Fast förbindelse Fårö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fast förbindelse Fårö"

Transkript

1 Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län PM Fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder, Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö PM fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder Skapat av: Atkins Sverige AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: PM DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: Version: Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Berg, Trafikverket Uppdragsansvarig: Ellen Fredholm, Atkins Sverige AB Tryck: Fotograf: Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, Solna, telefon:

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Nuvarande uppdrag och planeringsprocessen Projektmål Övergripande mål Delmål Åtgärder Åtgärdsgrupper INFORMATION MINSKA BEHOV AV RESOR BUSSTRAFIK CYKEL FÖRÄNDRAD FÄRJETRAFIK Samlad bedömning Åtgärdernas projektmålsuppfyllelse Idéer Vad händer nu?

4 1 Inledning Efter begäran av Länsstyrelsen i Gotlands län kompletteras den genomförda förstudien Fast förbindelse Fårö med en fördjupning och en komplettering av de, enligt fyrstegsprincipen, föreslagna steg 1-, 2- och 3- åtgärderna som presenterades i förstudien. Länsstyrelsens begäran är en följd av Trafikverkets nya planeringsprocess. 1.1 Bakgrund Färjeleden tvärs Fårösundet är kapacitetsbegränsad. Under sommarhalvåret är den också starkt överbelastad. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under dessa månader, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid. Belastningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder. En fast förbindelse mellan Gotland och Fårö skulle ta bort begränsningen som färjetrafiken innebär och har varit föremål för flera utredningar. Region Gotland ville återigen aktualisera frågan om förbindelsen mellan Gotland och Fårö och beslutade därför i dialog med Trafikverket att genomföra en förstudie. Förstudien togs fram av Trafikverket under hösten 2011 till våren 2013 med syfte att: på ett vidsynt och förutsättningslöst sätt identifiera möjliga åtgärder som ska öka tillgängligheten mellan Gotland och Fårö samt analysera effekterna av dessa. Ett av Region Gotlands viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen inom hela regionen. På Fårö har den gradvis minskat bland annat på grund av minskad tillgänglighet till exempelvis offentlig service, verksamheter och handel. Region Gotlands bedömning är att färjetrafiken med sin begränsade tillgänglighet är en bidragande orsak till detta. 1.2 Nuvarande uppdrag och planeringsprocessen För att kunna ta ställning kring projektet har Länsstyrelsen i Gotlands län efterfrågat en fördjupning av de åtgärder som presenteras i förstudien, framförallt av steg 1-, 2- och 3- åtgärderna. Trafikverket har därför beslutat att ta fram detta PM vars syfte är att: fördjupa och komplettera de steg 1-, 2- och 3-åtgärder som presenteras i Förstudien samt bedöma effekter utifrån projektmålen och samhällsekonomiska effekter. Detta PM är ett komplement till förstudien och därför hänvisas mer utförlig beskrivning av projektets bakgrund, avgränsningar, projektmål, problembild, nulägesbeskrivning, analys av befintlig situation, med mera till förstudien. Under den tid som förstudien togs fram förändrade Trafikverket sin planeringsprocess. Den nya planeringsprocessen började gälla den 1 januari 2013 och innebär att skedet förstudie har utgått och ersatts av åtgärdsvalsstudie. Även planläggningsprocessen som följer därefter har förändrats. Läs mer om Trafikverkets planeringsprocess på Ett av huvudsyftena med den nya lagstiftningen är att effektivisera planläggningen och korta ner ledtiderna med bibehållen kvalitet. I den nya lagstiftningen betonas de olika aktörernas ansvar att i nära samverkan planlägga vägar och järnvägar. Samrådsarbetet ska vara ett arbete som startar tidigt i processen och som genomsyrar hela planläggningen. Trafikverket har därför beslutat att förstudien gäller och att någon fullständig åtgärdsvalsstudie inte kommer att tas fram.

5 Även om detta PM inte är en fullständig åtgärdsvalsstudie har arbetet bedrivits med inspiration från metodiken för åtgärdsvalsstdudier. Se Trafikverkets handledning: Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planering av transportlösningar för mer information om metodiken. KORT INFO OM FYRSTEGSPRINCIPEN Gemensamt för alla planerade vägprojekt är att de faller in under en arbetsstrategi som kallas för fyrstegsprincipen. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas. I första hand genom att påverka behovet av transporter och i sista hand genom stora nybyggen. Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3: Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. 5

6 2 Projektmål Den funktionsanalys som genomfördes i förstudien resulterade i ett antal projektmål som beskriver de viktigaste kvaliteterna som projektet ska uppnå. De åtgärder som föreslås ska så långt det är möjligt uppfylla de utpekade målen och det är mot dessa som de föreslagna åtgärderna utvärderas. 2.1 Övergripande mål Det övergripande projektmålet är att åstadkomma ett trafiksystem med god tillgänglighet. Trafiksystemet ska även stödja ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart resande från och till Fårö. Detta ska uppnås på ett för miljön hållbart sätt och vara anpassat till pågående och planerad markanvändning. 2.2 Delmål Följande delmål har formulerats: Tillgänglighet: Åtgärder ska bidra till god tillgänglighet för både biltrafik och gång- och cykeltrafik. Förbindelsen mellan Fårö och Fårösund är redan i dag viktig för både biltrafik och cykeltrafik. Region Gotland har som målsättning att öka cyklandet samt binda samman Fårö med Fårösund, vilket motiverar god tillgänglighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik. Åtgärder ska ge ökad framkomlighet för räddningstjänst, boende och besökande under hela året. Det är viktigt med god framkomlighet året runt. Framför allt för de som besöker eller redan bor på Fårö, men också för att i enlighet med Region Gotlands målsättning få fler att bosätta sig på ön. God framkomlighet är även en säkerhetsfråga. Räddningstjänsten måste enkelt kunna ta sig till och från Fårö. En rimlig förutsättning är att trafiksystemet får kapacitet att hantera den trafikefterfrågan som finns i dag och som i nuläget medför att det tidvis under sommartid uppstår överbelastning. Åtgärder ska skapa goda förutsättningar för ett utökat resande med kollektivtrafik. Bra och tillgänglig kollektivtrafik mellan Fårö och Fårösund är en förutsättning för att få fler att åka kollektivt. Det är även en förutsättning för att få fler att välja att bosätta sig på Fårö. Åtgärder ska skapa förutsättningar för att knyta samman Fårö till huvudvägnätet. God kollektivtrafik från och till Fårö förutsätter att Fårö knyts till Gotlands huvudvägnät, 140-vägarna, som utgör stommen i regionens kollektivtrafiklinjer. Regional utveckling: Åtgärder ska stödja den regionala utvecklingen genom bättre pendlingsmöjligheter till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Förbindelsen ska stödja Region Gotlands målsättning om regional utveckling och att skapa möjligheter för fler bofasta på Fårö. Åtgärder ska skapa förutsättningar för Fårösund som Fårös naturliga tätort. Region Gotlands målsättning är att Fårösund ska utgöra och upplevas som Fårös naturliga tätort. Det är viktigt att trafiksystemet stödjer detta. 6

