Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Framtidens klimat

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser hur ett framtida klimat kommer att påverka Landskrona tätort. Sårbara verksamheter som kan påverkas bör identifieras. Även resonemang om hur Landskrona kan minimera sitt eget bidrag till klimatpåverkande utsläpp kan ingå. Det grönas betydeise för ekosystemtjänster och anpassningen till ett förändrat klimat är en viktig framtidsfråga, inte minst genom tätortens läge vid havet. Ansvarig för detta tematiska PM har varit Olle Nordell Miljöförvaltningen. 2

3 Geografisk avgränsning 3

4 Sammanfattning De förväntade klimatförändringarna har ett antal implikationer för Landskrona tätorts fördjupade översiktsplanering. Klimatet kan antas bli torrare på sommaren regnigare på vintern. Den totala nederbörden ökar. Medeltemperaturen ökar och havet stiger. Frekvensen extrema vädersituationer ökar. Detta medför ökad risk för bland annat 1. Översvämningar (vattendrag, havet och dagvatten) 2. Problem med byggnader som inte tål det nya klimatet 3. Ökad erosion längs havet 4. Värmeböljor (urban heat island) 5. Hälsorisker (värme och nya farsoter) 6. Förändringar i växt- och djurliv Områden där problem kan förväntas bör identifieras och möjligheter att sätta in motmedel planeras. Som exempel på problem och motmedel kan följande nämnas: 1. Stadsdelar som ligger lågt eller har problem med dagvattenavrinning (t ex Örja, området kring gamla järnvägsstationen) och NV om Citadellets vallgrav). 2. Stadsdelar där för höga temperaturer kan förväntas vid extrema värmeböljor. 3. Höjda grundvattenytor. 4. Kvarter med bebyggelse som får problem med ett förändrat klimat. 5. Kvarter med hög andel hårdgjorda ytor och problem med dagvattenvrinning. 6. Förorenad mark. 7. Reservera mark för vallar mot havet. Översiktsplaneringen bör beakta ett längre tidsperspektiv än de normala åren då klimatförändringarna kommer att ha verkan lång tid framöver. Ytor för motmedel mot konsekvenserna av klimatförändringarna måste reserveras, t ex vallar mot havet och förbättrad borttransport av dagvatten etc. Stora dyra investeringar och infrastrukturer bör ej placeras på platser som kan bli svårbrukbara inom några mansåldrar. En gedigen analys av de förväntade problemen enligt Klimat och Sårbarhetsutredningens modell bör ge en säker grund att stå på inför det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen. 4

5 Nulägesbeskrivning Arbetet med att minska de klimatförändringar som kan förväntas på grund av ökande halter av växthusgaser i atmosfären bedrivs på global, nationell och lokal nivå. Förutom att arbeta med att minska klimatpåverkan inleds arbeten runtom i världen för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Samhället med dess bebyggelse, infrastruktur och näringar har genom generationers erfarenhet utformats för att passa till det lokala klimatet och de variationer i det dagliga väder som förekommer. De lokala anpassningarna tar sig olika uttryck beroende på vad man behöver skydda sig mot eller ta till vara. T ex bra isolering och goda uppvärmningsmöjligheter i kalla klimat. Ju mer snö som förväntas desto brantare takvinklar osv osv. Om klimatet ändras snabbt (över årtionden) och ovanliga extrema vädersituationer inträffar oftare eller är mer extrema uppstår problem när byggnader, infrastruktur och näringar inte är byggda eller anpassade för att klara av de förändrade förutsättningarna. Det är väl känt att klimatet varierar över tiden och att flera perioder med både betydligt varmare och kallare perioder har förekommit sedan istiden. Skillnaderna i temperatur har också medfört att havets volym har förändrats. Stigande havsnivåer har i stora delar av Sverige kompenserats av landhöjningen. I Skåne har landhöjningen avstannat och det är snarast en landsänkning som nu äger rum i södra Skåne. I Landskrona kan förändringarna i havsnivåns läge enkelt konstateras då det t ex finns forntida boplatser på ca 6 m djup vid Pilhaken ute i Öresund. Vanligt är också bosättningar vid den så kallade Litorinavallen (Järavallen) som är en gammal strandvall. Den ligger på 5 m över dagens medelvattennivå i havet. Havsytans nivå har alltså varierat med minst tio meter under den tid det funnits människor i Skåne. Perioder med varmare eller kallare väder har också medfört att andra grödor börjat odlas eller att vissa grödor inte längre gett önskad avkastning. Vattenståndet i Öresund varierar också dagligen på grund av vindar, lufttryck, strömmar och tidvatten. I Landskrona hamn uppmättes vattenståndet i havet under 1978 till 1993, då uppmättes lägsta vattenstånd till ca 80 cm under medelvattenytan och ca 140 cm över medelvattenytan. Under stormen i november 2011 steg Öresund med ca 1,5 m. Episoder med betydligt högre vattenstånd är kända t ex den berömda julstormen Dessa extremt höga vattenstånd är dock kortvariga (några timmar) och ska skiljas från förändring i medelvattenstånd. Hur högt vattnet når på land vid stormsituationer beror även på bottentopografin och kustzonens utformning. 5

