Protokoll REGIONSTYRELSEN

Transkript

1 Protokoll REGIONSTYRELSEN

2 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 2 Protokoll Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 69 Aktuell information Utökad medfinansiering av Klivet 11, dnr Medfinansiering av Klivet 14, dnr Medfinansiering av Innovativ miljö Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan, dnr Underlag till verksamhetsplaneprocessen 2015, dnr Budkavle Lärdomar från nio år med Regionförbundet Örebro, dnr Finansiering och förlängning av samarbetsavtal för Vård- och omsorgscollege Örebro län, dnr Beställning central Sweden 2015, dnr Regionförbundets stipendium 2014 för utveckling av socialtjänst/social omsorg i Örebro län, dnr Förlängning av medlemskap i REGlab, dnr Medfinansiering av utbyggnad av E20 enligt Länsplan för regional transportinfrastruktur , dnr Yttrande avseende Förslag till fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik, Örebro kommun, dnr Remiss - Västerås stads Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur, dnr Remiss - Åtgärdsval Västra Stambanan genom Västra Götaland, dnr Yttrande över rapporterna Tyngre fordon på det allmänna vägnätet Trafikverket, 2014 samt Rapport om tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet Transportstyrelsen, 2014, dnr Anmälningsärenden Justerare: Utdragsbestyrkande

3 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 3 Protokoll Regionstyrelsen Plats och tid: Gullvivan, Regionförbundets lokaler, Örebro. Torsdag den 6 november kl Beslutande: Irén Lejegren (S), ordförande Björn Eriksson (S), 1 v ordf Annika Engelbrektsson (S) Anders Ceder (S) Hans Karlsson (S) Jonas Karlsson (S) Katarina Hansson (S) Kenneth Lantz (V) Catrin Steen (MP) Torbjörn Ahlin (C) Lars Elamson (M), 2 v ordf Erik Johansson (FP) Bo Rudolfsson (KD) Ej tjänstgörande ersättare Lena Baastad (S) Elisabeth Hoikkala (S) Sven-Olov Axelsson (S) Margareta Karlsson (V) Fredrik Persson (MP) Lars-Göran Zetterlund (C) Ewa Unevik (M) RTB, 77 Gabrielle Peteri (FP) Lars Erik Jonsson (KD) Yttranderätt: Per Eriksson (S), Askersund, RTB, 77 Ordföranden i Andreas Svahn (S), Hallsberg RTB, 77 Kommunstyrelser Annalena Järnberg (S), Hällefors och Charlotta Englund (C), Lekeberg RTB, 77 Landstingsstyrelsen Roland Halvarsson, (V), Degerfors Ewa-Leena Johansson (S), Ljusnarsberg Solweig Oscarsson (S), Nora RTB, 77 Marie-Louise Forsberg Fransson (S) RTB, 77 Tommy Holmquist (S), Laxå Insynsplats: Sekreterare: Sigvard Blixt (SD) Eva Getzman Justerare: Utdragsbestyrkande

4 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 4 Protokoll Regionstyrelsen Närvarande tjänstemän: Magnus Persson, Peter Åslund, Pia Norstedt, Marie Gustafsson, Fredrik Idevall, Karin Wallin, Cornelia Liebl, Linda Karlsson, Elisabeth Liljekvist Örebro kommun Utses att justera: Catrin Steen (MP) Justerare: Utdragsbestyrkande

5 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 5 Regional trafikberedning (RTB) Minnesanteckningar Protokoll Regionstyrelsen Nytt trafikupplägg i västra länsdelen Ingela Berndt, trafikutvecklare Länstrafiken, redogör för ett förslag för nytt trafikupplägg i västra länsdelen med syfte att nå målet om att öka antalet resenärer. Förslaget kommer att gå ut på remiss till kommunerna. Justering av taxor Tomas Cading, administrativ chef Länstrafiken, redogör för ett ärende avseende taxeförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken som är på väg upp mot regionstyrelsen. Förslag till uppdaterat regelverk för färdtjänst Lisa Bystedt, enhetschef Länstrafiken, informerar om den översyn som pågår gällande regelverket för färdtjänst. Närvarande vid regional trafikberedning: Regionstyrelsen enligt närvarolistan. Regiondirektör Magnus Persson Mats Gunnarsson (MP) vice ordförande i nämnden för trafik, miljö och service Tjänstemän vid Länstrafiken: Stefan Bergic, Tomas Cading, Lisa Bystedt, Ingela Berndt och Lars Lundholm. Justerare: Utdragsbestyrkande

6 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 6 69 Aktuell information Protokoll Regionstyrelsen Regiondirektören informerar Regiondirektör Magnus Persson informerar om följande ärenden: - Organisering inom Näringsdepartementet. - Preliminär inriktning gällande regionalt tillväxtarbete för Ny modell för umgänge nationell och regional nivå. - Skriften Regionernas röst. - Utmaning inom det sociala välfärdsområdet pga ändrad finansering från nationell nivå. - Regiondirektören samordnar arbete med att bygga den nya förvaltningen i avvaktan på att ny förvaltningschef utses. Regionrådet informerar Regionstyrelsens ordförande, Irén Lejegren (S) informerar om följande ärenden: - Invigningen av riksväg 49. Rapportörerna informerar Erik Johansson (FP) rapportör inom området näringsliv informerar om ägarmöte i ALMI. Justerare: Utdragsbestyrkande

7 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 7 Protokoll Regionstyrelsen Utökad medfinansiering av Klivet 11, dnr Länsstyrelsen i Örebro län ansöker om förlängd projektperiod samt utökad medfinansiering kr för projekt Klivet 11. Regionstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Örebro län beviljas ytterligare kr för genomförande av projekt Klivet 11. Finansieringen uppgår till högst 34 % av projektets bokförda kostnader. Projektet avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lena Kihl Meddelas: RUS kansli Länsstyrelsen i Örebro län Justerare: Utdragsbestyrkande

8 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 8 Protokoll Regionstyrelsen Medfinansiering av Klivet 14, dnr Länsstyrelsen i Örebro län ansöker om kr för projekt Klivet 14. Ansökan avser perioden Regionstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Örebro län beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högst kr för genomförande av projekt Klivet 14. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lena Kihl Meddelas: RUS kansli Länsstyrelsen i Örebro län Justerare: Utdragsbestyrkande

9 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 9 Protokoll Regionstyrelsen Medfinansiering av Innovativ miljö Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan, dnr Örebro universitet ansöker om kr för projekt Innovativ miljö - Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan. Ansökan avser perioden Regionstyrelsens beslut Örebro universitet beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högst kr för genomförande av projekt Innovativ miljö - Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lena Kihl Meddelas: RUS kansli Örebro Universitet Enheten för näringsliv och kompetens Justerare: Utdragsbestyrkande

10 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 10 Protokoll Regionstyrelsen Underlag till verksamhetsplaneprocessen 2015, dnr Underlaget kan ses som ett verktyg för de nya nämnderna i Region Örebro län. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen tar informationen till handlingarna. Regionstyrelsens behandling av ärendet Regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren (S) redogör för diskussioner som skett i aktuell fråga. Förslag till beslut justeras på så sätt att underlaget till verksamhetsplaneprocessen 2015 föreslås läggas till handlingarna och att partigrupperna kommer att ta underlaget vidare in i den nya regionen. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Mikael Calmestig Underlag VP 2015 Meddelas: Enheten för ekonomi och administration Regiondirektören Justerare: Utdragsbestyrkande

11 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 11 Protokoll Regionstyrelsen Budkavle Lärdomar från nio år med Regionförbundet Örebro, dnr Syftet med Budkavlen är att säkra kunskapsöverföringen av regionförbundets arbetssätt och metoder i samband med fusionen mellan Regionförbundet Örebro län och Örebro läns landsting. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Budkavlen (bilaga 1) antas och överlämnas till Region Örebro län. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Anette Granberg Bilaga 1: Budkavle Bilaga 2: Utkast av rapporten Budkavle Meddelas: Enheten för Näringsliv och kompetens Regiondirektören Regionfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande

12 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 12 Protokoll Regionstyrelsen Finansiering och förlängning av samarbetsavtal för Vård- och omsorgscollege Örebro län, dnr Vård- och omsorgscollege är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan arbetsliv inom vård och omsorg och utbildningsanordnare. Samverkansformen Vård- och omsorgscollege (VO-College) Örebro län har sedan certifieringen 2008 bedrivit utvecklingsarbete för länets kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Regionstyrelsens beslut Regionförbundet fortsätter att vara huvudman för Vård- och omsorgscollege Örebro län under hela certifieringsperioden t.o.m Regionförbundet ger verksamhetsbidrag på kr per år för verksamhetsåren Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Linda Carlsson Bilaga: Samarbetsavtal Bilaga: Budget Meddelas: Enheten för Näringsliv och kompetens Vård- och omsorgscollege Justerare: Utdragsbestyrkande

13 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 13 Protokoll Regionstyrelsen Beställning central Sweden 2015, dnr Central Sweden är en ideell förening, stationerad i Bryssel, vars medlemmar är de tre regionförbunden i Örebro, Gävleborg och Dalarna. Inför varje verksamhetsår förbereds beställningar från alla tre ägare enskilt, som sammanställs och sedan jämkas samman till en verksamhetsplanering för Central Sweden det kommande året. Central Sweden verksamhet ska fokuseras på politisk påverkan samt projektutveckling. Inriktningen av dessa insatser ska beställas av varje regionförbund. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen beslutar att verksamheten för Central Sweden under 2015 ska utföras i enlighet med beställningen. Regiondirektören får i uppdrag att göra redaktionella ändringar i beställningen. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Lisa Wirén Bilaga: Missiv beställningen Förslag: Beställningen Bilaga:Aktiviteter - Transportpolitiken Meddelas: RUS kansli Central Sweden Regiondirektören Justerare: Utdragsbestyrkande

14 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 14 Protokoll Regionstyrelsen Regionförbundets stipendium 2014 för utveckling av socialtjänst/social omsorg i Örebro län, dnr Femton nomineringar har inkommit till stipendiet för utveckling av socialtjänst/social omsorg i Örebro län. I nomineringen angavs följande motivering: En verksamhet som starkt präglat vår kommun Ljusnarsberg på enbart positivt sätt. Bergsgården har arbetat fram rutiner och metoder för att säkerställa att ensamkommande flyktingbarn och andra nyanlända får den hjälp/stöd de behöver i sin situation. Bergsgården är idag en eftertraktad arbetsplats, eftertraktad för studiebesök (sist från Malta), Öppet hus mm. De arbetar aktivt för att integrera alla nyanlända i samhället. Det råder en god stämning bland både personal och ensamkommande barn. Regionstyrelsens beslut Stipendiet för utveckling av socialtjänst/social omsorg i Örebro län 2014 ( kr) delas ut till HVB Bergsgården i Ljusnarsbergs kommun. Bergsgården är ett hem för mottagande av ensamkommande barn som sedan 2011 drivs utifrån ett avtal med Migrationsverket. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Marie Gustafsson Meddelas: Enheten för Social välfärd HVB Bergsgården i Ljusnarsbergs kommun Justerare: Utdragsbestyrkande

15 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 15 Protokoll Regionstyrelsen Förlängning av medlemskap i REGlab, dnr REGlab är regionernas arena för utveckling, forskning och kunskapsbyggande. REGlab har drivits i projektform gemensamt av Sveriges regioner, Vinnova, Tillväxtverket och SKL och projektperioden utgår Medlemskapet behöver därmed förnyas. Regionstyrelsens beslut Medlemskapet i REGlab förlängs för den nya projektperioden Regionförbundet finansierar verksamheten med kr per år Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Sven-Erik Sahlén Projektplan REGlab Meddelas: Enheten för Näringsliv och kompetens Enheten för ekonomi och administration RUS kansli REGlab Justerare: Utdragsbestyrkande

16 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 16 Protokoll Regionstyrelsen Medfinansiering av utbyggnad av E20 enligt Länsplan för regional transportinfrastruktur , dnr Västra Götalandsregionen har tagit fram förslag till underavtal för de som inte ska vara parter i huvudavtalen med Trafikverket. Regionstyrelsens beslut Förslag till underavtal med Västra Götalandsregionen om medfinansiering av utbyggnad E20 med 10 miljoner kronor godkänns. Reservation Catrin Steen (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Regionstyrelsens behandling av ärendet Yrkanden Catrin Steen (MP) yrkar avslag till föreliggande förslag. Irén Lejegren (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Proposition Ordföranden ställer följande proposition som godkänns av regionstyrelsen: Bifall eller avslag för föreliggande förslag Ordföranden finner att styrelsen bifaller föreliggande förslag. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Fredrik Idevall Regeringsbeslut Förslag: huvudavtal Förslag: underavtal Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Västra Götalandsregionen Justerare: Utdragsbestyrkande

17 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 17 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande avseende Förslag till fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik, Örebro kommun, dnr Regionförbundet har tidigare lämnat ett yttrande i samrådsskedet under planeringsprocessen. Förslaget är nu utställt för granskning. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt justerat förslag. Omedelbar justering Paragrafen justeras omedelbart. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Hans Bergh-Nilsson, Cornelia Liebl Förslag: Yttrande Länk till underlagsmaterial: Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Örebro kommun Justerare: Utdragsbestyrkande

18 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 18 Protokoll Regionstyrelsen Remiss - Västerås stads Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur, dnr Västerås stad har skickat förslag till program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur på remiss. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt justerat förslag. Regionstyrelsens behandling av ärendet Yrkanden Irén Lejegren (S) yrkar bifall till justerat förslag. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Fredrik Idevall Förslag: Yttrande Bilaga: Program Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Västerås stad Justerare: Utdragsbestyrkande

19 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 19 Protokoll Regionstyrelsen Remiss - Åtgärdsval Västra Stambanan genom Västra Götaland, dnr Trafikverket har remitterat förslag på åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan genom Västra Götaland. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt justerat förslag. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Fredrik Idevall Förslag: Yttrande Bilaga: Remisshandling Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Trafikverket Justerare: Utdragsbestyrkande

20 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN 20 Protokoll Regionstyrelsen Yttrande över rapporterna Tyngre fordon på det allmänna vägnätet Trafikverket, 2014 samt Rapport om tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet Transportstyrelsen, 2014, dnr Trafikverket och Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen utrett möjligheterna att successivt öppna upp delar av det allmänna vägnätet för tyngre och längre fordon. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt justerat förslag. Omedelbar justering Paragrafen justeras omedelbart. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Karin Wallin Förslag: Yttrande Bilaga 1 Rapport Trafikverket Bilaga 2 Rapport Transportstyrelsen Meddelas: Enheten för Hållbar samhällsbyggnad Näringsdepartementet Justerare: Utdragsbestyrkande

21 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN Anmälningsärenden Protokoll Regionstyrelsen Regionstyrelsens beslut Anmälda ärenden läggs till handlingarna. Anmälan av personalärenden RUS-kansli Anställningsavtal som handläggare, 100 %, allmän visstidsanställning från och med och tillsvidare dock längst till och med , dnr Anmälan av tillfälligt förordnande Enhetschef Mikael Calmestig har tillfälligt förordnats som regiondirektör, perioden , dnr Magnus Persson Regiondirektör Magnus Persson Regiondirektör Anmälan av yttrande Yttrande avseende utställningshandling för Fördjupning av översiktsplan för Lindesbergs stad, dnr Magnus Persson Regiondirektör Övrigt att anmäla Rapporter, skrivelser och protokoll Minnesanteckningar från möte med Trafikverket dnr Slutrapport 2014:04, Projekt regional samverkan sfi Justerare: Utdragsbestyrkande

22

23 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Tjänsteskrivelse 1 (2) 1(2) Lena Kihl Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Utökad medfinansiering av Klivet 11 Länsstyrelsen i Örebro län ansöker om förlängd projektperioden samt utökad medfinansiering kr för projekt Klivet 11. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Länsstyrelsen i Örebro län beviljas ytterligare kr för genomförande av projekt Klivet 11. Finansieringen uppgår till högst 34 % av projektets bokförda kostnader. Projektet avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen Örebro ansöker om ytterligare medel till bredbandsutbyggnad i länets landsbygder. För att maximera nyttan av de nationella medlen önskar Länsstyrelsen fördela om kanalisationsmedlen från Klivet 11 till Klivet 14. Därmed ansöks om ytterligare kr av Regionförbundet till Klivet 11. I samband med detta ansöker Länsstyrelsen även om en förlängd projekttid från till , för att kunna planera och genomföra hållbara kanalisationsnät i länets landsbygder. I övrigt gäller Regionstyrelsens beslut från Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

24 Sida 2 (2) Ny kostnads- och finansieringsbudget Kostnader Totalt Bokförda kostnader Egen personal Investeringar Övriga kostnader Summa bokförda kostnader Finansiär Totalt Offentlig finansiär likvida medel: Regionförbundet Örebro EU, Landsbygdsprogrammet Summa total finansiering Övrig finansiering är beslutad. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

25 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Tjänsteskrivelse 1 (4) 1(4) Lena Kihl Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Medfinansiering av Klivet 14 Länsstyrelsen i Örebro län ansöker om kr för projekt Klivet 14. Ansökan avser perioden Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Länsstyrelsen i Örebro län beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högt kr för genomförande av projekt Klivet 14. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Sammanfattning Projektet avser utbyggnad av kanalisation för fibernät och syftar till att möjliggöra en bredbandsanslutning för företag och hushåll i kommunernas småorter och ren landsbygd. Utbyggnad sker endast i områden där marknaden inte förväntas anlägga nät på ren kommersiell grund. Skäl för det föreslagna beslutet Genom goda digitala förutsättningar ges företag och entreprenörer i hela länet möjlighet att utvecklas. En bättre infrastruktur möjliggör för fler kunskapsintensiva företag att etablera sig i hela länet. Projektet genomförs enligt den regionala utvecklingsstrategin, målområde Entreprenörskap och företagande och bidrar till att nå målet om fler och växande företag. Andra områden som berörs är kunskapslyft för såväl barn och unga som i arbetslivet. Mer undervisning bedrivs på distans med lärplattformar till hjälpmedel, inte minst i skolan används datorer i allt större utsträckning som ett självklart hjälpmedel. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

26 Sida 2 (4) Beskrivning av ärendet Bakgrund Enligt Europa 2020-strategin och nationella mål ska 90 procent av Sveriges befolkning ha möjlighet till minst 100 Mbit senast Detta är viktigt för att Europa ska öka sin konkurrenskraft och innovationsverksamhet samt stärka social delaktighet och sysselsättning. Utbyggnaden av höghastighetsfiber är kostsam och marknadens utbyggnader sker i tättbefolkade områden där det finns fler användare och kortare grävsträckor. Klivet 14 behövs för att få till stånd fibernät där utbyggnad annars inte kan ske på kommersiella villkor. Till grund ligger en marknadsanalys som Länsstyrelsen tog fram tillsammans med representanter från kommunerna. En uppdaterad marknadsanalys kommer att tas fram under hösten Marknadsanalysen pekar ut områden där marknaden inte bedöms bygga ut bredband på marknadsmässiga villkor. Länsstyrelsen har tidigare beviljats 5 mkr till Klivet 8, Bredband till glesbygd samt 2,5 mkr till Klivet 11. Projektets syfte Projektet avser utbyggnad av kanalisation, vari man blåser i fiber, för att sänka den totala byggkostnaden för utbyggnad av bredbandsnätet. Projektet syftar till att erbjuda hushåll och företag i länets landsbygder en möjlighet att ansluta sig till en snabb stabil infrastruktur och därmed skapa förutsättning att nyttja elektroniska samhällstjänster och service. Resultatmål Projektet avser utbyggnad i de sex av länets 12 kommuner, som har flest projekt färdigplanerade: Hallsberg, Degerfors, Karlskoga, Örebro, Lekeberg och Nora. Resterande kommuner kommer att fortsätta bygga ut bredbandsnät i den takt som intresse och medel förutsätter. Projektet ska resultera i att grundläggande förutsättningar för anslutning till fiberbaserat bredbandsnät kan erbjudas i de områden som prioriteras av de sex kommunerna. Effektmål Genom goda digitala förutsättningar ges företag och entreprenörer i hela länet möjlighet att utvecklas. En bättre infrastruktur möjliggör för fler kunskapsintensiva företag att etablera sig i hela länet. Aktiviteter Länsstyrelsen samarbetar sedan år 2000 med länets kommuner avseende bredbandsutbyggnad på landsbygden, dvs. till de områdens där marknaden inte förväntas kunna anlägga nät på ren kommersiell grund. Planeringen av sådan utbyggnad görs i nära dialog med marknadsaktörer, byalag, privatpersoner, organisationer m fl. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

27 Sida 3 (4) Bredbandsutbyggnad är också på agendan för arbetet inom Rådet för landsbygdsutveckling där flertalet av de organisationer som arbetar för en positiv landsbygdsutveckling ingår. Att anlägga, äga och driva bredbandsnät i Sverige ligger på marknadsaktörerna, dvs. nätoperatörer och tjänsteleverantörer, vilket innebär att en eller flera anbudsförfrågningar riktad till dessa aktörer först ska genomföras. Byalag och anda lokala grupper kommer att involveras i projektarbetet då dessa kan med sina kontaktnät utgör viktiga förutsättningar för ett gynnsamt projektgenomförande. Likaså är kommunernas medverkan viktig för projektets genomförande då dessa är utgör en viktig länk för kommunikationen mellan medborgarna, Länsstyrelsen och marknadsaktörerna. Ingående kommuner Projektet avser utbyggnad i sex av länets kommuner; Hallsberg, Degerfors, Karlskoga, Örebro, Lekeberg och Nora. Resterande kommuner kommer att fortsätta bygga ut bredbandsnät i den takt som intresse och medel förutsätter. Regional samverkan Samtliga kommuner i länet är involverade i bredbandsutbyggnaden inom Klivet-projekten genom LänsIT-gruppen där kommunernas bredbandsansvariga medverkar. Läns IT-gruppen, som också är en del av Rådet för Landsbygdsutveckling, träffas varje månad och diskuterar strategier och bredbandsutbyggnad. Genomsyrande perspektiv Inom projektet planeras ett studiebesök som ska få kommunernas bredbandsansvariga att hitta argument för kommunledning till ökade satsningar både på bredband men också på nyttjandet av elektroniska tjänster. Det kommer också att arrangeras ett seminarie där bland annat kommunledningar kommer att bjudas in för att inspireras av möjligheter och nyttor med ny teknik inom miljöområdet och E-hälsa. Långsiktighet Att anlägga, äga och driva bredbandsnät i Sverige ligger på marknadsaktörerna, dvs. nät- och tjänsteoperatörer, vilket innebär att en eller flera anbudsförfrågningar riktad till dessa aktörer först ska göras. Byalag och vägföreningar utgör viktiga förutsättningar för ett gynnsamt genomförande. Likaså är kommunernas medverkan viktig då dessa utgör en viktig länk för kommunikationen mellan medborgarna, Länsstyrelsen och marknadsaktörerna. De nät som byggs kommer att anläggas, ägas och drivas av marknadsaktörerna. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

28 Sida 4 (4) Uppföljning Samtliga kommuner har insyn genom LänsIT-gruppen där kommunernas bredbandsansvariga medverkar som styrgrupp. I uppföljningen av Klivet 14 ligger fokus på antalet gynnade landsbygdsföretag och hushåll. En samlad utvärdering av Klivet 8 t.o.m. Klivet 14 har också påbörjats. Projektägaren ska avge en avslutande rapportering till regionstyrelsen efter projektets slut. Resultatspridning Inför utbyggnad av bredband informerar länsstyrelsen, tillsammans med kommunerna och tjänsteleverantörer boende på landsbygden intresserade av en utbyggnad. Nöjda medborgare blir goda ambassadörer genom att sprida sina erfarenheter till boende i området. Länsstyrelsen berättar om goda exempel i nyhetsbrevet Fiber till Landsbygden. Projektorganisation Samtliga Klivet-projekt drivs i nära samarbete med länets kommuner. Kommunerna tar fram underlag över vilka orter som ska prioriteras för utbyggnad. Läns IT-gruppen är i första hand den grupp som väljer ut och prioriterar var utbyggnaden ska ske. Avgränsning ordinarie verksamhet Bredbandsutbyggnad ingår inte i Länsstyrelsens ordinarie uppdrag. Kostnads- och finansieringsbudget Bokförda kostnader Totalt Egen personal Investeringar Övriga kostnader Summa bokförda kostnader Finansiär Totalt Offentlig finansiär Regionförbundet Örebro Lst Örebro, kanalisationsstöd Lekebergs kommun Karlskoga kommun Örebro kommun Degerfors kommun Summa finansiering Länsstyrelsen finansierar projektet med kanalisationsstöd. Kanalisationsstöd har beviljats i två omgångar 2008 t.o.m samt 2012 t.o.m till samtliga län. I Örebro län har Länsstyrelsen till största del använt kanalisationsstödet till att växla upp stöd ur regionalfonden och landsbygdsprogrammet. Till Klivet 14 är det i första hand 2013 och 2014 års kanalisationsstöd som används, men även en del återföringar från tidigare period. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

29 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Tjänsteskrivelse 1 (4) 1(4) Lena Kihl Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Medfinansiering av Innovativ miljö Restaurangoch hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet ansöker om kr för projekt Innovativ miljö - Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan. Ansökan avser perioden Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Örebro universitet beviljas 50 % av projektets bokförda kostnader, dock högt kr för genomförande av projekt Innovativ miljö - Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan. Projektet får påbörjas tidigast och avslutas senast Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd - statligt stöd. Följande villkor gäller för regionförbundets beslut: Beslutet gäller under förutsättning att budgetbeslut fattas. I samband med genomförandet av projektet ska det framgå att regionförbundet medfinansierar projektet. I övrigt gäller regionförbundets allmänna villkor för medfinansiering. Sammanfattning Projektet syftar till att i ett regionalt samarbete med Örebro Universitet som nav stödja och vidareutveckla den potential som ligger i varumärket Grythyttan. Målet är att etablera en stabil stödfunktion som i samarbete med en kritisk massa av kunniga forskare, näringslivsrepresentanter och entreprenörer kan utnyttja denna potential på ett nytt sätt. Skäl för det föreslagna beslutet Projektets ska etablera en innovativ miljö vid RHS i Grythyttan, vilket på längre sikt kommer att leda till att nya företag, produkter och tjänster skapas. Projektet genomförs enligt den regionala utvecklingsstrategin, målområde Innovativa miljöer och bidrar till att nå målet om att etablera minst två internationellt erkända innovativa miljöer. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

30 Sida 2 (4) Beskrivning av ärendet Bakgrund RHS i Grythyttan är en av regionens utpekade innovativa miljöer med fokus på bland annat utveckling inom måltidsområdet. Här bedrivs utbildning av hög kvalitet och här finns forskning som ligger i framkant inom sina områden. Förutsättningarna för RHS att vara en innovativ miljö är således goda men institutionen har inte nått sin fulla potential i det avseendet. För att etablera RHS som en innovationsmiljö krävs en strategisk kraftsamling. Projektets syfte Projektets syfte är att etablera en innovativ miljö vid RHS i Grythyttan. Resultatmål - Etablera ett nytt och fungerande arbetssätt (där samverkan mellan näringsliv, akademi och omgivande samhället ska vara tydliggjort), formulera en strategi och en handlingsplan inom det första halvåret. - 6 case som får stöttning av Innovationskontoret. - 1 nytt företag. Effektmål Projektets effektmål är att etablera RHS som en internationellt erkänd innovationsmiljö, vilket på sikt kommer att leda till att nya företag, produkter och tjänster skapas. Aktiviteter Huvudaktiviteten i projektet är att ta fram en strategi och en handlingsplan. I den kommer frågor om samverkan med företag och omgivande samhälle, stärkt forskning och innovationsutveckling samt entreprenörskap i utbildningen beröras. Entreprenörskap i utbildningen Entreprenörskap och innovation är nära förknippat med varandra. Det finns tankar och idéer om att implementera praktiskt entreprenörskap i RHS utbildningar men dessa är inte formaliserade. RHS skulle med en tydligare fokus på detta kunna fungera som en pilot vad gäller att involvera och implementera entreprenörskap i högre utbildning. Samverkan med företag och omgivande samhälle Innovationsmiljöer kännetecknas av samverkan. Det finns ett flertal tidigare lyckade samarbeten mellan RHS och näringslivet. Dessa Success stories vill projektet kartlägga och dra lärdom av för att kunna identifiera nya arbetssätt som lägger grunden till fruktbara och uthålliga samarbeten. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

31 Sida 3 (4) Stärkt forskning Avdelningen för extern finansiering vid Örebro universitet kommer att göra en riktad insats för att maximera RHS förmåga att konkurrera om extern finansiering i form av forskningsanslag, särskilt sådana som involverar näringslivets resurser (till exempel KK-stiftelsen). Innovationsutveckling Det har inte funnits något bra sätt att ta tillvara idéer från RHS och Innovationskontoret vid Örebro universitet har därmed inte kunnat stötta och bidra med rådgivning på ett tillfredställande sätt. Projektet kommer att öka närvaron av Innovationskontoret och förstärka med en resurs på plats. Ingående kommuner Samtliga kommuner i länet berörs av projektet. Regional samverkan Projektidén är baserad på lärdomarna från Örebro Science Parks arbete kopplat till nutrition. Projektidén är avstämd med Örebroregionen Science Park och Inkubera. Projektet har även diskuterats med representanter för näringslivet. Även Hällefors kommun kommer att informeras och engageras i projektet. Genomsyrande perspektiv Innovationskontoret kommer vid sina idésök lägga extra vikt att finna idéer som är kopplade till området kring ekologiskt hållbarhet. Närodlat är ett annat begrepp som kommer att vara genomsyrande. Ekologiskt hållbart är när förknippat med livsmedel och mat och här finns potential för att identifiera och utveckla intressanta och innovativa idéer, inte minst då frågan är aktuell i samhällsdebatten och att utbildningen Måltidsekolog finns vid RHS. Långsiktighet Att etablera en innovativ miljö och ett nytt arbetsätt är en process som kan ta lång tid. Projektet kommer att påbörja och lägga en grund för detta. Blir projektet lyckat och man etablerar en innovativ miljö och ett nytt arbetsätt genom att stärka upp samverkan med företag, forskning och innovationsverksamheten kommer satsningen att bli långsiktig genom att arbetssättet implementeras i ordinarie verksamhet. Uppföljning Projektledaren kommer att rapportera löpande till styrgruppen. Strategin och handlingsplanen kommer att rapporteras efter ett halvår. Uppföljning och utvärdering kommer att rapporteras i en slutrapport. Projektägaren kommer löpande avge lägesrapporter till regionstyrelsen samt en avslutande rapportering efter projektets slut. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

32 Sida 4 (4) Resultatspridning Projektet har ett tydligt fokus på resultatspridning, både internt inom universitetet men även externt mot det omgivande samhället. En kommunikationsplan kommer att tas fram, som en del av strategin, och den planen kommer att innehålla såväl interna som externa aktiviteter. Projektorganisation Till projektet kommer det att rekryteras en projektledare/innovationsrådgivare och en kommunikatör, placerade i Grythyttan. Dessa tjänster tillsammans motsvarar en 100 % tjänst. Projektet har en styrgrupp som består av en representant av RHS ledningsgrupp, en representant från Externa relationer, en studentrepresentant, en näringslivsrepresentant, projektledaren/innovationsrådgivaren och kommunikatören. Även regionförbundet kommer att beredas plats i styrgruppen. Avgränsning ordinarie verksamhet Att få till stånd ett fungerande arbetssätt och att etablera RHS som en innovativ miljö ligger i linje med Örebro universitets ordinarie verksamhet, men för att lyckas med detta krävs en strategisk kraftsamling i form av detta projekt. Kostnads- och finansieringsbudget Bokförda kostnader Totalt Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Övriga kostnader Summa bokförda kostnader Finansiär Totalt Offentlig finansiär Regionförbundet Örebro Örebro universitet Summa finansiering För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

33 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ekonomi och administration Tjänsteskrivelse 1 (1) 1(1) Mikael Calmestig Dnr: Till Regionstyrelsen Sida Underlag till verksamhetsplaneprocessen 2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen överlämnar underlag till verksamhetsplaneprocessen 2015 till de nya nämnderna i Regionalutveckling i Region Örebro län Underlag för beslut Inför bildandet av den nya Region Örebro län tas ett underlag fram till verksamhetsplaneprocessen 2015 för den delen som regionförbundet Örebro har varit ansvarig fram till den Underlaget kan ses som ett verktyg för de nya nämnderna i Regional utveckling att komma igång med sin verksamhet under Samtidigt som detta underlag tas fram arbetas det med ett dokument till landstingsfullmäktige, Underlag till verksamhetsplan 2015 med budget. Dessa två dokument ska inte sammanblandas. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Mikael Calmestig Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

34 Underlag till verksamhetsplaneprocessen 2015 Nämnderna regional utveckling

35 Inledning Enligt förbundsordningen ska regionförbundet huvudsakligen arbeta på regional nivå inom områdena näringslivsutveckling, turism, kommunikationer, infrastruktur, arbetsmarknad, livslångt lärande, social välfärd, miljö och samhällsbyggnad, internationellt samarbete samt fritid/rekreation. Förbundet ska vara kommunalt samverkansorgan på uppdrag av regeringen. I uppdraget har regionförbundet utarbetat ett antal strategier/program med målformuleringar som har varit grunden i framtagandet av dokumentet Underlag till verksamhetsplaneprocessen, för nämnderna i regional utveckling. Nedan beskrivs de olika strategierna/programmen kortfattat. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) Framtiden erbjuder många stora och spännande, men också svåra, utmaningar för Örebroregionen. Dessa, och förslag på åtgärder för att möta dem, är redovisade i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, RUS, som antogs av regionfullmäktige i april I och med detta har regionförbundet och regionen fått ett övergripande styrdokument som gäller för stora delar av förbundet. Det gör att verksamhetsplanen till stora delar hämtas från RUS och dess ambitioner. Dock är RUS bredare och mer långsiktig medan verksamhetsplanen synliggör vad regionförbundet ska genomföra under verksamhetsåret för att bidra till att såväl de långsiktiga inriktningsmålen som RUS etappmål 2015 ska kunna uppnås. Då flertalet av de etappmål som sattes upp i RUS avser år 2015, har förbundet under 2014 påbörjat en prövning av RUSens aktualitet för att förbereda en revidering. Genomsyrande perspektiv I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) synliggörs fem viktiga perspektiv som ska finnas med i arbetet med de regionala utvecklingsfrågorna. De är: Barn och unga En jämställd region En god folkhälsa Ekologiskt hållbart Mångfald och integration De argument och förhållningssätt som redovisas i utvecklingsstrategin gäller självfallet också för arbetet i regionförbundet. Dessa perspektiv ska vi därför ha med oss i allt utvecklingsarbete och också i övriga sammanhang där regionförbundet finns representerat. Om vi synliggör dessa i vår verksamhet kommer vi lättare att lyckas nå våra mål. 2

36 Regionalt program för Social välfärd Under 2012 antog regionfullmäktige ett regionalt program för Social välfärd. Programmet synliggör vilka insatser som bör prioriteras inom området de kommande åren. Med utgångspunkt i detta program leder regionförbundet arbetet i samverkansstrukturen Marit-Vilgot. Regionförbundet driver ett stort antal projekt inom det sociala välfärdsområdet och inom skolområdet som alla tar sin utgångspunkt i de målbilder som formuleras i det regionala programmet för social välfärd Program för energi och klimat i Örebro län Regionförbundet ska, genom Nämnden för energi och klimat och Energikontoret, verka för att omsätta regionfullmäktiges energi- och klimatprogram i handling. Programmet reviderades under i samarbete med Länsstyrelsen och övriga intressenter. Regionfullmäktige antog programmet i december Villkorsbeslutet beslutas av regeringen i slutet av året. Denna verksamhetsplan bygger därför beslutet som avser 2013 samt den information som underhand kommit förbundet till del. Europa 2020 Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla är de tre prioriteringar som vägleder den nya strategin på EU-nivå. Innovationer inom områdena teknik, klimat/miljö och det sociala området uppmärksammas särskilt. Sju så kallade flaggskeppsinitiativ lyfts fram. Det av regionstyrelsen beslutade regionalfondsprogrammet finns nu som utgångspunkt för det fortsatta arbetet med Europa 2020-strategin. Med den regionala utvecklingsstrategin, program för social välfärd, program för energi och klimat samt programmet för regionalfonden på plats står vi väl rustade att anta utmaningarna i Europa Verksamhetsplanering 2015 I promemorian verksamhetsplanering 2015 finns möjlighet att fördjupa sig ytterligare i respektive sakområde. Promemorian har både regionstyrelsen och landstingsstyrelsen haft som ärende i juni Nämnd tillhörighet Varje sakområde har fått en betäckning RT (Nämnden för Regional Tillväxt) eller SB (Nämnden för SamhällsByggnad) som anger vilken nämnd sakområdet tillhör. 3

