändringar i riktning mot ett hälsosammare liv. Forskning visar att kollektivtrafikresenärer generellt har mer energi över efter arbetsdagen och har en hälsosammare livsstil än bilpendlare. (SOU 2003:67). Men även om det finns en stor medvetenhet om detta, så har dessa trender än så länge blygsamma avtryck i det vardagliga livet. Bilresandet, såväl mätt i personkilometer som antal resor har under en lång tid haft en kraftig ökning, samtidigt som motsvarande siffror för kollektivtrafik, gång och cykel varit tämligen konstanta. 120,0 100,0 80,0 Bil/MC Buss Tåg/spårväg Inrikes flyg Gång/cykel/moped 60,0 40,0 20,0 0,0 Figur 6 visar utveckling av persontransporter i Sverige , miljarder personkm. Källa: Trafikanalys. 12

138 Dagens trafik och resande Pågående marknadsutveckling Den snabba tillväxten på resemarknaden har drivit fram en utveckling där marknaden för tågresor allt tydligare delas upp mellan olika trafikfunktioner. Från att järnvägen tidigare svarade mot samhällets baskrav på transporter har allt tydligare och mer marknadsanpassade trafikeringskoncept utvecklats. Ett tydligt steg i denna riktning var när SJ introducerade snabbtåget X2000 i början av 1990-talet. Snabbtågen har sedan dess inriktats allt mer mot sällanresenärer där betalningsstarka tjänsteresenärer utgör en viktig målgrupp. Utbyggnaderna av Mälarbanan och Svealandsbanan under andra halvan av 1990-talet möjliggjorde en satsning på regionaltågstrafiken. Resandet (mätt i personkilometer) med regionaltåg i Mälardalen ökade med nästan 200 % från 1997 till 2007 och regionaltåget utgör nu en självklar del i många arbetspendlares vardag. I Stockholms län, Östergötland, Skåne och Västra Götaland har även renodlade pendeltågssystem utvecklats och utgör där stommen i det lokala kollektivtrafiksystemet. Indelningen i olika trafikfunktioner möjliggör en anpassning till resenärernas behov. Ökad kundnytta leder till ökad efterfrågan och därmed även ett ökat resande. Avregleringen av marknaden för persontrafik kommer sannolikt att driva på utvecklingen ytterligare. De kommersiella aktörerna kan förväntas fokusera på de mest lönsamma stråken, vilket gör att samhällets ansvar för att planera och upphandla övrig trafik blir allt viktigare. Denna utveckling har varit tydlig i Mälardalen under en längre tid. SJ har i Mälardalen succesivt genomfört en marknadsanpassning av sin trafik och låtit samhället gå in och stödköpa den trafik som företaget inte längre anser vara lönsam. Kollektivtrafikens marknadsandel är stabil men låg Som framgått ovan ökar resandet kraftigt. Samtidigt har kollektivtrafikens marknadsandel av legat på en stabil men låg nivå. Marknadsandelen visar den omfattning som invånarna väljer att åka med kollektivtrafiken jämfört med bilen. I Örebro län uppgick kollektivtrafikens marknadsandel cirka 12 procent år 2012 (SKL, Öppna jämförelser Kollektivtrafik 2014). Stor resandeökning på den regionala tågtrafiken Samtidigt kan man notera att resandet med kollektivtrafiken tenderar att öka när man förbättrar trafiken i stråk med stort resande. Exempelvis har det skett mycket stora resandeökningar i stråket Örebro-Lindesberg-Kopparberg. Detta kan ses som ett resultat av att man infört regional tågtrafik, utökat trafikutbudet på den regionala tågtrafiken, samt att man tagit bort kravet på särskilda periodkort med tågtrafiktillägg. 13

139 Nuvarande tågtrafik Figur 7 illustrerar persontågtrafiken i och genom Örebro län år Genom länet passerar fjärrtågslinjer (både snabb- och InterCitytåg-linjer) mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Karlstad och även vidare mot Norge. Utöver fjärrtågen kan länets trafiksystem lite grovt delas in i sju regionaltågslinjer. Linjerna skiljer sig åt avseende bland annat funktion, turtäthet, trafikhuvudman och operatör vilket skapar ett delvis otydligt och svåröverskådligt trafiksystem. Figur 7: Tågtrafik i och genom Örebro län, 2014 Göteborg-Karlstad-Hällefors-Falun Linjeupplägget Göteborg-Karlstad-Hällefors-Falun trafikeras av TÅGAB. Trafiken drivs på kommersiell grund med tre dubbelturer tre dagar i veckan. Tätare trafikunder sommarmånaderna. Gävle-Örebro-Laxå/Mjölby Linjeupplägget Gävle-Örebro-Laxå/Mjölby trafikeras av Tåg i Bergslagen och är det tågupplägg som har flest dagliga tågturer genom Örebro län. Högst trafikerad är sträckan Örebro - Hallsberg med 28 dubbelturer per vardagsdygn, vilket innebär ungefär två dubbelturer per timme under stora delar av trafikdygnet. Linjeuppläggets stomme kan delas upp i tre delupplägg. Dessa är: Gävle och Mjölby, via Borlänge och Örebro, 14

