Årsredovisning 2007

Transkript

1 Årsredovisning 2007

2 Landstinget i Östergötland ISBN Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Projektledare: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland Produktion/grafisk form och layout: Informationscentrum, Landstinget i Östergötland, ZON Reklambyrå Foto: Göran Billeson mfl. Tryck: Larsson Offsettryck AB 2

3 Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingstyrelsens ordförande har ordet... 5 Landstingsdirektören har ordet... 6 Uppdrag och vision...7 Organisation... 8 Så styrs landstinget God ekonomisk hushållning...11 Hur kommer framtiden att se ut? Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Regionförbundet Östsam Regionsjukvårdsnämndens uppdrag Patientnämndens uppdrag Landstingets engagemang i bolag och stiftelser EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning...82 Intäkter och kostnader Finansieringsanalys Balansräkning Resultat per enhet Investeringsredovisning Noter Värderingsprinciper APPENDIX LÄSINFORMATION

4 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingstyrelsens ordförande har ordet Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet måste förenas med en hållbar ekonomisk utveckling Året 2007 har präglats av tre huvudfrågor; förtroende, tillgänglighet och ekonomi tre frågor som påtagligt hänger samman. Tillgängligheten till hälso- och sjukvård var sannolikt en viktig aspekt när östgöten uttryckte sitt förtroende för den politiska majoriteten vid valet Denna tydliga signal har varit vägledande för det politiska agerandet och när vi summerar året ser vi en förbättrad tillgänglighet inom många områden samtidigt som patienterna oftast sätter ett gott betyg på den vård och det bemötande de fått och därmed också vilket förtroende man har för hälso- och sjukvården. Fortfarande är det dock alltför långa köer till vissa behandlingar, vilket innebär att vi måste fokusera på detta område även under Det är också positivt att ett större antal patienter fått vård och behandling under 2007 och att landstingets verksamheter inom många områden har goda medicinska resultat. Det som är negativt och alarmerande är den ekonomiska situationen. Landstinget redovisar visserligen ett ekonomiskt resultat på plus 61 miljoner kronor, men bokslutet visar också att verksamheterna under 2007 har haft en alltför hög kostnadsutveckling. Produktionsenheternas sammanlagda resultat på minus 309 miljoner kronor visar med all tydlighet att verksamhetens kostnader är mycket större än vad landstingets ekonomi medger. En av de viktigaste uppgifterna och största utmaningar under 2008 är därför att anpassa kostnaderna till de intäkter som landstinget har till sitt förfogande. En åtgärd som kan förbättra tillgänglighet, ge en ökad valfrihet för patienter och även bidra till effektiviseringar är en ökad mångfald av vårdgivare. Under det gångna året har det tagits initiativ som innebär att en större andel av verksamheten kommer att bedrivas i alternativa driftsformer under Ett annat viktigt område är samverkan för att förbättra vården för den enskilda patienten och för att få så effektiva vårdprocesser som möjligt. Därför är samverkan viktig mellan landstingets enheter, med privata vårdgivare och med andra samhällsaktörer. Ett bra exempel på värdet av samverkan bekräftas när vi nu summerar resultatet av en femårig överenskommelse med Försäkringskassan. Nya samverkansformer och ny kompetens har utvecklats på ett framgångsrikt och nationellt uppmärksammat sätt och inneburit att sjukskrivningar minskat betydligt. Framdeles kommer detta att bära fortsatt frukt i det reguljära arbetet för att sjukskrivna personer i möjligaste mån ska få möjlighet att ta tillvara sin arbetsförmåga. Möjligheterna att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar hör också samman med vilken form av samverkan och samarbete vi har och kommer att ha med våra närliggande landsting i framtiden. Under 2007 har ett arbete påbörjats för att se om en större hälso- och sjukvårdsregion kan bildas. Processen kommer att fortgå med ökad intensitet under 2008 både mellan olika landsting och inom länet. Hälso- och sjukvården och därmed Landstinget i Östergötland står inför stora utmaningar. Den snabba utvecklingen av behandlingsmetoder och läkemedel gör att allt fler patienter kan få lindring och bot för sina sjukdomar. I takt med att hälso- och sjukvårdens kunskap om behandlingsalternativ ökar, utvecklas även patienternas kunskap och därmed kraven på sjukvården. Samtidigt kommer på sikt andelen äldre att öka och befolkningen i yrkesverksam ålder att minska. För att klara dessa utmaningar på ett bra sätt krävs nytänkande både vad det gäller vårdens innehåll och organisering. En absolut förutsättning för att vi ska kunna tackla dessa utmaningar både på kort och på lång sikt är att landstinget har en stabil ekonomi som grund. Det är därför som den absolut viktigaste uppgiften under 2008 är att uppnå en balans i landstingets ekonomi. Marie Morell Ordförande i landstingsstyrelsen 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsdirektören har ordet Ekonomi i balans en förutsättning för utveckling Som nybliven landstingsdirektör har jag under min första tid fått många positiva intryck av Landstinget i Östergötland. Det finns mycket som man som medarbetare i landstinget kan vara stolt över. Det visar också de Öppna jämförelser som gjorts mellan landsting, där Landstinget i Östergötland har goda resultat inom ett flertal områden. Det är också glädjande att den medarbetarenkät som genomfördes under år 2007 visar på förbättrade resultat. Det