6 För Skånes del visar mätningar på uppmätt vattenstånd i Ystad/Skanör på att havet har stigit 15 cm de senaste 120 åren. Under perioden går det att se att den så kallade höjningstakten ökat och havet stigit i medeltal tre mm per år. På senare år har möjligheterna till förfinade analyser av det framtida klimatet blivit tillgängliga. Det bör övervägas att göra en sådan för Landskrona. Bild 1. Höjdkurva markerad på 3m över havets normalvattenstånd. 6

7 Lokal klimateffektprofil Landskrona har samarbetat med Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) för att ta fram en så kallad lokal klimateffektprofil, LCLIP (Local Climate Impacts Profile) enligt en metod som utarbetats i Storbritannien. Arbetet med den lokala klimateffektprofilen består i huvudsak av att lokala medier gås igenom för att leta efter artiklar om konsekvenserna av extrema väderhändelser samt vidtagna åtgärder. Mediainventeringen har kompletteras med intervjuer av kommunanställda där man även tar upp vilka idéer om klimatanpassning som redan finns idag. Syftet är att kartlägga framförallt kommunala verksamheters sårbarheter för dagens extrema väderhändelser för att skapa underlag för analyser av framtidens klimat. Verktyget riktar sig till kommunala handläggare och politiker som vill skaffa sig en förvaltningsövergripande sårbarhetsbild. Mediainventeringen gjordes för åren 2005 till 2009 och totalt hittades 52 artiklar om väderrelaterade skador. 10 % av skadorna hade anknytning till tågtrafiken, medan 42 % för väg, 17 % för byggnader, 6 % för el, 4 % för Ventrafiken och 21 % för övriga typer av skador. Bland de som fick rycka ut för att åtgärda skadorna kan Banverket, Skånetrafiken, Räddningstjänsten (37 % av fallen), Elbolag, Kommunen (18 % av fallen) samt Vägverket nämnas. I intervjuerna med kommunanställda lyftes bland annat följande fram: 1. Stormarna kommer nu när som helst på året och inte bara på höst och vinter som förr. De kommer också ofta snabbare än tidigare. 2. Häftiga regn har blivit vanligare och ännu häftigare. Flera intervjupersoner har oberoende av varandra gjort samma observation. 3. Isen ligger inte lika ofta och länge jämfört med förr. 4. Man hittar arter i garnen (intervjuer med fiskare) som inte fanns förr och man hittar arter vid andra tidpunkter än förr (brännmaneter på våren, små krabbor i stora mängder, tång som är brun och har hår). 5. Man fångar fisk som inte fanns förr eller som inte var vanlig då (sjötunga, kolja svartfisk, intervju med fiskare). 6. Det finns fler måsar, duvor och rådjur. 7. Takten i kusterosionen har ökat markant. Vid intervjuerna diskuterades följande former av väder som orsakat problem: Värme, torka, regn, blåst, snöoväder och kyla 7

