Förstudie Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län Projektnummer:

Transkript

1 Förstudie Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län Projektnummer:

2 Organisation Arbetet har skett i samarbete med Trafikverket, Region Gotland och Atkins Sverige AB Trafikverket Projektledare Mats Berg Vägutformning Mats Remgård Miljö Maria Hallesjö Brospecialist Gunnel Wikenholm Gestaltning Peter Kankis Information Anna Weston Region Gotland Samhällsgeograf Frida Brunner Atkins Sverige AB Projektledning Ellen Fredholm Projektledning Magnus Dahlström Miljö Annika Cala Landskap Tom Billingham Trafik Per Francke Geoteknik Sölve Hov JMW kommunikation Copywriter Emma Håkansson Art director Jonas Böttiger

3 Förord Den här förstudien har tagits fram hösten 2011 våren Projektets unika förutsättningar gjorde att Trafikverket halvvägs in i projektet beslutade att utöka utredningen. Denna utökning omfattas av en mer djupgående miljöbedömning, landskapsanalys, samhällsekonomisk bedömning och bedömning av eventuella följdkonsekvenser på Fårö i och med ett ökat antal boende och besökare med mera. Landskapsanalysen har genomförts enligt relevanta valda delar från den europeiska landskapskonven - tionen, ELC. Den 1 maj 2011 trädde ELC i kraft i Sverige. ELC uttrycker bland annat att utvecklingen av ett landskap ska ta hänsyn till hur de som bor och verkar i området värderar landskapet. Därför har en central del i landskapsanalysen varit att genomföra en enkätundersökning.

4

5 Sammanfattning Region Gotlands viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen inom hela regionen. På Fårö har den gradvis minskat på grund av minskad tillgänglighet till exempelvis offentlig service, verksamheter och handel. Bland allmänheten och inom Region Gotland är bedömningen att färjetrafiken med sin begränsade tillgänglighet är en starkt bidragande orsak till detta. Trafikverket har därför genomfört denna för studie för att undersöka möjligheterna att förbättra förbindelsen mellan Gotland och Fårö. Detta skulle bland annat kunna bidra till att den nedåtgående befolkningstrenden på Fårö vänder. I förstudien analyserar vi dagens situation, identifierar brister, ger åtgärdsförslag och bedömer konsekvenserna av dessa utifrån de mål som projektet har. Avslutningsvis ger vi en samlad redovisning av de olika förslagens måluppfyllelse och vi presenterar förslag på hur arbetet kan drivas vidare. Arbetet har varit förutsättningslöst och vidsynt i sökandet efter möjliga lösningar. Förstudien genomförs i ett mycket tidigt skede i planeringsprocessen. Därför förordar inte förstudien någon viss åtgärd utan presenterar möjliga lösningar och konsekvenser av dessa. Slutligt val av lösning och hur planering för denna ska drivas vidare, sker i ett senare skede i processen. Miljön på och kring Fårö är mycket värdefull och omfattas av ett stort antal skydd för att bevara unika kvaliteter. Av denna anledning har viktiga förutsättningar i miljön särskilt uppmärksammats och en noggrann landskapsanalys utförts. I samband med analysen genomfördes även en enkätundersökning riktad till de som vistas i området. Att få förstahandsinformation från de som vistas i området till vardags har varit viktigt i arbetet med förstudien. Såväl enkäten som genomförda samråd sammanfattas i förstudien och har tillfört värdefull kunskap. Tydliga och mätbara mål för projektet har formulerats. Målen omfattar tillgänglighet, regional utveckling, säkerhet, trygghet och miljö. Målen är avgörande för att kunna värdera förslagen och finna lösningar som balanserar vardagens behov med platsens unika kvaliteter. Åtgärder har föreslagits enligt Trafikverkets metod kallad fyrstegsprincipen. Metoden syftar till att söka lösningar i en skala som börjar med att se om det går att lösa problemet utan att bygga nytt i steg 1-, 2- och 3-åtgärder eller om problemet bättre kan lösas genom nybyggnation i steg 4-åtgärder. Alternativa åtgärder i steg 1 har utretts som förbättrad kollektivtrafik, utbyggt bredband och lokalisering av service. Det är åtgärder som kan genomföras oberoende av andra åtgärder som förstudien föreslår. Steg 2 omfattar åtgärder för att förbättra befintlig färjetrafik, till exempel genom ökad turtäthet och digitala skyltar. Steg 3 handlar om att utveckla och modernisera färjeförbindelsen med till exempel en betydligt miljövänligare linfärja. Det kan kombineras med tätare turer, vilket ger ökad tillgänglighet. Steg 4-åtgärder avser större nybyggnationer såsom broar och tunnlar och har först studerats i tre olika lägen norr, mitt och söder. På grund av de stora skador på land som skulle uppstå vid byggnation i norr eller söder, har dessa lägen strukits. Broar och tunnlar har studerats vidare i ett läge som motsvarar dagens färjeläge. I detta läge finns det flera olika lösningar som bedöms möjliga att genomföra. Nästa steg efter avslutat arbete med förstudien är att Trafikverket ska fatta beslut om och hur projektet ska drivas vidare.

6 Innehåll Kapitel 1 8 Bakgrund 9 Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Avgränsningar 10 Övergripande nationella mål och strategier Regionala mål för utvecklingen av norra Gotland 11 Planeringsprocessen Förstudie Åtgärdsvalsstudie enligt ny lagstiftning Förstudien i förhållande till den nya planeringsprocessen Kapitel 2 12 Befintliga värden, förutsättningar och utvecklingstrender 13 Markanvändning Befolkning Bebyggelse Näringsliv och sysselsättning 14 Viktiga målpunkter Ledningar 15 Kommunala planer, framtida markanvändning 17 Trafik och trafikanter - resor och transporter Biltrafik 19 Kollektivtrafik Gång- och cykelvägnätet och de oskyddade trafikanterna Trafiksäkerhet 20 Övrig infrastruktur 21 Miljö viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Riksintressen 25 Landskapsanalys 30 Naturmiljö 31 Kulturmiljö 34 Vattenmiljö 36 Rekreation och friluftsliv Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska och geotekniska förutsättningar 37 Klimatförändringar Kapitel 3 38 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Transportsystemet utifrån funktionsmålen 39 Transportsystemet utifrån hänsynsmålen Kapitel 4 40 Projektmål Kapitel 5 42 Analys av åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen och projektmålsuppfyllelse 43 Fyrstegsprincipen Nollalternativet