37 VP 2015 Sakområde Regionalt utvecklingsprogram Nämnd? Politiska mål Region Örebro län ska driva genomförandeprocessen av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen med ett så brett engagemang som möjligt för att förverkliga dess vision och nå målen. Aktiviteter för 1.2 Lärandeprocess utifrån rapporten Hur går det för Örebroregionen? Lärandeprocess utifrån Utvärdering av genomförandeorganisationen Verksamhetsmål 1 Vi skapar delaktighet och engagemang för den regionala utvecklingsstrategin (RUS) Utmaningar till verksamhetsmål Kommunicera Rus och resultaten för att skapa ett ökat engagemang bland nyckelaktörerna. Aktiviteter för 1.1 Samordna målområdesansvariga och granskare Kommunicera förverkligandet av RUS-arbetet (arrangemang, webb, nyhetsbrev, media) Produktion av tre omvärldsbrev kopplat till RUS Ta fram rapporten Bilden av Örebroregionen Revidera lärandeplanen för det regionala tillväxtarbetet som utgår från RUS Återrapportering av tillväxtarbetet enligt villkorsbeslut från regeringen Samordna genomförandet av handlingsplan för jämställd regional tillväxt Utmaningar till verksamhetsmål 1 1.2Att ta tillvara på de erfarenheter vi får och förmedla dem till andra för att skapa en lärande organisation. Verksamhetsmål 2 Ett förslag till nytt regionalt utvecklingsprogram (RUP) finns framtaget. Utmaningar 2.1 Att få kopplingen mellan utvecklingsambitioner och fysisk planering in i ett gemensamt dokument. Att få en tydlig programhierarki mellan alla styrande dokument och deras koppling till den nya RUPen. Att ta fram en Rup i en ny organisation med nya politiker och medarbetare Aktiviteter 2.1 Se kommande projektplan för framtagande av Rup Ta med utvärderingar och analyser av RUS- /RÖP/regionförbundets arbete i processen med att ta fram RUP. Deltar i regionala, nationella och internationella erfarenhetsutbyten. 4

38 VP 2015 Sakområde Projekt Nämnd? Politiska mål Verksamhetsmål Projekt som möter regionala utmaningar hittar lämplig finansiering (Strategisk projektutveckling som möter regionala utmaningar) Utmaningar Fler/större utvecklingsprojekt kopplat till regionala utmaningar och som bidrar till att nå målen i RUS. Hur kan strukturfondsmedlen nyttjas på bästa sätt så att de bidrar till regional utveckling? Förbättra system för uppföljning så att det bidrar till ett lärande i det regionala tillväxtarbetet. Kvalitetssäkra integreringen av de genomsyrande perspektiven i projekthanteringen. Hur kan vi i ett projektkontor på bästa sätt organisera arbetet med projektutveckling och finansiering? Få till stånd en samverkan mellan verktygen företagsstöd och projektstöd kopplat till de regionala utmaningarna. Aktiviteter Genom att arbeta med beställningar få till fler och större utvecklingsprojekt kopplat till regionala utmaningar som bidrar till att nå målen i RUS Bereda och besluta om projektansökningar. Ta fram en plan för uppföljning och utvärdering av projekt Utvärdering av avslutade projekt (tex tematiska utvärderingar, effektutvärderingar) Skapa kunskap och uppdatera sig i olika finansieringskällor Samordna och delta i EU-pris nätverket Arbeta med projektplaneringsverktyget CEPA tillsammans med Central Sweden Delta i beredningsarbete gällande strukturfonderna 5

39 VP 2015 Sakområde: Analys/omvärldsbevakning Nämnd? Politiska mål Verksamhetsmål Utifrån systematisk omvärldsbevakning och analysunderlag skapar vi goda beslutsunderlag för en effektiv styrning av det regionala tillväxtarbetet Utmaningar Skapa systematisk struktur för att hantera stora informationsflöden i omvärlden Ökad analys- och statistik kapacitet på kommunal och regional nivå Skapa mer organiserad lärprocess som säkerställer kunskapsöverföring över enhetsgränser och mellan nivåer Aktiviteter Skapa ökad analyskapacitet och kunskapsnivå hos länets kommuner och Region Örebro län kring drivkrafterna bakom kommunal- och regional utveckling genom projektet Analyssamverkan i Östra Mellansverige Driva och delta i analysnätverk länsövergripande (Östsam, Sörmlands regionförbund, Regionförbundet Örebro, VKL) Stödja övriga områden i förvaltningen regional utveckling med analysunderlag 6

40 VP 2015 Sakområde Internationella Nämnd? Politiska mål Örebroregionens internationella strategi enad utblick beslutat av Regionfullmäktige En växande europeisk integration har en direkt effekt på Örebroregionens utvecklingsarbete. Vi ska ta tillvara på de möjligheter och styrkor regionen har samt lära av goda exempel i vår omvärld för att utveckla internationellt samarbete till stöd för den regionala utvecklingen. Syftet med det internationella arbetet är att uppnå redan uppsatta regionala mål och att använda internationalisering som ett verktyg för regional utveckling. Verksamhetsmål Samordna regionens arbete med att påverka EUs politiska agenda till vår regions fördel. Verka för att EU-projektkontoret bidrar till strategisk projektutveckling i regionen och till ökad EU finansiering. Utmaningar Resurser för arbetet Integrering i nya organisationen. Kommuners engagemang och inflytande. Breddat internationellt uppdrag. Aktiviteter Att revidera eller ta fram en ny internationell strategi för Region Örebro län. Att säkerställa ett arbetssätt för hur den nya organisationen ska arbeta med de internationella frågorna för att nå önskade mål och effekter. Ambitionen inom det internationella arbetet bör avspegla sig i avsatta resurser för arbetet. Skapa ett lärande genom politisk påverkan (remissinstans) för sakfrågor och aktuella intresseområden Utveckla projektkontoret till regionens fördel Beställa verksamhet från Central Sweden så den fallen in i nya organisationen. Inklusive genomförande av CEPA III, information, bevakning och politisk påverkan. 17

41 VP 2015 Sakområde Näringsliv och företagande Nämnd RT Politiska mål Antalet nystartade och växande företag ökar. Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden. Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt. Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Verksamhetsmål Samordna och driva utvecklingsfrågorna inom Innovationer och Entreprenörskap Följa upp genomförandet av den nya handlingsplanen för Innovation och Entreprenörskap som ett redskap för den regionala utvecklingen Utveckla nätverket för det företags- och innovationsfrämjande systemet. Genomföra utvecklingsinsatser i nätverket för att stärka kvinnors företagande. Skapa förutsättningar för att matcha arbetsmarknad med företagen och erbjuda en bredare rekryteringsbas till företag som vill växa. Säkerställa att finansieringsrådgivning och möjligheter till finansiering är lika för alla i det företagsfrämjande systemet. Stödja kommunernas samarbete inom BRO med fokus på kommunservice, företagsutveckling och investering etablering Mobilisera nya utvecklingsprojekt för företags miljöarbete, internationalisering och energieffektivisering Utmaningar Ökad internationalisering Företagens vilja och möjlighet att samverka och växa oavsett storlek Klimatproblem som kräver nya lösningar för företagen Finansiering och kompetensförsörjning Urbanisering gör marknaden komprimerad till stora städer hur växer företag på landsbygd? Stärka kvinnors företagande Aktiviteter Delta i samt implementera resultaten av förstudien ÖMS gemensam förstudie programperioden gällande regionalfonden Följa upp och stötta genomförandet av den nyreviderade handlingsplanen för Innovation och Entreprenörskap som redskap för den regionala utvecklingen. Samordna och utveckla nätverket för det företagsfrämjande systemet. Genomför utvecklingsinsatser för att stärka kvinnors företagande. Delta i samt implementera resultaten av förstudien ÖMS gemensam förstudie programperioden gällande regionalfonden 17

42 VP 2015 Sakområde kompetensförsörjning (kunskapslyft i arbetslivet) Nämnd RT Politiska mål Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan. Alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Verksamhetsmål Samordna och driva utvecklingsfrågorna inom kompetensförsörjning och kompetensplattformen Implementera handlingsplanen för kompetensförsörjning i samverkan med andra aktörer. Ta ansvar och leda processer för åtgärder i handlingsplanen. Följa upp, utvärdera och lära samt kommunicera resultat av handlingsplanen för kompetensförsörjning. Vara huvudman för vård- och omsorgscollege Utmaningar Den åldrande befolkningen Den etnisk och könssegregerade arbetsmarknaden De som står utanför arbetsmarknaden Matchning och utbildning Pendling Aktiviteter Omvärldsbevaka området på EU, nationell, regional och lokal nivå, -Informera på webb och nyhetsbrev, -Kompetensprognoser i samverkan med Östra Mellansverige, - Regionalkonferens för att sprida kunskap, - Aktivare roll i det europeiska arbetet med kompetensförsörjning Utveckla och stärk arbetssätt, Samverka med externa aktörer för genomförandet, Seminarium för att synliggöra viktiga åtgärder, Identifiera nya aktörer, Utveckla webben för genomförandet av handlingsplanen Utveckla studie- och yrkesorienteringen, Samordna och driv gymnasiesamverkan, GySam, Utveckla den regionala samverkan inom vuxenutbildningen, -Kommunicera regionala kompetensbehov av yrkeshögskoleutbildningar, Plan för att möta gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensbehov, Utveckla och stärk arbetet inom jämställdhet och integration (samverkan med enheten hållbarutveckling) Utveckla och ta fram metoder för uppföljning, utvärdering och lärande,implementera metoder för uppföljning och lärande, dra lärdomar av andra plattformar Samordna och driva processer utifrån kompetensförsörjningsbehov inom Vårdoch omsorgscollege 17

43 VP 2015 Sakområde arbetsmarknad Nämnd RT Politiska mål Nytt område saknas Verksamhetsmål Samordna och bevaka utvecklingsfrågorna inom arbetsmarknad Bidra till att socialfondens medel effektivt bidrar till en väl fungerade arbetsmarknad och varaktig sysselsättning på långsikt Initiera och utveckla arbetet inom jämställdhet och integration Utmaningar Den åldrande befolkningen Den etnisk och könssegregerade arbetsmarknaden De som står utanför Matchning och utbildning Pendling Aktiviteter Omvärldsbevaka området på EU, nationell, regional och lokal nivå, -Ta fram kompletterande analyser för att använda projektmedel effektivt, - Informera via webb och nyhetsbrev, -Anordna en konferens för att sprida kunskap om de regionala utmaningarna, -Ta en aktivare roll i det europeiska arbetet med arbetsmarknad, - Samverka och dra lärdomar från hur andra regioner arbetar med området arbetsmarknad på regionalnivå Informera om socialfonden till relevanta lokala och regionala aktörer, -* Stötta ESFrådet att formulera relevanta utlysningar, - Mobilisera rätt aktörer att ta projektansvar inom socialfonden, -Utveckla förutsättningar att vara projektägare inom socialfonden eller andra EU program för att stärka den regionala arbetsmarknaden Samla kunskap och information om den köns- och etniskt segregerade arbetsmarknaden, -Sprid kunskap om utbildningsanordnare och arbetsgivare som arbetar med att bryta könssegregerade utbildningsval och har hittat former för breddad rekrytering, - Stötta och skapa möjligheter för fler arbetsgivare och utbildningsanordnare att starta utvecklingsarbete för en bättre fungerande arbetsmarknad 17

44 VP 2015 Sakområde Innovation Nämnd RT Politiska mål Vi vill skapa och vidareutveckla innovativa miljöer med internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Sådana miljöer är till exempel akademiska forskningsmiljöer, väl fungerande inkubatorer och täta företagsmiljöer. Ambitionen är att fler företag ska lägga sina forskningscentrum i Örebroregionen. Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras Fler kunskapsintensiva företag etablerar sig i vår region Verksamhetsmål Regionförbundet ska vara en aktiv ägare/finansiär i det regionala företags- och innovationsfrämjande systemet. Arbetet med en regional innovationsstrategi och smart specialisering intensifieras i samverkan med det innovationsfrämjande systemet. Samordna och driva utvecklingsfrågorna inom Innovationer och Entreprenörskap Följa upp genomförandet av den nya handlingsplanen för Innovationer och Entreprenörskap som ett redskap för den regionala utvecklingen Utmaningar En regional innovations politik som uppmärksammar att företag kan vara innovativa på olika sätt och vara utformad efter det regionala näringslivets och andra organisationers specifika behov. Forskning och utveckling med vetenskaplig spetskompetens som är väl synlig och känd. Öka kunskapen kring innovationsupphandling Örebroregionen ska vara en attraktiv region för att locka talanger och kompetenser Att finansiering i tidiga skeden fungerar oavsett om innovationen är sprungen ur ett företag, från forskningen eller av samhällelig karaktär. Företag och organisationer som vill växa identifieras och får det stöd och support som krävs för utveckling och internationalisering. Aktiviteter Följa upp genomförandet av den nya handlingsplanen fö som ett redskap för den regionala utvecklingen Samordna och utveckla nätverket för det innovationsfrämjande systemet. Processa och förankra en regional innovationsstrategi och smart specialisering Genomföra utvecklingsinsatser i nätverket för att fortsätta stärka kvinnors företagande. 17

45 VP 2015 Sakområde Turism Nämnd RT Politiska mål Örebroregionen attraherar fler turister och är känd för en spännande hållbar naturturism Verksamhetsmål Genomföra planen för projektet Regional turismutveckling i samverkan med andra aktörer. Medverka till att regionens internationella turistiska marknadsföring utvecklas. Stödja kommuner, destinationer och företagare/ entreprenörer i deras utvecklingsarbete kring besöksnäringen. Driva utvecklingen inom verksamhetsområdena, natur-, cykel-, måltidsturism. Utmaningar Affärs- och mötesturismen samt evenemangsturismen är viktiga delar för den sammantagna turismen i regionen. I regionen finns kapacitet för att både privatturismen och mötes- och evenemangsturismen ska öka. Det gäller både den inhemska nationella turismen och inte minst den internationella turismen där antalet besökare kunde öka. Regionens utmaning för en ökad tillväxt hos besöksnäringens företag är att utveckla konkurrenskraftiga och hållbara destinationer som har förmågan att ta fram nya och fler turistprodukter och upplevelser göra dessa bokningsbara och köpbara på ett lättillgängligt. Här når inte regionens geografiska destinationer och regionens företag riktigt ända fram. Aktiviteter Omvärldsbevaka turismområdet och sprida kunskap om turism till viktiga aktörer Genomföra två seminarier tillsammans med turismaktörer i regionen. Genomföra aktiviteter i planen för projektet Regional turismutveckling för att för att nå målen i det politiskt beslutade Regionala handlingsprogrammet för turism i samverkan med andra aktörer. Sprida och vidareutveckla användbar och tydlig statistik för turismområdet Arrangera fem träffar för Destinationer/ Turistansvariga i regionen. Utveckla de tematiska destinationerna Vandring, Cykling, Måltidsturism utifrån ett kundorienterat perspektiv. För att medverka till ökad omsättning genom att leder passerar boendeanläggningar och lokala matproducenter eller matställen. 17

46 VP 2015 Strukturfonder Nämnd RT Politiska mål Det övergripande målet för genomförandet av strukturfonderna bygger på utpekade mål i den regionala utvecklingsstrategin. Verksamhetsmål Samordningsansvar för länen i Östra Mellansverige (ÖMS) gällande kommande strukturfondsperiod. Ta en ledande roll gällande genomförandet av samtliga strukturfonder i Örebro län utifrån Region Örebro läns regionala tillväxtansvar. Tät samverkan ska ske med Förvaltande myndigheter samt Strukturfondspartnerskapet. Säkra upp regional mobilisering för utvecklingsprojekt med strategisk ansats och långsiktiga effekter. Utmaningar Att ta en större roll i genomförandet av framförallt genomförandet av Regionalfonden och Socialfonden kommer att ha inverkan på arbetssätt, lärande och uppföljning inom den egna organisationen. Skapa mobilisering i regionen för att få in idéer och förslag på utvecklingsprojekt som möter upp de nya krav och arbetssätt som kommer att finnas. Att mobilisera större aktörer i regionen kommer att kräva att Region Örebro län tar ett större ansvar för processtödet kring dessa frågor. Utökat kommunikationsansvar för att informera om regionalt tillväxtansvarigas nya roll och arbetssätt samt att förmedla vilka nya förväntningar som kan finnas på aktörer i regionen. Krav på större kapacitet kring analys- och beslutsunderlag för att regionalt tillväxtansvariga ska kunna fatta rätt inriktningsbeslut och kunna prioritera bland förslagna projekt. Bättre kunskap om situationen i hela Östra Mellansverige kommer även att krävas. Det politiska engagemanget i frågorna bör säkerställas. Aktiviteter Att aktivt fånga upp idéer samt själv initiera och mobilisera fram initiativ inom Socialfondens PO1 och PO2 samt inom Regionalfondens tre insatsområden inklusive hållbar stadsutveckling. Att aktivt koppla samman landsbygdsprogrammet med det övriga strukturfondsarbetet i Örebro läns och ÖMS Att vidareutveckla det ÖMS gemensamma analysarbete kopplat till strukturfondsarbetet och specifikt inför uppdateringar av den regionala Handlingsplanen för Socialfonden Att initiera och genomföra specifika mobiliserande satsningar riktade till det nya strukturfondspartnerskapet i syfte att utveckla deras arbetssätt. Att hålla samman lär tillfällen av olika slag riktade till aktörer som medverkat i satsningar finansierade av strukturfonderna. Att vidareutveckla formerna för samhandling mellan regionalt tillväxtansvariga i Östra Mellansverige med Tillväxtverket, ESF-rådet, länsstyrelserna samt strukturfondspartnerskapet. Kan även gälla andra nationella myndigheter. 17

47 VP 2015 Sakområde stödstruktur för samverkan ochkunskapsutveckling Nämnd RT Politiska mål Målet för samverkan mellan kommunerna och Region Örebro län inom området social välfärd och vård är att medborgarnas behov ska tillgodoses utifrån ett helhetsperspektiv En stödstruktur ska skapas som ger förutsättningar för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och berörda delar av hälsooch sjukvården Verksamhetsmål Leda och utveckla arbetet i samverkan mellan kommunerna och Region Örebro län inom området social välfärd och vård Leda utvecklingen för en kunskapsbaserad socialtjänst Utmaningar Implementeringen av ny samverkansstruktur med ett nytt uppdrag och med nya roller Skapa en webb-sida som stödjer samverkan Hitta former för fortsatt förvaltning av gemensamma verksamhetssystem och nationell ehälsa samt Visam-modellen Aktiviteter Organisatoriska leda och samordna den nya samverkansstrukturen Delta i arbetet med att utveckla kunskapsbaserade överenskommelser, policys mm Utveckla och förvalta en ny samverkansportal Samordna och stödja arbetet med 2015 års överenskommelser mellan staten och SKL Leda nätverken för socialchefer och andra strategiska chefer inom socialtjänsten 17

48 VP Sakområde: Äldre Nämnd RT Politiska mål De äldre i Örebroregionen lever ett aktivt liv och har en värdig tillvaro. De upplever social gemenskap, känner trygghet och har inflytande i samhället och över sin vardag. De äldre har kunskap om hälsosamma levnadsvanor och tillgång till anpassad hälsorådgivning och aktiviteter för att kunna främja sin hälsa i tidiga åldrar. De äldre klarar sig själva i vardagen genom rehabiliteringsinsatser och genom att utnyttja IT och andra teknikstöd samt tjänster inom vården och omsorgen. De äldre kan få stöd med vård och omsorg i hemmet såväl som i särskilt boende och får sjukhusvård när det är nödvändigt. I Örebroregionen känner de sjuka äldre trygghet och förtroende för vården och omsorgen. Verksamhetsmål Starta och genomföra projekt, utvecklingsoch forskningsprocesser utifrån handlingsplaner. Bedriva omvärldsbevakning för nytänkande och innovation samt sprida detta. Stödja ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Stärka ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet. Stödja en utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Med individen i fokus utveckla och förstärka samverkan inom det sociala välfärdsområdet. Utmaningar Handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre visar på behov av fortsatt regional samordning efter att statlig finansiering upphört. Implementering av samverkansformer och resultat av projekt som avslutats. Behov av regionalt stöd för att införa en nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk (ICF) Att möta krav på ökad brukarmedverkan och den enskildes delaktighet. Att stödja äldres hälsa ett viktigt område för att möta en åldrande befolkning. Fortsatt utveckling inom ehälsa och välfärdsteknologi. Ökande behov av personal med rätt kompetens för vård och omsorg. Aktiviteter Leda nätverk för resurspersoner utifrån handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg. Uppföljning av följsamhet till ViSammodellens delar genom enkät till första linjens chefer. Analys och sammanställning av länets resultat via kvalitetsportal och bakomliggande data. Erbjuda stöd i förbättringsarbete utifrån kvalitetsregister, ViSam-modellen, analysarbete mm. Omvärldsbevakning ex genom nationella och internationella erfarenhetsutbyten, utbildningar, konferenser, nätverk etc. Erbjuda utbildningar, seminarier, temadagar för spridning utifrån regionala behov och omvärldsbevakningen. Regional samordning av nationella frågor inom äldreområdet. Samarbete med utbildningsanordnare. 17

49 VP 2015 Sakområde Personer med funktionsnedsättning. Nämnd RT Politiska mål I Örebroregionen lever alla människor ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället. I Örebroregionen har alla personer med funktionsnedsättning rätt att aktivt delta i samhällslivet. Verksamhetsmål Starta o genomföra projekt, utvecklings- och forskningsprocesser Bedriva omvärldsbevakning för nytänkande och innovation sprida detta genom att erbjuda utbildningar, seminarier och temadagar och delta i nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte Stärka ledarskapet o det systematiska kvalitetsarbetet genom att bl.a bedriva nätverk med strategiska chefer Stödja en utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet i socialtjänst och angränsade hälso- och sjukvård genom att skapa en plattform för en evidensbaserad praktik Stödja huvudmännen att minska den psykiska ohälsan hos barn och vuxna. Utmaningar Att ge regionalt stöd i utvecklingsarbetet att öka patienters-/brukares medverkan och inflytande Att utveckla kunskapen kring livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning genom ett systematiskt och långsiktigt arbete, för att utveckla en evidensbaserad praktik samt att utveckla kunskapen kring samverkan mellan olika aktörer. Ge regionalt stöd för att öka andelen personer med funktionsnedsättning på den öppna arbetsmarknaden Aktiviteter Fortsätta projekt Evidensbaserad Praktik och funktionsnedsättning kring ökad brukarmedverkan och systematisk uppföljning. Stödja en utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet genom att genomföra en utvärderingsverkstad, en ledarskapscirkel i utvecklings- och förbättringsarbete, ge handledning och metodstöd till projekt och verksamheter mm. Samverka med aktörer kring psykisk ohälsa, stödja (H)järnkolls fortsatta existens, samordna och stödja arbetet med överenskommelsen 2015 (psykisk ohälsa). Anordna Samverkanskonferens om psykisk ohälsa tillsammans med primärvård, psykiatri och NSPH. Utarbeta och genomföra aktiviteter för att implementera Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan inom vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning Ansökan till Socialfonden om genomförande av projekt för kompetensförsörjning med inriktning på bl.a målgruppen unga vuxna med funktionsnedsättning som står utanför arbetsmarknaden. Genomföra två olika konferenser med avsikt att få fler personer med funktionsnedsättning från sysselsättning till arbete. En konferens riktas till arbetskonsulenter eller motsvarande, en inriktad mot arbetsgivare. 17

50 VP 2015 Sakområde Missbruks- och beroendevård Nämnd RT Politiska mål I Örebroregionen har alla människor rätt till stöd för att kunna leva ett liv fritt från missbruk och beroende. Andelen personer med risk- och missbruksproblem minskar. Riskbruk upptäcks tidigt för att individens utveckling av missbruk och beroende ska förhindras. Individer med missbruks- eller beroendeproblem och deras anhöriga erbjuds effektiv vård och ett gott stöd. Individer som har blivit drogfria erbjuds ett utvecklat stöd för att klara av ett liv som nykter eller drogfri. Verksamhetsmål Starta och genomföra projekt, utvecklings och forskningsprocesser som utgår från målbilderna i det regionala programmet för social välfärd. Stärka ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet inom det sociala välfärdsområdet. Stödja en utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet i socialtjänst. Utmaningar Finansiering av aktiviteter. Förankring i kommunernas verksamheter. Kommunernas olika möjligheter och förmåga att delta i aktiviteter. Kortsiktiga nationella satsningar. Samverkan mellan olika huvudmän inom missbruksområdet. Implementering av beslutade förhållningssätt, metoder mm. Aktiviteter Leda nätverk med olika funktioner i kommunerna (IFO-chefer). Stödja arbetet med systematisk uppföljning t ex i form av UIV, ÖJ. Uppföljning av ramavtal. Samordning av utbildningar. Samordna och stödja arbetet med statliga satsningar. Stödja verksamheter i implementeringsprocesser. 17

51 VP 2015 Sakområde Barn och unga Nämnd RT Politiska mål I Örebroregionen har alla barn och unga, såväl flickor som pojkar, rätt till trygga och goda uppväxtförhållanden och en utvecklande framtid. Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatt familjer minskar. I regionens alla kommuner erbjuds föräldrar stöd från graviditeten och genom hela barnets uppväxt. Barn och unga i regionen får den vård och det stöd som de behöver vid rätt tidpunkt och från den verksamhet som bäst kan tillgodose barnets behov. Barn och unga som får insatser från socialtjänsten har samma livschanser som andra barn. Verksamhetsmål Starta och genomföra projekt, utvecklingsoch forskningsprocesser som utgår från målbilderna i det regionala programmet för social välfärd. Stärka ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet inom det sociala välfärdsområdet. Stödja en utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet i socialtjänst. Utmaningar Finansiering av aktiviteter. Förankring i kommunernas verksamheter. Kortsiktiga nationella satsningar. Samverkan mellan olika huvudmän inom området. Kommunernas olika möjligheter och förmåga att delta i aktiviteter. Implementering av beslutade förhållningssätt, metoder mm. Aktiviteter Leda nätverk med olika funktioner i kommunerna (IFO-chefer, BBIC-utbildare m fl). Stödja arbetet med systematisk uppföljning i form av UBU och uppföljning av boende för ensamkommande barn. Uppföljning av ramavtal. Samordning av utbildningar. Samordna och stödja arbetet med överenskommelse mellan stat och SKL Samordna uppföljning av riktade föräldrastödsinsatser psykisk ohälsa och missbruk och beroende. Anordna utbildning om att tidigt uppmärksamma barn till missbrukare. Stödja verksamheter i implementeringsprocesser. 18

52 VP 2015 Sakområde utbildning Nämnd RT Politiska mål Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år Utveckla gymnasiesamverkan i regionen i syfte att erbjuda eleverna ett utbud av utbildning av hög kvalitet inom rimligt pendlingsavstånd Verksamhetsmål Utmaningar Aktiviteter 19

53 VP 2015Sakområde: ehälsa Nämnd RT Politiska mål Medborgare, patienter och anhöriga skall på ett enkelt sätt kunna skaffa sig kvalitetssäkrad information om sjukvård och socialtjänst samt få personligt anpassad information om sin egen vård- omsorgs- och hälsosituation. De ska kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Ge personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänst tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser. Att informationen som hanteras inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna användas som stöd för beslut, styrning, verksamhetsuppföljning och forskning. Verksamhetsmål Att bilda en gemensam styrning för realisering av det gemensamma ehälsoprogrammet Möjliggöra utvecklingen av ehälsa i hela regionen genom att arbeta utifrån gemensamma underlag för vägledning och styrning i planering och satsningar inom IT i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Att länets kommuner och landstinget arbetar gemensamt med införandet av den nationella ehälsostrategin Utmaningar Utveckla regional samverkan kring infrastrukturer, IT-system och tjänsteplattformer. Vidga kunskapen om ehälsa inom vårdutbildningar, personal inom vård omsorg och socialtjänst samt hos allmänheten Via tillgängliggörandet av digital teknik göra de äldre och funktionsnedsatta mera delaktiga i samhället. Nedläggning av analogt system ställer krav på teknikskifte till digital teknik för att säkerställa kvalitén av de trygghetstjänster vi erbjuder våra innevånare (ex trygghetslarm) Möta framtidens krav på och efterfrågan av digitala tjänster inom vård och omsorg Aktiviteter Leda nätverk för resurspersoner inom ehälsa för att inspirera till och underlätta för erfarenhetsutbyte och samarbete t.ex. genom uppföljning av redan genomförda piloter och projekt inom ehälsa Fortsatt förvaltning och utveckling av befintliga o redan införda verksamhetssystem, ex NPÖ, Meddix öppenvård (IT-stöd för SIP) samt stötta för ökat användande. Stödja kommunerna i sitt arbete för övergång till digital teknik vad gäller trygghetslarm och andra digitala trygghetstjänster för att möjliggöra säker service, trygghet och delaktighet för äldre och funktionsnedsatta i hemmen med hjälp av digital teknik. Erbjuda stöd i införandet av mobila tjänster och mobilt arbetssätt för bland annat informationsöverföring och dokumentation. Omvärldsbevaka samt delta i utvecklingen av ehälsa ex via nationella och internationella nätverk och konferenser. Regional samordning av nationella frågor inom ehälsa. Erbjuda seminarier, utbildningsdagar samt på andra sätt vidarebefordra information från nationell nivå ut till kommunerna. Göra privata utförare samt utbildningsanordnare inom vård och hälsa delaktiga i ehälsoutvecklingen 20

54 VP 2015 Sakområde Energi och klimat Nämnd SB Politiska mål 2050 är regionen utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2020 har utsläppen av växthusgaser minskat med minst 25 % jämfört med År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 % jämfört med År 2020 står förnybara energikällor för minst 60 % av energianvändningen i Örebro län. Verksamhetsmål Att vara en regional energiaktör och driva processen för genomförande och aktualisering av energi- och klimatprogrammet. Öka kunskap och påverka beteenden för hållbart resande. Främja utvecklingen av hållbara godstransporter. Samordna och driva processer för energieffektiva byggnader och verksamheter. Stödja aktörer att ställa om till förnybar energi. Bidra till klimatsmart livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn. Utmaningar Enligt energi- och klimatprogrammet ska den offentliga sektorn vara förebild och visa på vägar till handling. Kommunerna är därför viktiga för genomförandet av energioch klimatprogrammet men flera mindre kommuner har begränsade resurser. Transportsektorn står för ca 40 procent av klimatutsläppen i Örebro län. Utsläppen minskar för långsamt för att klimatmålet ska nås. Omställningstakten till en effektivare energianvändning i byggnader, företag och verksamheter behöver öka. Ekonomiska incitament för förnybar energiproduktion är för närvarande svaga och investeringar har mattats av. Livsmedelshanteringen i Sverige står för ca procent av klimatbelastningen. Ett par viktiga orsaker till klimatbelastningen är köttkonsumtion och matsvinn. Aktiviteter Fortsatt genomförande av energi- och klimatprogrammet. Aktualitetsprövning av energi- och klimatprogrammet och påbörja eventuell revidering med koppling till processen för en ny RUS. Utveckla samverkan mellan kommuner/regionen i strategiska energi och klimatfrågor. Undersöka möjligheter till gemensamma mål, planer, uppföljningssystem. Genomföra förstudie inom hållbara persontransporter och mobility management. Aktiviteter för att genomföra handlingsplanen för klimateffektiva godstransporter. Utveckla och driva nätverk inom bygg- och fastighetsområdet. Samordna kompetensutveckling för byggnadsarbetare inom projekt SWEBUILD. Genomföra projektet Den energikloka livsmedelsbutiken. Delta i ansökan och genomförandet av större projekt om solel. Initiera och genomföra projekt hållbara måltider

55 VP 2015 Sakområde Samhällsplanering Nämnd SB Politiska mål RUS: Örebroregionens befolkning växer till minst invånare till år Flera som flyttar till länet än från länet. Inflyttning ökar i alla länets kommuner. Verksamhetsmål Etablera en regional arena för diskussioner och höjd kunskapsnivå om möjligheter att få till stånd ökat bostadsbyggande och samverkan mellan aktörer i regionen. Utvecklad regional översiktlig planering och ökad ömsesidig samverkan med kommunernas översiktliga planering. Bidra med regionala analysunderlag och erfarenhetsutbyte för kommunal och regional översiktsplanering. Utvecklat samarbete med östra mellansverige inom strategisk utvecklingsplanering. Utmaningar Få Stockholm att se positivt på satsningar på ÖMS nodsstäder i en flerkärnig region, även om de på kort sikt kan ske på Stockholms bekostnad. Det kräver ett aktivt deltagande i ÖMS, EBS och i Mälardalsrådets arbete. Skapa en än bättre samsyn kring Örebros viktiga roll som regionens motor. Hitta verktyg inom samhällsplanering som kan stödja en bättre befolknings- och sysselsättningsutveckling i hela länet. (Fortsatt) förankra tankarna i RUS/RÖP i kommunernas översiktsplaner och annan fysisk planering. Understödja ökat bostadsbyggande. Aktiviteter Driva och utveckla Arena RÖP tillsammans med RUS-kansli Delta i projektet ENTER.HUB Driva projektet KÖR (Kga, Örebro Resecentrum) Leda arbetet i Mälardalsrådet Planeringsoch trafikutskotts beredningsgrupp Delta i ÖMS-gemensamt projekt Hållbar stadsutveckling Delta i arbetet med att ta fram rumsliga planeringsunderlag inför RUP Sätta upp arena för möten/dialog med syfte att öka kunskap om bostadsförsörjningsfrågor så att politiska förslag till förbättringar kommer fram Informera och genomföra regionala seminarier om ÖMS analyser och framskrivningar Delta i arbetsgrupp Östra Mellansverige och säkerställa koppling till analysgruppen. Samordning av analysgrupp ÖMS och EBS 22

56 VP 2015 Sakområde Infrastruktur Nämnd SB Politiska mål Mål i RUS Restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter och Örebro ska minska avsevärt. År 2015 har restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo förkortats. I länstransportplanen finns åtta punkter som styr arbetet med transportinfrastruktur: Förbättra effektiviteten i transportsystemet Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen Förbättra möjligheterna och kapaciteten på de stora godsstråken på väg och järnväg Ge förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg-Örebro-Örebro flygplats Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafiken på spår samt på väg för de större orter som saknar spårförbindelse Bidra till kortare restider till Stockholm, Arlanda och Göteborg Skapa god tillgänglighet till större städer i angränsande län från Örebro Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem Verksamhetsmål Driva på och bidra till att skapa planberedskap så att objekt, som ingår i den Nationella planen som är viktiga för Örebroregionen, byggs enligt tidplan. Driva på så att interregionala samarbeten för strategiskt viktiga stråk utvecklas eller om behov finns nyetableras. Driva påverkansarbete inför nästa nationella plan. Påverka det storregionala samarbetet med att ta fram en ny regional systemanalys inför nästa nationella plan. Driva på och skapa planberedskap så att åtgärder i regionens Länstransportplan utförs enligt tidplan. Driva påverkansarbete inför nästa TEN-T revidering. Utmaningar Öka statens fokus på stråket Stockholm- Oslo. Hitta verktyg inom infrastruktur som kan stödja en bättre befolknings- och sysselsättningsutveckling i hela länet. Få fram fler byggklara infrastrukturprojekt inom länsplanen. Påverka regering, Trafikverket m.fl. inför nästa revidering av TEN-T. Aktiviteter Driva på så att utpekade åtgärdsvalsstudier Oslo-Stockholm och Västra Stambanan påbörjas. Delta i strategiska åtgärdsvalsstudier. Delta i arbetet att ta fram underlag i En Bättre Sits inför nästa planomgång. Driva på om att nya strategiska ÅVS:er pekas ut. Genomföra Infrastrukturdagen i mars Ta fram underlag för årligt genomförandebeslut av Länstransportplanen. Driva på arbetet med åtgärdsvalsstudier, vägplaner m.m. enligt årligt beslut i RS om genomförande. Delta i kommunernas större infrastrukturprojekt och Trafikverkets dialog med kommunerna. Ta fram underlag för beslut om investeringar i järnvägsinfrastruktur(järnvägsplan). Uppföljningssystem för Länsplanobjekt och statsbidragsobjekt. Delta i uppbyggnad och genomförande av nytt samarbete med Värmland om genomförande Oslo Stockholm. Delta i arbete kring Bottniska korridoren. Fortsatt arbete med Nyckelstråket. Arbeta enligt lobbyplan från 2104 för arbete med att få in våra viktiga stråk i TEN-T Core Network Corridors (fr.o.m. 2021). 23

