VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR

2 Verksamhetsplanen för för 2015 baserar sig på planen för från 2014 (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, nedan äldreomsorgslagen, 2013), publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (2013), det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård (SHM 2014), programmet för att förbättra äldres boende (Statsrådet) och det nationella minnesprogrammet (SHM). Utgångspunkten för verksamheten är att tillhandahålla äldre personer som har uppnått pensionsåldern lagstadgade tjänster. Tjänster för äldre personer ordnas i regel med stöd av äldreomsorgslagen. Stödtjänsterna, den service som tillhandahålls inom hemvården och placeringen av äldre klienter på institutionerna och inom boendeservicen utgår från godkända kriterier. Målet är att de äldre personerna ska kunna bo kvar i ett tryggt och framkomligt hem så länge som det mänskligt sett och med hänsyn till resurserna är möjligt tack vare stödtjänsterna och hemvården. Den vård och de tjänster som tillhandahålls på de olika äldreomsorgsenheterna baserar sig på en individuell och resursbaserad vård-, service- och rehabiliteringsplan. När en äldre person har fått rehabilitering ska han eller hon ha möjlighet att övergå till s.k. lättare tjänster. Verksamheten inom baserar sig förutom på normerna också på publikationen Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen, det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, programmet för att förbättra äldres boende och det nationella minnesprogrammet. Målet med nivåstruktureringen av äldrevården är att tillhandahålla rätt och ändamålsenlig vård och service i servicekedjor för äldre i enlighet med processbeskrivningarna. Personalmängden ska följa de rikstäckande rekommendationerna om dimensionering och RFV:s bestämmelser. Vid dimensioneringen av vårdpersonalen är målet att beakta klienternas vårdberoende och vårdbehov och att skräddarsy klientorienterad service inom all äldreomsorg. Vid bedömningen av behovet av service och vid planeringen och utformningen av tjänsterna utgår man från att stödja och dra nytta av klientens egna resurser. Resurser anvisas för det föregripande arbetet i anslutning till rehabilitering och servicehandledning inom i såväl Karleby som Kronoby. Det viktigaste målet med det föregripande arbetet i anslutning till rehabilitering och servicehandledning inom är att stödja klientens befintliga resurser, funktionsförmåga och möjligheter att bo kvar hemma så länge som möjligt. Under 2015 kommer man framför allt att fästa uppmärksamhet vid en trygg boendemiljö och god och tillräcklig nutrition. För att utveckla och stärka verksamheten lägger man dessutom vikt vid klientdelaktighet, teamarbete, multiprofessionellt teamarbete och sjukvårds- och äldreomsorgskompetens. Elektroniska blanketter införs (t.ex. ansökningar om att få olika tjänster). Tillsynen över de tjänster som staden producerar själv och de som den upphandlar följer anvisningen om egenkontroll och Valviras tillsynsprogram för

3 Man bereder sig på störningssituationer under normaltid genom att göra riskbedömningar och analyser av de mest sannolika hoten som man gör upp konkreta och situationsspecifika åtgärdskort om. Cheferna och personalen utbildas i enlighet med beredskapsplanen för socialvårdsväsendet. Målet är att äldreomsorgspersonalen genomgår en utbildning för ett säkerhetskort vilken omfattar övningar i första hjälpen, brandsläckning och utrymning. Kvalitetsarbetet fortsätter i enlighet med planen och målet är en klientorienterad utveckling av verksamheten och ett upprätthållande av kvalitetscertifikatet. En extern auditering utförs i juni 2015, interna auditeringar utförs i enlighet med planen för social- och hälsovårdsväsendet. Enheterna gör upp utvecklingsplaner på basis av själutvärderingarna, ledningssynerna, klientresponsen och auditeringsresponen. Det tväradministrativa samarbetet med idrottstjänsterna, hälsovårdstjänsterna, tekniska servicecentret och kosthållstjänsterna fortsätter. I den arbetsgrupp som tillsattes som en fortsättning på projektet Kraft i åren vidareutvecklas praxis och verksamhetsmodeller som implementerades och utvecklades under projektets gång (t.ex. Vertaisveturit, Kunnon hoitajat, gym-, frilufts- och promenadgrupper). Arbetsgruppen kartlägger också nya målgrupper och strävar efter att komma med innovationer och utveckla verksamhetsformer som stödjer olika delområden i fråga om de äldre personernas funktionsförmåga. Projektet SeniorKaste inom Kasteområdet i Norra Finland har inletts 5/2014. Projektet fortsätter till oktober Karleby stad administrerar projektet SeniorKaste i dess helhet. Syftet med projektet SeniorKaste är att utveckla tjänster och verksamhetsätt inom vilka framför allt stödjer äldre personers möjligheter att bo kvar hemma. I projektet finns tre verksamhetsprinciper som de områden som deltar i utvecklingsarbetet accentuerar på basis av behoven i regionen. Verksamhetsprinciperna är: 1. Att stödja möjligheterna att bo hemma 2. Att göra innehållet i de äldres vardag mångsidigare 3. Att utveckla rehabiliterande verksamhet och kompetens I fråga om delkomplexet för Mellersta Österbotten så har projektet inletts och utvecklingen av de olika verksamhetsformerna har accelererat väl på kort tid. Projektarbetarna, företrädarna för den tredje sektorn, personalen och ledningen inom, idrottstjänsterna, kulturväsendet och hälsovårdstjänsterna har bildat ett nätverk och inlett det konkreta arbetet. Målet är att utveckla en modell för familjevård och vikarierande vårdare, precisera rehabiliteringsplanerna, inrikta den rehabiliterande kompetensen och göra innehållet i vardagen mångsidigare. Mål För Karleby: hemmaboende 91,5 procent, regelbunden hemvård 13 procent, intensifierat serviceboende 7,5 procent och slutenvård 1,0 procent av personerna som är över 75 år. För Kronoby: hemmaboende 89 procent, regelbunden hemvård 12 procent, intensifierat serviceboende 7 procent och slutenvård 4 procent av personerna som är över 75 år. 3