7 43 Steg 1-åtgärder Åtgärdsförslag 44 Effekter och projektmålsuppfyllelse av steg 1-åtgärder 45 Steg 2-åtgärder Åtgärdsförslag Effekter och projektmålsuppfyllelse av steg 2-åtgärder: 46 Steg 3-åtgärder Åtgärdsförslag Effekter och projektmålsuppfyllelse av steg 3-åtgärder 48 Steg 4-åtgärder Tre lägen för en fast förbindelse 50 Alternativa fasta förbindelser analys och projektmålsuppfyllelse Kapitel 6 56 Kostnader Kapitel 7 59 Följdeffekter oavsett åtgärd Trafik 60 Miljö och landskap Följdkostnader Kapitel 8 62 Riskhantering 63 Konfliktpunkter Kapitel 9 64 Samråd Kapitel Väghållningsmyndighetens ställningstagande Kapitel Fortsatt arbete 70 Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3. Vägförbättringsåtgärder 71 Steg 4-åtgärder Oavsett åtgärd Kapitel Referenser 73 Tryckta källor Digitala källor Kapitel Bilagor

8 8 1 Bakgrund

9 Den bofasta befolkningen på Fårö minskar, samtidigt som antalet sommargäster ökar. Region Gotland har som ambition att öka den bofasta befolkningen, bland annat på Fårö, och ställer sig därför positiv till att förbättra förbindelserna mellan Gotland och Fårö. I det här kapitlet beskrivs även de tidigare utredningar och beslut samt de nationella och regionala mål och strategier som ligger till grund för den här förstudien. Brister, problem och syfte I snart hundra år har färjetrafik förekommit i organiserad form mellan Fårö och Fårösund. På Fårö, liksom i många delar av den svenska landsbygden, är trenden för befolkningsutvecklingen nedåtgående. Samtidigt som den bofasta befolkningen har minskat har antalet sommargäster och fritidsfastigheter ökat. Den bofasta befolkningen på Fårö uppgår i dag till cirka 500 personer. Under sommaren bor där dock uppskattningsvis runt personer. I dag är förbindelsen mellan Gotland och Fårö kapacitetsbegränsad och överbelastad under sommarhalvåret. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under dessa månader, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid. Belastningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder. Syftet med den här förstudien är att på ett vidsynt och förutsättningslöst sätt identifiera möjliga åtgärder som ska öka tillgängligheten mellan Gotland och Fårö samt analysera effekterna av dessa. Aktualitet I Region Gotlands översiktsplan, Vision Gotland 2025, framgår att ett av regionens viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen. Intentionerna i Vision Gotland 2025 fördjupas, preciseras och appliceras i Fördjupad översiktsplan Fårö som förväntas antas av kommunfullmäktige under Såväl i Vision Gotland 2025 som i Fördjupad översiktsplan Fårö ställer sig Region Gotland positiv till en fast förbindelse mellan Gotland och Fårö. En fast förbindelse mellan Gotland och Fårö har varit föremål för flera utredningar under de senaste 70 åren. Senast 1996 utförde Vägverket (nu Trafikverket) en broutredning. En lokal opinionsundersökning genomfördes I den undersöktes huruvida befolkningen ville ha en fast förbindelse mellan Fårö och Gotland. Den resulterade i en majoritet för nej-sidan. Sedan dess har serviceutbudet på Fårö minskat, liksom antalet bofasta. Region Gotland upplever nu att opinionen har vänt och vill återigen aktualisera frågan om en fast förbindelse mellan Gotland och Fårö. Region Gotland och Trafikverket har därför i dialog med varandra beslutat att göra en förstudie. Medel för denna förstudie fanns avsatta i Länstransportplanen för Gotland För fortsatta skeden i planeringsprocessen finns inga medel avsatta. Tidigare utredningar och beslut I utredningen Framtida förbindelse till Fårö Broutredning Fårösund från 1996 beskrivs en möjlig fast förbindelse i tre geografiska lägen. Det konstateras att tunnelalternativ samt broalternativ vid Norra Gattet och Skarvagrunn kan avfärdas med anledning av vad som framkommit i utredningen. De alternativ som konsekvensbedöms är två alternativa lägen för en bro mellan Fårösund och Broa, alternativ syd och alternativ norr. I båda alternativen redogörs för fast högbro med 26,5 meter seglingsfri höjd, öppningsbar bro med 18 meter seglingsfri höjd och öppningsbar bro med sju meter seglingsfri höjd. I den samlade bedömningen valdes de två högbroalternativen ut som huvudalternativ. Bland annat på grund av samhällsekonomi och tekniska krav. I en tunnelutredning som genomfördes 1995 belyses ett bergtunnelalternativ ur teknisk och ekonomisk synvinkel. I en förstudie som Vägverket (nuvarande Trafikverket) genomförde 2001 har en cykelväg utretts mellan Broa och Sudersand på Fårö. Tre olika alternativa utformningar presenterades inklusive en översiktlig kostnadsberäkning. Avgränsningar Förstudieområdet avgränsas geografiskt av ett område inom vilket framtida åtgärder kan komma att genomföras. Förstudieområdet är avgränsat till cirka tre kilometer in mot land på båda sidor om sundet. Eventuella åtgärder inom förstudieområdet kommer att få konsekvenser även för ett större så kallat influensområde. Influensområdet innefattar framförallt hela Fårö men det kan även tänkas att en förändrad förbindelse kan påverka sommargäster och turister över hela Gotland, exempelvis genom ändrade resemönster. 9

10 Langhammarshammaren N Östersjön Ekeviken Holm Förstudieområdet Lauter FÅRÖ Sudersand Holmudden 699 Sudersandsviken Alnäsaudden Norra Gattet Lansa Kyrkviken Väs ter erås Upp sal a Sto ckh holm Fårösund Nyk öpi ng Nor rkö öpin g GOTLAND Fårösund Broa Östersjön FÅRÖ 148 Skavargrund Osk arshamn Kal mar Vis by GOTLAN D Rute Bungenäs ÖLA ND Figur 1: Geografisk lokali - sering och avgränsning, förstudieområdet. 10 Det utredningsunderlag som presenteras i denna förstudie ska ge en så begriplig bild som möjligt av ett flertal frågeställningar. Det innebär att utredningsarbetet bedrivs på en relativ översiktlig nivå, en nivå som ändå är tillräcklig för att kunna prioritera i olika frågor och komma vidare i processen. För en tidsavgränsning för genomförandet av åtgärderna har horisontåret 2025 använts. Övergripande nationella mål och strategier Det övergripande målet för svensk transport - politik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Det är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. De ska även fungera som ett stöd för, och kunna inspirera, regional och kommunal planering. Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål. De beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Målet är att Sverige ska uppnå dessa mål senast Målet Begränsad klimatpåverkan bedöms vara uppnått först Miljömålen bygger på en nödvändig internationell samverkan. Regionala mål för utvecklingen av norra Gotland Landskapet Gotland utgör en enda kommun som sedan 2011 heter Region Gotland. På Gotland finns inget landsting. Region Gotland ansvarar därför både för primärkommunala uppgifter och landstingskommunala uppgifter som vård och kollektivtrafik. Region Gotland har ansvaret för den regionala utvecklingen på Gotland och har arbetat fram ett regionalt utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025 där målen för Gotland beskrivs. I det regionala utvecklingsprogrammet är Fårösund en utpekad tätort som bör utvecklas som serviceort för att förstärka landsbygden. Gällande kommunikationer är ett mål i Vision

