Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 21 januari 2014

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 21 januari 2014

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 21 januari 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl (Presskonferens kl ) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Tillägg: föredragande Kristina Käck och Knut-Olof Lagerqvist 2. Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Revidering av Policy för fordringar och inkasso i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS , Tillägg: justerat tjänsteutlåtande Styrelseärenden 3. Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs universitet, genomförd utredning om samverkan och finansiering mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen med mera Diarienummer RS Nybyggnad, tilläggsinvesteringsmedel Diarienummer RS Ansökan om godkännande av ändrad investeringsplan för ej beslutad större fastighetsinvestering i form av tillbyggnad för förlossnings- och neonatalvård på Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från regionstyrelsen, (3) 6. Introduktion av nya medicinska kunskapsunderlag Diarienummer RS Förslag till reviderad avtalsmall för fri barn- och ungdomstandvård 3-19 år från 2015 samt beslut om uppsägning av befintliga avtal med mera Diarienummer RS Ärendet utgår, har inte behandlats i hälso- och sjukvårdsutskottet. 8. Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan 2014 Diarienummer RS Yttrande över Örebro läns regionala digitala agenda Diarienummer RS Länk till utredningen: Yttrande över Förslag om ändrade regler om direktupphandling Diarienummer RS Länk till utredningen: Yttrande över Översyn och revidering av riksintresseområde för friluftslivet i Västra Götalands län Diarienummer RS Länk till utredningen: Yttrande över Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag och ställningstaganden Diarienummer RS Länk till utredningen: e pdf 13. Delegeringsärenden Diarienummer RS Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärende Tillägg: Ersättare i Subkommittén Interreg IVB Nordsjöregionen Diarienummer RS Övriga frågor

4 Föredragningslista från regionstyrelsen, (3) Informationsärenden A. Internrevisionens granskning av beställarstyrning inom hälso- och sjukvård (Ernst & Young), kl B. Föredragning om revisionsrapport Regionstyrelsen och uppsiktsplikten, Vilhelm Rundquist, kl C. Information från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin Gert-Inge Andersson ordförande

5 Ärende 1

6

7

8 1 (2) Komplettering Datum Diarienummer RS Handläggare: Kristina Käck Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Komplettering av ärendet Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Kalkyl - Vad kostar det att investera i solenergi? Miljösekretariatet har ombetts komplettera rubricerat ärende med en kalkyl över vad det kostar att investera i solenergi. Förslag till solenergiplanen fokuserar initialt på solel. Därför begränsar sig även denna komplettering till kostnader för solel. Solenergiplanen föreslår ett produktionsmål för solel till målåret Det innebär en kontinuerlig investering i solellösningar under 17 år i en rad olika solelprojekt. Varje projekt kommer att ha sin egen ekonomiska kalkyl baserad på materialkostnader, arbetskostnader, service- och underhåll, elcertifikat, nätavgifter samt beslutade kriterier för avskrivningstid, internränta, mm. Dessa kommer att variera över tid och en samlad kalkyl för investeringar i solel är därför omöjlig att lämna. Däremot kan vi beskriva dagens ungefärliga pris på solel och visa den historiska prisutvecklingen på installerad solel. Nedan i texten tydliggörs också solenergiplanens viktiga koppling till halveringsmålet Västra Götalandsregionens mål att halvera köpt energi- som den föreslagna solenergiplanen har. Dagens pris på solel och prisutvecklingen Priset på solel beskrivs här som den genomsnittliga kostnaden för en nyckelfärdig anläggning, dvs. kostnaden för att installera och driftsätta en solcellsanläggning. Idag kan man räkna med en kostnad kring 14 kkr/kw installerad effekt. I rapporten Lönsam solel- Faktorer för en lyckad implementering av solceller (Johan Paradis 2013) som miljösekretariatet låtit ta fram finns ett räkneexempel som visar att den investeringskostnaden resulterar i ett pris på öre/kwh beroende på vilken internränta som sätts (3-5 %). Detta pris räknar inte in några bidrag eller statligt investeringsstöd och är garanterat, dvs. inga prishöjningar, under anläggningens livstid. Det inkluderar heller inte att man undviker alternativkostnader, vilket t.ex. är fallet när en solcellsanläggning byggnadsintegreras vid nybyggnation och därmed ersätter kostnad för taktäckningsmaterial. I det fallet blir priset lägre. Motsvarande pris för köpt el (mars 2012) i Västra Götalandsregionen var ungefär 85 öre/kwh. Priset på solel (installation av nyckelfärdig anläggning) har stadigt gått ner de senaste åren. I tabellen nedan (Figur 1) visas utveckling mellan 2006 och Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Datum Diarienummer RS (2) Figur 1: Prisutvecklingen för nyckelfärdiga solcellsanläggningar mindre än 100 kw i Tyskland mellan 2006 och /kw är kostnad per installerad effekt utan subventioner för nyckelfärdig anläggning. Källa: Hanna Geiger, BSW 1 Under 2013 har priset legat på samma nivå men förväntas gå ner ytterligare under Flera sakkunniga bedömare anser att priset inom en överskådlig framtid kommer att landa kring 10 kkr/kw installerad effekt, men de siffrorna är naturligtvis osäkra. För ytterligare information om kostnader för solel hänvisas till rapporten Lönsam solel? - Faktorer för en lyckad implementering av solceller (Johan Paradis 2013) som finns att ladda ner på Investering i solel en del i halvering av köpt energi Solenergiplanen är utformad för att stödja Västra Götalandsregionens mål om halvering av köpt energi i den egna verksamheten det s.k. halveringsmålet. Den största delen av halveringen kommer att ske genom energieffektivisering i befintlig verksamhet samt genom att nya byggnader och ny utrustning är betydligt energieffektivare än dagens. Utifrån en genomgående kartläggning och analys av fastighetsbeståndet och kunskap om nybyggnadstakten (Konsekvensutredningen av halveringsmålet och energikartläggningar av fastighetsbeståndet, Västfastigheter) görs bedömningen att en mindre del av halveringen av köpt energi måste åstadkommas genom att köpt energi ersätts med lokalt egenproducerad energi. För detta ändamål bedöms solel utgöra det sammanvägt bästa alternativet och är också det enda elproduktionssätt som idag är rimligt i bebyggd miljö, i detta fall en sjukhusmiljö. Solenergiplanens produktionsmål på 3 GWh solel 2030 täcker en del av behovet av egenproducerad energi. 1 Statistik från Tyskland. Närheten till den tyska marknaden gör dock att investeringskostnaderna är direkt överförbara.

10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Förvaltning/enhet Handläggare: Elisabet Ericson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner förslaget till solenergiplan för Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Miljönämnden har föreslagit att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att godkänna förslaget till solenergiplan för Västra Götalandsregionen (VGR). Regionfullmäktige biföll den 30 november 2010, 195, en motion av Birgitta Losman (MP) om att satsa på solenergi i VGR:s egna verksamheter. Miljönämnden fick uppdraget att i samarbete med regionutvecklingsnämnden och fastighetsnämnden utreda en systematisk ökning av andelen solenergi i VGR:s egna verksamheter. Miljönämnden har därefter tillsammans med regionutvecklingsnämnden och fastighetsnämnden tagit fram ett förslag till plan för systematisk ökning av solenergi. Även extern specialistkompetens har knutits till utredningen, bland annat från Chalmers och Sveriges Tekniska forskningsinstitut (SP). SP har genomfört en övergripande studie om potentialen för solenergi i VGR. Resultatet av studien visar att solenergi kan vara lönsamt. All tillförsel av solenergi kommer att vara en del av VGR:s samlade energiförsörjningssystem. Solenergiplanen samordnas därför med planer och strategier om åtgärder för energieffektivisering och kopplas till målet om halvering av energianvändningen i den egna verksamheten. Solenergiplanen består av fyra delar: 1. Produktionsmål för solel 2. Intern kompetensuppbyggnad 3. Strategiska dokument och beslut 4. Solenergi i inhyrda lokaler Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