4 Tillsynen av den egna verksamheten och de köpta tjänsterna sköts enligt Valviras föreskrifter. Servicehandledning och stödtjänster Förebyggande hembesök hos personer som har fyllt 80 år enligt de s.k. EHKO-kriterierna. Omorganisering av fattandet av servicebeslut. Samarbetsgruppen för social- och hälsovården (SAS-arbetsgruppen) fattar alla placeringsbeslut inom boendeservicen utifrån en bedömning av funktionsförmågan och behovet av service. Bedömning av inriktningen i enlighet med kriterierna för stödtjänsterna, utveckling av indikatorerna genom att dra nytta av resultaten från utvecklingsprojekt i anslutning till äldreomsorgslagen. Alternativen för att ordna lagstadgade ledigheter för närståendevårdare kartläggs (t.ex. familjevård och system med vikarierande vårdare), arbetsgruppen för SeniorKaste deltar i planeringsarbetet. Utvärdering och eventuell omorganisering av betalningssystemet för stödet för närståendevård. Utveckling av en verksamhetsmodell för dagverksamhet och breddning av verksamheten till området för de sammanslagna kommunerna. Verksamheten som breddas organiseras med hjälp av att optimera hemvården, utföra ett mobilt arbete och bruka de besparingar av resurserna som nås till följd av det mobila arbetet. Målet med servicehandledningen och stödtjänsterna är att de äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering bedöms och realiseras multiprofessionellt. Hemvård Uppföljningen av omfattningen och inriktningen av resurserna fortsätter: målet för andelen omedelbar arbetstid: närvårdare/primärskötare/hälsovårdare 70 procent och sjukskötare/hälsovårdare 50 procent. Utveckling och effektivisering av programmet för att optimera hemvården, breddning och effektivisering av det mobila arbetet. Sjukskötarna inom hemvården börjar använda en tablettapplikation av Effica och RAI. Målet med optimeringen och det mobila arbetet är att tillmötesgå klienternas behov utan att behöva öka personalresurserna. Integrering av ett elektroniskt lås i den mobila hemvårdsapplikationen, deltagande i ett pilotprojekt. Boendesäkerheten kartläggs i enlighet med blanketten för verksamhetsmodellen IKINÄ (THL) i samarbete med en arbetsgrupp för att främja ett tryggt boende i hemmet i anslutning till projektet SeniorKaste. De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering realiseras multiprofessionellt. Seniorboende Verksamheten på Kuusikumpu profileras och en rehabiliteringsenhet inrättas. Målet för ett seniorboende är en boendeform på ett plan i enlighet med SHM:s och THL:s riktlinjer. 4

5 De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering realiseras multiprofessionellt. Intensifierat serviceboende Klienternas delaktighet stärks. Sjukvårdskompetensen och kompetensen för resursbaserad rehabilitering stärks. Renoveringen av Sandbacka vårdcenter fortsätter enligt planen. Antalet köpta tjänster ökar enligt behov ad. 26 platser. De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering realiseras multiprofessionellt. Slutenvård På Furuåsen ändras slutenvårdsenheten Toivontupa till en enhet för intensifierat serviceboende och verksamheten vid Poutapilvi omvandlas till slutenvård (Ventus 1) den 1 januari De äldre personernas rehabiliteringsförutsättningar och rehabilitering möjliggörs multiprofessionellt och målet är att de kan bo och få vård och rehabilitering på s.k. lättare boendeenheter eller i det egna hemmet. Utveckling av verksamheten tack vare projektet SeniorKaste. Utgångspunkter i fråga om omvärlden: Planeringen av i Karleby stad utgår från de rikstäckande rekommendationerna, Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (2013), Karleby stads strategi och de nyaste målen för boendeformerna vilka har satts av THL och ARA. Verksamhetsplanen för utgör ett underlag för de verksamhetsplaner som verksamhetsenheterna gör upp. Äldreomsorgstrategin är en smidig strategi där de förändringar som sker i omvärlden förutses. De mest betydande förändringarna i omvärlden inom den närmaste framtiden kommer att vara verkställigheten och uppföljningen av de skyldigheter som äldreomsorgslagen medför, det ökade antalet äldre personer, de ekonomiska begränsningarna och tillgången till personal. De här innebär en betydande utmaning för aktörerna inom kommunen och i fråga om organiseringen av tjänsterna och behoven. år 2011 år 2013 år 2015 år 2020 år 2025 Över Över Tabell 1. Antalet invånare över 65 år och 75 år i Karleby enligt befolkningsprognosen (Befolkningsregistercentralen 2013). 5