11 Gotland 2025 att verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Visionen är öppen för förändringar och att trafiksystemet ska kunna anpassas till nya behov. Nya transportmöjligheter kan ge utrymme för utveckling av nya verksamheter. Transportsystemen är följaktligen enligt visionen viktiga för att stärka förutsättningarna för tillväxt, sysselsättning, utveckling och välfärd. De har stor betydelse för en hållbar utveckling sett till de ekonomiska och sociala perspektiven, däremot finns målkonflikter i det ekologiska perspektivet. Målbilden i visionen för att resa på Gotland sammanfattas i fyra punkter: Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. Genom att 140-vägarna (länsvägarna) utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektivtrafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland. På en mer lokal nivå beskriver översiktsplanen att frågan om fast förbindelse till Fårö har diskuterats i flera år. Den nuvarande ambitionen är dels att förbättra förutsättningarna för fast boendet på Fårö, dels att stärka det lokala närings - livet och den lokala arbetsmarknaden både på Fårö och i Fårösunds samhälle. Fårösunds samhälle ska utgöra och upplevas som Fårös naturliga tätort. Enligt översiktsplanen talar därför mycket för att de naturliga förbindelsepunkterna för en fast förbindelse är i närheten av nuvarande färjelägen i Fårösund på Gotlandssidan och Broa på Fårösidan. Region Gotland är positiva till att färjetrafiken mellan Fårösunds samhälle och Broa på Fårö ersätts med en fast förbindelse. Detta förstärks ytterligare i utställelseförslaget till Fördjupad översiktsplan för Fårö, FÖP Fårö, som har samråtts och väntas antas under Planeringsprocessen Planeringsprocessen för ett vägobjekt drivs enligt Väglagens planeringsprocess och Miljöbalken. Fram till årsskiftet 2012 gällde en planeringsprocess i tre formella skeden förstudie, vägutredning och arbetsplan. Det är enligt denna process den här förstudien framtagen. Den 1 januari 2013 infördes en ny lagstiftning för planprocessen (väglag 1971:948) och lag om byggande av järnväg (1995:1649). Det innebär att den här förstudien har hamnat mellan den nya och den äldre lagstiftningen. Syftet med lagändringarna är främst att effektivisera planläggningen och korta ner ledtiderna med bibehållen kvalitet. I den nya lagstiftningen betonas de olika aktörernas ansvar att i nära samverkan planlägga vägar och järnvägar. Samrådsarbetet ska vara ett arbete som startar tidigt i processen och som genomsyrar hela planläggningen. Förstudie En förstudie initieras av någon form av brist och beskriver bland annat nuläge, problem och möjligheter samt redogör för tänkbara åtgärder och sätt att lösa problemen. Förstudien ska präglas av ett vidsynt och öppet arbetssätt och även ge förslag på hur projektet kan drivas vidare. Åtgärdsvalsstudie enligt ny lagstiftning En åtgärdsvalsstudie inleder arbetet enligt den nya planläggningsprocessen. Det är en förberedande studie med syfte att analysera och prioritera förslag till åtgärder i transportsystemet utifrån den så kallade fyrstegsprincipen. En åtgärds - valsstudie är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för redan konstaterade eller framtida brister. Den genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, till exempel kommuner, och är steget innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som finns i kommande åtgärdsplaner eller program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar det om nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. Förstudien i förhållande till den nya planeringsprocessen Detta projekt har drivits enligt det äldre planeringssystemet. Men egentligen överensstämmer arbetet bättre med beskrivningen av en åtgärdsvalsstudie, eftersom den ska fungera som underlag för beslut om den ska ingå i den ekonomiska planläggningsprocessen. Inga medel finns i dag avsatta för fortsatt planläggning och ett beslut om medelstilldelning behöver fattas för att projektet ska kunna drivas vidare. Denna förstudie fungerar därför som en förberedande studie, med syfte att analysera och prioritera förslag till åtgärder enligt fyrstegsprincipen, som underlag för ett sådant beslut. Du kan läsa mer om Trafikverkets planerings - process på 11