finns många stolta medarbetare med hög motivation och med ett stort fokus på patienter. Ledarskapet har stärkts och allt fler medarbetare känner sin verksamhets uppdrag och mål. Förbättringsarbetet utvecklas positivt. Samtidigt visar både Öppna jämförelser och medarbetarenkäten att det finns en fortsatt förbättringspotential - att det finns ett gap mellan det som presteras och det som är möjligt att åstadkomma med befintliga resurser. Att vända den ekonomiska utvecklingen under 2008 är för mig som landstingsdirektör den viktigaste uppgiften och utmaningen. En person kan dock inte själv genomföra detta. För att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar krävs det att medarbetare och ledare på alla nivåer bidrar. Jag är säker på att vi i Landstinget i Östergötland har en utvecklingskraft och förändringsvilja som gör detta möjligt. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Det som är mycket oroande och allvarligt är landstingets ekonomiska bokslut som visar att landstingets verksamheter under föregående år haft en alldeles för hög kostnadsutveckling. I efterhand kan konstateras att de åtgärder som verksamheten arbetat med under det gångna året i de flesta fall inte varit tillräckliga för att vända den negativa utvecklingen. Den ekonomiska obalansen blev istället större under hösten. En av mina viktigaste uppgifter under 2008 är därför att arbeta med åtgärder som hejdar kostnadsutvecklingen på kort sikt, men som även ger förutsättningar för en långsiktigt god ekonomi och utvecklingskraft. Nyckeln för att uppnå detta är enligt min uppfattning ett systematiskt och uthålligt förbättringsarbete som gör att vi kan arbeta effektivare och utnyttja våra resurser ännu bättre. I det sammanhanget har jag stora förhoppningar på införandet av den IT-baserade patientjournalen som påbörjades under förra året och som kommer att införas inom alla verksamheter under Introduktionsfasen tar betydande resurser i anspråk, men jag är övertygad om att datoriseringen på sikt kommer att innebära en mer rationell hantering av patientinformation och förbättrade vårdprocesser. Ett annat område som jag känner det angeläget att vi arbetar mer systematiskt med är kapacitetsplanering. De projekt som under året genomförts visar att det går att frigöra resurser om vi på ett bättre sätt matchar patienternas behov av hälso- och sjukvård med den kapacitet som finns i verksamheten. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Uppdrag och vision Landstingets uppdrag Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (Hälso- och sjukvårdslagen). Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Vision Landstinget i Östergötland ska med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Organisation Politik respektive verksamhet skapar tillsammans landstingets organisation. Därutöver har landstinget ett engagemang i bolag och stiftelser (se sid 78). Figur 1 Landstingets politiska organisation under år Patientnämnden Landstingsfullmäktige Fullmäktiges beredning Revisorer Regionsjukvårdsnämnden Samordningsberedningen Landstingsstyrelsen Utskott Politiska samordnare Utskott Politiska samordnare Hälso- och sjukvårdsnämnden Samordningsberedningen Krisledningsnämnden Regionalpolitiska beredningen Personalstrategiska beredningen Brukardialogsberedningar Vårdsamverkans beredningen Hälsosamverkans beredningen Landstingets handikappråd Landstingets pensionärsråd Styrelsen för Lunnevads folkhögskola Norrköpings Samordningsförbund Finspångs Samordningsförbund Motala/Vadstena Samordningsförbund Mjölby,Ödeshög och Boxholms Samordningsförbund Landstingsdirektör Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Nt it Stöd- och serviceenheter Ortopedicentrum i Östergötland Medicincentrum i Östergötland Rekonstruktionscentrum i Östergötland Folktandvården i Östergötland Sjukvårdsrådgivningen Anestesi- och operationscentrum i Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Bildmedicinskt centrum i Östergötland Länspsykiatriskt centrum i Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i centrala Östergötland Hjärtcentrum i Östergötland Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Kirurgioch onkologi centrum i Östergötland Figur 2 Landstingets verksamhetsorganisation från 1 juni

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Politiken Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter och beslutar bland annat om landstingsskatten och avgör därmed hur mycket landstingets verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver landstingsstyrelsen behövs för att fullgöra landstingets uppgifter. Beredningar och utskott är ett stöd för arbetet inom fullmäktige, landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd. Utskott kan inrättas för avgränsade uppgifter under begränsad tid. Fullmäktiges beredning har under 2007 varit ett stöd för landstingsfullmäktige i beredningen av sammanträden, arbetsformer m.m. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Som styrelse för landstingets produktionsenheter har landstingsstyrelsen ett övergripande ansvar för enheternas produktivitet, effektivitet och kvalitet. Landstingsstyrelsens samordningsberedning, regionalpolitiska beredningen samt personalstrategiska beredningen har under 2007 varit stöd för landstingsstyrelsen i beredningen av ärenden utifrån respektive ansvarsområden. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är en beställarnämnd med uppdrag att fånga upp östgötarnas behov, önskemål och synpunkter när det gäller hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar sedan om vad som ska utföras och med vilken kvalitet. Detta fastställs sedan i avtal med landstingets produktionsenheter eller med privata vårdgivare. Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping och med placering i Landstinget i Östergötland. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. Verksamheten Landstingsdirektören Landstingsdirektören utses av landstingsstyrelsen och är den tjänsteman som har det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Produktionsenheterna Landstinget har 14 produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är organiserad länsövergripande. Viss specialiserad vård finns vid alla tre sjukhusen i länet (Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt Universitetssjukhuset i Linköping) annan vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis geriatrisk och psykiatrisk vård, akutsjukvård) samt folktandvård finns lokalt i respektive länsdel. Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna finns ett tiotal produktionsenheter, som tjänar som stödoch servicefunktioner. Landstinget bedriver även skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning, hälsosamverkansberedningen, vårdsamverkansberedningen samt fem beredningar för brukardialog har under 2007 varit ett stöd för hälso- och sjukvårdsnämnden i beredningen av ärenden utifrån respektive ansvarsområden. Patientnämnden Patientnämnden har till uppgift att hjälpa patienter, anhöriga och personal om det uppstått problem i kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvården eller tandvården. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Så styrs landstinget Landstingets verksamhet är komplex och omfattande. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder en gemensam metod (balanserat styrkort) för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. befolkningen och en god hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, i mycket arbetar mot samma mål men med olika medel 1. Utgångspunkten är landstingsfullmäktiges treårsbudget som redovisar landstingets vision samt övergripande strategier inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje strategi konkretiseras av landstingstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden i ett antal framgångsfaktorer Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning. Landstingets perspektiv har följande inriktning: Medborgarperspektivet hur landstinget till godoser östgötarnas behov av hälso- och sjukvård. Förnyelseperspektivet verksamhetens förmåga att förbättras och utvecklas. Processperspektivet effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsflöden. Medarbetarperspektivet hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas. Ekonomiperspektivet kontrollen och skötseln av ekonomin. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en god hälsa hos 1 Årsredovisningen avslutas med ett appendix som ska tjäna som en läsinformation i syftet att relatera förvaltningsberättelsens avsnitt till respektive strategi och framgångsfaktorer och därmed till landstingsstyrelsens alternativt hälsooch sjukvårdsnämndens ansvarsområde. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget i Östergötland innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver kan påvisa goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är det rimligt att använda riktvärdet att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstinget i Östergötland når inte detta mål år 2007 men redovisar ett positivt resultat, inkluderat den verksamhet som bedrivs i bolag och stiftelser. En ytterligare aspekt som påverkar den finansiella måluppfyllelsen är konstaterandet att kostnadsutvecklingen har varit alltför hög. Det finns verksamhetsmål som i större utsträckning än andra är värdemätare av om ekonomiska resurser i önskad omfattning har kunnat omsättas i resultat som är värdeskapande för befolkning och brukare. En naturlig utgångspunkt är att försöka relatera resultaten till de sex kvalitetsområden som Socialstyrelsen har formulerat eftersom dessa är kopplade till Hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Bedömningarna baseras på de beskrivningar av måluppfyllelsen som återfinns senare i årsredovisningen: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Den medicinska kvalitén är allmänt sett god och likvärdig med övriga landet. Organisering i länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en ändamålsenlig vård. En systematisk process för introduktion av medicinska riktlinjer bidrar till en kunskapsbaserad vård. Säker hälso- och sjukvård. Säkerheten är god inom hälso- och sjukvården i Landstinget i Östergötland. Patientsäkerhetsarbetet är välutvecklat och därför nationellt uppmärksammat. Patientfokuserad hälso- och sjukvård. Patienterna är oftast nöjda med vården och de allra flesta patienter känner sig delaktiga i vård och behandling. Arbete pågår för att öka patientens möjligheter att påverka och överblicka sin vårdprocess genom olika webb-funktioner. Här finns emellertid betydande möjligheter att ytterligare stärka patientens ställning genom att fokusera på det som är värdeskapande för patienten. Effektiv hälso- och sjukvård. Sveriges sjukvård är effektiv i en internationell jämförelse och Landstinget i Östergötland ligger på en nationellt jämförbar nivå. Ett omfattande arbete pågår för att effektivisera de administrativa stödprocesserna där ett gemensamt IT-stöd för vårddokumentation och vårdadministration successivt får allt större betydelse. Det resurstillskott som under året har tillförts verksamheten har i motsvarande grad fått utfall i vårdproduktion vilket är tillfredsställande och