57 VP 2015 Sakområde Logistik Nämnd SB Politiska mål Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. År 2015 har Örebroregionen den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. I länstransportplanen finns åtta punkter som styr arbetet med transportinfrastruktur, bland annat: Förbättra effektiviteten i transportsystemet. Ge förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg-Örebro-Örebro flygplats. Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem. Verksamhetsmål Driva på så att interregionala samarbeten för strategiskt viktiga godsstråk utvecklas eller om behov finns nyetableras. Göra Örebroregionen mer attraktiv som ett nationellt logistiknav. Driva/utveckla strategiska internationella samarbeten. Utmaningar Skapa samsyn om en tydligare organisering i länet för samarbetet inom logistikområdet. Understödja ökad forskning och högre utbildning inom logistik. Aktiviteter Delta i lokala och regionala samarbeten (t.ex. Logistiksamarbetet inom BRO). Initiera framtagande av en samlad strategi i regionen för utveckling av logistik. Delta i CLOSER s utvecklingsarbete enligt avtal. Delta i CPMRs (Conference of Peripheral Maritime Regions) transportarbetsgrupper. Genomföra vårt deltagande inom TEN TANS och GreCOR enligt projektens tidplan. Delta i nationella aktivitet om logistik tillsamman med andra aktörer. Understödja ökad forskning och högre utbildning om logistik. Fortsätta utveckla en arena för demonstration av nya hållbara logistiklösningar. 24

58 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Näringsliv och kompetens Tjänsteskrivelse 1 (2) 1(2) Anette Granberg Dnr: Till Regionstyrelsen Budkavle Lärdomar från nio år med Regionförbundet Örebro Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige Budkavlen (bilaga 1) antas och överlämnas till Region Örebro län. Beskrivning av ärendet Budkavlen har dokumenterat de viktigaste och största projekten, processerna och resultaten under regionförbundets verksamhetsår Fakta om externa projekt, framtagna strategier, program och planer, mm har definierats. Intervjuer har genomförts med medarbetare, politiker och externa deltagare i olika projekt och processer för att reflektera och berätta om för- och nackdelar med de arbetssätt och metoder som används i det regionala utvecklingsarbetet. Syftet med Budkavlen är att säkra kunskapsöverföringen av regionförbundets arbetssätt och metoder i samband med fusionen mellan Regionförbundet Örebro län och Örebro läns landsting. Målgrupp för Budkavlen är politiker och medarbetare som arbetar med utvecklingsprocesser. Sekundär målgrupp är alla som är engagerade och intresserade av regionalt utvecklingsarbete i Örebroregionen. Max Jakobsson, fil doktor i kulturgeografi har utarbetat rapporten Budkavlen och står för dess slutsatser och värderingar. Redaktionella förändringar kommer att göras i rapporten Budkavle fram till den 10 november, därefter skickas rapporten till tryck. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

59 Sida 2 (2) Underlag för beslut Bilaga 1: Budkavle Bilaga 2: Utkast av rapporten Budkavle lärdomar från nio år med regionförbundet Örebro. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

60 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida 1 (2) Budkavle Lärdomar från nio år med Regionförbundet Örebro Bilaga nr 1 Budkavle Regionförbundet Örebro län överlämnar till Region Örebro län följande budkavle om vårt sätt att arbeta: Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete inom Region Örebro län kan ta stöd i de arbetssätt och metoder som utvecklats inom ramen for Regionförbundet Örebro läns verksamhet. Arbetssätten och metoderna utgör en del av den erfarenhet som politiker och medarbetare bär med sig in i den nya organisationen. Denna kunskap tror vi kan vara hjälpsam för oss tillsammans och leda till nya och ännu bättre arbetsformer som är till gagn for regionens invånare. Processorienterat arbetssätt Vårt processorienterade arbetssätt handlar om att ta sig an regionala utmaningar och utvecklingsfrågor så att de enskilda människornas tankar, värderingar och attityder tas med i hela arbetet. Vårt arbete med processer följer vår projektmodell som bland annat bygger på mål, aktiviteter och kommunikation. Nätverksbaserat arbetssätt Vårt arbete i nätverk bygger på tillit och förtroende mellan aktörer och även inom organisationen. Inom ramen för de övergripande målen finns stora friheter att, i samspel med andra, utforma medel och metoder for att nå malen. Kunskapsbaserat arbetssätt Var roll som kunskapsorganisation innebar att politiskt förtroendevalda och tjänsteman gemensamt bygger upp den kunskap som krävs for att vi ska kunna initiera, leda, samordna och aktivt delta i det regionala utvecklingsarbetet. Omvärldskunskap och systematiskt lärande är viktiga medel. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

61 Sida 2 (2) Samverkansorienterat arbetssätt Vår metod för samverkan bygger på att vi, tillsammans med samverkade aktörer, stegvis identifierar och avgränsar ide, mål och ansvar för genomförande. Dialogmöten är vår viktigaste metod for samverkan och innebär att vi är öppna för att lyssna och förändra samt har en vilja att dela med oss. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

62 Bud kavle Lärdomar från nio år med regionförbundet örebro budkavle regionförbundet örebro

63 2 budkavle regionförbundet örebro 2014

64 Innehåll Förord och budkavle 4 1. Varför en Budkavle? 7 2. Bakgrund 8 Bildandet av Region Örebro län 10 Ökad tydlighet på den regionala nivån Förutsättningar 14 Politiska organisationen 15 Kansliet 16 En efterfrågestyrd organisation 18 Kompetent och kunnig i sakfrågor 21 Liten, smidig och flexibel Arbetssätt och metoder 24 Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) 26 Handlingsplan innovation och entreprenörskap 28 Regional kompetensarena 30 Kunskapslyftet Regional enhet för skolstöd 32 Energi- och klimatprogram för Örebro län 34 Länstransportplanen 36 Marit och Vilgot en struktur för samverkan 38 Sammanhållen vård och omsorg 39 Regionalt program för social välfärd Slutsatser 43 Processorienterat arbetssätt 44 Nätverksbaserat arbetsätt 46 Kunskapsbaserat arbetssätt 48 Samverkansorienterat arbetssätt 50 Dialogmöten Referenser Fotnoter 57 budkavle regionförbundet örebro

65 förord och budkavle Regionförbundet Örebro län har funnits i nio år. Under åtta av dessa har förbundet haft det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Det är ett uppdrag som förpliktigat. Att leda en gemensam utveckling av territoriet Örebro län är en uppgift som förutsätter nya arbetssätt och nya metoder. Till skillnad från många andra uppdrag har regionförbundet inte haft resurser eller mandat att ensamt driva fram utveckling. Det har istället skett genom att samla, leda, inspirera och aktivt delta i olika sammanhang där utvecklingsarbete sker. Tillsammans med dem som vill att Örebro län ska bli en bättre plats för den som vill leva, bo, verka eller besöka vår region. Tillsammans med kommuner, landsting, universitet, näringsliv, statliga myndigheter och ideell sektor. Regionförbundets sätt att utveckla det gemensamma arbetet med utvecklingsfrågor i vår region har varit en viktig del i att vi gemensamt åstadkommit saker. Inför bildandet av Region Örebro län diskuterades regionförbundets arbetssätt av många intressenter. Många månade om att det som uppnåtts och att de arbetssätt som används också får plats och kan utvecklas i den nya organisationen Region Örebro län. Men vad var det vi diskuterade? Vi talade om ord som process, möten, arena, dialog och samverkan. Det talades om asymmetrisk styrning det vill säga att det krävs olika arbetssätt. Å ena sidan ska vi utveckla egen verksamhet, å andra sidan ska vi leda ett utvecklingsarbete av territoriet Örebro län tillsammans med många andra. Någon mer djuplodande analys av vad som låg i diskussionen gjordes inte i detta läge. Inför bildandet av Region Örebro län konstaterades att det helt enkelt inte finns en samlad bild av regionförbundets arbetssätt och metoder. Denna skrift som fått det förpliktigande namnet Budkavle försöker råda bot på detta. Max Jakobsson, filosofie doktor i kulturgeografi har utarbetat rapporten och står för dess slutsatser och värderingar. Vi vill tacka alla som delat med sig av sina tankar och synpunkter. 4 budkavle regionförbundet örebro 2014

66 Regionförbundet Örebro län överlämnar till Region Örebro län följande budkavle om vårt sätt att arbeta. Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete inom Region Örebro län kan ta stöd i de arbetssätt och metoder som utvecklats inom ramen för Regionförbundet Örebro läns verksamhet. Arbetssätten och metoderna utgör en del av den erfarenhet som politiker och medarbetare bär med sig in i den nya organisationen. Denna kunskap tror vi kan vara hjälpsam för oss tillsammans och leda till nya och ännu bättre arbetsformer som är till gagn för regionens invånare. Processorienterat arbetssätt Vårt processorienterade arbetssätt handlar om att ta sig an regionala utmaningar och utvecklingsfrågor så att de enskilda människornas tankar, värderingar och attityder tas med i hela arbetet. Vårt arbete med processer följer vår projektmodell som bland annat bygger på mål, aktiviteter och kommunikation. Nätverksbaserat arbetssätt Vårt arbete i nätverk bygger på tillit och förtroende mellan aktörer och även inom organisationen. Inom ramen för de övergripande målen finns stora friheter att, i samspel med andra, utforma medel och metoder för att nå målen. Kunskapsbaserat arbetssätt Vår roll som kunskapsorganisation innebär att politiskt förtroendevalda och tjänsteman gemensamt bygger upp den kunskap som krävs för att vi ska kunna initiera, leda, samordna och aktivt delta i det regionala utvecklingsarbetet. Omvärldskunskap och systematiskt lärande är viktiga medel. Samverkansorienterat arbetssätt Vår metod för samverkan bygger på att vi, tillsammans med aktörer, stegvis identifierar och avgränsar idé, mål och ansvar. Dialogmöten är vår viktigaste metod för samverkan och innebär att vi är öppna för att lyssna och förändra samt har en vilja att dela med oss. Örebroregionen den 4 december 2014 Irén Lejegren Regionråd (S) Regionstyrelsens ordförande Lars Elamson Regionstyrelsens 2:e vice ordförande (M) budkavle regionförbundet örebro

67 6 budkavle regionförbundet örebro 2014

68 1. Varför en Budkavle? En budkavle kan sägas vara en uråldrig motsvarighet till en tweet. På medeltiden, innan Twitter och andra sociala medier fanns, var en budkavle ett sätt att uppmärksamma en viktig händelse. Budkavlen var ett trästycke på vilket ett meddelande skrevs för att sedan spridas från hand till hand. Denna budkavle riktar sig till regionen och till alla dem som vill ta del av de frågor och ämnen som behandlas. Utgångspunkten är sammanslagningen av regionförbundet och landstinget som beskrivs i skriften Region Örebro län Därför bildar vi en ny regional politisk organisation: Vi skapar en ny regionorganisation som bygger på styrkorna i de två organisationerna, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län, som nu slås samman. Landstinget tar med sig sin finansiella styrka, sin beslutskraft och en stor verksamhet med hög kompetens. Regionförbundet tar med sig sitt processarbete, sin förankring i kommunerna, sin öppna arena för dialog och samarbete och sin flexibilitet. Det är det som sägs i de sista raderna i citatet ovan som är budkavlens fokus. Det handlar om en beskrivning av vad som kan sägas vara regionförbundets metoder och arbetssätt. Arbetet med att skriva budkavlen har bland annat tagit utgångspunkt i regionförbundets samlade dokumentation. Arbetssätt och metoder finns i viss utsträckning dokumenterade i olika program och projektbeskrivningar. En viktig del i arbetet har varit att identifiera och lyfta fram dessa ur den stora mängden text som organisationens dokumentation omfattar. För att fördjupa och få med aspekter som inte finns dokumenterat vad gäller arbetssätt och metoder har intervjuer gjorts med personal och ledning inom regionförbundets kansli och politiska organisation, med kommunchefer samt landstingsdirektören. För att få en så mångdimensionell och täckande bild som möjlighet har även ett antal externa intressenter och samarbetspartners intervjuats utifrån sina erfarenheter av samarbete med regionförbundet. 1 budkavle regionförbundet örebro

69 2. Bakgrund Den regionalisering som vi nu befinner oss i tog fart i och med Sveriges medlemskap i dåvarande Europeiska gemenskapen. Då fick idéer och tankar om regioner som alltmer betydelsefulla arenor för tillväxt och utveckling stor spridning. I diskussioner om regionerna kom även uttrycket regionernas Europa att bli förknippat med en ny syn på regioner och regionalisering utifrån ekonomiska och utvecklingspolitiska förtecken. Samtidigt har också den svenska regionalpolitiska riktningen, som tidigare syftade till att skapa regional balans genom ekonomiska stödåtgärder, blivit mer fokuserad mot tillväxtskapande initiativ på lokal och regional nivå. En bärande tanke i denna riktning är att ökande globalisering ger såväl utmaningar som möjligheter samt att de bäst hanteras genom stark regional självtillit och handlingskraft. Vid sidan av det ökade regionala ansvaret för att skapa hållbar ekonomisk och social utveckling har frågor som rör regionens gemensamma idé och tanke samt gemensamma berättelser och bilder hamnat i fokus i regionaliseringsprocessen. Regionfrågan har diskuterats flitigt i Sverige under och 2000-talet. 2 I samband med diskussionerna har en regionaliseringsprocess tagit fart i alla delar av riket. Det har varit en process som präglats av ett underifrånperspektiv där politiker och aktörer på regional och lokal nivå har förväntats ta initiativ och ansvar för att driva processen framåt. 8 budkavle regionförbundet örebro 2014

70 En viktig milstolpe för regionaliseringsprocessen i riket var då Gotlands län, Kalmar län och Skåne län blev försöksregioner med olika former av självstyrelseorgan Tre år senare bildades Västra Götalandsregionen som en försöksregion med direktvald regionfullmäktige. 3 En annan viktig milstople var när Ansvarskomittén 2003 fick i uppdrag att utreda organisation och uppgiftsfördelning mellan stat, landsting och kommun. Såväl förändrad organisation och ansvar för samhällsfrågor som förändrad politisk och geografisk indelning av riket stod på agendan för kommittén. Kommitténs rapporter och dess arbete fick även förhållandevis stort genomslag i media. 1 januari 2015 bildar Örebro län region. I backspegeln kommer detta år sannolikt också ses som en milstolpe i den svenska regionaliseringsprocessen. Så här skriver regiondirektören, Magnus Persson på regionförbundets hemsida: Motsvarande process pågår i många andra regioner. Om alla kommer i mål kommer det att finnas politiska församlingar, regioner eller regionförbund i alla Sveriges län 1 januari Med ett undantag Stockholm. Det betyder att det regeringen önskade, regionbildning i ett underifrånperspektiv, faktiskt sker. Regionala och lokala politiker tar sitt ansvar för den omdaning som ger dem ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet, men det blir i nuvarande län/landsting. (Regionförbundets hemsida, 2014) budkavle regionförbundet örebro

71 Bildandet av Region Örebro län en trestegsraket Örebro län låg inte långt fram i regionaliseringsprocessen i Sverige. Däremot hade informella politiska samtal om en regional samhällsorganisation tagit fart i länet i början av 2000-talet. Det bildades studiecirklar där regionfrågan diskuterades. De tidigare bildade regionerna studerades och en bit in på 2000-talet var regionprocessen igång även i Örebro län. Det framgår i intervjuer med politiker att det efter hand blev konsensus kring regionaliseringens steg och former. Första steget ett nytt kommunalförbund 1 januari 2006 bildades ett nytt kommunalförbund, vilket kan ses som det första konkreta steget mot bildandet av Region Örebro län. Det nya kommunalförbundet var under ett år, ett slags förstadium till det som sedan blev regionförbundets uppgift under åtta år. Uppgiften för det nya kommunalförbundet handlade om samverkan, tillväxt- och utvecklingsskapande uppdrag. Förbundet skulle i så stor utsträckning som möjligt: samla länets resurser inom regionalpolitiken till en effektiv, demokratiskt styrd organisation med syfte och uppgift att öka förutsättningarna för hållbar tillväxt och bidra till en så god livskvalitet som möjligt i hela länet. (Framställan, Örebro läns landsting och samtliga kommuner i Örebro län, 2005, sid 4) Det nya kommunalförbundet döptes till Regionförbundet Örebro län. Från Örebro läns landsting tog regionförbundet över utvecklingsområden inom; näringslivsutveckling, turism, kommunikationer, infrastruktur, arbetsmarknad, livslångt lärande, social välfärd, miljö och samhällsbyggnad, internationellt samarbete, kultur samt fritid och rekreation. Andra steget ett kommunalt samverkansorgan I november 2006 godkändes regionförbundets ansökan om att få bli ett kommunalt samverkansorgan av regeringen. I regeringsbeslutet angavs de uppgifter för utvecklingsarbete i länet som förbundet tog över från staten, nämligen: Utarbeta program för länets utveckling Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet Besluta om användning av vissa statliga medel för regional utveckling Besluta om prioritering av åtgärder avseende infrastruktur och upprättande av länsplan Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen. 10 budkavle regionförbundet örebro 2014

72 Tredje steget en region med direktvalt parlament 1 januari 2015 tar vi det tredje steget i bildandet av Region Örebro län. Ett direktvalt regionfullmäktige kommer att väljas och verksamheter från regionförbundet och landstinget slås samman. Dessutom förs ytterligare utvecklingsuppdrag över från Länsstyrelsen till Region Örebro län. Förutsättningarna för att kraftsamla för utvecklingsarbetet generellt och inom respektive sakområde förbättras i den nya organisationen. Vi får en helt annan ryggrad, till exempel i förhandlingar med staten och med andra. Den organisation som vi kommer att vara en del av, kommer att vara en organisation som har cirka nio miljarder i budget. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande) Regionen blir självfallet en kraftfullare aktör såväl ekonomiskt som politiskt. Det finns stora förhoppningar tillskrivet den nya organisationens styrka som kommit fram i intervjuerna: Jag ser positivt på sammanslagningen. Vi kommer in i en större organisation och får tillgång till en större apparat för att jobba med utvecklingsfrågor. (Anders Ceder, politiker) Förhoppningar om att storleken och styrkan i den nya organisationen ska gynna det regionala utvecklingsarbetet återkommer i flera av intervjuerna med politiker och tjänstemän inom regionförbundet. Sammantaget ger intervjuerna bilden av bred konsensus kring regionbildningen som bra och välbehövlig för det regionala utvecklingsarbetet. Flera pekar dock på att det finns många frågor kvar att ta sig an och att det finns en risk att förhoppningarna på vad den nya organisationen ska kunna åtstadkomma blir alltför stora. Jag hoppas att det här ska leda till att vi använder våra resurser effektivare, att vi får mer för pengarna och att vi får en större tydlighet i organisationen. Tydlighet i vem som ansvarar för vad och att det underlättar och tydliggör processerna. Sen är det ju inte så att vi får särskilt mycket mer pengar eller att vi får väldigt mycket mer muskler i den nya regionen. Jag ser en fara i att några kommer att tro att den nya regionen kan lösa allt. Det kommer den inte att kunna, men det blir större tydlighet. Det blir vassare. Vi kan använda resurserna effektivare och jag hoppas att det leder till att vi kan ta ett antal kliv framåt på ett antal områden. (Ola Karlsson, politiker) Då regionförbundet går från att vara en förhållandevis liten organisation till en mycket större väcks även frågor om hur metoder och arbetssätt kommer att påverkas. I syfte att skapa en utgångspunkt för vidare arbete med dessa frågor fokuserar Budkavlen på att ge en bild av regionförbundets nuvarande arbetssätt. budkavle regionförbundet örebro

73 Ökad tydlighet på regional nivå De två första stegen kan egentligen ses som ett. Då det nya kommunalförbundet bildades var det redan beslutat att detta skulle bli regionförbundet året därpå. Processens inriktning var även i det tidiga skedet inställd på att så småningom bilda en region med direktvalt parlament. På så vis kan de första två stegen mot bildandet av Region Örebro län kanske helt enkelt beskrivas som en transportsträcka mot målet. Men det är i så fall en tunn beskrivning. Det har hänt mycket på den resan. Det är under de första två stegen som verksamheten och organisationen i regionförbundet funnit sina former. Regionstyrelsens ordförande lyfter fram att det funnits fördelar med den stegvisa utvecklingen mot regionbildning, och en mellanliggande period med ett indirekt valt parlament: Det direktvalda parlamentet har starka legitima krafter och tydlighet mot väljarna, medan en organisation där man som politiker är vald i sin egen kommunfullmäktige betyder att det är själva kommunen som är medlem. Då behöver kommunen också engagera sig och genomföra uppdraget. Det har varit bra att vara tvungen att se till att alla medlemmar, det vill säga alla kommuner och landstinget, har varit tvungna att vara med på resan. Jag tror att det är en del i att vi nu är helt överens om att gå vidare till att bli en fullvärdig region. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande) I intervjuer med såväl politiker som externa aktörer framkommer förhoppningar om tydlighet i det regionala utvecklingsarbetet. Det handlar inte så mycket om tydlighet i arbetssätt och i arbetsprocesser utan mer om tydlig ansvarsfördelning och tydlighet i vilken offentlig regional aktör som äger frågorna. Något förenklat kan man säga att de intervjuade ser en ökad tydlighet i att det blir en regional aktör med ansvar för utvecklingsfrågor. Jag tror inte att man ska ha för många olika aktörer. Förutom regionförbundet har vi alla kommuner, landstinget och länsstyrelsen som har sina uppdrag. Jag tror att det är bra att man genomför regionbildningen. (Björn Åqvist, Carlsson & Åqvist) Men det finns självfallet fler argument för att tydligheten ökar i och med regionbildningen. Det direktvalda parlamentet i sig kommer att tydliggöra politiskt ansvar och ledarskap för de regionala utvecklingsfrågorna i förhållande till invånarna i regionen. 12 budkavle regionförbundet örebro 2014

74 budkavle regionförbundet örebro

75 3. förutsättningar Arbetssätten och metoderna som används inom regionförbundet har formats både av inre och yttre faktorer såsom politisk styrning, juridiska regelverk och ekonomiska resurser. Dessa aspekter är väsentliga och de har ofta tagits upp i intervjuer och samtal med både medarbetare, politiker och andra personer med anknytning till regionförbundet. Men det handlar också om de förutsättningar som följer av den indirekt valda politiska organisationen, synen på regionförbundet som efterfrågestyrd organisation samt den mindre organisationens för- och nackdelar. 14 budkavle regionförbundet örebro 2014

76 Politiska organisationen En förutsättning som tagits upp i många intervjuer, såväl med politiker som medarbetare på regionförbundet, är att det politiska mandatet för regionförbundets arbete i vissa avseenden varit svagt och otydligt. I informationen om den nya regionbildningen lyfts också överföringen av landstingets beslutskraft, det vill säga politiska styrka, fram som en viktig och positiv faktor i och med den nya organisationen. Att den politiska organisationen har varit befäst med vissa svagheter bekräftas också av regionstyrelsens ordförande. Den indirekt valda församlingen var det som var möjligt vid starten av regionförbundet. Den kan ses som ett provisorium. Ett träningsläger där de deltagande parterna lärt sig mycket under resan fram till den nya politiska organisationen i och med regionbildningen. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande) En del av lärandet som har skett har varit den nya roll ett antal politiker i organisationen haft, en roll som till viss del kan beskrivas som en organisatorisk innovation. Det handlar om ett antal rapportörer, som har varit utsedda av regionstyrelsen och haft till uppgift att följa och utvärdera verksamheten inom de olika sakområdena. I intervjuer har det framkommit att rapportörskapet genererat engagemang och fungerat som en brygga mellan den politiska nivån och tjänstemannaled. Flera av de intervjuade politikerna tar upp detta som en positiv och betydelsefull del som de gärna vill värna i den nya organisationen: Jag har haft ett rapportörskap och jag tycker att det har varit en väldigt bra arbetsmetod. Det skapar en enighet och ett intresse för de flesta frågorna och ger möjlighet till fördjupning inom ett område. Jag hoppas att man fortsätter att hitta vägar och modeller för att få en bred uppslutning och föra kunskapen vidare. (Ewa-Leena Johansson, politiker) budkavle regionförbundet örebro

77 Kansliet Ledningsgruppen har uttryckt att man hade vissa problem med att hävda sin roll och sitt deltagande inom naturliga arbetsområden under de första åren. Det hänger samman med vad som kan tolkas som en kamp om inflytande mellan aktörer på den regionala arenan. Det handlade inte om brist på kunskap och metoder för att kunna bidra. För några år sedan valde Landstinget och Örebro kommun till exempel inte regionförbundet som plattform för arbetet med storregionfrågan. Då gjordes istället inledningsvis en allians med länsstyrelsen. Regionförbundet fick inte vara med. (Magnus Persson, regiondirektör) Uppfattningen nu är att det under de senaste åren arbetats upp en god legitimitet för de insatser som görs inom förbundet och att man har en god dialog med alla medlemmar och samarbetsparter. En annan aspekt av organisationens position på den regionala arenan som tas upp i en fokusintervju med medarbetare på regionförbundet är att man uppfattas som en neural aktör, vilket också har uppfattats som en styrka för arbetet: Det är en väldig styrka att komma från regionförbundet när man ska försöka få till samverkan, vi är en neutral part. Det gör att det är lätt att kunna säga och föreslå saker. Man har inte tagit parti för någon av de andra organisationerna och det tycker jag var en styrka med att jobba här. (Fokusintervju, medarbetare på regionförbundet) 16 budkavle regionförbundet örebro 2014

78 budkavle regionförbundet örebro

79 En efterfrågestyrd organisation Medarbetare på regionförbundet har upplevt att man i stor utsträckning försökt att svara upp till de behov och de förväntningar som medlemmarna har haft. Jag brukar säga att vi är en efterfrågestyrd organisation till skillnad från andra offentliga organ som får sitt mandat i lagstiftning eller sitt formella uppdrag från fullmäktige med beskattningsrätt och liknande. Kan vi inte leverera så får vi inte betalt. Vi har ju varje år gått ut och synliggjort oss: Är ni beredda att betala ett år till för oss? (Magnus Persson, regiondirektör) Regionförbundet har ofta fått förtroende från sina medlemar, men det har också funnits ett mått av ifrågasättande, menar Magnus Persson. Att regionförbundet är en efterfrågestyrd organisation beskriver även externa representanter som intervjuats. Då medlemmarna inte ser nyttan med arbeten som görs är det lätt att det blir ifrågasatt: Ibland undrar jag: Vem frågar efter de här dokumenten som kommer fram? Vem hade lust att jobba med det här? Man borde ställt frågan innan man inleder en förstudie: Vem räcker upp handen nu och tar ansvar för det som kommer fram? Jag känner att vi har otroligt många rapporter och jag undrar: vad blev det av det då? De är tungt duktiga på regionförbundet, men jag vet inte om jag frågat efter det? (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör) Detta dilemma har även kommit fram i andra intervjuer. Det handlar om synen på värdet och nyttan med det arbete som görs inom regionförbundet. Samarbetspartner och medlemmar som inte ser den direkta nyttan i de arbeten som gjorts inom regionförbundet tenderar att ifrågasätta varför resurser läggs på olika projekt och arbeten inom verksamheten. Samtidigt lyfts ofta utvecklingsarbeten och projekt fram som regionförbundet har gjort och som anses viktiga utifrån medlemmarnas behov. Regionalt skolstöd och den regionala utvecklingsstrategin är ett exempel på sådana arbeten som lyfts fram i flera av intervjuerna. Regionalt skolstöd beskrivs som ett arbete som initierats på gräsrotsnivå, vilket framhålls som positivt i intervjuerna: Det var första gången då arbetet om regionalt skolstöd diskuterades som jag kände att vi hade något inflytande. Innan var det bara färdiga produkter och budgeten redan lagd. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör) 18 budkavle regionförbundet örebro 2014

80 I fokusintervjun som refereras ovan uttrycktes en viss indignation kring andra arbeten som gjorts och som man inte har kunna se något direkt värde av och användbarhet för i den egna organisationen. Däremot ser man både framtagandet och resultatet av den regionala utvecklingsstrategin som värdefullt och användbart. Spänningen och dilemmat bottnar i en delvis pedagogisk utmaning. Ofta behövs en stor mängd grundarbeten, studier, kartläggningar och utvärderingar för de arbeten som sedan syns och uppfattas som värdefulla och användbara. Grundarbetena kan vara prövande och utforskande till sin karaktär och upplevas av dem som berörs som onödiga och tidsödslande. Att förklara att det varit en förutsättning för ett arbete och ett resultat som uppfattas som relevant och användbart kan vara en svår utmaning. Inte sällan är det som uppfattas som ett gott och användbart arbete i en utvecklingsorganisation endast toppen av ett isberg och ett resultat som vilar på mängder av olika typer av arbeten. I vart och ett av dessa enskilda arbeten kan det vara svårt att finna den direkta nyttan och användbarheten. budkavle regionförbundet örebro

81 20 budkavle regionförbundet örebro 2014

82 Kompetent och kunnig i sakfrågor Att visa hög grad av kompetens i sakfrågor kan ses som en uttalad strategi för att möta den skepsis som hänger samman med att medlemmar och andra intressenter inte alltid kunnat se den direkta nyttan med arbetet. En samlad bild från intervjuerna med medarbetare visar att man kämpat med att vinna legitimitet för sitt arbete genom att vara lyhörd, samarbetsinriktad och ha god kompetens inom sakområdena. I många sammanhang är vi en serviceorganisation. Nästa gång har vi på experthatten, sen nätverkshatten, sen samordningshatten och allt vad det kan vara. (Fokusintervju, medarbetare på regionförbundet) När det gäller tjänstemännens förmåga har de externa personer som intervjuats generellt givit en positiv, eller mycket positiv, bild av kompetensen inom sakområdena. Kompetensen och kunnandet anses ofta ligga på hög nivå, såväl hos enskilda medarbetare som i organisationen som helhet. Några axplock ur intervjuerna visar på detta: Tittar man på tjänstemannasidan så är det ofta samma person som samverkar inom Mälardalsrådet. Han har varit med länge vilket skapar kontinuitet och erfarenhet som är väldigt uppskattad. (Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet) Framförallt måste jag nog ändå säga att det finns mycket kompetens inom utvecklingsfrågorna. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör) Klimatfrågan har de gjort flera konferenser om. Det tror jag är av värde för att få fler engagerade. Tjänstemännen på regionförbundet är mycket mer kompetenta än gemene man. Det gäller att hitta rätt, motivera mer och göra arbetet förståeligt. (Eva Nilsson, E-on) Ta frågan om kompetensförsörjning. Det händer mer än vad vi tror på olika nivåer och det beror ju på att det finns personer på regionförbundet som faktiskt håller igång processerna. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör) budkavle regionförbundet örebro

83 Liten, smidig och flexibel Förutom hög kompetens inom sakområden har smidighet och flexibilitet lyfts fram som en styrka för regionförbundet i intervjuerna. Det är också egenskaper som de intervjuade anser prägla samverkansklimatet i länet generellt: Jämför man med andra regioner så upplever jag det som att vi är väldigt tighta i vår region. Vi är ett litet län och en liten region. Vissa kanske tycker att det är negativt, men det är ju en fördel. Man kan hantera saker och kraftsamla. Det kanske vi ska göra ännu mer i frågor nationellt. (Anna Ragén, Örebro universitet) Sedan jag kom hit har både det kreativa klimatet och processerna för att göra saker tillsammans som är nyttigt för hela Örebroregionen blivit bättre. Spontant är känslan att det blir mer verkstad, mer handling än att bara snacka. På de möten, både officiella och inofficiella, som jag varit med på är känslan att forumen har blivit effektivare. Även då med regionförbundet som samverkanspartner. (Jan Karlsson, ÖSK) Örebroregionen är inte liten, som sägs i ett av citaten ovan. Inte i jämförelse med andra svenska län och regioner sett till befolkningsmängd. Regionen är ungefär medelstor mätt i svenska förhållanden. Flera av de intervjuade har pekat på att regionförbundet bidragit till att skapa det som i citaten beskrivs som en tight region där man kan hantera saker och kraftsamla och mer verkstad och mer effektivitet. Detta hänger samman med att man har kunnat vara flexibel och att vägar till att få kontakt med tjänstemännen varit enkla. En annan aspekt av att vara en liten, smidig och flexibel organisation är att det även hänger samman med en stor grad av tillit till tjänstemännens professionella kunnande och arbete. Det tar sig uttryck i en långt driven deligering från politik till tjänstemän. Det ger även en relativ stor grad av handlingsutrymme inom sakområdena. Det har i vissa fall i intervjuerna med medarbetare framkommit en oro om att organisationens smidighet och flexibilitet ska minska när man slås samman med landstinget. Det är viktigt att vi skapar bra relationer, har gott rykte och har flexibla arbetssätt. Det är viktigt för oss att knyta kontakter. Det kan bli svårare att vara den där snabba utvecklingsorganisationen som är så rolig att jobba i. Den smidiga samarbetspartnern. (Fokusintervju medarbetare på regionförbundet) Smidigheten och flexibiliteten bygger dels på tillit till tjänstemännen, men också på närhet mellan personer med olika kompetenser och roller. Närheten betyder att personer med olika roller och kompetenser snabbt kan samordna handlingar för att få saker gjorda. 22 budkavle regionförbundet örebro 2014

84 Enkla vägar till kontakt med rätt personer, personliga möten, korta ledtider mellan idé, förfrågan och beslut, hög grad av flexibilitet och kreativitet i arbetet har lyfts fram som styrkor i regionförbundets arbete. På Central Swedens kontor i Bryssel ser man dock en fara i att den snabbhet som präglat regionförbundet ska försvinna då organisationen växer i storlek: När möjligheter för att haka på politiska initiativ, projekt eller liknande dyker upp så är det ofta väldigt kort varsel att reagera. Det är snabba puckar. I det tror jag att det är en styrka att vara en liten organisation som regionförbundet. Man kan reagera ganska snabbt, även om vi från vårt kontor tycker att man kan bli ännu snabbare. i en större organisation kommer ledtiderna att bli längre. Då kommer det vara svårare att haka på politiska initiativ. Det är en utmaning för regionförbundet i sin nuvarande form och en ännu större utmaning för den nya organisationen. (Daniel Frelen, Central Sweden) budkavle regionförbundet örebro

85 4. Arbetssätt och metoder I detta kapitel presenteras arbetssätt och metoder som identifierats i dokumentation som rör projekt, handlingsplaner, årsredovisningar och program för utvecklingsarbete. För att komplettera och ge en djupare bild används även sådant som tagits upp i intervjuerna kring regionförbundets arbete. Regionförbundets arbete är uppdelat på tre olika enheter Enheten för social välfärd och skolstöd, Enheten för hållbar samhällsbyggnad samt Enheten för näringsliv och kompetens. Utöver dessa enheter finns ett kansli för den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som har i uppgift att skapa delaktighet och engagemang kring strategin. Kansliet arbetar även stödjande och övergripande över sakområdena med information, projektfinansiering, analys och omvärldsbevakning. De ansvarar för den internationella samordningen bland annat genom kontakt med Central Sweden Örebroregionens, Region Dalarnas och Region Gävleborgs gemensamma kontor i Bryssel. Slutligen finns även en enhet för ekonomi och administration som framför allt har en intern funktion där man ger övriga enheter samt politiken administrativt stöd inom till exempel personalfrågor och ekonomi. De projekt, handlingsplaner och program som presenteras har valts ut av enhetscheferna för de olika sakområdena inom regionförbundet. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) presenteras först och ges en mer utförlig presentation eftersom den är styrande för arbetet inom regionförbundet. Därefter presenteras ett urval av projekt och arbeten inom regionförbundet i en slumpvis ordning. Metod ses i denna skrift som ett något snävare begrepp, kopplat till ett visst beskrivet tillvägagångssätt. Arbetssätt ses som ett bredare begrepp vilket relaterar till helheten i arbetet där olika metoder kan ingå budkavle regionförbundet örebro 2014

