Minnesanteckningar regionalt höstmöte om vattenarbetet, Överkalix kommun

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Minnesanteckningar regionalt höstmöte om vattenarbetet, Överkalix kommun Överkalix, Kalix och Gällivare kommuner Deltagare: Lars-Erik Holmberg kontaktperson VRO 3 Tommy Nilsson fiskerikonsulent, Gällivare, VRO3 och 4 Roland Axelsson kommunstyrelsen, Gällivare Sandra Lindgren miljöinspektör, Gällivare Birgitta Persson kommunalråd Överkalix Dan Eriksson Tekniska kontoret, Överkalix Gunnar Nilsson Överkalix, VRO 3, politisk kontaktperson Sofia Hylbäck Överkalix Christina Hjelm Överkalix, VRO 2 Inger Kreukula Plan- och bostadsenheten, länsstyrelsen Malin Naess Miljöskyddsenheten, länsstyrelsen Ulf Bergelin Miljöanalysenheten, länsstyrelsen Vattenmyndigheten, länsstyrelsen: Bo Sundström, Malin Kronholm, Lisa Lundstedt, Sara Frödin-Nyman, Ingemar Perä, Maria Renberg, Peter Wihlborg, Maria Öquist Anteckare: Malin Kronholm, Peter Wihlborg, Sara Frödin-Nyman Dagordning: Introduktion/samverkan och dialog hur fungerar det? (Bo S) Vattenförvaltning/planering i Sverige (Bo Sundström) Vattenkvaliteten i Kalixälvens avrinningsområde (Lisa Lundstedt) Miljökvalitetsnormer för vatten i fysisk planering (Inger Krekula) Dricksvattenskydd och VA-frågor (Malin Naess och Maria Öquist) Hur har åtgärdsarbetet gått? (Maria Renberg) Åtgärdsarbetet framöver (Ingemar Perä) Vattenrådet Kalix- och Töreälvar (Lars-Erik Holmberg) LUNCH Gruppdiskussioner Sammanfattning av diskussioner Presentationer under förmiddagen För innehåll i presentationer, se separata presentationer på vattenmyndigheternas hemsida. Frågor/kommentarer som spontant kom upp: POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (6) Varför är inte laboratoriernas kriterier för drickvatten/grundvatten kopplade till Vattenmyndighetens kriterier och bedömningar av grundvatten? Kan kontroll av dricksvattens tjänlighet på ett bättre sätt kopplas ihop med statusbedömningen enligt vattenförvaltningen? Bakteriella gränsvärden för dricksvatten (grundvatten/ytvattentäkt) finns inte med. Det finns diskussioner kring detta men har inte verkställts än. Koppling kemisk status kontra bakteriell status? Gyljen, länsstyrelsen måste samverka med kommunen och i fält ge råd om vilka åtgärder som kan tänkas vara bäst (Ingemars pres.) Projekt Surenaka (flottledsåterställning), 5 milj. Endast positiva erfarenheter för kommunen (Ö-kalix) som var huvudman för projektet. Kommunen kan gå i god och betala för åtgärder innan EU-bidrag kommit fram, lättare att få EU-bidrag. (Birgitta Persson) Viktigt ha med sig kommunerna i denna typ av projekt (Ingemar Perä). Restaureringsprojekt i vattendrag har tidigare hamnat på lst som anmälningsärenden för vattenverksamhet Frågan kom upp om man strävar mot att söka tillstånd eller göra anmälan till lst framöver? Svar: Är nu i en gråzon vad gäller tillsåndsbiten map dessa projekt, kommer troligen att bli mer tillståndsärendn framöver. Blir en mer rättsäker process och man slipper andra problem framöver, särskilt när projekten omfattar många parter. T.ex. Gällivare kommun har en tillståndsansökan inne angående flottledsrestaurering i Vassara älv. De har valt att söka tillstånd eftersom det är så många intressenter och markägare. Att ha kunskap inom kommunen påverkar direkt vilka prioriteringar/åtgärder som sedan utförs att Gällivare har en fiskerikonsulent ger stort genomslag och påverkar åtgärdsarbetet stort. Om Lars-Erik Holmberg