6 år 2011 år 2013 år 2015 år 2020 år 2025 Över Över Tabell 2. Antalet invånare över 65 år och 75 år i Kronoby enligt befolkningsprognosen (Befolkningsregistercentralen 2013). Mål I Karleby och Kronoby strävar man efter att nå de rikstäckande målen för de olika serviceformerna för äldre personer. Man bör dock utgå också från förhållandena och de geografiska strukturerna i kommunen för att tillhandahållandet av tjänsterna ska vara ändamålsenligt med tanke på kommunens ekonomiska resurser och personalresurser. Av tabellen nedan framgår målen och läget från och med 2012 i förhållande till målen för Siffrorna i tabellen omfattar inte personer i åldern år trots att tjänster för dem ordnas genom försorg av. Procentandelen för tjänster för personer över 75 år i jämförelse med målen Karleby Kronoby Service/boendeform Mål 2015 Läge 12/2012 Läge 12/2013 Läge 8/2014 Mål 2015 Läge 12/2012 Läge 12/2013 Läge 8/2014 Hemmaboende 91,5 % 89,8 % 90,8 % 91,3 % 89 % 84,4 % 88,3 % 88,2 % Mottagare av stöd 5-6 % 4,1 % 5,0 % 4,5 % 5-6 % 7,2 % 6,5 % 4,5 % för närståendevård Regelbunden 13 % 12,5 % 12,4 % 11,9 % 12 % 16,7 % 11,0 % 12,2 % hemvård Serviceboende - Intensifierat 7,5 % 8,5 % 7,9 % 7,5 % 7 % 6,0 % 5,3 % 7,6 % serviceboende Slutenvård 1,0 % 1,4 % 1,3 % 1,2 % 4 % 9,6 % 6,4 % 4,2 % Personer över 75 år, enligt befolkningsprognosen Vid planeringen bör man framför allt beakta att antalet personer som lider av medelsvåra eller svåra demenssyndrom ökar. Under de följande fyra åren kommer deras antal att öka och uppgå till ca personer Enligt THL:s anvisning och rekommendationen om god medicinsk praxis vid demenssjukdomar är i genomsnitt 20 procent av dem som lider av sjukdomarna i 6

7 fråga i behov av vård dygnet runt. Indexet för demenssjukdomar i Karleby uppgår till över 120, vilket är en femtedel större än det genomsnittliga värdet i landet. Det här innebär att 202 av personerna i fråga omfattas av vård dygnet Enligt prognoserna ökar antalet personer med multipla sjukdomar och antalet personer över 90 år stabilt. De här personerna är i stor utsträckning i behov av vård och omsorg dygnet runt. För Kronobys del finns det tillräckligt med intensifierat serviceboende för personer med demenssjukdomar i förhållande till behoven på basis av Statistikcentralens befolkningsprognos och THL:s mål. EKONOMI Budgeten har upprättats på basis av verksamheten och är realistisk på så vis att för de nödvändiga tjänsterna har det reserverats tillräckligt med anslag. Även politikerna bör godkänna det realistiska vad gäller budgeten. På ovan nämnda sätt beaktar man det ökade behovet av service hos äldre personer och det faktum att antalet äldre klienter ökar. Med hjälp av detta strävar man efter att producera och ordna tillräckliga och ändamålsenliga tjänster för äldre personer och att de anställda och förbinder sig till budgeten. Betydelsen av att följa ekonomin uppfattas som ett viktigt uppgiftskomplex inom chefsarbetet och kompetensen stärks med hjälp av intern utbildning i ekonomiförvaltning. Programmet Agresso för ekonomiförvaltningen möjliggör att olika kostnadsställen och konton kan följas i realtid. Effektivitet i äldreomsorgsverksamheten nås genom att de bästa möjliga och tillgängliga indikatorerna som beskriver verksamheten och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls klienterna tas i bruk. Verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas kontinuerligt på basis av erhållen och insamlad respons. Vid utvecklingen är det viktigt att tillämpa processtänkandet i praktiken och att anamma benchmarking och god praxis inom de olika verksamhetsformerna inom. Att förutse förändringar i verksamhetsbetingelserna för och bereda sig på nödvändiga åtgärder är viktigt för att hålla servicestrukturen och kvaliteten på tjänsterna på en optimal nivå även ekonomiskt sett. FUNGERANDE SÄTT ATT ORDNA TJÄNSTER PÅ Vid ordnandet av tjänsterna söker man effektivare, mera verkningsfulla och högklassigare verksamhetssätt. Vid ordnandet av tjänsterna kartlägger man möjligheterna att dra nytta av tekniken. SAS-arbetsgruppen placerar klienterna inom slutenvård och boendeservice enligt kriterierna för och till grunderna hör indikatorerna för mätinstrumentet RAI. Mätinstrumentet RAI tillämpas med tanke på nivåstrukturering av vården, administration, förebyggande, identifiering av risker och givande av stöd på ett tidigt stadium. Inom vidareutvecklas modellen för teamarbete som verksamhetssätt på varje enhet. På avdelningen Vaiho vårdas äldre personer endast kortvarigt. För att säkerställa att närståendevårdare får ta ut sina ledigheter ska man förutom avdelningen Vaiho också kartlägga övriga potentiella vårdenheter och vårdformer för att ordna vården under de dagar som närståendevårdarna är lediga. Behovet av vårdplatserna i fråga kommer att öka under de följande åren. Äldreomsorgen utreder bruket av familjevård och uppdragsavtal för att ordna ledigheterna för närståendevårdarna (SeniorKaste). 7