140 Gävle och Hallsberg via Fagersta och Örebro, Örebro och Laxå. Dock finns det ett stort antal avgångar som enbart trafikerar delar av de olika stomuppläggen, exempelvis enbart mellan Örebro-Borlänge, Gävle-Örebro, Borlänge-Mjölby och Örebro- Hallsberg. Dessutom finns det tåg som trafikerar kombinationer av de olika stomuppläggen som till exempel mellan Gävle och Laxå. Utöver detta körs en dubbeltur hela vägen mellan Gävle och Karlstad via Fagersta och Örebro. Stockholm-Västerås-Hallsberg(-Göteborg) Linjeupplägget Stockholm-Västerås-Hallsberg(-Göteborg) trafikeras av SJ och är efter upplägget Gävle-Örebro-Laxå/Mjölby det upplägg med flest dagliga tågturer genom Örebro län. Trafikupplägget drivs i nuläget på kommersiell grund och består i princip av en dubbeltur per timme under hela trafikdygnet mellan Stockholm och Hallsberg. Varannan timme körs tågen också till och från Göteborg. Stockholm-Eskilstuna-Hallsberg Linjeupplägget Stockholm-Eskilstuna-Hallsberg består av tre dagliga tågturer. En av turerna är ett snabbregionaltåg med avgång på morgonen från Hallsberg och som via Kumla, Örebro södra och Örebro C samt Eskilstuna kör direkt till Stockholm. De två övriga tågen trafikerar motsatt riktning med ett flertal uppehåll på vägen På eftermiddagen trafikeras relationen Stockholm-Örebro och på kvällen relationen Stockholm-Hallsberg. För att resa mellan Örebro och Eskilstuna övriga tider på dygnet måste resenärer ta tåget mot Västerås och byta i Arboga för vidare resa mot Eskilstuna. Mariestad-Örebro Linjeupplägget Mariestad-Örebro körs på uppdrag av Västtrafik. Totalt består 2014 års upplägg av tre dagliga dubbelturer till och från Örebro län, varav två dubbelturer trafikeras till och från Örebro C. En av de dagliga turerna går enbart till och från Hallsberg. (Charlottenberg-)Karlstad-Kristinehamn-Örebro Linjeupplägget (Charlottenberg-)Karlstad-Kristinehamn-Örebro har sin huvudsakliga tyngdpunkt mellan Charlottenberg och Kristinehamn, där den dagliga tågtrafiken är omfattande och består av tiotalet dubbelturer per dygn. Från Kristinehamn vidare till och från Örebro körs enbart tre dubbelturer per dygn. Dessa tre dubbelturer samfinansieras av Värmlandstrafiken och Örebro läns landsting och har inom Örebro län uppehåll i Degerfors, Hallsberg, Kumla, Örebro Södra samt Örebro Central. En av dessa dubbelturer körs hela vägen mellan Gävle och Karlstad via Fagersta och Örebro. Karlstad-Laxå-Göteborg Linjeupplägget Karlstad-Laxå-Göteborg körs av TÅGAB. Totalt består 2014 års stomupplägg av en daglig dubbeltur mellan Karlstad via Degerfors och Laxå till och från Göteborg. På fredagar förstärks linjen dessutom med ytterligare en dubbeltur. Stockholm-Katrineholm-Hallsberg Linjeupplägget Stockholm-Katrineholm-Hallsberg vilket även är kallat Sörmlandspilen körs av SJ på uppdrag av MÄLAB. Totalt består trafiken en vanlig vardag av tio dubbelturer 15

141 mellan Stockholm och Hallsberg med ett flertal uppehåll på vägen. Utöver detta körs även en morgontur enbart mellan Katrineholm och Hallsberg. Hallsberg är den enda stationen inom Örebro län på vilken tågen tillhörande detta upplägg gör uppehåll på. Restidsjämförelser Forskning har visat att benägenheten att pendla i mycket hög grad styrs av restiden. Restider upp till 20 minuter har mycket liten påverkan på pendlingsbenägenheten. Benägenheten att pendla avtar kraftigt när restider överstiger 45 minuter. För att en kollektivtrafikresa ska vara konkurrenskraftig i jämförelse med en bilresa krävs ofta att restiden med kollektivtrafik är kortare. Detta bland annat för att kompensera för den tid resenären får lägga på anslutningsresor och väntetid. I trafikförsörjningsprogrammet har målet för restidskvoten, det vill säga restiden med kollektivtrafik dividerat med restiden för bil i samma relation, satts till 0,8. För relationer med expressbussar har målet om restidskvot satts till 1,2. Restidsjämförelsen i Tabell 1 visar att målet redan i dag är möjligt att nå i ett flertal relationer. För att uppnå ett ökat tågresande i de relationer där restidskvotsmålet redan är uppnått är det sannolikt bättre att satsa på förbättrad trafikstruktur (t.ex. taktfast tidtabell) och ökad turtäthet än att satsa på snabbare förbindelser. Tabell 1 visar dagens restider till Örebro Central med tåg alternativt buss respektive bil samt restidskvoten mellan tåg/buss och bil. För tågen och bussarna har den avgång med kortast restid valts. Källor: Resrobot och Google Maps. Tåg/buss Bil Restidskvot Hallsberg 00:17 00:25 0,68 Lindesberg 00:28 00:36 0,78 Eskilstuna 00:50 01:03 0,79 Laxå 00:31 00:39 0,79 Västerås 00:50 01:02 0,81 Stockholm 01:50 02:09 0,85 Nora 00:35 (exp. buss) 00:29 1,20 Borlänge 02:00 02:05 0,96 Linköping 01:46 01:46 1,00 Karlstad 01:25 01:21 1,05 Askersund 00:55 (buss) 00:40 1,38 Hällefors 01:10 (exp. buss) 01:04 1,09 Karlskoga 00:47 (buss) 00:38 1,24 Man bör dock ha klart för sig att kollektivtrafikresorna också förutsätter anslutningsresa och ett eller flera byten. Detta gör att restidskvoten i praktiken blir högre i samtliga relationer. Men också detta påverkas av resans längd och karaktär. För långa och regionala kollektivtrafikresor blir förflyttningstiden till hållplats och väntetiden liten i förhållande till åktiden. Omvänt blir förflyttnings- och väntetid lång i förhållande till restiden för korta resor, 16

