&"" ' * +&+&,"-!./$$$ " ""#$$,. #$$6. * ( ",-. *. * 7",(#$$8. MWh. Långsamtankning Snabbtankning Export !(- ", /2229#$$6. Övrigt Industri Transport
|
|
- Per Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ! ""#$$%
2 &"" ' (''""() CO2, ton per inv Övrigt Industri Transport * +&+&,"-!./$$$ " ""#$$,. * 0(''"12#$$3. */345'' #$$ * ( ",-. *. MWh Långsamtankning Snabbtankning Export!(- ", /2229#$$6 MWh * 7",(#$$8. Uppvärmning av kommunala fastigheter Elvärm e Fjärrvärm e Biobränsle Olja
3 :,; (<" ' ;=!""( " > >-!
4 >-! &" "",,(
5 , 9 ' " ;' "" ( A. *@" B1. *C 8$ "-. *7!"(. >!, A
6 :,!-'!( Trots ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser är stoppsträckan lång och utsläpp har redan skett under lång tid. Klimatförändringarna har redan börjat. Vi måste därför ställa in oss på att klimatet förändras och börja anpassa samhället därefter. Kostnaderna blir betydligt lägre om åtgärderna sker i samband med den ordinarie utvecklingen av samhället. Tidsperspektivet är upp till 100 år.
7 !#$$39#$$6".&; '!'. D ' E"' '9 F,9 9 9
8 '"! ' * " "!() " * "!" () " '"'' '"" ( *,!- '),(9 "("" ; ' * "! ("!! (,; '!( *"! * ((!"' *(! (,!.
9 !' Lokala/regionala scenarier för klimatförändringar: det handlar nu inte om vår planet eller vår världsdel, utan i första hand om vår egen kommun. Konkreta exempel på tänkbara förändringar positiva/negativa och relevans för just vår kommun. Huvudpunkter: vad namngivna förvaltningar bör tänka på och tidshorisont för detta. Vi kan/måste ta ansvar för vår verksamhet, precis som vanligt.
10 ( /22/9#$$% /223' 7"! ( /23/9/22$ (7>&
11 7>&!, ;"(;!4! GH!! "# $ %& $ "'
12 A'7,( /8# #/$$.
13 #$8$,("(,!- <; '!"#$ =, " "("-.I,!7I 4!.
14 0''"(,",( $?<1$?7I 4!=. ;,",(!1/691% "< 7I 4!=.
15 /$$9!> (; "".>! "" (>.:! ". $ *%! '! +*%'( "#, Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort obs obs & low case obs & high case EA2 & high case Sannolikhet ( )! '! * cm relativt RH70
16 "! ",!,( - "! <G>= '! -(.,( "!.G" ",(".!"," " J!;'" ". *'. / 0%1"#
17 ),!,(!. I,!-.&7I 4!,!.
18 A,!,(! ''/8?#/$$.
19 : '(,(! 3$ </$$ 7I 4!=.
20 7 "" (!-!( " * G; "''8! '. *:(,!-,,; ". * ''"(,"1$9$?!;,". *!,!! " ),!; ". * D,; ( " '#91(. * G;!. */$$9!; ""
21 $ (," (! ( *( )!'! * * * *! *" *#
22 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning. Relevans för Kristianstads kommun: Värmebehovet beräknas minska med %. Kommunen har en stor mängd lokaler där uppvärmningsbehovet kommer att minska, samtidigt som man också för en stor del av dessa är i särskilt behov av kylning, främst lokaler för vård och omsorg. Även äldre/sjuka som bor hemma kan under värmeböljor behöva kommunalt stöd för kylning eller transporteras till kylda lokaler. Positiva konsekvenser Uppvärmningsbehovet och -kostnaderna kommer att minska. Möjlighet att bygga ut fjärrvärmen till fler fastigheter, med samma produktion vid fjärrvärmecentralerna som idag. Möjlighet att bygga ut fjärrkyla. Negativa konsekvenser Kylbehovet och kostnaderna kommer att öka. Minskad försäljning av fjärrvärme per fastighet. Åtgärder Förberedelse för fler och varmare värmeböljor, främst i lokaler för vård och omsorg. Konventionell eldriven kyla skulle öka elanvändningen kraftigt, därför bör andra åtgärder prioriteras som beskuggning, markiser, orientering av byggnader, placering av fönsterytor o dyl. Nuvarande trend med stora glasytor bör anpassas till de ändrade klimatförhållandena. Planering för transport av äldre och svaga till svala lokaler vid kraftiga värmeböljor. Utbyggnad av fjärrkyla i tätorter. Planering för användning av frikyla från yt- och grundvatten där detta inte innebär andra konflikter. Anpassning av alla detaljplaner och bygglov inför ett varmare klimat, samtidigt som elanvändningen för kylning inte bör öka.