8 Under 2015 fortsätter systematiskt med de förebyggande besöken hos personer som är 80 år. Innehållet i de förebyggande besöken har planerats i samarbete med en geriatriker. Rådgivningsbyrån för seniorer som hälsovårdstjänsterna driver svarar för sin del för hälsoundersökningar av personer över 67 år och 73 år och ser till att klienter som är i behov av tjänster hänvisas till dem. Systemet med egen kontroll och tillsyn av privata tillhandahållare av tjänster i enlighet med Valviras föreskrifter fortsätter. Samarbetet med äldreomsorgsaktörer inom JYTA och staden Jakobstad fortsätter med tanke på utveckling av verksamheten och benchmarking. KOMPETENT PERSONAL OCH FÖRNYELSE Arbetsrotation rekommenderas med tanke på fortbildningen. Chefsutbildning ordnas i personal-, ekonomi-, kvalitets- och utvecklingsarbete. Äldreomsorgen följer hur fortbildningsskyldigheten utövas och om brister påträffas så utreder den orsakerna till dem och vidtar reparerande åtgärder. Att följa utbildningen via HRM är såväl chefens som arbetstagarens skyldighet! Vid rekryteringen beaktar man förutom behörighetsvillkor också kompetens, färdigheter och vilja att lära sig nya saker. Av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs ett yrkesspecifikt och giltigt tillstånd för läkemedelsbehandling och hygienpass. Rekryteringsplanen för ingår i en kompetenskartläggning av landskapet. Bruket av modellen för stöd på ett tidigt stadium fortsätter enligt planen. Ansvarsområdet drar nytta av den sakkunnighet som personalenheten besitter och de kurser som den ordnar för att främja arbetsförmågan och arbetshälsan. De anställda uppmuntras till att använda stödet för frivilliga studier och utvecklingspenningen för att fördjupa de kunskaper som behövs inom. Äldreomsorgspersonalen har i sin helhet i kraft de läkemedelstilstånd som avses i lagen. Utbildningen i läkemedelsbehandling är kontinuerlig. Webbaserad utbildning i läkemedelsbehandling tas i bruk. Utvärdering av teamverksamheten; frågeformulär (Merja Mäkisalo) Kurser för RAI-nyckelpersonerna (finskspråkig och svenskspråkig grupp). En utsedd person från Karleby deltar i THL:s RAI-expertgrupp. VÄLMÅENDE KUNDER OCH KOMMUNINVÅNARE Verksamheten med klient- och anhörigråd fortsätter inom slutenvården och serviceboendet. I april 2015 ordnas ett informationsmöte om för kommuninvånarna. Äldreomsorgen deltar i fortsättningsarbetsgruppen för projektet Kraft till åren. Äldreomsorgen samarbetar med hälsovårdstjänsterna vid planeringen av den hälsofrämjande verksamheten. 8

9 Mål Den vård som var och en äldre klient får bygger på en vård- och rehabiliteringsplan som personalen har gjort upp tillsammans med den äldre klienten och hans eller hennes anhöriga eller närstående. Planen utgår från klientens funktionsförmåga (RAI), behov och resurser. Den vård som en äldre klient är i behov av ordnas så att onödiga flyttningar undviks. Planen för klient- och patientsäkerhet iakttas inom. En aktiv användning av Haipro säkerställs. Användningen ökar säkerheten i vården och reducerar antalet kvalitetsavvikelser. Klientnöjdhetsresponen gås igenom regelbundet (QPRO). Temaveckor kring klientresponsen En serviceproducent besvarar alltid en muntlig och skriftlig anmärkning skriftligt. RFV behandlar endast klagomål. - Verksamhetsställena för profileras så att personalresurserna kan allokeras optimalt. - Information till kommuninvånarna om stödtjänsterna. - Servicesedeln för hemvård omfattar vården och omsorgen. Äldreomsorgen använder såväl den kortvariga som den långvariga servicesedeln för att jämna ut rusningstopparna och för att ge klienterna valmöjligheter. - Vid planeringen och utvärderingen av vården drar man nytta av och vidareutvecklar vården på basis av resultaten från mätinstrumentet RAI. - Inom fortsätter man med det systematiska kvalitetsarbetet. Extern auditering äger rum i maj Strategin ses över och korrigeras kontinuerligt så att verksamheten är i linje med målen. Kvaliteten på utvecklas genom ett samarbete med övriga kommuner, privata serviceproducenter och utbildningsorganisationer. - Verksamheten som bedrivs på servicehandledningscentret för tryggar klientorienterad verksamhet och adekvat nivåstrukturering av vården. - Den servicehandledare som sköter en klients ärenden är ansvarig person för stödtjänsterna. Inom hemvården, serviceboendet och slutenvården har klienterna däremot egna vårdare. - I fråga om personalens yrkeskompetens prioriteras färdigheter i att göra upp en vård- och serviceplan för en äldre person och i att vårda i enlighet med planen i samarbete med den äldre klienten, hans eller hennes anhöriga och de övriga yrkesutbildade personerna inom och hälsovårdstjänsterna. Alla äldre klienter som omfattas av slutenvård eller intensifierat serviceboende har också en skriftlig rehabiliteringsplan som har gjorts upp multiprofessionellt. De vård-, rehabiliterings- och serviceplaner som har gjorts upp utvärderas systematiskt och ses över för att de ska stämma överens med de förändringar som sker i den äldre klientens tillstånd. - Med hjälp av utbildning säkerställs vårdkompetensen och vårdexpertisen. Äldreomsorgen fortsätter att samarbeta med yrkeshögskolan, KPEDU och universitetscentret. - Stödet för närståendevård av äldre personer utvecklas. Samarbetet med föreningen Omaiset ja läheiset ry fortsätter i fråga 9

10 om möjligheterna att utveckla tjänsterna. SeniorKaste deltar i utvecklingsarbetet. - Strukturen för i Kronoby ändras från att ha varit slutenvårdsbetonad till att bli mera serviceboende- och hemvårdsbetonad. Strategiskt mål: Hållbar ekonomi Kritisk framgångsfaktor: 1. Stabil ekonomi Åtgärder inom Mål, åtgärder och projekt Tidsplan och ansvarig instans Utvärdering, indikatorer 1.1 Budgetplaneringen utvecklas: realistiska budgetmål och en öppen och fungerande budgetprocess. Budgeten som upprättas är realistisk och baserar sig på den planerade verksamheten. Årligen, ekonomienheten vid Karleby stad och Kronoby kommun, ledningsgruppen för Delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen, bokslutet Budgeten bör upprättas tidigare så att enheterna har möjligheter att inverka på budgeten när de gör upp verksamhetsplanen. Årligen, ledningen för, Delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen, bokslutet 1.2 Den realistiska budgeten iakttas. Budgetprocessen är öppen och fungerande och för planeringen reserveras tillräckligt med tid. Ekonomin följs i realtid (Agresso), reagerar omedelbart på avvikelser. Årligen, ekonomienheten vid Karleby stad och Kronoby kommun, ledningsgruppen för Månatligen, äldreomsorgsdirektören, Utvärderas av ledningsgruppen Månadsutfallen, delårsrapporterna, ledningen för, verksamhetsberättelsen, bokslutet 10