142 varvid det blir svårt att åstadkomma reellt låga restidskvoter jämfört med bilen. (Homberg 2008) Hallsberg-Örebro C har den lägsta restidskvoten i jämförelsen samtidigt som utbudet räknat i antal avgångar är högt (upp till sex tåg per timme). Även restidskvoten i relationen Laxå Örebro ligger i nivå med det utpekade målet. Trafiken i denna relation saknar dock en tydlig struktur och turtätheten varierar kraftigt över dygnet. Till Eskilstuna och Västerås är restidskvoten i nivå med måltalet. Utbudet är dock begränsat till enstaka avgångar per dag direkt till och från Eskilstuna. Till Borlänge tar det ungefär lika lång tid att åka med tåg som det gör med bil. Utbudet består av ett tåg per timme under större delen av trafikdygnet. Lindesberg trafikeras av samma tåglinje och har därmed även samma utbud. Restidskvoten till/från Lindesberg för resor in till och från Örebro är dock betydligt bättre och når redan idag det uppsatta målet. Mellan Örebro och Stockholm nås inte målet för restidskvoten. Avståndet, knappt 20 mil, i kombination med den begränsade framkomligheten på vägarna i Stockholmsregionen ger dock tåget en tydlig konkurrensfördel. Även till Linköping ger avståndet, drygt 12 mil, tåget en konkurrensfördel emot bilen. Resan med tåg kräver dock ett byte i Mjölby. Utbudet av tågresor är dessutom begränsat till ett fåtal turer per dag vilket ytterligare minskar tågets konkurrensmöjligheter. Till Nora går det i nuläget ingen tågtrafik och restiden är som bäst i nivå med bilrestiden. Utbudet är förhållandevis bra med fyra bussar per timme i högtrafik. Två av dessa har dock en något längre restid (44 jämfört med 35 minuter). Mellan Örebro och Askersund nås inte restidsmålet. Avståndet om 50 km och den förhållandevis långa restiden och låga turtätheten med buss, gör att bilen har en stor konkurrensfördel. Expressbuss är inplanerad till 2015 Till Hällefors ligger restidskvoten väl under målet. Utbudet av expressbussar är dock begränsat. Övriga bussar har avsevärt längre restider. Mellan Örebro och Karlskoga är restidskvoten i nivå med måltalet. Etablering av en renodlad expressbuss skulle dock innebära att det är möjligt att minska restidskvoten ytterligare. Detta skulle stärka bussen konkurrensfördel framför bilen. Anslutande resor och avstånd till tåg- och expressbusstrafiken För att tåg- och expressbusstrafiken ska komma till nytta för så många resenärer som möjligt, förutsätts att det finns en väl utbyggd struktur för anslutande resor. Det kan handla om att närtrafik och regionbussar behöver anpassas till tågen och expressbussarnas avgångar. Men det är också angeläget att det finns en samordning med infrastrukturen för cyklister och fotgängare. I praktisk planering pratat man ofta om restidströsklar. Man kan se att benägenheten att gå eller cykla till hållplatsen faller snabbt efter cirka 10 minuters gång- eller cykeltid. Detta påverkas dock av kollektivtrafikens standard och egenskaper. Det lönar att gå 17

143 en bit extra för att i gengäld få välja på fler linjer med hög turtäthet och korta restider. Längre avstånd mellan hållplatserna utmed linjen ger färre stopp, kortare restider och i förlängningen fler resenärer. (Bjerkemo 2011). Detta är därför en viktig princip vid utformningen av expressbusslinjerna. Pendlarparkeringar är också ett viktigt komplement, särskilt till tågstationer och hållplatser med ett glest omland som är svåra att försörja med matartrafik. Stationsnärhetsprincipen I ett samhälle där resande utgör en allt mer betydande inslag i människors vardag, blir det påtagligt att områden närmast stora knutpunkter i kollektivtrafiken är strategiskt mycket viktig mark. Forskning visar att om man nyttjar marken i stationsnära lägen på rätt sätt, så kan det skapa en kedja av ömsesidiga nyttor. Det innebär att människor får närmare till jobb och bostad, möjlighet att uträtta ärenden på väg till eller från stationen. Människor får en effektivare reskedja och fler åker kollektivt. Detta ger i sin tur ett ökat underlag för servicenäringar samt stationens roll som knutpunkt i staden stärks. Som nämnts tidigare så upplevs 10 minuter som en acceptabel gång- eller cykeltid till stationen/hållplatsen. Studier visar också att bortaänden av kollektivtrafikresan är viktigast. det gäller både närhet till arbetsplatser och service, och tydlig information om var målet finns för fortsatt färd (Rystam 1998). Stationsnärhetsprincipen har sedan lång tid varit framträdande i bland annat Köpenhamns stadsplanering. Ett aktivt resande Det finns ett en tydlig resenärstrend mot ett mer aktivt resande. Det innebär att man använder restiden för avkoppling, produktivt arbete, socialt umgänge eller annan form av förströelse. Avkoppling är den vanligaste aktiviteten. Att arbeta eller studera är mindre utbrett, men är betydelsefullt och tar det mesta av tiden för de som gör det. (Fahlén m fl 2010). De som arbetar och studerar ombord på bussen eller tåget värderar också sin tid högre och är mer nöjda med kollektivtrafiken än de som använder restiden mer passivt. (Bjerkemo 2011). Möjligheten till ett aktivt resande är kanske också en av de största konkurrensfördelarna kollektivtrafiken har gentemot bilen. En viktig strategi är därför att såväl tågens som expressbussarnas interiör så att det medger goda möjligheter för avkoppling, studier och arbete, etc. En kollektivtrafik av genomgående god kvalitet Inom utvecklingsprojektet HiTrans (2005) redovisas ett stort antal studier, vilka pekar på att ett samlat paket av åtgärder är betydligt effektivare än enskilda åtgärder. Det räcker helt enkelt inte att enbart sänka biljettpriserna, korta restiderna eller höja parkeringsavgifter som enskilda satsningar. Studierna visar att bilister som säger att de skulle lämna bilen om det vore billigare att åka kollektivt, inter för så i alla fall. Avgörande för att förmå fler att resa 18