8 Framtidsscenario 2030 Hur det framtida klimatet kommer att bli vet vi naturligtvis inte. Dock lägger FN:s klimatpanel IPCC regelbundet fram klimatbedömningar. I den senaste från 2007 slår IPCC fast att klimatförändringen pågår och att temperaturen ökar på grund av utsläppen av växthusgaser. Därmed ökar nederbörden och havsnivån stiger. I norra Europa stiger temperaturen med minst det dubbla i förhållande till stigningen av den globala medeltemperaturen. Med ökad temperatur följer ökad risk för torka och värmeböljor. Nederbörden ökar generellt vintertid och extrema regn ökar i frekvens. Översvämningsrisken till följd av kraftig nederbörd ökar i bebyggda områden och kan förutom byggnader även drabba transportsystem, elförsörjning och annan infrastruktur. Havsnivån har stigit 20 cm de senaste hundra åren och stigningen bedöms bli ytterligare cirka 1 m (SMHI), eventuellt mer, till Därefter kommer havsnivån att stiga under en lång tid. Helsingborg har gjort beräkningar på framtida situationer med mycket högt vattenstånd i Öresund. Beräkningarna bör till stor del vara relevanta även för Landskrona. Med ett högvatten med en åtkomsttid vart 100:e år (167 cm) kan vågor och vinduppstuvning ge kortvariga nivåer på 250 cm idag. År 2035 ger samma beräkningsmetoder höjder på ca 265 cm och år 2100 ca 340 cm. Andra beräkningsmetoder ger vattennivåer uppåt 4 m år Bottentopografin och kustzonens utformning har också betydelse för hur långt havet kan nå på land. Vid en höjd medelvattennivå i havet kommer också grundvattnet att stiga i kustnära områden. Forskningen på klimatförändringsområdet är omfattande och det kommer ofta nya rapporter där nya aspekter beaktats i arbetet med genom matematiska modeller förutspå det framtida klimatet. Stort fokus ligger på havsytans förändring. Ett varmare klimat innebär att havets volym ökar och därmed stiger havsytan. Smälter en stor del av de glaciärer som ligger på land kan havsytan stiga ytterligare. En stigning om ca 7 meter nämns ofta. 8

9 Klimat och sårbarhetsutredningen I Klimat och sårbarhetsutredningen slutbetänkande SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter finns en ambitiös analys på nationell nivå om vilka konsekvenser som kan förväntas på viktiga samhällsfunktioner av klimatförändringar och extrema väderhändelser. Utredningen listar följande områden där en påverkan kan antas ske: 1. Kommunikationer (vägar, järnvägar, sjöfart, flyg, tele, radio och TV) 2. Tekniska försörjningssystem (elsystem, dammar, värme- och kylbehov, fjärrvärme, dricksvatten) 3. Bebyggelse och byggnader (översvämning, ras, skred, erosion, kusterosion, dagvatten och avlopp, byggnadskonstruktioner, föroreningsspridning) 4. Areella näringar och turism (skogsbruket, jordbruket, fiskenäringen, rennäringen, turism och friluftsliv) 5. Naturmiljön och miljömålen (landekosystem, biologisk mångfald, sötvattensmiljön och Östersjön och den marina miljön) 6. Människans hälsa (extremtemperaturer, ändrad luftkvalitet, hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred) 7. Förändringar i vår omvärld och deras påverkan på Sverige Klimat- och sårbarhetsutredningen utredningar har initierat arbete runt om i landet för att klimatanpassa viktiga samhällsfunktioner. 9

10 Klimat och sårbarhetsutredningen och fördjupad översiktsplanering för Landskrona tätort. Ett sätt att systematiskt analysera det förändrade klimatets konsekvenser för Landskrona tätort är att utnyttja Klimat- och sårbarhetsutredningens lista över viktiga samhällsfunktioner och se vad som kan vara relevant för tätorten. Det bör framhållas att i dessa sammanhang måste man planera bortom en FÖP:s tidshorisont. I det följande anges vad Klimat och sårbarhetsutredningen bedömt för Sverige i stort (kursiv text). Därefter görs en översiktlig bedömning av vad som kan vara relevant för Landskrona tätort och som kan vara relevant att beakta i den fysiska planeringen. Bedömningen gör inget anspråk på att vara fullständig utan det bör utredas vidare. Vägnätet "Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar." Landskrona tätort: Översvämningar och skador på mindre partier av vägnätet kan förväntas vid häftiga regn och högt vattenstånd i havet. Gator bör konstrueras så att god avrinning till platser där vattnet ej orsakar skador sker. Efter regn, september

