Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen"

Gunnel Eliasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014

2 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time enough for love, Edward Lorenz, 1982) 2

3 Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström Salsta, Uppsala, Dec

4 December 2012 kall här men varm på andra håll Källa:SMHI 4

5 Varför var vintern kall i Europa? Källa: DN

6 Globala klimatindikatorer 6

7 2012 kall här men varm på andra håll Avvikelse i medelyttemperaturen för 2012 jämfört med perioden

8 2013 Varmt så in i Norden Avvikelse i medelyttemperaturen för 2013 jämfört med perioden

9 Den globala uppvärmningen fortsätter Temperaturavvikels jämfört med var det 4:e varmaste året (tillsammans med 2003) sedan 1880! Källa: 9

10 Den globala havsytan stiger Källa: National Geographic 15 mars

11 Havsnivåhöjning Havet värms upp och expanderar Glaciärer & landisar smälter IPCC AR5 WG

12 Havsnivåhöjning IPCC AR5 WG

13 Havsnivåhöjning Havsnivån kommer fortsätta att stiga efter 2100! 13

14 Vad beror klimatförändringen på? 14

15 Vad händer när solen lyser på jorden? Utgående långvågig strålning Dag Solstrålar Inkommande kortvågig strålning Natt Källa: tack till K.E. Trenberth, NCAR och Riccardo Pravettoni, UNEP/GRID-Arendal. 15

16 Vad är växthuseffekten? -15 C +15 C Källa: Naturvårdsverket 16

17 Växthuseffekten gammal kunskap Svante Arrhenius beräknade 1896 att en fördubbling av koldioxidhalten skulle höja jordens medeltemperatur med 5 6 C. Men han bedömde att det skulle ta 3000 år. 17

18 Människans påverkan 18

19 Svenska utsläpp av växthusgaser - i Sverige... 78,4% 19

20 78,4% 20

21 Koncentrationen av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären. August 2014: ppm Juni 2013: Första gången över 400 ppm 21

22 Global temperaturförändring IPCC AR5 WG

23 Hur fungerar klimatmodellerna? 23

24 Klimatsystemets komponenter och några nyckelprocesser Strålning moln Molnprocesser och konvektion Turbulens Sjöar Landytan och marken Havsis Vatten omblandning 24

25 Global klimatmodell 200 km km Regional Modell ca 10 km Lokal skala 2-5 km punkt data 25

26 Nya scenarier: RCP (Representative Concentration Pathways) Används för IPCCs femte kunskapssyntes (AR5, 2013/2014) RCP 8.5, RCP 6.0, RCP 4.5, och RCP 2.6 motsvarande den nivån i form av strålningsdrivning uttryckt i W/m2 år 2100 (motsvarande CO2-ekvivalent: 1370, 850, 650 och 490 ppmv) Strålningsdrivning (1) Klimat- (2a) projektioner Utsläpps- & socioekonomiska scenarier (2b) Effekter, anpassning & sårbarhet (3) 26

27 Förväntad global temperatur- och nederbördsökning IPCC AR5 WG

28 Sveriges klimat - nu och i framtiden. Temperatur Nederbörd Vind Havsytans nivå 28

29 Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Karta från webbatlasen på 29

30 Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Källa: SMHI 30

31 Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Källa: SMHI

32 Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Källa: SMHI

33 Årsmedelnederbörd (mm) i Sverige Källa: SMHI Årsmedelnederbörd för Sverige för 87 stationer från år Den svarta kurvan visar ungefär ett tio-årigt löpande medelvärde. En viss ökning kan skönjas. 33

34 Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. Källa: SMHI 34

35 Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. Källa: SMHI 35

36 Stormar det mer nu? Rapporterade stormskador i skog under 1900-talet. (Nilsson et al., 2004, For. Ecol. Manag. 199, Schlyter et al., 2006, Clim. Res. 31, 75-84) M m 3 36

37 Geostrofisk vind 37

38 Vind och stormar i Sverige Det är osäkert hur vindklimatet ändras. Det är osäkert om framtidens stormar blir värre. Men skadorna ökar. Gudrun den 8 januari

39 Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 ( utfördes mätningarna vid Slussen). 39

40 Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 ( utfördes mätningarna vid Slussen). 40

41 Landhöjning i Sverige! Källa: Lantmäteriet 41

42 Havsvattenståndets förändring i centimeter för 14 mätstationer sedan Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. Källa: SMHI 42

43 Havsnivåhöjning IPCC AR5 WG

44 Effekt på havsytans nivå (cm) Källa: SMHI 44

45 Sammanfattning Klimatförändring i Sverige Varmare, mest på vintern men även på sommaren. Mer nederbörd, störst ökning på vintern. Risken för skyfall ökar men även för sommartorka. Ingen tydlig förändring av vind och stormar. Havsytan stiger. Väg 335 vid Sånga kyrka mellan Sollefteå och Örnsköldsvik. Foto: Ingrid Engstedt Edfast/SR 45

46 Vad kan vi göra åt klimatförändringen? Minska den mänskliga påverkan på klimatet. Anpassa oss till det nya klimatet. 46

47 Risker och sårbarhet nationellt i Sverige Avloppsrening Skydd av industrier Ras och skred Infrastruktur Översvämning 47

48 Kalmar Örnsköldsvik Västerås Västervik 48

50 Skydd mot översvämning genom anpassning av byggd miljö Foto: Kristianstads kommun Invallning Barriärer i Rotterdam, Nederländerna Flexibilitet Eldslund, Strängnäs kommun 50

51 Stillahavsostron. Foto: Ivar Gram Både nya möjligheter och hot Möjlighet att odla nya arter Risk för ökad ohälsa pga värmeböljor och mer/nya sjukdomar Nya invasiva arter, på ont och gott? Nya skadeinsekter och snabbare reproduktion hos redan befintliga Två skördar per år Bättre förutsättningar för mögelsvampar 51 Foto: Göran Liljeberg

52 Det är viktigt att förstå helheten, Örnsköldsvik och att både motverka och anpassa till klimatförändringar! Tack! erik.engstrom@smhi.se 52 Foto: Erik Engström

53 Risk som utgångspunkt och beslutsstöd EFFEKTER KLIMAT Sårbarhet SOCIOECONOMISKA PROCESSER Naturlig variabilitet Socioeconomiska utvecklingsvägar Faror RISK Aktiviteter för anpassning och Antropogen utsläppsbegr. Klimatförändring Exponering Styrning UTSLÄPP och förändrad markanvändning

54 Ramverk till angreppssätt

55 Vi formar vår framtid

56 Solaktivitetens inverkan år sedan: Solaktiviteten och temperaturen minskade. Källa: World Data Center A for Solar-Terrestial Physics, Boulder. 56

57 Naturliga och onaturliga klimatvariationer 57

58 Globala klimatindikatorer Källa: 58

59 Havsisutbredningen i Arktis Källa: arcticseaicenews/ 59

60 Havsisutbredningen i Arktis Källa: 60

61 Havsisutbredningen i Arktis Källa: 61

62 Havsisutbredningen i Arktis Källa: arcticseaicenews/ 62

Relevanta dokument

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time