Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland

Transkript

1 Klimatanpassning Klimatanpassning Energiomställning Vårt klimat -det gäller oss i Västmanland

2 FAKTA Cannabis (marijuana och hasch) är den överlägset vanligaste illegala drogen bland ungdomar. Vanligvis röker man cannabis I Västmanlands län har mer än var tionde pojke i årskurs 9 och nästan var fjärde pojke i gymnasiets år 2 någon gång testat cannabis. Även flickor har i hög utsträckning provat cannabis, men mindre ofta än pojkarna. All hantering av cannabis är olaglig att odla, sälja, köpa, använda och förvara. Många är påverkade av alkohol Klimatet första gången på de jorden testar cannabis. förändras Den cannabis som säljs och används på grund idag är flera av människans gånger starkare än den som fanns på 70-talet. Det vanligaste sättet att få tag i cannabis aktiviteter är genom kompisar eller kompisars kompisar, inte sällan i samband med privata fester.

3 LÄNSSTYRELSEN VÄSTMANLANDS LÄN SAMORDNAR ENERGIOMSTÄLLNING OCH KLIMATANPASSNING Vi måste minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa vår klimatpåverkan. Det är nödvändigt med en energiomställning. Vi måste mildra de negativa effekterna av det förändrade klimatet och i bästa fall kunna ta tillvara på möjligheterna. Det är nödvändigt med klimatanpassning.

4 ENERGIOMSTÄLLNING Hur påverkar vi klimatet? Begränsa vår klimatpåverkan är ett uttryck som innebär att minska utsläppen av växthusgaser och att ställa om vår energianvändning till förnybara energikällor. För att minska våra utsläpp av växthusgaser och på så vis minska vår klimatpåverkan är det därför viktigt att beakta hur vi reser, hur energieffektiva bostäder vi har samt vilken mat vi äter. Energianvändning i Västmanlands län Energianvändning i Västmanlands län uttryckt i TWh/år och fördelad mellan sektorer. Till år 2020 är Sveriges mål att minska energianvändningen med 20 % jämfört med år En minsking på 7 % i energianvändningen har uppnåtts till år 2010, men det återstår stora utmaningar för att nå målet till år (SCB) Hur vi reser och transporterar påverkar våra utsläpp Utsläppen av växthusgaser från transporter ökar i Västmanland beroende på att transportsektorn snabbt växer i omfattning. Våra utrikesresor ökar likväl och utvecklingen går därmed åt fel håll. Cirka 25 % av den totala energianvändningen utgörs av transporter. (Energimyndigheten). I tätort är 80 % av dagens bilresor kortare än 3-4 kilometer (Trafikverket). Då sträckorna är korta kan vi med enkelhet ersätta bilresorna genom att cykla, promenera eller använda kollektivtrafik. Genom att bygga ett transportsnålt samhälle kan vi minska användningen av privata bilar. Vi behöver samtidigt använda mer biodrivmedel och bränslesnåla fordon. Trots att utsläppsökningen har mattats av är de beslutade åtgärderna inte tillräckliga för att de uppsatta klimatmålen ska nås, såväl EU:s som de nationella. Klimatpåverkande utsläpp i Västmanlands län Klimatpåverkande utsläpp i Västmanlands län uttryckta i koldioxidekvivalenter* och fördelade på sektorer. Sveriges mål för år 2050 är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll. För mer information om detta gå in på Länsstyrelsens hemsida. (miljömål.se/rus) * Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet som används för att jämföra olika växthusgasers påverkan på klimatet. Klimatpåverkande ämnen omvandlas till motsvarande mängd koldioxid.