86 budkavle regionförbundet örebro

87 Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) I RUS sätts fokus på fyra prioriterade utvecklingsområden. Kunskap och kompetens Kunskapslyft i skolan och Kunskapslyft i arbetslivet Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företagande, Förvaltningsstaden Örebro samt Innovativa miljöer Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv, Stora evenemang samt Rika naturupplevelser Den öppna regionen Bästa grannen, Fler boende i Örebroregionen samt Aktiv regionförstoring Målområdena är systematiskt och pedagogiskt framställda i texten. De presenteras i rubriker med en kort förklarande text om vad målområdet rör och varför det är viktigt för regionens utveckling. Därefter presenteras i tur och ordning inriktningsmål och tidsatta etappmål. För att nå målen i strategin har regionförbundet utsett målområdesansvariga. Deras uppgift är att se till att projekt och processer kommer igång och genomförs. Utöver målområdena har fem perspektiv som ska genomsyra arbetet inom samtliga målområden antagits. De genomsyrande perspektiv är: ekologisk hållbarhet, mångfald och integration, barn och unga, en jämnställd region samt en god folkhälsa. För respektive perspektiv har en granskare utsetts. Granskaren är en expert inom området och har till uppgift att följa upp och bevaka sitt perspektiv i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. I intervjuerna har det framgått att programmets innehåll, såväl målområden som de genomsyrande perspektiven, har uppfattats som relevanta och viktiga. Programmets användbarhet har understrukits. Jag tyckte att det blev verkstad när vi pratade om RUS. Det var ett konkret arbete. Det kändes väldigt motiverande att jobba med tycker jag. Vi hade någonting att jobba med som var väldigt bra. (Fokusintervju kommunchefsgrupp) Framtagandet av RUS pågick mellan år 2007 till Processen har omfattat många arrangemang för att få till stånd brett inflytande och en så bred förankring som möjligt i regionen. Såväl framtagande som genomförande och uppföljning präglas av en hög grad av systematik. Systematiken illustreras med ett årscykel, där en mängd olika aktiviteter har periodiserats och tidsatts. 26 budkavle regionförbundet örebro 2014

88 I arbetet med att ta fram RUS:en har en metod för omvärldsanalys, scenarioplanering, strategi och organisationsutveckling använts TAIDA (Tracking Analysing Imaging Deciding Acting). Den beskrivs som ett analytiskt förhållningssätt som ger ökad kännedom om det regionala utvecklingsarbetet i relation till omvärlden. En annan metod som använts är openspace. Openspace, Öppet forum, beskrivs som en mötesteknik där deltagarna i stor utsträckning styr dagordningen och innehållet. Lärande ges en framskjuten position i projektplanen för den regionala utvecklingsstrategin. Lärandet är framför allt inriktat på utvärdering, uppföljning och kunskapsinhämtning. Kunskapsinhämtning har skett i form av omvärldsbevakning genom olika kanaler såsom, nationella nätverk, via deltagande på konferenser och seminarier, informationsmöten, information i nyhetsbrev, massmedia, bevakning av nyhetsdatabaser med mera. En lärandeplan har tagits fram som syftar till: 1. Stärka systematiskt arbete kring uppföljning och utvärdering 2. Synliggöra formellt och informellt lärande. Lärandet ska bidra till att omsätta kunskap och erfarenheter till förnyelse av den regionala utvecklingsstrategin, program och handlingsplaner. Utöver lärandeplanen arrangeras kunskapsevenemang inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin, till exempel Lokadagarna, Regionalt utvecklingsforum samt Regionalt utvärderingsforum. budkavle regionförbundet örebro

89 Handlingsplan för innovation och entreprenörskap Handlingsplanen för innovation och entreprenörskap lyfter fram förutsättningar och utmaningar inom ett antal olika områden. Det handlar bland annat om de genomsyrande perspektiven som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin, finansieringsmöjligheter för nystartade och växande företag, rådgivning, utbildning med mera kopplat till aktörer såsom ALMI, Inkubera, Science Park, Innovationskontoret med flera. Planen har jobbats fram tillsammans inom stödsystemet för innovation och entreprenörskap som består av aktörer inom forskning, utbildning, affärs- och innovationsrådgivning samt finansiering. Stödsystemet har till uppgift är stötta innovationer och entreprenörskap hos såväl nystartade som hos etablerade företag. I handlingsplanen för innovation och entreprenörskap har man tydliggjort aktiviteter, roller och ansvar på ett systematiskt sätt. Genom att tydligt utgå från respektive organisations roll och uppdrag har var och en kunnat göra åtaganden som kan tidsättas och följas upp. Åtagandena har bedömts som realistiska och är kopplade till de gemensamma ambitioner som finns i överordnade styrdokument, till exempel RUS. Varje organisation ansvarar för sin uppgift även om många kräver fortsatt samverkan med andra aktörer. Planen följs upp årligen och revideras systematiskt med några års mellanrum. För närvarande är det den tredje handlingsplanen som genomförs. Detta är ett exempel på de samordningsuppdrag som regionförbundet tar på sig, men där utförandet i allt väsentligt finns hos andra. Det systematiska arbetssättet har inspirerat till hur även andra områden lagt upp sina planer, till exempel kompetensområdet och utvecklingen av besöksnäringen. Idébärare Forskare Örebro universitet Forskare Örebro läns landsting Studenter Offentlig sektor Företag Enskilda personer aktörer Innovationskontoret Innovationskontoret och ÖLL Drivhuset Almi, Coompanion Almi Almi, Coompanion och NyföretagarCentrum idémottagare Idé till Inkubera Idé till universitetets utvecklingsbolag Nya företag, nya varor/tjänster Nytt socialt företagande Ny forskning Nya utvecklingsprojekt Patent, licensieringar Idé till Örebroregionen Science Park Stödsystemet för innovation och entreprenörskap 28 budkavle regionförbundet örebro 2014

90 budkavle regionförbundet örebro

91 Regional kompetensarena I intervjuerna med medarbetare framkommer att det systematiska arbetet med kompetensfrågorna i projektet Regional kompetensarena har inspirerat och givit avtryck i arbeten inom andra områden. Kompetensförsörjningsområdet är komplext då det i hög grad påverkas av såväl nationella som internationella faktorer och beslut. Området överlappar olika politikområden, såsom näringslivs-, utbildnings-, och arbetsmarknadspolitik. Utifrån områdets komplexitet är det viktigt att samverkan och processer är tydliga och har en genomarbetad systematik. när det gäller kompetensförsörjning så tycker jag att regionförbundet har jobbat bra. När vi tittade på vilka utbildningar som är kopplade till näringslivet hade vi ingen koll på det. Nu håller man faktiskt ihop det i regionen. (Lena Baastad, kommunstyrelsens ordförande i Örebro) Projektet Regional kompetensarena utgår från regeringsuppdraget som regionförbundet fick 2009 om att etablera kompetensplattformar för ökad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Syftet med den gemensamma plattformen är att samla kunskap och analysera kompetensbehov, sprida information, öka samverkan mellan utbildningsanordnare och branscher/arbetsliv och spana in i framtiden efter nya kompetensbehov. En mängd olika aktiviteter har genomförts inom ramen för projektet, bland annat etablering av ett regionalt kompetenskansli som drivs och organiseras av regionförbundet. Kompetenskansliet kan ses som en arena för samverkan mellan olika strategiska aktörer inom kompetensförsörjningsområdet. De ingående organisationerna i kompetenskansliet utgörs av representanter från arbetsgivare, utbildningsanordnare samt kompetensmäklande aktörer. 5 En annan viktig del i projektet har varit framtagande av en regional handlingsplan för kompetensförsörjning. Planen har tagits fram i samverkan mellan en rad aktörer inom området: Arbetsförmedlingen, Business Region Örebro (BRO), folkhögskolorna i länet, Handelskammaren Mälardalen, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Örebro kommun och Örebro läns landsting utifrån ett arbetsgivarperspektiv, Karriärcentrum Örebro universitet, representanter från grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen i kommunerna. Beskrivning av metod och arbetssätt finns i dokumentationen kring Regional kompetensarena. En modell visar förhållandet mellan fyra faktorer som påverkar matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens. Modellen är en arbetsmetod för att identifiera behov och ansvar för insatser inom kompetensförsörjningsområdet. Modellen ger ett stöd och ramverk för att svara på frågorna: Vad är problemet? Vilka är lösningarna? (Regionförbundet, Handlingsplan för kompetensförsörjning, sid 6) 30 budkavle regionförbundet örebro 2014

92 tillgång till och utbud av arbetskraft arbetskraftens krav och vad de efterfrågar arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågar tillgång till och utbud av utbildning Modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Ytterligare en metod som beskrivs är 4 P-metoden som tar fasta på fyra kritiska områden (Perspektiv, Policy, Plattform, Process) för genomförande av åtgärderna som tas upp i handlingsplanen. Metoden ska bland annat säkerställa att genomsyrande perspektiv (kön, ålder och etnicitet) i handlingsplanen integreras i åtgärderna. I handlingsplanen presenteras slutligen en modell för samverkan Samverkanstrappan, som illustrerar samverkan i en process bestående av fyra steg. Modellen är representativ för det arbetssätt som genomsyrar dokumentationen kring regional kompetensarena. Arbetssätt kan sammanfattas som ett processorienterat arbetssätt, vilket bland annat karaktäriseras av sammankopplade serier av aktiviteter, framlyftande av flöden, resultatfokus och kundorientering. Processer och metoder inom projektet är tydligt beskrivna och ofta illustrerade i modeller och flödesscheman. Roller och ansvar i processerna är tydligt definierade. budkavle regionförbundet örebro

93 Kunskapslyftet Regional enhet för skolstöd Projektet Kunskapslyft Regional enhet för skolstöd har tillkommit mot bakgrund av att kunskapsresultaten i Örebroregionen legat under riksgenomsnittet under lång tid. Kunskapslyft i skolan är även ett utvecklingsområde som lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin. Skolstödsprojektet har drivits inom regionförbundet sedan Målet är att projektet ska bidra till att öka måluppfyllelsen i regionen och bidra till att de mål som satts upp för utvecklingsområdet i den regionala utvecklingsstrategin på sikt uppnås. Många har i intervjuerna lyft fram just skolutvecklingsprojektet som ett viktigt och angeläget projekt som svarar väl mot behov i kommunerna. Jag måste ju även highlighta regionala skolstödsgruppen som lyckats skapa regional samling där alla lägger pengar kring ett angeläget ämne. De har hittat en form som verkar funka. (Fokusintervju, medarbetare på regionförbundet) Att regionförbundet skulle arbeta med projekt för skolutveckling var dock ingen självklarhet. I dialog med kommunerna kom man ändå fram till att skolstöd ska ses som en regional tillväxtfråga. vi hade mycket diskussioner om man kunde vara så tydlig i en regional utvecklingsstrategi att man går ner på faktisk grundskolenivå. Därför att det är det direkta kommunala ansvaret. Skolorna är ju kommunernas. Det är de som är ansvariga. Vi var i dialog med alla våra medlemmar överens om att det var en regional tillväxtfråga. Vi kan inte tro att vi kan skapa en god tillväxt, en god regional utveckling om vi inte också gemensamt försöker ge oss på att vi faktiskt ligger ganska dåligt till när det gäller skolresultat. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande) I projektplanen framgår att kulturanalys används som metod i projektet. Kulturanalys som metod för skolutveckling ägs av Regionalt utvecklingsnätverk (RUN). 6 Kulturanalys som metod för skolutveckling utgår från att en skolas utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den jordmån de kulturer som är närvarande i vardagsarbetet (undervisningen, elevaktiviteter på skolgården, informella samtal i personalrummet, föräldramöten, konferenser etc). Resultatet av kulturanalysen ger inblickar i skolans vardagsarbete och sådana kunskaper är en nödvändig beståndsdel för att kunna driva skolutveckling. Med Kulturanalysen som bas tas sedan idéer till utvecklingsområden fram och utifrån dessa väljer skolan verksamhetsriktning och färdmål. (Regional Utvecklingsnätverk, RUN) 32 budkavle regionförbundet örebro 2014

94 Kunskapslyftsprojektet präglas av ett processorienterat arbetssätt, ett interaktivt lärande och ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan projektmedarbetare på regionförbundet och deltagande skolor. I en beskrivning av arbetet på en av projektets så kallade pilotskolor skriver skolstödsgruppen att man vill: verka för ett arbetssätt som präglas av nyfikenhet och intresse för att dela med sig till varandra. budkavle regionförbundet örebro

95 Energi- och klimatprogram för Örebro län Miljö-, klimat- och energifrågor har haft en framskjuten position inom organisationen och de lyfts i intervjuerna fram som ett område där arbetet ligger i kunskapsmässig framkant. Inom enheten för hållbar samhällsbyggnad återfinns en särskild avdelning för arbete med regionala energi- och klimatfrågor, Energikontoret. Verksamheten utgörs i huvudsak av externfinansierade projekt, men även interna projekt, uppdrag samt utbildningar och konferenser. Arbetet har av de intervjuade värderats högt och man har pekat på att energikontoret är kunniga och drivande i sakfrågorna och när det gäller att hitta och organisera för extern finansiering. Det är trevlig och duktig personal som tar sitt uppdrag seriöst, driver och återkopplar på ett bra sätt. De är bra på att ha koll på vad det finns för möjligheter att utveckla länet med hjälp av stöd från EU. Det finns mycket stöd och det varierar över tiden. Utan extern finansiering blir det mycket svårare. (Eva Nilsson, E-on) Den framskjutna positionen för miljö-, klimat- och energifrågor återspeglas även i att en särskild nämnd för energi och klimat inrättades 2011 av regionfullmäktige. Nämnden ska verka för ökad energieffektivitet, ökad andel förnybar energi och minskad klimatpåverkan i regionen. Nämnden är styrande för Energikontoret. Ungefär samtidigt gav regionstyrelsen uppdraget att ta fram ett brett förankrat regionalt energi- och klimatprogram. Med utgångspunkt i erfarenheterna från tidigare processarbeten och arbetsmetoder för program och handlingsplaner planerades genomförandet av arbetet som ett projekt enligt PIRÖ-modellen. Eftersom länsstyrelsen hade ett liknande statligt uppdrag byggdes ett gemensamt samverkansprojekt för framtagandet. Processen genomfördes i bred dialog med länets kommuner, företag och organisationer. Fyra tematiska arbetsgrupper var kärnan i arbetet. I dessa fanns representanter från regionala myndigheter, kommuner, universitetet, ideell sektor och näringslivet. Tre större dialogmöten med olika teman genomfördes. Sammanlagt var ett 50-tal olika organisationer representerade i processen. Parallellt med dessa dialogmöten genomfördes uppsökande möten med personer från berörda samhällssektorer och kommuner. Genomförandet av programmet har också organiserats enligt projektmodellen PIRÖ och med inspiration av arbetsmetoderna i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Ett exempel på detta är rapportörerna som utsågs för olika delområden i programmet, liknande de målområdesansvariga som utsågs för genomförandet av RUS. 34 budkavle regionförbundet örebro 2014

96 budkavle regionförbundet örebro

97 Länstransportplanen Länstransportplanen grundas i ett regeringsuppdrag att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur. Planens syfte är att visa hur fördelningen av medlen för perioden ser ut, vilka prioriteringar som gjorts och varför de gjorts. Vidare beskrivs den omfatta: investeringsbehoven för det regionala vägnätet, trafiksäkerhetsåtgärder, järnväg, byggande av stationer, terminaler, hållplatser och andra viktiga anläggningar, cykel- och gångåtgärder, åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning samt investeringar i flygplatser. Länstransportplanen är framtagen i förhållande till en mängd andra styrdokument och underlag för infrastrukturplanering på olika nivåer, se bilden nedan. Det handlar bland annat om EUs direktiv och riktlinjer för transportpolitiken, nationella mål samt kopplingar till såväl RUS som till RÖP (Regional översiktlig planering). Energi och klimatprogrammet för Örebro län är ett särskilt viktigt dokument som länstransportplanen förhåller sig till. Denna slår fast att regionen ska effektivisera sitt energianvändande och bli mer klimatsmart, bland annat genom en kraftfull ökning av resandet med kollektivtrafik. Koppling till nationell plan och transportplaner i omgivande grannlän har varit en självklar och viktig förutsättning för framtagandet av länstransportplanen för Örebroregionen. Förutsättningar Regeringsbeslut 2012/13:119 Nationell plan för transport-systemet Regional utvecklingsstrategi Regional översiktlig planering underlag Regionalt trafikförsörjningsprogram Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler Prognoser för personoch godstransporter konsultation och dialog Intressentdialog Politisk beredningsgrupp Miljöbedömning Samlad effektbedömning länsplan för regional transportinfrastruktur Energi- och klimatprogram för Örebro län Transportforskning och omvärldsanalys Planeringsprocessen för framtagande av länstransportplanen. 36 budkavle regionförbundet örebro 2014

98 När regionförbundet 2007 tog över ansvaret för länstransportplanen från länsstyrelsen byggdes en helt ny samrådsmodell upp. Kommuner, landsting, näringslivsorganisationer och andra organisationer blev viktiga parter i diskussioner kring mål, strategier och genomförande. Dialog och dialogmöten med parterna beskrivs ha spelat en central roll i framtagandet av planen. Det regionala perspektivet och kopplingen till RUS blev också betydligt viktigare. En av deltagarna i fokusintervjun med kommunchefer beskriver att processen kring transportplaneringen förändrats till att kommunerna gjorts mer involverade sedan regionförbundet tog över arbetet. Det har blivit en process som vi äger på ett annat sätt. Innan var det statens grej helt och hållet. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör) I genomförandet av planen har man lånat en planeringsmodell från Trafikverket som anpassats till de regionala förhållandena och förutsättningarna i Örebroregionen. Modellen beskriver en systematik med olika aktiviteter och beslut som är periodiserade över ett år. Beslut genomförande Regionförbundet beslutar vilka planer och byggen som ska starta kommande år. Infrastruktur- och trafikdag Summering föregående år. Årets genomförande. Kunskap och inspiration. Önskemål och planer nästa år Möte med kommuner, länstrafiken och Trafikverket. Kommuner och länstrafiken presenterar sina planer och önskemål för kommande år. Uppstart nästa år Möte med kommuner, länstrafiken och Trafikverket. Förutsättningar och riktlinjer inför kommande år. Årscykel för dialog och prioriteringar. budkavle regionförbundet örebro

99 Marit och Vilgot en struktur för samverkan Marit och Vilgot är egentligen inte ett arbetssätt eller en metod. Det beskrivs i dokumentationen som en struktur för samverkan mellan landsting och kommunerna. Denna samverkansstruktur utgör i flera fall en slags grund på vilken andra projekt och utvecklingsarbeten drivs inom vård- och omsorgfältet. Strukturen kom till i samband med Ädel-reformen, som bland annat innebar att kommunerna tog över mer av den samlade vården och omsorgen av äldre och handikappade. Marit/Vilgot utgörs av två huvudsakliga gruppkonstellationer Marit och Vilgot. I Maritgruppen har förtroendevalda inom landstinget och kommunerna i uppgift att ta länsövergripande ansvar för strategiska utvecklings- och samverkansfrågor. Inom Vilgotgruppen återfinns tjänstemän på chefsnivå inom landstinget och inom deltagande kommuner. Gruppen har i uppgift att ta beslut om samarbetsformer samt att bereda ärenden till Maritgruppen. Under Vilgotgruppen finns tre fasta tematiskt organiserade samverkansgrupper samt ett antal permanenta och tillfälliga samverkansgrupper. De fasta samverkansgrupperna är: Gränssnittsgruppen, Vilmergruppen samt Barn och ungdomsgruppen. Grupperna arbetar med samverkan kring vårdkedjan mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst, elevhälsa och skolhälsovård. Viktiga frågor och uppgifter som hanterats i denna samverkansstruktur är bland annat länsgemensamma riktlinjer och överenskommelser mellan landstinget och kommunerna. Riktlinjerna och överenskommelserna finns samlade på en gemensam webbportal. De ska bland annat bidra till och underlätta för det som kallas obruten vårdkedja (OVK). Flera av de intervjuade har lyft fram Marit/Vilgot som ett särskilt viktigt arbete och ett gott exempel på god samverkan. Det framhålls att gränssnittsfrågan har varit central för gruppernas arbete. Överlappande ansvar och oklarheter var gränserna för organisationernas ansvar går har i det närmaste tvingat dem att finna en stabil form för samverkan. Marie Gustafsson, som är enhetschef för Social välfärd och skolstöd beskriver att arbetet över tid har förändrats från att ha startat i ett konfliktorienterat perspektiv till ett mer utvecklingsorienterat perspektiv. Arbetet med samverkan mellan kommunerna och landstinget startade utifrån ett väldigt tydligt konfliktperspektiv mellan parterna. Man har haft olika intressen kring vem som ska göra vad inom vården. Så ser det inte riktigt ut nu. Ansvarsfördelning och delen som handlar om kunskapsutveckling kan man säga har växt samman idag. Vi jobbar med uppdraget att kunskapsutveckla. (Marie Gustafsson, enhetschef Social välfärd och skolstöd) 38 budkavle regionförbundet örebro 2014

100 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är ett projekt för att ge stöd till verksamheter i syfte att förstärka arbetet med att gemensamt ta ansvar för de mest sjuka äldre. Fem målområden beskrivs i handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Det handlar bland annat om rutiner för att samordna individuella planer, beslutsstöd och säker utskrivning. Utgångpunkten är överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Vidare handlar projektet om att implementera den så kallade Visam-modellen (Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell) som tagits fram för att förbättra kvaliteten och ge förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Projektet har mynnat ut i en handlingsplan som syftar till att utveckla möjligheterna till samarbeten mellan landsting och kommuner. Målet är att man som äldre och sjuk i Örebro län ska: kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg få den vård man behöver, när man behöver den, på det sätt man önskar få den inte märka landstingets och kommunernas organisatoriska gränser möta kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande uppleva en värdig sista tid i livet. budkavle regionförbundet örebro

101 För detta projekt har samverkansstrukturen Marit/Vilgot utgjort en viktig grundpelare. Därutöver har en bred samverkan skett tillsammans med intresseorganisationer, landstingets pensionärsråd, patientorganisationer, handikappråd, brukarråd samt anhörigråd. I projektbeskrivningen tas två arbetssätt upp, Arbeta med evidensbaserad praktik samt Systematiskt förbättringsarbete. I texten beskrivs att evidensbaserad praktik innebär att beslut som fattas i det dagliga arbetet ska vila på bästa tillgängliga kunskap utifrån forskning och erfarenhet. Även den äldres kunskaper och delaktighet lyfts fram som en del i evidensbaseringen. Omsorgsmottagarens delaktighet tillsammans med användande av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap ligger i linje med hur Socialstyrelsen definierar evidensbaserad praktik. Beskrivningen av systematiskt förbättringsarbete tar upp mätning, redovisning och synliggörande av resultat som centrala inslag. Spridning av goda exempel samt att lära av varandra tas upp som delar i det systematiska förbättringsarbetet. Behov av metodutveckling och användning av statistikdatabaser tas också upp i relation till systematiskt förbättringsarbete. I projektet finns beskrivningar av stöd och stödfunktioner för dessa arbetssätt. En plattformsledare ska bland annat utveckla en regional plattform där stöd för evidensbaserad praktik ska ges. Inom samverkan mellan kommunerna och landstinget knyts personer som ska fungera som motorer genom att till exempel informera, följa upp och utbilda i det systematiska förbättringsarbetet. Marie Gustafsson säger i intervjun att hon upplever att regionförbundets sätt att arbeta med systematiskt förbättringsarbete har uppskattats av berörda intressenter och medarbetare: att jobba med systematiskt utvecklingsarbete och förändringsarbete är ju någonting som alla organisationer i samhället idag har uppdrag kring och som man säger sig göra. Men det är väldigt få som har verktyg för det. Jag tycker ofta att vi får credit för att vi jobbar systematiskt. (Marie Gustafsson, enhetschef Social välfärd och skolstöd) 40 budkavle regionförbundet örebro 2014

102 budkavle regionförbundet örebro

103 Regionalt program för social välfärd 2011 togs ytterligare ett steg för ökad samverkan och utveckling inom området Social välfärd. Då tog regionförbundet, i dialog med politiker, chefer, strateger och medarbetare från regionens kommuner, landstinget, universitetet och brukarorganisationer fram sveriges första regionala program för social välfärd. Det har i intervjuerna beskrivits som nödvändigt att komplettera den regionala utvecklingsstrategin med ett regionövergripande program som specifikt fokuserar de sociala frågorna. I programtexten står det att programmet ska vara vägledande för regionförbundets arbete samt stödjande för regionförbundets medlemmar. Följande målbilder anges: Barn och ungas välfärd och rättigheter Ett aktivt deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning Ett liv fritt från missbruk och beroende En god äldreomsorg Lars Elamson exemplifierar i intervjun hur målbilderna och programmet använts i kommunernas planering och arbete inom området för social välfärd: Man har med sig texten när man utformar egna program inom området för social välfärd i kommunerna. (Lars Elamson, regionstyrelsens 2:e vice ordförande) Liksom för många andra arbeten inom sociala välfärd pekar de intervjuade på att den goda samverkansstrukturen som etablerades i Marit/Vilgot varit en viktig faktor för att beslutet togs att ta fram programmet. Att arbeta fram ett socialt välfärdsprogram har annars inte varit en uppgift som varit ålagd regionförbundet. Liksom i de övriga beskrivna arbetena inom social välfärd läggs stor vikt vid organisering och genomförande av samverkan mellan kommunerna och landstinget. Det slås även fast att samverkan med den ideella sektorn och andra aktörer är viktig och för detta behöver nya former utvecklas och prövas. Viktigt är också omvärldsbevakning, förebyggande förhållningssätt, evidens, kunskapsutveckling samt systematisk metod- och kompetensutveckling. I programmet pekas två förutsättningar ut för att utveckla samverkan och samarbete: 1. Medarbetarna måste ha god kunskap om varandras verksamheter och uppdrag. 2. Det måste finnas arenor för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer. Gemensam kompetensutveckling framhålls vara ett sätt för utveckling av samverkan och samarbete. För att kunna genomföra strategierna, ger programmet regionförbundet en viktig roll i att vara motor för ett evidensbaserat arbete och utgöra arena för samverkan. 42 budkavle regionförbundet örebro 2014

104 5. SLUTSATSER Följande arbetssätt och metoder har identifierats i dokumentation och intervjuer. Processorienterat arbetssätt Nätverksbaserat arbetssätt Samverkansorienterat arbetssätt Dialogmöten Det finns inga absoluta gränser mellan de arbetssätt som diskuteras. De är i flera avseenden överlappande och de utgör på flera sätt förutsättningar för varandra. Att arbeta nätverksbaserat har till exempel beskrivits som en förutsättning för att arbeta samverkansorienterat. Det som närmast kan beskrivas som en gemensam metod för organisationen är det som benämns som dialogmöten. budkavle regionförbundet örebro

105 Processorienterat arbetssätt Processer och processorienterat arbetssätt har en framskjuten position i regionförbundets organisation och i framtagandet av projektplaner, handlingsprogram och annan dokumentation. Det kan sägas utgöra ett överordnat synsätt på arbetet med regional utveckling. Det handlar om att ta sig an regionala utmaningar och utvecklingsfrågor med ett processorienterat arbetssätt. Denna syn återkommer i intervjuer och i texter, såväl på kansli- som på politiknivå i organisationen. Processorienterat arbete beskrivs i olika projekt- och handlingsplaner. En organisationsgemensam projektmodell med riktlinjer för drift, styrning och roller finns beskrivna. Det finns ingen övergripande beskriven processorganisation eller processtyrningsmodell för organisationen som helhet. Däremot har stora insatser genomförts i syfte att kompetensutveckla personalen i processledning. Medarbetarna har fått en förståelse för ledningsprocesser och kunskap i att leda mänskliga resurser genom en process. Arbetet har präglats av ett coachande förhållningssätt, att kunna se sammanhang och struktur, relatera till olika målgrupper samt definiera olika processer. Att tillsammans med aktörer grunda, aktivera, bygga och fokusera arbetet genom kommunikation och dialog har också varit en viktig ingrediens. Projektmodellen PIRÖ Generellt kan regionförbundets arbete med projekt definieras som ett processorienterat arbetssätt. Man arbetar utifrån en gemensam projektmodell PIRÖ som beskriver flöden, aktiviteter, roller och ansvar. PIRÖ-modellen beskriver arbetsprocessen i fem steg, som bryts av med fyra avstämningspunkter efter vart och ett av stegen, så kallade beslutspunkter. Resultat av dessa har betydelse för huruvida projektet fortsätter, avbryts eller pausas. 44 budkavle regionförbundet örebro 2014

106 Synen på utveckling har förändrats. Ingen tror längre att utveckling kan administreras fram. Utveckling är en process där de enskilda människornas tankar, värderingar och attityder är avgörande för en regions utveckling. Planeringsperspektivet har övergivits till förmån för processperspektivet. Det finns därför ett behov av helhetssyn och ett länspolitiskt inflytande över strategier och resurser för länets utveckling. Framställan, Bildande kommunalförbund och samverkansorgan i Örebro län, 2005 budkavle regionförbundet örebro

107 Nätverksbaserat arbetsätt Att styra i och genom nätverk 7 har blivit centralt för det politiska arbetet. Enligt regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren är tillit och förtroende mellan aktörer, tjänstemän och politiker bärande delar för en fungerande nätverksstyrning. Utmaningen är att det är oskarpa gränser mellan rollerna: i politiken, i tjänstemannaledet, i civilsamhället och i näringslivet. Det kan i många fall vara en svår balansakt att tydliggöra ansvar och roller i det regionala utvecklingsarbetet. Jag är mer åt governance-hållet. Jag säger inte åt tjänstemännen att: Nu ska ni jobba med kapitel fem i den regionala utvecklingsstrategin. Det fungerar inte i en sådan här organisation. Samtidigt är det svårt eftersom man behöver hålla koll på sig själv som politiker lite mer. Man måste också som politiker sätta ner fötterna ibland och ta politiska beslut. Det får inte bli en sörja. (Irén Lejegren, regionstyrelsens ordförande) Regionförbundet ingår i totalt 118 olika nätverk 52 nationella, 62 regionala och 4 internationella, se bilagan. I femtio av dessa nätverk är regionförbundet drivande organisation. I majoriteten av nätverken definieras regionförbundet som en drivande part. Från mitt perspektiv så tycker jag att regionförbundets engagemang i nätverket har fungerat väldigt bra. Tittar man på både politisk nivå och på tjänstemannasidan så upplever jag att man är väldigt intresserad av det storregionalasamarbetet och prioriterar det verkligen. Jag upplever att man är engagerad och beredd att bidra tidsmässigt och att man inte tvekar. (Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet) Ofta beskrivs arbete i regionförbundet med hjälp av den metaforiska omskrivningen, att vara en motor. Regionförbundet är motor i det arbete som pågår för att bygga en stödstruktur för en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens arbete. (Regional program för social välfärd, sid 14) Med utgångspunkt i det som sagts i intervjuerna med medarbetarna kan metaforen förstås som en förmåga att dels inspirera till handling och dels ha uthållighet för att fullfölja projektarbeten och andra åtaganden. Det handlar om att hålla något igång, att driva på och inte låta ett arbete stanna av på grund av sjunkande engagemang hos någon av samarbets-/samverkanspartnerna. 46 budkavle regionförbundet örebro 2014

108 Vi har tagit på oss att vara motor i många samverkanssammanhang. Det har ju varit vår roll, när andra säger Ja, det vore bra om någon gjorde det här och så sitter alla och passar. Då har regionförbundet klivit fram och sagt att Ja, vi kan ta på oss att vara motor i det här, eller driva det här tillsammans med er. (Peter Åslund, enhetschef Hållbar samhällsbyggnad) Att uppfattas av andra och se sig själv som en motor kräver självfallet att det finns kraft, energi och engagemang kring frågorna i den egna organisationen. Det finns många exempel där de intervjuade lyft fram detta då de beskrivit hur de uppfattat regionförbundets arbete. Jag tycker att regionförbundet har haft en enorm utvecklingskraft i sitt arbete och det är värt att lyftas fram. De har klivit in. De hade förhållandevis små resurser när de började och ändå hade de en enorm utvecklingskraft i arbetet. Det hoppas jag verkligen ska kunna behållas när de går in i den nya organisationen. (Lena Baastad, kommunstyrelsens ordförande i Örebro) budkavle regionförbundet örebro

109 Kunskapsbaserat arbetssätt Att regionförbundet ska vara en kunskapsorganisation slogs fast i verksamhetsplanen Regionförbundets roll är att i första hand vara en kunskapsorganisation. Det betyder att politiskt förtroendevalda och tjänstemän gemensamt bygger upp den kunskap som krävs för att förbundet ska kunna fullgöra sina uppgifter att initiera, leda, samordna och aktivt delta i det regionala utvecklingsarbetet inom de prioriterade områdena. (Verksamhetsplan , sid 12) Vid sidan om samverkan har kunskapsinsamling och kunskapsspridning varit mycket centralt i regionförbundets arbete. Inte minst framhålls vetenskaplig kunskap inom de olika sakområdena. Evidensbaserad praktik lyfts fram i programmet för social välfärd, vetenskapligt förhållningssätt inom regionalt skolstöd och hänvisningar till forskning är återkommande i de övriga sakområdenas dokumentation. Även i genomförande och uppföljning av den regionala utvecklingsstrategin har effektiv kunskapsanvändning och kunskapsspridning tydligt lyfts fram i projektplanen. Det har funnits ett stort mått av kompetens- och fortbildande satsningar för personal inom regionförbundet. Till exempel en processcoachutbildning som omfattat sju lärdagar och en uppdragsutbildning i samverkan med Örebro universitet kring regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete. Den senare har arrangerats i två omgångar. Den har omfattat 15 högskolepoäng och examinerats genom att deltagarna har skrivit ett projektarbete med koppling till sitt arbete på regionförbundet. Regionförbundet har genom åren organiserat en omfattande kurs- och konferensverksamhet för aktörer och samarbetspartners i regionen. Kurserna och konferenserna har haft ett stort inslag av vetenskapligt innehåll. Ett återkommande inslag har varit fredagsakademierna där såväl unga som mer seniora forskare från Örebro universitet, andra lärosäten och forskningsmiljöer erbjudits en arena för att presentera sin forskning. Fredagsakademierna har varit öppna för intresserade i regionen. Vid fredagsakademier liksom vid andra former för kunskapsspridning har även erfarenhets-/ förtrogenhetsbaserad kunskap utgjort viktiga inslag. Medarbetare inom regionförbundet och personer med olika kompetenser och bakgrund har stått för kunskapsinnehållet på möten och konferenser. I regionförbundets dokumentation från dessa olika arrangemang under åren finner vi såväl politiker, tjänstemän i olika roller, representanter för ideella organisationer som har förmedlat erfarenheter och goda exempel på arbetssätt och organisation. 48 budkavle regionförbundet örebro 2014

110 En viktig del i kunskapsbanken kring regional utveckling är deltagandet i forumet RegLab som är ett nationellt forum för lärande om regional utveckling. I forumet ingår 24 organisation bestående av regioner, regionförbund, landsting, Sveriges kommuner och landsting, Vinnova samt Tillväxtverket. Kärnan i RegLabs verksamhet är lärprojekt där man bland annat studerar best practice med inspel från forskare och experter. Seminarier, gemensamma analyser, tematiska nätverk, kunskapsspridning och forskarforum är exempel på aktiviteter och former för kunskapsarbetet. Regionförbundets deltagande och aktivitetsgrad i RegLab ligger på en hög nivå: Samarbetet är upplagt på det sättet att vi tillsammans bestämmer oss för att driva ett antal lärprojekt, vilka kan ha väldigt olika inriktningar. Det kan handla om kompetensförsörjning, om innovationer, om infrastruktur eller kollektivtrafik. För varje lärprojekt så tar regionerna ställning till om man ska delta. Regionförbundet Örebro är ett aktivt regionförbund så min känsla är att man deltar i de allra flesta projekt. (Christer Östlund, Sveriges kommuner och landsting) Foto: Riksföreningen Teknikcollege budkavle regionförbundet örebro