11 Kritisk framgångsfaktor: 2. Tjänsteproduktiviteten förbättras 2.1 Kärnprocesser namnges och resurser ses över och anvisas på ett systematiskt sätt för att skapa fungerande servicekedjor för klienterna. 2.2 Produktivitetsprogrammet genomförs och följs Arbetsgruppen för kärnprocesserna gör en översyn av processerna. De för primärvården och gemensamma klientprocesserna utvecklas systematiskt, kontaktytor. De åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet genomförs enligt planen. Äldreomsorgsdirektören, ledningsgruppen för, årligen 2015, ledningsgruppen för social- och hälsovården Har definierats i produktivitetsprogrammet Kritisk framgångsfaktor: 3. Fungerande och effektfull ekonomisk styrning och resultatuppföljning 3.1 Ett öppet och godkänt uppföljningsoch responssystem konstrueras för ekonomin och verksamhetsformerna. 3.2 Ekonomiutbildning ordnas för Ett rapporteringssystem för ledningen tas i bruk. Man kommer överens om utbildningsdagarna med ekonomichefen Kritisk framgångsfaktor: 4. Rättidiga investeringar 4.1 Behovet av tjänster bedöms och åtgärder för föregripande serviceplanering vidtas och servicebehovet hos den åldrande befolkningen beaktas. Ålderstrukturen, prevalensen, lagstiftningen, rekommendationerna och anvisningarna beaktas vid den behovsvärdering som görs vid planeringen av verksamhetslokaler och upphandlingen av anordningar. Planen för lokalerna ses över. 2015, ledningen för 2015, äldreomsorgsdirektören ledningen för, Arbetsgruppen för lokalerna, Tekniska servicecentret, ledningsgruppen för social- och hälsovården Processarbetsgruppens promemoria Beskrivna processer Delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen Funktionsdugligheten hos uppföljnings- och responssystemet Hållna kurser, deltagandet för : mål 100 % Budgeten, verksamhetsberättelsen Reviderade planer 11

12 Kritisk framgångsfaktor: 6. Fungerande styrning av de egna sektorerna och affärsverken samt bolagen, samkommunerna och samfunden 6.1 Fungerande verksamhetsstyrning säkerställs inom. Styrsystemet för resultatområdet för utvecklas enligt följande: I verksamhetsplanerna för enheterna slås fast de indikatorer som beskriver verksamheten på enheten. ledningen för Verksamhetsberättelsen, delårsrapporterna Strategiskt mål: Kompetent personal och förnyelse Kritisk framgångsfaktor: 1. Ledar-, chefs- och medarbetarkompetensen utvecklas Åtgärder och projekt inom och social- och hälsovårdsväsendet Enhetens mål, åtgärder och projekt Tidsplan och ansvarig instans Utvärdering, indikatorer 1.1 Ledar-, chefs- och medarbetarkompetensen utvecklas. Chefer deltar i JET-utbildningen (Johtamisen erikoisammattitutkinto). Äldreomsorgen deltar i chefsutbildningen som ordnas i samråd med social- och hälsovårdsväsendet och personalenheten och som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten. Utbildningen länkas till utbildningsplanen. 2015, ledningen för 2015, ledningen för Antalet avlagda JETexamina 100 % Genomgången chefsutbildning Arbetsgemenskapsutbildning ordnas Äldreomsorgen uppmuntrar till och understöder frivilliga studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen (administration). Resultatområdet deltar i av social- och hälsovårdsväsendet och personalenheten ordnad arbetsgemenskapsutbildning. föreståndarna (serviceförmännen) Antalet avlagda examina Antalet ordnade kurser/år, antalet deltagare 12

13 1.3 Introduktionsguider och introduktionsprogram görs upp för sektorerna. Personalguiden ses över i samråd med de övriga sektorerna inom social- och hälsovårdsväsendet. 2015, ledningsgruppen, delges samarbetsgruppen Upprättat dokument Enhetsvisa introduktionsplaner och introduktionskort ses över/görs upp på både finska och svenska på alla enheter., föreståndarna (serviceförmännen) Upprättade dokument Omfattningen av introduktionen av ordinarie anställda och långvariga vikarier/hrm 100 %, antalet Funktionsdugligheten hos introduktionen utvärderas genast och efter ett halvt år. Introduktionsguiden för inom social- och hälsoväsendet ses över., ledningen Funktionsdugligheten följs med hjälp av en enkät som är relaterad till introduktionskortet. Ansvarsområdet drar nytta av resultaten av personalenkäten på arbetsenheterna Det görs upp utvecklingsplaner utifrån resultaten av enkäterna. Styrgruppen (äldreomsorg, hälsovårdstjänster, socialservice) närmaste, ledningen för Reviderat dokument Enkätresultaten Åtgärder som framgår av utvecklingsplanerna vidtas. Utarbetade utvecklingsplaner och utvärdering av genomförandet av dem. 13