11 Datum Diarienummer RS (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Produktionsmål för solel För att nå halveringsmålet, det vill säga att halvera köpt energi till 2030 i relation till 1995, krävs att VGR producerar 3GWh i egen regi år Målet innebär en utbyggnadstakt om i snitt m2 solceller per år och ett investeringsbehov om 1,5 3 miljoner kronor per år, räknat i dagens priser. Fyra pilotprojekt Fyra pilotprojekt genomförs under Det första projektet som redan startat är på Skövde Kärnsjukhus. De tre övriga pilotprojekten är på Östra sjukhuset, NÄL och Angereds närsjukhus. Strategi för solenergi i inhyrda lokaler Fastighetsnämnden ska 2014 ha tagit fram en strategi för hur energianvändningen i hyrda lokaler ska kunna minskas. Finansiering Projekt för solelinstallation finansieras ur Västfastigheters ram för energiinvesteringar för att nå halveringsmålet. Ansvar för genomförande och uppföljning Fastighetsnämnden ansvar för genomförande av solenergiplanen och sammanställer varje år total solelproduktion till Västra Götalandsregionens årsoch miljöredovisning. Beredning Fastighetsnämnden har godkänt förslaget. Regionutvecklingsnämnden har godkänt förslaget. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilagor 1. Miljönämndens beslut , Regionutvecklingsnämndens beslut , Fastighetsnämndens beslut , 139 Regionfullmäktiges beslut skickas till Fastighetsnämnden för genomförande Miljönämnden Regionutvecklingsnämnden

12

13

14

15

16

17

18

19

20 Ärende 2

21 1 (2) Tjänsteutlåtande, justerat Datum Diarienummer RS RS Regionkansliet Handläggare: Eva-Lena Enerbäck Telefon: E-post: Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Revidering av Policy för fordringar och inkasso i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktige fastställer reviderad Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen. 2. Målsättningen är att Västra Götalandsregionen ska vara kontantfri senast år Sammanfattning av ärendet Angereds Närsjukhus begärde i en framställan till regionstyrelsen i mars 2013 avsteg från rådande policy avseende kontanthanteringen. Bakgrunden var flera incidenter med kontanter i närområdet, vilket ledde till att styrelsen för Angereds Närsjukhus beslutade att inte ta emot kontanter på sjukhusets mottagningar. Angereds Närsjukhus planerar en ny sjukhusbyggnad och vill därför ha ett tydligt inriktningsbeslut för att kunna planera entrén. Regionfullmäktige beslutade den 24 september 2013 dels att återremittera ärendet, med motiveringen att frågan om ett kontantlöst arbetssätt behöver hanteras i en samlad utredning för hela Västra Götalandsregionen, dels att ärendet ska återkomma till fullmäktige för avgörande senast i februari För att möta de krav och viljeinriktningar som finns kring Västra Götalandsregionens rekommenderade betalningssätt, har nu ett reviderat förslag till Policy för fordringar och inkasso (senast uppdaterad av regionfullmäktige den 7 februari 2012) utarbetats. Föreslagna tillägg är markerade med kursiverad text; föreslagna strykningar är markerade med överstruken text. Förslaget har diskuterats med de politiska sekreterarna, med partiernas gruppledare samt som ett informationsärende i ägarutskottet den 17 december I huvudsak är inriktningen att betalning ska ske via kortbetalning eller via faktura. Kontant betalning får ske vid särskilt anvisade kassor/platser. Varje förvaltning ansvarar för att det finns minst en plats/kassa, dit den som vill betala kontant kan vända sig. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

22 Datum Diarienummer RS samt RS (2) Regionkansliet Ann-Sofie Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilagor 1. Förslag till reviderad Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen, Regionfullmäktiges beslut om återremiss, Framställan från Styrelsen för Angereds Närsjukhus, Beslutet skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolag

23 Bilaga 1 1 (4) Förslag till policy Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare: Eva-Lena Enerbäck Telefon: E-post:eva-lena.enerback@vgregion.se Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen Denna policy gäller för samtliga styrelser och nämnder och de helägda bolagen. Varje nämnd/styrelse är ansvarig för att denna policy genomförs och följs och att erforderliga beslut som följer av den behandlas. 1 Betalningsskyldighet Patientens/kundens Betalningsskyldighet enligt denna policy följer av lagstiftning, särskilda taxebeslut eller genom avtal med regionen. Västra Götalandsregionen accepterar betalningssätten betalkort, faktura eller kontanter. Västra Götalandsregionens strävan att minska kontanthanteringen innebär att möjligheten att betala med kontanter ska begränsas enligt denna policy. Varje förvaltning ansvarar för att anvisa plats dit man kan hänvisa kund för att betala kontant. 2 Betalning inom Västra Götalandsregionens förvaltningar och verksamheter exklusive hälso- och sjukvård Betalning sker i normalfallet genom fakturering. I de fall fakturering inte är möjlig ska betalkort accepteras för betalning. Västra Götalandsregionens strävan att minska kontanthanteringen innebär att möjligheten att betala med kontanter ska begränsas. Varje förvaltning som mottar betalningar ansvarar för att kontanthanteringen begränsas och att man anvisar lämplig plats dit kund kan hänvisas för kontant betalning. 3 Betalning inom hälso- och sjukvård 3.1 Öppenvård/tandvård Patienter i öppenvård/tandvård skall betala med betalkort eller kontant. I de fall betalning ej kunnat erläggas vid vårdkontakten, skall faktura utfärdas. Inom öppenvård/tandvård finns tre sätt att betala sin vårdavgift eller annan betalning; med betalkort, faktura eller kontant. I huvudsak ska betalning erläggas vid vårdbesöket med betalkort. Om betalning inte kan ske vid vårdbesöket ska faktura utfärdas. Västra Götalandsregionens strävan att minska kontanthanteringen innebär att möjligheten att betala med kontanter i alla kassor begränsas. Varje förvaltning har ansvar att anvisa en eller flera kassa/or dit man kan hänvisa patient/kund för att betala sin avgift kontant. Förvaltningen bör i samråd med respektive hälso- och sjukvårdsnämnd besluta om vilka platser där kontant betalning kan ske. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

24 Förslag till policy, (4) Information om vilka betalningsalternativ som regionen tillämpar finns på 1177.se samt på respektive förvaltnings hemsida. Se Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok för ytterligare information om betalning inom hälso- och sjukvård Slutenvård Inom slutenvården, dvs när patient är inskriven på t.ex. vårdavdelning, tillämpas endast fakturabetalning i efterskott. Faktura skickas till patienten efter avslutad vårdperiod. 3.3 Högkostnadsskydd Inom öppenvården tillämpas ett högkostnadsskydd för öppenvårdsavgifter inom hälsooch sjukvården. Alla betalda patientavgifter ska registreras i ekonomisystemet Raindance högkostnadsmodul. Inom slutenvården tillämpas ett särskilt högkostnadsbelopp. Fakturering och beräkning av detta högkostnadsbelopp görs inom regionservice, patientfaktureringen. 3.4 Utfärdande av frikort inom öppenvården När avgifter upp till högkostnadsgränsen är erlagd/betalad ska frikort utfärdas. Frikortet ska registreras, av kassapersonalen eller annan person som utfärdar frikortet, i regionens frikortsdatabas. 3.5 Avtal om köp av frikort Frikort kan köpas i förskott, d.v.s. innan patienten har fått tillgång till den vård som omfattas av avtalet. Patienten erlägger hela beloppet vid ett tillfälle och frikort utfärdas enligt gängse rutiner. Förköp av ett frikort anses vara ett separat avtal mellan Västra Götalandsregionen och patienten. Frikort som förköps återbetalas inte. 4 Fakturering 4.1 Fordringar Fordringar ska faktureras i nära anslutning till prestationen dock senast 10 dagar efter utförd prestation. I undantagsfall avvaktas utgången av en faktureringsperiod. Fakturering bör ske i förskott om det bedöms lämpligt utifrån varans eller tjänstens beskaffenhet. Fakturering bör ske under löpande vård/behandling. Fakturering ska om möjligt samordnas, så att patienten/kunden erhåller en samlingsfaktura. Möjlighet till e-faktura/edi (elektronisk fakturering), dvs. elektronisk faktura till patientens/kundens internetbank kommer att kunna erbjudas.