innebär en oförändrad produktivitet med de mätmetoder som redovisas i denna årsredovisning. Jämlik hälso- och sjukvård. Ojämlikheter förekommer fortfarande inom hälso- och sjukvården. En oönskad koppling finns fortfarande mellan socioekonomi och hälsa vilket bland annat accentuerar behovet av att mer strategiskt och tydligt hantera landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag. En systematisk behovsstyrningsprocess inom landstinget, med systematisk brukardialog, bedöms bidra till att medvetna satsningar understödjer utveckling mot en likvärdigare och jämlikare vård. Hälso- och sjukvård i rimlig tid. Tillgängligheten har förbättrats i vissa avseenden och är ofta god i nationell jämförelse men det finns också exempel på motsatt utveckling vilket är otillfredsställande. *** En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget i Östergötland inte helt har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år Här ska dock noteras att Landstinget i Östergötland, till skillnad mot övriga landsting och regioner, tillämpar fullfondering 2 av pensionsskulden i sin redovisning. 2 Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Hur kommer framtiden att se ut? Hälsoutvecklingen De flesta hälsoindikatorer pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Medellivslängden fortsätter att öka och i Östergötland lever kvinnorna nu till 82 år och männen till 79 år vilket skiljer sig obetydligt från landet som helhet 3. Även återstående livslängd för de som är 65 år ökar, vilket innebär 20 år för östgötska kvinnor och 17 år för männen. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon dramatisk förändring av denna utveckling under avsevärd tid. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka och dödligheten i cancer minskar. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre men framförallt bland de yngre förekommer ett omfattande riskfyllt intensivdrickande. Rökning fortsätter att minska medan snusandet ökar 4. Nästan varannan östgöte är överviktig eller fet 5 bland dem allt fler barn och ungdomar. Detta är särskilt oroande med tanke på de följdsjukdomar som fetma kan orsaka. Det är likaså oroväckande att unga kvinnor har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global metodspridning. För patienten innebär denna utveckling mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat, färre och kortare sjukskrivningar och en bättre livskvalitet. Framförallt pekas tre områden ut som kommer att få stor betydelse 6 : Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar området DNA-teknik med möjligheter att skräddarsy mediciner men även förutse risker för sjukdomar. Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin, nya och förbättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska tester och aktivare läkemedel mot exempelvis cancer, diabetes, immunbristsjukdomar och virussjukdomar. Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången till databaser, tillgång till medicinsk expertis 3 SCB Befolkningsstatistik Återstående medellivslängd i riket. Femårsperioder Folkhälsa- Lägesrapport 2006 (Socialstyrelsen). 5 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 (Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland). 6 Den medicinska utvecklingens konsekvenser för sjukvårdens resursbehov (Landstingsförbundet 2003). på distans, information om patienten i ett samlat datasystem men också information till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ. Här finns en nationell IT-strategi för vård och omsorg och ett pågående utvecklingsarbete. Befolkningsutvecklingen vårdens resursbehov Den åldrande befolkningen kommer att göra att efterfrågan på vård och omsorg ökar, men förmodligen endast i begränsad omfattning under de närmaste tio åren. Många av pensionärerna kommer då fortfarande att vara i årsåldern. I de åldrarna är behovet av vård och omsorg relativt litet. Behovet ökar framför allt efter 80 års ålder 7. På längre sikt kommer allt fler äldre i befolkningen också att innebära en ökad efterfrågan på vård och äldreomsorg. Även om fler sjukdomstillstånd kan behandlas framgångsrikt innebär utvecklingen en väsentlig ökning av behoven. Andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år har under en lång tid minskat, i förhållande till personer i yrkesaktiva åldrar år. Under de närmaste 50 åren beräknas andelen barn och ungdomar att ligga på ungefär samma nivå. Befolkningen i yrkesaktiv ålder kommer att vara ganska konstant. Sammanfattningsvis innebär utvecklingen en väsentligt ökad försörjningsbörda 8, från en nivå idag på 70 personer per 100 personer i yrkesaktiv ålder till en nivå på cirka 84 personer som ska försörjas per 100 personer i yrkesaktiv ålder år En prognos visar 9 att resursbehovet fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procent är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procent till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Samhällsekonomin Konjunkturuppgången i Sverige fortsätter 2008 och BNP växer snabbare än normalt. Allteftersom resursutnyttjandet blir allt mer ansträngt bedöms dock tillväxten minska successivt. Hushållens konsumtion och investeringar bidrar till en hög efterfrågetillväxt 2008, vilket driver på BNPtillväxten. Nettoexporten bidrar mindre till BNP än vad som gällt de senaste åren. Sysselsättningen väntas stiga ytterligare och arbetsmarknaden 2008 bedöms bli något 7 Sveriges framtida befolkning (SCB 2006). 8 Försörjningsbördan eller försörjningskvoten är antalet personer i åldern 0-19 år samt 65 år och äldre delat med antalet personer i yrkesföra åldrar år multiplicerat med Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005). 