14 Kritisk framgångsfaktor: 2. Arbetsengagemang, de anställdas påverkansmöjligheter och en fungerande arbetsgemenskap 2.1 Arbetsrotation och individuell karriärutveckling möjliggörs Anställdas karriärutveckling tas upp som ett tema vid utvecklingssamtalen. Cheferna Vidtagna åtgärder 2.2 Utvecklingssamtal i grupp och individuellt förs på ett omfattande sätt inom sektorerna. Utvecklingssamtal i grupp eller individuellt förs årligen en gång om året. 2.3 Kommunikationen effektiviseras: En kommunikationsplan görs upp för social- och hälsovårdsväsendet och planen genomförs. Tvåspråkigheten beaktas i kommunikationen. Arbetsrotationen rekommenderas inom och i samråd med hälso- och sjukvården. Utvecklingssamtal vartannat år i grupp, vartannat år individuellt. Ledningsgruppen för håller möte en gång i månaden promemoria läggs ut på Tietopakki. Den s.k. miniledningsgruppen för håller möte en gång i veckan enheterna informeras om nödvändiga beslut per e-post. Direktören,, föreståndarna (serviceförmännen), vid behov, 2015, som gör upp planen Genomförd arbetsrotation 2015, Förda utvecklingssamtal ledningsgruppen för Hållna möten Instruktioner översätts till svenska. Äldreomsorgens kommunikationsplan ingår i kommunikationsplanen för social- och hälsovårdsväsendet. Den som har upprättat instruktionen 2015, utvecklingschefen för social- och hälsovården Alla instruktioner är översatta (100 %) Upprättat dokument 14

15 2.7 Sjukfrånvaro följs och modellen för ett tidigt ingripande används på ett omfattande sätt inom sektorerna. - arbetarskyddet följs och åtgärder vidtas för att främja det 2.8 Funktionsdugligheten hos arbetskollektiven och samarbetet mellan enheterna/resultatområdena förbättras. Bruket av modellen för stöd på ett tidigt stadium fortsätter. Arbetarskyddsapplikationen i programmet Haipro och riskbedömningsinstrumentet i systemet Pro24 tas i bruk. Den interna informationsförmedlingen förbättras: e-post används, distributionslistan ses över Tietopakki används regelbundna möten hålls på enheterna. Informationsförmedlingen och samarbetet mellan arbetsenheterna förbättras: Ledningsgruppen för närmaste Arbetarskyddschefen,, föreståndarna (serviceförmännen) närmaste, personalen Antalet förda samtal Ibruktagandet av systemet Utvecklingssamtal, resultaten från personalenkäten För de möten som hålls upprättas ärendelistor och promemorior som läggs ut på Tietopakki. Kritisk framgångsfaktor: 3. Attraktiv arbetsgivarimage 3.1 Rekryteringen Rekryteringsplanen för ses över i effektiviseras: samband med utredningen av kompetensbehovet. - En rekryteringsplan görs upp som ett led i personalplanen. 3.2 Verksamhet i enlighet med kvalitetssystemet. Kvalitetsarbetet fortsätter: självutvärderingar görs planenligt interna auditeringar görs planenligt ledningssynerna fortsätter extern auditering 6/ , ledningen för Tanja Witick, ledningen, Besättningsgraden för tjänster/befattningar, tillgången till vikarier, utredningen av kompetensbehov ses över årligen Verksamhet enligt årsklockan för kvalitetsarbetet 15

16 Kritisk framgångsfaktor: 4. Förutseende och effektfull personalplanering samt upprätthållande och utveckling av kompetensen 4.1 Personalplaneringen, personaluppföljningen och rapporteringen utvecklas: - En personal-, rekryteringsoch utbildningsplan för social- och hälsovårdsväsendet görs upp i enlighet med stadens personalstrategi. Ansvarsområdet gör upp en utbildningsplan som ombesörjer målen för verksamheten och fortsätter med att göra upp enhetsvisa utbildningsplaner årligen. HRM används aktivt och rapporterna följs. Utbildningsresponsen används på ett övergripande 2015, ledningsgruppen för 2015, Utbildningsplanen Genomgångna kurser, rapporterna Systemets - Systemet HRM används på ett övergripande sätt. sätt. funktionsduglighet 4.2 Kompletterande utbildning ordnas för personalen enligt rekommendationerna. Tillräckliga anslag för utbildning för att uppfylla skyldigheten avseende kompletterande utbildning. Säkerhetskort för social- och hälsovårdsområdet. Årligen, ledningen för, Servicechef Pasi Paasila Budgetanslagen för utbildning Genomgångna kurser En utbildningsplan görs upp för återupplivningskurser. Cheferna Genomgångna kurser Beredskapskurs för de som är teamansvariga hålls, tre grupper. Äldreomsorgen deltar i de självförsvarskurser som personalenheten ordnar. Utbildningar ordnas utifrån de behov/kompetensbrister som kommit fram via kompetenskartläggningar och utvecklingssamtal. Cheferna, föreståndarna (serviceförmännen) Föreståndarna (serviceförmännen) Genomgångna kurser Genomgångna kurser Utförda kartläggningar 16

17 Blanketterna för kompetenskartläggningen omarbetas genom ett lärdomsprov för JET-examen. Kompletterande utbildning i läkemedelsbehandling ordnas systematiskt, var och en arbetstagare har ett giltigt läkemedelstillstånd som motsvarar yrket. Alla slutför Duodecims e-kurser: Läkemedelsbehandling inom äldrevården och Sårvårdens ABC. När en arbetstagare har slutfört en kurs så ska han eller hon skriva ut ett intyg och lämna det till sin chef för HRM-registrering. Det ordnas utbildning om kvalitetssystem för personalen,. Alla chefer genomgår utbildningen för interna auditerare. Andelen videokonferenskurser och webbutbildning ökar. Ansvarsområdet deltar i de kurser som hälsocentralen ordnar. Läroavtalsutbildning för närvårdare ordnas i samråd med Läroavtalscentret KPEDU. Utbildning enligt utbildningsplanen 2015 Cheferna, föreståndarna (serviceförmännen) Tanja Linnarinne/Pasi Paasila Pågår kontinuerligt,, föreståndarna (serviceförmännen) Cheferna, föreståndarna (serviceförmännen) Tanja Witick Tanja Witick Färdigställda blanketter Genomgångna kurser, gällande tillstånd Genomgångna kurser Genomgångna kurser Genomgångna kurser Genomgångna kurser Avlagda examina Genomgångna kurser RAI-experterna roll stärks., föreståndarna (serviceförmännen) Rapporter om RAIbedömningar 17