12 12 2 Befintliga värden, förutsättningar och utvecklingstrender

13 Nedan redovisas nuläget inom förstudieområdet. Kapitlet beskriver markanvändning, trafik och transporter, övrig infrastruktur, miljö, landskapsanalys och byggnads - tekniska förutsättningar. Kartläggningen av nuläget ligger till grund för de tänkbara åtgärder som föreslås i kapitel 5 Analys av åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen och måluppfyllelse. Fårö och Fårösund har ett unikt landskap som är rikt på kulturhistoriska element som måste bevaras eller tas i beaktande. Landskapsanalysen är därför central i förstudien och bör så även vara i det fortsatta arbetet. Analysen summeras nedan och finns som helhet i bilaga. Markanvändning Markanvändningen inom förstudieområdet redogörs för nedan. Användningen omfattar befolkningen, bebyggelse, näringsliv, sysselsättning, viktiga målpunkter, ledningar, kommunala planer och framtida markanvändning. Befolkning Gotland är landets största glesbygdskommun mätt i antal invånare utanför tätorterna. Vid årsskiftet 2010/2011 var cirka personer folkbokförda i Region Gotland. Av dessa var cirka personer bosatta i Visby, 550 personer på Fårö och resterande på övriga Gotland. Befolkningsmängden på Gotland har ökat med cirka sju procent sedan år 1970 då antalet folkbokförda uppgick till runt personer. På Fårö, liksom för stora delar av den svenska landsbygden, är trenden för befolkningsutvecklingen nedåtgående. Samtidigt som den bofasta befolkningen har minskat så har antalet sommar - gäster och fritidsfastigheter ökat. Fårö är den socken på Gotland med flest antal fritidshus och uppskattningsvis bor runt personer på ön under sommarmånaderna. Under dessa månader är Fårö en av Gotlands mest besökta platser. Uppskattningsvis bedöms cirka personer besöka Fårö varje år, merparten under sommaren. Omkring personer besöker Fårö under vinterhalvåret och cirka personer bedöms besöka Region Gotland varje år. Enligt Vision Gotland 2025 är målsättningen att invånare ska vara bosatta på Gotland år Detta innebär en befolkningsökning med cirka personer eller cirka tolv procent. Enligt Vision Gotland 2025 är ambitionen att den ökade befolkningen ska fördela sig jämt över ön. De senaste årens befolkningsökning har främst skett i Visby. Bebyggelse Bebyggelsen inom förstudieområdet består främst av bebyggelsen inom Fårösund. På Fårö - sidan finns inom förstudieområdet några enstaka bostadshus, främst kring Broa och längs väg 699. Bebyggelsen på Fårö är mycket gles. Näringsliv och sysselsättning Gotland är ett företagartätt län räknat i antal företag per invånare. Omkring 60 procent av Gotlands förvärvsarbetare är sysselsatta inom det gotländska näringslivet. Övriga arbetar inom den offentliga sektorn. Det gotländska närings - livet verkar främst inom jordbruket, livsmedelsindustrin och turismen. Fårös näringsliv är mestadels koncentrerat inom jord- och skogsbruket samt turismen. Sommarhalvårets turismtillströmning, som ökar den lokala marknaden på Fårö, är en grundförutsättning för flertalet av företagens överlevnad. Tidigare fanns ett bredare serviceutbud på Fårö i form av bland annat en kommunal skola och ett bibliotek. I dag är det mesta av serviceutbudet på norra Gotland koncentrerat till orterna Fårösund, Slite och Visby. På Fårö finns en livsmedelsaffär som har öppet året runt samt service i form av förskola och fritids. Det finns i dagsläget ingen skola på Fårö. Under sommarmånadernas turism - tillströmning ökar serviceutbudet med bland annat småbutiker, restauranger och krogar. Arbetspendling från Gotlands län till övriga län sker främst till Stockholms län. År 2009 arbetspendlade cirka hundra Fåröbor till övriga delar av Gotland och runt 25 personer till Fårö från övriga delar av Gotland. Figur 2: Åldersgrupperad befolkningsutveckling på Fårö Källa: FÖP Fårö. 13

14 Viktiga målpunkter För att klargöra olika trafikanters rörelsemönster redogörs här för några av de viktigaste målpunkterna inom förstudieområdet och på Fårö. Färjeförbindelsen mellan Fårö och Gotland är självfallet central för samtliga trafikanter och trafikslag. Färjan länkar samman Fårö och Gotland och möjliggör resor mellan, från och till de olika målpunkterna. På Fårö finns flertalet sevärdheter och turistmål i form av exempelvis stränder och unika naturmiljöer, till exempel raukområden. Välbesökta områden på Fårö är exempelvis Solhaga camping, stränder vid Ekeviken Sudersand och Norsta Auren, Bergmangårdarna i Dämba och matbutiken mellan Ekeviken och Sudersand. Naturområdena på den norra udden, kring Langhammarshammaren och den nordvästra kuststräckan med de unika raukarna samt Lauter, är också välbesökta. Målpunkter på Gotland består, liksom på Fårö, också av olika turistmål men även av service, näringsliv och handel med mera. Inom förstudie - området återfinns några av dessa målpunkter, framförallt inom samhället i Fårösund. Exempel på målpunkter där är matvarubutiken, övrig småskalig handel och service, idrottsplats, sporthall och skola. Inom Fårösunds samhälle finns målpunkter och bostadsbebyggelse på båda sidor om väg 148 vilket leder till resor och rörelser både tvärs och längs med väg 148. Inom förstudie - området finns även målpunkter för fartygstrafiken i form av hamnar. Riksintressen och naturreservat utgör också viktiga målpunkter. Hela Fårö utgör exempelvis riksintressen för friluftsliv, se vidare under rubriken Miljö viktiga förutsättningar, aspekter och intressen. Ledningar Försvarsmakten har två telekablar mellan Fårö och Fårösund varav den ena ledningen ansluter Langhammarshammaren N Östersjön Falholmen Aurgrunn 7 Digerhuvud Lauter 8 6 Kalbjärga Friggars Alnäsaudden Norsholmen Skärsändan 5 Skär 4 Ekeviken Norsta Auren 9 Sudersand Holmudden 3 Ava Sudersandsviken Avagrunn Ar Trälgar Norra Gattet Lansa 699 Kyrkviken Ödehoburga Rute 148 Hau 10 Fårösund Strå Fårösund Bunge Broungs Bräntings 1 Broa Dämba 2 Ryssnäs Skavargrund Ryssudden Bungenäs Hammars Förstudieområdet Fårösund tätort, se fig. nedan Solhaga camping Bergmangårdarna Camping, stugor & bad Bad Bad Langhammarshammaren Raukar längs kusten Lauter Matbutik Stråh hamn Figur 3: Målpunkter inom förstudieområdet och på Fårö. 14

15 5 2 3 Fårösund Bostadsbebyggelse F.d. militäranläggning Väg 148 Gästhamnar Fiskehamn Färjeläge Centrum, bl.a. matbutik Hamnverksamhet Sjukhem Skola Idrottsplats Badplats Figur 4: Målpunkter i Fårösund. till Norra Gattet och andra till södra delen av sundet. Kablarna är för närvarande inte i drift. En optokabel finns i nordsydlig riktning mellan Fårösund och Fårö. Två elledningar finns lokaliserade mellan Fårösund och Fårö, en söder respektive norr om färjeleden. Kommunala planer, framtida markanvändning Region Gotlands översiktsplan antogs år 2010 av kommunfullmäktige. Översiktsplanen redovisar befintlig och planerad markanvändning fram till år En av översiktsplanens övergripande strategier för att uppnå en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling på den gotländska landsbygden, är att samla bebyggelsen. Detta innebär att nyexploatering i första hand ska ske i anslutning till befintlig bebyggelse. Denna kompletteringsmodell ska gälla för hela Gotland, såväl tätortsnära kompletteringar som ny bebyggelse på landsbygden. I den Fördjupade översiktsplanen för Fårö preciseras och appliceras intentionerna i översiktsplanen med fokus på Fårö. En fördjupad översiktsplan för Fårö, FÖP Fårö, antogs 1995 och är under revidering. Förslag till ny FÖP Fårö har varit på samråd under 2012 och utställning av förslaget väntas ske under våren En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Fårösund antogs år De fördjupade översiktsplanerna syftar till att fördjupa, precisera och tillämpa avsikterna i översiktsplanen med fokus på respektive områdes behov, möjligheter och begränsningar. Översiktsplanen och de fördjupade översiktsplanerna är inte juridiskt bindande utan verkar som styrande dokument för kommunens och andra myndigheters fort - satta planering. I utställningsförslaget till den reviderade FÖP Fårö är den viktigaste utgångspunkten att hitta möjligheter till att bryta trenden att de bofasta blir allt färre och medelåldern ökar. Den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen på Fårö föreslås, enligt utställningsförslaget till ny FÖP Fårö, framförallt ske inom följande tio bebyggelseområden: Broa, Ödehoburga, Kyrk - viken (med ett hundratal nya bostäder och utvecklas som ett naturligt centrum), Butleks, Lassor-Sudergarda, Ekeviken-Skär, Sudersandsområdet, Klintsbrovik, Norsta Auren (tillfälliga boenden) och Solhaga camping (tillfälliga boenden). 15

