Årsredovisning 2008

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2 Landstinget i Östergötland ISBN Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Projektledare: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Foto: Göran Billeson m fl. MILJÖMÄRKT Larsson Offsettryck

3 Innehållsförteckning De senaste fem årens utveckling inom Landstinget i Östergötland 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Ett bra resultat med tanke på utgångsläget Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 5 Att vara både offensiv och återhållsam Landstingsdirektören har ordet års resultat en sammanfattning 7 Framtida förutsättningar 8 Uppdraget 10 Visionen 10 Medborgarperspektivet 11 Förnyelseperspektivet 28 Processperspektivet 37 Medarbetarperspektivet 48 Ekonomiperspektivet 56 Landstingets engagemang i bolag och stiftelser 71 Regionsjukvårdsnämnden Patientnämnden Redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått 77 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 87 Intäkter och kostnader 87 Kassafl ödesanalys 88 Balansräkning 89 Resultat per enhet 90 Investeringsredovisning 91 Noter 93 Värderingsprinciper 100 Landstingets organisation och styrning 103

4 De senaste fem årens utveckling inom Landstinget i Östergötland Medborgarperspektivet Antal invånare Andel 0 17 år (%) 21,4 21,3 21,1 20,9 20,7 Andel år (%) 61,0 61, ,1 61,1 Andel 65 år (%) 17,6 17,7 17,8 18,0 18,3 Andel 80 år (%) 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 Östgötar som upplever sin hälsa som ganska/mycket bra (%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 44,5 43,3 40,9 38,1 35,2 Förnyelseperspektivet Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade 253 Processperspektivet Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök (landstingsfinansierade) Sjukvårdande behandlingar (landstingsfinansierade) Vårdtillfällen slutenvård (landstingsfinansierade) Vårdtid (dagar) Medarbetarperspektivet Anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 7,3 6,7 6,6 5,8 5,4 Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) + 2,8 + 6,3 + 7,4 + 5,2 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 4 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Ett bra resultat med tanke på utgångsläget Det resultat som Landstinget i Östergötland uppnått 2008 är mycket bra med tanke på utgångsläget. Vi hade emellertid inte kunnat nå detta resultat utan mycket målmedvetna ansträngningar och alla ska därför ha en eloge för denna insats. Jag är också glad för att vi har kunnat genomföra detta utan att behöva varsla några medarbetare. Hälso- och sjukvårdens verksamheter nådde inte hela vägen fram utan stannade på ett resultat på minus 60 miljoner kronor. Det är i nivå med de resultat vi sett tidigare år, med undantag för Flera verksamheter har gjort stora förbättringar, men några har fortfarande bekymmer med sin ekonomi. Tyvärr ser vi dock att den internationella nedgången i konjunkturen och den finansiella krisen fortsatt kommer att påverka landstingets verksamhet. Enligt dagens prognoser kommer skatteintäkterna att fortsätta att minska under de kommande åren och med en fortsatt orolig finansmarknad finns det inga garantier för hur avkastningen på landstingets placeringar kommer att falla ut. Det innebär att det arbete som påbörjades 2008 måste fortsätta. Det finns inga nya pengar att fördela utan alla resurser måste användas på allra bästa sätt. Det ställer också ett krav på landstinget som regional aktör att vara med och stimulera till att vi har en god arbetsmarknad i Östergötland som innebär att så många östgötar som möjligt har ett arbete. I samverkan med kommuner, försäkringskassan och arbetsförmedlingen fortsätter även satsningarna för att återfå fler människor i arbete istället för att befinna sig i onödiga sjukskrivningar. Genom att stärka Östergötland stärker vi landstinget för framtiden. En ekonomi i balans är en förutsättning för att vi även i framtiden ska kunna bedriva en bra vård som ger oss en bättre hälsa. Detta förutsätter samtidigt att vi arbetar för att skapa en vård av hög kvalitet för att undvika onödiga kvalitetsbristskostnader. Sveriges Kommuner och Landsting har under 2009 satt upp målet om att alla landsting ska halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Här ska självklart Östergötland vara med och kämpa om att bli ett av de landsting som lyckas med den ambitionen. Ett av de mest betydelsefulla och omdanande beslut som fattades under 2008 är det som innebär att Landstinget i Östergötland från och med den 1 september 2009 inför vårdval i primärvården. Det är en stor förändring där delaktigheten för östgötarna kommer att öka markant. Genom ett auktorisationsförfarande kommer även tillgängligheten och kvalitet i primärvården att sättas i fokus. Patientens ökade makt att själva kunna välja vårdcentral kommer att ställa krav på alla aktörer inom primärvården att se nya möjligheter till samverkan och former att möta patienterna. I Östergötlands vårdvalsmodell har vi valt att säkerställa att de patientgrupper som oftast har den största ohälsan också bär med sig den högsta ersättningen till vårdgivaren. Då bidrar vårdvalet aktivt till att stimulera primärvården att fokusera sina resurser på de medborgare som har de största vårdbehoven. En upphandling av delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala genomfördes under inledningen av Men då anbuden uteblev avbröts upphandlingen. En ny upphandling är nu uppstartad och vi ser fram mot att kunna sluta avtal med en ny entreprenör under Det är stora utmaningar som står framför oss, men ansträngningarna för att åstadkomma en ekonomi i balans, en vård med hög tillgänglighet, god kvalitet och stor delaktighet fortsätter. Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen Vi måste också förbättra tillgängligheten till vården. Fokus på en tillgänglig vård är nödvändig för att återskapa ett bättre förtroende för vården hos östgötarna. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har satt upp en målsättning att inte fler än 20 procent ska vänta mer än tre månader på vård och behandling hösten Ett mål som Landstinget i Östergötland ska sikta mot att uppnå. Landstinget i Östergötland Årsredovisning