144 kollektivt är ett bättre utbud och högre kvalitet, samtidigt som kollektivtrafikens användbarhet för konsumenten kraftigt förbättras. Det senare ställer inte minst krav på en god samordning mellan trafikplanering och övrig samhällsplanering. HiTrans sammanfattar att det som främst påverkar resenärernas benägenhet att välja kollektivtrafiken är följande: - Pålitlighet - Turfrekvens - Information, inte nödvändigt i realtid, men bra info på bytespunkter - Rimliga biljettpriser - Hållplatser med hög tillgänglighet - Trygghet, säkerhet på bytespunkter och under resa. Det är därför viktigt att satsningen på tåg och expressbussar inte blir ett enskilt projekt. För att det ska få önskvärd effekt behöver det samordning med utveckling av informationssystem, hållplatser, taxestrategi, etc. 19

145 Framtidens trafik Principer för framtida trafikering För att få ut så mycket som möjligt av varje investerad krona i tågtrafik måste tåget utnyttjas på ett effektivt sätt. Ett generellt antagande för tåg som transportslag är att det ska transportera stora flöden över längre avstånd. Samma princip ska vara gällande för expressbussarna. Avviker behovet från detta bör andra alternativa transportslag övervägas. Det som avgör vilket transportslag som passar bäst vid en viss given situation är förhållandet mellan kostnader (bland annat infrastruktur, fordon och drift) och intäkter (bland annat biljettintäkter, miljövinster och arbetsmarknadseffekter). Typiskt för tåg är då höga kostnader, men rätt använt och med tillräckligt högt resande finns även en potential att ge stora nyttor. Över kortare avstånd utgör ofta anslutningstid och väntetid en förhållandevis stor del av den totala restiden. Det innebär till exempel att pendeltågssystem bör ha en hög turtäthet. Över längre avstånd kommer andra faktorer att påverka valet av färdmedel och turtätheten är då inte lika viktig. Istället anges då ofta komforten och möjligheten att arbeta under resan som skäl för att välja tåget framför bilen. Ytterligare en konkurrensfaktor är naturligtvis restid, vilken primärt styrs av banans eller vägens tillåtna hastighet och antal uppehåll på vägen. Varje uppehåll innebär ett restidspåslag för de resenärer som inte ska kliva av eller på. En grundregel är att tillkommande nytta ska överskrida förlorad nytta. En svårighet är då att värdera de lokala samhällsnyttor som tågtrafiken kan bidra till. Satsningar för att utveckla tåg- och expressbusstrafiken ska styras hur de påverkar de mål som finns uppsatta. Därtill bör det beaktas vilka medel som står till förfogande. Utvecklingsstegen för tåg- och expressbusstrafiken kommer därför att bedömas med utgångspunkt i följande parametrar: I vilken utsträckning bidrar den enskilda satsningen till regionförstoring? I vilken utsträckning bidrar den enskilda satsningen till att fler väljer kollektivtrafiken framför bilen? Finns det tillräcklig bankapacitet för att klara trafikutvecklingen? (För satsningar i närtid bör tillgänglig kapacitet i hög grad vara styrande för ambitionsnivån, medan för satsningar på längre sikt bör ambitionsnivån vara mer oberoende av dagens kapacitet) Vilken kostnadstäckning bedöms trafiken ha? 20

146 Principer för trafikprodukter Pendeltåg Pendeltågen syftar huvudsakligen till att användas för dagliga resor inom länet. Arbetspendling på morgon och eftermiddag är dimensionerande för utbudet. Pendeltågen används i första hand för resor i intervallet 5-50 kilometer eller restider upp till cirka 30 minuter. Tågen gör täta uppehåll, vilket gör att genomsnittshastigheten är förhållandevis låg. Detta kompenseras till viss del genom den höga turtätheten. Pendeltågens marknadsandel, framförallt på resor till och från Örebro, antas bli hög. Trafikkostnaderna för pendeltågen behöver sannolikt till stor del täckas med subventionering Regionaltåg Regionaltågstrafiken syftar till att användas för både daglig pendling och sällanresor över lite längre avstånd och där flertalet av de större målpunkterna ligger utanför länet. Regionaltågen nyttjas i första hand för resor i avståndsintervallet kilometer. Tågen är därmed viktiga både för regionförstoring och för möjligheten att nå andra arbetsmarknader. Pendlingen är dimensionerande för utbudet vilket gör att turtätheten totalt sett är högre på morgonen och eftermiddagen. Över lite längre avstånd, till exempel mellan Örebro och Stockholm eller mellan Örebro och Linköping samt under dagtid sker fler sällanresor. De kan utgöras av till exempel tjänsteresor eller veckopendling. Då åktiden normalt är längre än för resor med pendeltågen, ska regionaltågen ha sådan komfort att det är möjligt att exempelvis är möjligt att arbeta, studera eller koppla av under resan. Regionala snabbtåg Liksom för regionaltågen syftar de regionala snabbtågen att användas för både daglig pendling och sällanresor över lite längre avstånd och där flertalet av de större målpunkterna ligger utanför länet. Till skillnad från regionaltågen stannar de regionala snabbtågen endast i de större städerna. Detta för att möjliggöra korta restider mellan de största målpunkterna. Pendling och tjänsteresor är dimensionerande för utbudet vilket gör att turtätheten totalt sett är högre på morgonen och eftermiddagen. De regionala snabbtågen ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Det ska vara möjligt att resa med de färdbevis som tillhandahålls av kollektivtrafikmyndigheterna längs linjerna. De regionala snabbtågen antas ha hög självfinansieringsgrad. Fjärrtåg Trafiken drivs helt på kommersiella grunder och går mellan större orter med ett inbördes avstånd på mil. Glesare uppehållsbild och högre fordonsprestanda gör att restiderna blir kortare än för övrig tågtrafik. Tågen utnyttjas nästan uteslutande av sällanresenärer och betalningsstarka affärsresenärer är en viktig målgrupp. Turtätheten i Figur 10 är en uppskattning av marknadens utveckling efter framtida resandebehov. 21