23 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred. Relevans för Kristianstads kommun: I kommunen sker all dricksvattenförsörjning med grundvatten. Råvattenkvaliteten till dricksvattnet och livsmedelsindustrin bedöms därför inte påverkas så länge inte ytvatten måste användas. Redan idag ökar dock efterfrågan på grundvatten i Sverige på grund av brunifieringen av ytvatten, ökat behov av bevattning samt anläggandet av energibrunnar för både värme och kyla, vilket gör att konkurrensen om grundvattnet på Kristianstadsslätten kan öka. Positiva konsekvenser Minskade problem med tjälförskjutningar som skadar ledningsnäten. Negativa konsekvenser Risk för ökad tillväxt av mikroorganismer i långa ledningar som värms upp mer under varmare somrar. Risk för ökade skador på vattenledningar pga erosion och högt grundvatten. Risk för ökad konkurrens om grundvattentillgångarna med åtföljande risker för bland annat ändrad grundvattenkvalitet. Åtgärder Vid om- och utbyggnad av dricksvattennäten ska risken för skador pga högt grundvatten och markförskjutningar beaktas. Ökad kontroll av vattenkvaliteten i långa ledningsnät sommartid. Utvecklad förvaltning av grundvattentillgångarna på Kristianstadsslätten, bland annat genom Grundvattenrådet.
24 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Relevans för Kristianstads kommun: En stor del av dagvattensystemet är inte dimensionerat ens för dagens extrema nederbörd, vilket inte heller är ett krav eller ekonomiskt rimligt. Ett stort antal felkopplingar (t ex avledning av takvatten till avlopp) försvårar problemen. Situationen är liknande i de flesta kommuner. I vissa kommuner har dock påbörjats en omställning till en mer robust planering av bebyggelse, höjdsättning, grönytor och dagvattenhantering som minskar riskerna för skador vid extrema regn. Denna omställning behöver också inledas i Kristianstads kommun. Positiva konsekvenser Ändrad dagvattenhantering kan leda till bättre och vackrare hantering av dagvattnet. Negativa konsekvenser Ökad risk för källaröversvämningar, inträngning av vatten från översvämmade markytor, skador på byggnader, teknik och annan infrastruktur. Åtgärder Regn- och dagvattenhanteringen måste planeras i en helhet med början vid respektive fastighet, respektive kvarter och vidare till grönytor, översvämningsytor, diken, dagvattenledningar och recipient. Dagvattenpolicyn bör efterlevas och utvecklas för framtida planering och successiv ombyggnad av befintliga problemområden ur dagvattensynpunkt.
25 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger och förvaltar ett stort antal gator, vägar och broar. Problemen med erosion och liknande blir troligen generellt värre på landsbygden där vägarna är statliga eller enskilda. Problemen med översvämning och liknande kan bli stora främst i tätorterna med mer hårdgjorda ytor och övervägande kommunala gator. Kommunen har givetvis ett intresse av att samtliga vägar fungerar även om ansvaret är delat. Positiva konsekvenser Minde problem med tjälskador. Minskat behov av halkbekämpning. Minskat underhåll av betongbroar. Negativa konsekvenser Ökad risk för förrädisk halka pga pendling kring nollstrecket. Ökat slitage från dubbdäck pga mer barkmark. Ökad risk för erosion när diken och vägtrummor inte räcker till. Ökad risk för bortspolning av vägbankar. Ökad risk för att tunnlar och lågpunkter fylls med vatten. Åtgärder Inventering av vägtrummor och mindre broar. Höjning av broar med fri höjd <0,5 m över högsta högvatten. Inventering av vägbankar känsliga för vattenerosion. Anläggande av erosionsskydd. Ökning av dimensionering och anpassat materialval vid nyanläggning av vägar. Anpassning av avvattningen av vägar till ökad nederbörd. Ändring och omprövning av dikningsföretag. Uppdimensionering av pumpar alt beredskap för avstängning av tunnlar och andra låglänta vägsträckor. Omprövning i samverkan med Vägverket.