7 Säkerhet och trygghet: Åtgärder ska gynna god trafiksäkerhet för samtliga trafikantgrupper. Trafiksystemet ska stödja övergripande trafiksäkerhetsmål och verka för nollvisionen som verkar för en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Åtgärder ska upplevas som trygga och kunna användas av alla. För att uppnå ett jämställt transportsystem, det vill säga ett system som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov, måste alla människors behov beaktas. Målsättningen är att skapa ljusa, öppna vägsträckor som upplevs trygga oavsett kön och ålder. Miljö: Åtgärder ska stödja en övergång där trafikanterna i större utsträckning väljer att cykla eller åka kollektivt framför att resa med personbil. För att uppnå ett hållbart transportsystem behöver fler cykla och åka kollektivt. Detta ligger i linje med Region Gotlands målsättning om att cyklandet ska öka med 30 procent över en 15 årsperiod. Åtgärderna ska även bidra till att ge ökade möjligheter att stärka kollektivtrafiken. Åtgärder ska vara förenliga med natur- och kulturmiljöns intressen samt hantera dessa på ett hållbart sätt. Hela förstudieområdet har ovanligt höga skyddsvärden för natur- och kulturmiljö, både på land och i vattnet. För att nå ett hållbart transportsystem ska åtgärderna bidra till att nå miljökvalitetsmålen och minimera negativ påverkan på natur- och kulturmiljöns värden. Det innebär att riksintressena ska skyddas från påtaglig skada samt viktiga funktioner och system i natur- och kulturmiljön ska tas tillvara och utvecklas. Fysiska ingrepp som bidrar till förlust, fragmentering och barriäreffekter ska undvikas. Störningar i form av buller, ljus och vibrationer ska minimeras. Åtgärder ska vara förenliga med ett hållbart nyttjande av området för närboende, friluftsliv och turism. Kuststräckan i förstudieområdet och på Fårö är av riksintresse och har stora värden för rekreation, friluftsliv och turism. För att nå ett hållbart transportsystem ska åtgärderna bidra till att sevärdheter, stränder och unika besöksmål ska vara fortsatt attraktiva och behålla sina unika kvaliteter Det innebär att riksintresset ska skyddas från påtaglig skada och det störningskänsliga landskapet ska skyddas från slitage på mark, enskilda vägar och geologiska formationer som kan uppstå vid ett ökat resande. Åtgärder ska ta hänsyn till energieffektivitet och hushållning med naturresurser. Ett långsiktigt hållbart transportsystem behöver utformas med hänsyn till både energiåtgång och åtgång av naturresurser såväl vid byggnation, som vid drift och trafikering. Markanvändning: Åtgärder ska så långt som möjligt anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Föreslagna åtgärder utgör en del av samhällsstrukturen och måste därför vara förenlig med Region Gotlands inriktning för bebyggelseplanering och övrig markanvändning i området. 7

8 3 Åtgärder Under arbetet med detta PM har totalt 27 förslag till åtgärder uppkommit och 23 av de presenteras i det här kapitlet. Dessa har delats in i 5 olika åtgärdsgrupper. Övriga 4 åtgärder anses mindre realiserbara utifrån rådande förutsättningar och återfinns i kap Idéer. Alla föreslagna åtgärder bidrar i olika grad till projektmålsuppfyllelse. Bäst projektmålsuppfyllelse har åtgärdsgruppen Förändrad färjetrafk och resterande åtgärder bedöms uppnå en svag projektmålsuppfyllelse. 3.1 Åtgärdsgrupper I det här kapitlet beskrivs förelsagna åtgärder. Åtgärderna är grupperade i 5 grupper: information, minska behov av resor, busstrafik, cykel och förändrad färjetrafik. Varje åtgärd beskrivs separat utifrån vad de innebär, om det är en steg 1-, 2- eller 3-åtgärd och vem som är ansvarig för genomförande av åtgärden. Några av de föreslagna åtgärderna är även steg 4-åtgärder. Dessa är med då åtgärder som syftar till att ändra resebeteenden ibland får bäst effekt då de kombinderas med fysiska åtgärder. När samtliga åtgärder i respektive grupp har beskrivits effektbedöms gruppens åtgärder utifrån projektmålen. För åtgärdsgrupperna information, minska behov av resor, busstrafik och cykel kan endast en översiktlig bedömning göras kring samhällsekonomisk påverkan. Gemensamt för dessa åtgärdsgrupper är att de har osäker eller liten måluppfyllelse och generellt kan ses som komplement till att förändra färjetrafiken. För åtgärdsgruppen förändrad färjetrafik, som är konkretare och lättare att beräkna, redovisas samhällsekonomiska kalkyler för respektive åtgärd. 8