25 Förslag till policy, (4) 4.2 Identifiering av patient/kund Inom hälso- och sjukvården ska kontroll ske av patientens identitet och adress. EU-medborgare ska uppvisa giltigt försäkringskort. Vid beställning från juridiska personer ska kontroll ske av namn, adress och organisationsnummer. 4.3 Kreditupplysning Kreditupplysning kan begäras vid beställning från juridiska personer. Kreditupplysning gällande privatperson kräver ett legitimt behov. En begäran om kreditupplysning i förväg kan vara legitim om det är möjligt att neka vård/behandling; eller det finns möjlighet att välja ett billigare alternativ; eller kostnaderna för vården/behandlingen är höga och en avbetalningsplan kan vara lämplig. En begäran om kreditupplysning i efterhand kan vara legitim om patienten inte betalar i tid. 4.4 Faktureringsavgift Faktureringsavgift uttas inte på fakturor inom hälso- och sjukvården inom Sverige. Vid utlandsfakturering tas faktureringsavgift ut motsvarande respektive förvaltnings särkostnad. 4.5 Betalningsvillkor Västra götalandsregionen ska tillämpa affärsmässiga betalningsvillkor vid fakturering, dvs 30 dagar från fakturadatum, om inte annat avtalats. Upplysning om betalningsvillkor ska finnas tillgänglig för patienten och vid fakturering framgå av faktura. 4.6 Betalningspåminnelse Om fakturan inte har betalats senast på förfallodagen ska en betalningspåminnelse skickas ut. Betalningspåminnelsen har betalningsvillkoret 10 dagar, det vill säga den ska betalas inom 10 dagar. Högsta lagstadgade avgift för betalningspåminnelse uttas. Av betalningspåminnelsen ska framgå att inkassoåtgärder kan komma att vidtas om betalning inte sker och att ytterligare kostnader kan komma att följa av detta. 4.7 Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta tas ut enligt räntelagen på fordringar som inte betalas i rätt tid.

26 Förslag till policy, (4) 4.8 Återbetalning Överbetalda avgifter ska återbetalas om beloppet överstiger 50 kronor. 4.9 Anstånd med betalning och avbetalningsplan Om det ökar möjligheten att få betalt, får anstånd med betalning beviljas eller avbetalningsplan upprättas Nämnd/utförarstyrelse kan delegera beslutanderätten. Anstånd med betalning bör inte beviljas för längre tid än en månad utom vid t ex utredning kring dödsbo eller annan juridisk eller social omständighet/utredning. Avbetalningsplan kan upprättas av respektive förvaltning eller läggas upp hos en extern part som regionen har avtal med, t ex inkassobolag eller bank. En avbetalningsplan bör inte överstiga 12 månader. Lagstadgad ersättning för upprättande av avbetalningsplan ska tas ut Indrivning Om fordran inte betalas efter påminnelse ska fordran skickas för inkassohantering, senast 10 dagar efter påminnelsens förfallodag. Högsta lagstadgade avgift för inkassokrav ska tas ut. God inkassosed ska tillämpas. Enbart fakturerings- och påminnelseavgift ska inte vara grund för inkasso. Vid inkassohantering ska fordringar avseende samma patient/kund från olika förvaltningar så långt som möjligt hanteras som ett indrivningsärende Reservering för osäkra fordringar Värderingsregler för osäkra fordringar fastställs i anvisningar för delårsrapporter och årsbokslut Avskrivning av fordran gentemot betalningsskyldig Avskrivning av fordran gentemot betalningsskyldig ska ske när kundförlusten är konstaterad. Nämnd/styrelse kan delegera sin beslutanderätt. 5 Ansvar och uppföljning Nämnd/styrelse har ansvaret för genomförandet av denna policy. Rapportering av verksamheten enligt denna policy sker av nämnd/styrelse till regionstyrelsen enligt anvisningar för delårsrapporter och årsredovisning. Avgifter regleras enligt Förordning 1981:1057 om ersättning för inkassokostnader om-ersa_sfs /?bet=1981:1057

27

28

29

30

31 Ärende 3

32

33 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen/ Tandvårdsenheten Handläggare: Ann-Marie Olhede Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, genomförd utredning om samverkan och finansiering mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen med mera Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår Regionstyrelsen följande: 1. regionstyrelsen tar i beaktande kostnader som finns i anslutning till tandhygienisternas verksamhetsförlagda utbildning i samband med regionstyrelsens värdering av Folktandvårdens ägarbidrag. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström har en utredning genomförts för att tydliggöra samverkan och finansiering mellan regionen och Göteborgs Universitet knutet till utbildningen av tandhygienister. Utredaren uppdrogs att analysera och vid behov föreslå åtgärder. I uppdraget ingick även att beskriva bakgrunden till dagens situation. Utredaren har beskrivit den historiska bakgrunden till finansiering av verksamhetsförlagd utbildning för tandhygienister och han har övervägt de minusposter som Folktandvården anfört. Utredaren bejakar att det finns kostnader på 6 miljoner kronor per år som med hänsyn till Västra Götalandsregionens tecknade avtal med staten måste bäras av regionen. I övrigt har utredaren i denna fråga inte funnit anledning att förändra de rådande förutsättningarna. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: annmarie.olhede@vgregion.se

34 Datum Diarienummer RS (2) Motivering Folktandvården har under ett antal år redovisat ett överskott i sin verksamhet samtidigt som det nu utredda förhållandet med underskottet i den verksamhetsförlagda utbildningen för tandhygienister har funnits. Det är därför lämpligt att historiska minus såväl som plusposter övervägs i kommande beslut om eventuella framtida ägarbidrag. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Peter Lönnroth Biträdande Hälso- och sjukvårdsdir. Ann-Marie Olhede Tandvårdschef Bilaga 1. Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan mellan Institutionen för Odontologi och Västra Götalandsregionen. Skickas till Gunnar Eriksson, Dir. Folktandvården i Västra Götaland Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör

35 Rapport 1(5) Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tandvårdsenheten / Ann-Marie Olhede Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan mellan Institutionen för Odontologi och Västra Götalandsregionen. På uppdrag av Hälso- och Sjukvårdsdirektör Anne Söderström har en utredning gjorts kring tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet och frågor kring finansiering, samverkan med VGR, de olika intressenternas ansvar och alternativa lösningar för den s.k. verksamhetsförlagda utbildningen. Bakgrund Tandhygienistutbildningen i Göteborg startades 1969 inom ramen för de vårdutbildningar som då drevs av Göteborg och Bohuslandstinget. Utbildningen övertogs av staten i två steg genom avtal 1998 och 2001 gällande alla de s.k. medellånga vårdutbildningarna för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m fl. Staten tog med detta över hela ansvaret för utbildningarna, dessas finansiering, omfattning, kvalitet mm. Kvar hos huvudmännen blev att tillhandahålla s.k. verksamhetsförlagd utbildning mot en bestämd ekonomisk ersättning, allt reglerat i avtalet från Tandhygienistutbildningen hade från starten 1969 bedrivits vid Odontologen i Göteborg i en gemensam infrastruktur med tandläkarutbildningen. Skälen till detta samutnyttjande av infrastruktur är flera; samma typ av utrustning används vid båda utbildningarna handledare i form av tandläkare finns på plats och kan samutnyttjas. Kompetensen på övriga handledare och lärare kan upprätthållas genom knytningen till den odontologiska fakulteten. Den verksamhetsförlagda utbildningen kliniska färdighetsträningen - för tandhygienisterna bedrevs och bedrivs till största delen inom utbildningsklinikerna för vuxen och barntandvård. Sedan 1999 är utbildningen i Göteborg 3- årig. Något beslut från Regeringen om en treårig utbildning finns inte trots att flera utredningar föreslagit en sådan, utan är ett lokalt initiativ. En treårig utbildning finns även i Umeå som är den utbildningsort som har mest likheter med Göteborg bl a finns ett avtal med Staten om att i tillhandahålla infrastruktur för tandläkarutbildningen det s.k. TUA avtalet. Avtal och olika intressenters ansvar: Tandhygienistutbildningen bedrivs idag vid institutionen för odontologi inom Sahlgrenska Akademin. Utbildningen startades 1969 vid den skola för vårdutbildningar som då drevs gemensamt av Göteborgs stad och Bohuslandstinget. I avtal från 1998 och 2001 överfördes utbildningen tillsammans med alla andra medellånga vårdutbildningarna till Staten. Hela ansvaret för utbildningen vad gäller omfattning, inriktning, kvalitet mm åvilar Göteborgs Universitet. Efter överförandet åligger det VGR att tillhandahålla s.k. verksamhetsförlagd utbildning i enlighet med avtalet från 2001 då beräknat till 650 veckor per år mot en ersättning av 1200 kr/vecka. I avtalet från 1998 överfördes aktuell personal från den kommunalt drivna utbildningen till staten tillsammans med finansieringen för desamma. Den renodling av de medellånga utbildningarna vad gäller resurser och kostnader som gjordes mellan Staten och huvudmännen i avtalen från 1998 och 2001 där VFU är