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Per 100 personer 100 Prognos 6 Landstingens resultat med prognos Försörjningsbördan Äldre Barn och Ungdom Miljarder kronor Figur 3 Försörjningsbördans förändring antal personer som ska försörjas av 100 yrkesverksamma (SCB Befolkningsstatistiken). Figur 4 Landstingens resultat med prognos (Sveriges Kommuner och Landsting). överhettad. Det alltmer ansträngda läget på arbetsmarknaden medför en betydligt högre löneökningstakt , jämfört med de senaste åren. Dessa löneökningar, 4,5 procent i genomsnitt, bedöms utgöra ett hot mot Riksbankens inflationsmål, varför en mer avkylande penningpolitik förväntas. Landstingsekonomin Det ekonomiska resultatet för landstingssektorn har successivt förbättrats under de senaste åren. Under 2005 ökade andelen landsting som redovisade överskott och under 2006 uppvisade samtliga landsting ett överskott. För 2007 blev överskottet 4 miljarder kronor för landstingen. Skatteunderlaget beräknas växa med drygt 5 procent per år under perioden Den höga tillväxten av arbetade timmar åren medför en real förstärkning av skattebasen mer resurser för kommuner och landsting. Utvecklingen åren därefter präglas dock av en successiv minskning av antalet arbetade timmar. Höga löneökningar beräknas då ge en ganska hög skatteunderlagstillväxt. Men denna utveckling medför i mindre grad ökade resurser till landstingen eftersom även lönerna för den egna personalen väntas stiga i samma takt. Under de senaste fem åren har kostnaderna i landstingen ökat med i genomsnitt 1,7 procent årligen. Det är betydligt mer än vad som kan kopplas till befolkningsförändringar och nya statliga reformer. Det är samma förklaring till kostnadsökningen som till varför svensk sjukvård står sig så bra i en internationell jämförelse att sjukvården ständigt inför nya behandlingar, ny teknik och nya läkemedel. Befolkningsutvecklingen och den medicintekniska utvecklingen innebär ett betydligt större kostnadstryck i landstingen än i kommunerna. Det ställer höga krav på landstingen att fortsätta sitt förbättringsarbete för att skapa högre kvalitet i vården och finansieringsutrymme för nya behandlingsmetoder. Trots en kalkylerad återhållsam ökning av kostnaderna landar resultatet i landstingen på minus 7 miljarder kronor redan Även om de generella statsbidragen ökar i takt med skatteunderlaget blir det underskott. Närmare år 2020 kommer de demografiskt betingade behoven att öka mer än nu. Landstinget i Östergötland redovisar för 2007 ett positivt resultat på 61 miljoner kronor Landstingets verksamheter redovisar dock ett betydande underskott på sammanlagt minus 309 miljoner kronor. Underskotten i verksamheten vägs upp av tillfälligt högre skatteintäkter och statsbidrag. Den ekonomiska obalansen i verksamheterna innebär att landstingets ekonomi är mycket ansträngd. En förutsättning för att landstinget ska kunna återfå en ekonomisk stabilitet är därför att den höga kostnadsutvecklingen under 2007 hejdas. Fortsatt utveckling av verksamheten måste därför med nödvändighet ske inom ramen för befintliga resurser vilket kräver prioriteringar och effektiviseringar. Strukturförändringar Den av regeringen tillsatta ansvarsutredningen har sett över strukturen och fördelningen av uppgifter mellan stat, landsting och kommuner. Utredningen redovisade resultatet av sitt arbete i februari En diskussion pågår inom Landstinget i Östergötland och en dialog har även inletts med kommunerna samt Jönköpings och Kalmar läns landsting. Den påbörjade processen kan inom en relativt kort tidsrymd resultera i förändringar av den framtida uppgiftsfördelningen vad gäller hälso- och sjukvård och regional utveckling i strävan att förbättra förutsättningarna att klara framtida offentliga välfärdsåtaganden. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Rikssjukvårdsnämnden, som bildades år 2007, beslutar om vilka typer av verksamheter som ska betecknas som rikssjukvård och var sådan rikssjukvård ska bedrivas med hela landet som upptagningsområde. Detta kan på sikt komma att innebära ett förändrat uppdrag och möjlighet att ytterligare utveckla specialiteter i Östergötland. Under 2008 blir de första områdena för rikssjukvård föremål för ansökningsförfarande från landstingen. 14

15 MEDBORGARPERSPEKTIVET Landstingets strategier God och förbättrad hälsa för östgötarna. Östgötarna ska känna sig trygga genom att landstinget erbjuder hälso- och sjukvård med den enskildes unika behov i förgrunden. Östgötarna ska ges kunskap om hälso- och sjukvårdens möjligheter och vara delaktiga i vården.

16 MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet Hur lyckas landstinget möta östgötens behov av hälso- och sjukvård? Hur mår östgöten? Begreppet hälsa kan belysas ur en mängd aspekter. Den nationella folkhälsoenkäten 10 redovisar för Östergötlands del 11 att fyra av tio östgötar (16-84 år) har hälsoproblem som är långvariga. Av dessa har en tredjedel hög påverkan på arbetsförmågan och andra dagliga sysselsättningar. Halva befolkningen har varit i kontakt med vården de senaste tre månaderna. Kvinnor i länet påverkas mer av sjukdom jämfört med män. Kvinnor har också i högre utsträckning svåra fysiska och psykiska besvär. Dessutom använder en större andel av kvinnorna läkemedel och söker kontakt med vården. Bland de äldsta är var femte person oförmögen att till exempel åka buss eller ta en kort promenad. Var tionde person har dålig tandhälsa och var femte har avstått från att söka tandvård trots behov. Ekonomin