111 Samverkansorienterat arbetssätt Det framgår också i dokumentation av projekt, handlingsplaner och program att mycket av det arbete som görs handlar om att organisera eller driva samverkan. I vissa fall handlar det om att skapa goda förutsättningar och organisera för samverkan mellan olika parter i andra fall kan regionförbundet själv vara en av de samverkande parterna. Arbetssätten och metoderna har i olika utsträckning använts i syfte att stärka samverkan. I vissa fall har samverkan varit i fokus och utgjort ett mål för arbete i andra fall har det funnits med som en förutsättning för att nå andra mål. Den centrala position som samverkan har i regionförbundets arbete gör att man kan prata om ett samverkansorienterat arbetssätt. Förbundet är medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor och för demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Förbundet kan behandla frågor som kräver samverkan och samordning mellan medlemmarna. (Regionförbundet Örebro Förbundsordning, sid 1) Det samverkansorienterade arbetssättet kännetecknas av att det finns en målsättning att organisera, driva samt skapa goda förutsättningar för samverkan. Det genomsyrar alla delar och är styrande för hur arbetet utformas. Det samverkansorienterade arbetssättet anses vid sidan av formella avtal vara en avgörande förutsättning för om samverkan ska bli framgångsrik. Det finns en övergripande systematik som genomsyrar arbetet med samverkan och framtagande av handlingsplaner inom regionförbundet. Den kan ses som en slags metod för samverkan som organiskt vuxit fram i verksamheten. Systematiken bygger på identifiering och avgränsning av idé, mål, ansvar för genomförande samt samverkande aktörer. Denna systematik illustreras ofta i tabeller som återfinns i handlingsplanerna, se nedan. ÅTGÄRD Utveckla arbetsmarknadskunskap ATT GÖRA START PROCESS- ANSVAR SAMHANDLING UPPFÖLJNING Fortsätta processen utifrån resultatet av förstudien om arbetsmarknadskunskap (Förstudien genomförd 2013). Kvartal Regionförbundet Regional skolchefsgrupp Teknikcollege Handelskammaren Mälardalen Vård- och omsorgscollege Arbetsförmedlingen Business Region Örebro (BRO) Kvartal Säkerställa att ett aktivt arbete bedrivs kring studie- och yrkesorienteringsplan enligt Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning. Kvartal Regional skolchefsgrupp Länets grund- och gymnasieskolor Skolverket Kvartal budkavle regionförbundet örebro 2014

112 Samverkan handlar mycket om att man alltid utgår från att det här kan vi inte göra själva. Det här måste vi hjälpas åt med och att få andra att förstå det också. Det är ett förhållningssätt och ett sätt att arbeta på. Det måste ske i dialog. Samverkan stöds ju av avtal eller överenskommelser. Samarbete är ju relation mellan människor. Det bygger också på ett ömsesidigt förtroende där man både ger och tar, försöker jobba utifrån samma målsättning, att man vill uppnå någonting i den samverkan och samarbetet som sker mellan olika parter. (Fokusintervjuer, medarbetare på regionförbundet) Samverkan mellan organisationer kan medföra att gränser för respektive organisationers verksamhet överskrids, vilket också ofta är ett syfte i samverkansprojekt. Det handlar nödvändigtvis inte om att de samverkande organisationernas kärnverksamheter förändras eller att de regelverk som styr dem åsidosätts. att man tillsammans med andra, ofta personer med annan utbildning, som är styrda av andra regelsystem och i en annan organisatorisk position, arbetar mot gemensamma mål. (Fokusintervjuer, medarbetare på regionförbundet) Det finns goda skäl att se samverkan som en process där handlingar utförs tillsammans med andra. I denna process behöver förutsättningar, flöden och roller preciseras. Frågor som rör makt, inflytande och känslor behöver hanteras. budkavle regionförbundet örebro

113 Dialogmöten Dialogmöten är en vanligt förekommande form av möten som arrangerats av regionförbundet och på flera sätt en grundpelare i det samverkansorienterade arbetssättet. En sökning på regionförbundets hemsida ger drygt 120 träffar på ordet dialogmöten, ordet dialog ger mer än 900 träffar. 8 Det säger något om hur pass central roll dialog spelar för verksamheten. Vi vill skapa mötesplatser för dialog där vi bjuder in andra att delta. (Eva Getzman, enhetschef RUS-kansliet) Vanligtvis förstås dialogmöten som en dialog mellan beslutsfattare eller genomförare och de som har intressen av, eller är föremål för att något ska genomföras. Stiftelsen Cesam och Malmö stad menar att dialogmöten är en metod för att finna lösningar och på vem som ska göra vad. Kommunikationen i en dialog vilar på ett förhållningssätt som handlar om att vara öppen för att lyssna, förändra och att vilja dela med sig (Cesam och Malmö stad, 2009). I intervjuer med medarbetare på regionförbundet har dialog också kopplats samman med ett förhållningssätt som handlar om öppenhet och vilja till samarbete. Det framkommer vidare att dialog ses som en förutsättning för att lyckas med samverkan. Att skapa, tillhandahålla och vara en mötesplats eller arena är ofta generellt förekommande beskrivningar av regionförbundet. En slutsats som man kan dra utifrån intervjuerna är att det handlar om att organisera och skapa goda förutsättningar för dialog. Jag tycker att vi förstår mer och mer hur olika områden kan hänga ihop med varandra och att vi på ett bättre sätt känner till varandra. Regionförbundet har inneburit en kommunal arena där vi träffas. Det är så vi upptäcker att vi har gemensamma frågor eller gemensamma problem som vi kanske kan finna bra lösningar på. Skolan är ju ett sådant exempel. (Ewa-Leena Johansson, politiker) Flera av de intervjuade har framhållit regionförbundets arbete med att skapa mötesplatser och arenor som väsentligt för dialog och samförstånd mellan aktörer i regionen. Det är något som de intervjuade ser som viktigt att försöka bevara i den nya organisationen. Vi har bra kontakter och det känner jag att vi även måste ha i den nya organisationen. Dialog och förståelse, just det här att man tar det i olika forum. Det är jätteviktigt för att fortsätta, annars jobbar var och en för sig. Det är viktigt att bibehålla den öppna dialogen. (Eva Nilsson, E-on) 52 budkavle regionförbundet örebro 2014

114 Ofta kallas möten som anordnas av regionförbundets för mötesplats. Mötesplats är ett positivt laddat begrepp som för många leder tankarna till öppenhet och tillgänglighet. I en rapport för Region- och trafikplanekontoret, Stockholms läns landsting definieras mötesplats som: ställen där människor möts och interagerar i någon form. Mötet och interaktionen med andra utgör för individen en dimension av livskvalitet och bidrar till att stärka den sociala sammanhållningen (Dethorey S., Tunström M., Cars G., 2010) Många möten definieras som mötesplatser i regionförbundets dokumentation. En stor del av de möten som man kallar för mötesplatser kan dock definieras som dialogmöten. Karaktäristiskt är annars att de möten som kallas mötesplatser ofta är regelbundet återkommande möten, för samma eller liknande målgrupper. Flera av de intervjuade, såväl medarbetare på regionförbundet som andra, återkommer till begreppet mötesplatser då man lyfter fram sådant som man tycker fungerat väl och varit betydelsefullt i regionförbundets arbete. Lokadagarna har varit en bra mötesplats. Dagarna har utvecklats hela tiden. Det gäller att behålla det. (Fokusintervju, kommunchefer/landstingsdirektör) budkavle regionförbundet örebro

115 6. Referenser Alsterdal, L., Engwall, K., Gustafsson, H. (odaterad) Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter FOU- Södertörns Skriftserie nr 82/10. Hämtad , Ansvarskommitténs slutbetänkande (2007). Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. SOU 2007:10 Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K. (Red). Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur Dethorey, S., Tunström, M., Cars, G. (2010). Mötesplatser i Stockholmsregionen. Rapport 2:2010. Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting. Eliasson, F. (2009). Revidering av det regionala tillväxtprogrammet - Erfarenheter, förbättringsförslag och nulägesbeskrivning. Rapport 2008:01. Regionförbundet Örebro län Ellström, P-E. (2011). Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv. Finansdepartementet (2006). Uppgiftsöverföring till samverkansorganet i Örebro län. Regeringsbeslut Frankelius, P. (2010). Örebroregionen Igår och idag. Rapport 2010:5. Regionförbundet Goldkuhl, G. (2000). Från process till praktik. Forskningsgruppen VITS och Centrum för studier av Människa, Teknik och Organisation, Linköpings universitet, Internationella handelshögskolan i Jönköping. Hämtad , Granberg, O., Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team - Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2005 nr 3/4 s Hallencreutz J., Johansson, J., Wynn-Williams, M. (2007). Processmodell för bättre helhetssyn och kundfokus. Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 340:2 Hämtad , Lahdenperä, P. red. (2011). Forskningscirkel arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Forskningsrapport 2011:1 Studies in Social Sciences. Mälardalens högskola. Lind, M. (2000). Det svårgripbara nätverket. En sociologisk studie av företagare i nätverk. Örebro, Örebro universitet. 54 budkavle regionförbundet örebro 2014

116 Malmberg, A. (2002). Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling begreppsdiskussion och forskningsöversikt. A2002:008. ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Montin, S., Hedlund, G. (2009). Governance på svenska. Stockholm: Santérus Förlag. Montin, S. (2006). Styrnings- och organisationsspåret - teoretiska perspektiv och empiriska illustrationer. Uppsalaprojektet. Arbetsrapport inom projektet Utvärdering av ny nämnd- och förvaltningsorganisation i Uppsala kommun. Örebro Universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen. Regional utvecklingsnätverk RUN (odaterat) Kulturanalys Skolutveckling utgår från frirumsteorin. Hämtad , Scherp, H-Å., Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad University Studies 2007:3, Karlstads Universitet. SKL (2005) Gör och lär - Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården. 2:a utgåvan. Hämtad Socialstyrelsen (odaterad). Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik. Hämtad , Styrgruppen Kommunalt samverkansorgan Örebro län (2005). Framställan, Dnr. 005/0087. Urval av dokument från regionförbundet Regionförbundet Örebro län (2013). Slutrapport från projektet ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Regionförbundet Örebro län (2012). Protokoll, Nämnden för energi och klimat. Regionförbundet Örebro län (2011). Förbundsordning. Regionförbundet Örebro län (2010). Regional översiktlig planering Bakgrundsanalys. Regionförbundet Örebro län (2010). Idéstudier september Så når vi målen Regionförbundet Örebro län (2009). Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin. Regionförbundet Örebro län (2007). Yttrande, Dnr Regionförbundet Örebro län (2006). På väg mot större uppgifter och större roll. Sammanfattning av intervjuer. Rapport 2006:1. Regionförbundet Örebro län & Örebro läns landsting (odaterad) Region Örebro län: Förslag till ny förvaltning regional utveckling inför Slutrapport. Hämtad , Regionförbundet Örebro län, Örebro läns landsting (odaterad). Nu bildar vi Region Örebro län. budkavle regionförbundet örebro

117 Tillväxtprogram och regional utvecklingsstrategi från regionförbundet Regionförbundet (odaterad). Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Regionförbundet (2009). Tillväxtprogram för Örebroregionens näringslivsutveckling, Utvecklingsrådet Örebro län (2004). Regionalt tillväxtprogram för Örebro län, Övriga program och handlingsplaner från regionförbundet Energi- och klimatprogram för Örebro län Innovationer och entreprenörskap Handlingsplan för Örebro regionen Kompetensförsörjning Handlingsplan för Örebro regionen Länsplan för regional transportinfrastruktur Regionalt program för social välfärd Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Verksamhetsplaner och årsredovisningar från regionförbundet Regionförbundet Örebro län (2006). Verksamhetsplan 2006 Regionförbundet Örebro län (2007). Verksamhetsplan Regionförbundet Örebro län (2009). Verksamhetsplan Regionförbundet Örebro län (2011). Verksamhetsplan 2011 Regionförbundet Örebro län (2012). Verksamhetsplan 2012 Regionförbundet Örebro län (2013). Verksamhetsplan 2013 Regionförbundet Örebro län (2014). Verksamhetsplan 2014 Årsredovisning, 2013 Årsredovisning, 2012 Årsredovisning, 2011 Årsredovisning, 2010 Urval av hemsidor som har använts i arbetet Central Swedens hemsida: Regeringens hemsida: Regionförbundets hemsida: Region Skånes hemsida: RegLabs hemsida: SIQ, Institutet för kvalitetsutvecklings hemsida: Socialstyrelsens hemsida: Sveriges kommuner och landstings hemsida: Västra Götalandsregionens hemsida: Örebro läns landstings hemsida: 56 budkavle regionförbundet örebro 2014

118 7. Fotnoter 1. Följande intervjuer har gjorts och utgör underlag för Budkavlen: Tre fokusgrupper, medarbetare från Regionförbundet Örebro En fokusgrupp, ledningsgruppen på Regionförbundet Örebro En fokusgrupp, kommunchefer och landstingsdirektören Tre telefonintervjuer med nationella myndigheter Sju telefonintervjuer med politiker i Örebro län Fem telefonintervjuer med externa regionala aktörer 2. Regionfrågan är dock inte ny. Den har behandlats i en mängd olika utredningar sedan 1960-talet. Exempel på statliga utredningar som rört regionfrågan är: Länsdemokratiutredningen (1968), Länsberedningen (1974), Länsdemokratikommittén (1982) och Regionutredningen (1992). 3. Region Skåne och Västra Götalandsregion permanentades år 2011 tillsammans med region Halland och region Gotland. 4. Alsterdal, Engwall & Gustafsson (odaterad) beskriver metod som ett planmässigt tillvägagångssätt som används för att uppnå ett visst resultat (s.6). Metoder i arbetslivet kan sägas vara beskaffade med en mer eller mindre detaljerad systematik och mer eller mindre uttalade instruktioner för hur man ska eller bör gå tillväga för att uppnå ett önskat resultat. De är ofta beskrivna på en generell nivå och gör anspråk på att vara generellt användbara. I praktiken behöver dock metoder som förs in i en verksamhets arbete oftast anpassas till lokala omständigheter och förutsättningar. De behöver också utvecklas i takt med att förutsättningar i och utanför verksamheten förändras. När det gäller begreppet arbetssätt menar författarna att det kan beskrivas som handlingssätt, sätt att utföra handlingar, som utvecklats på en arbetsplats under det att arbetet pågår. I något som beskrivs som ett arbetssätt kan det ingå flera olika metoder (Alsterdal, Engwall & Gustafsson odaterad). 5. De kompetensmäklande aktörerna är Arbetsförmedlingen, Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, Yrkeshögskola Mälardalen, BRO kompetens (Business Region Örebro), Karriärcentrum Örebro universitet. budkavle regionförbundet örebro

119 6. RUN är ett regionalt utvecklingsnätverk bestående av kommunerna i Jämtlands län, Västernorrland och Hälsingland tillsammans med Mitthögskolan och Specialpedagogiska skolmyndigheten ( 7. En variant av processinriktat arbetssätt som framträder i analys av dokument och intervjuer är vad som skulle kunna kallas ett nätverksbaserat arbetssätt. En närmare definition av detta arbetssätt behöver starta i en definition av nätverk, vilket är en komplex och svår uppgift. Lind (2002) menar att det under 1990-talet blev en så kallat modeord i organisationssammanhang, vilket oftas betyder att tolkningarna av vad det egentligen är blir många och vaga. I forskningen, menar han finns flera olika förklaringar där nätverk kan ses som metod, som ett perspektiv eller som ett fenomen. Det är lätt att konstatera att en genomgång av litteraturen kring nätverk skulle bli mycket omfattande. Ramarna för denna skrift medger inte att fånga begreppets hela komplexitet. Detta till trots är en definition av hur nätverk ska uppfatta i detta sammanhang nödvändig. Montin (2006) menar nätverk ofta beskrivs en samling aktörer och/eller organisationer som är relativt självständiga men samtidigt ömsesidigt beroende av varandra för att åstadkomma resultat önskvärda för var och en (s.9). De är ofta självorganiserade med gemensamt överenskomna, och mer eller mindre formaliserade, spelregler. Sammanhållning och arbetet i nätverket bygger i stor utsträckning på tillit och förtroende. När det gäller styrning i och av nätverk, nätverksstyrning, menar Montin (2006) att detta i första hand förknippas med horisontella relationer (s.9). Nätverksstyrning är i sin renodlade form att betrakta som motsatsen till hierarkisk styrning i en traditionell organisationsmodell. I praktiken sker ofta styrning med en blandning av hierarkiska styrmekanismer och horisontella, i form av nätverksstyrning. Inom organisationer där nätverksstyrning förekommer i mer eller mindre utsträckning är, återigen, tilltro mellan såväl individer som mellan olika nivåer i organisationen central. Det nätverksorienterade arbetssättet kan förstås i ljuset av det som forskare inom fältet för analyser av samhällsstyrning pratar om som en förändring från government till governance. Mycket kort kan det sägas markera att styrning i ökande omfattning omfördelats från central politisk makt till nätverkande konstellationer mellan olika samhällsaktörer. Men det är inte hela bilden, för samtidigt skjuts makten uppåt inom EU, vilket bidrar till en ökande komplexitet i politisk styrning. Montin och Hedlund (2009). 8. Ordet dialog använd ofta både som prefix och suffix för olika handlingar och aktiviteter i regionförbundets arbete. Hit hör till exempel dialogforum och projektdialog. 58 budkavle regionförbundet örebro 2014

120 budkavle regionförbundet örebro

121 Regionförbundet Örebro, Örebro besök Forskarvägen 1, Örebro tfn e-post form bilder Hans Jonsson, Sofia Kjörk, Pär Persson, Ove lundqvist, Maskot: Serny Pernebjer, Jens Lennartsson, Marcus Trotzig. Scandinav Björn Svensson, Jörgen Wiklund. Shutterstock. tryck Prinfo Welins MILJÖMÄRKT 60 budkavle regionförbundet örebro 2014

122 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Näringsliv och Kompetens 1 (2) Vård- och omsorgscollege Örebro län Tjänsteskrivelse 1(2) Linda Carlsson Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Finansiering och förlängning av samarbetsavtal för Vård- och omsorgscollege Örebro län Beskrivning av ärendet Vård- och omsorgscollege är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan arbetsliv inom vård och omsorg och utbildningsanordnare. Samverkansformen Vård- och omsorgscollege (VO-College) Örebro län har sedan certifieringen 2008 bedrivit utvecklingsarbete för länets kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Finansierings- och samverkansavtal har tidigare beslutats för Vård- och Omsorgscollege är certifierat till och förlängning av finansierings- och samarbetsavtal föreslås för hela certifieringsperioden. Förslag till beslut Regionförbundet fortsätter att vara huvudman för Vård- och omsorgscollege Örebro län under hela certifieringsperioden t.o.m Regionförbundet ger verksamhetsbidrag på kr per år för verksamhetsåren Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd. Skäl för det föreslagna beslutet Behovet av kvalificerad personal inom vård och omsorg är fortsatt stort. Det innebär att samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom länet är mycket viktigt för att trygga kompetensförsörjningen och få resurserna att räcka till för god vård och omsorg för alla. Den regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege föreslår en förlängning av samarbetsavtalen och en ny budget för åren Gällande budgethöjning så utgår den från indexuppräkning samt i samarbetet identifierade behov. Gällande identifierade behov utgår de från de senaste årens reella verksamhet med en processledare på 100 % och en ungdomsinformatör på %. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

123 Sida 2 (2) Budet per år Intäkter Regional finansiering RFÖ och ÖLL Lokal finansiering kommuner Kontakter Processledare (100% inkl. sociala avgifter) Ungdomsinformatör (75% inkl. sociala avgifter) Lokaler och overhead Externa tjänster Årsavgift Marknadsföring Kostnader, möten, resor mm Underlag för beslut Bilaga: Detaljerad Budget Samarbetsavtal mellan parterna inom Vård- och omsorgscollege Örebro län För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Pia Norstedt Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

124 Förlängt samarbetsavtal mellan parterna inom regionalt Vård- och omsorgscollege Örebro län Bakgrund Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform mellan utbildare och arbetsliv inom vård och omsorg. Inom VO-College samverkar Regionförbundet Örebro som är huvudman för verksamheten, utbildningsanordnare, kommuner, landsting, privata vård- och omsorgsgivare, fackliga organisationer och arbetsförmedling. Syftet är att höja kvaliteten och attraktiviteten inom utbildningarna och i arbetslivet och samarbeta för en väl avvägd matchning mellan behov av och tillgång till kompetent arbetskraft. Åtagande Parterna i detta avtal tar på sig ett ansvar att vara representerade i den lokala styrgruppen för VO- College och gemensamt ansvara för utveckling och uppföljning av ett regionalt VO-College utifrån den gemensamma ansökan. Samarbetsavtalet innebär inga bindande åtaganden utöver detta. Bindande avtal Samarbetet mellan parterna i detta avtal, som är bindande, ska ske med utgångspunkten att vi tillsammans driver ett regionalt förankrat samarbete. Överenskommelsen bygger på ömsesidigt förtroende mellan parterna. Avtalsperiod Avtalet gäller för en förlängd certifieringsperiod från till Avtalet går inte att säga upp under denna period. Tvist och ändringar i avtalet Eventuella tvister löses i samförstånd, internt inom samarbetet för regionalt VO-College. Ändringar och tillägg i avtalet görs genom en skriftlig handling som undertecknas av parterna. Utvärdering Åtagandena i detta avtal utvärderas tillsammans med övriga områden inom VO-College Örebro län i de årliga kvalitetsuppföljningarna för regionalt VO-College samt vid regional återcertifiering. Detta avtal är upprättat i två exemplar som utväxlats mellan parterna. För Regionförbundet Örebro För. Örebro den / den / Signatur Magnus Persson, Regiondirektör. Signatur. Namnförtydligande

125 Budget Vård- och omsorgscollege Örebro län , Budget per år Totalt Kommentarer Intäkter Regionen (RFÖ och ÖLL) Kommuner Kostnader Processledare 100% (80%) Inkl. sociala avgifter, semesterlön och löneökning ,5% per år. Ungdomsinformatör 75% (50%) Inkl sociala avgifter, semesterlön och löneökning ,5% per år. Lokaler och overhead Avser processledare och ungdomsinformatör Årsavgift Marknadsföring Möten, resor och konferanser Övrigt (externa tjänster) Uppgifter i parentes anger

126 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Lisa Wirén Tjänsteskrivelse 1 (1) 1(1) Dnr Sida Till Regionstyrelsen Beställning Central Sweden 2015 Central Sweden är en ideell förening, stationerad i Bryssel, vars medlemmar är de tre regionförbunden i Örebro, Gävleborg och Dalarna. Inför varje verksamhetsår förbereds beställningar från alla tre ägare enskilt, som sammanställs och sedan jämkas samman till en verksamhetshetsplanering för Central Sweden det kommande året. Central Sweden verksamhet ska fokuseras på politisk påverkan samt projektutveckling. Inriktningen av dessa insatser ska beställas av varje regionförbund. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att verksamheten för Central Sweden under 2015 ska utföras i enlighet med beställningen. Underlag för beslut Missiv till beställningen Central Sweden - beställningsformulär för verksamhetsåret 2015 Bilaga Aktiviteter inom ramen för politisk påverkan kring Transportpolitiken (TEN-T och CEF) För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

127 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Lisa Wirén (3) 1(3) Sida Beställning Central Sweden, regionförbundets förlängda arm vid EU Det internationella arbetet tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Örebro län. RUS, som är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete, innehåller flera internationella aspekter av Regionförbundet Örebros uppdrag. Syftet med det internationella arbetet för Regionförbundet Örebro är att uppnå redan uppsatta regionala mål och att använda internationalisering som ett verktyg för regional utveckling. Regionförbundet Örebro har olika verktyg för arbetet som exempelvis regional samverkan, politisk påverkan, nätverk och projektverksamhet. En viktig del för att ytterligare bidra till den regionala utvecklingen är det lärande och benchmarking som kommer från internationellt arbete. Regionförbundets brysselkontor Central Sweden är ett stöd i arbetet och utgör en viktig del av Regionförbundets internationella arbete. Den internationella arbete driva dels av en internationell samordnare på plats i Sverige samt via tjänstemän i Bryssel på Central Sweden. Samtliga har till huvudsak att arbeta med politik och påverkan, utbildning, projektstöd och samordning av internationell verksamhet. Dessa tjänstemän ska inte ses som en genomförandeorganisation utan aktiv deltagande samt sakfrågeägande hos respektive utvecklingsledare inom Regionförbundet Örebro är nödvändig. Utvecklingsledarna äger sitt sakfrågeområde och ansvarar även för EU perspektivet på denna. Internationell samordnare tillsammans med Central Sweden kan här vara ett stöd i arbetet. Då central Sweden är en ideell förening med tre medlemmar (regionförbunden i Örebro, Gävleborg och Dalarna) tas en beställning fram för respektive medlem. Beställningarna jämkas sedan ihop för att sedan fastställa den slutgiltiga verksamhetsplanen för Central Sweden Beslut om verksamhetsplan tas av styrelsen för Central Sweden i december Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

128 Sida 2 (3) Politisk påverkan För att påverka utformningen av beslut som fattas på EU-nivå finns politiska prioriteringar för 2015 där positionsarbete, påverkansarbete och tydlig återkoppling ska ske mellan ansvarig tjänsteman på Central Sweden och ansvarig utvecklingsledare i Örebroregionen. Prioriterade områden för politisk påverkan under 2015 är: Transportpolitik (TEN T och CEF) EU:s styrning, framtid och horisontella frågor År 2015 inleds troligtvis översynen på de nya TEN-T kartorna inför en trolig revidering under Det är av största vikt att i inledningsskedet av denna översyn bevaka och ge inspel till kommande revidering. Under 2014 har dessutom har det nya Europaparlamentet, den nya kommissionen samt en ny svensk regering tillträtt under. Under 2015 är det därför även av viktigt att bevaka och ge inspel kring den framtida utvecklingen av EU kopplat till målen för Europa 2020-strategin. De nya tillsättningarna kan även påverka inriktningen och utformning av transportpolitiken på EU-nivå och det är av största vikt att ta del av dessa nya ev. strömningar i ett tidigt skede. EU-bevakning EU-bevakning kommer att genomföras på följande områden: Transport EU:s styrning, framtid och horisontella frågor Forskning och innovation Energi Sysselsättning Utbildning Socialpolitik I den nya organisationen för Region Örebro län kommer Social välfärd och folkhälsa blir ett område inom förvaltningen för regional utveckling. Koppling till folkhälsan inom socialpolitiken blir därför viktig under Regionförbundet Örebro är i behov av mer specifik och strategisk bevakning inom respektive sakområde. Kontext, sammanhang och processbeskrivning av sakområdet på EU-nivå är mer efterfrågat än ex. partnersök. Detta är även tydligt kopplat till den dialog som kontinuerligt bör föras med ansvarig utvecklingsledare i Region Örebro län. Diskussioner kring hur bevakningen ska utformas för att passa respektive område bör fortsatt föras under CEPA, projektstöd och finansiering Regionförbundet Örebro anser att internationell projektverksamhet är ett medel att uppnå regionala mål. Sedan 2011 har därför en projektutvecklingsprocess, kallad CEPA, genomförts för att stimulera arbetet med internationella projekt. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

129 Sida 3 (3) Under hösten 2013 påbörjades en CEPA-process och som pågått under hela För att få ytterligare efterfrågan, strategisk och internationell höjd i projektidéer har det under 2014 diskuterats hur en kommande CEPA-process skulle kunna se ut. Diskussionerna har landat i en mer flexibel och behovsanpassad process där Region Örebro län ska involvera parter där projekt- och EU-mognad redan finns och prioritera områden som är strategiskt viktiga för regionens utveckling. För att kunna förverkliga denna ambition krävs ett tätt samarbete mellan Central Sweden, ansvarig utvecklingsledare inom Region Örebro län samt övriga tänkta involverade parter för att processen ska kunna planeras och genomföras när behovet är reellt. Information Bevakning- och informationsinstrumentet från Central Sweden fungerar i huvudsak bra. Vi anser att detta verktyg till största delen uppfyller den efterfrågan Regionförbundet Örebro och kommande Region Örebro län har för information. Det finns en önskan att Central Sweden delger EU-perspektivet kring en sakfråga till befintliga nätverk och under redan bokade träffar/möten i regionen, snarare än att enskilda EU-möten bokas in. Region Örebro län kommer även fortsättningsvis att erbjuda möjlighet till korttidstjänstgöring i Bryssel för sina medarbetare. Dessutom kommer Central Swedens medarbetar ges möjlighet till korttidstjänstgöring hos Region Örebro län för ett utökat lärande och förstärkt kontakt mellan Central Sweden och regionen. Utbildning Kopplat till informationsinsatsernas kommer det även under 2015 krävas en del utbildning och informationsinsatser för att stödja Örebro läns landstings utvecklingsledare kring EU-perspektivet kring olika sakfrågor. Detta är ett arbete som först och främst kommer att genomföras internt men med stöd av Central Sweden. Nätverk Regionförbundet Örebro är idag medlemmar i flera nätverk. Regionförbundets formella och informella roller i dessa nätverk ska förtydligas under 2015 tillsammans med Örebro läns landstings engagemang i liknande nätverk. Central Sweden ska fungera som stöd i befintliga nätverk genom underlagsinformation och eventuella bevakningsuppdrag. Central Sweden ska även ha en drivande roll inom utpekade brysselbaserade nätverk såsom ERRIN. Dessutom finns en önskan om eventuella ytterligare engagemang i nätverk kopplade till utbildning och sysselsättningsfrågor. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

130 Beställningsformulär för verksamhetsåret 2015 Grundprincipen bakom Central Sweden ideell förenings verksamhet är att den ska bestämmas av medlemmarna. Detta innebär att den i särklass viktigaste aspekten är att respektive medlem måste försäkra sig om att den egna organisationen förmår att integrera Central Swedens arbete i den ordinarie verksamheten med regionaltutvecklingsarbete inom olika sakfrågor. En tydlig beställning gällande vad som konkret förväntas av Central Sweden ska komma från varje medlem. Central Sweden stödjer beställningsarbetet genom detta formulär. En löpande dialog mellan medlemmarna och Central Sweden förs kontinuerligt. Detta underlag bör bifogas till beställningarna som antas av respektive regions politiska församling. Nytt för 2015 är den sista rutan i formuläret, där möjligheter till tilläggsbeställningar finns med anledning av den förändrade medlemssammansättningen i Central Sweden i och med bildandet av två regionkommuner till årsskiftet 2014/2015. Vidare har även delen som berör CEPA förtydligas och utökats för att bättre kunna anpassa föreningens verksamhet utifrån medlemmarnas behov. Central Sweden är Dalarnas, Gävleborgs och Örebro läns förlängda arm i EU. Vårt mål är att bidra till förverkligandet av medlemmarnas regionala utvecklingsstrategier utifrån ett EUperspektiv. Till grund för Central Swedens verksamhet ligger de prioriterade områden och aktiviteter som anges i beställningen från våra medlemmar. Kontorets personal samarbetar med tjänstemän i de tre länen och stöder det lokala och regionala arbetet. Central Swedens medarbetare är generalister, som hjälper medlemsregionernas sakkunniga att ta hänsyn till EU-perspektivet för att kunna påverka i för medlemmarna viktiga frågor och för att bättre kunna utnyttja potentialen i EU:s sektorsprogram. Central Sweden arbetar inom två verksamhetsområden; politisk påverkan och projektstöd. EU-bevakning, informationsförmedling, nätverk, utbildning, att skapa möten och studiebesök används som verktyg för att uppnå målen. Central Sweden är organiserad i form av en ideell förening, vars medlemmar är Region Dalarna, Region Gävleborg och Regionförbundet Örebro. Föreningens årsmöte samlas en gång om året och vid övriga tider leds föreningen av en styrelse, som ansvarar för föreningens angelägenheter. Central Swedens kontor är placerat i Bryssel och där arbetar tre anställda samt två praktikanter. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 1

131 Närvaro i långsiktig regional planering En förutsättning för att kunna utföra uppdraget som regionens förlängda arm vid EU är att Central Sweden med jämna mellanrum finns på plats hos medlemmarna och har möten med tjänstemän och politiker för att bidra med ett EU-perspektiv på olika sakfrågor. Finns det redan bestämda datum för verksamhetsplanering, RUS-uppföljning etc. där Central Sweden bör vara med? Datum Innehåll Önskad roll för Central Sweden Datum ej fastställt men troligtvis under maj Datum ej fastställt men troligtvis slutet av augusti Datum ej fastställt men troligtvis under oktobernovember. Våren 2015 Augusti Löpande under 2015 Löpande under 2015 Utvärderingsforum Loka-dagar RUS-forum Inledande samtal med den nya ledningsgruppen för förvaltningen för regional utveckling Förberedande samtal med ledningsgruppen för förvaltningen för regional utveckling inför kommande verksamhetsplanering för 2016 Revidering/framtagande av RUS Framtagande av en regional innovationsstrategi/smart Specialiserings strategi Deltagande Deltagande Deltagande Informerar om Central Swedens verksamhet samt utsikter framåt. Ge input för kommande verksamhetsplanering för Region Örebro län Deltagande Utifrån ett EU-perspektiv agera som en stödjande funktion i arbetet med att ta fram denna strategi. Finns det redan bestämda datum för regionala aktiviteter relaterat till olika sakfrågor där Central Sweden bör vara med? Datum Innehåll Önskad roll för Central Sweden Löpande Deltagande vid olika redan bokade nätverksmöten/träffar med regionala nätverk/aktörer. Region Örebro län önskar en översiktlig årlig planering över datum då Central Sweden är i Sverige för att kunna planera in Central Sweden ev. deltagande i befintliga nätverk, större träffar etc. Se vidare under utbildning. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 2

132 Politisk påverkan Denna del av Central Swedens verksamhet handlar om policybevakning och, i den mån det är möjligt, påverkan på EU-nivå i prioriterade politiska frågor. Det är viktigt att de områden där ni önskar politiskt påverkan återfinns även som bevakningsområden. Påverkansarbete kan enbart ske med en underliggande policybevakning på EU-nivå det vill säga att det även återfinns som bevakningsområden (se EU-bevakning s. 6). För att påverka utformningen av EU-beslut är det nödvändigt att politiska prioriteringar för 2015 specificeras samt att ansvariga politiker och handläggare meddelas. En nära dialog med sakhandläggarna är en viktig framgångsfaktor i arbetet med politisk påverkan. Vänligen ange i prioritetsordning (viktigaste frågan först), vilka frågor som ska EU-bevakas för en eventuell påverkan på EU-nivå. 1) Ange sakfrågeområde för politisk påverkan EU:s STYRNING, FRAMTID OCH HORISONTELLA FRÅGOR a) Vilka politiker och vilken Ännu oklart efter valet nämnd är ansvariga? b) Är det en prioriterad regional utvecklingsfråga? Beskriv i så fall behovet av information och kunskapstillförsel i frågan ur ett EU-perspektiv. Ange målgrupp. c) Vilken tjänsteman/enhet är ansvarig i regionen och Central Swedens kontaktperson? d) Finns det politiska inriktningsbeslut? (ange var, exempelvis RUS, program, yttranden m.m.) e) Vad önskar ni uppnå genom bevakning och politisk påverkan på Europeisk nivå? f) Hur ska samarbetet mellan Central Sweden och politiker och tjänstemän i regionen ske? Specificera hur Central Ja. Utifrån att Region Örebro län kommer att vara regionalt tillväxtansvarig är det viktigt att det finns en övergripande bevakning kring EU:s framtid på plats i Bryssel för regionens räkning. Gordon Hahn Ja politiska positioner finns inom samtliga regionalpolitiska inriktningar från EU genom vår RUS, RIS och RÖP. Dessa styrande dokument är under utveckling och omskrivning och kommer (tillsammans med Energi & Klimat samt programmet för social välfärd) utgöra de främsta strategiska underlagen. Deltagande och möjlighet att lära och påverka inom specifika aktuella EU frågor och direktiv. Deltagande och utbyte så regionalpolitiken i EU påverkas utifrån Örebroregionens förutsättningar och till regionens fördel. Genom en tjänsteman i regionen som arbetar med lärande organisation för remisskrivning, påverkan och inspel i EU arbetet med sakfrågor och direktiv. Samarbetet ska ske genom stöd och support, tentakler ute och CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 3