26 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten. Relevans för Kristianstads kommun: Åhus hamn är av stor betydelse för kommunen och företag i regionen. Kommunen är majoritetsägare. Innanför hamnen finns den kommunala fritidsbåthamnen. Det finns också några mindre, enskilda hamnar vid Landön och Tosteberga. Även Gropahålet används av fritidsbåtar. Positiva konsekvenser Högre generellt vattenstånd ger mindre risk för grundstötning. Risken för isläggning minskar. Negativa konsekvenser Mycket höga tillfälliga vattenstånd gör att hamnverksamheten upphör, fartygen får inte ligga förtöjda, kajerna översvämmas. Stora delar av hamnområdet ligger under 2 meter. Eventuellt ökande vindar, mer stormar vintertid och ingen is som dämpar. Åtgärder Inventera känsliga anläggningars höjdsättning i Åhus hamn. Sårbarhetsanalys utförs av Åhus hamn.
27 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta. Relevans för Kristianstads kommun: Hela kommunens kust utmed Hanöbukten bedöms vara erosionskänslig, men de största riskerna finns för den sandiga kusten från Fårabäck och ner till kommungränsen i söder. Erfarenheterna hittills är att erosionen främst drabbar sträckan vid Östra Sand och vid Äspet, men detta kan ändras framöver. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Erosionen kan leda till smalare sandstränder vilket försämrar både rekreationsvärdet och skyddet av bakomliggande sanddyner. På vissa sträckor är strandnära bebyggelse hotad av en ökad erosion. Åtgärder Övervakning av strandlinjer och bottennivåer för att följa långsiktiga förändringar. Planering för skydd av vissa stränder och strandnära dyner, främst genom påfyllnad med sand. Restriktioner mot bebyggelse och infrastruktur utmed erosionshotade sträckor.
28 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framförallt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta. Relevans för Kristianstads kommun: De maximala flödena beräknas minska pga mindre med snö och tjäle. 100-årsflödena beräknas däremot återkomma betydligt oftare i framtiden i kommunen pga ökad nederbörd, men rimligen bör byggnationen i stort vara anpassad för detta. Den stigande havsnivån i Östersjön kan vara ett direkt hot mot låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, vilket utretts i samband med kustplaneringen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Vanliga översvämningar kan bli betydligt vanligare utmed vattendrag, diken och sjöar, vilket kan leda till lokala krav på skyddsåtgärder. En skyddsåtgärd på en plats kan dock leda till försämringar på andra platser. Ett exempel är kraven på reglering av Möckeln från närboende vilket kan leda till minskad buffringsförmåga i Helgeå-systemet och därmed ökade risker nedströms. Den stigande havsnivån i Östersjön ökar risken för skador på låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, även indirekt via stigande grundvattennivåer utmed kusten och uppdämning av Helge å. Åtgärder Kommunen behöver bevaka ökade anspråk på invallning och reglering av diken, vattendrag och sjöar i samband med att vanliga översvämningar blir allt vanligare, så att inte vissa områden skyddas på bekostnad av att andra områden kan drabbas än värre. Planering av låglänt bebyggelse utmed kusten måste ta hänsyn till risken för stigande havs- och grundvattennivåer, i enlighet med de förslag som finns i programmet för kusten. Inventering och eventuella åtgärder för låglänt bebyggelse och infrastruktur utmed Åhuskusten.