fick önska skulle alla kommuner ha en fiskerikonsulent. Vanligaste frågorna som ställs till vattenrådet (Lars-Erik Holmberg): o hur ska alla gamla dammar och sänkta sjöar hanteras? o Går fisken att äta? o Vad gör kommunerna åt alla gamla enskilda avlopp o Är det utsläpp från LKAB och Aitik? (apropå fiskenedgångar m.m.) o Finns det pengar till åtgärder? o Gör ni någon nytta? Kommunen behöver hjälp av lst vid t.ex. tillståndsprövningar (ex. torvtäkt Sansjärv) för att få stöd vid dialog med verks.utövaren, vars syn på hur de hanterar verksamheten och uppfyller MKN kan strida mot boendes och andras syn. Vem har rätt och hur bör/kan kommunen agera? (Birgitta Persson) Ö-kalix kommun. Har ingen vattengrupp eller liknande i kommunen, men kommer nu att se över översiktsplanen och vattenfrågorna kommer då att lyftas. Tror att det kommer att bli bättre. Viktigt att ta sig en riktig funderare om organisationsformen, så det inte börjar spreta åt alla håll. Förslag kom upp om stående inbjudan till vattenpolitikerna att delta i distriktets referensgrupp

3 3 (6) Gruppdiskussioner under eftermiddagen Åtgärder och finansiering Kristina, Sofia, Sandra L. Maria Ö, Peter W, Ingemar Perä, Ulf (tidvis) Stor hjälp av vattenråden, speciellt för prioritering och hjälp vid val av rätt åtgärd till metod och omfattning. Medborgarförslag verkar vara en bra metod att få med den politiska nivån, får direkt access för opinionsbildning. Hur styra om från akuta åtgärder mot långsiktlig planering? Pengar att spara på lång sikt. Prioriterat få med vattenfrågor i Översiktsplan. Hur kommer man igång? Vattenråd, kommuner och LST - samråda om lämpliga projekt och vilken finansiering som kan sökas till detta projekt. Vad kan Lst göra för att underlätta? o Hjälp vid uppstart. o Bolla frågor vid samråd o Goda exempel från andra ställen, ex Skellefteå, även organisatoriskt. EU projekt: Älvsbyn och Vindeln. o LST - Hjälp med praktisk ansökan, gå ihop flera kommuner, samordna inom VRO. Men kommunerna måste ställa upp som huvudmän, vana att hantera EU medel, har ekonomisystem. o Lst som spindeln i nätet, ha koll på finansieringskällor och föreslå finansieringsvägar vid specifika projekt och problemområden. Fortsatt vattenförvaltning Bo Sundström, Malin Kronholm, Lisa Lundstedt, Maria Renberg, Lars-Erik Holmberg, Roland Axelsson Ansatsen kring 2006 var bra, men Vattenmyndigheterna tog för givet att kommunerna var med på tåget. Har inte haft mandat som kontaktpolitiker att jobba med dessa frågor och t.ex. åka på olika på konferenser et.c. Kommunförbundet bör ställa frågan till kommunstyrelsen om att formellt utse vattenpolitiker. En fråga är också hur kommunerna kan budgetera för detta. Slutsats: Bo S. skickar påminnelse till kommunförbundet om att utse vattenpolitiker med tillägg om slutdatum. Finns samordningsvinster att samarbeta om vattenfrågor t.ex. nyttja varandras kompetens i form av fiskerikonsulenter. Behövs vattengrupp på kommunerna, måste även även få med berörda tjänstemän/politiker som inte varit med från början eller inte brinner för vattenfrågor. Grundproblemet i många kommuner är att vattenfrågan inte får genomslag i arbetet, man ser inte nyttan. Hur komma tillrätta med detta är en av de stora utmaningarna framöver. Behövs mandat genom direktiv uppifrån för att arbeta med vattenfrågor. Behövs även utbildningsinsatser för att öka förståelse och kunskap. Kommunerna behöver hjälp med prioriteringar, vad ska man konkret jobba med?