9 INFORMATION I dagsläget är det inte möjligt att få tillgång till realtidsinformation om färjetrafiken mellan Fårö och Fårösund. Den här gruppen av åtgärder syftar till att öka informationen gällande färjetrafiken. 1. Mobilapplikation Via en mobilapplikation distribueras realtidsinformation om färjan samt möjlighet till reseplanering. Applikationen kan även innehålla information om vad som är på gång på Gotland och Fårö. Steg 1 åtgärd Ansvar: Samverkan mellan Region Gotland och Trafikverket 2. Köinformation Digitala informationssyltar placeras på anslutande vägar på väg mot färjelägena i Fårösund och på Fårö. Dessa upplyser om akutell kötid till färjan. Steg 1 åtgärd Ansvar: Trafikverket 3. Informationstavla 1 En digital informationstavla placeras vid färjelägena på Fårö och i Fårösund. Informationstavlan informerar om kötid till färjan, nästa färjeavgång samt om exempelvis räddningstjänsten är på väg. Informationen uppdateras av besättningen på färjan. Steg 1 åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi Effektbedömning av åtgärdsgrupp Information Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Denna typ av åtgärder ger ingen större effekt i sig själv. Åtgärdernas måluppfyllelse blir starkare i kombination med varandra och i kombination med andra åtgärder. TILLGÄNGLIGHET Åtgärderna kan bidra till förbättrad tillgänglighet för samtliga trafikantgrupper. Om resenärerna har bättre information kring resan kan de välja att resa på tidpunkter när färre reser och resorna sprids då ut mer tidsmässigt. Det blir inte bara en restidsvinst utan bidrar också till ökad kvalitet då det finns bra information kring resan. Detta förutsätter dock att resenärerna kan vara flexibla med när resan ska ske. REGIONAL UTVECKLING Ökad information ger ökad tillgänglighet enligt resonemanget ovan. Det kan i sin tur leda till att fler väljer att pendla till och från Fårö och därmed bidra till en regional utveckling. Om mobilapplikationen eller informationstavlan kan innehålla information kring övriga aktiviteter på Gotland och Fårö ökar kunskapen kring aktiviteter inom Regionen. SÄKERHET OCH TRYGGHET Under genomförda samråd med allmänheten har det framkommit att många känner en stress över att hinna med färjan. Om resenärer har möjlighet att få realtidsinformation, exempelvis störningsinformation och kötider, kan resenärer bättre planera sin resa vilket kan leda till minskad stress. Minskad stress leder i sin tur till att färre utsätter sig 1 Oberoende av detta PM kommer Trafikverkets färjerederi att införa digitala informationsskyltar vid färjelägena på Fårö och i Fårösund under våren/sommaren

10 själva och andra för trafikfarliga situationer när de försöker hinna med färjan vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Åtgärdsgruppen kan bidra med ökad trygghet. Det kan upplevas tryggt att delges information om t.ex. störningsinformation och kötider till färjan. MILJÖ Information om trafiksituationen i tidigt skede kan minska köerna och därmed barriäreffekterna samt eventuellt bidra till minskade utsläpp. Åtgärdsgruppen innebär inga eller endast små fysiska ingrepp krävs. MARKANVÄNDNING Åtgärderna kan mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning och har en god projektmålsuppfyllelse. Samhällsekonomi Åtgärdsgruppen handlar om att ge resenären ökad information för att bättre kunna planera sin resa. De positiva bidrag till samhällsnyttan som åtgärderna främst bedöms ge är att i viss mån förkorta väntetider och restider samt att minska restidsosäkerheten. Vidare bedöms åtgärderna i viss utsträckning även förbättra trafiksäkerheten genom minskad stress för bilister. Hur många bilister som kommer att använda sig av åtgärderna och i vilken utsträckning de påverkar bilisters beteende är dock svårt att förutsäga vilket gör att nyttans storlek inte kan uppskattas. 10

11 MINSKA BEHOV AV RESOR Boende på Fårö genomför resor till/från Fårösund för arbete, skola, vård med mera. Denna åtgärdsgrupp syftar till att minska behovet av resor genom ett mer effektivt utnyttjande av transporter och infrastruktur samt genom att lokalisera verksamheter på Fårö. 4. Samåkning Att via en hemsida eller en mobilapplikation organisera samåkning för boende, besökare eller både och. Steg 1 åtgärd Ansvar: Region Gotland 5. Återlokalisera verksamheter på Fårö Verksamheter så som skola, vårdcentral och butiker återlokaliseras till Fårö. Steg 4 åtgärd Ansvar: Region Gotland 6. Fiber Fårö förses med bättre bredband med en utbyggnad av fibernät. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland eller privat aktör 7. Ambulanshelikoptrar Ytterligare en ambulanshelikopter stationeras på Gotland tillsammans med den befintliga. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland Effektbedömning åtgärdsgrupp Minska behov av resor : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Denna typ av åtgärder ger ingen större effekt i sig själv. Åtgärdernas måluppfyllelse blir starkare i kombination med varandra och i kombination med andra åtgärder. TILLGÄNGLIGHET Åtgärden avseende ambulanshelikoptrar bidrar till måluppfyllelse för delmålet om att ge ökad framkomlighet för räddningstjänsten. Att möjliggöra för organiserad samåkning kan ge vinster för enskilda personer. Sett i ett större perspektiv påverkas dock inte framkomligheten i någon större utsträckning. REGIONAL UTVECKLING Åtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet till offentlig service och verksamheter för den bofasta befolkningen på Fårö. Därmed bidrar åtgärderna och framförallt åtgärden om att lokalisera verksamheter på Fårö till att skapa möjligheter för fler bofasta på Fårö. Detta i enlighet med det ena delmålet om regional utveckling. Det andra delmålet inom projektmålet regional utveckling handlar om att koppla samman Fårö med Fårösund. Om tillgången på service och verksamheter på Fårö ökar kan det innebära att färre resor mellan Fårö och Fårösund görs. Därmed får åtgärderna en negativ effekt på projektmålsuppfyllelsen, även om åtgärderna innebär en positiv effekt för fastboende som får bättre tillgång till service och verksamheter. Att verksamheter flyttar till Fårö skapar också möjligheter för fler fastboende på Fårö. Dels på grund av tillgänglighet och dels på grund av nya möjliga arbetstillfällen. 11

