SPSM. Specialpedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning och utländskbakgrund. Denho Özmen Denho Özmen

Transkript

1 SPSM Specialpedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning och utländskbakgrund Denho Özmen

2 2

3 De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten 3

4 Utgångspunkten för SPSM Instruktionen talar om vad SPSM ska verka för och bidra till. likvärdig utbildning god kvalitet trygg miljö utveckling och lärande 4

5 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag specialpedagogiskt stöd 5

6 Särskilda fokusområden råd och stöd Ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för barn, ungdomar och vuxna Anordna och medverka i kompetensutveckling Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet 6

7 Lika värde - bilder och lärande exempel från den pedagogiska vardagen 7

8 8

9 Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik är kommunikation och utbytie mellan vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskapsbildning, Praktik beskrivs dels som målrationell verksamhet, mer eller mindre systematiserad för att uppnå ett eftersträvat resultat, dels som en dialog i vilken två parter, praktikern och brukaren, med var sitt perspektiv möts i ett utbyte med syfte att nå detta resultat. 9

10 Internationalisering Varför då Världen blir mindre!!! - Ekonomiska frågor - Ekologiska frågor - Sociala frågor - EU - Invandringen - Elever med utländskbakgrund - Elever med funktionsnedsättningar 10

11 Global kunskap Mångfald Interkulturell pedagogik Interkulturella möten Självtillit Skapar demokratisk dialog 11

12 Barnkonventionens huvudprinciper Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals 12

13 13

14 Kollektivcentrerad samlevnad Övergångsstadiet Individcentrerad samlevnad KULTURMÖTEN Beroende Jag. Kollektivet Den meningsfattig a zonen Oberoende Jag. Mitt, kollektivet Giftermål kollektiv angelägenhet Skam obehärskad, överspänd Asociala, negativa problem Romantisk Skuld Identitets konflikt 14

15 Traditionella samhällen NORMGIVARNA Urbana samhällen Prästerskapet (Svarta rockarna) Myndigheter Klanledarna (grupptrycket) Vetenskapsmännen (Vita rockarna) Massmedia Artister Bygger sina ståndspunkter på; Religiöst och världsligt auktoritet Vetenskapen Rationaliteten 15

16 Paradigmskiften 90% Paradigmskifte Ca; 70% Industri samhället Paradigmskifte Jordbrukssamhället Kunskapssamhället Förhoppningsfull?????? 2% 16% Längtar till det gamla 16

17 Individen Staten Familjen Religionen Religion Samhället Religionen Familjen Individen Samhället 17

18 Vad är kommunikation Kommunikation innebär ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå en förståelse. Kommunikation som leder till förståelse är en av de viktigaste grunderna i livet. Kommunikation handlar om makt! 18

19 Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation handlar om olika sätt att förhålla sig till sin egen och andras kultur. Har medvetenhet om sig själv som kulturbärare och kulturskapare Har förmåga att se den andres perspektiv Har förmåga att skapa kommunikation i heterogena miljöer Har strävan efter tolerans, respekt, ömsesidighet Har höga förväntningar på barnens/elevernas kapacitet 19

20 Interkulturell kommunikation Utgår från ett komplementärt förhållningssätt och inte ett kompensatoriskt Utgår från elevernas erfarenhetsvärld i undervisningen Ser heterogeniteten som en utgångspunkt och inte ett hinder Har medvetenhet om att strukturer skapar möjligheter och hinder Har medvetenhet om undervisningsformer och förhållningssätt som strukturer för barnen/eleverna Har medvetenhet om maktdimensionen i kategoriseringsprocesserna och alla sociala relationer 20

21 Analfabet kan inte läsa och skriva på sitt modersmål - har aldrig fått chansen att lära sig läsa och skriva Baslitterat har lärt sig att läsa på modersmålet - kan läsa och förstå en kortare mening - relaterad till vardagslivet - en mycket hög procent förlorar kunskapen pga. bristande kontinuitet 21

22 FUNKTIONELLT LITTERAT Har lärt sig att läsa för att lära dvs. kan genom språket och skriften inhämta nya kunskaper inom andra ämnesområden Kan använda sina skriv och läskunskaper för att fungera i samhället Kan fortsätta att upprätthålla sin läs förmåga på grund av att personen omges av skrift på sitt modersmål - För detta krävs fyra års skolutbildning. 22

23 Kommunikationskrockar Kommunikationskrockar uppstår när en person kommunicerar enligt en digital kodningsform och mottagaren avkodar meddelandet enligt den analoga formen 23