36 2(5) huvudmännens enda kvarvarande åtagande, kunde på grund av utbildningens karaktär inte genomföras inom tandhygienistutbildningen vilket också speglas i överflyttningsavtalet från 1998 I tandhygienistutbildningen är den kliniska färdighetsträningen en väsentlig del av utbildningen med idag 35 veckor dvs. ca 1/3 av utbildningen. Eftersom den bedrivs till stor del i samma infrastruktur som tandläkarutbildningen behölls vissa handledare och resurser inom tandvården och överflyttning av lönemedel gjordes enbart för två befattningar och hyresmedel motsvarande kr/år samt utrustning för ett värde av kr. Idag har institutionen tre lektorer och två adjunkter varav en halv lektor finansieras av VGR. Motsvarande resurser inom FTV för den kliniska utbildningen är två tandhygienister och ½ tandläkare på vuxenkliniken samt personal vid barnkliniken, röntgenkliniken samt andra serviceavdelningar. Om personal och övriga kostnader för infrastruktur för hela den kliniska träningstiden förutom VFU hade förts över från Vårdhögskolan till Universitetet i samband med växlingen 1998 så hade troligen motsvarande resurser förts över till Staten som totalt erhöll en ersättning på ca 67 milj. / år från VGR:s företrädare för hela Vårdhögskoleverksamheten. Det är den ersättningen som för tandhygienistutbildningen beräknats till ca 4 milj. / år fram till 2012 och som stannade inom VGR I avtal från 2010 mellan Folktandvården och institutionen för Odontologi regleras Folktandvårdens insatser i den s.k. kliniska färdighetsträningen som omfattar ca 30 veckor och som bedrivs vid utbildningsklinikerna vid Odontologen i samverkan med tandläkarutbildningen. Avtalet förutsätter en finansiering från VGR med ca 3,9 milj. förutom de medel på ca kr som erhålles från Sahlgrenska Akademin för den s.k. verksamhetsförlagda utbildningen och intäkter för patientbehandling förlängdes utbildningen från 2 till 3 år. Innan dess hade man en påbyggnadsutbildning på ett år för 10 studenter. Totalt uppgick den kliniska färdighetsträningen och VFU då till ca 30 veckor. Motsvarande idag är ca 35 veckor så övergången till en 3 årig utbildning för 20 studenter medförde inga drastiska förändringar i resursanvändningen. Förläggning av den kliniska träningen, alternativ Under hand har en diskussion förts om önskvärdheten och möjligheten att flytta den kliniska träningen från Odontologens utbildningsklinker till kliniker regionen i form av ett antal perioder på kanske 2-3 veckor under den 3 åriga utbildningen. En sådan modell redovisas nedan. Andra utbildningsanordnare sätt att lösa klinisk utbildning och finansiering Tandhygienistutbildningen i Umeå är den utbildning som mest liknar den i Gbg. Umeå har samma avtal med staten som VGR vad gäller tandläkarutbildningen det s.k. TUA avtalet och har också inrättat sin utbildning för tandhygienister på samma sätt dvs. i nära samverkan med tandläkarutbildningen. I en utredning från 2010 gör Umeå samma genomgång av tandhygienistutbildningen - dess villkor, avtal, finansiering och placering som är förutsättningarna för detta uppdrag. Slutsatserna från utredningen i Umeå kommer att redovisas i anslutning till de punkter som slutredovisas i uppdraget.

37 3(5) Organisatorisk struktur för samverkan mellan tandvårdens olika intressenter inom VGR och Göteborgs Universitet. För att kunna driva utbildningarna inom det odontologiska området på ett optimalt sätt krävs en ingående samverkan mellan tandvårdens olika intressenter i VGR och Göteborgs Universitet. Detta finns reglerat i avtal mellan VGR och Staten. Utredningsuppdraget Utredningsuppdraget har genomförts genom ett antal intervjuer med olika intressenter för tandhygienistutbildningen inom VGR och Göteborgs Universitet samt en genomgång av de avtal och utredningar som sedan 1996 på något sätt har kunnat påverka denna. Genomgång av de i uppdraget fokuserade områdena. 1. De olika intressenternas ansvar i utbildningen. I Avtalen från 1998 och 2001 om de medellånga vårdutbildningarna tydliggörs att Göteborgs Universitet har ett totalansvar för tandhygienistutbildningen. VGR:s ansvar är att tillgodose s.k. VFU. Utbildningen har dock ett stort klinisk inslag vilket är förlagt i samverkan till samma infrastruktur som tandläkarutbildningen. Ansvariga för genomförandet av den kliniska utbildningen inom VGR är Folktandvården. Utredningen i Umeå drar samma slutsats. 2. Kostnader och kostnadstäckning för den kliniska delen av utbildningen. Vid överförandet av utbildningen till Staten enligt 1998 års avtal överfördes endast två befattningar och kostnader för hyror motsvarande kr. Konsekvenserna blev att kostnaderna för hela den kliniska träningen låg kvar inom tandvårdens regi såsom den gjort sedan starten Samma ställningstagande gjordes i Umeå. Institutionen tillförs medel från Universitetet som enbart täcker den teoretiska delen idag per helårsstudent. Av dessa betalar man till regionen för den s.k. VFU dvs. ca 5 veckor/ student ca 1300 kr/vecka. Man är därför helt beroende av att VGR som en del av avtalet från 1998 finansierar resten av den kliniska utbildningen ca 30 veckor. Kostnaderna för denna var 2012 ca 4 milj. kr vilka tillfördes Tandvården från Beställarnämnderna. I ett antal utredningar och framställningar mellan olika organ inom VGR har frågan om vem som skall finansiera den faktiska kostnaden för tandhygienisternas kliniska träning tagits upp till behandling. I några av dokumenten framgår med tydlighet att kostnaderna för den kliniska färdighetsträningen inte togs upp när Staten tog över verksamheten och kostnader och intäkter reglerades mellan parterna. Ett skäl till detta kan vara att verksamheten fram till 1998 långsamt och på ett naturligt sätt vuxit in i den infrastruktur som användes av tandläkarutbildningen och som ersattes genom det s.k. TUA avtalet. När delningen kom blev det uppenbart att en subventionering av tandhygienistutbildningen genom TUA avtalet inte längre varken var möjlig eller önskvärd. En beräkning av tandhygienistutbildningens del av kostnaderna för infrastrukturen som man delar med tandläkarutbildningen gjordes då av Folktandvården. Det finns ingen anledning att i stort ifrågasätta tandvårdens sätt att i grunden beräkna kostnaderna för den kliniska träningen, man har med ökad kunskap gjort beräkningarna sedan Dock har det funnits anledning att utifrån den grundläggande beräkningen diskutera möjliga marginaleffekter speciellt i relation till tandläkarutbildning som tandhygienistutbildningen delar infrastruktur med. En utökning av antalet studenter från 20 till 30 per år vilket man gjorde från höstterminen 2012 har ställt ökade krav på resurser. Ett antal olika enheter har under 2000 talet finansierat verksamheten - personalpolitiska, tandvården, hälso- och sjukvårdsnämnderna m fl. I någon utredning