5 Hur vi värmer våra hus avgör vår klimatpåverkan Hushållen i Västmanland står för 1/4 av länets totala energianvändning. För att minska vår klimatpåverkan relaterat till hushållens energianvändning behöver vi energieffektivisera och ställa om till förnybara uppvärmningsformer i våra bostäder och lokaler. För att energieffektivisera är det möjligt att exempelvis använda energieffektiva lampor, stänga av hemelektronik med strömbrytaren och tvätta i lägre temperaturer. Hur vår konsumtion ser ut, vad vi äter och hur vi odlar maten påverkar vårt klimat År 2011 medverkade varje person i länet till växthuseffekten med ca 6,9 ton koldioxidekvivalenter* (miljömål.se). Vilka varor vi konsumerar, vilken mat vi äter och hur den odlas avgör en del av vår klimatpåverkan. Idag står exempelvis våra livsmedel för omkring 25 % av de utsläpp som vår konsumtion genererar (Livsmedelsverket). För att minska vår klimatpåverkan kan vi välja att konsumera klimatsmarta produkter med längsta möjliga livslängd. Exempelvis kan användning av möbler och elektronik med lång livslängd bidra till att klimatbelastningen minskar i det långa perspektivet. Att sortera avfallet efter att produkterna har förbrukats är också viktigt för att minska klimatbelastningen. Hushållens energianvändning i Västmanlands län år 2011 Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion åren Hushållens energianvändning i Västmanlands län år 2011 fördelad på bränsletyp. (SCB) Utsläpp av växthusgaser orsakade av konsumtion i Sverige, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter* år 1993 till Utsläppen är fördelade på utsläpp i andra länder, till följd av import, och utsläpp i Sverige. Utsläpp i Sverige består av totala utsläpp inkl. internationella transporter. Utsläpp från export är inte inkluderade. (Naturvårdsverket) VISSTE DU ATT En flygresa tur och retur till Thailand ger upphov till 2,2 ton koldioxid. Det är ungefär lika mycket som en bensindriven bil släpper ut under ett års pendling med totalt 40 kilometer tur och retur dagligen, 5 dagar i veckan (Naturvårdsverket) På bananskal går det att köra cirka 100 kilometer (Avfall Sverige)

6 KLIMATANPASSNING Vad innebär ett varmare klimat för oss? Klimatet förändras och i framtidens Västmanland kommer det att vara varmare och blötare. Värmeböljor kommer att bli vanligare och vita jular ett undantag. Vi får räkna med att häftiga skyfall kommer oftare och att risken för naturolyckor förändras. Världshaven stiger och Mälaren riskerar i värsta fall att bli en havsvik. Ett förändrat klimat Inom en hundraårsperiod beräknas årsmedeltemperaturen i Västmanlands län stiga med 3-6 grader och årsnederbörden beräknas öka med % fram till år 2100 (SMHI). Vi kommer troligtvis att få fler värmeböljor med torrperioder och mer nederbörd under höst och vinter. Eftersom det blir varmare kommer förekomsten av snö, is på vattendrag och tjäle att minska kraftigt, vilket ger ändrade förutsättningar för växt- och djurliv. Klimatförändringen bidrar även till ändrade markförhållanden, vilket gör att risken för ras och skred påverkas. Eftersom det förväntas regna mer kommer risken för översvämningar att öka. Förändringarna leder samtidigt till att fler grödor kan odlas och möjligtvis till fler skördar på en säsong. Skogen kommer också att växa snabbare. VISSTE DU ATT Klimatförändringar ger upphov till en havsnivåhöjning. Enligt SMHI skulle havsnivåhöjningen i värsta fall kunna bli 1 meter. Skogsstyrelsen räknar med en produktionsökning på 5-14 % för de kommande 30 åren eftersom träden växer snabbare i ett varmare klimat Värmeböljor kommer att bli vanligare och vita jular ett undantag