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsdirektören har ordet Att vara både offensiv och återhållsam Under år 2008 har en rad nationella initiativ tagits som i hög grad kommer att påverka landstingens och patienternas villkor. De mer långsiktiga nationella initiativen ska stärka patientens ställning och säkerhet i olika avseenden. Mer kortsiktigt sker en ökad fokusering på att förkorta väntetider och att genom rehabiliteringsinsatser minska antalet personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Nationella öppna jämförelser visar att Landstinget i Östergötland hävdar sig väl vad gäller medicinska resultat men mindre bra i fråga om tillgänglighet och patientupplevelser. Jag är övertygad om att det också finns en tydlig koppling mellan den patientupplevda kvalitén och tillgänglighet. En stor utmaning inför 2009 är därför att förbättra tillgängligheten inom de områden där vi idag har svårt att erbjuda rimliga väntetider. Chefen har en viktig roll i att ta initiativ till, stödja och driva förbättringsarbete. Min uppfattning är att vi i landstinget har mycket goda chefer och ledare. Däremot kan det i chefskapet upplevas som problem att uppfylla (alltför) många mål, oklara mål eller mål som är svåra att förena. Min upplevelse är att både chefer och medarbetare ibland har svårt att se sitt eget arbete i ett större sammanhang. Ett arbete har just startat för att skapa Målbild Det är ett viktigt initiativ för att skapa engagemang och drivkraft hos chefer och medarbetare genom att kraftsamla kring ett vardagligt och långsiktigt förbättringsarbete. Den gemensamma målbilden ska vara vägledande i frågor som tillgänglighet och bemötande när landstinget ska arbeta med processer, metoder, kvalitet och kompetensutveckling. När ekonomin är ansträngd är det extra angeläget att satsa för att verksamheten ska bli effektivare. I december 2008 avslutades införandefasen av Patientjournal 08, inom ramen för given tidplan och budget. Det är landstingets största IT-satsning någonsin och ett viktigt verktyg för att effektivisera och förbättra tillgänglighet och patientsäkerhet. I och med detta har Landstinget i Östergötland ett gemensamt datoriserat journalsystem för i princip all vårdverksamhet. Patientjournal 08 är en stor investering och det återstår fortfarande mycket arbete med att utveckla system och arbetssätt innan vi uppnår de stora verksamhetsmässiga vinster som ett gemensamt journalsystem har möjlighet att ge patienter och medarbetare. Trots det positiva ekonomiska resultatet 2008 visar prognoserna att landstingets ekonomiska läge kommer att vara mycket bekymmersamt under åren Det är en utmaning och innebär att det även framöver krävs aktiva insatser och återhållsamhet för att anpassa verksamhetens kostnader till de försämrade ekonomiska förutsättningarna. Ett parallellt och offensivt arbete med att förbättra vårdprocesser och tillgänglighet underlättar ett gott resursutnyttjande och bidrar till en god ekonomisk hushållning. Jag har under mitt första år som landstingsdirektör i Landstinget i Östergötland redan blivit övertygad om att vi tillsammans har förmåga att klara dessa utmaningar. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Året som gått har mycket präglats av arbetet med att stabilisera en ansträngd ekonomisk situation. Alla har ansträngt sig hårt och gjort ett bra jobb med att minska kostnaderna under I det stora hela har ekonomin kunnat återställas utan stora ingrepp i vårdutbudet. Nu är det viktigt att vi fortsätter att hålla ett stadigt grepp om ekonomin. 6 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN 2008 års resultat en sammanfattning Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget i Östergötland innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver uppnår goda resultat i förhållande till de verksamhetsmässiga målen. Om det strikt ekonomiska kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, är det rimligt att ha riktvärdet att årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat 2008 men når inte detta mål. Resultatet är emellertid i nivå med budget och i linje med de finansiella mål som fastställts i finansplanen, där målsättningen är att 2-procent målet ska vara uppnått år Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till resultat som är värdeskapande för befolkning och brukare. Det är naturligt att fokusera på resultaten inom de sex kvalitetsområden som Socialstyrelsen identifierat 1 eftersom dessa områden omfattar begreppet god vård med utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen. Bedömningarna nedan baseras på de värderingar av måluppfyllelsen som återfinns senare i årsredovisningen: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Den medicinska kvalitén är överlag god. Organisering i länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en ändamålsenlig vård. En systematisk process för introduktion av medicinska riktlinjer bidrar till en kunskapsbaserad vård. Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsarbetet är ambitiöst, håller hög kvalitet och är även nationellt uppmärksammat. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat. Arbete pågår för att öka patientens möjligheter att påverka och överblicka sin vårdprocess genom olika Internet-funktioner. Här finns emellertid betydande möjligheter att ytterligare stärka patientens ställning genom att fokusera på det som är värdeskapande för patienten. Effektiv hälso- och sjukvård Sveriges sjukvård är effektiv i en internationell jämförelse och Landstinget i Östergötland ligger på en god nationellt jämförbar nivå. Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Ett gemensamt IT-stöd för vårddokumentation och vårdadministration har införts och får successivt allt större betydelse. Produktiviteten har ökat, mätt med de mått som redovisas i denna årsredovisning. Jämlik hälso- och sjukvård Ojämlikheter förekommer fortfarande inom hälso- och sjukvården. En oönskad koppling finns fortfarande mellan socioekonomi och hälsa vilket bland annat accentuerar behovet av att mer strategiskt och tydligt hantera landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag. En systematisk behovsstyrningsprocess inom landstinget bedöms bidra till att medvetna satsningar understödjer utveckling mot en likvärdigare och jämlikare vård. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tillgängligheten är i vissa avseenden god i nationell jämförelse men är sammantaget otillfredsställande. *** En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget i Östergötland inte fullständigt har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att Landstinget i Östergötland, till skillnad mot övriga landsting och regioner, tillämpar fullfondering 2 av pensionsskulden i sin redovisning. 1 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2006). 2 Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen. Landstinget i Östergötland Årsredovisning