147 Framtidens expressbussar Dagens landsortsbussar har under många år haft en stabil men låg marknadsandel. För att nå nya resenärer krävs nya grepp. Framtidens expressbussar ska: Komfort som tåget möjlighet för arbete, studier, etc. Trafikeras som tåget få stopp, gen linjesträckning och hög medelhastighet Expressbussar Expressbussarna syftar huvudsakligen till att användas för dagliga resor inom länet och till målpunkter utanför länet. Arbetspendling på morgon och eftermiddag är dimensionerande för utbudet. Expressbussarna används i första hand för resor i intervallet 5-50 kilometer. Expressbussarna trafikeras enligt principen få hållplatser och gen linjesträckning. Expressbussarna ska hålla en motsvarande komfort som regionaltågen, för att bland annat möjliggöra att man nyttjar restiden för arbete. Tåg/expressbuss Bilderna illustrerar ett normalt förhållande mellan bil och tåg/expressbuss På kortare avstånd är turtätheten viktig för att öka tågets och expressbussens konkurrenskraft På längre avstånd är hastighet viktig Tåg/expressbuss Slutsats: Onödiga stopp ska i alla lägen undvikas Det är viktigt att renodla trafikfunktionerna Tåget/expressbussen är inte lösningen i alla lägen Möjliga restidsvinster till 2030 och där bortom Regionförstoring innebär att lokala arbetsmarknader växer samman. Sker genom att människor pendlar över längre avstånd. Men för att detta ska vara hållbart ur ett socialt och hälsomässigt perspektiv, är det viktigt att vi får denna effekt genom kortare restider, snarare än att människor uppoffrar mer tid för att pendla. Figur 8 visar möjliga restider med 22

148 expressbussar samt region- och pendeltåg till 2030 och därbortom. Figur 8 visar möjliga restider med den regionala tåg- och expressbusstrafiken till 2030 och där bortom Underlätta hela resan Samhället har i mer än 50 år underlättat bilresandet. Bilens flexibilitet gör det enkelt att resa från dörr till dörr. För att fler ska välja att resa kollektivt är det viktigt att hela resan upplevs som enkel och att den fungerar från start till mål. Hela reseupplevelsen behöver förbättras för dem som reser kollektivt. Några viktiga strategier är följande: Information: Åtgärder som gör det lätt att få fram information om kollektivtrafikens utbud med mera. Tillgänglighet: Som en del av den kommunala samhällsplaneringen krävs åtgärder som gör det lätt att ta sig till hållplatser, knutpunkter och stationer. Vidare stöds tillgängligheten till kollektivtrafiken genom att kommunerna förtätar i kollektivtrafiknära lägen. Trygghet: Åtgärder som leder till att resenären känner sig trygg och säker vid hållplatsen. Enkelhet: Åtgärder som underlättar byte mellan kollektivtrafikens olika fordon och till anslutande kollektivtrafik. 23

149 Principer för att öppna en ny station För att kollektivtrafiken ska ha betydelse för de mål som finns uppställda är det viktigt att den kan ge så korta restider som möjligt, till som många människor som möjligt, så ofta som möjligt. Fler tågstopp kan innebära längre restider mellan de större noderna, samtidigt som det skapar möjlighet till en god trafikförsörjning för fler resenärer. Grundregeln i denna strategi är att nya stationer endast ska öppnas om de bedöms kunna ge ett positivt nettotillskott av resenärer. Följande huvudkriterier ska beaktas: Nettoresandet på den aktuella linjen ska öka. Restidskvoten i tunga resrelationer ska vara konkurrenskraftig Tågtrafikens och infrastrukturens kostnadseffektivitet ska beaktas En bra kollektivtrafik kan också skapa attraktiva utbyggnadsområden där de boende självmant väljer kollektivtrafiken. Exploatering i stationsnära lägen kan ge ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken. Kommunernas exploateringsplaner för potentiella stationslägen ska därför beaktas inför öppnandet av nya stationer. Det behöver ske en löpande samordning mellan kommunernas översiktsplanering och utvecklingen av kollektivtrafiken. När det gäller hållplatser för expressbussarna gäller att nyttja bussarnas fördel framför tågen. Det kan därför vara aktuellt med flera hållplatser inom tätbebyggda områden. Samtidigt är det angeläget att de tre kriterierna ovan beaktas. Nya stationer till 2030 I olika sammanhang har det förts diskussioner om att etablera nya tågstationer. Nedan förs ett resonemang kring hur olika möjliga nya stationslägen kan uppfylla ovanstående kriterier. Även andra möjliga stationslägen har diskuterats. Nedanstående text ska ses som en idéinriktning. I samtliga fall kräver etablering av nya stationslägen ytterligare utredningar Nora har störst potential att bidra till utpekade mål. Tågtrafik skulle bland annat innebära kraftigt sänkta restider, ökad tillgänglighet på arbetsmarknaden och ökat resande med kollektivtrafik. Det kommer dock att bli kostsamt att rusta upp befintlig bana mellan Nora och Ervalla, vilket påverkar kostnadseffektiviteten negativt. Även Hovsta bedöms ha goda möjligheter att bidra positivt till måluppfyllelsen framförallt genom att bidra till en tätare region och ett ökat kollektivtrafikresande. Samhället ligger däremot förhållandevis nära Örebro, vilket gör att det kan bli svårt att vinna över resenärer från bil till tåget. Det blir därför viktigt att tåget får en hög turtäthet. Det kan skapas genom att tåg från båda pendeltågsbenen göra uppehåll i Hovsta (totalt 4 tåg i timmen år 2030). Turtätheten hänger dock samman med upprustningen av Norabanan. Örebro kommun driver för närvarande ett projekt med syfte att etablera stationen. Ett stationsuppehåll i Vedevåg har sannolik begränsad påverkan på resandet längs linjen. Emellertid är en viktig trimningsåtgärd på banan att skapa möjlighet för tågmöte i Vedevåg. Detta gör att tåget i alla fall behöver göra ett kort uppehåll i Vedevåg. Det skulle skapa ett mervärde för de boende i Vedevåg om det samtidig gavs möjlighet att nyttja tåget. 24