38 4(5) föreslogs att nya förhandlingar skulle tas upp med staten om ett övertagande av finansieringen. Med tanke på hur avtalen är utformade så måste regionens möjligheter att få Staten att ta på sig dessa ses som små, om man skulle välja att ta upp en sådan diskussion. Regionens föregångare har i avtal accepterat den finansieringsordning som ligger och Regionen har tagit över ansvaret för dessa avtal. Regionen har under mer än tio års tid internt diskuterat hur en finansiering av tandhygienistutbildningen skall ske men någon definitiv lösning har inte kunnat presenteras trots en flera framställningar, förslag och utredningar. För närvarande täcks kostnaderna av samtliga beställarnämnder men ett antal andra lösningar har också prövats under 2000-talet. Folktandvården som i samverkan med Göteborgs Universitet ansvarar för utbildningen är en konkurrensutsatt organisation som inom Västra Götaland bör ha en roll som prispressare inom tandvårdstaxorna och utvecklare av ny teknologi i samverkan med Institutionen för Odontologi. Man skall inte för varje år vara osäker på om och hur en finansiering av tandhygienistbildningen skall hanteras. Den rimligaste lösningen på finansieringen av tandhygienistutbildningen vore att Regionstyrelse/ Fullmäktige tar det ansvar för avtalet från 1998 som man övertagit från Göteborg och Bohuslandstinget och direkt ersätter Folktandvården för de uppkomna kostnaderna för 30 studenter per år med 6 milj. kr. En liknande lösning har också genomförts i anslutning till utredningen i Umeå. 3. Alternativ för den kliniska utbildningen. Under hand har en diskussion förts om önskvärdheten och möjligheten att flytta den kliniska träningen från Odontologens utbildningsklinker till kliniker regionen i form av ett antal perioder på kanske 2-3 veckor under den 3 åriga utbildningen. En sådan modell förutsätter att tillräckligt många kliniker i Regionen kan ta emot studenter under totalt 35 veckor fördelade på tre år Klinikerna förutsätts också kunna ställa behandlingsrum, undervisningsrum och lämpligt patientklientel till förfogande. Den mottagande enheten förutsätts också då ha tillgång till handledarkompetens motsvarande Högskoleverkets krav. I den nuvarande utbildningen varvas teoretisk och klinisk färdighetsträning på plats inom utbildningsklinikernas lokaler vid Odontologen. För att säkerställa en god kvalitet och samordning mellan utbildningens teoretiska del och den kliniska träningen samt att ge möjlighet till kontinuerlig reflektion är alternativet med en Internt förlagd klinisk färdighetsträning att föredra. Modellen ger även betydligt bättre möjligheter att upprätthålla en god kompetens bland handledarna som är av största betydelse för den totala kvaliteten i utbildningen. Bedömningen är att en modell med helt externt förlagd VFU inte kan uppnå samma kvalitetsnivå som den nuvarande med långt driven integrering mellan teorimoment och klinisk färdighetsträning i samverkan med tandläkarutbildningen. Samma slutsats dras också i Umeå 4. Organisatorisk struktur för samverkan mellan tandvårdens olika intressenter inom VGR och Göteborgs Universitet. För att kunna driva utbildningarna inom det odontologiska området på ett optimalt sätt krävs en ingående samverkan mellan tandvårdens olika intressenter i VGR och Göteborgs Universitet. I de avtal från medellånga vårdutbildningarna och 2004 det s.k. TUA avtalet som ligger till grund för den utbildning som idag bedrivs inom Tandvården i VGRfinns reglerat hur en samverkan skall organiseras. Den huvudsakliga samverkan sker samverkansgrupperna Hälso-Sam och Odont-Sam där regionen är representerad

39 5(5) av både bl. a bitr. Hälso- och Sjukvårdsdirektör, Tandvårdsdirektören och Tandvårdschefen i Regionen dvs. både av de ansvariga för central strategi och långsiktighet och den operativt ansvarige för den dagliga kommunikationen med Universitet. Dessutom kan frågor rörande den verksamhetsförlagda utbildningen tas upp i lokala samverkansgrupper och i styrgruppen för regional samverkan kring de s.k. medellånga vårdutbildningarna. Det är av vikt att den interna kommunikationen mellan regionens företrädare i samverkansorganisationen fungerar på ett bra sätt så att båda långsiktighet och närliggande operativa frågor kan lyftas i Odont-Sam. Det finns för närvarande inga skäl att se över eller förändra samverkansorganisationen med Universitetet kring tandvårdsutbildningarna. Genomgången i Umeå där en liknande samverkansorganisation finns föranledde heller inga förslag till förändringar. Sammanfattning och förslag. 1. Totalansvaret för Tandhygienistutbildningens omfattning och kvalitet åvilar Göteborgs Universitet Institutionen för Odontologi. Ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen och viss klinisk träning åvilar VGR/Folktandvården i samverkan med Universitetet i enlighet med regionalt avtal kring TUA och de medellånga vårdutbildningarna. Avtalet följs upp i samverkansgrupperna Hälso-Sam och Odont-Sam. 2. Som en konsekvens av de avtal som tecknades mellan Staten och Göteborg/ Bohuslandstinget samt VGR 1998 och 2001 kring de s.k. medellånga vårdutbildningarna finns kostnader för tandhygienistutbildningen som måste bäras av VGR. Folktandvården bör ersättas för dessa direkt av Regionstyrelse/ Fullmäktige med 6 milj. /år från Som ett alternativ till dagens förläggning av tandhygienistutbildningen vid Odontologen har diskuterats möjligheten att i större utsträckning förlägga denna till kliniker i Regionen. Bedömningen är att en modell med helt externt förlagd klinisk träning och verksamhetsförlagd utbildning inte kan uppnå samma kvalitetsnivå som den nuvarande med långt driven integrering mellan teorimoment och klinisk färdighetsträning i samverkan med tandläkarutbildningen. 4. Samverkan mellan VGR och Universitet kring de olika utbildningarna inom tandvården sker enligt samverkansavtal med Universitetet i samverkansgrupperna Hälso-Sam och Odont-Sam. I dessa grupper finns både bitr. Hälso- och Sjukvårdsdirektör, Tandvårdsdirektören och Tandvårdschefen i Regionen dvs. representanter för både central strategi och långsiktighet och den operativt ansvarige för den dagliga kommunikationen med Universitet. Vid de intervjuer som gjorts har de olika intressenterna förklarat sig nöjda med hur samverkan fungerar både internt inom VGR och gentemot Universitetet. Det finns för närvarande därför inga skäl att förändra samverkansorganisationen med Universitetet kring tandvårdsutbildningarna Conny Persson Utredare

40 Ärende 4

41

42 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Mattias Berntsson Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Nybyggnad; tilläggsinvesteringsmedel Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår Regionstyrelsen besluta: 1. Tillstyrka ansökan från Angereds Närsjukhus om att anpassa och färdigställa en disponibel yta för rehabiliteringsteam och psykiatriteam. 2. Tillstyrka tilläggsinvesteringsmedel för 2014 med kr. Sammanfattning av ärendet Angereds Närsjukhus begär ytterligare investeringsmedel för att finansiera färdigställande av en disponibel yta för att anpassa och färdigställa den för rehabiliteringsteam och psykiatriteam. Vid planeringen av sjukhusbyggnaden fanns inte dessa team med, men de ingår numera som en del av vårdöverenskommelsen med Hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Det är en stor fördel om verksamheterna finns samlade i det nya sjukhuset med avseende på logistik, service och samarbete. Genom att samla all känd verksamhet under samma tak undviks också extra kostnader för till exempel reception, service- och säkerhetstjänster. Motivering Byggnation av sjukhusbyggnaden pågår och det vore ekonomiskt fördelaktigt att projektera och genomföra byggåtgärder för den disponibla ytan inom den pågående byggprocessen. Vid ett senareläggande uppstår merkostnader för utförandet och störningar för verksamheten då ombyggnaden måste ske i efterhand. Kostnaden för att färdigställa den disponibla ytan, ca 700 kvm för de båda teamen ryms inte inom det ursprungliga projektets ram. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