24 Ett begripligt samhälle För att en människa ska klara av att leva tillsammans med andra i ett givet samhälle måste detta samhälle göras begriplig för den enskilde individen Denho Özmen 24

25 Utifrån sett - Inifrån upplevt, Cederberg 2006 Att inte förstå skolans regelsystem och umgängeskoder samt att lärare inte ser eleverna gör att många tappar sugen och börjar skolka tills de blir sedda av en lärare som förstår dem. 25

26 Abstrakt svar Om du alltid säger "vi får se" händer det aldrig någonsin någonting. Nalle Puh - A.A. Milne 26

27 Kulturbetygande typer av kulturkommunikation Kommunikation som sker mellan människor i den intimt privata sfären. - Det som skiljer kulturerna från varandra är fråga om dominans Kommunikation som sker i den offentligt formella sfären. - Inom den svenska kulturen dominerar det digitala kommunikationsformen 27

28 Formell ton I diskussioner ger svenskarna ordet en alldeles avgörande betydelse. De väger sina ord på guldvåg och använder sådana uttryck som `möjligen`, `mycket sannolikt, `troligen` för att säkra stödet. Informell ton I en utlännings ögon låter detta dunkelt, osäkert. Om man säger jag försöker ordna saken, uppfattar utlänningen detta lätt så att den som säger detta i verkligheten inte bryr sig om att anstränga sig alltför mycket för att få saken ordnad. Artikel om finsk resp. svensk företags kultur. Sven Olof Karlsson, Kuvelahti

29 Frågor att diskutera Vad är ett gott möte i ditt arbete? Vad kan du göra för att dina möten med människor ska bli bra? Finns det något i din arbetssituation som gör det svårt för dig att bemöta människor som du skulle vilja? Vad innebär det i ditt jobb att ha ett interkulturellt synsätt 29

30 Kropp språket påverkar ditt förtroende hos elever Medvetet kropp språk skapar en uppmärksam och respektfull atmosfär i samtalen. Den bekräftar och samtidigt ger förtroende när du visar att du hänger med i elevens berättelse genom att anpassa din mimik, dina rörelser och ditt känsloläge efter situationen. Som pedagog bör du reflektera alltid över ditt kropp språk. 30

31 Det är mottagaren som bestämmer. I all kommunikation är det mottagaren som bestämmer. Det som slutligen blir det uppfattade budskapet, är det som är kvar efter att ha filtrerats genom hans eller hennes referensramar, fördomar och erfarenheter. Han eller hon kan av olika skäl - t ex på grund av allehanda fördomar - uppfatta det du förmedlar på ett helt annat sätt än det du avsett. En mottagare som inte tycker om dig, kan välja att inte lyssna alls då han möter dig. 31

32 Träna eleven att förstå Träna eleven att ställa frågor till läraren kring: - begrepp innehåll - att tolka text - att sätta meningar i sammanhang - att inte tveka att fråga.. 32

33 Det är roligare att prata med någon som inte använder långa, svåra ord, utan hellre korta, lätta ord som; Vill du ha lite mat? Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar. Nalle Puh - A.A. Milne En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. 33

34 Familjen viktigare än staten Denho Özmen Specialpedagogiska skolmyndigheten 34

35 Sammanhållningen Sammanhållningen i familjen är nödvändig i ett samhälle som inte ger individen skydd Det egna familjen skall skyddas och tas om hand. Man är bäst och klokast inom familjen så länge man håller sig till dess normer Av familjen lånar man pengar till akuta operationer och husköp Genom familjekontakter får man jobb, får förtur på andra sökandes bekostnad 35

36 Sammanhållningen - Familjen är oumbärlig ekonomisk institution - De gamla tas om hand av vuxna barn (det förekommer fler generations boende) - Det är de medel ålderskvinnorna som tar hand om generationen både före och efter - Man bor hemma lång upp i åldern både av ekonomiska och traditionella skäl - Familjelivet fortsätter också efter äktenskapet (gäller stora familjen) 36

37 Ömsesidiga fördomar Respekten för äldre Barnens uppfostran Reaktionen hos invandrarna Den svenska sexual synen Leken Fritiden Planeringen Auktoritetsbundenheten Misstänksamhet 37