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Framtida förutsättningar Hälsoutveckling och levnadsvanor De flesta hälsoindikatorer pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Medellivslängden fortsätter att öka och i Östergötland lever kvinnorna nu till 83 år och männen till 79 år vilket skiljer sig obetydligt från landet som helhet 3. Även återstående livslängd för de som är 65 år ökar, vilket innebär 20 år för östgötska kvinnor och 17 år för männen. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under avsevärd tid. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka och dödligheten i cancer minskar. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre men framförallt bland de yngre förekommer ett omfattande riskfyllt intensivdrickande. Rökning fortsätter att minska medan snusandet ökar 4. Nästan varannan östgöte är överviktig eller fet 5 bland dem allt fler barn och ungdomar. Detta är särskilt oroande med tanke på de följdsjukdomar som fetma kan orsaka. Det är likaså oroväckande att unga kvinnor har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande. Befolkningsutveckling och försörjningsbörda Antalet barn och ungdomar i åldern 0 19 år bedöms öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt (se Figur 1). Tusental personer Figur 1 Befolkningsförändring i Sverige prognos år år år 80 år och äldre Förändring av Sveriges befolkning till 2050 jämfört med 2008, tusental personer (SCB Befolkningsstatistik 2008). Försörjningsbördan 6 har i stort sett varit oförändrad under den senaste femtioårsperioden. Prognosen är att försörjningsbördan, från dagens nivå på 70 personer per 100 personer i yrkesaktiv ålder, kommer att öka till cirka 84 personer som ska försörjas per 100 personer i yrkesaktiv ålder år Ökningen av försörjningsbördan beror på att stora födelsekullar går i pension samtidigt som medellivslängden antas öka med ca fyra år för både män och kvinnor. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global metodspridning. För patienten innebär denna utveckling mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat och en bättre livskvalitet. Framförallt brukar tre områden pekas ut som kommer att få stor betydelse 7 : Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar området DNA-teknik med möjligheter att skräddarsy mediciner men även förutse risker för sjukdomar. Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin, nya och förbättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska tester och aktivare läkemedel. Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången till databaser, tillgång till medicinsk expertis på distans, information om patienten i ett samlat datasystem men också information till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ. Rikssjukvård Rikssjukvårdsnämnden beslutar om vilka högspecialiserade verksamheter som ska bedömas vara rikssjukvård och var sådan ska bedrivas, då med hela landet som upptagningsområde. Detta kommer att på ett eller annat sätt att påverka förutsättningarna även för Landstinget i Östergötland i och med att här finns ett universitetssjukhus. Fem verksamheter har hittills identifierats och Landstinget i Östergötland har lämnat in ansökan om att få bedriva rikssjukvård vid behandling av svåra brännskador. 3 SCB Befolkningsstatistik Återstående medellivslängd i riket. Femårsperioder Folkhälsa Lägesrapport 2006 (Socialstyrelsen). 5 Östgötens hälsa 2006, Rapport 2006:8 (Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland). 6 Försörjningsbördan eller försörjningskvoten är antalet personer i åldern 0 19 år samt 65 år och äldre delat med antalet personer i yrkesföra åldrar år multiplicerat med Den medicinska utvecklingens konsekvenser för sjukvårdens resursbehov (Landstingsförbundet 2003). 8 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Vårdens resursbehov Allt fler sjukdomstillstånd kan behandlas framgångsrikt men trots detta innebär befolkningsutvecklingen att vårdbehoven ökar väsentligt. Allt fler äldre i befolkningen innebär att efterfrågan på vård och äldreomsorg ökar men förmodligen endast i begränsad omfattning under de närmaste tio åren. Många av de äldre kommer då fortfarande att vara i årsåldern och i dessa åldrar är behovet av vård och omsorg fortfarande ganska litet. Behovet ökar framförallt efter 80 års ålder 8. En prognos visar 9 att hälso- och sjukvårdens resursbehov fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procentenheter är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procentenheter till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Samhällsekonomin Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora effekter på ekonomin i Sverige 10. Exporten minskar, konsumtionen nästintill stagnerar, investeringarna sjunker, arbetsmarknaden försvagas. Under större delen av 2009 kan väntas låg eller negativ tillväxt men mot slutet av året förväntas en ekonomisk återhämtning och successivt positiva tillväxttal. Sammantaget bedöms dock bruttonationalprodukten (BNP) minska med 1,5 procent helåret En något starkare internationell BNP-tillväxt och stora stimulanser från både penning- och finanspolitiken bidrar till att BNPtillväxten i Sverige stiger till 1,8 procent 2010 och 3,0 procent Den totala sysselsättningen minskar med ca 2 procent År 2010 fortsätter sysselsättningen falla med drygt 1 procent. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och stiger till 8,1 procent 2009 respektive 9,6 procent Landstingsekonomin I kommunsektorn totalt försämras resultaten successivt de närmaste åren. Landstingen har ett betydligt kärvare läge än kommunerna det demografiska trycket kommer tidigare på sjukvården och tekniska och medicinska landvinningar gör det möjligt att behandla sjukdomar i ny utsträckning. Till detta kommer att landstingen är mer beroende av generella statsbidrag, som hålls nominellt oförändrade trots att kostnaderna ökar. Arbetsmarknadens försvagning bidrar till att skatteunderlagstillväxten bromsas upp. Skatteunderlagets tillväxt bedöms sjunka från 5,0 procent 2008 till 2,3 procent 2009 respektive 1,6 procent år 2010 för att sedan öka på nytt 11. De försämrade ekonomiska förutsättningarna innebär att landstingsektorn sammantaget kommer att redovisa ett betydande ekonomiskt underskott under de närmsta åren om inte kraftfulla åtgärder för att minska kostnaderna genomförs. Det ställer även höga krav på att landstingen fortsätter med sitt förbättringsarbete för att skapa högre kvalitet i vården och finansieringsutrymme för nya behandlingsmetoder. Landstinget i Östergötland redovisar för 2008 ett ekonomiskt överskott på 114 miljoner kronor. Trots det positiva resultatet är landstingets ekonomi de kommande åren mycket bekymmersam på grund av konjukturnedgången som i sin tur innebär att skatteintäkterna sjunker. Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att Landstinget i Östergötland i finansplanen för , som beslutades av landstingsfullmäktige i november 2008, inte lever upp till det finansiella målet år I finansplanen angavs att en förutsättning för att landstingets ska leva upp till detta mål under resterande budgetperiod är att landstingets verksamheter genomför kostnadsreducerande åtgärder med 103 miljoner kronor år 2009 och ytterligare 90 miljoner kronor år Den snabba konjunkturnedgången innebär dock att landstingets skatteintäkter under åren bedöms bli betydligt lägre än vad prognoserna visade när finansplanen fastställdes. De aktuella ekonomiska förutsättningarna 11 innebär att landstinget inte heller kommer att kunna uppfylla det finansiella målet (ett ekonomiskt överskott på 2 procent) under åren om inte ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna genomförs. Samhällsstrukturen Regeringen har beslutat att gå vidare i regionfrågan vilket bland annat innebär att en organisationskommitté ska tillsättas för att se över den statliga regionala förvaltningen. Detta kan innebära att ytterligare regionbildningar inte blir aktuella före nästa mandatperiod. Inriktningen är i så fall att ansökningar om nya regionbildningar ska kunna behandlas under nästkommande mandatperiod. En diskussion och ett arbete med att skapa kunskapsunderlag pågår mellan de politiska partierna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Den påbörjade processen kan komma att resultera i förändringar av den framtida uppgiftsfördelningen vad gäller hälso- och sjukvård och regional utveckling. 8 Sveriges framtida befolkning (SCB 2006). 9 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005). 10 EkonomNytt 4/09 (Sveriges Kommuner och Landsting). 11 EkonomNytt 4/09 (Sveriges Kommuner och Landsting). Landstinget i Östergötland Årsredovisning