43 Datum Diarienummer RS (2) Beredning Angereds Närsjukhus ställde i april 2013 till Västfastigheter och regionkansliet begäran om tilläggsbeslut om ytterligare investeringsmedel, ANS Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27 augusti 2013, 76, att under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften föreslå regionstyrelsen besluta att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björk Ekonomidirektör

44

45

46

47

48 Ärende 5

49

50

51

52

53

54

55 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset Byggnad för förlossnings- och neonatalvård Alternativ byggnad Förstudie oktober 2013

56 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 2 2. Regionövergripande planering 4 3. Förutsättningar 5 4. Förslag 6 5. Fastighet 8 6. Tidplan och fortsättning 8 7. Genomförande och utgifter 8 8. Ekonomi 9 9. Handlingsalternativ Bilagor 10 Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

57 1. Sammanfattning Projektet Östra sjukhuset, tillbyggnad för förlossning och neonatal har funnits med i den tidigare investeringsmodellen och är prioriterat i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar. En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i Lokalförsörjningsplan augusti Denna planering låg till grund för det fortsatta arbetet som åren därpå presenterades i Förstudie april 2012 och Programrapport maj Lokaler för mottagningsverksamhet, förlossning och BB samt en neonatal intensivvårdsavdelning redovisas. För att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar presenterades även senare skeden. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmed säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljöproblem. Parallellt med utredningen av verksamhetens behov har Västfastigheter utfört en grundlig inventering av fastigheten och dess tekniska status. Upprustningsbehovet och de omfattande evakueringar som skulle krävas för att genomföra ombyggnaden, är så stora och komplicerade att lösa, så att det alternativ som här presenteras har bedömts rimligare. Alternativet innebär följande, uppdelat i etapper: Ny byggnad i 9 våningar ovan mark uppförs väster om befintlig KK byggnad, inreds t o m plan 5, i enlighet med programrapport Inredning av plan 5 8 Tillbyggnad norrut i 9 våningar ovan mark Befintlig byggnad rivs ner till plan 0 Påbyggnad av bef byggnad upp till plan 2 Jämfört med tidigare presenterat förslag innebär det i slutskedet ungefär samma yta. Det ger dock en större flexibilitet för universitetssjukhusets förlossnings och neonatalvård, samtidigt som lokalförsörjningen för hela sjukhuset underlättas av att sjukhusets centrala delar bebyggs med högre byggnader som ansluts med förbindelsegångar och kulvertar. Den nya byggnadens plan 1 kommer att ligga på samma plushöjd som övriga sjukhusbyggnader för att underlätta intern kommunikation. Byggnaden får våningshöjder som möjliggör att operationssalar för snitt kan ligga inom förlossningsavdelningen. Det nya KK föreslås byggas i etapper, där första etappen beräknas kunna vara inflyttad 2018 och hela huset färdigställt Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

58 Förslaget leder till: Bättre nyttjande av central mark Våningshöjder anpassas till övriga byggnader Ökade ytor större flexibilitet Evakueringsbehov minimeras Planfigur, fullt utbyggt förslag Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

59 2. Regionövergripande planering Förlossning och nyföddhetsvård är koncentrerad till ett fåtal platser i Västra Götalandsregionen. Universitetssjukhusvården av för tidigt födda och mödrar med komplikationer eller sjukdomar är i hög grad lokaliserad till Östra sjukhuset i Göteborg. Projektet Östra sjukhuset, tillbyggnad för förlossning och neonatal har funnits med i den tidigare investeringsmodellen och är prioriterat i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar. Verksamhetsperspektivet: Inom förlossnings och neonatalvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetens och utrustning utöver vad länssjukvården kan erbjuda. Tendensen är att alltfler patienter inom dessa specialiteter tas emot vid Östra sjukhuset. Det gäller gravida kvinnor med sjukdomar eller förväntade komplikationer i samband med förlossning. Extremt för tidigt födda barn och barn med missbildningar bereds också plats. Inom Västra Götalandsregionen pågår f n en diskussion om var gränsen utifrån födelsevecka för vård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset går. Det troliga är att fler barn från regionen kommer att vårdas här tillsammans med sina familjer. En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i Lokalförsörjningsplan Denna planering låg till grund för det fortsatta arbetet som året därpå presenterades i Förstudie april 2012, där lokaler för mottagningsverksamhet, förlossning och BB samt en neonatal intensivvårdsavdelning redovisas. I förstudien presenterades även senare skeden för att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmed säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljöproblem. Fastighetsperspektivet: Förstudien visar en möjlig utveckling och utvidgning av projektet genom större nybyggnadsvolymer. Avsikten är att belysa möjliga lösningar för att lösa tidigare obearbetade problem som i första hand skall underlätta för verksamheterna att fungera ostört under en lång byggtid. Samtidigt löser man andra problem som har med fastighetens tekniska status att göra (höjder, energibrister, miljöfarliga ämnen), genom att man river de gamla byggnaderna. De nya byggnaderna får våningshöjder som ger större flexibilitet och plats för teknik som krävs för den högteknologiska vården. Plushöjder samordnas med det övriga sjukhuset. Genom en större exploatering på värdefull mark i sjukhusets centrala delar skapas bestående värden för sjukhusets utveckling. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

60 Förslag till slutligt utseende där höghus och låghus har bytt plats och byggnaderna anpassats till det övriga sjukhusets plushöjder. 3. Förutsättningar Under 2012 har nya lokaler för ultraljudsmottagning, mottagning för nyfödda samt en kuratorsmottagning byggts i plan 0. Ombyggnaden var en del av Antenatalprojektet som var inflyttningsklart i maj För att fullfölja den tidigare planeringen och avsikten att samla all öppenvård på plan 0 återstår att skapa ändamålsenliga och moderna lokaler även för specialmödravård och dagvårdsverksamhet Antalet födda i Göteborg har ökat under många år. Under 2012 föddes barn på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Siffran bedöms öka till ca inom 3 4 år. Av dessa föds ca 60 % på Östra sjukhuset och ca 40 % på Mölndals sjukhus. Till följd av den medicinska utvecklingen och det goda omhändertagandet överlever fler mycket för tidigt födda barn. Tendensen är att allt fler barn remitteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset från såväl Västra Götalandsregionen som från andra landsting. I dagsläget behövs ca 10 intensivvårdsplatser i neonatalverksamheten. Behovet inför det närmaste årtiondet bedöms till intensivvårdsplatser. Tvillingar måste också beredas plats tillsammans. Fastighetsperspektivet: Som en fortsättning på arbetet med Byggnadsplan 2011 gjordes det ett fördjupat arbete, "Handlingsplan Teknisk infrastruktur och upprustning" dec I rapporten redovisas kostnaderna för nödvändiga upprustningsaktiviteter och behovet av att förstärka den tekniska infrastruktur som beskrivs i Byggnadsplan Utgångspunkten för upprustningen är att förlänga byggnadernas livslängd med 30 år. Den tekniska försörjningen utgick från antagandet om en fastighetsutveckling som klarar verksamhetens behov av nya lokaler samt regionens miljö och energi krav på lång sikt. Projektet bygger på fastlagda utvecklingslinjer i Byggnadsplan Citat: Samtidigt skall den centrala högteknologiska zonen utmed Rondvägen förtätas så att byggnader kan närma sig varandra på ett för verksamheterna gynnsamt sätt. Det innebär att förbindelsegångar och kulvertar byggs ut för att ge en bättre försörjningsstruktur för hela Östra sjukhuset. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