150 Nya stationer till 2050 Östansjö och Vretstorp är två förhållandevis små orter. Tågstationer i dessa orter för regionaltågen skulle innebära sämre restidskvot mellan de större stationerna. En konsekvens av detta skulle kunna bli en nettominskning av resandet, snarare än en ökning. Vidare är kapacitetssituationen längs Västra stambanan redan idag besvärlig, vilket gör att nya uppehåll kommer att bli svåra att tidtabellägga samtidigt som de riskerar att påverka övrig trafik på ett negativt sätt. Östansjö och Vretstorp bedöms därför vara möjliga tågstationer när det finns ett tredje spår på denna del av Västra stambanan. Stationerna bör endast nyttjas av pendeltågen. Etablering av tågstation i Mosås skulle på motsvarande sätt som Hovsta kunna bidra till måluppfyllelsen. Det förutsätter dock att den exploateringspotential som följer av en tågstation också nyttjas fullt ut. I dagsläget bedöms det dock inte finnas spårkapacitet för tåguppehåll i Mosås. Tåguppehåll förutsätter ett förbigångsspår, vilket kan bedömas som en rimlig kapacitetsförbättring bortom Mosås bör endast trafikeras med pendeltåg. Det korta avståndet till Örebro förutsätter en hög turtäthet. Tågstation i Pålsboda skulle kunna vara tänkbart för att öka resandeunderlaget på Sörmlandspilen. Mot bakgrund av nuvarande pendling till och från Pålsboda skulle det i första hand vara intressant om Sörmlandspilen förlängs till Örebro. I dagsläget är dock ytterligare tåguppehåll på Västra stambanan problematiska ur kapacitetssynpunkt. Om tåguppehåll i Pålsboda är aktuellt, är det först efter öppningen av Götalandsbanan. När Nobelbanan är klar skulle ett tågupphåll i Karlskoga i mycket hög grad kunna bidra till måluppfyllelsen. Karlskoga bör i ett sådant läge trafikeras med både regionaltåg och pendeltåg. Flera stationslägen har diskuterats i detta sammanhang. Om tågen i mesta möjliga mån ska kunna bidra till regionförstoring och överflyttning från bil, är det angeläget att stationen har ett centralt läge i Karlskoga. När Nobelbanan är klar är det också fruktbart att se över möjligheterna att åter ta järnvägen mellan Karlskoga och Degerfors i bruk. En station för pendeltåg i Degerfors skulle bidra till att ytterligare knyta samman arbetsmarknaden i Degerfors med Kristinehamn, Karlskoga och Örebro. För att tågtrafiken ska kunna vara ett attraktivt alternativ för så många som möjligt, är ett centralt stationsläge en förutsättning. Som ett led i utvecklingen av tågtrafik på Nobelbanan skulle även etablering av en tågstation i Vintrosa/Lanna/Fjugesta 3 bidra till måluppfyllelsen. En sådan satsning skulle kraftigt kunna bidra till en överflyttning från bil till kollektivtrafik. För att en sådan satsning ska ha god effekt förutsätts dock en exploatering av tät bebyggelse i stationsnära läge. Trafikbilder 2020, 2030 och 2050 Som tidigare nämnts finns det en målbild presenterad i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Trafikbilderna nedan beskriver hur tåg- och expressbusstrafiken behöver utvecklas för att det ska vara möjligt att nå målen. Märk väl att trafikbilderna inte är ett 3 Beroende på banans sträckning. I dagsläget är banans reservat ännu inte fastställt. 25

151 åtagande från landstingets sida, utan endast ska betraktas som en viljeinriktning som ligger till grund för kommande beslut. Bilderna är oberoende av dagens operatörer och trafikprodukter. Vi har valt att redovisa trafiken för tre olika årtal. År 2020 antas etableringen av det nya regionaltågssystemet i Mälardalen (MÄLAB:s Trafikplan 2017) vara utbyggd enligt etapp är också ett målår för den gemensamma trafiksatsning som sker inom Tåg i Bergslagen är horisontår för utvecklingsstrategin för Örebroregionen är också horisontår för den gemensamma målbild för regionaltågstrafiken som man håller på att ta fram inom En Bättre Sits. Utöver dessa år redovisas också en trafikbild för Denna trafikbild ska närmast ses som en idéskiss för hur trafiken skulle kunna utvecklas när några större infrastruktursatsningar antas vara utbyggda. Figur 9: Trafikbild Turtäthet i högtrafik uppdelat på trafikfunktioner. (Siffrorna avser tidsintervall mellan avgång i högtrafik). Pendeltågen, regionaltågen, de regionala snabbtågen samt expressbussarna ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar. 26