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Uppdraget och visionen Uppdraget Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (Ur Hälso- och sjukvårdslagen). Samtidigt krävs att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (Ur Kommunallagen). Visionen Landstinget i Östergötland har följande vision: Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård fi nns tillgänglig när den behövs. 10 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

11 MEDBORGARPERSPEKTIVET

12 MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet Befolkningens behov är utgångspunkten för utbudet av hälso- och sjukvård Mål: God och förbättrad hälsa Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt I ett längre tidsperspektiv har folkhälsan i Östergötland förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen, sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Runt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha en bra eller mycket bra hälsa. Östergötland följer i stort det nationella mönstret vad gäller utveckling av hälsa och livsstil. Det går samtidigt att konstatera att de sociala hälsoskillnaderna är betydande vilket också är kopplat till hälsoskillnaderna mellan Östergötlands kommuner. Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete utvecklas successivt men även om landstinget verkar aktivt utifrån sin roll så fi nns fortfarande en outnyttjad potential att ytterligare utveckla hälsofrämjande och förebyggande insatser inom sjukvården. Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på sid 77. Landstingets roll Landstinget är en av flera samhällsaktörer i folkhälsoarbetet och har en roll att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande. Landstingen och kommunerna har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet vilket bland annat poängteras i regeringens proposition om en förnyad folkhälsopolitik (prop.2007/08:110). Livsstil och hälsa har ett tydligt samband med socioekonomiska förhållanden. Landstinget ansvarar inte för de socioekonomiska skillnader som finns i Östergötland men måste ha förståelse för och förhålla sig till skillnadernas konsekvenser. Det kan handla om att i samverkan med framför allt kommunerna arbeta strategiskt med behovsanalyser för att utveckla samhällets stöd utifrån de olika rollerna. Hälso- och sjukvården är också en viktig arena för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som mötesplats för patienter, anhöriga, besökare och vårdpersonal. Ett hälsofrämjande perspektiv baseras på en människosyn som ser patienten som medskapare av sin egen hälsa. Hälso- och sjukvården ska ge patienterna kunskap och kraft och stödja deras förmåga och möjlighet att själva hantera sina hälsoproblem till exempel genom att förändra till mer hälsosamma levnadsvanor. Det kan handla om att ändra beteende genom att utveckla olika redskap för att bättre hantera stress i livets olika skeden. Hälsooch sjukvården ska fokusera på patientens psykiska, sociala och fysiska välbefinnande, på patientupplevd nytta och att patientens egen uppfattning om sitt hälsotillstånd tydligt värderas. Inom Landstinget i Östergötland stimuleras hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bland annat via en rörlig prestationsbaserad ersättning till länets vårdcentraler, även kallad Mål och mått. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter En kartläggning har genomförts under inom närsjukvård och länspsykiatri av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Resultaten visade att hälsofrämjande metoder tillämpades mer än sporadiskt vid 78 procent av enheterna. Program för fysisk aktivitet tillämpades mer än sporadiskt av 75 procent av enheterna och runt 60 procent av enheterna tillämpade program för mat/kost, tobak, alkohol medan stress hanterades av färre än hälften av enheterna. Mötets betydelse i vården Landstinget i Östergötland har påbörjat en utbildningssatsning om mötets betydelse i vården. Utbildningen innebär att träna närvaro och uppmärksamhet i patientmötet och att understödja patientens självständighet och motivation att själv ta itu med sin livssituation och sin hälsa. Ett pilotprojekt har genomförts och utbildningssatsningen ska nu erbjudas fler vårdenheter inom Landstinget i Östergötland. 12 Omfattade 71 verksamhetsenheter varav 40 vårdcentraler och 31 inom övrig närsjukvård. 12 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