61 Illustration från ÖSTRA SJUKHUSET Byggnadsplan 2011 Stadens detaljplan anger att möjlig byggnadshöjd inom området är +90 m (plushöjd) vilket kan ge 8 9 våningar över mark. Tomten i centrum av sjukhusområdet tål en hög exploatering förutsatt att dagsljuskrav beaktas och att gatumiljön vid Rondvägen studeras. 4. Förslag En förnyelse av samtliga lokaler för obstetriken, neonatalogin och gynekologin på Östra sjukhuset inleds med målet att så snart som möjligt inrymma verksamheten i moderna energieffektiva byggnader. Etapp 1: Nybyggnad med 9 våningar (0 8) ovan mark och 2 under mark. Plan K2, undre källarplan, t.o.m plan 3/4, teknikplan, inreds för de verksamheter som nu har programmerats. Plan 5 8 lämnas tills vidare oinredda. Dessa plan är senare avsedda för vårdavdelningar för samvård av mor/barn och familjevård. Delar av låghuset rivs. Etapp 2: Tillbyggnad norrut i 9 våningar, efter rivning av återstående låghusdelar. Mottagningslokaler i markplan, förlossning i plan 1, lokaler för neonatal i plan 2 samt vårdavdelningar för samvård och familjevård i de övre planen. Plan 5 8 från etapp 1 inreds så att byggnaden i sin helhet kan ta emot en komplett verksamhet från det gamla höghuset. Etapp 3: Rivning av befintlig höghusbyggnad ner till och med plan 1. Påbyggnad av plan 1,2 och ev. ett mindre fläkt/teknikplan på plan 3. De undre planen (K1, K2 och 0) i den ursprungliga byggnaden är redan ombyggda och sanerade från miljöstörande ämnen. I plan K1 finns skyddsrum, omklädning och administration/möteslokaler. Grundläggning och delar av stommen återanvänds. Entréer återställs och hela byggnaden tas i bruk. I plan K2 finns transportkulvert, förråd och teknikutrymmen. I slutläget är en flexibel och generell vårdbyggnad uppförd med möjlighet till förändrade arbetssätt, familjer får plats i enkelrum med sina nyfödda och avancerad neonatalvård kan bedrivas på ett patientsäkert sätt. Nya försörjningssystem och samverkande installationer finns i hela byggnaden. Förslaget innebär en snabbare övergång till ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

62 ETAPPER:. URSPRUNGSLÄGE RIVNING 1 För att bereda plats för nybyggnad, rivs en av tre låghusflyglar ETAPP 1 NYBYGGNAD Etappen innehåller mottagning, förlossning, neonatal IVA, teknikvåning, samt tre eller fyra oinredda vårdplan (Figuren redovisar åtta plan.) Förbindelsegång över Rondvägen RIVNING FÖR ETAPP 2 För att bereda plats för nybyggnad etapp 2, rivs återstående låghus Evakuering av mottagningslokaler sker till plan 0 nybyggnad ETAPP 2 NYBYGGNAD Etappen innehåller mottagningar, förlossning, snittsalar, neonatalvård, teknikvåning samt tre eller fyra vårdplan. De oinredda planen i etapp 1 inreds. RIVNING FÖR ETAPP 3 Befintligt höghus rivs efter att verksamheten har tagit nybyggnaden i bruk Plan K2, K1 och plan 0 sparas ETAPP 3 NYBYGGNAD Etappen innebär påbyggnad (plan 1 2) och innehåller ny förlossningsentré, förlossning med akutmottagning, samvård, BB. Teknikvåning kan tillkomma Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

63 5. Fastighet Nybyggnaden planeras utifrån gällande energimål och miljömål för VGR. Tillgänglighet skall prioriteras, liksom generalitet och föränderbarhet för en långsiktig användbarhet. Hållbarhetsperspektivet skall beaktas ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Vårdmiljön skall utformas läkande och stödjande. Rivning av befintliga byggnader innebär en lösning för bortförande av miljöstörande ämnen som finns i 1970 talsbyggnaderna. Även nödvändig marksanering skall utföras. Östra sjukhusets byggnader är regionens minst energieffektiva. Att bygga nytt i större omfattning och därefter riva de gamla byggnaderna ger en bättre infrastruktur för hela sjukhustomten, än att upprusta och bygga om de gamla vårdbyggnaderna. 6. Tidplan och fortsättning En grov tidplan redovisas här : Etapp 1 i bruk 2018 Etapp 2 i bruk ( inkl tidigare byggda oinredda plan i etapp 1) Etapp 3 i bruk 2023 Etapperna som nu har studerats översiktligt måste studeras grundligt för att verksamheten ska fungera under varje etapp med målet att undvika onödiga evakueringar och att successivt öka tillgången på adekvata lokaler för verksamheten. Provisoriska entréer etc kommer att krävas. Förslaget som helhet kräver bearbetning av programfrågorna, med efterföljande systemskede för strategiska val av byggnad och anläggningsdelar. Detta arbete kan starta omgående. Ett viktigt delmål är att 2018 kunna erbjuda förlossnings och neonatalvården nya lokaler enligt programmet som redovisats i Programrapport maj Den nu pågående systemhandlingen måste därför anpassas till en större byggnad, vilket kan ske parallellt med den övergripande planeringen för etapperna 1 3. Slutläget är en fullt fungerande verksamhet i nya lokaler. 7. Genomförande och utgifter De tre nybyggnadsetapperna omfattar totalt m2 BTA och byggnad KK kommer efter färdigställandet att totalt omfatta ca m2 BTA att jämföra mot dagens ca m2 BTA. Den beräknade investeringen är totalt ca 1200 mkr (kostnadsläge augusti 2013) Yta m² BTA Investering mkr Hyra mkr/år Etapp 1, Plan 5 8 lämnas tills vidare oinredda m² 450 mkr 17 mkr Etapp 2, inkl inredning Plan 5 8 i etapp m² 600 mkr 18 mkr Etapp m² 150 mkr 5 mkr Rivning m² Ingår etapp 1 1 mkr/år Rivning m² Ingår etapp 2 1 mkr/år Rivning m² Ingår etapp 3 15 mkr/år Befintligt KK, ( Ej ombyggt) m² 5 mkr/år Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

64 I beräkningen ovan ingår inte kostnader för utrustning. Hyran för de oinredda plan 5 8 är antagen till Lokaltyp 2. Kostnaderna för evakuering har inte bedömts utan idén är att verksamheten i störst möjliga utsträckning evakueras till de nybyggda lokalerna. Det kan dock inte undvikas att vissa verksamheter måste evakueras tillfälligt innan de får sin slutliga placering. Den verksamhet som kan behöva evakueras till paviljonger är främst mottagningar. Operationsverksamheten för gynekologi och obstetrik kommer att behöva nya lokaler alternativt en annan lösning då endast operationssalar för akut obstetrisk operation föreslås i nybyggnaden. Utgifterna har bedömts fördela sig enligt nedanstående tabell: År Totalt (mkr) Etapp 1 enl Investeringsplan Budget Nominering enligt denna förstudie Utökning etapp Etapp Totalt (mkr) Ekonomi Den nya hyran för etapp 1 3 är beräknad till ca 45 mnkr/år. Nuvarande hyra är 22 mnkr/år. Hyreskostnadsförändringen är ca 23 mnkr/år. 9. Handlingsalternativ Ett handlingsalternativ är att gå vidare med en lägre nyexploatering och samtidigt planera för en ombyggnad och upprustning av befintlig höghusbyggnad. Programrapport maj 2013 beskriver första etappen av en sådan planering, baserad på lokalförsörjningsplan 2011 och förstudie Alternativet med en mindre nybyggnad och en större del upprustning bedöms kosta ca mkr, och består av: Nybyggnad totalt ca m BTA fördelat på Etapp 1 ca m2 BTA, enligt Programrapport maj 2013 samt etapp 2, 6000 m2 enligt lokalförsörjningsplan kostnad ca 600 mkr. Upprustning och verksamhetsanpassningar av befintliga KK, ca m2 BTA, kostnad ca 600 mkr. Efter om och tillbyggnaden kommer byggnad KK att totalt omfatta ca m2 BTA att jämföra mot dagens ca m2 BTA. Evakueringsbehov under ombyggnad bedöms till ca m2 (en halv huskropp i taget). Kostnaderna för att evakuera slutenvårdsverksamheter från byggnad KK till paviljonger eller annan byggnad har inte bedömts. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

