Arbetet går vidare 6 månader till samråd

Transkript

1 Vattenrådsdagarna 2014 Arbetet går vidare 6 månader till samråd Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten i Bottenviken

2 Vi jobbar vidare: Bedömning av status och påverkan KMV och ekologisk potential Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogrammet Konsekvenser och kostnader för åtgärder Förbättra tillgängligheten till våra resultat VISS Information på vattenråds-/åtgärdsområden Synka oss med Norge och Finland Samverka på alla nivåer i Sverige FP ÅP VISS EU KMV MKN Just nu har vi en pytteliten andningspaus. Ett första utkast på samrådsrapporterna har skickats till vattendelegationen

3 Nya och gamla namn Vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Norrbotten: Lisa Lundstedt Malin Kronholm Malin Naess Maria Renberg Ingemar Perä Jenny Vennberg Peter Wihlborg Camilla Vesterlund (barnledig) Sara Chlot Petter Esberg Camilla Öhman (2 juni) Beredningssekretariat Länsstyrelsen i Norrbotten: Sara Elfvendahl Annika Gammeltoft (barnledig) Henrik Larsson Patrik Olofsson (tjänstledig) Emma Palmgren Emelie Hedin Fredrik Nordblad Beredningssekretariat Länsstyrelsen i Västerbotten: Gunilla Forsgren Johansson Lars Björkelid Hans-Erik Johansson Mats Johansson Susanne Liinanki Anneli Sedin Christina Strömberg

4 Övervakning VISS MKN Samverkan Några nedslag i nuläget: Statusbedömningar Miljökvalitetsnormer Kraftigt modifierade vatten Åtgärdsprogam FP ÅP

5 Ekologisk status 2009 Ekologisk status 2014 Ett gulare Sverige och blåare fjällvärld Skillnaden beror i första hand på mer mätdata och nya bedömningsgrunder främst map hydromorfologi. Vi tror dock att detta är en mer sann bild av statusen Fjällvattnen har inte korrigerats map nedströms vandringshinder än. Från VISS 14 januari 2014

6 Procentuell fördelning Prel ekologisk status hela Sverige Halverat antal vatten med otillräcklig eller dålig status!!! Hög God Måttlig Otillräcklig Otillfredsställande Dålig 2,5 gånger så många vatten med hög status!!!

7 Procentuell fördelning Prel ekologisk status hela Sverige Hög God Måttlig Otillräcklig Otillfredsställande Dålig

8 Hur ser det ut i Bottenviken - ekologisk status (prel) 50% 40% 30% 20% Ändring på gång Vattendrag Sjöar Kust Vattendrag Vattendrag 10% 0% Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

9 Procentuell fördelning Nyhet: Tillförlitlighetsklassning A - Mycket bra B - God C - Medel D - Låg 10 0 Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Den parameter som avgör ekologiska statusen styr tillförlitlighet Situationen återspeglar det faktum att i norr finns mycket vatten och lite miljöövervakning

10 Miljökvalitetsnormer och undantag Miljökvalitetsnormen visar vilken status ett vatten ska ha och när det ska uppnås. Normen är inte uppfylld bara för att åtgärderna är klara. Vattnet ska ha hunnit återhämtat sig också. Start Status idag < God Mål Miljökvalitetsnorm God status Åtgärd 1 Åtgärd 2 Åtgärd 3 Återhämtning

11 Miljökvalitetsnormen baseras på nuvarande status Status idag Miljökvalitetsnorm Hög status Hög status 2015 God status God status 2015 < God status God status senare < God status I brist på vägledning från HaV har vi tagit fram en hjälpreda som stöd i beredningssekretariatens arbete. Det kommer bli tydligare i VISS vad som gäller med mer genomarbetad motivering bl a. HaV är på gång att ta fram en vägledning.