29 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. Relevans för Kristianstads kommun: Stora delar av kommunen har bebyggelse på låglänta och plana ytor där god avrinning och dränering kan vara svår att åstadkomma. Även i områden med väldränerade jordar kan grundvattenytan ligga nära marknivån. Byggnadskonstruktioner måste framöver anpassas till ökad risk för vatteninträngning från grundvatten, ledningar och markytan särskilt i känsliga områden. Det finns många enskilda avlopp i kommunen som bygger på infiltration, de kan framöver fungera sämre av samma skäl. Bebyggelse bör framöver planeras inte bara för god värmeekonomi, utan också för en god och resurssnål kylekonomi. Positiva konsekvenser Värmebehovet minskar. God isolering och andra byggnadskonstruktioner kan även vara effektiva för att minska kylbehovet. Negativa konsekvenser Ökad nederbörd och fuktigt klimat kan förvärra byggproblem som redan idag är alltför vanliga. Ökad risk för skador och dålig avloppsrening pga högre grundvattennivåer. Ökat behov av kyla som kan leda till kraftigt ökad elanvändning. Åtgärder Detaljplaner och bygglovshantering måste även beakta riskerna för ökad nederbörd, fukt, översvämningar och värmeböljor. Vid bebyggelse behöver finnas plats för exempelvis avledning av ytvatten och skuggande träd. Energirådgivningen bör även omfatta energisnåla lösningar för ett ökat kylbehov.
30 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger en hel del skog. Cirka 40 % (?) av kommunens yta utgörs av skogsmark och är därför en viktig del av näringslivet och som rekreation. Granskog kan framöver få svårare att hävda sig och en omställning till tall och lövskog kan vara befogad. Det ökade humusläckaget från skog är ett problem för vattendragen i kommunen. Positiva konsekvenser Ökad tillväxt för skogen. Negativa konsekvenser Ökad risk för skador från insekter, svamp och storm. Problem att sköta skogen pga blötare skogsmark och ringa tjäle. Ökat utläckage av humus från skogsmark. Åtgärder Omställning från granskog. Anläggande av humusfällor i anslutning till skogsdiken.
31 ! Klimat- och sårbarhetsutredningen: Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet för nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren. Relevans för Kristianstads kommun: Jordbruket och livsmedelsindustrin är av stor betydelse för kommunen. En anpassning till klimatförändringarna kan ge ökade möjligheter och produktivitet. Den i svensk måttstock höga användningen av bekämpningsmedel i Skåne kan komma att öka. Ökat behov av bevattning på Kristianstadsslätten kan leda till ökad konkurrens om vattentillgångarna och negativa effekter. Stort antal dikningsföretag som behöver anpassas till nya klimatförhållanden. Positiva konsekvenser Bättre förutsättningar för jordbruksproduktion och nya grödor. Negativa konsekvenser Bevattningsbehovet ökar. Risk för ökad användning av bekämpningsmedel. Många dikningsföretag är gamla och behöver mer skötsel eller ombyggnad. Åtgärder Ökad planering av vattenresurserna, inklusive styrning av bevattningsuttagen till mindre riskabla vattentillgångar som Helge å och isälvsavlagringarna. Ökat behov av samordnade bevattningsanläggningar. Ökad rådgivning och stöd till dikningsföretag så de kan hantera ändrade klimatförhållanden exempelvis med översvämningsytor, ökad beskuggning av öppna diken.
32 " Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen har stora möjligheter att utveckla turismen och fritidsnäringen i och med att det varmare klimatet ger bättre förhållanden i Norden men sämre i exempelvis Sydeuropa. Turismoch besöksnäringen behöver anpassas till de ändrade förutsättningarna. Om inte vattenkvaliteten försämras i Hanöbukten (t ex genom ökade algblomningar) kan ökade vattentemperaturer kanske till och med ge ett mer attraktivt badvatten. I ett område med goda vattentillgångar som Kristianstad kan turismens konkurrensförmåga förstärkas ytterligare under förutsättning att vattentillgångarna förvaltas väl. Vinteraktiviteter som skidåkning i Vångabacken har troligen ingen framtid. Naturvärdena kan eventuellt förändras till det sämre vilket kan försämra möjligheterna för sådan turism. Positiva konsekvenser Ett något varmare klimat och torrare somrar är troligen i de flesta aspekter positivt för turism- och besöksnäringen i kommunen. Negativa konsekvenser Vattenkvaliteten i både sötvatten och Östersjön kan eventuellt försämras. De unika naturvärdena i Kristianstad kan eventuellt försämras vilket minskar attraktiviteten för sådan turism. Åtgärder Omsorg om de naturtillgångar (vatten, natur, odling) som är gynnsamma för framtida turism och friluftsliv. Utveckla turism och friluftsliv efter nya möjligheter som ett ändrat klimat medför.