13 MEDBORGARPERSPEKTIVET Riskbruksprojektet Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag med målet att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Nio vårdcentraler i länet har deltagit i ett utvecklingsprojekt med ett datoriserat livsstilstest som berör fysisk aktivitet och alkohol Vårdcentralerna utrustades med en pekskärmsdator som patienter hänvisats till efter ett besök. Under 2007 visade resultatet att 20 procent av de testade hade ett riskbruk av alkohol och 26 procent rapporterade otillräcklig fysisk aktivitet. Ett breddinförande med livsstilsdatorer till samtliga vårdcentraler beräknas klart under år Tobak Minst 70 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill sluta. Av dem som vill sluta med sitt tobaksbruk önskar runt 30 procent att få hjälp. Endast två till tre procent som slutar utan stöd är rökfria efter ett år, medan man med professionell hjälp i kombination med läkemedel kan få upp till procent rökfria. Stöd för att sluta med tobak byggs upp inom primärvården och diplomeringskurser för detta har hållits under våren Tobaksslutarstöd har erbjudits patienter- Även inom folkoch privattandvården finns numera möjlighet att få hjälp med tobaksavvänjning. Flera studier visar att rökare får fler komplikationer efter genomförda operationer och att antalet komplikationer minskar om patienten kan vara rökfri ett antal veckor före och efter en operation. Fysisk aktivitet Receptförskriven/ordinerad fysisk aktivitet har vunnit allt större uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt, under de senaste åren. Genom att öka den fysiska aktiviteten går det att påverka grundorsakerna till många vällevnadssjukdomar som högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes typ 2. Fysisk aktivitet kan idag ses som ett komplement till dagens terapier, till exempel läkemedelsbehandling. Under 2008 erbjöds patienter fysisk aktivitet på recept (FaR) vid vårdcentralerna i länet. Mat och kost Av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i I- länder har cirka hälften samband med matvanorna. Exempelvis högt blodtryck, höga blodfettsnivåer, övervikt och fetma samt järnbrist. Riskfaktorer är för lågt intag av frukt och grönsaker och för högt intag av socker. Skadeprevention I Östergötland finns ett handlingsprogram för skadepreventivt arbete. Målet med handlingsprogrammet är att reducera skadorna i befolkningen, utveckla det lokala skadeförebyggande arbetet, utvidga tvärsektoriell samverkan och öka medvetenheten i befolkningen om skaderisker och skademiljöer 15. Programmet beskriver åtgärder för att minska skadefrekvensen bland barn, ungdomar och äldre samt idrotts- och motionsutövare i alla åldrar. I Östergötland finns en länsskadegrupp där olika aktörer samverkar. Ett underlag i det skadeförebyggande arbetet är den skaderegistrering som sker inom sjukvården, framförallt på akutmottagningen på respektive sjukhus. Under 2008 har registreringen visat stora bortfall som anges bero på bristfälliga rutiner och samordning. Ett arbete att förbättra skaderegistreringen har påbörjats. Hälsokommunikatörer på modersmål Det finns ett behov av att förbättra hälsa och livskvalitet hos flyktingar och övriga invandrare. Hälsokommunikatörerna ska fungera som en länk mellan nyanlända flyktingar, andra invandrare och medarbetare inom hälsa, vård och omsorg. Språket och den kulturella förståelsen i kombination med hälso- och sjukvårdskunskaper gör att de fungerar som en slags brobyggare mellan egna språk- och kulturgrupper och den svenska hälsooch sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor nuläge och variationer Östgötarnas hälsa och levnadsvanor Hälsoutvecklingen påverkas bland annat av människors val av levnadsvanor, som matvanor, fysisk aktivitet och bruk av droger. Individen väljer själv livsstil, men valet påverkas såväl av vårt ursprung, som det samhälle vi lever i. Många faktorer måste beaktas när vi arbetar för hälsosammare levnadsvanor, exempelvis sysselsättning, utbildning, inkomst, arbetsmiljö, kultur, samt socialt stöd och nätverk. Befolkningens levnadsvanor och självskattade hälsa kartläggs med jämna mellanrum både i Sverige och lokalt i Östergötland. 13 Datorbaserad livsstilsrådgivning Östergötland. 14 Alkoholförebyggande insatser i LiÖ Handlingsprogram skadeprevention i Östergötland. Landstinget i Östergötland Årsredovisning

14 MEDBORGARPERSPEKTIVET Andel (%) Män Dagligrökare Riskdrickare når ej rekomendationen av fysisk aktivitet Kvinnor når ej rekomendationen av frukt och grönt Övervikt och fetma Självskattad hälsa kan förutse dödlighet, kronisk sjukdom och nedsatt kroppsfunktion procent av östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. På samma sätt som för levnadsvanor visar självskattad hälsa stora variationer mellan kvinnor och män. Förutom för tandhälsan så skattar männen sin hälsostatus bättre än kvinnorna. Skillnaderna jämfört med hela riket är små. Levnadsvanor och hälsa ur ett geografiskt perspektiv Geografiska variationer i Östergötland när det gäller hälsa och levnadsvanor redovisas på kommunnivå, se figur 4. Figur 2 Andel östgötar med ohälsosamma levnadsvanor (16 84 år) 2008 (Källa: Nationell folkhälsoenkät 2008). För en del levnadsvanor finns det nationella rekommendationer och riktlinjer som 30 minuters fysisk aktivitet och 500 gram frukt och grönsaker om dagen 16. I Östergötland är det 36 procent som inte når rekommendationen om fysisk aktivitet och drygt 90 procent som inte når rekommendationen av frukt och grönsaker. Nära hälften av östgötarna är överviktiga eller feta, män i betydligt högre grad än kvinnor. Riskdrickande är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Skillnaderna jämfört med hela riket är små. Det finns inga tydliga skillnader mellan kommunerna, men om man ser kommunerna grupperade till länsdelsnivå framstår att centrala länsdelen har lägre andel personer med ohälsosamma levnadsvanor. När det gäller god allmän hälsa finns ingen tydlig skillnad mellan länsdelarna. Levnadsvanor som medför hälsorisker har ett starkt inbördes samband och gör att man ofta ser flera riskfaktorer hos en och samma individ. 84 procent av östgötarna har minst två av ovanstående fem ohälsorelaterade levnadsvanor och endast 2 procent är inte utsatta för någon av dessa risker 17. Män Kvinnor 100 Andel (%) Bra allmänt hälsotillstånd Bra tandhälsa Inga sömnsvårigheter Inte stressad Känner ingen ängslan, oro eller ångest Figur 3 Andel östgötar med god hälsostatus (16 84 år) 2008 (Källa: Nationell folkhälsoenkät 2008). 16 Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa. Rapport 2007:1. 17 Ibid. 18 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

15 MEDBORGARPERSPEKTIVET Finspång 13% Finspång 39% Vadstena 13% Motala 16% Mjölby 15% Linköping 11% Norrköping 16% Söderköping 12% Vadstena 34% Motala 42% Mjölby 40% Linköping 32% Norrköping 41% Söderköping 38% Ödeshög 14% Boxholm 13% Åtvidaberg 10% Valdemarsvik 23% Ödeshög 42% Boxholm 39% Åtvidaberg 39% Valdemarsvik 39% Kinda 11% Kinda 41% Ydre 10% Ydre 34% Antal personer som röker dagligen Antal personer som är inget eller lite fysiskt aktiva Finspång 48% Finspång 10% Motala 51% Norrköping 52% Motala 11% Norrköping 13% Vadstena 53% Mjölby 52% Linköping 45% Söderköping 47% Vadstena 12% Mjölby 9% Linköping 14% Söderköping 10% Ödeshög 50% Boxholm 54% Åtvidaberg 51% Valdemarsvik 53% Ödeshög 9% Boxholm 13% Åtvidaberg 8% Valdemarsvik 11% Kinda 55% Kinda 8% Ydre 51% Ydre 7% Antal personer som har övervikt eller fetma Antal personer som har ett riskfyllt intensivdrickande av alkohol Vadstena 48% Ödeshög 42% Motala 41% Mjölby 44% Boxholm 41% Linköping 51% Finspång 41% Norrköping 42% Söderköping 46% Åtvidaberg 44% Valdemarsvik 39% Kommunerna på kartorna är rangordnade från bäst till sämst resultat med avseende på undersökt variabel. De är därefter indelade i tre grupper där färgerna betyder följande: placering 1 4 placering 5 9 placering Figur 4 Andel personer (18 84 år) med riskfyllda levnadsvanor samt självupplevd hälsa. (Källa: Enkätundersökningen Östgötens hälsa 2006). Ydre 47% Kinda 37% Antal personer som upplever sin hälsa som bra/mycket bra Landstinget i Östergötland Årsredovisning