16 Langhammarshammaren N Digerhuvud BUTLEKS LASSOR- SUDERGARDA EKEVIKEN- SKÄR Skärsändan NORSTA-AUREN SUDERSAND Holmudden Sudersandsviken Falholmen Alnäsaudden Avagrunn Norra Gattet ÖDEHOBURGA KYRKVIKEN Hau Strå KLINTSBROVIK Fårösund SOLHAGA CAMPING Östersjön BROA Broa Fårösund Rute 148 Skavargrund Bungenäs Ryssudden Förstudieområdet Figur 5: Bebyggelseområden. Bebyggelseområdena bedöms tåla exploatering i större omfattning än i form av enstaka kompletteringsbebyggelse. Den generella bedömningen är att planeringen av bebyggelseutvecklingen inom dessa områden ska ske genom detaljplaneläggning. Detaljplaner är juridiskt bindande, och reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. Detaljplanen styr hur marken får användas för bostäder, handel, kontor, parkmark, gator, höjd på byggnader, storlek på byggnader, placering av byggnader, gång- och cykelvägar, ledningars placeringar, lösningar för hantering av vatten och avlopp med mera. I dagsläget pågår detaljplanearbete för fyra detaljplaner på Fårö som syftar till att möjlig - göra bostadsbebyggelse för friliggande hus. Det pågår således en exploatering av bostadsbebyggelse på Fårö som ytterligare påvisas genom att det utfärdas bygglov för friliggande bostadshus på Fårö, utanför detaljplanelagt område. Region Gotland poängterar i utställningsförslaget till den nya FÖP Fårö att bebyggelse ska anpassas till befintliga förhållanden och passa väl in i landskapsbilden. Intentionen är att denna nya bebyggelse ska bidra till en ökad bofast befolkning. Inom förstudieområdet finns 17 gällande detaljplaner och elva planansökningar. Samtliga utom en är lokaliserade kring och söder om Fårösunds samhälle. Tabell 1: Detaljplaner inom förstudieområdet. Gällande detaljplaner Planansökningar Bunge Oudungs 1:8 Bunge Bungenäs 1:8 (Fästningen) Bunge Stucks 1:142, 1:122, 1:68, 1:82 Bunge Biskops 1:23 del av (område 1+2) Bunge Biskops 1:4, 1:13 Bunge camping Bunge Broungs 1: Bunge Biskopshöjden Bunge Bunge Skolgård Bunge Stucks 1:82 Bunge Stux 1:142 (09-PLN-71A+B) Bunge Kronhagen 3:2 + (exercisplatsen) Bunge Ducker 1:10 Fårö Dämba 1:45 Bunge Fårösund (09-PLN-51A + 42B) Hangarplatsen 1:1 m.fl. 16

17 N Friggars Falholmen Aurgrunn Alnäsaudden Ar Trälgar Norra Gattet Lansa Kyrkviken Ödehoburga Hau Hammars Fårösund Strå Dämba Östersjön Broa Fårösund 148 Bunge Broungs Skavargrund Ryssnäs Rute Bräntings Bungenäs Ryssudden Förstudieområdet Gällande detaljplaner Planansökningar Figur 6: Detaljplaner inom förstudieområdet. Trafik och trafikanter resor och transporter Här beskrivs nuläget inom förstudieområdet för biltrafiken, kollektivtrafiken, gång- och cykel - trafikanterna samt trafiksäkerheten. De trafikmätningar som finns för området är hämtade ur Trafikverkets Klickbara kartan och är från 2008 och Statistik för resande med färjan är hämtad från Färjerederiet. Biltrafik Den cirka 1,3 kilometer långa färjeleden över Fårösundet sammanbinder Gotland med Fårö, via 148 Fårövägen. Färjan är den enda förbindelsen mellan Fårö och Gotland. Med sina cirka turer per år är färjan central för arbetspendling, serviceresor, turist- och rekreations - resor. Under sommarhalvåret är trafiken mer än dubbelt så hög som under vinterhalvårets låg - säsong. I figur 7 framgår den uppmätta och beräknade årsdygnstrafiken (ÅDT) för På väg 148 är andelen tung trafik cirka sju procent, vilket även gäller på Fårö och väg 699. Campingplatser, sevärdheter och stränder är exempel på det som lockar den stora skara turister som besöker Fårö under sommaren. 17

18 N Friggars Falholmen Ar 690 Trälgar 698 Norra Gattet Aurgrunn 700 Lansa Kyrkviken Alnäsaudden 40 Ödehoburga Hau Hammars 690 Strå 230 Fårösund 740 Dämba Östersjön 1670 Fårösund Bunge Broa Skavargrund Ryssnäs Mätår 2008 Mätår Rute 707 Broungs 695 Bungenäs Ryssudden Förstudieområdet Statlig väg Kommunal väg Enskild väg Figur 7: Årsmedeldygnstrafik på vägnät i anslutning till färjeleden samt väghållare. Källa för väghållare: Nationella vägdatabasen (nvdb). Figur 8: Antal fordon mellan Fårö och Gotland per dygn De trafikmätningar som finns att tillgå, där jämförbara data finns, visar på en tydlig säsongs - variation. I en punkt intill korsningen mellan väg 148 och väg 707 har trafiken ökat med 23 procent mellan 2001 och 2010 avseende sommartrafiken. Dock har trafiken under samma period och vid samma plats minskat utanför sommarperioden med cirka nio procent. Vid studier av trafikmätningar i området samt med statistik över antalet överskeppade fordon beräknas följande säsongsvariation: Den stora säsongsvariationen bekräftas också av att cirka 80 procent, eller , av alla som besöker Fårö gör det under sommarhalvåret. På anslutande vägnät till färjelägena finns långa magasin eller extra körfält, för köande bilister som väntar på färjan. På Fårösidan är magasinet cirka 700 meter långt och ligger som ett extra körfält i södergående riktning. På Gotlandssidan är det ungefär två kilometer långt. I direkt anslutning till påfarten till färjan finns extra körfält för boende och specialtransporter som ges förtur. Under sommarhalvåret uppstår långa köer till färjorna och väntetider på upp till en timme är inte ovanligt. Inom Fårösund är hastigheten 50 km/h och på Fårösidan, direkt efter färjeläget 80 km/h. Längs vissa delar av vägen genom Fårösund finns anordnade gångbanor, dock saknas detta på Fårösidan där gång- och cykeltrafik får använda vägrenen. Allmänt håller väg 699 låg standard i förhållande till trafikmängden, främst under sommarhalvåret. På vissa partier är vägen endast 6,5 7 meter bred. Den intensiva trafiken under sommarhalvåret bidrar till att skapa kapacitetsproblem i anslutning till färjelägena. Även om speciellt anordnade körfält finns för trafiken till färjan blockerar och begränsar den trafiken tillgängligheten till anslutande gator och vägar i främst Fårösund.