är främsta orsaken till att avstå från att söka tandläkare. Generellt är Östergötland likt riket i övrigt och det finns skillnader endast inom ett fåtal områden. Östgöten har också värderat sin självupplevda hälsa i åtta olika dimensioner 12 (Figur 6) baserat på 36 frågor (SF-36) där värdet 100 står för en maximalt positiv upplevelse. Kvinnor anger sämre värden än män i alla de åtta dimensionerna. Det finns också skillnader mellan åldersgrupper. Så har till exempel unga kvinnor, år, sämst psykiskt välbefinnande och män i åldrarna år, upplever mest smärta. Den allmänna självskattade hälsan har försämrats något för kvinnorna i Östergötland år mellan åren 1999 och Motsvarande försämring ses inte för männen. Bland de äldsta kvinnorna, år, anger två av tio att de har en god eller mycket god hälsa, motsvarande siffra för män är tre av tio. Trötthet Skuldror/nacke/axlar Hand/armbåge/ben/knän Rygg/höft/ishias Sömnsvårigheter Ängslan/oro/ångest Huvudvärk/migrän Mag/tarmbesvär Övervikt, fetma Öronsus(tinnitus) Eksem/hudutslag Inkontinens (urinläckage) Andel (%) Kvinnor Män Figur 5 Andel östgötar med svåra besvär eller symtom, per kön Östergötland.(Nationella folkhälsoenkäten 2006). 10 Nationella folkhälsoenkäten -Hälsa på lika villkor?. Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval m personer i riket samt i Östergötland, i åldrarna 16 till 84 år. Svarsfrekvensen uppgår till 60 procent för riket och 62 procent för länet. 11 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket (Rapport 2007:4 FHVC). 12 Östgötens hälsa 2006, Rapport 2007:11, Sjukdomar, besvär och hälsa. 16

17 MEDBORGARPERSPEKTIVET Fysisk aktivitet - inget hinder Harmonisk, lugn och glad Inga fysiska problem att arbeta o.d Inga känslomässiga hinder att arbeta o.d Ingen smärta Socialt umgänge ej stört av fysiska/psykiska besvär God hälsa Pigg och energisk Maxvärde Kvinnor Män Figur 6 Östgötens självupplevda hälsa 2006 (värde 0-100). Levnadsvanor och självrapporterad hälsa Socioekonomisk status Variabel Dagligrökare (andel) Riskkonsumtion alkohol (andel) Ej regelbundet fysiskt aktiva (andel) Övervikt (andel) Utmärkt/mycket god hälsa (andel) Sjukrapporterade dagar (andel) Kariesfria barn (andel) Psykisk sjukdom (andel) Hjärtsjukdom (andel) Besök hos distrikstläkare (antal) Högst 11% 12% 73% 44% 54% 27 dgr 84% 5% 2% 0,89 9% 10% 73% 51% 52% 33 dgr 82% 4% 2% 0,91 13% 13% 73% 47% 46% 42 dgr 77% 2% 2% 0,98 17% 14% 78% 50% 38% 54 dgr 65% 6% 3% 1,08 Lägst 21% 15% 82% 54% 39% 57 dgr 50% 9% 4% 1,1 Figur 7 Levnadsvanor och hälsa i förhållande till socioekonomisk status Östergötland Hälsa, levnadsvanor och socioekonomi Det finns ett väldokumenterat samband mellan socioekonomiskt status 13 (SES) i förhållande till hälsa och levnadsvanor 14. I Figur 7 visas några exempel på relationen mellan socioekonomi och hälsa/levnadsvanor ur befolkningsenkäten Områden med lägst SES har till exempel högst andel dagligrökare, överviktiga, och ej regelbundet fysiskt aktiva personer. Sambandet mellan riskkonsumtion av alkohol och socioekonomi är inte lika tydligt. 13 Socioekonomisk status (SES) bestäms av andelen höginkomsttagare. Med höginkomsttagare avses den fjärdedel innevånare som har högst disponibel inkomst. Gruppen med lägst socioekonomi har högst värden för andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och försörjningsstöd. 14 Östgötens hälsa 2006 Pengarna och livet (Rapport 2007:3 FHVC). I gruppen med högre socioekonomisk status är det högre andel som har utmärkt eller mycket god hälsa, som har färre sjukrapporterade dagar, som gör färre besök hos distriktsläkare och andelen kariesfria barn är också högre. Psykisk sjukdom och hjärtsjukdom är också mindre vanliga på den högsta SES-nivån, men sambandet är där inte lika klart Resultatet från den socioekonomiska analysen visar därutöver att områden med lägst SES har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare samt individer beroende av försörjningsstöd. Nedanstående tätortskartor visar de socioekonomiska variationerna i Linköping och Norrköping. 17

18 MEDBORGARPERSPEKTIVET Figur 8 Socioekonomisk variation i Linköping respektive Norrköping som har de sämsta socioekonomiska förhållandena 16. Områden som präglas av en stor andel familjer med bidragsberoende, låg utbildning, arbetslöshet och social otrygghet. I många av dessa familjer förekommer också andra former av ohälsa. Sammanlagt har 14 projekt genomförts riktade till socialt utsatta barn och ungdomar varav många har utländsk härkomst. Samarbete har etablerats med socialtjänst, fritidsgårdar, skolor, förskolor, barnhälsovård och skolhälsovård. Insatser spänner över olika aktivitetsområden som frukost och mellanmål i skolan, föräldrainformation i invandrargrupper, undervisning av nyanlända invandrarelever och insatser mot övervikt, fetma och karies hos barn. Genomgående har projekten gett ny kunskap och värdefull erfarenhet. De har öppnat för nya samarbetsformer, som i många fall fortsätter efter att projekten avslutats. Några projekt har redan beviljats medel för fortsättning utifrån nya infallsvinklar. Hälsofrämjande sjukvård Det är vetenskapligt belagt att individens tillit till den egna förmågan har samband med i vad mån man lyckas förändra sina levnadsvanor i mer hälsofrämjande riktning östgötar skulle vilja ha stöd och hjälp för att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor och av dessa vill nära hälften ha stöd och hjälp av hälso- och sjukvården. Som framgått tidigare finns även ett samband mellan socio-ekonomi och tandhälsa 15. Medan tandhälsan sakta förbättras för majoriteten av befolkningen finns det fortfarande betydande skillnader i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper i Östergötland trots att tandvården för barn och ungdomar är avgiftsfri och tillgänglig för alla. Tandvården har nått långt med befolkningsinriktade åtgärder och sammantaget har barn och ungdomar i Östergötland och övriga Sverige en mycket god tandhälsa. Tandhälsan hos 6-åringar var i Östergötland oförändrad mellan 2002 och 2006 medan tandhälsan hos 19-åringar förbättrats, både avseende helt kariesfria och andelen som hade fler än fem kariesskadade tänder. Samtidigt är mycket karies i mjölktänderna hos 6-åringar åtta gånger vanligare i områden med lägsta SES-nivån jämfört med den högsta. 