152 Figur 10: Trafikbild Turtäthet i högtrafik uppdelat på trafikfunktioner. (Siffrorna avser tidsintervall mellan avgång i högtrafik). Framtida trafik 2030 stråk för stråk I det följande görs en beskrivning av trafikutvecklingen stråk för stråk. (Se även trafikbilderna ovan). För samtliga länsgränsöverskridande stråk gäller att nedanstående beskrivningar utgår från Örebro läns behov. Turtätheten kan behöva förtätas eller utglesas på delsträckor utanför Örebro län. Örebro Karlstad I detta stråk behöver det ytterligare utredas om det i framtiden ska ske en utveckling av tågtrafiken eller en utveckling av busstrafiken. I nuläget trafikeras sträckan med tåg. Ett alternativ som finns idag är också regionbuss Örebro-Karlskoga samt Karlskoga- Kristinehamn-Karlstad. De alternativ som bedöms realistiska är att antingen etablera en genomgående expressbusslinje mellan Örebro och Karlstad (såsom framgår av Figur 10), eller att öka turtätheten på den befintliga regionaltågslinjen. Här finns en avvägning mellan restid och turtäthet, där tåget bedöms kunna ge kortare restider och bussen högre turtäthet. Parallellt med expressbuss- alternativt tågtrafiken körs regionbuss Örebro-Karlskoga i 30- minuterstrafik, med samma uppehållsbild som idag. En expressbusslösning skulle kunna skapa en attraktivare trafiklösning på delsträckorna Örebro-Karlskoga respektive Karlskoga-Kristinehamn-Karlstad. 27

153 För att kunna trimma restiderna förutsätts att bussarna kör i 100 km/h. Det krävs därtill framkomlighetsåtgärder för bussarna i framförallt Örebro och Karlstad. Det kan handla om bussprioritering vid trafiksignaler, men även busskörfält. Man bör även se över möjligheten att etablera en hållplats i Kristinehamn i anslutning till E18. Degerfors Karlskoga I stråket etableras en expressbusslinje. Linjen ska medge smidigt byte i Karlskoga till expressbussen mellan Örebro och Karlstad. Inriktningen till 2030 är 30-minuterstrafik i högtrafik 60-minuterstrafik övrig tid. Parallellt med denna trafik körs regionbuss Degerfors- Karlskoga i 30-minuterstrafik högtrafik 60-minuterstrafik övrig tid, med samma uppehållsbild som idag. Hällefors Nora - Örebro Hallsberg Sträckan Hällefors - Örebro får en utökad expressbusstrafik till 60-minuterstrafik hela trafikdygnet. Även om den faktiska restiden med buss och byte till tåg i Nora kan bli kortare, bedöms en genomgående expressbusslinje vara en attraktivare lösning. Parallellt med denna trafik finns dock även regionbuss mellan Hällefors och Nora med bytesmöjlighet till pendeltåg. För att kunna trimma restiderna förutsätts att bussarna tillåts köra 100 km/h där så är möjligt. Mellan Nora och Örebro ersätts dagens expressbusstrafik med pendeltåg. Pendeltåget fortsätter från Örebro ner till Hallsberg. Trafiken förutsätter investering i upprustning av järnvägen mellan Nora och Ervalla. När banan kan tas i drift är inriktning 60-minuterstrafik. Till 2030 är inriktningen 30-minuterstrafik i högtrafik och 60-minuterstrafik under övriga trafikdygnet. Jämfört med buss halveras nästan restiden på sträckan Nora Örebro (från cirka 40 min till cirka 25 min) vilket bedöms bidra till ett kraftigt ökat resande. I kombination med övrig trafik kommer Hovsta station att försörjas med 15-minuterstrafik i högtrafik till år Örebro Askersund Dagens expressbusstrafik utvecklas till 30-minuterstrafik i högtrafik och 60-minuterstrafik övrig tid. Parallellt med expressbusstrafiken finns regionbusstrafik i hela stråket, som innebär längre restid och byte. För att kunna trimma restiderna förutsätts att bussarna tillåts köra 100 km/h där så är möjligt. Det krävs därtill framkomlighetsåtgärder för bussarna i Örebro. Det kan handla om bussprioritering vid trafiksignaler, men även busskörfält sista sträckan in mot resecentrum. Borlänge Örebro Linköping Tågtrafiken (Gävle)-Borlänge-Örebro-Mjölby bedrivs idag av Tåg i Bergslagen. Tågen används idag av sällanresenärer över längre sträckor, men kanske i första hand för dagligt resande inom länen. 28