19 Figur 9: Trafikolyckor , utdrag ur STRADA. Olyckan med en svart ring runt är en dödsolycka. Vid sidan av de statliga vägarna, där Trafikverket är väghållare, är merparten av de anslutande vägarna enskilda. Endast ett fåtal kommunala vägar finns, se figur 7. Kollektivtrafik I dag finns endast kollektivtrafik, i form av buss, till Fårö under sommarhalvåret. Mellan den 16 juni till och med den 20 augusti går det tre turer per dag mellan Skär och Visby, enligt 2012 års sommartrafikering. Övriga tider på året är Fåröbor och besökare hänvisade till linje 20 vid Fårösund som går mellan Visby och Fårösund. Resan mellan Fårösund och Visby tar drygt en timme och elva turer avgår dagligen under vardagar från Fårösund (vintertabell). På helger är det fem avgångar från Fårösund per dygn. I den planering som pågår för Fårö och i gällande översiktsplan finns en tydlig ambition om att utöka kollektivtrafiken och då speciellt med buss. Gång- och cykelvägnätet och de oskyddade trafikanterna Längs Fårövägen går ett större cykelstråk. På Fårö och inom förstudieområdet går detta stråk längs vägen och endast på kortare sträckor i Fårösund finns anordnade gång- och cykelbanor. I övrigt är gående och cyklister hänvisade till att färdas i blandtrafik. På Fårö delar cyklister utrymme med bilar som färdas i över 80 km/h. I utställelseförslaget till den nya FÖP Fårö finns en uttalad målsättning om att skapa bättre gång- och cykelnät samt att sträckan mellan Sudersand och Ekeviken bör prioriteras. Denna ambition befästs också i översiktsplanen för Region Gotland. I Länsplan för regional transportinfrastruktur finns planer på en ny cykelväg mellan Broa och Sudersand, dock finns ingen finansiering för detta. Trafiksäkerhet Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, visar att det inom förstudieområdet har inrapporterats 16 olyckor mellan 1999 och Av dessa var det en dödsolycka, tre olyckor med svåra skador till följd och tolv olyckor med lindriga skador till följd. I fem av olyckorna har fotgängare eller cyklister skadats. N Friggars Falholmen Aurgrunn Alnäsaudden Ar Trälgar Norra Gattet Lansa Kyrkviken Hau Ödehoburga Hammars Fårösund Strå Dämba Östersjön Broa Fårösund Förstudieområdet Singel Rute 148 Bräntings Bunge Broungs Skavargrund Bungenäs Ryssnäs Ryssudden Cykel/Moped Avsväng Möte Korsande Fotgängare/Cykel/Moped 19

20 Merparten av olyckorna har skett längs med vägarna och inte i korsningar. Dödsolyckan skedde mellan en lastbil och en cyklist. Av olyckorna med svårt skadade var två singelolyckor och en där en fotgängare/cyklist/moped var inblandad. Hälften av olyckorna har inträffat under de senaste två åren. Oskyddade trafikanter är till stor del hänvisade till blandtrafik. Eftersom väg 148 är smal och under sommarhalvåret hårt trafikerad är säkerheten för oskyddade trafikanter låg. På Fårö delar cyklister utrymme med bilar på väg 699 som färdas i 80 km/h. Med förväntade fortsatta höga trafikmängder säsongsvis förväntas trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna fortsatt vara bristfällig och risk för ytterligare olyckor finns. Rapporteringen om mindre allvarliga olyckor har ett bortfall på ungefär en tredjedel. Endast vissa akutmottagningar rapporterar till STRADA, medan Polisen sedan 2003 har skyldighet att rapportera till systemet. Övrig infrastruktur Färjan mellan Fårösund och Fårö är den enda länken mellan Fårö och Gotland. Dagens två färjor, Bodilla och Freja, transporterar årligen cirka fordon och gående och cyklister (se statistik i figur 10). Bodilla kan transportera 298 passagerare och 40 personbilar. Freja har en kapacitet på 248 passagerare och 48 personbilar. Resan över sundet, enkel väg, tar cirka sex minuter, totalt tio minuter om lastning och lossning räknas in. Under sommarhalvåret ökar restiderna då fler ska av och på färjorna. Färjorna går i regel i halvtimmestrafik men under sommarhalvåret krävs skytteltrafik i perioder för att hantera den stora mängd resenärer som vill korsa sundet. Enligt tidtabell avgår totalt 42 turer per dag från Fårösund på sommaren och 31 per dag på vintern. Det innebär att det under större delen av dygnet är 30-minuterstrafik och under mindre trafikerade tider endast en avgång i timmen. Vissa turer under framför allt sena kvällar och nätter, avgår endast om passagerare har meddelat att de ska resa med den turen. Totalt avgick turer under Sedan 1997 syns en tydlig ökning av resandet över sundet, men mellan 2011 och 2012 minskade resandet med fyra till fem procent enligt Färjerederiet. Fartyg i sundet och på farlederna har i huvudsak hamnarna i Strå och Fårösund som målpunkter. Till och från hamnen i Strå fraktas främst kalksten. Fartyg till hamnen i Strå angör i huvudsak söderifrån eftersom max djupet där är högre, 5,20 meter, jämfört med 4,60 meter vid Norra gattet. De största fartygen som angör hamnen kan inte gå fullastade eftersom de då har ett djupgående större än 5,20 meter. Olastad har samma fartyg en höjd på 36 meter. Beträffande rekommenderade vägar för transport av farligt gods finns inga sådana utpekade för Gotland. Länsstyrelsen och MSB (före detta Räddningsverket) har gjort bedömningen att detta inte krävs eftersom mängden farligt gods som transporteras på Gotland är förhållandevis låg. Dock ges rekommendationen att förare ska iaktta extra försiktighet eftersom grundvattnet på Gotland är extra sårbart för föroreningar. På Fårö finns det en brandstation som har en släckbil. Under 2012 gjordes 24 utryckningar varav 22 var i väntan på en ambulans. Figur 10: Antal fordon och fordonstyper som årligen transporteras av dagens två färjor mellan Fårö och Gotland. 20