12 Åtgärderna bedöms leda till ett minskat resande för åretruntboende på Fårö. Ett minskat resande frigör generellt sett kapacitet och innebär en ökad framkomlighet för de som ändå reser. Framkomlighetsproblemen är dock som störst under den mest intensiva sommarperioden. Utbyggnad av fiber är ett led i att skapa förutsättningar för en attraktiv landsbygd vilket kan leda till fler bofasta på Fårö. En bredbandsutbyggnad minskar transportbehovet något eftersom det utökar möjligheterna att arbeta hemifrån. Därmed kan behovet av arbetspendling minska. SÄKERHET OCH TRYGGHET Att återlokalisera verksamheter på Fårö och öka tillgång till ambulanshelikopter minskar sårbarheten och bidrar både till ökad säkerhet och trygghet gällande tillgång till sjukvård. MILJÖ Ett minskat behov av transporter bidrar till minskad miljöbelastning. Färre resor innebär minskade störningar i form av buller, ljusstörningar och vibrationer samt minskade utsläpp. MARKANVÄNDNING Åtgärderna kan mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Samhällsekonomi Åtgärdsgruppen handlar till stor del om att minska behovet av att resa. Effekterna av de olika åtgärderna i gruppen skiljer sig dock åt. Förrbättrade IT-föursättningar kan t.ex. innebära att behovet av vissa arbetsresor med bil minskar vilket ger samhällsekonomisk nytta genom att inbesparad restid och minskade negativa konsekvenser av bilresande som t.ex. utsläpp, buller och trafiksäkerhet. Minskade negativa effekter av bilresande gäller även förbättrade möjligheter till samåkning. En ytterligare ambulanshelikopter innebär ökad tillgänglighet till vården med positiva hälsoeffekter som följd men sannolikt till en hög kostnad. Att återlokalisera verksamheter till Fårö bedöms innebära komplexa effekter, utöver minskat behov av resande för boende på Fårö, som är mycket svåra att förutsäga; det påverkar inte bara Förå utan även platser och logitstikkedjor där verksamheten försvinner. Om denna åtgärdsgrupp genomförs minskar antalet resor. I lågtrafik, där kapacitet och köer inte är något problem, kommer åtgärdsgruppen inte att innebära någon ökad framkomlighet. Under sommaren när det råder kö, det dock ett minskat tryck på vägsystemet vilket gör att de resor som faktiskt görs, kommer kunna ske snabbare. Åtgärderna är delvis mycket kostsamma och kan förmodligen inte genomföras på marknadsmässiga grunder. Hur stor nyttan är jämfört med kostnaderna kan inte bedömas. 12

13 BUSSTRAFIK Idag går det endast busstrafik till Fårö under sommarhalvåret. Övriga tider på året är Fåröbor och besökare hänvisade till linje 20 vid Fårösund som går mellan Visby och Fårösund. Resan mellan Fårösund och Visby tar drygt en timme och elva turer avgår dagligen under vardagar från Fårösund (vintertabell). På helger är det fem avgångar från Fårösund per dygn. Åtgärderna i den här gruppen syftar till att utöka, förändra eller förbättra busstrafiken. Både på Fårö, mellan Fårö och Fårösund och mellan Fårö/Fårösund och övriga Gotland, framförallt Visby. 8. Lokalisering av bostäder Nya bostäder på Fårö lokaliseras med god tillgänglighet till busstrafik. Steg 1 åtgärd Ansvar: Region Gotland 9. Visby Fårösund Busstrafiken mot Visby förbättras med fler avgångar per dag. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland 10. Året runt Fårö försörjs med busstrafik året runt. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland 11. Hoppa på/hoppa av -buss En hoppa på/hoppa av -buss trafikerar mellan Fårös främsta turistattraktioner. Bussresenärerna kan hoppa av en buss för att sedan några timmar senare hoppa på igen med samma biljett för att fortsätta till nästa turistattraktion. På bussen finns en guide och det är möjligt att ta med sig sin cykel på bussen. För att uppmuntra besökare att lämna bilen i Fårösund anläggs en säker, övervakad, bilparekring i Fårösund. Steg 2 åtgärd Ansvar: Privat aktör alternativ Region Gotland eller ett samarbete dem emellan. Effektbedömning åtgärdsgrupp Busstrafik : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Att utöka busstrafiken är också ett prioriterat mål för Region Gotland. TILLGÄNGLIGHET En utökning och förbättring av busstrafiken skapar goda förutsättningar för ett utökat resande med busstrafiken och ökar tillgängligheten till och från Fårö. Hoppa på/hoppa av-bussen ger också en ökad tillgänglighet på Fårö. Om fler väljer attt åka kollektivt ökar framkomligheten på vägnätet. Effekterna av detta blir extra tydliga under de mest intensiva sommarmånaderna. En utökad busstrafik kan också tänkas locka personer som annars inte skulle ha åkt till Fårö vilket innebär att tillgängligheten till Fårö ökar. REGIONAL UTVECKLING En utbyggd busstrafik skapar alternativa pendlingsmöjligheter till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Det ökar attraktiviteten och kan leda till fler fast boende på Fårö. 13

14 SÄKERHET OCH TRYGGHET Åtgärderna skulle dels kunna innebära ökad tillgänglighet men också påverka valet av transportsätt. Utökad busstrafik skapar ökad trygghet för personer som upplever det tryggare/säkrare att åka kollektivt än att färdas i egen bil och bidrar på så vis till att skapa ett jämställt transportsystem. Buss är ett trafiksäkert färmedel och bidrar på så vis till uppfyllelse av projektmålet om ökad säkerhet. MILJÖ Med utökad busstrafik skapas ett mindre utrymmeskrävande och mer miljövänligt alternativ till resor med personbil. För att utökad busstrafik ska vara en miljömässigt bra åtgärd ska dock antalet avgångar, avgångstider samt eventuellt storleken på buss vara anpassat utifrån efterfrågan. En övergång av resor från bil till busstrafik innebär färre fordonsrörelser och därmed färre störningstillfällen. En passage med buss innebär dock en mer påtaglig störning i form av högre buller- och vibrationsnivåer än en passage med bil. En utökad busstrafik kan också tänkas locka personer som annars inte skulle ha åkt till Fårö. Fler besökare leder till ökat slitage på mark, vägar, geologiska formationer etc. Anläggandet av parkering innebär ett fysiskt ingrepp, En sådan anläggning måste noggrant planeras/studeras så att inte något värdefullt markområde eller värdefulla byggnader påverkas negativt. Möjlighet att medtaga cykel på bussen kan innebära att fler turister väljer cykel i kombination med buss för att ta sig fram istället för bil, vilket bidrar till ett hållbart transportsystem. MARKANVÄNDNING Anlägande av en parkeringsplats skulle innebäar att ny mark behöver tas i anspråk. Utöver detta kant åtgärderna mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Samhällsekonomi Utbyggnad av bostäder i kollektivtrafiknära lägen och utbyggnad av kollektivtrafik minskar behovet av bilresor året runt. På sommaren, med hoppa på-och-av-bussen, minskar trycket på vägnätet och restiden minskar för de resor som verkligen behöver göras. Allt detta bidrar positivt till samhällsekonomin. Att köra buss året runt förtsätter att Fåröbor verkligen utnyttjar den så att ett antal bilresor försvinner. Om inte så har man kostnaden för investeringen men väldigt liten intäkt. Detta är en liknande situation med att låta färjan gå oftare året runt utan att antalet bilar ökar (beskrivs närmare längre fram i kapitlet). En av projektets tidiga insikter var att Fåröborna såg dagens färja som något som begränsade den individuella friheten och flexibiliteten att kunna resa när man ville och behövde. Att då ersätta bilresor med buss, som går enligt en fast tidtabell, är snarare att minska flexibiliteten ytterligare. Det är svårt att se att åretruntbuss skulle ge någon större effekt för bofasta. För att vara attraktiv krävs en någorlunda hög turtäthet men resandeunderlaget finns nog inte. Sommartid är bilden dock annorlunda och en flexibel hopp-av-o-på buss skulle kunna vara attraktiv. För att buss över huvud taget ska ha en chans att på sikt kunna vara ett attraktivt alternativ till bil krävs att bebyggelsestrukturen anpassas till hållplatsnära lägen och att restiden för bussen på Fårö hålls nere. 14