11 Järnvägar "Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet. Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd innebär översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion vid brostöd och anslutande bankar. Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat underhåll. Kraftigare vindar och ökade risker för stormfällning av skog ger konsekvenser för kraftmatningen." Landskrona tätort: Västkustbanan genom Landskrona byggdes 2000 och kan förväntas tåla extrema vädersituationer bra. På några partier utanför planområdet korsar västkustbanan vattendrag. Stora delar av bangården i Landskrona ligger nära dagens havsnivå. Sjöfart "Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten." Landskrona tätort: Förstärkning av kajer och ombyggnad av hamnar kan bli aktuellt på sikt. Utrymme för permanenta semipermanenta murar mot tillfälliga högvatten bör planeras. Översikt av dagvattenbrunnar med möjlighet att sätta i backventiler. Oresund drydocks flytdocka slet sig i stormen 28e november

12 Telekommunikationer "Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hänsyn tagen till både förändringar av klimatet och skogstillståndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikationerna." Landskrona tätort: I utbyggnad och underhållsarbeten bör kommunikationsutrustning göras säker för både tillfälliga översvämningar och ett permanent högre grundvatten. Radio och TV "Radio- och tv-distributionen bedöms inte påverkas i någon väsentlig grad, men det är angeläget att klimatfrågan och dess påverkan på systemet fortsättningsvis beaktas. Utsändningar av radio och tv är beroende av el. Ett förändrat klimat kan komma att innebära mer stormfälld skog med konsekvenser för eldistributionen och indirekt för radio och tv-distributionen." Landskrona tätort: I utbyggnad och underhållsarbeten bör kommunikationsutrustning och elförsörjning göras säker för både tillfälliga översvämningar och ett permanent högre grundvatten. Elproduktion och distribution "Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket skapar mycket goda förutsättningar för en successivt ökad vattenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar i kraftverken. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår." Landskrona tätort: Hustakens potential för elproduktion bör beaktas i planeringsarbetet. Översvämningar och salt från havet vid stormar kan slå ut elskåp, ställverk och annan elektrisk utrustning. Planering av infrastrukturen för elförsörjning bör beakta detta. 12

13 Dammar Klimatförändringarna innebär en risk för att det flöde som är dimensionerande för dammar av riskklass I ökar inom delar av landet, men stora osäkerheter finns årsflödet visar på kraftiga ökningar framförallt i västra Götaland och västra Svealand, med ökade risker främst för dammar av riskklass II. Även i fjälltrakterna ökar 100-årsflödet med risken att detta kan fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. På många andra håll väntas dagens 100-årsflöden bli mindre vanliga." Landskrona tätort: Landskrona har inga dammar som avses ovan. Dock bör dagvattenmagasin eller andra ytor för dagvatten vid extrema regn planeras så att de kan ta emot tillräckligt med vatten utan att skada byggnader och infrastruktur. Värme och kylbehov "Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning." Landskrona tätort: Behovet av kylning kan förväntas öka. Vidare bör stadsmiljön planeras så att det finns tillräckligt med parker och andra ytor där svalka (fläktande vindar t ex ) kan erhållas under extrema värmeböljor 13