12 God status 2015 eller undantag? Grundprincip målet är god (eller hög) status 2015 Bedömning av när det är möjligt att nå god status tidsfrist Bedömning av om det är möjligt att nå god status mindre strängt krav Tidsfrist tekniska skäl ekonomiskt orimligt naturliga förhållanden omöjliggör tillräckligt snabb förbättring Mindre strängt krav tekniskt omöjligt ekonomiskt orimligt

13 De nya statusbedömningarna har resulterat i fler vatten med < god status fler undantag (?) Ca 2500 vattenförekomster har sämre än god status i Bottenviken. Åtgärdbarheten avgör vilken norm vi ska sätta. Hur sätta norm? Ska miljökvalitetsnormen var anpassad till nuvarande svenska miljöarbete eller ska den fungera som en katalysator? Hur ska vi förhålla oss till nuvarande åtgärdstakt - ska vi skjuta fram målåret var sjätte år? Ska normerna innehålla en prioritering av vilka vatten som är viktigast att fixa, eller ej? Kvicksilver och dioxin inget vatten når ner till uppsatt gränsvärde m m 0% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Prel tidsfrist 2014 jmf 2009 Vattendrag Sjöar Kustvatten

14 Vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram Åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

15 Åtgärdsprogrammets syfte och mål Åtgärdsprogrammets syfte är att tillse att miljökvalitetsnormen ska kunna följas i varje vattenförekomst. Åtgärdsprogrammets mål är att : visa på vad som behöver uppnås - förbättringsbehov beskriva hur detta kan ske - åtgärdsbehov definiera vem som är ansvarig för att miljökvalitetsnormen skall följas Åtgärdsprogrammet ska konsekvensanalyseras med avseende på kostnad och nytta

16 Åtgärdsprogamet riktar sig till myndigheter och kommuner Synk med Havsmiljödirektivet och Översvämningsdirektivet Tas fram i dialog

17 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram kan bara riktas till myndigheter och kommuner. Vattenmyndigheterna får inte ha åtgärder som riktas till enskilda företag eller personer. Hur kan man då kunna förbättra statusen i våra vatten? Hur får man då till minskade utsläpp eller förbättrad vandring för fisk i vattendrag (eller glada musslor)? Jo, genom den svenska modellen..

18 Vattenmyndigheten Verksamhetsutövare Myndighet Vattenförekomst

19 Vem ska betala för åtgärderna? Grundläggande princip: PPP förorenaren (polluter) ska finansiera de miljökostnader som uppstår som en följd av dess verksamhet, d v s full kostnadstäckning UPP användaren (user) finansierar de miljökostnader som uppstår Sverige har inte följt detta fullt ut räknar bara med VA-kostnader I de fall då ingen förorenare går att finansiera/ingen juridisk person går att koppla till miljöpåverkan offentliga medel Det innebär att åtgärderna ska finansieras av många aktörer: Myndigheter tillsyn, vägledning, planering m.m Kommuner tillsyn, vägledning, planering m.m Verksamhetutövare små och stora Kommuner verksamhetsutövare Projektmedel med olika finansiering

20 Åtgärder för bättre vattenmiljöer bortkastade pengar eller investering? Vad är ett fungerande ekosystem värt? Vad är det värt att du kan ro ut i din sjö och faktiskt finna en fisk och äta den och inte ha höga halter av miljögifter? Vad är det värt att vattnet i din kran inte innehåller miljögifter som kommit via vattenrör/utsläpp i naturen? Kortsiktiga besparingar kan ge större kostnader på sikt

21 Kraftigt modifierade vatten KMV Ingemar Perä, Mats Johansson och Anderas Bäckstrand i Göteborg arbetar med detta tillsammans med Johan Kling på HaV Fokus på vatten som är påverkade av vattenkraft Ett första preliminärt utkast har skickats till delegationerna Planerar att vara klar med KMV och GEP till 15 sept inför samrådet Hamnar och vattenverksamhet i jordbruksområden återstår att fundera över HaV håller på att ta fram en vägledning Många projekt pågår i distriktet: Umeälven MEP Regleringsföretagen Luleälven Skellefteälven

22 Samarbete om Torneälven Svensk sida ingår idag i Bottenvikens distrikt Finsk sida eget distrikt Vi har bett om att klippa ut Torneälven från Bottenvikens distrikt Vi har fått pengar av HaV till att skriva en gemensam Roof Plan som ska vara klar till samrådet