38 Kommunikations varianter 38

39 Frågor till diskussion Föreställ dig att du ska beskriva den svenska synen på individen och familjen för en vuxen person, till exempel från Mellanöstern. Det finns både skillnader och likheter i synsättet i olika delar av världen. Väljer du att betona skillnaderna eller likheterna? Varför? Hur formulerar du din beskrivning? 39

40 Mångfald och Dialog Respektera föräldrarna oavsett bakgrund Utgå från deras erfarenhet och kunskap om ämnet som diskuteras Lyssna på deras förslag och ta dem på allvar för att tillsammans åstadkomma en förändring Reflektera över dig själv var står du i olika frågor? konstatera att det finns olika uppfattningar och alla har mycket att vinna på att låta varandras uppfattningar möts Tappa aldrig fokus på målet med dialogen ur sikte, i slutändan handlar det alltid om barnets bästa 40

41 Integration Vad menar vi? Kanske, Social inkludering, Demokratisk rättvisa eller Lika behandling?? Denho Özmen 41

42 Delaktighet Ett handikapp uppstår i samspel med omgivningen och inte någonting förlagt till individen WHO:s handikapp definition (ICF) betonar just delaktighetens betydelse för hälsa och välbefinnande. Frågor om delaktighet bör diskuteras på individ-, grupp-, organisations och samhällsnivå 42

43 Integration? Delaktighet Denho Özmen 43

44 Olika uppgifter i integrationsprocessen Individen Har till uppgift att integrera sig i den nya samhället Skolan Anpassar sin undervisning, organisation och pedagogik utifrån elevens förutsättninga r Samhället Inkluderar, genom att anpassa lagar, myndigheter, universitet/högs kolor, till det nya mångkulturella samhället 44

45 Skolans grundläggande värdegrund - Aktning och respekt för varje människas egenvärde - Människolivets okränkbarhet - Individens frihet och integritet - Jämställdhet mellan kvinnor och män - Solidaritet med svaga och utsatta 45

46 Inlärning bygger på: Hos elever Hos vuxna Trygghet Arbete Säkerhet Erkännande Identitet Stolthet Glädje 46

47 Ökat medvetenhet och kunskap hos skolans personal Lärare och ansvarig ledning behöver bli medvetna om hur de bland annat genom de krav som arbetet ställer är inbegripna i en process som skapar och återskapar särskiljande föreställningar och förhållningssätt gentemot olika elever. Skolansvariga och skolpersonal behöver få ta del av verktyg i form av kunskap, perspektiv och analytiska redskap kring frågor om etnicitet, funktionshinder, kön, klass samt diskriminering. Dessa behöver också konkreta tillfällen till reflektion i vardagen Därför dessa kunskaper bör prioriteras i grundutbildning som i kommunernas satsningar på fortbildning 47

48 48

49 Synen På Funktionshindrade Under Olika Perioder i Sverige FÖRNEKANDE ACCEPTERANDE FÖRSTÅENDE INSIKT OCH GEMENSKAP UTSTÖTNING SEGREGERING INTEGRERING DELAKTIGHET 49

50 Syn på sjukdom Bland svenskar i allmänhet Bland Många invandrare Sjukdom eller handikapp förorsakas av virus, bakterier, eller andra biologiska förhållanden Sjukdom eller handikapp är ett resultat av onda krafter Sjukdom eller handikapp förorsakas av virus, bakterier, eller andra biologiska förhållanden 50

51 Tre olika sätt att ta hand om individen Privata sfären: Familjen, släktingarna och det sociala. Folkliga sfären: Religionen, ört mediciner, helare och zon terapeuter. Professionella sfären: Experter, läkare, psykologer, terapeuter mm. 51

52 52

53 53

54 Kulturmöten i Vården Består av tre dimensioner Existentiell; Handlar om människan som person, den blotta existensen, livets mening, religion och andlighet Fenomenologisk; Människan som aktör. socialt samspel, psykologi, kultur, sjukroll och autonomi Biologisk; Människan som organism, biologi, anatomi, fysiologi, patologi och natur. Av: Bengt Erik Ginsburg, Transkulturellt centrum 54

55 Barnsköterska från Barnavårdcentralen Denho Özmen 55

56 Hur ser det ut i hemländerna FAMILJEN Försörjning Omsorg Träning Uppfostran Råd och Stöd Imam (präst) Svärmor Svägerska Systrar Bröder Elev och familj STATEN Skola: i många länder kan det finnas skillnader mellan privata och kommunala Ekonomiskhjälp Staten ( i vissa länder) Religiösa stiftelser Släkten Allmosor 56