18 Cheferna Cheferna, föreståndarna (serviceförmännen) 4.3 Stöd ges för frivillig utbildning. Vikt läggs vid utbildningar som leder till högre yrkeshögskoleexamen och som stödjer den uppgift som har. ledningen för Genomgångna kurser På Duodecims webbsidor (oppiportti) kan varje arbetstagare skapa egna inloggningskoder med hjälp av vilka det går att läsa läroböcker i t.ex. geriatri, rehabilitering, smärta och nutrition. Alla arbetstagare 4.4 Befattningsbeskrivningarna ajourförs. Befattningsbeskrivningarna preciseras. Befattningsbeskrivningarna ses över när uppgifterna ändras och vid behov. Ajourförda befattningsbeskrivningar 18

19 Strategiskt mål: Fungerande sätt att anordna tjänster på Kritisk framgångsfaktor: 1. En trovärdig kärnkommun som anordnare av tjänster och strategisk beslutsfattare 1.3 Behovscentreringens och de ekonomiska resursernas inverkan på kvantiteten och kvaliteten beaktas vid det strategiska beslutsfattandet. Klienterna på institutionerna och inom serviceboendet hänvisas via SASarbetsgruppen och besluten grundar sig på en bedömning av funktionsförmågan (RAI) och beslut fattade av en multiprofessionell arbetsgrupp. ledningen för, Andelen personer över 75 år vilka bor hemma ökar till 91,5 % under Äldreomsorgslagen verkställs - tjänsterna inriktas/en modell utarbetas i samarbete med i Jakobstad Ledningen för Ledningen, Antalet personer som bor hemma % Uppföljning av verkställigheten av lagen, resultat från THL:s enkät Kvalitetsrekommendationen som gäller tjänster för äldre (2013) styr planeringen av verksamheten så att den stämmer överens med de rikstäckande målen. Kritisk framgångsfaktor: 2. Fungerande organisations- och ledningsstruktur 2.1. Organisationsstrukturen preciseras: en rehabiliteringsenhet inrättas genom en omorganisering av de nuvarande resurserna Egenkontroll På de egna enheterna och på de enheter där staden upphandlar tjänster utförs tillsyn i enlighet med Valviras plan för egenkontroll. Servicedirektören Servicedirektören, service Cheferna, servicedirektören Cheferna för enheterna Uppföljning av verkställigheten av kvalitetsrekommendationen, delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen Slutförs 2015 Alla enheter som producerar tjänster ska ha en plan för egenkontroll, antalet tillsynsbesök 19

20 Kritisk framgångsfaktor: 3. Tjänsteproduktiviteten förbättras 3.1 Kärnprocesser namnges Kärnprocesserna inom social- och och resurser granskas och hälsovården och processinnehavarna har inriktas systematiskt i syfte namngetts. Arbetsgruppen för att åstadkomma fungerande kärnprocesserna (Sylvin polku) håller klient- och servicekedjor. möte en gång om året för att utvärdera processens smidighet och eventuella förändringar på kontaktytorna och inom processen. 3.2 Processer ses över De s.k. QPR-modellerarna deltar i arbetsgruppens möten Teknologin utnyttjas (t.ex. elektroniska blanketter och dokumentation, elektroniska lås, elektroniska dokument och blanketter, rekryteringsprogram) Möjligheten att samordna informationssystemen RAI och Effica utreds och samordningen realiseras därefter. Införandet av minimobiler utreds inom stödtjänsterna. Ledningen för, nyckelprocessinnehavarna, ledningen för Servicedirektören, 2015 Effica-huvudanvändarna Arbetsgruppens promemorior, processen utlagd på Tietopakki och webbsidorna Ibruktagandet av systemet Ibruktagandet av systemet Optimeringen av hemvården och det Chefen, 2015 mobila arbetet utvecklas. Kritisk framgångsfaktor: Val av rätta produktionssätt vid anordnandet av tjänsterna samt smidiga servicekedjor och effektiva arbetsmetoder 4.1 Rollerna för den egna Äldreomsorgen tillämpar samma kriterier Ledningen för Inriktningen av tjänsterna verksamheten och de köpta på de tjänster som klienter hänvisas till tjänsterna klarläggs i som på den egna verksamheten. kärnprocesserna. Köpta tjänster utnyttjas vid regleringen av rusningstopparna och funktionsdugligheten hos vårdkedjorna. 20