19-åringar med mycket karies är dubbelt så vanligt i den lägsta SES-nivån jämfört med den högsta. Folktandvården har åren i olika projekt riktat särskilda åtgärder för att förbättra munhälsan i de områden Landstinget i Östergötland har målet att öka hälsoorienteringen inom hälso- och sjukvården och ett steg är medlemskapet i WHO-nätverket Hälsofrämjande Sjukhus (HFS). Sjukvården har en viktig roll för folkhälsan genom att vid varje vårdtillfälle tillämpa en människosyn och ett hälsoorienterat förhållningssätt som hjälper också den redan sjuke att behålla och stärka sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det har visat sig att de patienter som får råd om levnadsvanor är mer nöjda med sitt besök än de som inte får sådana råd. Under 2007 lades grunden för projektet Operation tobaksfri som startar under Syftet är att erbjuda tobaksslutarstöd vid planerade operationer då tobaksanvändare löper större risk för komplikationer efter operation. Hälso- och sjukvården är emellertid bara en aktör i samhället med ansvar att påverka den ohälsa i befolkningen som är relaterad till levnadsvanor. Samverkan mellan flera aktörer är oftast en förutsättning för ett framgångsrikt resultat och det finns goda exempel i länet på samverkan för att förebygga ohälsa: 15 Socioekonomi och tandhälsa, Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 (Rapport 2007:9 FHVC). 16 Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland (Rapport FHVC 2007). 18

19 MEDBORGARPERSPEKTIVET På varje vårdcentral finns en hälsosamordnare med uppgift att utveckla det hälsofrämjande arbetet. Ett exempel på en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insats är Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som sedan år 2004 regelmässigt tillämpas inom primärvården men även allt fler sjukhuskliniker har börjat med sådan ordination. FaR grundar sig på en samverkan mellan Landstinget i Östergötland och friskvårdsaktörerna Korpen Östergötland och Östergötlands Idrottsförbund. Samtliga 42 vårdcentraler i Östergötland har använt sig av FaR under år 2007 och flertalet patienter har blivit mer fysiskt aktiva och mer besvärsfria 17. År 2007 ordinerades nära FaR vilket motsvarar ca 80 ordinationer per vårdcentral. I Norrköping, på familjecentralen Ringdansen, pågår ett projekt Att använda hälsokurva på BVC. Målgrupp är båda föräldrarna till barn från 15 månader till 5 år. Samverkan sker mellan hälsosamordnare, vårdcentral, BVC och kurator. Syftet är att öka intresset för den egna hälsan mitt i livet och på så sätt påverka familjen till goda val av levnadsvanor i framtiden. I Motala har samverkan skett kring projektet Motiverande samtal, mellan barnhälsovårdsstaben, BVC, dietist, folktandvården, skolsköterska samt Korpen och Motala simsällskap. Syftet är att förhindra fortsatt utveckling av övervikt och fetma hos barn i åldrarna fem, sex och sju år samt att medverka till att föräldrar och barn får mer hälsosamma levnadsvanor. I Linköpings kommun, inom elevhälsan, finns en handlingsplan mot övervikt och fetma som ger möjlighet att konsultera ett överviktsteam i samverkan med landstinget. Ett inslag i landstingets satsning på en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är att fortbilda medarbetarna inom området. Det handlar om att öka kompetensen kring levnadsvanor och hur de påverkar hälsoutvecklingen samt hur mötet i vården kan bli mer hälsofrämjande. Under 2007 hölls fortbildningsdagar inom områdena alkohol, fysisk aktivitet, tobak, stress och sömnproblem kopplat till övervikt och fetma. En utbildning som börjat i liten skala men som är tänkt att kontinuerligt kunna erbjudas till medarbetarna i landstinget är Mötet i vården mindfulness och kognitivt förhållningssätt. Där får medarbetarna kunskaper i hur sjukvården kan bli mer patientorienterad och stimulera patienten till delaktighet och egenansvar. En uppföljning av närsjukvårdens arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter visar att enheterna har börjat tillämpa preventiva program på ett tillfredsställande sätt inom vissa områden medan andra områden har en betydande förbättringspotential. Av enheterna beskriver 72 procent att de tillämpar preventiva program för fysisk aktivitet (helt eller delvis). Motsvarande siffror för tobak är 51 procent, kost 45 procent, alkohol 40 procent och för stressrelaterade problem 38 procent. Patientenkäter 18 visar att råd oftast ges i primärvården. Råd om motionsvanor är mest förekommande. Kvinnor får råd i mindre utsträckning än män rörande alla levnadsvanor utom sömn- och stressvanor. Landstingets förebyggande arbete riktar sig även till befolkningen. Ett exempel på detta är studiesatsningen Leva Livet som vänder sig till barn och ungdomar år med syfte att stärka deras fysiska och psykiska hälsa, Framtagandet har finansierats gemensamt av landstinget och kommunerna i Östergötland. Under pågår spridning av materialet samt en utvärdering av hur ungdomarna och skolan uppfattar studiesatsningen. Råd om matvanor Råd om motionsvanor Råd om rökvanor Råd om alkoholvanor Råd om sömnvanor Råd om stressvanor Män % Kvinnor % Primärvård Sjukhusvård Primärvård Sjukhusvård Figur 9 Andel patienter i primärvården och öppenvård vid sjukhus som fått råd om levnadsvanor (Landstinget i Östergötland 2007). 17 Kartläggning av arbetet med fysisk aktivitet på recept (FaR) i Östergötland 2007 (Rapport FHVC). 18 Rapport Patientundersökning i primärvården 2007, Rapport Patientundersökning i öppen sjukhusvård 2007, Landstinget i Östergötland. 19