14 Fjärrvärme "Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeelser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvärmesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon större utsträckning påverkas av klimatförändringarna." Landskrona tätort: Fjärrvärmedistributionen kan påverkas. Dricksvattenförsörjning Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred. Landskrona tätort: Dricksvattenförsörjningen kan påverkas och kvaliteten på vattnet kan påverkas av inläckage av förorenat vatten vid översvämningar och saltvatten vid höjd havsyta. Vatten för dricksvattenproduktion hämtas från Småland eller de stora skånska sjöarna. Vid avbrott på leverans av dricksvatten eller utslagning av produktionsmöjligheterna bör reservvattentäkter etableras och vattenkvaliteten skyddas. Översvämning och strandnära bebyggelse Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse fram för allt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta. Landskrona tätort: Allvarliga konsekvenser längs kusten kan befaras. Problem kan uppstå vid högt vattenstånd i havet och kraftig nederbörd/snösmältning då vattnet kommer från två håll. Det är av stor vikt att planering för förbättrade avrinningsförhållanden, dagvattendammar och möjligheter till pumpning gen i den fysiska planeringen. Öster om Landskrona finns relativt sett höglänt terräng och vid kraftiga regn/snösmältning kan den avrinnande nederbörden öka översvämningar. Ledningsnätet bör förbättras och anpassas till högre medelvattenyta i havet för extrema vädersituationer. Ytor där dagvatten och annat översvämmande vatten kan ta 14

15 vägen (utan att ställa till allt för stor skada) bör reserveras. Stora områden med förorenad mark finns i kommunen. Föroreningarna kan spridas vid översvämningssituationer. Ras, skred erosion Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skredbenägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena. Landskrona tätort: Generellt är nog eventuella problem små i Landskrona. Klintkusterna på Ven och i kommunens norra delar kan beröras. Kusterosion Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta. 15

16 Landskrona tätort: Stora problem kan förväntas för Landskronas del. Den fysiska planeringen bör tillse att det ska finnas plats för strukturer som kan dämpa erosionsproblem. Så kallad strandfodring kan på sikt bli en relevant metod (ta tillbaka sand från havet och lägga på stränderna). Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Landskrona tätort: Problem med att bli av med dagvatten kan förväntas. På sikt kan reningsverket få svårigheter att fungera då havet stiger. Avloppsvatten kan förorena dricksvatten och mark. Havsvatten kan tränga in i dagvattenledningarna t ex via citadellets vallgrav och vi Exercisfältet. Byggnadskonstruktioner Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. Landskrona tätort: Stora renoveringens- och ombyggnadsbehov kan förväntas. Nya byggnader ska anpassas efter ett förändrat klimat. Viss ökad risk för mögel och insektsangrepp han följa högre temperaturer och luftfuktighet. 16

17 Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker. Landskrona tätort: Stora arealer med förorenad mark finns i Landskrona. Den fysiska planeringen bör beakta att det finns plats för strukturer som kan minska risken att föroreningar sprider sig. Inventering av förorenad mark i Västra industriområdet 17

18 Turism och friluftsliv Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna. Landskrona tätort: Turismen kan förväntas öka och ställer ökade krav på ytor för bad och friluftsliv. Landekosystem Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk mångfald, men de negativa effekterna kan begränsas. Landskrona tätort: Förändringar kan förväntas med både förluster av biologisk mångfald och många nya arter från söder. Beredskap för ändring i park- och naturskötsel bör finnas. T ex kan nya farsoter drabba parkernas träd. Dvs planeringen bör motverka stora ensartade ytor med samma träd och växter. Östersjön och den marina miljön Temperaturen i Östersjön ökar med flera grader och istäckets utbredning minskar kraftigt. Detta tillsammans med förändringar i tillförseln av näringsämnen leder sannolikt till storskaliga konsekvenser och en ökad belastning på ett redan förorenat hav. Om vi får ökade västvindar och kraftigt ökad nederbörd kommer salthalten i stort sett att halveras. Detta leder till dramatiska förändringar där nästan alla marina arter inklusive torsken försvinner. Landskrona tätort: Öresund räknas som en del av Östersjön. Försämrad badvattenkvalitet och ökande algblomningar kan förväntas. Konsekvenser och motmedel svårbedömda. 18

19 Extremtemperaturer Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Landskrona tätort: Planering så att nya hus och kvarter kan förbli blir relativt svala under värmeperioder. Materialvalet kan påverka temperaturen i byggnader och omgivningar. Temperaturskillnader mot omgivande land kan vara 10 grader. Ändrad luftkvalitet Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar. Landskrona tätort: Utsläppsfri kollektivtrafik och förbättrade cykelvägar prioriteras. Det fysiska planeringen fokuserar på att minska bilberoendet. Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst. Landskrona tätort: Förändringar i beredskap för olika typer av extrema händelser kan behöva göras. 19