21 Strategiskt mål: Välmående kunder och kommuninvånare Kritisk framgångsfaktor: 1. Bredbasig välfärdspolitik och utveckling av tjänster som främjar välbefinnandet 1.1 En helhetsinriktad plan för Äldreomsorgen deltar i hälsa och välfärd görs upp och fortsättningsarbetsgruppen för genomförs tväradministrativt i projektet Kraft till åren. Karleby och Kronoby samt följs och utvärderas. 1.2 De sociala och hälsorelaterade konsekvenser som livsmiljön i Karleby och Kronoby har under hela levnadsloppet beaktas i hög grad i allt beslutsfattande. 1.3 Verksamhet som beaktar hälsan och välbefinnandet under de olika faserna i levnadsloppet och förebyggande verksamhet lyfts fram som ett centralt mål i strategierna för de olika resultatområdena/kärnprocesserna inom social- och hälsovårdsväsendet. Personalen utbildas för att den ska kunna ta i bruk näringsrekommendationerna för äldre. Rekommendationerna för god medicinsk vård av patienter som lider av demenssjukdomar iakttas på ett övergripande sätt inom 2015, Delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen 2014, föreståndarna (serviceförmännen) Service Delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen Delårsrapporterna, verksamhetsberättelsen Planen för klient- och patientsäkerheten ses över. Verksamhetsmodellen IKINÄ införs; målet är att öka den fysiska boendesäkerheten. God nutrition 2015, arbetsgruppen, servicechef Pasi Paasila Cheferna Hela personalen Reviderat dokument Fall, olycksfall som har föranlett en höftledsoperation Resultat av RAI:s MNAindikator 21

22 Kritisk framgångsfaktor: 2. Tidigt ingripande och förebyggande av social utslagning tillsammans med intressenter som främjar välbefinnandet 2.1 Vikt läggs framför allt vid att ge stöd på ett tidigt stadium i de olika kärnprocesserna På organisationsnivå följs utvecklingen av kvaliteten på vården. I kärnprocessen för främjande av äldres välbefinnande och funktionsförmåga (Sylvin polku) preciseras processen för tidigt stöd och dess interna arbetsfördelning. Målet är att klienterna är smärtfria klienternas nutritionstillstånd är normalt klienternas medicinering är ändamålsenlig fall förebyggs vårdarna förstår klientens rehabiliteringsmöjligheter vårdarbete som främjar rehabilitering utförs 2015, arbetsgruppen för kärnprocessen Cheferna, föreståndarna (serviceförmännen) Verksamhetsberättelsen Mål för smärta 0-1, mål för BMI över 23, antalet läkemedel, fall (CAPS 11 och HaiPro), Rehabot, N-Rehab 2.2 Det ömsesidiga stödet som ges av klientgrupper och personer i samma situation möjliggörs i samråd med tredje sektorn. Tervakartano används som ett aktivt verksamhetscenter inom öppenvården. Äldreomsorgsdirektören deltar i de möten som äldrerådet och krigsveteranföreningen håller. Hanna Saarinen Maija Juola Verksamhetsberättelsen, delårsrapporterna Arrangerade tillställningar 2.3 Ett säkerhetspolitiskt program görs upp i landskapet och bearbetas för förhållandena i Karleby och Kronoby Ansvarsområdet deltar i arbetet med att göra upp det säkerhetspolitiska programmet i fråga om. 2015, ledningen, riskhanteringsarbetsgruppen Utarbetat program, verksamhetsberättelsen 22

23 Kritisk framgångsfaktor: 3. Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare 3.1 Vård- och serviceplaner görs Cheferna auditerar antalet vårdupp i samråd med och serviceplaner som har gjorts klienterna/patienterna. upp och kvaliteten på dem på de 3.2 Fungerande klientkontakter och interaktiv kommunikation: - Klientresponsen behandlas. - Systematiska och regelbundet återkommande klientnöjdhetsenkäter utförs. 3.3 Kommuninvånarnas möjligheter att delta i vården/servicen förbättras genom att öka möjligheten till elektronisk kommunikation. egna enheterna en gång om året. Klientnöjdhetsenkäter har tagits i bruk Äldreomsorgen deltar i arbetsgruppen för elektroniska tjänster. Senast 10/2015, Tanja Witick 2015, arbetsgruppen för elektroniska tjänster. Utförda auditeringar Respons, rapporter (temaveckor 12-13) Utnyttjandet av systemet Kritisk framgångsfaktor: 5. En hållbar kommunstruktur och ett levande stadscentrum samt tidsenlig planläggning 5.1 Behövlig närservice tillhandahålls kommuninvånarna i olika delar av kommunen med hänsyn till servicebehovet och resurserna. Ledningen för Verksamhetsberättelsen Det skapas en optimal servicestruktur (kvalitet, ekonomi, personal, placering av klienterna utifrån behov och kriterier). Äldre personer får de tjänster som de behöver på basis av en bedömning av funktionsförmågan och behovet av service i enlighet med en individuell vård- och serviceplan. 23

24 Strategiskt mål: Livskraftig och lärande stadsregion Kritisk framgångsfaktor: 10. Ställningen bland stadsregionerna stärks och samverkan med statsförvaltningen utvecklas 9.1 och 10.1 Samarbetsmöjligheter med Jakobstad och området JYTA kartläggs i fråga om tjänster inom social- och hälsovårdsväsendet. Samarbetet för att utveckla verksamheten fortsätter med företrädare för i Jyta och Jakobstad. 2014, ledningen verksamhetsberättelsen Samarbete med läroanstalterna. Projektet Vastuuta ottamalla opit fortsätter. Målet är att projektets verksamhetsmodell implementeras på aktivitetscentret Leporannan toimintakeskus. Praktikplatser erbjuds studerande. Paasila, Kallinen och Lappi Genomfört projekt Ämnen för lärdomsprov bjuds ut. Ämnesbank. Hanna Saarinen Avlagda lärdomsprov Kritisk framgångsfaktor: 13. Staden främjar kulturell mångfald och drar nytta av den 13.1 Äldreomsorgen beaktar den kulturella mångfalden i fråga om Tolktjänster brukas vid behov. servicesystemet, klientkommunikationen, Ansvarsområdet samarbetar med läroanstalterna. personalutbildningen och rekryteringen. Verksamhetsberättelsen 24