23 Tidsplan Vad Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utskick av version 1 av ÅP, FP och MKN till vattendelegationen och länsstyrelserna Kvalitetsäkring av miljökvalitetsnormer 1 maj 20 maj Vattendelegationsmöte i Göteborg 22 maj Lämna synpunkter på utkast till samrådsprodukter deadline Uttag ur VISS inför samrådet Samrådsmaterial skickas till vattendelegationerna Vattendelegationsmöte - beslut av samrådsmaterial 1 juni ÅP-underlagsdokument 1 ex 1 nov 15 aug 15 sep 7 okt Start på samråd 1 nov

24 Samråd 1 november maj 2015 Förvaltningsplan (inklusive statusbedömningar, KMV, övervakningsprogam) Åtgärdsprogram (inklusive konsekvenser och kostnader) Miljökvalitetsnormer Möten ska anordnas tillsammans med vattenråden Stor workshop i februari

25 Samverkan och dialog Fortsatta diskussioner med myndigheter och kommuner om åtgärdsprogramet Träff 16 april med HaV och chefer för vattenkraft Kommunfokus växer bl a täta(re) kontakter med SKL och Svenskt Vatten Vattenpolitikerna vi hade ett möte i höstas, 2 ggr/år Samarbete med Norge och Finland Nytt möte med miljöministern inplanerat i oktober Vattenråden - förstärkning hos VM, Petter ska jobba med Ingemar

26 På tal om vattenråden. Årets möte med kontaktpersonerna landade i att vattenråden inte ska utföra projekt utan fokusera på samverkan, information, ta fram kunskap om lokala förhållanden för att förbättra statusbedömningarna. Informations- och utbildningsinsatser Inventeringar Pilotprojekt av distrikts-/länsintresse Samverkan mellan vattenråd Jan/Feb redovisning av genomfört arbete samt ansökan av grundbidrag ( kr) samt till ev andra projekt Feb/Mars utbetalning av bidrag till vattenråden Höst kan finnas möjlighet att söka extrapengar i mån av överskott på resp BS och VM, tilldelning diskuteras mellan Rebecca, Gunilla och Lisa

27 Nationellt på gång: Pengar till åtgärder: 40 miljoner till åtgärder från HaV sulfidjordsprojekt (BD+AC), laxälvar (AC), restaurering (BD) LOVA åter Utreningar: Vattenverksamhetsutredningen miljöprövning av vattenverksamhet eller ej, slutbetänkande 31 maj En trygg dricksvattenförsörjning från råvatten till tappkran, skulle varit klart 30 juni 2015, förlängt Utredning av miljömyndigheter effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur, klart 31 mars 2015 Miljömålsberedningen sammanhållen och hållbar vattenpolitik, klart 24 juni Konversationen med EU-kommissionen fortsätter

28 Sverige mötte EU-kommissionen 6 november frågor detaljerade och grundläggande om övervakning, åtgärder, skydd av dricksvatten, finansiering av åtgärder 37 actions Sverige måste agera eller förtydliga map: Kommissionen vill veta hur Sverige tänkt fixa till övervakningen av vatten Sverige måste ha fler vattenförekomster sjöar minsta gräns 0,5 km 2 Sverige måste kontrollera status och skydda av dricksvatten mycket bättre Kommissionen vill särskilt veta hur åtgärdsarbetet ska gå till väga med avseende på: Jordbruk (minska pesticider och näringsläckage) Vattenkraft (visa tydligare åttagande) Reningsverk Vattenförvaltningsarbetet måste synkas bättre för skyddade områden: N2000 Dricksvattentäkter Badvattendirektivet Domstolarnas tillämpning av MKN vid prövning och tillståndsgivning måste bli tydligare Kommissionen tvivlar på att Sverige har fininsiering av åtgärdsprogrammet och vill veta hur Sverige tänkt sig finansiera åtgärderna vilka sektorer ska tas med i detta

29