20 Smittspridning Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. Landskrona tätort: Fler sjukdomar och parasiter kan förväntas komma in i kommunen. T ex ökad smittspridning med fästingar, dvärgbandmask och liknande. Beredskap för ändrad skötsel och parker och naturmarker. Referenser Internet: SMHI:s Klimatanpassningsportal: Danmarks Miljøundersøgelser: Danmarks Meteorologiske Institut: Svenska Fenologinätverket: Landskrona miljöbarometer: Landkrona stads rapporter med anknytning till miljö och natur: Landskrona stads miljöredovisningar: Miljoe--haelsa/Miljoe/Kommunens-miljoearbete/Miljoeredovisning.aspx FOI: sidor om climatools: Öresundsvattensamarbetets klimatscenarier för Öresundsområdet. En analys av risk för översvämningar från Öresund utifrån olika klimtascenarier (på danska) Litteratur: Blennow K. och Persson J Climate change: motivation for taking measures to adapt. Global environmental change 19, Översvämningsrisker och kusterosion i Landskrona stad. En övergripande studie med av seende på klimatförändringen. Examensarbete på LTH av Maria Karlsson Green och Sandra Martinsson Framtidsprognos för havsnivån utanför Landskrona. Examensarbete för miljövetare på Lunds Universitet av Angelica Persson SGI och SMHI, Översiktsplan ÖP 2010 för Helsingborg. Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys naturolyckor. Miljöredovisning för Landskrona kommun Tema: Klimatförändringar. Klimat och sårbarhetsutredningen slutbetänkande SOU 2007:60.Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. PM Klimatanpassning Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning. Remiss september

21 Bilaga 1 Arbetet med den lokala klimateffektprofilen föreslog att nedanstående kan vara utredningar som är lämpliga att genomföra i det fortsatta arbetet: 1. Ta reda på var de stora utsläppen av dagvatten sker längst kusten och hur rutiner för provtagning av vattenkvaliteten ser ut och skulle kunna förbättras. Det gäller framförallt kvalitén efter kraftiga regn. 2. Inventera värmeproblematiken inom alla kommunens äldreboenden och skolor. Hela eller delar av inventeringsverktyget Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg skulle kunna användas. 3. Upprätta ett system för att registrera effekter av besvärligt väder, vilka åtgärder man vidtar, kostnader och eventuella idéer om anpassning. Detta system skall vara förvaltningsövergripande. 4. Inventera hur många av inspektionsluckorna till avloppsledningsnätet som skulle kunna läcka in regnvatten och därmed öka flödet till reningsverket. 5. Kontakta Länsstyrelse och andra skånska kommuner (ev också titta utomlands) för att få en uppdaterad bild av vilka havsnivåhöjningar som andra räknar med i planeringen, bedöma konsekvenser för Landskrona ifall de skiljer sig från de skattningar som redan gjorts. 6. Gå igenom SMHI:s klimatindikatorer och göra en bedömning av på vilka sätt de kan användas inom kommunen. 7. Ta kontakt med hyresvärdar i Landskrona och inventera beredskapen för värmeböljor. 8. Ordna en klimatutbildning för berörda personer på alla förvaltningar 9. Ta reda på vilka verksamheter som är beroende av ytvatten sommartid och vilka som har egen brunn och i så fall hur känsliga de är för torka. 10. Utred möjligheterna att vid behov öka kapaciteten för distribution av dricksvatten. 11. Utreda konsekvenser och kostnader för stenrevlar, hövder och sandpåfyllning längs kusten för att minska den erosion som sker idag. Inventera erosionskänsliga kustavsnitt. 12. Göra en risk- och sårbarhetsanalys med en extrem väderhändelse som man ännu inte övat inför, gärna en kombination av händelser som uppfattas som trovärdig. 13. Identifiera översvämningsområden längs kust och vattendrag. 14. Inled diskussioner med jordbruksnäringen om möjligheterna till öka bevattningskapaciteten vid långvarig torka. 15. Utred möjligheterna till bättre övervakning och prognos av vattenföring i vattendragen och havets nivå. 21