15 CYKEL På Fårö finns inga cykelbanor eller cykelfält. Cykeltrafiken sker i körbana i blandtrafik med fordonstrafiken. Den här gruppen av åtgärder syftar till utöka och förbättra möjligheterna att färdas med cykel. 12. Cykeluthyrning Cykeluthyrning ordnas vid färjeläget på Fårö. För att uppmuntra besökare till Fårö att lämna sin bil i Fårösund anläggs en säker, övervakad, bilparkering i Fårösund. Cykeluthyrningen på Fårö subventioneras för den som lämnat sin bil i Fårösund. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland, privat aktör eller sammarbete dem emellan 13. Cykelparkeringar Säkra, väderskyddade cykelparkeringar anläggs intill busshållplatser och andra målpunkter. Steg 4 åtgärd Ansvar: Region Gotland 14. Cykelbanor på Fårö Anläggande av cykelbanor på Fårö, separerade från den motordrivna trafiken. Steg 4-åtgärd Ansvar: Trafikverket Effektbedömning åtgärdsgrupp Cykel : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. TILLGÄNGLIGHET Åtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet för cykeltrafik vilket går hand i hand med Region Gotlands målsättning om att öka cyklandet. Eftersom cykeln är mindre utrymmeskrävande än exempelvis bilar kan fler trafikanter transporteras på samma yta. REGIONAL UTVECKLING Utbyggd cykelinfrastruktur kan skapa alternativa pendlingsmöjligheter till arbete, skola och fritidsaktiviteter med cykel. Utbyggd cykelinfrastruktur skapar valmöjligheter för transport och kan möjligtvis i förlängningen innebära attraktivitet och fler fast boende på Fårö vilket bidrar till den Regionala utvecklingen. SÄKERHET OCH TRYGGHET Människor cyklar redan idag på Fårö men det sker i blandtrafik och är inte trafiksäkert. En utbyggnad av cykelinfrastrukturen förbättrar trygghet och trafiksäkerheten för cyklister avsevärt. Åtgärderna ökar valmöjlighet av transportsätt och bidrar på så vis även till att skapa ett jämställt transportsystem. MILJÖ En satsning på cykelinfrastruktur innebär en satsning på ett kapacitetstarkt, miljövänligt och hälsosamt transportslag. Det bidrar till region Gotlands målsättning om ett ökat cyklande. Att anlägga en bilparkering innebär dock ett fysiskt ingrepp. En sådan anläggning måste noggrant planeras/studeras så att inte något värdefullt markområde eller byggnader påverkas negativt. Anläggning av cykelparkering innebär också ett fysiskt ingrepp men ett mycket mindre sådant på grund av mindre ytbehov. 15

16 MARKANVÄNDNING Anlägande av en parkering och nya cykelfält/cykelbanor och stationer för lånecyklar kan innebära att mark behöver tas i anspråk. Samhällsekonomi Cykelåtgärderna är attraktiva under sommarens högtrafikmånader och är ett viktigt komplement i ett paket av bilfria åtgärder såsom möjlighet attta bussen. Om cyklingen ska öka markant på Fårö och ersätta en betydande mängd bilresor, behöver cyklisterna kunna färdas säkert vilket kräver utbyggnad av cykelvägar. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning åtgärderna bidrar till ökad cykelturism på Fårö och därmed hur stor nytta åtgärderna ger. 16

17 FÖRÄNDRAD FÄRJETRAFIK Fåröbor och besökare är idag beroende av färjan som transport tvärs sundet. Denna grupp av åtgärder syftar till att effektivisera befintlig färja eller att utöka färjetrafiken. Med effektivisering avses förbättringar som ökar kapaciteten utan att öka antalet färjor eller ändra på tidtabellen. Med utökning avses att sätta in fler färjor eller köra oftare vilket ökar tillgängligheten för Fåröbor året runt samt ytterligare minskar trycket på färjan under sommaren. 15. Säsongsanställd personal - sommartidtabell Säsongsanställd personal som hjälper till att packa bilarna på färjorna. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets Färjerederi 16. Ta bort avbrott i tidtabell året runt Två nya färjeavgångar införs; en klockan 09:00 och en 12:30. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 17. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik sommartidtabell Tidtabellen förändras från 30-minuterstrafik till 20-minuterstrafik under den period som sommartidtabellen gäller, det vill säga under juni, juli och augusti. Under övriga 9 månader gäller fortsatt 30-minuterstrafik. Steg 2-åtägrd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 18. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik fm & em året runt Tidtabellen förändras från 30-minuterstrafik till 20-minuterstrafik under föroch eftermiddag, kl. 06:00 09:00 respektive 15:00 och 19:00, året runt. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 19. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik året runt Tidtabellen förändras från 30-minuterstrafik till 20-minuterstrafik året runt. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 20. Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik sommartidtabell En ytterligare färja köps eller lånas in för att uppnå 10 minuterstrafik under den period som sommartidtabellen gäller, det vill säga under juni, juli och augusti. Under övriga 9 månader gäller fortsatt 30-minuterstrafik. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 21. Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik kort sommar En ytterligare färja köps eller lånas in för att uppnå 10 minuterstrafik under de fyra mest intensiva veckor på sommaren. Under övriga ca 11 månader gäller fortsatt 30-minuterstrafik. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 17