16 MEDBORGARPERSPEKTIVET Östgötarnas hälsa och levnadsvanor ur ett socioekonomiskt perspektiv Hälsa och levnadsvanor samvarierar ofta med socioekonomisk status. Sambandet finns nästan oberoende av vilken socioekonomisk indikator man väljer, till exempel ekonomi eller utbildning. En del av förklaringen till det ligger troligen i att många socioekonomiska indikatorer har starkt samband med varandra. Sambandet mellan hälsa och socioekonomisk status är tydligt för många olika hälsomått, som till exempel läkarbesök i primärvården, medellivslängd eller mer självskattande mått som baseras på självupplevd hälsa, tandhälsa och så vidare. Sambandet mellan vissa levnadsvanor och socioekonomisk status är också tydligt. Ju mer socioekonomiskt utsatt desto sämre levnadsvanor. Nedanstående resultat (figur 5) visar hur östgötarnas levnadsvanor och självupplevda hälsa samvarierar med hur man själv bedömer sin ekonomiska nivå 19. Sambandet mellan levnadsvanor och självskattad ekonomisk nivå är tydligt när det gäller rökning och fysisk aktivitet. Motsvarande samband med självskattad hälsa är uppenbart. En motsvarande studie visar att vissa levnadsvanor samvarierar tydligt med utbildningsnivå, ju högre utbildning man har desto bättre levnadsvanor. Hälsan är sämre för dem med lägre utbildning, undantaget stress som visar ett omvänt samband med utbildningsnivå. Folkhälsa i historiskt perspektiv Linköping och Norrköping samt Motala är exempel på geografiskt närliggande städer med olika social och industriell historia. Städernas historia är en nödvändig bakgrund för att förstå varför hälsoläget idag skiljer sig åt mellan städerna. Studier 20,21 visar att det finns betydande geografiska skillnader i folkhälsa i Östergötland, inte minst mellan dessa städer. Linköpings befolkning har överlag en betydligt gynnsammare folkhälsa än både Norrköpings och Motalas. Folkhälsoskillnaderna framkommer inom nästan hela spektrumet av sjukdomar, med undantag för vissa cancersjukdomar. Det mest påtagliga och egentligen allvarligast är en betydande överdödlighet i hjärtkärlsjukdomar i Norrköpings befolkning, vilket tydligt framkommer när man jämför med Linköping. Antal avlidna i hjärtinfarkt per hundra tusen invånare i års ålder är dubbelt så vanligt hos kvinnor i Norrköping som hos kvinnor i Linköping. Mycket dålig ekonomi Ganska dålig ekonomi 43% Varken bra eller dålig ekonomi Ganska bra ekonomi 30% 4% 12% Mycket bra ekonomi 11% Dagligrökare Riskdrickare Inget eller lite fysiskt aktiv Frukt och grönt, når ej rekomendationen Övervikt och fetma Bra hälsa Bra tandhälsa Tillräckligt med sömn Inget eller lite stressad Inga psykiska besvär Figur 5 Cirkeldiagrammen visar befolkningens socioekonomiska fördelning baserat på självskattad ekonomisk situation. Stapeldiagrammen visar relationen mellan socioekonomisk nivå och riskfyllda levnadsvanor respektive hälsorelaterade faktorer (Källa: Enkätundersökningen Östgötens hälsa 2006). 19 Grossman, M., The human capital model and the demand for health, in NBER working paper No The Twincities Research Group Ett tvärvetenskapligt forskarnätverk vid IMH Hälsouniversitetet. 21 Östgötens hälsa 2006, Kommunrapport Sammanfattande resultat (Folkhälsovetenskapligt centrum 2008:1). 16 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

17 MEDBORGARPERSPEKTIVET Antal per invånare Figur 6 Avlidna i hjärtinfarkt års ålder Kvinnor Män Linköping Norrköping Motala Avlidna i hjärtinfarkt års ålder åldersstandardiserade data (Källa: The Twincities Research Group). Även bland män är det väsentligen fler, procentuellt sett, som dör i hjärtinfarkt i Norrköping jämfört med Linköping. Den här skillnaden i folkhälsa förefaller ha varit påtaglig och stabil över decennierna. Man finner den här skillnaden i regionala data redan från 1920-talet, sedan har det legat stabilt fram till idag. Denna kunskap är viktig för de aktörer som har en roll i folkhälsoarbetet, som underlag för strategier och målbilder syftande till att minska folkhälsoskillnaderna i framtiden. Samhällskostnader för ohälsa fördelat på sjukdomsgrupper De totala samhällsekonomiska kostnaderna för olika sjukdomsgrupper i Östergötland beräknas till cirka 20,2 miljarder kronor (år 2006) 22. 6,9 miljarder kronor (34 procent) var kostnader för sjukvård (slutenvård, öppenvård och övrig sjukvårdsverksamhet) och 13,2 miljarder kronor (66 procent) var kostnader för produktionsbortfall. Psykiska sjukdomar (27 procent) och rörelseorganens sjukdomar (23 procent) orsakar tillsammans hälften av samhällskostnaderna för ohälsa. Samhällskostnader för olika sjukdomsgrupper Östergötland Kostnad (miljarder kronor) Andel (%) Psykiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Skador och förgiftningar Tumörer Faktorer av hälsobetydelse Sjukdomar i nervsystemet Andningsorganens sjukdomar Övriga Produktionsbortfall Sjukvård Andel % 4,8 4,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,5 0,2 1,7 0,7 0,7 1,0 0,5 0,6 0,6 0,2 0,5 2, Figur 7 Samhällskostnader för olika sjukdomsgrupper (Källa Rapport 2008:2 CMT). 22 Östgötars samhällskostnader för ohälsa fördelat på sjukdomsgrupper 2006, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT Rapport 2008:2). Landstinget i Östergötland Årsredovisning