133 Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen. g) Finns det samarbeten med andra regioner? Ange eventuella nätverk och projekt. Vilken roll ska Central Sweden ha? kunskapsinsamling samt kommunikation och information om regionalpolitiska inriktningar och beslut som påverkar Örebroregionen. Detta kan även innebära viss medverkande i positionssvar eller insatser för påverkan från regionen. Det regionalpolitiska samarbetet drivs av regionen, men ett stöd i form av de identifierade insatserna och verksamheterna för politik och påverkan ovan är viktigt samt vid behov samverka med motsvarande Brysselrepresentant. Särskild vikt i detta arbete är Östra Mellansverige. 2) Ange sakfrågeområde för politisk påverkan a) Vilka politiker och vilken nämnd är ansvariga? b) Är det en prioriterad regional utvecklingsfråga? Beskriv i så fall behovet av information och kunskapstillförsel i frågan ur ett EU-perspektiv. Ange målgrupp. c) Vilken tjänsteman/enhet är ansvarig i regionen och Central Swedens kontaktperson? d) Finns det politiska inriktningsbeslut? (ange var, exempelvis RUS, program, yttranden m.m.) Transportpolitik (TEN-T och CEF 1 ) Ännu oklart efter valet. Ja. Infrastruktur och transporter är ett prioriterat område i vår RUS. Region Örebro län har för avsikt att aktivt delta på den europeiska nivån för att visa på regionens centralt placerade läge i viktiga europeiska transportstråk. Behovet av information är konstant och målgruppen för denna ska vara väl insatta utvecklingsledare (nämnda nedan). Fabian Ilgner Som nämnt ovan är infrastruktur och transport ett prioriterat område i Örebroregionens RUS. I övrigt pågår arbete, med stöd politiskt, för att bl.a. stärka och utveckla följande: Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem med förbättrad effektivitet. Utveckling av logisitikbranschen Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen och förkorta restiderna Förbättra möjligheterna och kapaciteten på de stora godsstråken på väg och järnväg Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafiken på spår samt på väg för de större orter som saknar 1 CEF, Connecting Europe Facility, är ett finansieringsinstrument för att finansiera projekt inom TEN- T. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 4

134 e) Vad önskar ni uppnå genom bevakning och politisk påverkan på Europeisk nivå? f) Hur ska samarbetet mellan Central Sweden och politiker och tjänstemän i regionen ske? Specificera hur Central Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen. g) Finns det samarbeten med andra regioner? Ange eventuella nätverk och projekt. Vilken roll ska Central Sweden ha? spårförbindelse. För mer detaljer se bilaga Aktiviteter inom ramen för politisk påverkan kring Transportpolitiken (TEN-T och CEF). Genom politisk påverkan på europeisk nivå önskar Örebroregionen bl.a. uppnå följande: Att under redovisningen av TEN-T (troligen 2016) kommer Hallsberg vara kvar som en Core Rail-Road Terminal (core RRT) Att följande sträckor inkluderas i core nätet under redovisningen av TEN-T: E20 Örebro-Göteborg E18 Örebro-Stockholm Att ingå i fler EU-projekt kopplat till transport och påverka kommande utlysningar till Örebro läns fördel. För mer detaljer se bilaga Aktiviteter inom ramen för politisk påverkan kring Transportpolitiken (TEN-T och CEF). Kontinuerlig dialog och avstämningsmöten för att informera Region Örebro Län om viktiga utvecklingar angående infrastruktur och transport på EU institutionerna. Att nyckelpersoner på EU institutionerna och den svenska representationen i Bryssel är väl informerad om infrastruktur och transportkopplade frågor som är viktigt för Region Örebro län. Att ordna möten mellan tjänstemän och/eller politiker från Region Örebro Län med nyckelpersoner i Bryssel. Att förbereda Region Örebro Läns synpunkter på ställningstagande relaterad till TEN-T/CEF men även CPMR 2 och AER 3 angående transportfrågor. Att leta efter transportrelaterade projekt som är intressant för Region Örebro län. För mer detaljer se bilaga Aktiviteter inom ramen för politisk påverkan kring Transportpolitiken (TEN-T och CEF). Regionförbundet Örebro och den nya organisationen Region Örebro län har utvecklade samarbeten: - Nyckelstråket - Stockholm-Oslo - Bergslagsbanan - Samarbete med svenska regioner om TEN-T 2 Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe 3 Assembly of European Regions CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 5

135 - CPMR - AER - ERRIN 4 Central Sweden ska representera Region Örebro Län på transport relaterade möten i Bryssel i bl.a. CPMR, AER och ERRIN samt bygga upp samarbete med andra Brysselkontor längs ovan nämnda stråk. Vänligen beskriv hur ni önskar att Central Sweden arbetar med politisk påverkan exempelvis under hemmaveckor och i nätverk där regionen är medlem (exempelvis AER, CPMR etc). Se ovan kring transportområdet. Ang. övriga frågor i AER bör en intern diskussion kring engagemanget i AER tas inom Region Örebro län under Projektutveckling och genomförande av CEPA 5 Central Sweden har ett uppdrag att stödja EU-projektarbete och genomföra handledd projektutveckling genom CEPA-processen. Under 2015 kommer Central Sweden att fullfölja processen med CEPA II. CEPA avser lägga fokus på regionala redan beslutade, prioriterade och långsiktiga utvecklingsområden, i enlighet med vad som anges i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) samt andra relevanta regionala styrdokument. Långsiktiga mål för CEPA: Deltagande i EU-projekt ska vara en självklar del av regionalt utvecklingsarbete. Ökad kunskap och intresse för deltagande i samarbetsprojekt. Vänligen ange vilken, om någon, CEPA-process och/eller kompetensutvecklingsinsats ni önskar genomföra tillsammans med Central Sweden under Ange även när ni önskar genomföra processen och inom vilket område. CEPA-processer Antal Enhet/område/deltagare Kvartal 2015 Kapacitetsbyggande: Från strukturfonder till sektorsprogram CEPA Internt: EU-projekt som ett effektivt verktyg för regional utveckling CEPA för Excellensprojekt - Inte aktuellt under , ev. 2 Energikontoret Skolutveckling Transporter 1 Aktörer i det innovationoch 2,3 och/eller European Regions Research and Innovation Network 5 Se bilaga CEPA 2015 Beställningsunderlag för verksamhetsåret 2015, tagen av Central Swedens styrelse CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 6

136 Kompetensutveckling Utbildningsinsats: Hur utvecklar vi EU-projekt inom ditt område? Workshop med beslutande tjänstemän - CEPA:s strategiska målbild entreprenörskapsfrämjande systemet 1 Kan ev. bli aktuellt i och med den nya regionens organisering och tillsättning av ny LG för förvaltningen för regional utveckling. Se även närvaro i långsiktig regional planering. 3-4 Central Sweden stödjer även löpande projektutveckling utanför CEPA-modellen. Exempelvis genom tips på utlysningar, partnersökande etc. Vänligen beskriv nedan era önskemål om vad Central Swedens roll i projektstöd (utanför CEPA) ska vara. Den ordinarie projektstödsverksamheten kommer att ingå som en del av utvecklingsarbetet i den nya organisationen Region Örebro län. Arbetsformer för arbetet kommer att behöva sättas under Central Sweden ska även vara behjälpliga när konkret tillfälle ges att påverka kommande utlysningar i exempelvis Horisont Detta ska föregås av att Region Örebro län tydligt definierar syfte, långsiktigt mål och relevans för denna insats kopplat ex. till den regionala utvecklingsstrategin samt den kommande Smart Specialiserings strategin. Vänligen beskriv hur ni önskar att Central Sweden använder sina hemmaveckor inom området projektutveckling, samt i vilken omfattning ni önskar hemmaveckor inom detta område. För att få till en gott samarbete kring frågorna bör Central Sweden ha en kontinuerlig dialog med ansvarig tjänsteman inom förvaltningen för regional utveckling. Kopplingar bör även göras till förvaltningen för regional utveckling där projektkontor ingår som en del. Verktyg EU-bevakning Central Sweden bevakar regionens fastställda prioriteringar ur ett EU-perspektiv. Vänligen prioritera områden som kontoret ska fokusera på i sin bevakning. Det är viktigt att de sakfrågeområden där ni önskar politisk påverkan återfinns som bevakningsområde. Påverkansarbete kan enbart ske med en underliggande EU-bevakning. Prioritera max fem områden och rangordna dem med en siffra (ett till den viktigaste). Denna siffra skrivs i den blå rutan. Observera att de områden där det ska bedrivas politisk påverkan ska prioriteras högst. Område enligt EUtermenologi Ange ansvarig handläggare, tillika mottagare av information från EU-bevakning ska leda till: CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 7

137 EU:s STYRNING, FRAMTID OCH HORISONTELLA FRÅGOR Central Sweden 1 Gordon Hahn x SYSSELSÄTTNING 5 Maria Svensson x SOCIALPOLITIK 6 Marie Gustafsson x Politisk påverkan Projekt NÄRINGSPOLITIK FORSKNING OCH INNOVATION 3 Pia Norstedt (kommer att ändras i och med nyanställning). Gällande Social Innovation är Anders Bro, ÖLL, kontaktperson KULTUR SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK OCH STRUKTURFONDER TRANSPORT 2 Fabian Ilgner x x INFORMATIONSSAMHÄLLET ENERGI 4 Peter Åslund x MILJÖ UTBILDNING 7 UNGDOM Peter Morfeldt Kommentar: Regionförbundet Örebro och den nya organisationen Region Örebro län är i behov av mer specifik och strategisk bevakning inom respektive sakområde. Kontext, sammanhang och processbeskrivning av sakområdet på EU-nivå är mer efterfrågat än ex. partnersök. Detta är även tydligt kopplat till den dialog som kontinuerligt bör föras med ansvarig utvecklingsledare i Region Örebro län. Diskussioner kring hur bevakningen ska utformas bör fortsatt föras under x x Nätverk Vilka europeiska nätverk är ni aktiva inom och vilken roll ska Central Sweden ha i dessa? Vänligen fyll i tabellen nedan. Vilka europeiska nätverk är regionen medlemmar i? Vad är syftet med medlemskapet? (politisk påverkan, att söka partners till projekt, erfarenhetsutbyte etc.) Vilken roll ska Central Sweden ha? Ansvarig politiker och tjänsteman i regionen AER (Assembly of European Regions) Lärande och påverkan Ingen Agneta Stål Gordon Hahn CPMR (Conference of Transportpolitiska skäl Deltagande på möten Fabian Ilgner CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 8

138 Peripheral Maritime Regions of Europe) i Bryssel. Förbereda synpunkter på ställningstagande relaterad till TEN- T/CEF. Nätverk och påverkan Ingen Marie Gustafsson ENSA ( European Network of Social Authorities) Eurochild Nätverk och påverkan Ingen Marie Gustafsson ERRIN, inklusive RIS3 Nätverk, påverkan och ev. Ansvarig, drivande Pia Norstedt (European Regions projektpartners (kommer att Research and Innovation ändras i och Network) med REVES (European Network of Cities and Regions for the Social Economy) FEDARENE (European Federation of Agencies and Regions for Energy and the Environment) nyanställning) Nätverk och påverkan Ingen Agneta Stål Nätverk och påverkan Ev. deltagande på möten i Bryssel. Peter Åslund Kommentar: Det finns en önskan av att inom ramen för sakområdena utbildning/sysselsättning att utveckla nätverksarbetet. Ansvariga tjänstemän behöver dock hjälp med kartläggning av relevanta nätverk samt vad vinsterna med ett ev. engagemang skulle kunna vara. Nätverksbyggandet skulle även kunna vara en del av förstärka Central Swedens kompetens inom utbildning och sysselsättningsfrågor. Utbildning Central Sweden kan medverka till medlemmarnas arbete med att det finns en hög och aktuell kunskapsnivå om EU-perspektivet i det regionala utvecklingsarbetet inom olika sakfrågor. Beskriv om och hur Central Sweden ska arbeta med utbildning. Under 2015 kommer en intern process att påbörjas för att inför 2016 ha en klar bild över om och i så fall huruvida hälso- och sjukvårdsfrågorna ska inkluderas i beställningen till Central Sweden för Processen bör även inkludera ett tydliggörande kring skärningspunkten mellan SKL:s insatser på europeisk nivå samt Central Swedens arbete. I denna process ingår även att se över hur ett ev. utökat uppdrag för Central Sweden inom hälso- och sjukvårdensfrågor ska resurssättas. I denna process är Central Sweden en viktig part. Utbildningsinsatser kommer att krävas både av tjänstemän i Region Örebro län för att identifiera strategiska målsättningar och koppla området till en europeisk dimension samt att Central Swedens medarbetare behöver få mer kunskap kring hälso- och sjukvårdsfrågorna ur ett regionalt perspektiv. I landstinget i dag finns även verksamheter som kommer att läggas under förvaltningen för regional utveckling såsom arbetet med ex. kulturfrågor och civilsamhället. Dessa sakområden bör även bli föremål för en intern process inför beställningen CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 9

139 2016. Dessutom finns en önskan att Central Sweden delger EU-perspektivet kring en sakfråga till befintliga nätverk och under befintliga träffar i regionen. För att detta ska kunna genomföras krävs en tydligare datumplanering från Central Swedens sida som Region Örebro läns medarbetare lätt har tillgång till för att skapa en långsiktig planering. Se vidare under punkten närvaro i långsiktig regional planering. Att testa tematiska träffar för samtliga av Central Swedens medlemmar via telefon/videokonferens är en metod för kompetensutveckling som ev. även bör testas under Intresse finns framförallt inom området för utbildning/sysselsättning. Skapa möten Central Sweden kan i vissa fall vara involverade i att arrangera korttidstjänstgöring, konferenser, seminarier eller andra typer av aktiviteter i Bryssel. Beskriv om och hur Central Sweden ska erbjuda möjligheter till korttidstjänstgöring, deltagande i Open Days, eller om Central Sweden ska hjälpa till med att arrangera konferenser, seminarium för medlemmarna. Intresset för korttidstjänstgöring för utvecklingsledare på regionförbundet har varit stort. Region Örebro län har för avsikt att fortsättningsvis även under 2015 erbjuda denna möjlighet för sina anställda, och då framförallt för tjänstemän inom förvaltningen för regional utveckling. Vilka som kan bli föremål för denna korttidstjänstgöring kommer att diskuteras löpande under Under 2015 kommer även anställda på Central Sweden att kunna erbjudas korttidstjänstgöring hos Region Örebro län, för att skapa ett lärande och närmare kontakt mellan de olika organisationerna. Dialog kring detta ska genomföras med respektive utvecklingsledare samt ansvarig enhetschef. Studiebesök Central Sweden strävar efter att medverka till att det finns en förståelse om EU-perspektivet på regionalt utvecklingsarbete inom olika sakfrågor. Detta sker bl.a. genom studiebesök från medlemmarna. Beskriv om och hur Central Sweden ska arbeta med studiebesök. Central Sweden ska i mån av tid kunna ta emot grupper från regionen för att presentera verksamheten och ev. specifikt info kring en viss sakfråga. Central Sweden kan även, i mån av plats, upplåta konferenslokalen på kontoret till möten som hålls av Region Örebro län på plats i Bryssel. Övrigt CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 10

140 I och med att sammansättningen på medlemmarna förändras fr.o.m. 1 januari 2015 lämnar Central Sweden här möjlighet för ytterligare beställningar från medlemmarna, vilka inte passar in i övriga beställningsmallen. Rubrik Omfattning Kontaktperson Målsättning CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 11

141 Bilaga till beställningen för Central Sweden Aktiviteter inom ramen för politisk påverkan kring Transportpolitiken (TEN-T och CEF) Politisk inriktning i Örebro län Infrastruktur och transporter är ett prioriterat område i vår RUS. Region Örebro län har för avsikt att aktivt delta på den europeiska nivån för att visa på regionens centralt placerade läge i viktiga europeiska transportstråk. I övrigt pågår arbete, med stöd politiskt, för att stärka och utveckla följande: RUS År 2015 har restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo förkortats. Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. År 2015 har Örebroregionen den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. I länstransportplanen finns åtta punkter som styr arbetet med transportinfrastruktur: Förbättra effektiviteten i transportsystemet Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen Förbättra möjligheterna och kapaciteten på de stora godsstråken på väg och järnväg Ge förutsättningar för fler och större logistikverksamheter i regionen med kärnområdet Hallsberg- Örebro-Örebro flygplats Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafiken på spår samt på väg för de större orter som saknar spårförbindelse Bidra till kortare restider till Stockholm, Arlanda och Göteborg Skapa god tillgänglighet till större städer i angränsande län från Örebro Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem Politisk påverkan på EU-nivå Genom politisk påverkan på europeisk nivå önskar Örebroregionen uppnå följande: Att under redovisningen av TEN-T (troligen 2016) kommer Hallsberg vara kvar som en Core Rail-Road Terminal (core RRT) Att hjälpa till att förbereda en konferens för alla TEN-T core RRTs Att följande sträckor inkluderas i core nätet under redovisningen av TEN-T (troligen 2016): o E20 Örebro-Göteborg o E18 Örebro-Stockholm Att RV50 Örebro-Mjölby inkluderas i comprehensive nätet under redovisningen av TEN-T (troligen 2016). Att följande sträckor blir delar av korridorer under redovisningen av TEN-T korridorerna (troligen 2023): o Göteborg-Örebro-Stockholm o Oslo-Göteborg-Stockholm

142 o Storvik-Örebro-Mjölby Att ingå i fler EU-projekt kopplat till transport. Att påverka kommande utlysningar inom olika program i de fall Region Örebro Län gynnas betydligt av detta. Samarbetet med Central Sweden Central Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen genom: Kontinuerlig dialog. Avstämningsmöten varannan månad när Central Sweden är i Örebro. Avstämningsmöten när ansvarig tjänsteman är i Bryssel. Att informera Region Örebro Län om viktiga utvecklingar angående infrastruktur och transport på EU institutionerna. Att nyckelpersoner på EU institutionerna och den svenska representationen i Bryssel är väl informerad om infrastruktur och transportkopplade frågor som är viktigt för Region Örebro län. Att ordna möten mellan tjänstemän och/eller politiker från Region Örebro Län med nyckelpersoner i Bryssel. Att aktivt bevaka om det finns möjligheter innan 2023 att förändra sträckningarna av TEN-T korridorerna. Att delta på TEN-T/CEF Infodays (en gång om året två dagar, vissa år i Bryssel, andra år inte i Bryssel). Att hjälpa till med möjliga ansökningar för CEF pengar. Att förbereda Region Örebro Läns synpunkter på ställningstagande relaterad till TEN-T/CEF. Att förbereda Region Örebro Läns synpunkter på ställningstagande av CPMR 1 och AER 2 angående transportfrågor. Att leta efter partners för transportrelaterade projektidéer Region Örebro Län har. Att leta efter transportrelaterade projekt som är intressant för Region Örebro Län och att därför delta på möten av bl.a. Nordsjö- och Östersjöprogrammet, även om de inte hålls i Bryssel. Etablerade samarbeten och nätverk Regionförbundet Örebro och den nya organisationen Region Örebro län har utvecklade samarbeten inom: - Nyckelstråket - Stockholm-Oslo - Bergslagsbanan - Samarbete med svenska regioner om TEN-T - CPMR TG 3 samt CPMR NSC TG 4 och CPMR BSC TG 5 - AER - ERRIN 6 Central Sweden ska representera Region Örebro Län på transport relaterade möten i Bryssel i bl.a. CPMR, AER och ERRIN samt även bygga upp samarbete med andra Brysselkontor längs ovan nämnda stråk 1 Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe 2 Assembly of European Regions 3 Conference of Peripheral Maritime Regions Transport Group 4 Conference of Peripheral Maritime Regions North Sea Commission Transport Group 5 Conference of Peripheral Maritime Regions Baltic Sea Commission Transport Group 6 European Regions Research and Innovation Network

143 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Social välfärd och skolstöd Dnr: Marie Gustafsson Sida 1 (2) Till Regionstyrelsen Regionförbundets stipendium 2014 för utveckling av socialtjänst/social omsorg i Örebro län I år har 15 nomineringar inkommit till stipendiet för utveckling av socialtjänst/social omsorg i Örebro län. Nominerade: Ängens minnesmottagning i Örebro kommun Malin Duckert socialt ansvarig samordnare, Örebro kommun Arbetsterapeut Marianne Larsson, Lindesbergs kommun REMO, Rekrytering och mottagning av uppdragstagare, Örebro kommun BUV-gruppen, bostöd till ungdomar och unga vuxna med psykisk problematik, Karlskoga kommun Ekgården, Fellingsbro, Lindesbergs kommun Samordnarna för rehabilitering, vård och omsorg (oklart vilken kommun) Gudrun Isén, (oklart vilken kommun) Föreningen Funkis, Karlskoga kommun Siw Philipson, kontaktservice, Karlskoga kommun Annika Holmbom, metodstödjare/ boendepedagog i socialpsykiatrin, Örebro kommun Hjärnkoll-kampanjen i Örebro län Studier med stöd för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar, Örebro kommun Familjens Hus i Askersund HVB Bergsgården, Ljusnarsbergs kommun Den av socialchefsnätverket utsedda stipendiekommittén har träffats och lämnar förslaget nedan. Kommittén består av: Majlill Persson, socialchef, Laxå Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

144 Sida 2 (2) Tommy Henningsson, förvaltningschef Örebro Madde Gustafsson, socialchef, Lindesberg Marie Gustafsson, enhetschef Regionförbundet och sammankallande. Utdelning av stipendiet sker vid presidiekonferensen den 28 november för presidier i socialnämnd eller motsvarande, Marit-gruppen, förvaltningschefer och avdelningschefer eller motsvarande inom kommuner samt Vilgot-gruppen. Förslag till beslut Stipendiekommittén föreslår regionstyrelsen att besluta att utdela årets stipendium ( kronor) till HVB Bergsgården i Ljusnarsbergs kommun. Bergsgården är ett hem för mottagande av ensamkommande barn som sedan 2011 drivs utifrån ett avtal med Migrationsverket. Kommunen har ansvar för att barnens behov av boende och omsorg tillgodoses. I boendet ingår att, som personal, stötta ungdomarna i skolarbete, hushållsarbete, inköp, fritid m.m. I verksamheten ingår också ett nära samarbete med gode män, socialtjänsten, Migrationsverket, primärvården, skolan m. fl. Ljusnarsbergs kommun har aktivt bidragit till att lära andra kommuner hur ett mottagande av de ensamkommande barnen ska organiseras. I nomineringen angavs följande motivering: En verksamhet som starkt präglat vår kommun Ljusnarsberg på enbart positivt sätt. Bergsgården har arbetat ram rutiner och metoder för att säkerställa att ensamkommande flyktingbarn och andra nyanlända får den hjälp/ stöd de behöver i sin situation. Bergsgården är idag en eftertraktad arbetsplats, eftertraktad för studiebesök (sist från Malta), Öppet hus mm. De arbetar aktivt för att integrera alla nyanlända i samhället. Det råder en god stämning bland både personal och ensamkommande barn. För Regionförbundet Örebro Magnus Persson Regiondirektör Marie Gustafsson Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

145 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Näringsliv och Kompetens Tjänsteskrivelse Sven-Erik Sahlén Dnr: Till Regionstyrelsen Förlängning av medlemskap i REGlab REGlab är regionernas arena för utveckling, forskning och kunskapsbyggande. REGlab har drivits i projektform gemensamt av Sveriges regioner, Vinnova, Tillväxtverket och SKL och projektperioden utgår Medlemskapet behöver därmed förnyas. Förslag till beslut Medlemskapet i REGlab förlängs för den nya projektperioden Regionförbundet finansierar verksamheten med kr per år Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd. Skäl för det föreslagna beslutet REGlab är det enda projekt/ organisation som till sin karaktär och ursprung har regionernas utveckling i fokus och som primära syfte. En viktig arena för regionens kompetensbyggande och därmed konkurrenskraft. Beskrivning av ärendet Projekt REGlab har sedan 2014 drivits i projektform gemensamt av Sveriges regioner,vinnova,tillväxtverket och SKL och har under dessa år utvecklat en väl fungerande och uppskattad metod och processkompetens. REGlabs kännetecken är fokus på det kollegiala, dialogbaserade lärandet. Förutom den kunskap som samlas kring sakfrågor, samlar REGlab kompetens kring metoder för erfarenhetsutbyte, nätverkande och lärande. För Regionförbundet Örebro har REGlab varit och är en viktig part i kunskapsbyggande och länsöverskridande samarbete. Den regionala utvecklingen under de närmaste fyra åren kommer att ställa stora krav på förändring, anpassning och utveckling av nya arbetssätt,se nya perspektiv och anta nya utmaningar. Postadress: Regionförbundet Örebro län, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

146 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Finansieringsplanen för den kommande fyraårsplanen visar att Regionförbundet Örebro kommer att debiteras kr. Summan baseras på folkmängden i länet enligt följande: kr + 8 öre/ invånare. Finansieringen kan komma att justeras under projektperioden beroende på befolkningsutvecklingen. Underlag för beslut: Projektplan REGlab För Regionförbundet Örebro län Pia Norstedt Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro län, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

147 Reglab Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps- och kompetensutveckling. Reglab har sedan 2010 drivits i projektform gemensamt av Sveriges regioner, Vinnova, Tillväxtverket och SKL, och har under dessa år utvecklat en väl fungerande och uppskattad metod- och processkompetens. En extern utvärdering i november 2013 visade att aktiviteterna, medlemsnyttan och kvaliteten på insatserna är hög och att medlemmarna är mycket nöjda. Deltagarna i Reglabs aktiviteter får nya kunskaper, som de sedan använder för att utveckla arbetet på hemmaplan. Reglabs verksamhet är inriktad på utveckling och bygger på medlemmarnas aktuella behov. Arbetssättet är nyskapande och behöver fortsatt utvecklas. Fokus, som hittills har varit på erfarenhetsutbyte, behöver kompletteras med fördjupning och omvärldsanalys. Under de kommande fyra åren kommer med stor sannolikhet det regionala landskapet i Sverige att förändras, till exempel förändras medlemskretsen genom de regionbildningar som sker 1 januari Även det ökade intresset från myndigheter att delta i utvecklingsarbetet gör att förändringar i såväl arbetssätt som medlemskrets sannolikt kommer att ske under de kommande åren. Det saknas därmed en stabil plattform för att "institutionalisera" Reglab. Reglab har heller ingen fast, löpande verksamhet. Därför är projekt en lämplig organiseringsform. Mot denna bakgrund föreslår Reglabs styrelse att projektet förlängs med ytterligare fyra år, från den till den Nedan beskrivs de övergripande förutsättningarna för förlängningen av projektet: innehåll och inriktning, styrning och finansiering. Projektplanen ska sedan kompletteras av årliga verksamhetsplaner. Ramverk 2012 fattade Reglabs dåvarande styrgrupp beslut om ett ramverk: vision, verksamhetsidé, kärnvärden och värdegrund. Vision: Reglab ökar drivkraften i regional utveckling. Verksamhetsidé: Reglab bidrar till hållbar tillväxt i Sveriges regioner genom att vara den ledande arenan för samverkan, kunskaps- och kompetensutveckling inom regional utveckling. Kompetensutveckling. Reglab erbjuder kvalificerad kompetensutveckling inom regional utveckling, baserad på aktuell och relevant forskning och expertis samt beprövad praktik.

148 Kunskapsutveckling. Reglab initierar och genomför fördjupning, analys och metodutveckling inom regional utveckling. Lärande. Reglab är en gemensam arena för kunskapssökande, nytänkande och experiment. Reglab erbjuder kunskap, metoder och utveckling inom området lärande. Nätverk. Reglab erbjuder nationella och internationella nätverk av kolleger och expertis. Omvärldsbevakning och framsyn. Reglabs aktiviteter håller en hög aktualitet och bidrar till medlemmarnas omvärldsbevakning och kunskap om framtida utveckling. Se vidare styrdokumentet Reglabs ramverk. Övergripande mål För perioden är de övergripande målen: Att Reglab är ett nationellt kunskapscentrum för lärande inom regional utveckling, som utvecklar, prövar och sprider metoder för lärande, analys och benchmarking Att Reglab drivs av ett aktivt engagemang från samtliga medlemmar och är en självklar samarbetspartner för andra nyckelaktörer inom regional utveckling. Att Reglab bidrar till att öka medlemmarnas förmåga att agera kunskapsbaserat och genom beprövad erfarenhet inom området regional utveckling. Aktiviteter Reglabs kärna är kunskaps- och kompetensutveckling inom regional utveckling. Reglab är en neutral plattform där medlemmar och andra aktörer kan föra en framåtriktad diskussion för att utveckla kunskapen inom regional utveckling. Ambitionen för Reglab är att skapa en så bred kompetens som möjligt, låta olika perspektiv korsas och gemensamt bygga ny kunskap. Reglabs aktiviteter vänder sig i första hand till praktiker, men akademin är på olika sätt involverad. En nära relation till aktuell forskning och annan expertis säkrar kvaliteten i verksamheten. Att göra rätt saker, bidra till medlemmarnas utveckling och göra nytta är grunden för Reglab. Medlemmarnas aktuella behov avgör inom vilka områden aktiviteter startas. Reglabs kansli bygger inte i första hand upp egen sakkompetens, utan fungerar som igångsättare och facilitatorer med god kännedom om medlemmarnas behov. Reglab är en utvecklingsorganisation, som prioriterar aktualitet och flexibilitet. Reglabs fokus är verkstad, dvs att fördjupa kunskaper och praktik, att öka medlemmarnas kapacitet och därigenom bidra till utveckling av de svenska regionerna. Reglab är inte en intresse- eller lobbyorganisation. Om Reglab har en påverkande roll, sker den indirekt via den kunskap som utvecklas när medlemmar som träffas och arbetar tillsammans. Reglab har skapat ett antal format för kunskaps- och kompetensutveckling: lärprojekt, seminarieserier, nätverk som kommer att vidareutvecklas. Reglabs två årliga event, Årskonferensen och Forskarforum, har blivit viktiga mötesplatser för alla som jobbar med regional utveckling i Sverige och kan utvecklas ytterligare.

149 Inom Reglab finns också möjligheten att utveckla generella verktyg (innovationsindex, matchningsindikatorerna). Reglabs roll i detta är att fokusera på utvecklingsdelen andra organisationer bör ta över förvaltningen av verktygen, i det fall där det är aktuellt. Reglabs kännetecken är fokus på det kollegiala, dialogbaserade lärandet. Förutom den kunskap som samlas kring olika sakfrågor, samlar Reglab kompetens kring metoder för erfarenhetsutbyte, nätverkande och lärande. Metoder som är tillgängliga för medlemmarna och blir en del i utvecklingen av deras organisatoriska lärande. Det viktigaste utvecklingsområdet för Reglab i nästa projektperiod är omvärldanalys och framsyn. Reglab bör ta ett tydligare grepp för att stödja medlemmarnas strategiska arbete genom omvärldsspaning, framsyner och analys. Reglab ska också förstärka sina insatser för att bidra till det organisatoriska lärandet i medlemsorganisationerna, samt skapa ett större utrymme för nytänkande och experiment. Reglabs grund vilar på ett engagerat deltagande från medlemmarna. Att medlemmarna är aktiva i lärprojekten som initiativtagare, ledare och spridare av resultaten, är en framgångsfaktor. Målgrupp Reglabs aktiviteter vänder sig till medlemmar och partner. Reglabs aktiviteter riktar sig framför allt sig till tjänstemän, men för framtiden är också politiker och regionala samverkanspartner intressanta målgrupper. Organisation Medlemmar. Reglab ägs och finansieras av Sveriges regioner/län/samverkansorgan, tillsammans med Vinnova, SKL och Tillväxtverket Formellt är Reglab ett projekt, men i praktiken fungerar verksamheten som en ideell förening, i dagligt tal benämns ägarna medlemmar och ledningen styrelse. Medlemmarna fattar beslut om den strategiska utvecklingen av Reglab, tillsätter styrgrupp/styrelse, har möjlighet att initiera aktiviteter och ta del av alla resultat. Reglab-partner. Reglab har ambitionen att vara en mötesplats för alla som arbetar med regional utveckling därför erbjuder Reglab möjlighet till partnerskap. Mot en årlig avgift kan partner delta i alla aktiviteter och ta del av de resultat som utvecklas. Reglab-partner har inte plats i styrgruppen och deltar inte i beslut om inriktningen av verksamheten. Partner i dag är Näringsdepartementet, Tillväxtanalys, Boverket, ESF-rådet, Folkbildningsrådet, Mälardalsrådet, Nordregio, Kontigo AB, PwC/Kommunal sektor och Mucf. Projektägare. Sveriges kommuner och landsting, SKL, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, är formell projektägare för Reglab och arbetsgivare för Reglabs kansli. I övrigt deltar SKL på samma villkor som övriga ägare. Styrelse. Reglab leds av en styrelse med åtta ledamöter, samt en adjungerad ledamot från medlemsgruppen. Styrelsen ansvarar för verksamhetens strategiska inriktning och långsiktiga måluppfyllelse, budget och uppföljning mm. Medlemsgrupp. I medlemsgruppen finns samtliga medlemmar representerade. Medlemsgruppen initierar och prioriterar Reglabs aktiviteter. Verksamhetsledare och kansli. Verksamhetsledaren ansvarar för den dagliga operativa verksamheten och kansliet. Reglabs personal är anställd av SKL och placerad i deras lokaler.

150 Se också styrdokumentet Reglabs organisation. Tidplan Under hösten 2014 fattar ägarna beslut om nästa projektperiod vid ett extra medlemsmöte: projektplan och finansiering. Den 12 november beslutar styrelsen om verksamhetsplan för hela I praktiken ska verksamheten fungera utan avbrott under 2015, trots att nuvarande projekt formellt avslutas i juni I februari 2015 är det årliga medlemsmötet, med eventuella inval av nya medlemmar och nyval/omval av styrelse mm. Den 1 juli 2015 startar nästa projektperiod. Budget Reglabs basverksamhet har under tidigare projektperiod haft en budget på 2,8 milj kr/år. Budget och finansiering har varit densamma från 2010, och innefattar kansliets två anställda, delar av årskonferensen, kommunikationsaktiviteter, visst utvecklingsarbete/utvärdering, samt resor, lokaler och administration. Lärprojekt och andra större aktiviteter finansieras separat av deltagarna och ingår inte i kanslibudgeten. Nätverk och seminarier är gratis för medlemmar och partner. Med ett större uppdrag kring omvärldsanalys, framsyn och experiment utökas budgeten något. Inför kommande projektperiod skapas också ett utrymme för uppdatering av Reglabs verktyg. Modellbudget för perioden (justeras årligen beroende på uppdrag): Löner Årskonferens Forskarforum Nätverk Seminarier Omvärldsanalys mm Utveckling, utvärdering Uppdatering verktyg Kommunikation Styrelse, medlemsgrupp Resor Lokaler, support* Övrigt Summa * SKL bidrar med lokaler, ekonomiadministration, IT-support mm för Reglabs kansli.

151 Finansiering Medlemmarna finansierar den största delen av Reglabs basverksamhet som beskrivs i budgeten ovan. Reglab har en finansieringsmodell där avgiften för respektive medlem är differentierad efter organisationstyp (nationell, regional) och regionstorlek. Enligt modellen betalar regioner kr/år plus 8 öre per invånare och nationella myndigheter kr/år. SKL står för kostnaden för projektägarskap och arbetsplatser i SKL-huset, inklusive IT-support, ekonomiadministration mm. I kommande projektperiod används samma modell, med justeringar för de befolkningsförändringar som skett t o m De faktiska kostnaderna för medlemmarna 2015 blir: Avgift VGR Region Skåne Region Värmland Landstinget Västernorrland Region Dalarna Norrbottens läns landsting Regionförbundet Jönköping Region Västerbotten Regionförbundet Östsam Regionförbundet Kalmar Region Gävleborg Regionförbundet Örebro Region Gotland Landstinget Västmanland Regionförbundet s. Småland Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Region Blekinge Regionförbundet Jämtland Region Halland Stockholms läns landsting/ksl Vinnova Tillväxtverket SKL* Summa * SKL bidrar med lokaler, ekonomiadministration, IT-support mm för Reglabs kansli.