20 MEDBORGARPERSPEKTIVET Hälsokommunikatör en ny yrkesroll I Östergötland pågår sedan 2003 en regional samverkan med målsättning att effektivisera och utveckla introduktionen för nyanlända flyktingar och andra invandrare. Basen är Regional överenskommelse för Östergötland gällande introduktion för flyktingar och andra invandrare (RÖK) som omfattar Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Regionförbundet Östsam, Linköpings Universitet, Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland. De flyktingmottagande kommunerna i Östergötland genomför insatser tillsammans med nämnda samverkansparter och projektledarskapet har Regionförbundet Östsam. Inom ramen för RÖK drivs sedan april 2006 delprojektet Hälsofrämjande introduktion och en bärande roll i detta projekt har de fyra hälsokommunikatörer som anställdes i januari 2007 vid Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping. Hälsokommunikatörerna är utlandsfödda och är sjukvårdsutbildade med yrkeserfarenhet både från hemlandet och från Sverige. De har nu börjat etablera sig i olika verksamheter inom landstinget och kommunerna bland annat som resurs exempelvis i samband med svenskundervisning. Teman för information har varit till exempel infektioner, vaccinationer, tandhälsa, hur man hittar rätt i vården, sex och samlevnad, allergier och egenvårdsråd. Hälsokommunikatörerna vittnar om att arbetet hittills rönt stor uppskattning hos de grupper de kommit i kontakt med och flera verksamheter inom och utom landstinget har aviserat behov av samarbete. Behovsanalyser 2007 Den politiska beställaren, hälso- och sjukvårdsnämnden, genomför behovsanalyser som underlag för uppdragen till vårdgivarna. Under 2007 har behovsanalyser gjorts inom följande områden som underlag för avtal med sjukvårdande enheter under 2008: Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet Cancersjukdomar Planerade operationer Ögonsjukdomar skador Övervikt och fetma Nedan sammanfattas dessa analyser med tyngdpunkt på de observationer som nämndens brukardialogsberedningar har noterat efter dialog med medborgare och brukare. Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet Det är framför allt vårdcentralernas tillgänglighet som har varit i fokus och som de intervjuade har haft synpunkter på. Vårdcentralernas dilemma med stor efterfrågan på besökstider och brist på läkare skapar frustration. Hälso- och sjukvården behöver utveckla metoder och förhållningssätt när det gäller tillgänglighet och bemötande. Det finns ofta standardiserade metoder för att uppnå större likvärdighet och säkerhet, vilket är rätt och nödvändigt, men de standardiserade metoderna måste kombineras med ett individ- och situationsanpassat bemötande. Här efterfrågas flexiblare möjligheter för patienter att få kontakt och bemötandet av varje enskild patient och närstående måste präglas av lyhördhet för människors olika behov. Kvalitet i vården handlar till stor del om bemötande att bli lyssnad på och att bli tagen på allvar är återkommande beskrivningar av vad som anses vara viktigt. Den medicinska kvaliteten nämns bara av någon enstaka intervjuperson det verkar vara så att den tas för given. Upplevelsen av bemötande i vården tycks vara mycket olika utifrån intervjuernas resultat verkar det finnas ett socioekonomiskt perspektiv på denna fråga. De intervjuade som bor i områden med låg socioekonomisk status, som är invandrare eller som är lågutbildade beskriver ofta egna erfarenheter av dåligt bemötande i hälso- och sjukvården. För övriga intervjuade är upplevelsen av bemötandet avsevärt mycket bättre. Denna skillnad i upplevelsen av bemötandet är anmärkningsvärd. Diskussionerna om delaktighet har bland annat handlat om den känsla man upplever av att vara ifrågasatt när man vill boka en tid för besök på vårdcentralen. Men flera har också beskrivit mycket god delaktighet i vården vad gäller att påverka vilken medicin man ska få, vilka utredningar som ska göras, att få ordentlig information inför behandlingar och operationer. Cancersjukdomar Behovsanalysen utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröst- kolorektal- och prostatacancer med syftet att beskriva i vad mån det finns gap mellan riktlinjerna och hur det faktiskt ser ut i sjukvården idag. Patienterna är oftast tillfredsställda med sjukvården när de väl kommit in i specialistvården. Många upplever dock att vägen dit kan vara slingrig med väntan och, till följd av den, en stor oro. Tryggheten upplevs stor när man väl fått sin ansvarige läkare och en kontaktsjuksköterska att vända sig till och då ökar också kvaliteten på tillgängligheten för patienten. När det gäller specifika undersökningar så bedöms framför allt svarstiderna inom patologin vara långa och relaterade till stora bekymmer med kompetensförsörjningen. Även vissa flaskhalsar finns när det gäller röntgenservice. Tillgängligheten till operationer är högt prioriterad för alla cancerpatienter men har under perioder, framförallt 20