18 MEDBORGARPERSPEKTIVET Sjukvårdskostnaderna är framförallt kopplade till cirkulationsorganens sjukdomar (14 procent), rörelseorganens sjukdomar (10 procent), psykiska sjukdomar (9 procent) och tumörer (9 procent). Sjukvårdskostnaderna var till 2/3 knutna till sjukhusvård och 1/3 till primärvård. Läkemedel står för 15 procent av sjukvårdskostnaderna. Produktionsbortfallskostnaderna är framförallt relaterade till psykisk ohälsa (36 procent) och rörelseorganens sjukdomar (30 procent) vilka kan rubriceras som socialförsäkringssjukdomar då de tar stor del av Försäkringskassans utgifter i anspråk. Reflektion Hälsorelaterade levnadsvanor har allt större betydelse för att påverka den framtida sjukdomsbördan jämfört med behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Exempelvis skulle en ökning av den fysiska aktiviteten tillhöra de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa. Följde alla rådet om minst en halvtimmes motion varje dag, exempelvis i form av en rask promenad, skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt 23. Tobaksbruk, högt intag av alkohol, felaktiga kostvanor samt fysisk inaktivitet ingår, enligt Världshälsoorganisationen (WHO), bland de tio största riskfaktorerna för sjukdom. Enligt WHO:s bedömningar skulle 90 procent av all diabetes typ 2, 80 procent av all hjärtkärlsjuklighet samt 30 procent av all cancer kunna förebyggas genom bättre levnadsvanor. En viktig ny kunskap är att levnadsvanorna påverkar hälsotillståndet högt upp i åldrarna. Fysisk aktivitet minskar risken för fallskador och har exempelvis stor betydelse för att påverka depression och demenssymptom bland äldre. De långsiktiga förändringarna av levnadsvanor i Sverige visar ett mångfacetterat mönster. Den mest positiva förändringen är minskningen av dagligrökning som också är en viktig förklaring till att hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Det ska emellertid observeras att minskningen endast i begränsad grad omfattar lågutbildade och lågavlönade kvinnor. När det gäller alkoholkonsumtion i Sverige fanns en långsiktigt minskande trend från slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet. Under denna tid minskade också dödsfallen i alkoholrelaterade sjukdomar och skador. 23 FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) 2008 Statens Folkhälsoinstitut. Efter 1996 bryts trenden och alkoholkonsumtionen ökar om än i liten skala. Under de senaste åren går också att skönja en uppgång av alkoholism och andra skadetyper. I ett långsiktigt perspektiv har andelen personer som är överviktiga ökat kraftigt i Sverige. Denna trend tycks nu delvis vara bruten framförallt för yngre men det rör sig inte om något genomgripande trendbrott generellt i befolkningen. Det tar ofta lång tid innan de negativa konsekvenserna av kraftig övervikt och brist på fysisk aktivitet visar sig men det kan förväntas leda till ökande framtidsproblem. Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk ställning, hälsa och livslängd. Vår tids hälsoproblem drabbar särskilt de individer som har svårast att skapa eller påverka sina livsförutsättningar som inflytande i arbetet, en fysiskt aktiv livsstil, kunskaper om hälsofaktorer och sunda kostvanor eller förmåga att hantera stress. Dessa förhållanden är i hög grad relaterade till den livsstil och de värderingar och de hälsobeteenden som råder i den sociala miljö som individen lever i. Mycket talar för att beteenden som påverkar hälsan, vare sig de är gynnsamma eller riskfyllda, grundläggs i människors vänkrets i vardagen. Det är där många avgörande val görs som påverkar hälsan, både avseende livsstil, attityder och förhållningssätt och hälsobeteenden. Ska man påverka hälsan i en befolkning måste de goda valen och hälsobeteendena grundläggas i människors vardag. Kunskapen om människors villkor och livsbetingelser i relation till ohälsa är mycket väl känd bland vårdpersonalen, det gäller särskilt inom primärvården där distriktsläkare, distriktssköterskor, undersköterskor och mödrahälsovården utgör vårdens utposter och de finns i människors vardag i bostadsområdena. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ibland mer kostnadseffektiva än vårdande och rehabiliterande insatser. Problemet är att kostnadseffektiva förebyggande insatser ofta inte blir prioriterade inte för att de inte är kostnadseffektiva utan av andra skäl. Här handlar det om att väga behov mot kostnadseffektivitet när man till exempel ställer organsjukvård mot breda förebyggande insatser. Därför bör hälsoekonomiska utvärderingar finnas med som en del i beslutsunderlagen för resursfördelning till exempel i samband med behovsanalyser. Beslutsfattare får på så sätt bättre underlag för att bedöma hur resurser bör fördelas mellan olika insatser och verksamheter för att uppnå hälsopolitiska mål. 18 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008

19 MEDBORGARPERSPEKTIVET Mål: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt Trygghet och förtroende påverkas av många olika faktorer där tillgänglighet och bemötande är av central betydelse. Runt tre av fyra östgötar upplever att man har tillgång till den sjukvård man behöver och förtroendet för sjukvården ligger på samma nivå. Däremot är förtroendet relativt lågt för hur skattepengarna används. Samverkan med andra välfärdsaktörer medverkar till att medborgarna ska uppleva trygghet. Under fl era år har en fungerande samverkan utvecklats med Försäkringskassan med framgångsrika resultat som har bidragit till att allt fl er sjukskrivna personer har kunnat rehabiliteras till arbete. En uppföljning av prioriterade insatser under 2008 visar att beslutade insatser i princip har genomförts enligt beslut. Tillgängligheten är sammantaget otillfresställande även om det går att notera positiva utvecklingstendenser. En förutsättning för fullständig måluppfyllelse är att vi kan konstatera en god tillgänglighet överlag inom hälso- och sjukvården. Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på sid 78. Behovsanalyser 2008 Behovsanalyser är en strategisk viktig utgångspunkt för styrning av hälso- och sjukvården utifrån behov. Till behovsanalyserna är kopplat synpunkter från patienter och anhöriga genom de fokusgruppintervjuer som gjorts av brukardialogberedningarna. Under 2008 har analyser och dialoger genomförts inom följande områden: Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Hjärtsjukvård och nationella riktlinjer Vård och stöd vid graviditet och förlossning Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet Analyserna och brukardialogerna har bland annat lyft fram följande: Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Ungefär hälften av den vuxna befolkningen i Sverige har långvarig smärta i någon grad och cirka 20 procent av befolkningen har svår eller långvarig smärta och åtskilliga har svårigheter att leva med sin smärta. Huvuddelen av patientgruppen behandlas och rehabiliteras i primärvården. För att förebygga och motverka försämring vid olika smärttillstånd behövs hälsofrämjande insatser. Patienter har behov av information och kunskap för att kunna påverka sina levnadsvanor och sin livsstil samt för att kunna öka sitt personliga ansvar. Det finns behov av att sprida kunskap och kompetens kring olika smärttillstånd. Detta för att patienter ska kunna få ett snabbt omhändertagande och tidigt insatta åtgärder. För att patienter inte ska hamna mellan stolarna, behöver rutiner utarbetas för effektiv samverkan, både inom primärvården samt mellan vårdcentraler och specialistkliniker. På de flesta av länets vårdcentraler finns resursteam. I teamen ingår flera professioner från olika aktörer (landsting, arbetsförmedling, försäkringskassa) som ska hjälpa långtidssjukskrivna patienter att så snabbt som möjligt komma tillbaka i arbete. Det finns behov att optimera samverkan/ samordning mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Detta för att finna varaktiga, individuella lösningar för patienter med olika smärttillstånd. Rehabiliteringsprogram, innebärande samverkan mellan olika kompetenser, används vid Smärt- och rehabiliteringscentrum i Östergötland. Det finns stark evidens för att denna rehabiliteringsform långsiktigt leder till att smärtan minskar och att det blir en positiv effekt på sjukskrivning och återgång till arbete. Kunskap behöver spridas kring denna rehabiliteringsform och kompetensen förstärkas. Utvecklingsarbete pågår i länet kring samlade behandlingsinsatser. Insatserna ska leda till att ge individen redskap att påverka sin situation, öka sin självkänsla, hitta ändamålsenliga strategier att hantera sin smärta, ge ökad livskvalitet samt att minska sjukskrivningarna. Landstinget i Östergötland Årsredovisning