57 KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Socialchef LSS-handläggare Hemtjänstassistent Färdtjänsthandledare Personlig assistent FÖRSKOLA/SKOLA Förskollärare Barnskötare Assistent Klasslärare Modersmålslärare S2-lärare Skolhälsovård mm.. Specialpedagogiska skolmyndigheten Rådgivare KC RC Läromedel FÖRSÄKRINGSKASSAN Vårdbidrag LAS Bilstöd LANDSTING HJÄLPMEDELCENTRALEN Hjälpmedel Konsulent Hjälpmedel tekniker Hjälpmedel leverantör HABILITERING Hab.chef Läkare Kurator Logoped Psykolog Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast PRIMÄRVÅRD Barnavårdscentral Distriktssköterska Läkare TANDVÅRD LÄNSSJUKVÅRD Barnmottagning Akutmottagning Röntgenpersonal Syncentral Vårdavd. personal Ögon klinik Öronklinik Ortopedläkare Ortopedtekniker Laboratoriepersonal m.m.. REGIONSJUKVÅRD REGIONHABILITERING STATEN F a m ilj en El ev en Folkbildningen IINTRESSEORGANISATIONER Kompetens Denho Özmen

58 Psykolog Kurator Barnavårdscentralens sköterska Präst/Imam Erfaren barnaföderska/svärmor Rådgivare Konsulent Terapeut Socialbidrag Vårdbidrag Avlastare Assistent Svärföräldrar/erfaren person Allmosor/religiösa stiftelser Bröder, systrar och övriga släkten 58

59 Om begreppet utvecklingsstörning Elisabeth Fernell menar att begreppet utvecklingsstörning borde ersättas med en term som bättre talar om vilken typ av funktionsnedsättning det handlar om. Det skulle till exempel i stället kunna heta en kognitiv funktionsnedsättning avseende förmågan till teoretiskt tänkande. Hon menar det skulle vara mer rättvisande och mindre stigmatiserande. 59

60 Vad är specialpedagogik? Enligt prof. Susan Tetler. Århus Universitet Specialpedagogik består av tre delar: Disabilities: Funktionsnedsättning Difficulties: Skol och affärsmässiga svårigheter Disadvantages: Kulturella, språkliga och sociokulturella nackdelar 60

61 Definitionen av specialpedagogiken Specialpedagogik handlar om undervisning och socialisation av barn/elever och vuxna i behov av särskilt stöd och/eller med funktionshinder. Den har två huvudsakliga funktioner: Åtgärdande* Förebyggande *Åtgärderna sätts in när den vanliga undervisningen inte bedöms räcka till Prof. Ulf Janson 61

62 Etniska och språkliga aspekter Det kan finnas etniska och språkliga skillnader. Hur mycket tar vi hänsyn till detta i vårt arbete? Vet vi att våra insatser har tagit reda på dessa bakgrund och de konsekvenser de medför på inlärningssituationen? 62

63 Språkliga skillnader Ordet smörgås på svenska kan stavas och uttalas olika beroende på språk och alfabet: Morkös Finska Esmorgos Portugisiska Sumörgos Arabiska Simörgös Turkiska Smorgos Assyriska 63

64 Utbildningssituationen för funktionshindrade elever med utländskbakgrund skiljer sig från infödda barn med funktionshinder; - de reagerar med undergivenhet i kontakten med svenska personalen - familjerna är inte insatta i den svenska handikapp området - lek träning och leksaker uppfattas inte som pedagogiska hjälpmedel av vissa familjer - på grund av överbeskydd och i vissa fall synd tyckande från familjens sida kan ha försenad motorik - har svårt att tolka lärarens budskap på grund av hans formella språk användning - förhållandevis har kortare skolbakgrund än sina infödda jämnåriga - benegenhet att dölja funktionshindret eller minimalisera dess effekter - dålig självförtroende 64

65 Pedagogiska stöd insatser Det pedagogiska verksamheten bör vara tydligt och ta hänsyn till dessa elevers bakgrund samt studie vana. Vidare i början syfta till att bygga deras självförtroende och synliggöra deras positiva framsteg: 65