18 22. Linfärja 20 min trafik sommartidtabell Dagens färja ersätts med en linfärja som trafikerar leden året runt i 30- minuterstrafik. Införande av linfärja innebär ombyggnad av färjelägena och inköp av färjan. Linfärjan kompletteras med frigående färja, en sådan som trafikerar leden idag. Under den period som sommartidtabellen gäller, det vill säga under juni, juli och augusti uppnås därmed 20-minuterstrafik. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 23. Linfärja 20 min trafik året runt Dagens färja kompletteras med en linfärja som tillsammans med befintlig frigående färja trafikerar leden året runt i 20-minuterstrafik. Införande av linfärja innebär ombyggnad av färjelägena och inköp av färjan. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi Effekter Förändrad färjetrafik : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Åtgärderna i denna grupp är, av de åtgärder som föreslås i denna PM, de som ger högst projektmålsuppfyllelse. TILLGÄNGLIGHET Åtgärderna bidrar till uppfyllelse av projektmålen om tillgänglighet för samtliga trafikanter som färdas mellan Fårö och Fårösund. Måluppfyllelsen ökar med ökat antal föreslagna avgångar. Ett ökat antal fäjeavgångar bedöms inte påverka framkomligheten för korsande fartygstrafik längsmed sundet. Linfärjans kabel utgör inget hinder för korsande fartygstrafik. Framkomligheten förbättras då kapaciteten på färjorna utnyttjas på ett bättre sätt. Turen med färjan mellan Fårösund och Broa tar idag ca 6 minuter. Eftersom resan redan är relativt kort skulle ny teknik, bättre motorer osv inte ge några större restidsvinster. Om det finns personal ombord på färjan som packar bilarna går det snabbare att lasta och lossa, färjan kommer snabbare iväg och på så vis kan färjorna köras med tätare intervaller, restiden förkortas iom kortare kötider och tillgängligheten ökar. Personen som packar bilarna kan också se till att de står så tätt som möjligt och på så vis får fler fordon plats. Om dessutom två fordon i bredd kör på/av samtidigt blir lastning och lossning än mer effektiv. REGIONAL UTVECKLING Med utökad färjetrafik och framkomlighet förbättras förutsättningarna för pendling till arbete, skola och fritidsaktiviteter tvärs sundet. Åtgärderna bidrar till att stärka kopplingen Fårö Fårösund. SÄKERHET OCH TRYGGHET Med ökat antal avgångar med färjan minskar sårbarheten i att bo på en ö och ökar därmed både säkerhet och framförallt upplevd trygghet. Ytterligare avgångar medför även kortare väntetider. Att inte behöva stå och vänta i en kö bidrar också till ökad trygghet. Miljö Linfärja bidrar starkt till målet om energieffektivitet samt innebär minskade utsläpp. Byte till linfärja innebär även minskade propellerrörelser och därmed minskad störning för vattenlevande organismer. Införandet av linfärja förutsätter dock förändrad 18

19 utformning av färjelägena och innebär att mark måste tas i anspråk. Omfattningen av detta måste studeras och en förändrad utformning måste noggrant planera/utredas så att inte något värdefullt markområde eller värdefulla byggnader påverkas negativt. Utökad trafik kan medföra att fler kommer att resa till Fårö. Fler besökande leder i sin tur till ökat slitage på mark, vägar och besöksmål. Utökad trafik med den typ av färjor som används idag innebär även ökade utsläpp och fler tillfällen med buller. MARKANVÄNDNING För att anpassa färjeläget till en linfärja kommer ombyggnationer att krävas. Det kan innebära att ny mark behöver tas i anspråk och om så är fallet behöver det noga utredas vidare så att inte något värdefullt markområde eller värdefulla byggnader påverkas negativt. Övriga åtgärder kan mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Samhällsekonomi Här redovisas de samhällsekonomiska kalkyler som har gjorts för följande åtgärder inom denna grupp: Säsongsanställd personal sommartidtabell Fler turer med dagens färjor 20 min trafik året runt Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik sommartidtabell Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik kort sommar Linfärja 20 min trafik sommartidtabell Linfärja 20 min trafik året runt Åtgärderna kallas i det här kapitlet för utredningsalternativ, UA. I kalkylerna sätts UA i relation till ett Jämförelsealternativ, JA. Detta gäller för samtliga genomförda kalkyler. I kalkylerna används begrepp som diskontering, nuvärde och nytta. Diskontering innebär att man beräknar värdet idag av kostnader och effekter under hela åtgärdens ekonomiska livslängd som i detta fall antagits vara 60 år. Diskonteringen görs under förutsättning att samhället antas ha ett visst krav på avkastning vilket beräknas som en diskonteringsränta som här antagits vara 3,5 % per år. Resultatet blir ett nuvärde som summerar effektens nytta över hela den ekonomiska livslängden till ett nuläge som i detta fall utgjorts av år Se bilaga 1 för mer utförlig redovisning och beskrivning av de samhällsekonomiska kalkylerna. Säsongsanställd personal sommartidtabell De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid för fordonstrafiken och ökade driftskostnader till följd av extrapersonal. När fler bilar får plats på färjan minskar väntetiden för fordonstrafiken vid kö; för gående och cyklister antas väntetiden inte påverkas. Driftskostnaden ökar enligt antagande om lönekostnader på kr per månad per extrapersonal. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Väntetid Driftskostnad summa: Nuvärde 176,9 Mkr -7,7 Mkr 169,2 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och generera ett positivt 19