152 Reglab-partner betalar det förstår året och därefter /år. Sammanlagt ger detta ca kr Lärprojekt och andra större aktiviteter finansieras även i fortsättningen separat av deltagarna. Uppföljning och utvärdering Alla Reglabs aktiviteter följs upp med enkäter till deltagarna och rapporteras i samband med årsredovisningen till medlemsgrupp och styrelse. Enkätresultaten används i utvecklingen av nya aktiviteter. Slututvärderingen av projektet , som ska genomföras under , blir en viktig input till den strategiska utvecklingen under kommande projektperiod. I kommande projektperiod ska en extern halvtidsutvärdering genomföras under 2017, och en slututvärdering Kompletterande information För mer information om Reglabs verksamhet, se: Reglabs ramverk Reglabs organisation Verksamhetsberättelser Verksamhetplaner Utvärdering 2013 Samtliga finns att hämta på:

153 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Hållbar samhällsbyggnad 1 (2) Fredrik Idevall Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr Till Regionstyrelsen Medfinansiering av utbyggnad av E20 enligt Länsplan för regional transportinfrastruktur Förslag till beslut Förslag till underavtal med Västra Götalandsregionen om medfinansiering av utbyggnad E20 med 10 miljoner kronor godkänns. Beskrivning av ärendet Regeringen beslutade den 3 april 2014 att fem etapper av E20 ska byggas ut enligt förslag från bland annat Västra Götalandsregionen (VGR). Regeringens beslut innebär en snabbare utbyggnad och i vissa fall bättre kvalitet än Trafikverkets förslag till Nationell infrastrukturplan. Förutsättningen för detta var en medfinansiering från bland annat VGR och kommuner i Västra Götalands län med 1350 miljoner kronor. Örebroregionen är en del av denna medfinansiering. I Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län som fastställdes av Regionfullmäktige 5 juni 2014 avsätts 10 miljoner kronor för utbyggnaden av E20. Huvudavtalet om medfinansiering av E20 träffas mellan Trafikverket Region Väst, VGR, Göteborgsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, Fyrbodals Kommunalförbund och Västsvenska Handelskammaren. VGR har tagit fram förslag till underavtal för de som inte ska vara parter i huvudavtalen med Trafikverket. I underavtalet förbinder sig Regionförbundet Örebro att finansiera utbyggnaden av E20 med de10 miljoner kronor som avsatts i Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län (Ltp). Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

154 Sida 2 (2) Underlag för beslut Regeringsbeslut Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland, Förslag till huvudavtal, Förslag till underavtal, För Regionförbundet Örebro län Peter Åslund Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

155 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

156 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi och för fler jobb. Ett bra transportsystem är en förutsättning för att företagen ska kunna verka i hela landet och hitta personal med rätt kompetens. För människor i hela landet innebär förbättrade kommunikationer att det blir lättare att pendla till och från arbetet samt att möjligheterna att välja bostadsort ökar. Regeringen vill bygga ut E20 genom Västra Götaland. Staten kommer tillsammans med regionen i Västra Götaland samt till E20 kringliggande kommuner satsa 4 miljarder kronor utöver tidigare satsningar på 2,5 miljarder kronor. Satsningen innebär att fem nya sträckor ska byggas ut till 2+2-väg samt att hela E20 genom Västra Götaland blir mötesseparerad. Beslutet innebär en större satsning är vad Trafikverket föreslagit. I Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportsystemet fanns tre sträckor med (Förbi Vårgårda, Vårgårda-Vara och Götene-Mariestad). Regeringen beslutar nu om ytterligare två sträckor, nämligen Förbi Skara och Förbi Mariestad. Enligt Trafikverkets förslag skulle de tre sträckorna byggas ut med 2+1. Den nya satsningen innebär att alla fem sträckor, på sikt, kommer att få en 2+2-utformning. Tillsammans med de fyra etapper som beslutades 2010 men som ännu inte påbörjats innebär dagens besked att nio etapper av E20 ska byggas ut och förbättras till en sammanlagd kostnad av 6,5 miljarder kronor. E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk och är en del av huvudvägnätet för långväga godstransporter. Andelen godstrafik på E20 är relativt hög (cirka 20 procent) och bedöms fortsätta att öka. Med kopplingen till Sveriges största hamn i Göteborg är E20 viktig för svensk konkurrenskraft och många företags möjligheter att expandera. Totalt 112 kilometer väg byggs ut där 27 kilometer får motorvägsstandard och 56 kilometer blir fyrfältsväg med 2+2-standard 1. Andelen motorväg och fyrfältsväg genom Västra Götaland ökar från 28 procent till 62 procent och andelen mötesseparerad väg blir 100 procent. Ökad andel väg av motorvägs- och 2+2-standard genom Västra Götaland möjliggör kortare restider. Det innebär att omkörningsbarheten ökar betydligt vilket minskar risken för långa köer bakom långsamtgående fordon eller långa stopp vid olyckor. Det förbättrar företagens möjligheter att transportera gods och ökar tilltron till att använda E standard är en fyrfältsväg med två körfält i vardera riktningen med en mötesseparering i mitten som ger hög framkomlighet, kapacitet och trafiksäkerhet.

157 Viktiga positiva effekter som uppnås Bättre förutsättningar för transporter av varor och gods på ett av Sveriges viktigaste godsstråk, vilket ger ökade tillväxtmöjligheter för företag i hela regionen och i andra delar av landet. Goda förbindelser till Sveriges största hamn i Göteborg är viktigt för svensk konkurrenskraft. Kraftigt förbättrad trafiksäkerhet med färre olyckor på samtliga kvarstående sträckor genom Västra Götaland som nu mötessepareras. Bidrar till regional tillväxt genom regionförstoring och en utvidgad arbetsmarknad. Företagens tillgång till kompetens ökar med kortare restider och förutsättningarna för arbetspendling förbättras. Ökad trafiksäkerhet Utbyggnaden av E20 kommer också öka enskilda människors tilltro till att använda vägen. E20 är i dag mycket olycksbelastad. På de delsträckor av E20 som regeringen kommer att besluta ska byggas uppmättes totalt 67 så allvarliga olyckor att de fick svåra personskador till följd. I 20 av fallen slutade olyckan med dödlig utgång. Den mötesseparering som kommer att genomföras väntas kraftigt minska antalet döda och svårt skadade på de aktuella sträckorna. Enligt en rapport som har tagits fram av Västra Götalandsregionen bedöms utbyggnaden av E20 minska antalet dödade och svårt skadade med 80 procent till följd av denna mötesseparering. Detta innehåller den nya satsningen I regeringens beslut om en ny nationell plan för transportsystemet som fastställs under våren avsätter staten 2,7 miljarder kronor till utbyggnad av E20 genom Västra Götaland, fördelat på nedanstående fem delsträckor. Regioner och kommuner tillskjuter därutöver 1,35 miljarder kronor för att möjliggöra 2+2-standard. Den nya satsningen på E20 genom Västra Götaland uppgår därmed till 4 miljarder kronor. Trafikverket får i uppdrag av regeringen att teckna medfinansieringsavtal om utbyggnaden med Västra Götalandsregionen, Skaraborgskommunerna m.fl., vilket kräver sedvanliga godkännandebeslut i regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Regeringen har avsatt medel för projekten i den nationella planen för När projekten kan starta får diskussionerna om medfinansieringsavtal utvisa. Det är därmed en fråga som närmast kommer att diskuteras mellan Trafikverket och de berörda kommunerna.

158 På sikt ska alla etapper få en 2+2-utformning. Det krävs dock ytterligare utredning, exempelvis vad gäller Förbi Skara där utbyggnad i befintlig eller alternativ sträckning behöver utredas. Som ett första steg görs utbyggnad om totalt 75 km enligt följande: Förbi Vårgårda, 4 km landsväg som blir mötesseparerad inklusive en trafikplats, bedömd kostnad: 240 mnkr. Vårgårda Vara, 26 km landsväg som blir mötesseparerad varav 15 km 2+2-väg, bedömd kostnad: 990 mnkr. Förbi Skara, 8 km landsväg som blir mötesseparerad varav 3 km 2+2-väg, bedömd kostnad: 255 mnkr. Götene Mariestad, 20 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2-väg, bedömd kostnad: mnkr. Förbi Mariestad, 17 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2-väg, bedömd kostnad: mnkr. Åtgärder på E20 genom Västra Götaland som beslutades av regeringen 2010 Beslut om att nedanstående fyra etapper ska genomföras fattades 2010, till en kostnad av 2,5 miljarder kronor. Tillsammans med dagens besked innebär det att nio etapper av E20 ska byggas ut och förbättras till en sammanlagd kostnad av 6,5 miljarder kronor. Tollared Ingared, fyrfältsväg som blir motorväg, 4 km, byggstart Genomfart Alingsås, fyrfältsväg som får planskilda korsningar, 5 km, byggstart Alingsås Vårgårda, landsväg som blir motorväg, 18 km, byggstart 2014 (deletapp), övriga delar Förbi Hova, landsväg som blir 2+1-väg, 10 km, byggstart Ny stambana mellan Stockholm och Göteborg Regeringen har tidigare tagit ställning för byggandet av ny stambana för höghastighetståg som ska kunna trafikera banan i hastigheter upp till 320 km/h. Ett färdigställande kommer minska restiderna mellan Sveriges mest befolkningsrika delar, medverka till regionförstoring samt avlasta Västra stambanan som idag är hårt ansträngd, vilket ökar kapaciteten för gods- och regionaltrafik. Dessutom kommer den nya stambanan förbättra förbindelserna till flygplatserna i Landvetter och Skavsta. Ett första steg mot förverkligandet av ny stambana togs då regeringen pekade ut att delsträckorna Järna Linköping (Ostlänken) samt Mölnlycke Bollebygd ska ingå i den nationella planen för transportsystemet för perioden

159 Regeringens beslut om nationell plan för transportsystemet I beslutet om nationell plan som offentliggörs under våren kommer regeringen att peka ut vilka projekt som Trafikverket ska prioritera under planperioden och hur Trafikverket ska prioritera medlen för drift och underhåll. Totalt satsas 522 miljarder kronor på infrastrukturen mellan 2014 och 2025 vilket är en ambitionsökning med 20 procent jämfört med nu gällande plan för perioden i jämförbara priser. 86 miljarder kronor avsätts under planperioden för drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar vilket är en fördubbling i jämförbara priser jämfört med den planperiod som gällde under miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar. 281 miljarder kronor avsätts för utveckling av transportsystemet, däribland ingår regeringens idag aviserade satsningar på E20.

160 Huvudavtal om medfinansiering av utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro Regeringen har i sitt beslut om Nationell plan för transportsystemet för perioden inrymt en satsning på E20 genom Västra Götaland med fem nya etapper utöver redan tidigare beslutade utbyggnader. Satsningen har möjliggjorts genom att flera lokala och regionala intressenter inom och utanför Västra Götaland - kommuner, kommunalförbund, regioner, handelskammare och banker - beslutat medverka till finansieringen. Detta huvudavtal tecknas mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden i Västra Götaland och Västsvenska Handelskammaren, nedan kallade parterna, och kommer att följas av objektsvisa medfinansieringsavtal för senare avgränsade utbyggnadsetapper. Parterna förutsätts i tillämpliga fall teckna underavtal med närstående övriga bidragsgivare angående finansiering och rätt att företräda bidragsgivaren i frågor inom ramen för detta avtal. 1 Parter Trafikverket, region väst, org.nr , Borlänge Västra Götalandsregionen, org.nr , Regionens Hus Vänersborg Göteborgsregionen, org.nr , Box 5073, Göteborg Skaraborgs Kommunalförbund, org.nr , Box Skövde Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, org.nr , Skaraborgsvägen 1 A, Borås Fyrbodals Kommunalförbund, org.nr , Box Uddevalla Västsvenska Handelskammaren, org.nr , Box Göteborg Mellan parterna har följande huvudavtal träffats om medfinansiering av E20-utbyggnaden för följande etapper: - Förbi Vårgårda - Vårgårda Vara - Förbi Skara - Götene Mariestad - Förbi Mariestad Parterna är också överens om att tillsammans genomföra en utredning om en förbifart vid Skara i ny eller befintlig sträckning. 2 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i detta avtal: Regeringens beslut om nationell plan för transportsystemet kallas här regeringens beslut. Nationell plan för transportsystemet kallas här nationell plan. Med paketet avses de fem medfinansierade etapperna. Detta huvudavtal tecknas mellan Trafikverket och vissa lokala/regionala parter, här kallade lokala/regionala parter. Dessa är tillsammans med ytterligare intressenter medfinansiärer och tecknar i tillämpliga fall separata underavtal om finansieringen med koppling till huvudavtalet. Mall: TDOK 2013:0117 1(5)

161 I huvudavtalet redovisas syfte, bakgrund, bedömda kostnader, finansiering, ansvar, risker, organisation för genomförande m.m. I underavtalen regleras ansvaret för medfinansieringen mellan lokal/regional part och de övriga medfinansiärer som berörs av respektive avtal. Objektsvisa medfinansieringsavtal kommer att behöva träffas mellan Trafikverket och de lokala/regionala parterna inför utbyggnaden av etapper av E20 och inför regeringens årliga beslut om byggstarter år Syfte och bakgrund E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk bl.a. genom kopplingen till Göteborgs hamn. E20 genom Västra Götaland har stora brister vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Regeringens beslut med fem nya etapper är en större satsning än vad Trafikverket föreslagit och innebär tillsammans med utbyggnaden av fyra tidigare beslutade etapper att hela E20 genom Västra Götaland kommer att vara mötesseparerad till De nya etapperna byggs också ut med högre standard jämfört med tidigare förslag. Trafiksäkerheten förbättras och förutsättningarna för regional tillväxt stärks. Regeringens beslut innebär också att hela E20 genom Västra Götaland på sikt ska byggas ut till 2+2-väg. Avtalets syfte är att reglera ansvar för kostnader, finansiering och genomförande av utbyggnaden av de fem etapperna. Regeringen har i sitt beslut avsatt 2,7 mdkr med förutsättningen att regioner, kommuner m.fl. medfinansierar vägutbyggnaden med 1,35 mdkr. Medfinansiärernas motiv för att bidra till finansieringen är att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på E20 samt att stärka den regionala utvecklingen. Aktuella studier och utredningar avseende dessa åtgärder är: - Åtgärdsvalsstudie, E20 Genom Västra Götaland, PM E20-Inriktning för investering-förslag till utbyggnadsstrategi, Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering mellan parterna avseende åtgärden Ett antal regionala och lokala intressenter har från våren 2013 avgett avsiktsförklaringar om att medfinansiera utbyggnad av E20 på aktuella etapper. Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att teckna medfinansieringsavtal om utbyggnaden med Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. 5 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Avtalet avser följande åtgärder enligt nationell plan: Förbi Vårgårda Vårgårda Vara Förbi Skara Götene Mariestad Förbi Mariestad 4 km landsväg som blir mötesseparerad inklusive en trafikplats 26 km landsväg som blir mötesseparerad varav 15 km 2+2-väg 8 km landsväg som blir mötesseparerad varav 3 km 2+2-väg 20 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2-väg 17 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2-väg Mall: TDOK 2013:0117 2(5)

162 Den totala kostnaden, inkl. kostnader för projektledning och projektering, för åtgärderna är för närvarande bedömd till i prisnivå enligt nedan. Förbi Vårgårda Vårgårda Vara Förbi Skara Götene Mariestad Förbi Mariestad Totalt Bedömd kostnad: 240 mnkr Bedömd kostnad: 990 mnkr Bedömd kostnad: 255 mnkr Bedömd kostnad: mnkr Bedömd kostnad: mnkr mnkr varav medfinansiering mnkr Medfinansiärerna tillskjuter mnkr (33,46 %) i medfinansiering i prisnivå enligt beslut i nationell plan som grundutförande (470 mnkr) och som tillägg (880 mnkr) för paketet i sin helhet mellan 2015 och 2025 enligt följande. Västra Götalandsregionen Göteborgsregionen Skaraborgs Kommunalförbund Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund Fyrbodals Kommunalförbund Västsvenska Handelskammaren Totalt 681,5 mnkr 65 mnkr 546,5 mnkr 40 mnkr 2 mnkr 15 mnkr mnkr Medfinansiärerna har möjlighet till tidig inbetalning i alla etapperna. Om så sker kan medfinansieringen användas till att starta upp etapper preliminärt , d.v.s. innan medel finns tillgängliga i nationell plan. Medfinansiärernas bidrag, förutom bidraget från Västsvenska Handelskammaren¹, omräknas till utbyggnadsperiodens prisnivå enligt Trafikverkets Infrastrukturindex Investering Väg. ¹ Bidraget från Västsvenska Handelskammaren utbetalas till Trafikverket i januari 2015 och omräknas till prisnivå enligt Trafikverkets Infrastrukturindex Investering Väg. Parterna har rätt att teckna underavtal med övriga medfinansiärer som berörs av detta avtal. Trafikverket kommer att äga respektive svara för drift- och underhållskostnader för de färdiga anläggningarna. 6 Principer för fördelning av ansvar Trafikverket ska utföra eller låta utföra åtgärderna inom det statliga åtagandet. Trafikverket ansvarar för att utredningar och projektering genomförs så att en utbyggnad av etapperna kan genomföras till Parterna/Medfinansiärerna ansvarar var för sig för medfinansieringen enligt 5. Trafikverket står risken/möjligheten för kostnadsförändringar i åtgärderna enligt 5. Detta inkluderar även eventuella TEN-bidrag. Mall: TDOK 2013:0117 3(5)

163 7 Principen för parternas samarbete Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Trafikverket ska tillsätta en referensgrupp med representanter för parterna för planering och genomförande av utredningar och utbyggnader. 8 Framtagande av objektsvisa medfinansieringsavtal Innan genomförandet påbörjas ska objektsvisa medfinansieringsavtal upprättas för respektive åtgärd enligt 5. Detta ska ske inför regeringens årliga beslut om byggstarter år 1-3. I dessa avtal fastställs detaljreglering av genomförandet med åtaganden för Trafikverket och part inom respektive åtgärd. I avtalen fastställs även finansiering i enlighet med detta huvudavtal avseende parts medfinansiering samt tidpunkter för Trafikverkets rekvirering av medel. 9 Förutsättningar för avtalets giltighet Parterna är medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i detta avtal är beroende av flera myndighets tillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i avtalet, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i detsamma därför kan bli nödvändiga. Detta avtal är för sin giltighet beroende av att: - Parternas beslutande organ godkänner detta avtal senast Eventuella ändringar i och tillägg till detta avtal gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. 10 Tvist Eventuella tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. Avtalet har upprättats i sju likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Trafikverket Västra Götalandsregionen Mall: TDOK 2013:0117 4(5)

164 Ort och datum Ort och datum Göteborgsregionen Skaraborgs Kommunalförbund Ort och datum Ort och datum Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund Fyrbodals Kommunalförbund Ort och datum Västsvenska Handelskammaren Mall: TDOK 2013:0117 5(5)

165 Underavtal om företrädanderätt samt överföring av medfinansieringsbidrag för utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro [Detta dokument är en mall för att underlätta framtagande av underavtal. Innehållet kan anpassas efter parternas behov.] Utbyggnaden av aktuella etapper inom planperioden möjliggörs genom att ett betydande antal lokala och regionala intressenter inom och utanför Västra Götaland - kommuner, kommunalförbund, regioner, handelskammare och banker - beslutat medverka till finansieringen. Detta underavtal tecknas mellan Kommunalförbund X och Kommun X, nedan kallade parterna. Avtalet är ett underavtal till Huvudavtal om medfinansiering av utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro. Huvudavtalet tecknas mellan Trafikverket samt Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund och Västsvenska Handelskammaren. I Huvudavtalet representeras Kommun X av Kommunalförbund X. Detta underavtal reglerar överföring av medfinansieringsbidrag mellan parterna för vidare distribution till Trafikverket enligt Huvudavtalet samt Kommunalförbund X rätt att företräda Kommun X inom ramen för Huvudavtalet. Mellan parterna i Huvudavtalet tecknas även objektsvisa medfinansieringsavtal. Kommun som berörs av vägutbyggnad kan i anslutning till de objektvisa medfinansieringsavtalen teckna separat genomförandeavtal om tillägg utöver vad som ingår i det gemensamma åtagandet beskrivet i Huvudavtalet. 1 Parter Kommunalförbund X, org.nr xxxx-xxx, Box xxx xxx Stad Kommun X, org.nr xxxx-xxx, Box xxx xxx Stad 2 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i detta avtal: Huvudavtal om medfinansiering av utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro kallas Huvudavtal. Trafikverkets motparter i Huvudavtalet kallas Medfinansiärerna. Kommun X kallas bidragsgivare. Kommunalförbundet X kallas bidragsmottagare. 3 Syfte och bakgrund E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk bl.a. genom kopplingen till Göteborgs hamn. E20 genom Västra Götaland har stora brister vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Regeringens beslut om nationell plan för transportsystemet med fem nya etapper är en större satsning än vad Trafikverket föreslagit och innebär tillsammans med utbyggnaden av fyra 1(3)

166 tidigare beslutade etapper att hela E20 genom Västra Götaland kommer att vara mötesseparerad till De nya etapperna byggs också ut med högre standard jämfört med tidigare förslag. Trafiksäkerheten förbättras och förutsättningarna för regional tillväxt stärks. Regeringens beslut innebär också att hela E20 genom Västra Götaland på sikt ska byggas ut till 2+2-väg. Regeringen har i sitt beslut avsatt 2,7 mdkr med förutsättningen att regioner, kommuner m.fl. medfinansierar vägutbyggnaden med 1,35 mdkr. Detta underavtals syfte är att reglera ansvar för överföring av medfinansieringsbidrag mellan parterna samt bidragsmottagarens rätt att företräda bidragsgivaren inom ramen för Huvudavtalet. 4 Huvudavtal Trafikverket och Medfinansiärerna (Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund och Västsvenska Handelskammaren) har i Huvudavtalet träffat avtal om E20-utbyggnaden för att genomföra följande åtgärder: - Förbi Vårgårda, 4 km landsväg som blir mötesseparerad inklusive en trafikplats - Vårgårda Vara, 26 km landsväg som blir mötesseparerad varav 15 km 2+2-väg - Förbi Skara, 8 km landsväg som blir mötesseparerad varav 3 km 2+2-väg - Götene Mariestad, 20 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2-väg - Förbi Mariestad, 17 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2-väg Medfinansiärernas motiv för att bidra till finansieringen är att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på E20 samt att stärka den regionala utvecklingen. 5 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering I 5 i Huvudavtalet beskrivs vilka åtgärder medfinansieringen avser, bedömd kostnad för utbyggnaden samt fördelning av medfinansieringsbelopp mellan parterna i Huvudavtalet. Kommun X medfinansieringsbidrag uppgår till X mnkr i prisnivå Bidragsgivarens medfinansieringsbidrag omräknas till Trafikverkets index för Investering Väg. 6 Betalning av medfinansieringsbidrag I de objektsvisa medfinansieringsavtalen regleras betalningen av medfinansieringsbidraget till Trafikverket från parterna i Huvudavtalet. I Huvudavtalet representerar bidragsmottagaren bidragsgivaren. Trafikverket rekvirerar medfinansieringsbidraget från Kommunalförbund X enligt den betalplan som beskrivs i de objektsvisa medfinansieringsavtalen. I samband med Trafikverkets rekvisition från Kommunalförbund X rekvirerar bidragsmottagaren i sin tur medfinansieringsbidraget från bidragsgivaren. 2(3)

167 7 Principer för fördelning av ansvar Om bidragsgivaren inte helt eller delvis kan uppfylla sitt åtagande gentemot bidragsmottagaren är det upp till parterna att omförhandla underavtalet. 8 Bidragsmottagarens mandat Bidragsmottagaren har rätt att företräda bidragsgivaren enbart inom ramen för Huvudavtalet. Bidragsmottagaren har mandat att administrera och koordinera medfinansieringsbidraget enbart i syfte att distribuera bidraget till Trafikverket gällande medfinansiering av åtgärder reglerat i Huvudavtalet. Syftet med överföringen är enkom medfinansiering av statlig infrastruktur angivet i Huvudavtalet. Bidragsmottagaren har inte rätt disponera bidraget på något annat sätt. 9 Övriga risker Principer för fördelning av ansvar, regleras ansvaret mellan Trafikverket och Medfinansiärerna. 10 Förutsättningar för avtalets giltighet Parterna är medvetna om att överföring av medfinansieringsbidrag enligt detta avtal är beroende av att Huvudavtalet är giltigt. Eventuella ändringar i och tillägg till detta avtal gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. 11 Tvist Eventuella tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Kommunalförbund X Kommun X 3(3)

168 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Hållbar samhällsbyggnad Tjänsteskrivelse Hans Bergh-Nilsson, Cornelia Liebl Dnr: (2) Till Regionstyrelsen Yttrande avseende Förslag till fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik, Örebro kommun Förslag till beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag Beskrivning av ärendet Den fördjupade översiktsplanen omfattar området längs järnvägen och Östra Bangatan mellan Gustavsvik och Svampen. Resecentrum och Södra station ingår, liksom delar av Gustavsviksområdet, Aspholmen, trafikapparaten runt Södra infarten, området vid nuvarande godsterminalen vid Svampen och Holmens verksamhetsområde fram till Lillån. Örebro kommun vill utveckla området längs järnvägen, minska järnvägens störningar och barriäreffekt och skapa ett bättre resecentrum. Syftet är att utveckla staden, och förändra resecentrum och andra mötesplatser, i området kring järnvägen. Ett annat syfte är att klara ett ökat resande med tåg och buss, både i staden och i Örebroregionen. Planen visar var vi vill vara 2035, det vill säga om 20 år. Många projekt kommer emellertid att hända tidigare, inom 10 år. För att matcha utvecklingen av nya järnvägsförbindelser västerut mot Karlskoga, Karlstad och Oslo handlar planen även om framtiden efter Bakgrund Förslaget till fördjupad översiktplan är utställt för granskning under perioden 21 augusti till 21 oktober Det är även remitterat till Regionförbundet Örebro under utställningstiden. Regionförbundet har tidigare lämnat ett yttrande i samrådsskedet under planeringsprocessen. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

169 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Regionförbundets yttrande baseras på granskning mot bakgrund av antagen regional utvecklingsstrategi (RUS) och riktlinjer för regional översiktlig planering (RÖP), Länstransportplan (LTP) och regionalt trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik (RTP). Yttrandet inriktas på de områden som berör regionförbundets ansvar som samordningsorgan för tillväxtfrågor, infrastruktur/länstransportplan samt utifrån programmen för social välfärd samt klimat- och energifrågor som beslutats av regionfullmäktige. Yttrandet har beretts av sektionen för Hållbar samhällsbyggnad och samordnats av utvecklingsledare Hans Bergh-Nilsson och Cornelia Liebl. Underlag för beslut Förslag till remissyttrande daterat Länk till underlagsmaterial: 2 (2) För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

170

171

172

173 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Hållbar samhällsbyggnad 1 (1) Fredrik Idevall Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr Till Regionstyrelsen Remiss - Västerås stads Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur Förslag till beslut Regionstyrelsen yttrar sig enligt föreliggande förslag. Beskrivning av ärendet Västerås stad har skickat förslag till Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur på remiss. Förslaget innehåller en stor omvärlds- och faktadel samt mål och strategier. Genom att utveckla alla de fyra transportslag som finns i Västerås är målet att bli storregionens självklara godsnav som en internationell och nationellt viktig nod för godstransporter. Programmet innehåller satsningar på vägtransporter, järnväg, flyg och sjöfart. En strategi är att samverka och påverka det gemensamma arbetet i En Bättre Sits. Beredning Samråd har skett med Regionförbundet Sörmland. Förslag till remissvar har redovisats för regionstyrelsens rapportörer. Underlag för beslut -Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur. Remissversion Förslag till remissvar För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Peter Åslund Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

174 Diarienr 2013/403-KS Remissversion

175 Diarienr 2013/403-KS Infrastruktur är livsnerven för att människors vardagsliv och arbetsliv ska fungera samt för att näringsliv och industri ska kunna verka och växa. Varje trafikslag för sig ska kunna fungera väl, men ännu hellre kunna samverka för att hela resan eller transporten ska bli optimal Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 2

176 Diarienr 2013/403-KS Förord Ngt spirituellt Undertecknas 3

177 Diarienr 2013/403-KS 4

178 Diarienr 2013/403-KS Sammanfattning Skrivs när dokumentet är klart 5

179 Diarienr 2013/403-KS 6

180 Diarienr 2013/403-KS Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning Om programmet Målgrupp Utgångspunkt Regionala samarbeten Godstråk, noder, terminaler i storregionen Fyrstegsprincipen Avgränsning Koppling till Vision 2026 Staden utan gränser Syfte Mål Strategier för att nå målen Strategier för trafikslagen Strategier för regional samverkan Strategier för samverkan med närliggande städer Strategier för kommunicering av programmet Handlingsplaner och separata utredningar Styrande dokument EU Kapacitetsutredning, infrastrukturproposition och regeringens direktiv Nationell transportplan för åren Länsplan för regional transportinfrastruktur Systemanalys inom EBS Vision 2026 om Västerås Staden utan gränser Strategisk plan för Västerås stad Översiktsplan Näringslivsprogram Klimatprogram Övriga program, policys, riktlinjer och planer Underlag... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7

181 Diarienr 2013/403-KS 8

182 Diarienr 2013/403-KS 1. Om programmet Programmet beskriver övergripande hur Västerås vill bidra till en regionalt och nationellt hållbar godstransportkedja där de olika trafikslagen samverkar i ett trafikslagsövergripande system genom att Västerås tänker globalt och agerar lokalt. Programmet tar även fasta i internationella utblickar för Västerås, Mälardalsregionens och Sveriges plats i Europa och världen. Programmets mål, indikatorer och strategier utgår bland annat från redan fattade inriktningsbeslut gällande väg, järnväg, insjöfart 1 och flygfrakt. Till programmet hör en Bilaga 1 Mål-indikatorer-ansvar som preciserar måluppföljning och uppföljningsansvar samt Bilaga 2 Strategierna och deras innebörd som preciserar innebörden av strategierna. 1.1 Målgrupp Målgruppen för programmet är dels koncernintern och dels extern. För koncernen ger programmet vägledning för tanke och handling när den hållbara staden planeras samt hur Västerås ska agerar lokalt utifrån ett regionalt, nationellt och globalt hållbarhetsperspektiv vad gäller godstranportinfrastruktur. Den externa målgruppen består av godstillverkare, transportörer, transportköpare och godsköpare samt övriga som på något sätt är inblandade i godsets tranportkedja. Den externa målgruppen får genom programmet kännedom om hur Västerås planerar den lokala godsinfrastrukturen utifrån ett regionalt och nationellt hållbarhetsperspektiv. 1.2 Utgångspunkt Tillsammans behöver vi möta den nuvarande och framtida utmaningen att hantera den mängd gods som behöver tranporteras samtidigt som vi når en långsiktigt hållbar utveckling. Prognosen för godsmängder som kommer att använda infrastruktursystemet pekar kraftigt uppåt. Ökningen beror dels på ökad konsumtion men beror i huvudsak på befolkningstillväxten. I Västerås finns tillgång till alla fyra transportslagen - väg, järnväg, sjö och flyg. Tillsammans med Västerås geografiska läget, 10 mil in i landet, och med det demografiska faktum att det inom en radie av 15 mil bor närmare halva Sveriges befolkning blir Västerås en mycket intressant nod för långsiktigt hållbara och trafikslagövergripande godstranporter en unik plats som kan spela en viktig roll regionalt och nationellt. Med Västerås som utgångspunkt kan regionens och Sveriges konkurrenskraft öka genom att främja den viktiga exporten och importen. Västerås viktigaste konkurrensfördel med andra städer i inlandet är hamnen 2. Hamnen är i Trafikverkets kapacitetsutredning utpekad som central insjöhamn (Prop. 2012/13:25) och har av 1 Insjöfart är det femte trafikslaget. De andra fyra är väg, flyg, järnväg och sjöfart. Insjöfart är den del av sjöfarten som lyder under regelverket för inre vattenvägar (lagstiftning kommer troligen under hösten 2014). I dokumentet används sjöfart som ett samlingsnamn för godstrafik på vatten och insjöfart för sjöfarten på Mälaren. 9

183 Diarienr 2013/403-KS EU klassificerats som inlandshamn samt som TEN-T hamn 3. Närheten till både Stockholm och inlandet gör det attraktivt att arbetspendla till och från Västerås samt skapar goda förutsättningar för företag att placera lager i Västerås där godstransporter kan konsolidiseras till Västerås för att sedan distribuera till slutkunder. Västerås är regionens självklara centrum för boende, fritid och näringsliv samt för transport av gods. Omvärldsanalyser Den amerikanska organisationen National Intelligence Councils (NIC) omvärldsanalyser beskriver globala utvecklingstendenser på kortare och längre sikt. Globala trender 2014: Ökade samhälleliga spänningar i Mellanöstern och Nordafrika Ökade inkomstskillnader Bestående strukturell arbetslöshet Intensifierade cyberhot Passivitet kring klimatförändringar Minskat förtroende för ekonomiska inriktningar/riktlinjer Brister i ledarskapets värderingar Ökande medelklass i Asien Mega-cities ökar i betydelse Globala trender 2030: NIC beskriver även så kallade Megatrender 2030, trender som man är relativt säker på. Individens inflytande. Medelklassen utvidgas i de flesta länder, vilket kan innebära förskjutningar i värderingar och medföra spänningar med avseende på religion, etnicitet och nationell identitet. Lågutbildad arbetskraft sätts under press, då arbetskraften i utvecklingsländerna ökar med en miljard. Ökad urbanisering. En ökad inflyttning sker till växande centra, och urbaniseringsgraden bedöms öka till nästan 60 procent. Vissa länder, speciellt i Afrika söder om Sahara och i södra Asien kommer att ha en ung befolkning. Länder med äldre befolkning riskerar en nedgång i den ekonomiska tillväxten. Makten sprids. Balansen mellan öst och väst med avseende på ekonomisk makt jämnas ut, och Asien beräknas gå om Nordamerika och Europa. Ökat inflytande från öst innebär också en mer mång-facetterad kultur och förändrade förhållningssätt. 2 (PWC, 2012) 3 Västerås är kategoriserade som TEN-T port (329 st i Europa). Hamnen är även från och med 2014 klassificerad som både Sea port och Inland port. 10

184 Diarienr 2013/403-KS Växande samband mellan energi, vatten och mat. Efterfrågan ökar på naturresurser. Behovet av livsmedel beräknas öka med 35 procent, och efterfrågan på energi med 50 procent de närmaste åren. Nästan hälften av världens befolkning kommer att bo i områden med allvarlig vattenbrist. Stockholmsområdet i potentiellt stark tillväxtzon. På en europeisk och global nivå ingår södra Skandinavien, södra Finland och Baltstaterna i en potentiellt stark tillväxtzon, där Stockholmsområdet är det starkaste storstadsområdet. Godssituationen idag I Östra Mellansverige finns landets största konsumtions- och produktionsmarknad och i regionen finns en stor del av landets Sverige- och Nordenlager. Mer gods transporteras till regionen än från regionen och godstransportsystemet är en del av de nationella godsflöden som i sin tur länkar till internationella system. De största godsmängderna transporteras på väg. Godsflödena i regionen är koncentrerade till ett fåtal starka stråk där godset på järnväg till den allra största delen kommer söderifrån och in mot Stockholm. Vägtransporterna sker på flera stråk i nord-sydlig riktning men E4/ Essingeleden dominerar. Det finns ett fåtal större järnvägsnoder medan det finns många lastbilsnoder. Regionen har också ett flertal hamnar som hanterar olika typer av gods men oavsett godshantering finns det en stor överkapacitet i hamnarna och i sjöfarten. Stockholm är regionens dominerande målpunkt. Förutom på E4:an kommer en stor del av transittransporterna via färjetrafiken. Norr och söder om Stockholm, i Roserberg och Årsta, finns stora terminaler för omlastning mellan järnväg- och vägtranporter. För näringslivets lagerhållning är trenden att den flyttar ut från Stockholm till kranskommunerna samt kommunerna längs de starka godsstråken. Karakteristiskt för Östra Mellansverige gällande godsflöden 4 : Mycket gods på väg största flöden på europavägarna men även på andra viktiga vägar för regionen så som RV 50, 55, 56, 68 och 70. För järnvägen är godsstråket genom Bergslagen störst. Därefter Västra stambanan och Södra stambanan söder om Katrineholm. Bland hamnarna hanterar Oxelösunds hamn de största godsmängderna. Örebro och Hallsberg är viktiga nav för gods på väg och järnväg. Arlanda är internationellt sett en viktig nod för flygfrakt. Hög andel transittransporter 5 genom länen. Råolja och mineraloljeprodukter är de största varugrupperna sett till antal ton som transporteras i och genom östra Mellansverige. Karakteristiskt för Västmanlands län gällande godsflöden 6 : Mycket transittransporter genom länet 4 (Godsflöden i Östra Mellansverige, 2013) 5 Transit gods med start och målpunkt utanför det egna länet. 6 (Godsflöden i Östra Mellansverige - delen Västmanlands län, 2013) 11