33 Klimat- och sårbarhetsutredningen: Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen. Relevans för Kristianstads kommun: Brunfärgning av vattendrag som Helge å och Holjeån kan försämra vattenkvaliteten och förändra biologin, inklusive sjöarna Hammarsjön och Ivösjön. Positiva konsekvenser En ökad utbyggnad av våtmarker kan, rätt utformat, gynna den biologiska mångfalden. Negativa konsekvenser Ökade översvämningar och ökat näringsläckage kan öka eutrofiering och igenslamning i sjöar och vattendrag. Mer kvicksilver kan frigöras. Algblomningar i sötvatten kan öka. Ökad brunfärgning ger sämre ljusförhållanden och ökad syretäring i sötvattenmiljöer. Minskad is kan öka igenväxning med vass. Stigande havsnivåer kan minska bredden på värdefulla strandängar. Åtgärder Ökade åtgärder mot erosion och fosforläckage. Utbyggnad av våtmarker.
34 # $% Klimat- och sårbarhetsutredningen: Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Relevans för Kristianstads kommun: I de sydligaste delarna av landet kommer temperaturen under de varmaste dagarna proportionellt sett att öka mer än medeltemperaturen. Som andra kommuner kommer Kristianstad att ha en stor andel äldre människor som är särskilt sårbara för extrema temperaturer. Positiva konsekvenser Köldrelaterade dödsfall minskar. Negativa konsekvenser Fler värmeböljor leder till risk för ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper Färre köldknäppar kan leda till ökad överlevnad av fästingar och andra parasiter Högre temperaturer ökar risken för att livsmedel blir otjänliga Åtgärder Varningssystem för värmeböljor Installation av markiser, plantering av skuggande träd o dyl vid äldreboende och stöd för sådan installation vid hemboende Urval eller anläggande av lokaler med avkylningsmöjligheter Ökad kontroll av kylkedjan för livsmedel.
35 & Klimat- och sårbarhetsutredningen: Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar. Relevans för Kristianstads kommun: Ökad andel lövträd i södra Sverige kan leda till ökad förekomst av pollen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Ökad förekomst av pollen som påverkar allergiker Ökad förekomst av malörtsambrosia som är starkt allergiframkallande Ökad fuktighet medför ökad risk för mögel och kvalster Åtgärder Ökad uppmärksamhet på material som är känsliga för fukt
36 !' 9 "' ( 2 Åtgärder Tid Ansvar Finansiering Inventera vägtrummor, brohöjder, avvattning från vägar, erosionsrisker Inled snart, åtgärder senare C4 Teknik (+ Vägverket) Tilläggsanslag Beredskap för avstängning av tunnlar, låglänta vägsträckor Inled snart C4 Teknik (+ Vägverket) Inom ram Varningssystem för skyfall Snart C4 Teknik + Räddningstjänsten (+SMHI) Tilläggsanslag Höjdmätning och säkerhetsanalys av känsliga verksamheter i Åhus hamn Om några år Åhus hamn + Räddningstjänsten Bolaget Tele, radio, kommunens hemsida: beredskap och alternativ vid långvariga strömavbrott Inled nu Räddningstjänsten, kommunledningskontoret Inom ram