20 samhällsekonomiskt bidrag på 169,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för fordonstrafiken som väntas överstiga det negativa bidraget i form av ökade driftskostnader för extrapersonal. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik året runt De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid, ökade driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2. Väntetiden blir kortare dels p.g.a. kortare tid i kö men även för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen när det inte är kö. Driftskostnaderna och utsläppen av CO 2 ökar till följd av att fler turer sätts in. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Väntetid Driftskostnad Utsläpp CO 2 summa: Nuvärde 30,3 Mkr -97,9 Mkr Mkr -273,3 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt olönsam och motsvara ett negativt samhällsekonomiskt bidrag på -273,3 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år Åtgärden generera en nytta till följd av minskad väntetid för trafiken men de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2 beräknas vara större. Fler turer & ytterligare en färja 10 min trafik sommartidtabell De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid, ökade driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2. Väntetiden blir som tidigare beskrivits vid kö samt att väntetiden minskar för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen även när det inte är kö. Driftskostnaderna och utsläppen av CO 2 ökar till följd av att fler turer sätts in. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Väntetid Driftskostnader Utsläpp CO 2 summa: Nuvärde 694,2 Mkr -56,0 Mkr -167,0 Mkr 471,2 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 471,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken som beräknas överstiga de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2. Fler turer & ytterligare en färja 10 min trafik kort sommar De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid och ökade driftskostnader. Väntetiden blir som tidigare beskrivits vid kö samt att väntetiden minskar för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd 20

21 av tidtabellen även när det inte är kö. Driftskostnaderna ökar till följd av att fler turer sätts in. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Nuvärde Väntetid: Driftskostnader Utsläpp CO 2 summa: 627,4 Mkr -28,0 Mkr -54,4 Mkr 545 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och ge ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 545 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken som beräknas överstiga värdet av de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO2. Linfärja 20 min trafik sommartidtabell De viktigaste samhällsekonomiska effekterna som identifierats är minskad väntetid i kö till följd av ökad kapacitet på färjan samt att lägre drivmedelsförbrukning innebär minskade driftskostnader och lägre utsläpp av CO2. Nuvärde av nyttor och kostnader diskonterade till år 2010: Nuvärde Väntetid Utsläpp CO 2 Driftskostnader Samhällsekonomisk investeringskostnad summa 478,2 Mkr 456,0 Mkr 400,0 Mkr -130,0 Mkr 1 204,2 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 1 204,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken, minskade driftkostnader och lägre utsläpp av CO2 som överstiger kostnaden för att investera i en linfärja. 21

22 Linfärja 20 min trafik året runt De viktigaste samhällsekonomiska effekterna som identifierats är minskad väntetid i kö till följd av ökad kapacitet på färjan samt att lägre drivmedelsförbrukning innebär minskade driftskostnader och lägre utsläpp av CO2. Nuvärde av nyttor och kostnader diskonterade till år 2010: Nuvärde Väntetid Utsläpp CO 2 Driftskostnader Samhällsekonomisk investeringskostnad summa 508,2 Mkr 252,6 Mkr 302,1 Mkr -130,0 Mkr 932,9 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 932,92 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken, minskade driftkostnader och lägre utsläpp av CO2 som överstiger kostnaden för att investera i en linfärja. 22

23 4 Samlad bedömning Generellt sett har åtgärderna en relativt svag projektmålsuppfyllelse. Det är framförallt de åtgärder som innebär utökad färjetrafik som ger störst effekter och bäst uppfyller projektmålen. 4.1 Åtgärdernas projektmålsuppfyllelse Åtgärderna i de fyra första grupperna har en låg projektmålsuppfyllelse. Åtgärdernas effekter är dock osäkra, det vill säga att det är svårt att bedöma om och hur de faller ut. Det är möjligt att genomföra åtgärderna trots låg måluppfyllelse för att öka tillgång till information och alternativa färdmedel. Genomförande av dessa åtgärder ger en ökad service till boende och besökare. Åtgärderna kan genomföras oavsett vilken/vilka andra åtgärder som blir aktuella för projektet. Varje enskild åtgärd ger ingen större effekt i sig själv, måluppfyllelsen blir starkare då flera av åtgärderna genomförs i kombination med varandra. Åtgärdsgruppen utökad färjetrafik ger bäst måluppfyllelse av de åtgärder som föreslås i detta PM. Före genomförande av dessa åtgärder måste dock ställning tas till färjeförbindelsens relation till övriga färjeförbindelser i landet. I arbetet med dessa åtgärder har inte hänsyn tagits till hur projektet förhåller sig till andra platser i Sverige. Även om utökad färjetrafik kan, eller delvis kan lösa problematiken på den här platsen så kan motsvarande åtgärd vara mer angelägen att genomföra någon annastans. Därför ska dessa åtgärder ställas i relation till övrig efterfrågan i landet innan beslut fattas kring fortsatt planeringsprocess. Utökad färjetrafik ger bäst måluppfyllelse sammantaget, men det sker på bekostnad av miljön där utökad färjetrafik har relativt låg projektmålsuppfyllelse. 23

24 5 Idéer Några åtgärder som föreslagits under arbetet med detta PM har i nuläget bedömts vara orimliga av olika skäl. Dessa bör betraktas som en bruttolista av idéer som kan bli aktuella framöver. - Prioritering av bilar med fler passagerare Bilar med fler än två passagerare ges förtur för överfart med färjan. Detta är inte tillåtet att genomföra idag då färjan är allmän. För att åtgärden ska kunna genomföras krävs ett beslut från Transportstyrelsen. - Lastning och lossning Lastning och lossning sker parallellt vid färjelägena på Fårö och i Fårösund. Detta är inte möjligt idag då färjelägena inte är anpassade för detta. - Nya drivmedel för färjan Enligt Trafikverkets färjerederi finns det alternativa drivmedel till färjan istället för dagens dieselolja. Det som ligger närmast i tiden är att använda en blandning mellan dieselolja och tallolja eller andra biodieselprodukter. Om omkring 5-10 år kan det bli aktuellt med hybridfärjor som drivs med elmotorer och batterier. Ännu längre fram i tiden, mer än 10 år, kan LNG eller biogas för framdrift vara aktuellt. Det som framförallt gör gas till ett omöjligt alternativ i dagsläget är att infrastrukturen vid färjelägena på Fårö och i Fårösund inte är anpassade efter det. Det finns även logistikproblem med att leverera gas till Fårö och Fårösund. - Flexibel förskola En förskolebuss med förskolepersonal hämtar upp barn runt om på Fårö på morgonen och förskoleverksamhet bedrivs sedan i och utanför bussen eller i en annan lokal. På eftermiddagen åker bussen och lämnar barnen. Ett alternativ är att bussen efter upphämtning på morgonen lämnar barn och personal på respektive förskola. 24