21 Miljö viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Langhammarshammaren Norsholmen N Digerhuvud Skärsändan Skär Kalbjärga Ekeviken Holm Lauter Sudersand Holmudden Falholmen Aurgrunn Friggars Alnäsaudden Sudersandsviken Ava Avagrunn Ar Trälgar Norra Gattet Lansa Kyrkviken Ödehoburga Östersjön Hau Hammars Strå Fårösund Dämba Bevarandevärda byggnader Fornlämning Broa Farleder Förstudieområdet Bunge Fårösund Broungs Ryssnäs Skavargrund Ryssudden Fornlämning, område Riksintresse för sjöfart Riksintresse för yrkesfiske Rute Bräntings Bungenäs Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Riksintressen Vissa allmänna intressen, både bevarande och exploateringsintressen, som anses särskilt viktiga att bevara kan få status som riksintresse. I 3 kap MB redovisas de grundläggande hushållningsbestämmelserna. Dessa intressen ska prioriteras framför andra intressen i den fysiska planeringen. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områden endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdena eller påtagligt försvårar nyttjandet av dem. Inom förstudieområdet finns följande riksintressen enligt 3 kap MB representerade: Natur- och kulturmiljövården, frilufts - livet, sjöfarten, yrkesfisket och totalförsvaret. De särskilda hushållningsbestämmelserna som regleras i 4 kap MB, omfattar markområden som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till sina höga natur- och kulturvärden. Till dessa områden räknas även Natura 2000-områden. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om de inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Ett område som ingår i Natura 2000 utgör ett riksintresse och de naturtyper och arter som man vill skydda får inte skadas eller få en sämre bevarandestatus. Dessa områden har en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Områdena är skyddade enligt 4 kap 8 MB. Nedan redogörs för förstudieområdets riks - intressen inom kulturmiljövård, naturvård, friluftsliv, sjöfart och yrkesfisket. Figur 11: Riksintressen, fornlämningar och bevarandevärda byggnader inom förstudieområdet. En större version av denna figur finns även som bilaga till förstudien. 21

22 Kulturmiljövård Langhammarshammaren N Digerhuvud Norsholmen Skärsändan Skär Kalbjärga Ekeviken Holm Lauter Sudersand Holmudden Falholmen Aurgrunn Friggars Alnäsaudden Sudersandsviken Ava Avagrunn Ar Trälgar Norra Gattet Lansa Kyrkviken Ödehoburga Hau Strå Fårösund Dämba Hammars Östersjön Broa Fårösund 148 Bunge Broungs Ryssnäs Skavargrund Ryssudden Förstudieområdet Rute Bräntings Bungenäs Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Figur 12: Riksintressen för kulturmiljö- och naturvård. Inom förstudieområdet finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 MB (I län beslut RAÄ Dokument uppdaterat ). Hau gård utgör tillsammans med ett stort omgivande område kring Norra Gattet riksintresse för kulturminnesvården. Några uttryck för riksintresset Hau Gård (sammandrag): Rika lämningar från stenålder, bronsålder, äldre järnålder, vikingatid och medeltid. Vikingatida hamnläge, yngre järnåldersgravar samt tidig medeltida kyrkogård vid Hau Grönu vid Fårösund. Välbevarad bebyggelse från och tidigt 1800-tal. Vid gården finns bland annat kalkbrott och kalkugn. Lansa-Marpes utgör ett riksintresseområde i sydvästra delen av Fårö vid Norra Gattet. Några uttryck för riksintresset Lansa-Marpes (sammandrag): Bebyggelse vid Lansa från tidigt 1700-tal som inledde en ny stenhusbyggartradition på Gotland. Rika fornlämningsmiljöer från äldre järnålder med husgrunder och stensträngssystem. Lämningar efter bland annat kvarnar och kalkugnar i utmarken. Många och välbevarade stenmurar. Verkegards - Dämba ingår i ett område av riksintresse. Några uttryck för riksintresset Verkegards Dämba (sammandrag): Bebyggelsemiljöer vid Verkegards, Friggars, Hammars och Dämba från främst 1800-tal. Ett stort antal lambgiftar med agtak och fortfarande inhägnade åkertegar i utmarkerna. Bunge utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården. 22

23 Naturvård Langhammarshammaren N Digerhuvud Norsholmen Skärsändan Skär Kalbjärga Ekeviken Holm Lauter Sudersand Holmudden Falholmen Aurgrunn Friggars Alnäsaudden Sudersandsviken Ava Avagrunn Ar Trälgar Norra Gattet Lansa Kyrkviken Ödehoburga Hau Strå Fårösund Dämba Hammars Östersjön Broa Fårösund 148 Bunge Broungs Ryssnäs Skavargrund Ryssudden Förstudieområdet Naturreservat Rute Bräntings Bungenäs Natura 2000 Nyckelbiotop Figur 13: Naturreservat, Natura 2000-områden och nyckelbiotoper. Stora delar av Fårö utgör riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 MB. Södra Fårö utgör riksintresse för naturvården, områdesnummer 6. Värdeomdöme Södra Fårö (sammandrag): Kustavsnittet utgör ett av de mest välutbildade och orörda på Gotland. Skogsbeten med gammal och senvuxen tall. Värdefulla lövmarker med gamla ekar och hässlen. Rik fågelfauna med flera arter av riksintresse. Har utgjort ett av de viktigaste häckningsområdena för dvärgmås. Av riksintresse även från botanisk synpunkt. Storslagen kust. Gotlands största klapperfält. Förutsättningar för bevarande av Södra Fårö (sammandrag): Att områdets karaktär av relativt oexploaterat landskap kan bibehållas. Området kan påverkas negativt av till exempel bebyggelse, luftledningar och vägdragningar (Naturvårdsverket, 2000). Inom detta riksintresseområde finns Natura 2000-området Ryssnäs. I naturreservatsföreskrifterna för Ryssnäs framgår det att syftet med reservatet är att bevara ett betespräglat kustlandskap med välutbildade klapperstensfält, gammal tallskog, värdefulla våtmarker och ett rikt fågelliv. Det finns bland annat en stor koloni av småtärna, strandskator, roskarl och storspov som häckar inom området. I utkanten av förstudieområdet på Fårö ligger riksintresseområdet Nordvästra Fårö. Inom detta riksintresseområde ligger Natura 2000-områdena, Norsholmen, Langhammars, Marpeträsk och Verkegards. De två sistnämnda ligger inom förstudieområdet. Natura 2000-området och naturreservatet Marpeträsk är en sjö som ligger i en sänka i berggrunden. Den drygt fem hektar stora ön Marpesholm är en av de fågelrikaste öarna på Fårö och det är förbjudet att vistas på ön under vår och försommar. Natura 2000-området och naturreservatet Verkegards omfattar ett 30 hektar stort skogsområde som är starkt präglat av att under lång tid nyttjats som betesmark med plockhuggning. Många av tallarna inom området är gamla och vissa upp till 300 år gamla. Bästeträsk med omgivningar på Norra Gotland utgör ett riksintresse för naturvården, områdesnummer 7A-D. Värdeomdöme Bästeträsk (sammandrag): Det är ett mycket stort område med delvis vildmarkskaraktär. I området finns ett stort antal våtmarker 23