185 Diarienr 2013/403-KS Största vägflöden har E20, E18, väg 68 och längs väg 56 mellan Sala och E20. På till exempel väg 70 norr om Sala och mindre vägar kring Köping går främst export och import. Största järnvägsflöden har godsstråket genom Bergslagen. Västerås/ Köping är ett viktigt logistikområde för länet Godssituationen i morgon Prognoser visar att efterfrågan på godstranporter ökar kraftigt och i östra Mellansverige ökar den snabbare än i riket som helhet. Detta beror på regionens snabba befolkningstillväxt. Enligt framskrivningarna ökar folkmängden i östra Mellansverige med 1,0-1,4 miljoner personer under perioden Fram till 2030 är efterfrågeökningen upp emot 40 % och fram till 2050 upp emot 70 % 8. Om inga åtgärder görs för att främja trafikslagsövergripande godstranporter kommer sjöfartens och järnvägens andelar att minska vilket innebär att den absolut största ökningen kommer att ske på vägen. Prognoser för lastbilens ökning visar på 37 % fram till 2030 och 67 % fram till Prognosen för fraktflyget är en ökning om knappt 6 % de närmsta åren. Ett redan hårt belastat väg- och järnvägsnät tillsammans med allt större miljökrav gör det angeläget att hitta nya rationella transportlösningar. En ökad befolkning kommer också att medföra ökad pendling och ökade bygg- och servicetransporter i regionen som konkurrerar om infrastruktursystemets kapacitet. Trafikverkets kapacitetsutredning pekar på att väg- och järnvägsnätet inte kommer att räcka till och att kapacitetsbristerna inte kommer att kunna byggas bort Vi står inför en framtid med ett stort antal utmaningar och i dem en viss mån av motstående utmaningar: Godstrafiken ökar. Det är konkurrens om infrastrukturens kapacitet och investeringsmedlen till infrastrukturen. Kapaciteten på väg, flyg och sjöfart är tillräcklig utanför Stockholm. En tillräcklig järnvägskapacitet för att järnvägen ska kunna ta hand om godsflödena kommer vi rimligen inte att få inom en överskådlig framtid. Nationella och internationella klimatmål. Konkurrens om marken. Västerås i Europa På en europeisk och global nivå ingår södra Skandinavien, södra Finland och Baltstaterna i en potentiellt stark tillväxtzon. Stockholmsområdet är det starkaste storstadsområdet i denna zon. För att Stockholmsområdet ska bli och fortsätta vara en stark tillväxtzon är det nödvändigt att utveckla infrastrukturen och åtgärda flaskhalsar i systemet. Europeiska kommissionen har antagit ett förslag till nytt stomnät som ska utgöra ryggraden för transporterna inom EU. TEN-T-stomnätet kompletteras med ett övergripande transportnät som ansluter till stomnätet på regional och nationell nivå. Underperioden kommer projekt 7 (RAPPORT 2013:8) 8 (ISBN ) 9 (Trafikverket, 2013) 12

186 Diarienr 2013/403-KS finansierade av EU att inriktas på nio korridorer längs stomnätet så att felande länkar åtgärdas, flaskhalsar undanröjs och nätet blir effektivare. Sverige berörs av korridor nummer fem (core network Scandinavian-Mediterranean) som avser förbindelsen mellan Helsingfors-Stockholm- Köpenhamn och vidare ner mot Italien. I första hand prioriteras finansieringar av järnvägsprojekt, men möjlighet kommer även att finnas att ansöka om EU-finansiering för andra trafikslag på stomnätet samt för åtgärder på det anslutande TEN-T-nätet. Syftet med det nya transportnätet är att det ska bidra till säkrare transporter och mindre trafikstörningar samt snabbare och smidigare resor. I stomnätet ska de viktigaste anslutningarna och knutpunkterna i TEN-T prioriteras för att fungera fullt ut Såväl stomnätet som det övergripande anslutande nätet omfattar väg, järnväg, flyg, inre vattenvägar och sjötransporter samt intermodala plattformar. Inom östra Mellansverige ingår de stora europavägarna, Godsstråket genom Bergslagen, Ostkustbanan, södra och västra stambanan inklusive Ostlänken, Motorways of the Sea i Östresjön samt de stora flygplasterna och hamnarna i det europeiska transportnätet. TEN-T. Bild Trafikverket har pekat ut godsstråk som även av Godstransportrådet Östra Mellansverige bedöms vara överordnade och mest angelägna för satsningar på kapacitet, trafikering och hög driftstandard.). Mälarhamnarna (Västerås och Köpings hamnar) anknyter till Nordiska triangeln och till den nya core network Scandinavian-Mediterranean corridor och även till Botniska korridoren som ingår i EUs TEN- T Core Network. Mälaren är definierad som inre vattenväg i det nya TEN-T direktivet som gäller från och Transportstyrelsen har regerings uppdrag att förbereda Sveriges anslutning till inre vattenvägsdirektivet (EC 2006/87). 13

187 Diarienr 2013/403-KS Samhällets kostnader för olika fraktalternativ De externa marginalkostnaderna för infrastrukturen (slitage och nedbrytning), trafiksäkerhet, CO2- utsläpp och luftföroreningar har i rapport från VTI 10 studerats för fem internationella godstranportrelationer som har Sverige som start eller mål. Generellt ät det externa kostnaderna högst för vägtransporter, följt av järnvägstransporter och lägst för sjötransporter. De externa kostnaderna skulle öka för väg och järnvägstranporter om kostnaderna för buller och trängsel inkluderades. 1.3 Regionala samarbeten I stor- och närregionen finns ett flertal samarbeten över kommun och länsgränser. Samarbeten där Västerås som regionstad och geografiska placering är en nyckelspelare. De samarbeten som Västerås deltar i och som spänner över många regionplaneringsfrågor är (geografisk omfattning redovisas i Bild nedan): Mälardalsrådet och En Bättre Sits-sammarbetet 11 ABCU-nätverket 12 Nyckelstråket 13 4-Mälarstäder 14 U-län 15 Eskilstuna-Västerås 16 Det finns även viktiga samarbeten i sakfrågor där Västerås driver och deltar. Dessa är bland annat: Räta linjen 17 Mälarlogistik 18 Mälarbanan 19 Arosstråket VTI notat (Mälardalsrådet) (En Bättre Sits) 12 Ett samarbete kring gemensamma frågor för AB-, C- och U-län rörande fysisk planering i stråket Stockholm- Västerås 13 (Nyckelstråket) 14 Ett samarbete mellan Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping kring gemensamma utvecklingsfrågor 15 Nätverk och frågor inom länet ledda av VKL, Länsstyrelsen, Landstinget beroende på fråga och ansvar 16 Samarbetet för bättre utbyte mellan städerna, bl a genom förbättrande förutsättningar för den sammanbindande infrastrukturen. 17 (Räta Linjen) 18 (Mälarlogistik) 19 (Mälarbanan) 20 Planering för ny järnvägsförbindelse mellan Västerås och Uppsala/Arlanda 14

188 Diarienr 2013/403-KS Bild De olika regionala samarbetenas geografiska omfattning samt geografisk sträckning av sak-samarbeten. 1.4 Godstråk, noder, terminaler i storregionen I Storregionen finns tre av Sveriges tio så kallade basflygplatser, Stockholm-Arlanda, Stockholm- Bromma och Visby flygplats. Regionen har också flygplatser som drivs i kommunal eller privat regi, varav de största är Örebro, Västerås, Skavsta, Norrköping och Linköping. I Storregionen finns sju hamnar - Stockholmshamnar, Södertälje hamn, Harghs hamn, Mälarhamnar, Norrköpings hamn, Gävle hamn och Oxelösunds hamn. Idag är hamnarna viktiga noder i regionen för flera transportslag. Regionen genomkorsas av flera nationellt utpekade järnvägar för gods- och persontransporter så som Västra stambanan, Södra stambanan, Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Regionen berörs även av många viktiga banor som har sin start- och målpunkt inom eller i nära anslutning till regionen Dessa är Mälarbanan, Svealandsbanan, Stråket Sala-Oxelösund, Dalabanan, Bergslagspendeln och Stångådalsbanan/ Tjustbanan. Många av de regionalt och nationellt mest betydelsefulla vägarna för transport av gods passerar genom regionen - europavägarna E4, E18, E20 och E22 samt de nationella riksvägarna väg 50, väg 56 och väg

189 Diarienr 2013/403-KS I Stockholm är Årsta den viktigaste terminalen för gods på järnväg. Rosersberg kan få motsvarande roll för gods som ska till eller från området norr om Mälaren. Hallsberg är regionens största nav för godstransporter på järnväg. Godset på lastbil samlas på terminaler utspridda i regionen. Bild Inom Västerås och i Västerås närhet finns många av regionens och landets viktiga infrastrukturstråk samt noder för på-, av- och omlastning. 1.5 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för all planering av transportsystemet, både vad gäller förvaltning och utveckling. Fyrstegsprincipen innebär ett förhållningssätt för att hitta den bästa åtgärden för att lösa en brist eller ett problem i transportsystemet. Tänkbara åtgärder för att hantera en brist analyseras i fyra steg enligt bild nedan. 16

190 Diarienr 2013/403-KS 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter samt valet av transportsätt t ex godstranport till sjöss istället för med lastbil 2. Optimera Åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen t ex samordning av transporter, kombinera flera trafikslag 3. Bygg om Åtgärder som innebär begränsade ombyggnadsåtgärder t ex ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg, komplettering med mötesspår på järnväg, kompletteringar i landinfrastrukturen som kopplar mot sjöfart 4. Bygg nytt Åtgärder som innebär nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder t ex byggande av ny järnvägssträcka Bild Övergripande bild över fyrstegsprincipens fyra steg. Källa: Trafikverket 1.6 Avgränsning Programmet omfattar inte handlingsplaner och strategier för respektive trafikslag eller hur koppling ska fungera. Till följd av detta program behöver därför ett antal fördjupningar där detta belyses mer detaljerat. Fördjupningarna tillsammans med detta program, som är överordnande, bildar en komplett och detaljerad bild över önskad utveckling och en total handlingsplan för att nå dit. Programmet avgränsas och omfattar inte de inomkommunala transporterna eller stadens varudistribution. Inte heller kommer persontrafiken beskrivas eller behandlas på annat sätt än att godstrafik och persontrafik bägge ska fungera, det ena får inte slå ut den andra om det inte är klart uttryckt att ett visst trafikslag eller sträcka särskilt ska prioriteras för det ena eller det andra. 1.7 Koppling till Vision 2026 Staden utan gränser Kopplingen till Vision 2026 Staden utan gränser är tydlig. Ett väl underbyggt program för trafikslagövergripande infrastruktur främjar hållbara godstranporter och är en viktig pusselbit i att förverkliga visionen om att det inte längre finns några gränser. Västerås är en stad där människorna och tekniken bildar en framgångsrik symbios och tillsammans genom kreativa samarbeten skapar vi mervärden för den trafikslagsövergripande infrastrukturen för gods 21. Genom handlingskraft, öppenhet för nya idéer och kloka samverkansformer vad gäller hållbara godstranporter hamnar världen i Västerås och Västerås i världen. Staden utan gränser, staden där människorna känner att allt är möjligt, en stad att vara stolt över. 21 Beskrivs av Regeringen i sina direktiv till Trafikverket inför att upprätta åtgärdplan för infrastrukturen (Rskr. 2012/13:119) 17

191 Diarienr 2013/403-KS 18

192 Diarienr 2013/403-KS 2. Syfte Programmets övergripande syfta är att visa hur Västerås avser att möta den nuvarande och framtida utmaningen att hantera det gods som behöver tranporteras samt hur Västerås vill främja en långsiktigt hållbar utveckling. Genom att arbeta med detta kan vi även stärka stadens attraktivitet och konkurrenskraft som logistikort och regioncentrum där näringslivet ser det som en självklarhet att utvecklas och investera en nod som attraherar nya flöden och aktörer. Programmet är ett verktyg för Västerås att genom aktiva åtgärder, vad gäller infrastruktursatsningar och näringslivsplanering 22, bidra till regionalt- och nationellt hållbara och trafikslagsövergripande godstransporter. Genom att transportera gods till, från och via Västerås kan kunder och brukare med Västerås som nod använda det mest effektiva och hållbara sättet att transportera sitt gods till dess geografiska målpunkt. Programmet syftar till att Västerås kan erbjuda en mycket god tillgänglighet lokalt, interregionalt och internationellt. Detta uppnås genom att Västerås är en nod där allt finns samlat i form av infrastruktur, samarbetet och hoplänkade system som gör att godsets hela resa kan beaktas. 22 Hur Västerås översiktsplaner och detaljplaner tydligt visar förutsättningarna för olika verksamheter att etablera och vidareutvecklas samt hur Västerås avser att satsa på olika infrastrukturanläggningar. 19

193 Diarienr 2013/403-KS 20

194 Diarienr 2013/403-KS 3. Mål För att svara upp mot det övergripande målet i Vision 2026 om Staden utan gränser och strategierna i Översiktsplan 2026 har programmet för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur följande mål med tillhörande indikatorer. För måluppföljning är 2014 basår att jämföra mot. Till programmet hör en Bilaga 1 Mål-indikatorer-ansvar som preciserar måluppföljning och uppföljningsansvar. Mål 1: En långsiktigt hållbar och trafikslagsövergripande godsinfrastruktur i Västerås. Indikator: 1.1 Mängden gods som nyttjar insjöfart ska öka. 1.2 Mängden gods som har målpunkt utanför kommunen och som nyttjar Västerås eller de samarbeten som Västerås har för en trafikslagövergripande transport ska öka. 1.3 Andelen båtar som kommer tomma in respektive går tomma ut ur Västerås hamn ska minska. Mål 2: Västerås är storregionens 23 självklara godsnav som en internationellt och nationellt viktig nod för trafikslagövergripande godstranporter. Indikator: 2.1 I Västerås hamnområde etablerar sig fler företag. 2.2 Västerås har 2026 samarbete med närliggande kommuner och anläggningar med syfte att tillsammans vara nationellt och internationellt betydande logistikcentrum Västerås är 2020 utpekat i Nationell plan som central för fraktflyget. 2.4 Västerås andel av fraktflyget ska öka. 2.5 Västerås är 2026 Sveriges och nordens största aktör inom insjöfarten. 23 Storregion definieras som det område som har funktionsmässiga kopplingar. Följer inte kommun-, läns- eller andra juridiska gränser. 24 De som köper eller på annat sätt nyttjar godstransporter kan alltid erbjudas den mest effektiva och hållbara transporten för den specifika godstypen till dess geografiska målpunkt. 21

195 Diarienr 2013/403-KS Mål 3: Tillsammans med närliggande kommuner erbjuder Västerås hållbara transportlösningar på både kort och lång sikt. Indikator: 3.1 Västerås har år 2020 minst ett samarbete med utomkommunal anläggning. 3.2 Västerås har 2026 samarbete med närliggande kommuner och anläggningar med syfte att tillsammans vara ett hållbart, nationellt och internationellt betydande logistikcentrum Mängden gods som nyttjar Västerås eller de samarbeten som Västerås har för en trafikslagsövergripande transport ska öka. Mål 4: I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. 26 Indikator: 4.1 Genom att använda Västerås som nod effektiviseras transporttiden och/eller tranportssträckan. 4.2 Genom att använda Västerås som nod nås positiv effekt gällande ekonomiska-, miljö- och klimatmässiga hållbarhetsaspekter. 4.3 Genom att använda Västerås som nod ökar tillförlitligheten för att godset når sin slutdestination i tid. 4.4 Genom att använda Västerås som nod ökar enkelheten för att beställa en transport som använder fler än ett trafikslag. 25 De som köper eller på annat sätt nyttjar godstransporter kan alltid erbjudas den mest effektiva och hållbara transporten för den specifika godstypen till dess geografiska målpunkt. 26 Tillgänglighet för näringslivet är av näringslivet upplevd tillgänglighet. 22

196 Diarienr 2013/403-KS 4. Strategier för att nå målen Möjligheten till trafikslagövergripande lösningar är det som gör Västerås och den kringliggande regionen unikt. Här finns Nordens största insjöhamn med kopplingar till Europa och världen, närhet till flera nationella vägar och järnvägar samt flygplats. I Västerås, med kringliggande region, möjliggörs i Västerås en nod för trafikslagsövergripande transporter där godsets hela-resanperspektiv beaktas och förstärks genom kreativa samarbeten inom regionen. Till programmet hör en Bilaga 2 Strategierna och deras innebörd som preciserar innebörden av strategierna. Bild 4.1 Bilden visar en schematisk bild över en godsnod och principer för trafikslagsövergripande infrastruktur. Inget gods börjar eller slutar vid kaj - samverkan behövs mellan sjö och väg/ järnväg. Ofta når inte heller järnvägen fram till slutkund samverkan behövs mellan väg och järnväg. För att samverkan mellan trafikslagen ska fungera behöver de kopplas ihop via terminalfunktioner. Gods som fraktas via flyg är så pass olikt det som fraktas med sjö och järnväg att någon koppling dem emellan vanligen inte behövs - flygfraktens samverkan sker via vägtrafik. Gods behöver flyttas från väg och järnväg till sjöfart, men även från väg till järnväg för en hållbar och effektiv godshantering där hela transportsystemets sammanlagda kapacitet nyttjas effektivt och hållbart avseende transport av olika typer av gods. Den kapacitetsstarka sjöfarten behöver därför avlasta väg- och järnvägsnätet som idag har stora kapacitetsbegränsningar och som för vissa delar nått sitt absoluta tak för vad det klarar av att hantera. För att klara de klimat och miljömål som satts upp lokalt, regionalt, nationellt samt inom EU behöver vägtrafikens miljöbelastning minskas. 23

197 Diarienr 2013/403-KS Nyckeltal för lastkapacitet 1 container 27 2 TEU 28 1 tåg 600 m 42 container (84 TEU) 1 tåg 630 m 46 container (91 TEU) 1 tåg 750 m container (108 TEU) 1 lastbil, odelad 1 container (2 TEU) 1 lastbil, delad 1+1 container 30 (3TEU) 1 vanligt fartyg som trafikerar Mälaren 200 container (400 TEU) idag Fartyg Mälarmax idag 500 container (1 000 TEU) Fartyg Mälarmax container (2 000 TEU) 1 vanligt fartyg (ej insjö) t ex Maersk container ( TEU) Emma Exempel 1: 1 Mälarmax 2018 = lastbilar = 22 tåg Exempel 2: 1 fartyg Emma = lastbilar = 120 tåg Bild 4:2 Nyckeltal för att se lastkapacitet för olika trafikslag. Flyget ej medtaget eftersom flyget inte hanterar containers och fraktar en helt annan typ av gods. Västerås behöver arbeta såväl storregionalt som lokalt för att nå de uppsatta målen. Oaktat om nationella, regionala eller lokala infrastrukturarbeten direkt eller indirekt berör Västerås är det viktigt att vara medveten om att infrastrukturen är ett sammanlänkat system vilket gör att varje specifik åtgärd får en större systembetydelse. Strategi: Arbeta trafikslagsövergripande med systemförståelse. Storregionalt samarbete för att få till stånd de gemensamt prioriterande projekten. Arbeta för en hållbar godsinfrastruktur där prognoser används som ett verktyg för planeringen (inte som fakta om framtiden) och som leder mot de uppsatta klimatmålen. Arbeta för en helhetssyn på infrastrukturen och trafikslagsövergripande lösningar genom kommunikation och kompetensutveckling hos godsägare, transportörer och morgondagens logistikansvariga. 4.1 Strategier för trafikslagen Järnväg Transport på järnväg är ur miljösynpunkt en hållbar transport. Kapaciteten på järnvägen är begränsad 27 I dag är oftast en container 40 fot, vilket motsvarar 2 TEU. Mindre containers om 20 fot (1 TEU) förekommer. 28 TEU är en förkortning av Twenty-foot Equivalent Unit, vilket på svenska blir Tjugofotsekvivalenter. Detta är ett mått på hur många containrar med längd 20 fot (6,10 meter), bredd 8 fot (2,44 meter), höjd 8,6 fot (2,59 meter) ett fartyg/tåg eller lastbil kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en logistiknod. 29 Denna längd är idag bara möjlig på ett fåtal ställen och sträckor i Sverige 30 En 40-fots och en 20-fots container vilket innebär maxlast på lastbilar enligt dagens regler. Utredningar pågår om att kunna öka lastbilens maxvikt. 31 Mälarprojektet som möjliggör för säkrare och mer tillgänglig Mälarfarled innebär att största båtstorlek kan öka i och med en större sluss i Södertälje. Mälarprojektet beräknas ha driftstart

198 Diarienr 2013/403-KS och har för många sträckor slagit i kapacitetstaket vilket ger ökade transporttider och förseningsrisker. Bristande kapacitet är ett hinder för att kunna öka godstrafiken på järnvägen. Samtidigt som trycket på ökad godstrafik på järnväg är stort är det av stor betydelse för Västerås och regionen är att det gods som färdas på järnvägen inte stör persontrafiken. Idag går det stora mängder gods på järnväg som skulle kunna använda sjöfarten på sin transportsträcka. Genom en överflyttning av gods från järnväg till sjöfart skulle kapacitet kunna frigöras på järnvägen till förmån för det gods som lämpligast fraktas på järnväg beroende på sin art och målpunkt. Ett frigörande av kapacitet på järnvägen skulle positivt påverka möjligheten till en ökad persontrafik. För att möjliggöra detta krävs bland annat att det finns bra järnvägsanslutningar till hamnen. Järnvägsnätet är statlig infrastruktur och kommunernas direkta påverkangrad är låg. Det är extra viktigt att Västerås engagerar sig i järnvägsobjekt som är storregional prioriterade och som har stor betydelse för Västerås utveckling och utbyte med sitt omland. De projekt som gynnar godstrafiken gynnar per automatik persontrafiken och vice versa. Strategi: En för Västerås och storregionen konkurrenskraftig järnväg för gods- och persontrafik. Väg Transport på väg är ur miljösynpunkt inte en hållbar transport. Transportsektorn är en stor bidragande utsläppkälla av klimatstörande ämnen varav vägtransporterna är den i särklass största. I förhållande till järnväg och sjöfart fraktar en lastbil små mängder gods, vilket även gör transportsättet ytineffektivt. Utanför Stockholm har vägsystemet, med några få undantag, tillräcklig kapacitet. Dagens problem i vägsystemet är i stället brister i kvalitet som till exempel korsningar med hastighetsbegränsningar, backar med många avåkningar vintertid, brist på omledningsvägar vid olyckor och brist på säkra rastoch vilplatser för förare. Insatser för att stärka vägnätet bör koncentreras till trafiksäkerhetshöjande åtgärder på sträckor som är olycksdrabbade och/ eller saknar omledningsvägar. Väganslutningarna till och från Västerås har under senare år upprustats och fungerar idag relativt bra. Väganslutningarna till flygplatsen och hamnen är goda med närhet till E18 via väl anpassade anslutningsvägar. Vägsnätet är i stora delar statlig infrastruktur och i några delar regional infrastruktur. Kommunernas direkta påverkangrad är därför låg. Strategi: Trafiksäkra vägar i anslutning till Västerås som säkerställer möjligheterna till intermodalitet och därmed förenklar kombinationen av vägtransporter och järnväg/ flygfrakt/ insjöfart. 25

199 Diarienr 2013/403-KS Insjöfart Över 90 procent av den svenska utrikeshandeln passerar genom hamnarna. Sjöfartsverket har ansvar för de allmänna farlederna fram till hamnområdesgränsen där hamnarna tar över ansvaret. Västerås hamn är Nordens största insjöhamn och har ett strategiskt läge vid en knutpunkt för olika transportslag i Sveriges största befolkningsregion och är i Trafikverkets Kapacitetsutredning (TrV 2012:101) utsedd till central insjöhamn liksom den är utsedd till riksintresse för insjöfarten. Efter inträdet i EU är inte Sverige beroende av en nationell hub 32 mot omvärlden utan kan ta in internationellt gods i flera hamnar. Den stora omlastningen från bland annat Asien sker idag i Europa för vidare transport till bland annat Sverige. Sjöfart längs Östersjökusten och i Mälarfarleden kan med de rätta förutsättningarna vara ett komplement till sjötransporterna till och från Göteborgs hamn och därmed bidra till att frigöra kapacitet på väg- och järnvägsnätet i hela östra Mellansverige. Till Mälarhamnarna kommer idag gods direkt från hela Nordeuropa inklusive Ryssland och Baltikum samt även till viss del från Medelhavsländerna. Containers som lastas om i Bremerhaven/Hamburg kan komma från hela världen. Från Mälarhamnarna går containers till hela världen men framförallt till Storbritannien och övriga Europa. Sjöfart är ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsätt med stor kapacitet. Till skillnad mot väg och järnväg har sjöfarten ingen kapacitetsbrist. Mälarhamnarna är idag underutnyttjad och agerar endast på 40 % av nuvarande miljötillstånd (en utökning i och med Mälarprojektet är ej medräknad) vilket innebär att ca 1 av 10 båtar kommer tomma in till hamnarna och 9 av 10 båtar går tomma ut. Mälarhamnarna utmärker Västmanland i det storregionala perspektivet. Västerås är medveten om att genom att utveckla hamnen, hamnområdet och dess influensområde har Västerås en möjlighet att vara Sveriges och kanske Nordens största aktör inom insjöfarten. Västerås medfinansierar slussutbyggnaden i Södertälje inklusive farleden in till Västerås och Köpings hamnar (Mälarprojektet). Mälarprojektet 33 innebär större tillgänglighet och säkerhet för insjöfarten på Mälaren samt möjlighet till utvecklad insjöfart både till Västerås och Köping. Strategi: Främja arbete med att skapa konkurrensneutralitet mellan trafikslagen. Synliggöra fördelarna med sjöfarten i allmänhet och Mälarsjöfarten i synnerhet som en del i ett trafikslagsövergripande system. Flygfrakt Flygtransporter främjar handelsströmmar och handel genom att öppna upp för handel med varor som inte är möjliga att transportera långa sträckor via andra transportslag på grund av tidkritisk produktion. Flygfrakt motsvarar en liten del av den totalafraktvolymen (globalt 2 %), men en stor del av transportvärdet (globalt 35 %) och är därmed en viktig faktor för den globala ekonomin. Ungefär hälften av volymerna är planerad logistik medan den andra hälften är oplanerade akutsändningar. 32 Hub = centrum, medelpunkt, nav. Vanligt begrepp inom sjöfarten för att beskriva en hamn av större betydelse. 33 Projektmål: möjliggöra för att större båtar trafikerar Mälaren

200 Diarienr 2013/403-KS Flygets miljöbelastning har minskat och fortsätter att minska i och med att flygplan och körsätt utvecklas till att dra mindre och mindre bränsle. Flygfraktens reella miljöbelastning är svårberäknad då en del gods går i rena fraktflyg av olika typer och annat gods transporteras i passageraflygplan. Arlanda flygplats har mest flygfrakt i Sverige men opererar trots det bara på ungefär halva sin kapacitet 34. Antalet rörelser på Arlanda förväntas öka långsamt och kapaciteten kommer att räcka under överskådlig tid oavsett om Bromma flygplats stängs innan det nuvarande avtalet går ut Prognosen för flygfrakten är en global tillväxt om 5,9 % de kommande åren. Dock är branschen väldigt konjunkturkänslig, men den har en förmåga att snabbt anpassa sig. Västerås flygplats är landets femte största fraktflygplats och är med bland de av Trafikverket utpekade flygplatser som är av riksintresse för luftfarten "Behovet av flygplatskapacitet för att säkerställa framtida utveckling av utrikestrafiken i Mälardalen motiverar att flygplatsen är ett utpekat riksintresse Däremot är Västerås flygplats inte utpekad i Nationell transportplan för åren som central för fraktflyget. I Västerås och Bergslagen finns mycket industri som tillverkar komponenter till anläggningar med mycket höga krav på drifttillgänglighet och snabb reservdelsförsörjning. God tillgång till fraktflyg är en viktig del i transportutbudet för att kunna motivera lokalisering av centrallager och liknande. Västerås flygplats är en av de största aktörerna i Sverige på detta område. Västerås flygplats opererar idag på cirka 40 % av sin tillgängliga kapacitet enligt gällande miljötillstånd. Strategi: Arbeta långsiktigt för flygplatsens möjligheter till en positiv utveckling. Synliggöra fördelarna med storregionalt samordnad flygplatsstruktur. Terminalfunktion En terminalfunktion som kopplar samman trafikslagen genom omlastning är nödvändig för en fungerande transportkedja. Eftersom inget gods börjar eller slutar vid kaj är hamnarna viktiga noder i regionen för flera transportslag. Det finns flera större kombiterminaler i regionen, men det saknas idag tillförlitlig statistik om volymer. Godset på lastbil samlas på terminaler utspridda i regionen. Regionens kombiterminaler har idag överkapacitet. Strategi: Terminalfunktionen i Västerås ska vara en kommunicerande enhet som effektivt kopplar ihop trafikslagen så att alla som hanterar godset (tillverkare, transportör, godsägare) kan se hela resan och följa sitt gods. 34 Cirka hälften av all varuhandel som sker med flyg i Sverige går via Arlanda. Via Arlanda, Landvetter och Malmö Airport passerar omkring 95 % av det flugna godset till och från Sverige. 27

201 Diarienr 2013/403-KS 4.2 Strategier för regional samverkan Det är många faktorer som Västerås inte kan besluta över som har stor betydelse och inverkan på möjligheterna till att skapa en struktur som fullt ut är trafikslagsövergripande. Detta gäller bland annat konkurrensneutralitet mellan trafikslagen via till exempel avgiftsstrukturerna, statliga utbyggnad av infrastruktur, regionala kompletteringar i infrastrukturen, införlivande av nya eller ändrade regelverk så som till exempel EUs definition och regler för inre vattenvägar samt andra nationellt och internationellt beslutade regler och krav. Det är viktigt att Västerås, Västmanland, Mälardalsregionen och hela östra Mellansverige drar åt samma håll vad gäller infrastrukturfrågor. Vi ska komplettera och stärka varandra utifrån gemensamma budskap. Programmet utgår från hur Västerås kan agera lokalt utifrån ett storregionalt perspektiv där godsets hela-resan-perspektiv beaktas. En annan faktor som främjar regional utveckling är tillgänglighet 35. För att tillgängligheten ska öka behöver transporterna kunna ske kostnadseffektivt, med ökad tillförlitlighet och enkelhet för nyttjande av ett trafikslagsövergripande tranportssystem. En ökad tillgänglighet i form av en god infrastruktur kan leda till stora effekter om fysiska eller upplevda flaskhalsar försvinner. Strategi: Främja en trafikslagsövergripande godsinfrastruktur med Västerås som en regional nyckelspelare. Västerås ska samspela med närliggande kommuner. Regiontäckande åskådliggöra det totala infrastruktursystemets tillgängliga kapacitet. 4.3 Strategier för samverkan med närliggande städer Vi ska nyttja den regionförstorande effekt som bra infrastruktur medför genom att se utvecklingen regionalt och globalt. Utifrån detta ska Västerås agera lokalt och i samverkan med andra städer och anläggningar i regionen. Det är viktigt att hitta former för strategiska samarbeten och identifiera gemensamma intressen med närliggande städer och anläggningar istället för att en konkurrens uppstår. Tillsammans med närliggande kommuner är det en möjlighet att erbjuda hållbara transportlösningar där sjötransport kombineras med landstranport som kombineras med luftburen transport där godset resa kan starta eller sluta, alternativt passera, var som helst i storregionen och ändå erbjudas det mest långsiktigt och kortsiktigt hållbara transportsättet. Strategi: Undersöka möjligheterna för och utveckla ett samarbete med närliggande kommuner och anläggningar Tillgänglighet = den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås för näringslivets behov. 36 Genom till exempel en samverkan Västerås-Eskilstuna-Örebro/Hallsberg-Södertälje kan hela Mälardalsregionen täckas in. 28

202 Diarienr 2013/403-KS 4.4 Strategier för kommunicering av programmet För att programmet ska få genomslagskraft såväl internt inom koncernen Västerås stad såväl som externt bland de som direkt eller indirekt påverkar hur gods tranporteras behöver stor vikt läggas på hur programmet kommuniceras både vad gäller budskap samt presentation och paketering. Programmet behöver kommuniceras särskilt, likväl som en del av Västerås totala erbjudande. Stor fokus behöver läggas på syfte, budskap och paketering riktat till olika grupper. Strategi: Aktivt kommunicera programmet internt och externt. Aktivt arbeta för att Västerås stads etableringsprocess uppfattas som lättförståelig. 4.5 Handlingsplaner och separata utredningar Programmet beskriver övergripande hur Västerås avser att utvecklas för att trafikslagövergripande godshantering ska möjliggöras med Västerås som nod och går inte ner på djupet på de olika trafikslagen, kopplingar dem emellan eller på områden som berör inomkommunala transporter. Till följd av detta program behöver därför ett antal fördjupningar ske där olika områden belyses mer detaljerat avseende utveckling och strategier för utveckling. Dessa fördjupningar sker förslagvis som handlingsplaner eller fördjupningsstudier. För den statliga och regionala infrastrukturen i form av järnvägar och vägar ska inga kommunala handlingsplaner tas fram. Formen kring detta är åtgärdsvalsstudier som kan initieras av såväl stat som kommun eller av företag/ organisation med flera. Handlingsplaner ska tas fram för följande områden: Insjöfart inklusive terminalfunktion (se mer angående innehåll nedan). Flygfrakt (se mer angående innehåll nedan). Under arbetet med programmet har följande områden uppmärksammats för behov av separata utredningar: Inomkommunala transporter Citylogistik Varudistribution 29

203 Diarienr 2013/403-KS Bild Behov och form av fördjupningar Handlingsplan avseende insjöfart och terminalfunktion Hamnen är en komplicerad apparat där hamnbassäng och kajer tillsammans med hamnytorna samt väg- och järnvägsanslutningar behöver fungera för en optimal hantering av gods. Kajer och ytor behöver ha en hållbarhet som klarar det gods som hanteras, hamnytorna behöver kunna användas effektivt och kopplingarna från/till hamnen fungera för gods att komma till och från hamnen via väg och järnväg. En handlingsplan med strategier för utveckling av Västerås hamn behöver tas fram 37. Handlingsplanen ska minst omfatta: Hur hamnområdet som helhet ska utvecklas med syfte att skapa gemensam syn mellan ägare och aktörer för att möta hamnens och industriområdets framtida behov och utnyttja dess potential. Vad effektivt utnyttjande av tillgängliga ytor innebär rätt sak på rätt plats och stegen för att nå dit. Identifiera framtida markbehov som följer utvecklingspotentialen av Västerås hamnområde. Investeringsmedelsfördelning mellan hamnområdets verksamhetsutövare, samt stöd för eventuell externa finansiering för infrastruktursatsningar. 37 Utvecklingsplan för Västerås hamnområde inklusive terminalfunktioner är under framtagande och planeras för politisk beredning senare under året. 30