4 4 (6) Förslag från Bo S. att ordna vattenpolitikermöte i samband med vattenrådsdagar kan vara bra. Kommunerna ställer snabbt frågan var finns pengar för att arbeta med dessa frågor? Behövs nån grundplåt. Enligt VM (och regeringen?) är det snarare ett ändrat arbetssätt som måste till, ökade resurser löser inte problemet. Dessutom finns mycket projektmedel att söka när det gäller faktiska projekt och åtgärder. Kommunerna kan däremot behöva hjälp för uppstart och ansökan om projektmedel. Att ta hänsyn till vatten i t.ex. översiktsplan bör vara lika naturligt som att man tar hänsyn till påverkan på mark och andra intressen. Många kommuner anlitar konsulter för att göra t.ex. översiktsplaner. Ibland kan kompetensen finnas på kommunen men det är bekvämare att anlita konsult, då har kommunen inte lika stort ansvar för slutprodukten? Detta kan vara ett problem för att få till bra översiktsplaner med hänsyn till vattenområden. Vi diskuterade konkreta exempel på projekt där samverkan om vattenfrågor fungerar. Samverkan Kalix älv och Lule/Råne älvs ekon. förening fungerar bra och kommunen stödjer detta arbete och då har det inte varit några större problem att även skjuta till resurser. Man ser nyttan av arbetet. Förslag till pilotprojekt (Roland Axelsson): Översiktsplan i Gällivare kommun, uppstart Kommunen håller nu på att bygga upp planeringsavd., har inte funnits sen 80-talet. P.g.a stadsflytten då ca 4000 personer ska få nya bostadsområden är detta ett unikt läge då det är oerhört viktigt att få med hänsyn till vattenområden från början. Ett pilotprojektet skulle kunna drivas genom samverkan inom Lapplands kommunalförbund (Pajala, Kiruna, Jokkmokk, Gällivare) Viktigt att hitta lämpliga personer som vattenpolitiker, personer som förmår skapa engagemang i kommunen kring vattenfrågorna. Detta är svårt att styra för VM, men viktigt formulera tydliga mål, syfte och vinster med detta arbete. En drivkraft för samverkan bör vara att se vattenresursen som en helhet och gemensam från källa till hav. Skellefteå kommun är ett bra exempel på en engagerad kommun, hur gör man där? Kan dels bero på goda resurser i kommunen. Kommunförbundet bör kunna vara pådrivande för få upp vattenfrågor på agendan. Kommunalråden utgör styrelsen, där kan beslut tas t.ex. om vattenhänsyn SKA in i resp. kommuns översiktsplan. Kommunalråden behöver få en checklista hem till sin kommun, vad ska göras? Behöver styras upp så att frågorna hamnar rätt, förhoppningsvis är detta arbete på gång nu att skapa bättre politisk styrning m.a.p vattenfrågor (m.h.a vattenpolitiker m.m) Förslag om att kommunförbundet har person Norrbottens vattenkonsult/rådgivare kan inte hitta en person som kan allt, faller tillbaka till lst samlade kompetens? Goda exempel, t.ex. Skellefteå kommun, Skråmträsket. Torvtäkter Diskussionen rörde till en början det specifika fallet kring torvtäkten Anttjärnsmyran. Sedimenteringsdammarna har inte fungerat som de ska och markägare i området anser att det bolag som nu driver torvtäkten går ned för djupt i sedimenten, ända ned i isälvsleran. Villkoret i befintlig dom säger också att området ska återbeskogas efter täkten lagts ned men detta ifrågasätter markägare om det är möjligt. Det ska finnas ett

5 5 (6) kontrollprogram och ett finskt bolag sköter provtagningen men frågan är om det är korrekt upplagt. Från detta specifika fall kan man dra flera slutsatser om vad som kan bli bättre gällande myndigheternas hantering av verksamheten torvtäkter : Länsstyrelsen måste bli bättre på att utöva tillsyn! Tillämpa sanktionsavgifter Det måste vara klart vilken myndighet allmänheten ska vända sig till. Vem gör vad? Tidigare har kommunen och länsstyrelsen hänvisat till varandra. Det ska klart framgå att det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen måste ställa höga krav vid prövning. Miljöbalken torde stå över Torvlagen även om den är en exploateringslag, så man borde vara noga med att ställa krav på verksamheten och kontrollprogram som går att följa upp. Det måste klargöras vad som gäller angående MKN och koppla täktens påverkan till sjöar och vattendrag i avrinningsområdet. Man borde kunna samverkan mellan kommun och länsstyrelse avseende tillsynsbesök. Mer resurser till tillsyn så att den blir värd namnet! Generella synpunkter apropå de frågeställningar som fanns att diskutera: 1. Vad behövs i det kommunala arbetet? Mer resurser behövs till prövning och tillsyn. Svensk lagstiftning gäller och går att tillämpa mer till punkt och pricka Svårt att få gehör för vattenfrågor i kommunstyrelsen och fullmäktige. Måste till bättre samarbete mellan förvaltningar såsom miljö- och samhällsplanering. 