37 !' 9 "'. /2 Åtgärder Tid Ansvar Finansiering Anlägg skydd mot sol och värme, svala rum inom vård och omsorg Ny-/ombyggnad Ombyggnad Omsorgsförvaltningen Tilläggsanslag Utbyggnad av fjärrkyla och frikyla Planera C4 Energi Bolaget Anpassa detaljplaner och bygglov även för värme: beskuggning, orientering, isolering, grönstruktur Ökad kontroll av långa vattenledningar sommartid Ombyggnad av dagvattensystem för ökad nederbörd Inled nu Stadsbyggnadskontoret Inom ram Nytt program C4 Teknik C4 Teknik, mark- och exploateringsavdelningen Inom ram Tilläggsanslag
38 !' 9 "' /**!/**2 Åtgärder Tid Ansvar Finansiering Restriktioner i detaljplan mot låglänt eller kustnära bebyggelse Inled nu Stadsbyggnadskontoret Inom ram Inventering och skydd av låglänt infrastruktur utmed kusten Snart C4 Teknik Inom ram Planering för avledning längs markytan vid skyfall, täta byggnader vid marknivån Inled nu C4 Teknik, stadsbyggnadskontoret Inom ram Nya dagvattenpolicyn efterlevs Inled nu C4 Teknik, stadsbyggnadskontoret Inom ram Energirådgivning även om energisnål kylning Snart Mark- och exploateringsavdelningen Inom ram Bygglov bevakar ökad risk för fukt, genomslag vid regn Inled nu Stadsbyggnadskontoret Inom ram Övervakning av kusterosion, tillförsel av sand Inled nu C4 Teknik Tilläggsanslag Förbättrad höjddatabas Snart Stadsbyggnadskontoret (+LM) Inom ram
39 !' 9 "' 3$ *! 2 Åtgärder Tid Ansvar Finansiering Omställning från granskog i kommunens skogar Nyplantering C4 Teknik Inom ram Ökad planering av vattenresurserna för bevattning, ev restriktioner Inled nu C4 Teknik (Grundvattenrådet, Länsstyrelsen) Bidrag, tilläggsanslag Medverkan i omprövning och ändrad skötsel av dikningsföretag där kommunen är intressent Inom några år C4 Teknik Tilläggsanslag Ökad övervakning av bekämpningsmedel och nitrat i grundvatten Inom några år C4 Teknik, miljö- och hälsoskyddskontoret (Länsstyrelsen) Tilläggsanslag Utveckling av vattennära turism från varma länder Inled nu Turistavdelningen Inom ram
40 !' 9 "' $!$2 Åtgärder Tid Ansvar Finansiering Varningssystem för värmeböljor Inled nu Räddningstjänsten, C4 Teknik, omsorgen (+SMHI) Tilläggsanslag Urval eller anläggande av lokaler med avkylningsmöjligheter för gamla och sjuka Ökad uppmärksamhet på fuktkänsligt material som kan mögla Inled nu Omsorgsförvaltningen Tilläggsanslag Inom några år C4 Teknik, stadsbyggnadskontoret Inom ram Ökad uppmärksamhet på livsmedelshygien och kylkedjan Inled nu BUF, miljö- och hälsoskyddskontoret Inom ram Beredskap för klimatflyktingar Inom några år Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen Tilläggsanslag
41 Preliminär bedömning av vilka sektorer som får ökade kostnader respektive ökade intäkter på grund av klimatförändringarna. Ökade kostnader Vägar, broar, järnvägar Kyla Ledningar Dricksvatten Dagvatten Avloppsvatten Byggnadskonstruktioner Ökade intäkter Sjöfart Vattenkraft Uppvärmning Skogsbruk Jordbruk Insjöfiske Turism Översvämningar Ras och skred Kusterosion Hälsa Räddningstjänst, krisberedskap 4$ % *- (5#6)7(53678
42 (!!!(. "" '.,'' ("' ". &" ",.! H.K. LLL..
Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Vad vi kan behöva göra i Kristianstads kommun Foto: Patrik Olofsson /N Michael Dahlman C4 Teknik, Måttligt högvatten vintern 2007 Kristianstads kommun Kristianstads
Läs merKlimatanpassning. Underlag till Klimatstrategi för Kristianstads kommun Antagen 2011-09-13
Klimatanpassning Underlag till Klimatstrategi för Kristianstads kommun Antagen 2011-09-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klimatet förändras och vi måste anpassa oss till det 5 Kommunerna har en viktig roll 6 Kristianstad
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merAtt planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merVäxjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merMILJÖ- OCH BYGGKONTORET
28 000 invånare Ca 2000 kvm2 Bolmen, vattentäkt Lagan E4 Klimatanpassningsplan Ljungby kommun Varför en klimatanpassningsplan? Varför en klimatanpassningsplan? Bottenkartering av Lagan, hösten 2012 Bottenkartering
Läs merKlimatstrategi Antagen av KF 2011-09-13 Uppföljning av handlingsplanen för klimatanpassning status 2014-08-20
Klimatstrategi Antagen av KF 2011-09-13 Uppföljning av handlingsplanen för klimatanpassning status 2014-08-20 Sida 1 (11) Klimatstrategi anpassningsåtgärder kontaktpersoner för uppföljning av handlingsplanen
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merLänsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs mer4. Planering för en framtida klimatförändring
4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som
Läs merSammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll
Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/3-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka
Läs merHandlingsplan Klimatanpassning
Diarienummer: KS2014/0200.403 Handlingsplan Klimatanpassning Gäller från: 2016-11 Gäller för: Samtliga kommunala förvaltningar samt Ljungby Energi och Ljungbybostäder Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merKLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING
KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING Långsiktig planering för klimatanpassning Anna Vindelman Frida Lindberg INNEHÅLL Ansvar och skadeståndsrisken Viktiga länkar och mer information Klimatanpassning i fysisk
Läs merFramtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län
Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merStrategier för staden Ystad 2030. Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.
Klimatet förändras Strategin går ut på att ta höjd för att kunna hantera de effekter som klimatförändringarna kommer att ge i framtiden. Det handlar om att titta på vår sårbarhet av förändringarna, se
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merKlimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland
Klimatanpassning Klimatanpassning Energiomställning Vårt klimat -det gäller oss i Västmanland FAKTA Cannabis (marijuana och hasch) är den överlägset vanligaste illegala drogen bland ungdomar. Vanligvis
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merHUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merSkåne 2100. Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald
Klimatförändringarna och Vattnet Göran Ewald Skåne 2100 2 4 C varmare medeltemperatur Fler långvariga värmeböljor Mildare vintrar Minskad nederbörd under växtsäsong 0,9 1,6 m högre hav SMHI, SGU, IPCC,
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Läs merKASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merHälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hur kommer klimatet förändras? Figurer: SMHI 2011 Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd My Svensdotter 11/27/12 2 Vad
Läs merDricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merKlimat- och sårbarhetsanalys
1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merUtbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Läs merSammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Läs merGÄVLE INFÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Utdrag ur Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande och SMHI:s regionala klimatscenarier
GÄVLE INFÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Utdrag ur Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande och SMHI:s regionala klimatscenarier VARMARE VINTRAR HÄFTIGARE REGN Gävle kommun LÄNGRE VEGETATIONSPERIOD FLER TROPISKA
Läs merMÄNNISKAN OCH VATTNET - om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige
MÄNNISKAN OCH VATTNET - om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida MÄNNISKAN OCH VATTNET Sommarställe Hamburgö Slutpris: 35 Mkr Kulturarv för framtida generationer
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merDAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Läs mer2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merHur påverkar klimatförändringen människors hälsa?
Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merKlimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merKlimatanpassningsåtgärder i Trelleborgs kommun. Nulägesrapport 2013-2014.
Rapport (9) Datum 24-8-5 Klimat- & Hållbarhetssamordnare Anitha Ljung 4-73 32 95 anitha.ljung@trelleborg.se Till Kommundirektör Klimatanpassningsåtgärder i Trelleborgs kommun. Nulägesrapport 23-24. Sammanfattning
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merFöreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken handläggare Graciela Nilsson 1 Innehållförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 Markförhållanden... 4 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 5 3 Framtida
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merKlimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Läs merKlimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merFördjupad översiktsplan över Landskrona stad
Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Framtidens klimat 2012-01-30 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det
Läs merVäxjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Klimatanpassningsplan Hur påverkas kommunens verksamheter av klimatförändringarna? Sårbarheter?
Läs merRegional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län
Regional vattenförsörjningsplan Gotland Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län Roller - dricksvattenförsörjning Länsstyrelsen regionala vattenförsörjningsplaner krisberedskap och klimatanpassning tillsynsansvar
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merKlimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merA changing climate för Findus Grönsaker
A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas
Läs mer