20 MEDBORGARPERSPEKTIVET Hjärtsjukvård och nationella riktlinjer Intervjuerna med brukarna visar att patienterna generellt är nöjda med vård, behandling, rehabilitering, bemötande och omhändertagande oavsett var i vårdkedjan insatserna utförs. Patienterna är mycket nöjda med den hjärtbok som man får när man lämnar sjukhuset och som sedan fylls i av vårdcentralen. Den personliga upplevelsen av hjärtsjukvården överträffar som regel patienternas förväntningar. Den kritik som framförs handlar framförallt om brister i läkarkontinuitet och kommunikation mellan kliniker. De som sökt vård på andra vägar än att åka akut till sjukhus upplever att vägen in till sjukhusvården varit lång. Egenvårdsråden fungerar väl men en del av de intervjuade önskar mer individuellt riktad information. För de svårast sjuka patienterna med hjärtsvikt är många vårdgivare inblandade. Uppföljningen av dessa patienter har brister och när tillfälliga försämringar inträffar så är akut sjukhusvård den vanligaste lösningen. Hjärtsviktspatienternas sista år i livet innehåller därför många vårdepisoder i sluten vård som skulle kunna undvikas om det fanns en bättre planering av vården där hemsjukvård många gånger kan vara ett alternativ. För patienter med kranskärlssjukdomar innebär de nationella riktlinjerna inga större förändringar jämfört med den vård och behandling som ges i Östergötland idag. Preventiva åtgärder som påverkar livsstilsfaktorer har fått en hög prioritet och ställer högre krav på samordning mellan primärvård och sjukhusvård. Vård och stöd under graviditet och förlossning Behovsanalyserna har inte funnit några bristområden inom graviditets- och förlossningsvården. Det handlar snarare om att vidareutveckla och förbättra sådant som redan fungerar. Mödrahälsovårdens koppling till kvinnokliniken ger förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja och kunskapsöverföring som är till gagn för patienten. Inom länet och i sydöstra sjukvårdsregionen arbetar personalen enligt gemensamma riktlinjer vilket ger en bra grund för en likvärdig vård i regionen. Säkerhetsarbetet är uttalat inom verksamheten. Kvalitetsmätningar och förbättringsarbeten pågår för att höja patientsäkerheten, bland annat inom förlossningsvården. Intervjuerna med brukarna visar att personalen är engagerad och kompentent. Vid svåra situationer för patienten, till exempel vid sen fosterdöd, ska omhändertagandet säkras både på kort och lång sikt. Patienterna efterfrågar i större utsträckning möjligheten till individuella lösningar. Det gäller graviditetsvården generellt men framförallt vid svåra situationer när man inte vill komma i kontakt med nyförlösta kvinnor och deras barn. För att möta framtidens vård är det viktigt med kunskap och informationsspridning om människor som har andra förutsättningar och andra behov. Patienten ska alltid kunna förvänta sig att bli bemött och omhändertagen på ett värdigt sätt, oavsett till exempel etnicitet eller sexuell läggning. Brukarna har en stor acceptans för fosterdiagnostik. För att kvinnan ska kunna fatta ett informerat beslut är det nödvändigt att ha tillgänglig, korrekt och nyanserad information. Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet Det är uppenbart att tillgänglighet, kvalitet och delaktighet är mycket värdeskapande delar i vården och att dessa delar är nära sammanbundna med varandra. Tillgänglighet är ett område som engagerar många brukare. Vården bedöms inte vara tillräckligt tillgänglig framförallt riktas kritik mot vårdcentralernas telefon- och besökstillgänglighet. Många upplever att de möts av ett motstånd när de söker vård. Det som beskrivs är brister i bemötandet som gör att många upplever att deras problem inte tas på allvar när de kontaktar vårdcentralen utan att de slentrianmässigt avfärdas. Det som man uppfattar som akut eller vardagsnära vård vill många ha i sin närhet. Psykiatri är något som många, särskilt ungdomar, lyfter som viktig vård som ska erbjudas nära. Upplevelsen av vad som är nära beror också till viss del på vem man frågar, äldre och ungdomar har delvis olika bilder av vad som är långt bort. De flesta är beredda att åka längre bort för bra vård. Kontinuitet är särskilt viktigt bland äldre och personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska ha en helhetssyn i mötet med patienten, se hela människan och ge ett respektfullt bemötande. Brister i samverkan över organisatoriska gränser framhålls som ett betydande kvalitetsproblem. Det kan vara samverkan inom landstinget såväl som samverkan med andra huvudmän, företrädelsevis kommunerna. Samverkansbrister beskrivs av flera som mycket tröttsamt för patient och an- 20 Landstinget i Östergötland Årsredovisning 2008