66 behov av konkret åtgärdsprogram, utarbetat med familjen att ta hänsyn till deras kulturbakgrund i undervisningen ( inte segregera, men ibland associera till deras kulturer och de miljöer de var vana vid) konkreta och tydliga program - personlig utformade- för varje dag och vecka med successiva och förändringar i grad av deras socialisering i den svenska kontexten muntliga kontakter med familjen om barnet utveckling och möjligheter i stället för skriftliga redogörelser klart och tydligt språk gärna kombinerat med omtanke både med föräldrarna och eleven förklara och bearbeta attityder som inverkar negativt på barnets inlärning och utveckling till föräldrarna konsekvent utformning av undervisningen och klart och tydligt språk initialt börja undervisningen i kontrastiv undervisningssätt, med levande exempel och liknelser 66

67 Elevernas kunskapsinhämtning. Tro på alla elevers möjlighet att nå fullständiga betyg. En positiv inställning med högt ställda förväntningar och en tro på eleverna skapar en självuppfyllande profetia som gör att många elever presterar betydligt bättre än de annars skulle göra. Visa engagemang. En engagerad lärare som brinner för sitt ämne, eller för sin klass, gör att eleverna tycker att skolarbetet är roligt och vill lära sig mer. Starta all undervisning i elevernas förförståelse. Vandra mellan abstrakt och konkret i undervisningen. Så fort eleverna inte förstår abstrakta begrepp, gå ner i konkretion genom att ge exempel ur elevernas egen erfarenhetsvärld. 67

68 Höga förväntningar på eleven Kanadensiska forskaren Jim Cummins understryker vikten att: Flerspråkiga elever behöver mötas med höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om deras förmåga inte nått en fullgod nivå Denho Özmen 68

69 Vadå funktionshinder? 69

70 Några nyheter från skollagen Möjlighet att utvecklas så långt som möjligt Särskild stöd Nya regler om betyg Den obligatoriska särskolan byter namn till grundsärskolan Träningskolan blir inriktning inom grundsärskolan Elever ska endast tillhöra grundsärskolans målgrupp om de har en utvecklingsstörning. 70

71 Mottagning i Särskolan En kartläggning av elevens språk utveckling skall ske på elevens båda eller flera språk, den skall bland annat innehålla en bild av elevens utveckling rörande svenska som andra språk. Det är också av vikt att beakta och ha kännedom om de sociokulturella normer som gäller i elevens hemmiljö. För barn som växer upp i två- eller flerspråkiga miljöer ser språkutvecklingen annorlunda ut än för de enspråkiga barnen. Dessa barns språkutveckling måste beskrivas och analyseras utifrån ett flerspråkigt perspektiv. Hänsyn skall tas till komplexiteten i tvåspråkighetsinlärning. 71

72 Viktig vid kartläggning och utredning Om andraspråklärare, modersmålslärare och ämneslärare gemensamt gör en bild av nyanlända elevers kunskaper och styrkor kan undervisningen utgå från det leven redan kan i större utsträckning. (Skolinspektionen 2007:12) Denho Özmen 72

73 Svårigheter som kan uppstå och misstolkas dom bl.a. dyslexi. En för tidig användning av test som är standardiserade för enspråkiga elever kan leda till misslyckanden för minoritetselever och förhastade slutsatser om att minoritetselever har svårt att lära sig. Cummins varnar för test som mäter det som anses intelligent av majoritetsgruppen, medan de utesluter kulturellt specifika sätt som minoritetsbarnen har lärt sig vara intelligenta på (Axelsson 2004: 525) Denho Özmen 73

74 Mottagande i grundsärskolan Kravet på utredning har lyfts in i skolagen Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Ett mottagande i grundsärskolan förutsätter vårdnadshavarens medgivande Elev kan, om det finns synnerliga skäl, med hänsyn till barnets bästa tas emot utan vårdnadshavarens medgivande. 74

75 Frågor att diskutera Anser du att du har tillräcklig kunskap för att undervisa elever med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund? Om inte, vad saknar du kunskap om? Hur kan du skaffa dig den kunskapen? Vad innebär en skola för alla? Diskutera de faktorer som är betydelsefulla för att åstadkomma en inkluderande undervisning för elever med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund (till exempel flerspråkig undervisning, goda lärandemiljöer, samverkan mellan olika yrkeskategorier och föräldrasamverkan 75

76 Svårigheter som kan uppstå och misstolkas dom bl.a. dyslexi. En för tidig användning av test som är standardiserade för enspråkiga elever kan leda till misslyckanden för minoritetselever och förhastade slutsatser om att minoritetselever har svårt att lära sig. Cummins varnar för test som mäter det som anses intelligent av majoritetsgruppen, medan de utesluter kulturellt specifika sätt som minoritetsbarnen har lärt sig vara intelligenta på (Axelsson 2004: 525) Denho Özmen 76