25 6 Vad händer nu? Denna PM är en bilaga till förstudien. PM och förstudie utgör tillsammans underlag för Trafikverkets ställningstagande om, och i så fall hur projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande väntas ske under hösten Medel för förstudien fanns avsatta i Länstransportplanen för Gotland För fortsatta skeden i planeringsprocessen finns inga medel avsatta. Trafikverket, Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon: , Texttelefon:

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

Fast förbindelse Fårö

Fast förbindelse Fårö Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län PM Tillgänglighetsanalys, 2014-12-15 Projektnummer: 107323 Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö Skapat av: Atkins Sverige AB Dokumentdatum: 2014-12-15

Läs mer

Fast förbindelse Fårö

Fast förbindelse Fårö Samrådsredogörelse efter färdigställandet av förstudien: Fast förbindelse Fårö Gotlands kommun, Region Gotland 2013-12-20 Projektnummer: 107323 Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö Skapat av: Atkins Sverige

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Bilaga 2 Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Förord Dagens infrastrukturplanering blir mer integrerad med annan

Läs mer

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion. Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 1 Introduktion Yta för bild Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Åtgärdsval Mälarbanan

Åtgärdsval Mälarbanan PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-10 Åtgärdsval Mälarbanan Målsättning Att förbättra situationen för pendling mellan Västerås och Stockholm. Att punktligheten på Mälarbanan skall

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

Mål & brister som tas upp i ÅVS gällande framkomlighet

Mål & brister som tas upp i ÅVS gällande framkomlighet Sida 1 av 6 Strategienheten Eddie Lundgren Datum Dnr Sid 2018-04-10-1 (6) Kommunstyrelsens arbetsutskott Mål & brister som tas upp i ÅVS gällande framkomlighet i Öregrunds hamn Varför behövs åtgärder?

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d 1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Läs mer

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Projektbeställare Projektledare Maria Bengs Camilla Bennet Datum 2017-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2017/0038 Innehållsförteckning

Läs mer

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) 2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga

Remisshandling. Förstudie Trafikplats Romberga Remisshandling Förstudie Trafikplats Romberga Februari 2008 Titel: Förstudie trafikplats Romberga Objektnummer: VMN 86 11 723 Utgivningsdatum: Februari 2008 Utgivare: Vägverket Region Mälardalen Distributör:

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken

Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden Förstudie Delen Lilla Varholmen - Gossbydal mars 2011 Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken Förstudie pågår under våren 2011 gällande ett separat busskörfält

Läs mer

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Trafikverket planerar för att bygga om E8 mellan och. Sträckan är cirka km lång, mycket olycksdrabbad och brister i såväl framkomlighet

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Källö-Knippla

Minnesanteckningar dialogmöte Källö-Knippla Minnesanteckningar dialogmöte Källö-Knippla 120503 Närvarande politiker: Arne Lernhag (M), Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson, kommunchef och Sofia Wiman,

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-08-29, punkt 15 Ärende Infosäkerhetsklass Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler Ärendebeskrivning

Läs mer

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Remissyttrande på promemorian Cykelregler 1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har

Läs mer

Engarns vägskäl. Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning

Engarns vägskäl. Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning Engarns vägskäl Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning Vi vill göra Engarns vägskäl säkrare och behöver din hjälp Trafikverket arbetar med en förstudie för korsningen Engarns vägskäl, en

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

SAMLAD EFFEKTBEDÖMNING Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544

SAMLAD EFFEKTBEDÖMNING Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544 -14 Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544 Upprättad av: Martina Olgemar, Sweco Kontaktperson: Malin Skyman, Trafikverket Effektbedömning Väg

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer:

RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer: RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer: TRV 2019/97694 1 Dokumenttitel: Kapacitetsanalys Skapat

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Regionala systemanalyser

Regionala systemanalyser PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner

Läs mer

Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg

Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg Haninge kommun, Stockholms län Vägplan, 2015-09-30 Uppdragsnummer: 137860 Diarienummer: TRV 2015/50829 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179)

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179) 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-10-13, info punkt 9 Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära

Läs mer

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson. 1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Trafikutredning för Särö 1:477

Trafikutredning för Särö 1:477 Förvaltningen för Teknik 2017-12-18 Utges av December 2017 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Biltrafik... 8 2.2 Gång- och cykeltrafik... 9 2.3 Kollektivtrafik... 10 2.4 Parkering...

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att

Läs mer

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017 Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Trafikpolicy för Sollentuna kommun Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016 Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,

Läs mer

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Trafikutredning. Tillfart Sydväst. Utredning av kompletterande vägförbindelse

Trafikutredning. Tillfart Sydväst. Utredning av kompletterande vägförbindelse Trafikutredning Tillfart Sydväst Utredning av kompletterande vägförbindelse till Mariestad Norra 2010-11-19 Medverkande Beställare: Mariestads kommun, kommunledningskontoret Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

Trafikutredning, Kallfors 1:4

Trafikutredning, Kallfors 1:4 Södertälje Kommun Trafikutredning, Kallfors 1:4 Uppdragsnr: 105 20 44 Version: 1.0 2018-04-11 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Södertälje Kommun Konsult: Norconsult, Uppdragsledare: Teknikansvarig:

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo genom Solna, Sundbyberg och Stockholm Välkommen! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:

Läs mer

Väg 35 Åtvidaberg- Linköping Etapp Rösten Sandtorpet (förbi Grebo)

Väg 35 Åtvidaberg- Linköping Etapp Rösten Sandtorpet (förbi Grebo) SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 35 Åtvidaberg- Linköping Etapp Rösten Sandtorpet (förbi Grebo) Linköpings kommun, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-08-31 Projektnummer: 156795 TMALL 0096 Mall

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Borås resa mot framtiden. Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik

Borås resa mot framtiden. Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik Borås resa mot framtiden Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik ÄLVSBORGSBANAN Vårgårda V 1795 CENTRUM NORDVÄST NORD ÖST Ulricehamn KUST TILL KUST-BANAN V 1757 VÄST Borås

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen PM Trafik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Trafik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av: M Young Dokumentdatum:

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

UPPDRAGSNUMMER

UPPDRAGSNUMMER PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västernorrlands län 2016-02-24 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikavdelningen 1(6) Hanna Zakrisson 046-359 47 84 hanna.zakrisson@lund.se Tekniska nämnden Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge Dnr TN 2019/0321 Sammanfattning

Läs mer