7 ILLUSTRATION: LEYLA ATAK Hur vi behöver anpassa oss till det nya klimatet Det förändrade klimatet innebär att vi måste anpassa vårt sätt att bygga hus och vägar och vårt sätt att tänka beträffande säkerhet, vård och hälsa. Det förändrade klimatet påverkar även vilka grödor vi kan odla och hur vi odlar dem. Det påverkar också djurlivet. Exempelvis kommer andra typer av arter att bli vanliga, såsom skadeinsekter, virus och bakterier. Vid nybyggnation av bostadshus och andra byggnader bör hänsyn tas till risken för framtida översvämningar samt risken för skred och ras. Dessa finns kartlagda och bör tas med i beräkning när bygglov beviljas. Sker byggnation ändå i riskområden bör byggnaden utformas så att den klarar översvämningar, vilket även gäller för utbyggnad av väg-, järnvägs-, samt elnätet. Tele-, data-, radio- och TV-nät bör byggas så att det klarar sig från större störningar vid extrema väderförhållanden. Uppvärmningsbehovet av byggnader kommer att minska i takt med att vintrarna blir varmare, medan kylbehovet förväntas öka i takt med att värmeböljorna blir fler. Detta faktum måste länets värmeproducenter ta med i beräkningen. Att se över vattenregleringen i Sverige är mycket viktigt. Vid ökade vattenmängder och långvarig torka behöver regleringssystemen klara av att vara flexibla för att minska översvämningarna, men även för att se till att exempelvis Mälarens vattennivå inte blir så låg att sjötrafiken får problem att ta sig fram. Vattenförsörjning och avlopp påverkas också vid ändrade vattenförhållanden och översvämningar. En översyn behöver göras för att säkerställa att detta fungerar så att bakterier och humus inte hamnar i dricksvattnet när vattennivån stiger. Vid en höjd havsnivå blir det extremt viktigt att se till att slussarna vid Mälarens utlopp inte är för låga så att saltvatten rinner in i Mälaren. Detta riskerar att inte bara förstöra miljön för växter och djur som lever i sjön utan också dricksvattnet för cirka 2 miljoner människor i dess närhet. Inom sjukvård och omsorg bör handlingsplaner finnas för exempelvis värmeböljor med ökad risk för smittspridning av nya sjukdomar. Dessa kan ha andra sjukdomsbärare och spridningsmönster än vad vi tidigare varit vana vid. Ett förändrat klimat påverkar Västmanland Nya träd och insekter i skogen Skogen kommer att växa snabbare och nya trädslag kan introduceras. Sannolikt blir det mer lövträd. Samtidigt gynnas även skadeinsekter och svampar som kan angripa träden. Varmare vintrar medför också risk för körskador på marken. Gröna skidbackar Snöfattigare vintrar innebär sämre förutsättningar för skidåkning och andra aktiviteter som är beroende av snö. Längre och varmare somrar med högre badtemperaturer kan däremot medföra ett uppsving för länets turism. Mindre värme mer kyla När det bli varmare minskar uppvärmningsbehovet under vintern. Samtidigt behövs fler kylanläggningar sommartid. Totalt beräknas dock energianvändningen minska. Höga vattenflöden Extrema väder kan leda till höga vattenflöden och översvämningar. Något som kan gynna fågellivet och den biologiska mångfalden. Men trenden att bygga nära vattendrag riskerar också att leda till skador på byggnader. Smittspridning och folkhälsa Risken för smittspridning av såväl gamla som nya infektioner och sjukdomar ökar när klimatet blir varmare. Extremt höga temperaturer påverkar hälsan för både människor och djur. Å andra sidan kan det varmare klimatet vara bra för folkhälsan genom längre perioder av utomhusaktiviteter när vintersäsongen förkortas. Större skördar och nya grödor Ett varmare klimat förbättrar förutsättningarna för jordbruket genom längre växtsäsonger och möjlighet till nya grödor, som till exempel majs och åkerböna. Samtidigt kan det bli större bakslag på grund av mer extremt väder, fler skadegörare och ökad risk för näringsläckage. Ras och orenat avloppsvatten Om Mälaren och Hjälmaren svämmar över är det inte bara byggnader som kan skadas av själva vattnet. Följden kan också bli ras och skred och att till exempel avloppsvatten orenat rinner ut i vattendragen. Dricksvattnet kan påverkas Klimatförändringarna innebär att havsnivån stiger, vilket skulle kunna medföra att Mälaren blir en del av Östersjön med saltvatten som följd. I så fall kan saltvattnet påverka dricksvattenkvaliteten negativt.

8 Detta gör Länsstyrelsen Länsstyrelsen har två regeringsuppdrag på klimatområdet. Det ena handlar om att samordna länets energiomställning och arbete med att begränsa klimatpåverkan och det andra om att samordna länets anpassning till ett förändrat klimat. Detta gör Länsstyrelsen bland annat genom att: ta fram underlag som beskriver scenarios för framtidens klimat i Västmanland och hur ett förändrat klimat kommer att påverka länet; ta fram information om utsläpp av växthusgaser och energianvändning; vägleda och stödja berörda delar av samhället i arbetet med klimatanpassning och energiomställning; i de egna besluten säkerställa att klimatfrågorna beaktas där det behövs; Kontakt och mer information Tel välj fliken miljö & klimat Här finner du det faktaunderlag som ligger till grund för den här broschyren. Du finner också ytterligare faktaunderlag i form av kartor, kartskikt, tabeller, rapporter, analyser, vägledningar och flera tips på vidareläsning för den vetgirige. SAMORDNAR ENERGIOMSTÄLLNING OCH KLIMATANPASSNING