77 Modersmålsläraren I Skolinspektionens allmänna råd för nyanlända elevers utbildning: Skolan bör också kartlägga elevernas kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning (Skolinspektionen 2009: 15) Denho Özmen 77

78 Vetande - Förståelse Vetandet är en enkel och ren kunskapsform av fakta Förståelsen är, att fakta tolkas, kopplas ihop med andra fakta och sätts i ett sammanhang 78

79 Kunskap och lärande Kunskap är orsak till lärande. Den ges genom undervisningen i skolan. Lärande är en betydligt mer generell och sammansatt företeelse. Den bör förstås i ett betydligt bredare perspektiv. 79

80 Höga förväntningar på eleven Kanadensiska forskaren Jim Cummins understryker vikten att: Flerspråkiga elever behöver mötas med höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om deras förmåga inte nått en fullgod nivå Denho Özmen 80

81 KULTURÖVERSÄTTARE 1. att förklara det svenska sjukvårds/handikapp synen -systemet för invandrarna och invandrarnas handikapp/sjukdoms syn för personalen som kommer i kontakt med invandrarna, så att de får lättare att kommunicera med varandra 2. underlätta förståelse av funktionshindrets följder med utgångspunkt av familjens kultur, genom att kommunikationen försiggår på modersmålet och man utnyttjar sina kunskaper om såväl hemlandets som den svenska kulturen 3. förklara och bearbeta attityder som inverkar negativt på barnens inlärning och utveckling 81

82 Mångfald och Dialog Respektera föräldrarna oavsett bakgrund Utgå från deras erfarenhet och kunskap om ämnet som diskuteras Lyssna på deras förslag och ta dem på allvar för att tillsammans åstadkomma en förändring Reflektera över dig själv var står du i olika frågor? konstatera att det finns olika uppfattningar och alla har mycket att vinna på att låta varandras uppfattningar möts Tappa aldrig fokus på målet med dialogen ur sikte, i slutändan handlar det alltid om barnets bästa 82

83 IDEALISERANDET Idealiserandet är mycket viktigt del av många icke europeiska kulturer: Det innefattar: 1. äldre personer inom familjen gruppen samhället Närmaste samhället samfundet Stora samhället 2. den idealiserade personen vördas efterliknas man identifierar sig med 3. en idealiserad person/betydelsefull person i det hierarkiska mönstret upplevs som en del av det egna utvidgade familjen. Han dras in i den större familjerelations mönster. 83

84 Att tänka på i mötet med anhöriga Fokusera på personens erfarenheter, tankar och människosyn (vad den har varit med om, vad som är viktigt för familjen och eleven) Skapa utrymme för att prata om syn på funktionshinder och känslorna som den väcker hos personen. Berätta om vilken syn på elever med funktionshinder man har på skolan och varför. Diskutera: vad gör vi om vi möter familjer som vi anser har ett synsätt som kan hindra elevens möjligheter i skolan? Denho Özmen 84

85 Kontakten Med Människor I Sorg 1. Jag förstår hur du har det Empati 2. Jag tror jag vet varför Analys 3. Du borde inte ha det så Värdering 4. Så här borde du ha det, eller göra i stället Vision 5. Så gör du/vi Åtgärder 85

86 86

87 87

88 Etniska och etiska aspekter på funktionshinder - Denho Özmen Ett möte med Mustafa Ahmed Jama 88

89 Funktionshinder och utländsk bakgrund - en dubbel utmaning Trinidad Rivera Läromedel för elever med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund Språkliga möten Christina Landh-Söderholm 89

90 Två krafter i förändringsprocessen i det nya landet Kraften som verkar bakifrån Kraften som verkat framifrån Det kulturella arvet De omständigheter man möter i det nya landet A Förstärkt socialisation B Desocialisation C - Resocialisation 90

91 Vad bör vi ha i åtanke? - Teknikern - Fritidspedagogen - Läkaren - Tolken - Pedagogen - Familjen Interkulturell kommunikation 91

92 chilenare irakier turkar Sv.turk Integration Sv. Chilenare Sv.somalier somalier greker assyrier kurder Sv.assyrier Sv.irakier Sv.kurd Sv.norsk Sv.grek Sv.finländare finländare 92

93 Hur arbetade vi? mötesplatser (bryta isoleringen) Information Nätverk och kontaktpersoner lokala projekt fortbildning 93