24 med höga världen, som till exempel Mölner myr, våtmarken vid Horsan, Hässelmyr och Kyrka - hagen. Hela kustområdet är geologiskt intressant med orörda klapperstränder, raukområden och klintnäsor. Området har en fågelfauna av riks - intresse där framför allt Falholmen, Storholmen och Lillholmen hyser en rik fågelfauna. Värdefulla lövmarker norr om Häger. Epifytisk lavflora med rika förekomster av ett stort antal rödlistade arter. Förutsättningar för bevarande av Bästeträsk (sammandrag): Att områdets karaktär av nästan helt oexploaterat landskap kan bibehållas. Den naturliga hydrologin ska bevaras. Området kan påverkas negativt av till exempel bebyggelse, luftledningar och vägdragningar (Naturvårdsverket, 2000). Inom riksintresset ligger Bungenäs naturreservat, ett Natura 2000-område. Det är ett till stora delar barrskogstäckt område på en grusig jord. Barrskogen är till största delen gammal skog som inte varit utsatt för modernt trakthygges - bruk. En del av området är klassat som riks - intresse för naturvård och delar av området är klassade som skogliga nyckelbiotoper. I reservatsföreskrifterna för både Bungenäs och Ryssnäs framgår bland annat att det är förbjudet att anlägga väg eller stig inom naturreservaten. Friluftsliv N Friggars Falholmen Aurgrunn Alnäsaudden Ar Trälgar Norra Gattet Lansa Kyrkviken Ödehoburga Hau Hammars Strå Fårösund Klintbroviken Dämba Östersjön Broa Fårösund 148 Bunge Broungs Skavargrund Ryssnäs Ryssudden Rute Bräntings Bungeviken Bungenäs Förstudieområdet Riksintresse för friluftsliv Hela Gotland omfattas av bestämmelserna i 4 kap 2 MB vilket innebär att vid tillåtlighetsprövning ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Inom kustzonen ryms även det riksintresse som i 4 kap 4 MB omfattar Fårö. Inom detta område får fritidshus endast tillkomma som komplettering till befintlig bebyggelse. Gotlandskusten och hela Fårö har utpekats som riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 MB. Fårö är ett särpräglat landskap med stora natur-, kultur- och skönhetsvärden främst på grund av naturvärden som raukfält, klapperstensfält, sanddyner och badstränder. Figur 14: Riksintresse - områden för friluftsliv enligt 3 kap 6 MB. 24

25 Sjöfart och yrkesfiske N Friggars Falholmen Aurgrunn Alnäsaudden Ar Trälgar 385A Norra Gattet Lansa Kyrkviken Ödehoburga Hau 385A Hammars Fårösund Strå 385A Dämba Östersjön Broa Fårösund 385A Bunge Skavargrund Ryssnäs Rute 148 Bräntings Broungs 385B Ryssudden Förstudieområdet Farleder Bungenäs Riksintresse för sjöfart 385B Riksintresse för yrkesfiske Figur 15: Riksintresse - områden för sjöfart och yrkesfiske. Sjöfartsverket har pekat ut ett antal farleder som riksintressen. Sundet mellan Fårö och Gotland är viktigt för sjöfarten och hamnen i Strå nås via farlederna 385A och 385B. Dessa farleder är klassade som riksintresse för sjöfarten. Riks - intresset innebär i förenklad form att man inte får begränsa nuvarande trafiks kapacitetsbehov, som i sin tur är vad dagens trafik kräver. Värdegrunden för riksintresset i Södra Gattet är trafiken på Strå. Dess framtida existens och tillstånd för brytning etcetera påverkar riksintressets framtid. Klassningen som riksintresse medför vissa begränsningar och ställer krav på bevarande av farledens funktion. Skyddat djup i farleden är sju meter och den skyddade höjden är 65 meter. Syftet med att peka ut en farled som riksintresse, samt dess skyddade djup och höjd, är för att skydda farledens funktion. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande enligt 3 kap 5 MB. Hela förstudieområdets östra kust gränsar till ett område i havet som utgör riksintresse för yrkesfisket (Område 36: Gotland ost, Fårö till Hoburgs rev, utgör fångstområde för piggvar, torsk, strömming och skarpsill). Övriga riksintressen Gotland och Fårö omfattas av hushållningsbestämmelser som område av riksintresse för vattenförsörjning. Skyddet av grundvattnet och dricksvattenförsörjningen prioriteras därför före andra resursanspråk. Bunge Ducker har av Sveriges geologiska undersökning, SGU, pekats ut som riksintresse för mineralindustrin. Totaltförsvaret har och har haft stora övnings - områden på Fårö. På sydöstra delen av Fårö finns ett stort skyddsområde för totalförsvaret. Detta område, och ett liknade område på nordöstra delen av ön är klassade som riksintressen. I dag har Försvaret avvecklat sin verksamhet och har ingen trafik av reguljär karaktär i Fårösund. Landskapsanalys Landskapsanalysen har gjorts enligt metoden Landscape Character Assessment och berör frågor kring landskapskaraktär, rumslighet och struktur, förändringar i landskapet, landskapsvärderingar och känslighet samt möjliga effekter på dessa. 25