2. Vad ska kommunerna göra? 3. Vad kan kommunerna göra tillsammans? 4. Vad kan länsstyrelsen bidra med? o Information och upplysning är vägen att gå för att få med sig politiker och tjänstemän. o Det är bra med en konkret åtgärdslista i Åtgärdsprogrammet, då förstår man vad som behöver göras. o Bra kommunikation med Vattenråden är viktig så att de känner sig delaktiga och får chans att påverka. Summering gruppdiskussioner Åtgärdsgruppen - Finansiering av åtgärder Vattenrådens roll viktig Medborgarförslag? Når den politiska nivån direkt Prioriterat få in vattenfrågor i ÖP:n. Hur kommer man igång med projekten? VRO ihop med kommun och lst kan samråda om lämpliga projekt, lsts roll att föreslå lämpliga projekt samt kan ha finansieringsguide och behjälplig vid uppstart, visa på goda exempel, praktisk hjälp vid ansökan. Kommunerna viktiga som huvudman för ansökan och projekt. Pilotkommun? Finns någon kommun som är villig att kliva fram som pilotkommun i nåt projekt? Vore bra att få fram goda exempel.

6 6 (6) Fortsatt vattenförvaltning Vattenpolitiker viktigt, behöver konkretisera mål, syfte, vad ska göras? Lst behöver serva med utbildning efter att gruppen konstituerat sig. Ev. kan utbildning ordnas i samband med vattenrådsmöte. Bosse påminner komm.förb. handläggare att skicka ut påminnelse om vattenpolitiker, sista datum? Birgitta pratar med kommunförbundets handläggare. Utmaning få upp vattenfrågor på den politiska agendan och att få genomslag i arbetet ute i kommunerna. Kommunförbundet avgörande som drivkraft. Förslag till pilotprojekt, ÖP i Gällivare kommun eller övergripande Gruvnäring och vatten i Översiktsplan. Torvtäkter och krav på åtgärder Exempel Anttjärnsmyran. Fråga om den gamla koncessionslagen ställer problem för tillsyn av torvtäkter, lst tar hem frågan vad gäller? Är kommunen eller lst ansvarig? Frågan måste komma upp på dagordningen. Ofta problem med sedimenteringsdammar. Kan man koppla överskridande av MKN till torvtäktverksamhet? Inte samma krav på reckontroll vid torvtäkt som vid gruvor? Finns krav, men kanske inte görs så bra. Studiebesök kan ordnas av Ö-kalix kommun, länsstyrelsen tar hem frågan. Återkoppla från Vattenmyndigheten/länsstyrelsen till Vattenråden om torvtäktsfrågan. Kan informera och upplysa gång på gång ute i kommunerna, bra med praktiska exempel i fält. Övergripande - Vad behövs i det kommunala vattenarbetet, vem gör vad? o Resurserna för tillsyn är väldigt små både på lst och kommuner, kan VM hjälpa till där på nåt sätt? o Måste se till den lag som finns, där finns verktyg men ofta problem med kunskap och resurser. Hjälpa handläggarna. o Sverige har inte tagit till sig vattenarbetet, kommunerna har inte tagit upp vattenfrågorna på dagordningen. o Oklart vad vattenpolitikerna ska göra bra initiativ, behöver utbildning vad handlar det om att vara vattenpolitiker, gärna följa med ut i fält för att få praktisk erfarenhet. o Vattenråden kan vara remissinstans, upp till länsstyrelsens kontaktperson att se till att remisser når ut till Vattenråden. o Regering och riksdag kanske inte tog på allvar vad bildande av VM innebar, tillsköt inte tillräckligt med resurser. Svar (Bo): ständig kamp om pengarna kommunerna satte sig på tvären, jobbar inte med detta om de inte får pengar. Tog lång tid innan delegationerna fick kommunal representation. Vatten ska arbetas med på samma sätt som mark, kommer inte att tillsättas några extra pengar för det. Arbetet behöver breddas. Ger däremot mer pengar till åtgärdsprojekt etc. Idén om att få medel för Vatteninvesteringsprojekt (VIP) har dock inte fått gehör.