154 Sträckan Borlänge-Örebro trafikeras år 2030 med regionaltåg med samma turtäthet som idag, det vill säga 60-minuterstrafik. Redan idag kan man skönja en kapacitetsbrist på tågen mellan Lindesberg och Örebro. För att tillmötesgå denna utveckling förstärks trafiken mellan Lindesberg och Örebro Södra med pendeltåg. Inriktningen till 2030 är 60-minuterstrafik hela trafikdygnet. Det innebär sammantaget med regionaltåg och pendeltåg 30-minuterstrafik mellan Lindesberg och Örebro. År 2020 är linjen förlängd till Linköping, som är en intressant marknad för såväl arbetspendling, tjänsteresor som övriga vardagsresande. Delsträckan mellan Örebro och (Mjölby) Linköping har också en funktion i det nationella järnvägssystemet som koppling mellan Västra och Södra Stambanan. Det behöver utredas vidare hur en förlängning till Linköping kan samordnas med Östgötatrafikens pendeltåg. Det bör också utredas om det finns fördelar att förlänga trafiken till Norrköping eller samordna den med UVEN (Linköping- Norrköping-Eskilstuna-Västerås-Sala) Örebro Hallsberg Laxå Skövde (Göteborg) Tågtrafiken i stråket bedrivs idag av SJ AB på kommersiell grund, med förstärkning av Tåg i Bergslagen mellan Örebro och Laxå. Länstrafikens periodkort är giltiga inom länet. En förutsättning för ökad integration med arbetsmarknaden i Skaraborg är också att det etableras ett samarbete kring biljetter och taxor med Västra Götalandsregionen. I stråket etableras också ett regionalt snabbtåg som körs som ett insatståg 60-minuterstrafik i högtrafik. Även om det inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar är kopplingen till Göteborg viktig på dessa linjer. Till 2030 antas turtätheten ha ökat till timmestrafik. Både regionaltåget och det regionala snabbtåget antas kunna bedrivas kommersiellt eller med hög självfinansieringsgrad. Örebro Västerås Stockholm I nuläget bedrivs trafiken på Mälarbanan kommersiellt av SJ AB. År 2030 körs regionaltågen med samma turtäthet som idag, det vill säga ett tåg i timmen. För att stärka tillgängligheten till Stockholm samt att bättre integrera Örebros och Västerås arbetsmarknader förstärks trafiken med ett regionalt snabbtåg, som i högtrafik trafikeras med 60-minuterstrafik. Denna turtäthet utgår från Örebro läns behov. Närmare Stockholm antas det finnas behov av högre turtäthet. Pågående kapacitetsutbyggnader kommer att möjliggöra sänkta restider och ökad flexibilitet att lägga tidtabeller. Örebro Eskilstuna Stockholm Arlanda (Uppsala) I nuläget körs endast ett genomgående tåg per dygn i vardera riktningen på Svealandsbanan. Trafiken bedrivs av SJ AB på kommersiella grunder. Övrig tid förutsätter byte i Arboga. På Svealandsbanan sker till år 2018 en upptrappning till 60-minuterstrafik i högtrafik, och till 2020 antas samtliga avgångar fortsätta till Arlanda och Uppsala. Till 2030 utökas regionaltågstrafiken till 60-minuterstrafik hela trafikdygnet. För att stärka tillgängligheten till Stockholm samt att bättre integrera Örebros och Eskilstunas 29

155 arbetsmarknader förstärks trafiken med ett regionalt snabbtåg, som i högtrafik trafikeras med 60-minuterstrafik. Denna turtäthet utgår från Örebro läns behov. Närmare Stockholm antas det finnas behov av högre turtäthet. Pågående kapacitetsutbyggnader kommer att möjliggöra sänkta restider och ökad flexibilitet att lägga tidtabeller. Hallsberg Katrineholm Stockholm Stråket trafikeras idag med regionaltåg (kallad Sörmlandspilen) upphandlad av MÄLAB. Inriktningen till 2030 är att bibehålla samma turtäthet som 2020, det vill säga 12 turer i vardera riktningen. Detta möjliggör ett tåg i timmen i högtrafik. Trafiken är viktig för att skapa bättre förutsättningar för arbets- och skolpendling mellan södra länsdelen och västra Sörmland. Sörmlandspilen är dessutom en viktig del i ett sammanhängande regionaltågssystem i Mälardalen. Under förutsättning att kapacitet för nattuppställning av tåg skapas i Örebro kan linjen förlängas till Örebro morgon och kväll. Detta skapar också en förstärkt trafik mellan Örebro och Stockholm. Detta måste dock samordnas med övrig trafikutbud mellan Örebro och Hallsberg. Vision för 2050 År 2050 ligger så pass långt fram i tiden att det är svårt att på en detaljerad nivå analysera ett trafikeringsbehov. Däremot är det viktigt att lägga fram en vision för hur vi vill utveckla tågoch expressbusstrafiken på längre sikt. En sådan vision är också ett viktigt underlag för att kunna planera för en samhällsstruktur där fler väljer kollektivtrafiken framför bilen. Örebro län ligger i stråket mellan Stockholm och Göteborg respektive Oslo. I dag är kopplingen till dessa regioner begränsad men med effektivare transporter kan en bandregion med sammankopplade arbetsmarknader börja växa fram. Det är också rimligt att vi till år 2050 har en kollektivtrafik som understödjer en arbetsmarknad som i viss mån är integrerad med Eskilstuna, Västerås och Karlstad. Figur 11 visar en tänkbar trafikstruktur när de stora infrastrukturinvesteringarna Nobelbanan och Götalandsbanan har tagits i trafik. Nya banor och stationer Nobelbanan innebär, utöver snabbtåg i relationen Stockholm Oslo, också möjligheter till regional tågtrafik. Här förslås en regionaltågslinje för att bättre knyta samman de stora och medelstora städerna i östra Sverige, Värmland och Norge. En pendeltågslinje mellan Karlskoga och Örebro kan ersätta dagens busstrafik, och skapar förutsättning för tät integrering av de båda arbetsmarknaderna. Möjlighet för station för pendeltåget finns också i Vintrosa/Lanna/Fjugesta. 30

156 Figur 11: Vision för trafiken När Götalandsbanan via Jönköping är klar kommer fjärrtågstrafiken delvis lämna Västra stambanan. Samtidigt ska man ha klart för sig att den kapacitet som frigörs sannolikt endast uppgår till ett tågläge i timmen i högtrafik. Det innebär också att anslutningen till Södra Stambanan i Mjölby kommer att minska i strategisk betydelse. I stället blir det angeläget att kunna ta sig till Linköping för anslutning till Götalandsbanan. 31