65 Illustration ur Programrapport maj 2013, med en lägre nybyggnad och upprustning/ombyggnad av hela det befintliga höghuset. Att bygga nytt i stor omfattning och samtidigt riva, ger en bättre helhetslösning för hela sjukhuset, än att rusta upp och bygga om de gamla vårdbyggnaderna. 10. Bilagor Östra sjukhuset, byggnad 4233 KK, Tillbyggnad förlossning och neonatal Bilaga 1: Programrapport maj 2013 Bilaga 2: Förstudie april 2012 Bilaga 3: Lokalförsörjningsplan augusti 2011 Denna förstudie och bilagor kan beställas från Resursplaneringsenheten, anna.skoog@vgregion.se Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober

66 Ärende 6

67

68

69

70 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Ärende 9 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Anna Verdoes E-post: anna.verdoes@vgregion.se Introduktion av nya medicinska kunskapsunderlag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Regionstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnderna och berörda utförare att implementera Regionala medicinska riktlinjer för Kardiogenetisk diagnostik och Endometrios, Regional vårdprocess för osteoporosrelaterade frakturer, Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni samt Fortsatta åtgärder i strokevårdkedjan. Hälso- och sjukvårdsutskottets beslut för egen del, under förutsättning av regionstyrelsens beslut: 1. Redovisade åtgärder introduktionsfinansieras med medel ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag i enlighet med förslag i tjänsteutlåtande Sammanfattning av ärendet Under våren och sommaren 2013 har flera medicinska kunskapsunderlag utarbetats. De regionala konsekvensbeskrivningarna har visat att det behövs ett tillskott av resurser för ett eventuellt genomförande. Då tillgängliga resurser i regionen emellertid är begränsade behöver en samlad horisontell prioritering göras för att kunna bedöma vilka av dessa kunskapsunderlag som i första hand bör stödjas med tillskott av resurser i form av introduktionsfinansiering. Prioriteringen kan ses som en del i ordnat införande av nya medicinska riktlinjer i regionens rutinsjukvård. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

71 Datum Diarienummer RS (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Förslag Att godkänna de prioriterade kunskapsunderlagen och genom introduktionsfinansiering underlätta ett införande. Tillkommande kostnad Introduktion Introduktion Introduktion Kunskapsunderlag för föreslagna åtgärder År 1 År 2 År 3 År 1: 1,4 Mnkr RMR Kardiogenetisk diagnostik 1,0 Mnkr efter avrop 2,3 Mnkr efter avrop - År 2: 2,3 Mnkr RMR Endometrios 0,5 Mnkr per per år 0,5 Mnkr efter avrop 0,5 Mnkr efter avrop 0,5 Mnkr efter avrop RVP osteoporosrelaterade frakturer År 1: 5,2-6,4 Mnkr År 2: 12,1-14,4 Mnkr År 3: 17,9-21,7 Mnkr 5 Mnkr efter avrop 10 Mnkr efter avrop 8 Mnkr efter avrop År 1: 5,35 Mnkr Regionuppdrag psykosociala insatser Statsbidrag samt 4,85 År 2: 8,65 Mnkr Statsbidrag vid schizofreni Mnkr efter avrop. År 3: 6,75 Mnkr 6,75 Mnkr efter avrop Fortsatta åtgärder i strokevårdkedjan År 1: 4,7 Mnkr År 2: 4,7 Mnkr 4,3 Mnkr efter avrop 4,3 Mnkr efter avrop Summa, Mnkr: 10,8 21,95 15,25 Uppdrag till beställare och utförare Beställare och utförare får i uppdrag att implementera de prioriterade kunskapsunderlag och genomföra de åtgärder som anges. Berörda utförare i regionen ansvarar för att verksamheten följer de aktuella kunskapsunderlagen och successivt anpassas. Kunskapsunderlagens implementering följs upp fortlöpande och redovisas i den årliga uppföljningsrapporten för ordnat införande. Kostnader och finansiering De föreslagna beloppen för introduktionsfinansiering täcker i stort sett de i underlagen beräknade tillkommande kostnaderna. RVP Osteoporosrelaterade frakturer beräknas innebära minskade kostnader på sikt och introduktionsersättningen är därför lägre än de beräknade tillkommande kostnaderna och minskas år 3. Under finansieras delar av redovisade särskilda åtgärder för att genomföra regionuppdraget för psykosociala insatser vid schizofreni via PRIO-statsbidrag. Ersättning utbetalas i efterskott tre gånger per år mot faktura i samband med delårs- och årsbokslut. Beredning Förslag till Regionala medicinska riktlinjer, Regional vårdprocess, Regionuppdrag och fortsatta åtgärder i Strokevårdkedjan behandlats i Program- och prioriteringsrådet, i hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp och i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Medicinska kunskapsunderlag underlag för prioritering

72 Medicinska kunskapsunderlag - underlag för prioritering

73 Inledning Under våren och sommaren 2013 har flera medicinska kunskapsunderlag utarbetats. De regionala konsekvensbeskrivningarna har visat att det behövs ett tillskott av resurser för ett eventuellt genomförande. Då tillgängliga resurser i regionen är ändliga behöver en samlad horisontell prioritering göras för att kunna bedöma vilka av dessa kunskapsunderlag som i första hand bör stödjas med tillskott av resurser i form av introduktionsfinansiering. Prioriteringen kan ses som en del i ordnat införande av nya medicinska riktlinjer i regionens rutinsjukvård. Följande nio kunskapsunderlag ingår i prioriteringen. Regional medicinsk riktlinje för Kardiogenetisk diagnostik Klart i PPR. Regional medicinsk riktlinje för Endometrios Klart i PPR. Regional vårdprocess för osteoporosrelaterade frakturer Komplettering av regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar. Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni Klart i PPR. Fortsatta åtgärder i strokevårdkedjan Regional medicinsk riktlinje för Inflammatorisk ryggsjukdom Utgår denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Regionuppdrag sjukdomsförebyggande metoder Utgår i denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Regional medicinsk riktlinje för Långvarig smärta Utgår i denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Nationella behandlingsstrategier diabetes Utgår i denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Definitiva nationella behandlingsstrategier kommer från Nationella diabetesrådet under november. Prioriteringen av de medicinska kunskapsunderlagen har baserats på Socialstyrelsens modell för prioriteringar, som utgår från gällande etiska principer för prioriteringar, sjukdomens svårighetsgrad, utredningens/behandlingens nytta/risker för aktuella patienter samt utredningens/behandlingens kostnadseffektivitet. De föreslagna beloppen för introduktionsfinansiering täcker i stort sett de i underlagen beräknade tillkommande kostnaderna. RVP Osteoporosrelaterade frakturer beräknas innebära minskade kostnader på sikt och introduktionsersättningen är därför lägre än de beräknade tillkommande kostnaderna och minskas år 3. Beslut av riktlinjer/vårdprocess/regionuppdrag tas i vanlig ordning medan de fortsatta åtgärderna i strokevårdkedjan endast beslutas i samband med detta underlag. Arbetet med prioriteringen har genomförts i en arbetsgrupp med följande medlemmar: Peter Lönnroth (ordförande), Krister Järbrink, Annika Strandell, Jarl Torgerson och Anna Verdoes. Arbetsgruppens förslag har behandlats i Program- och prioriteringsrådet den 25 oktober och i HSA:s ledningsgrupp den 4 november. Beslut i HSU tas 27 november. 1

74 RMR Kardiogenetisk diagnostik Bakgrund: Medicinska sektorsrådet i kardiologi har aktualiserat frågan om etablering av ett kardiogeniskt centrum i Västra Götalandsregionen. Sektorsrådet beskriver att genetisk diagnostik numera är möjlig vid ett stort antal ärftliga kardiovaskulära tillstånd. Hälso- och sjukvårdsdirektören har därför efterfrågat en regiongemensam riktlinje (RMR). Riktlinje: Patienter med ärftliga kardiomyopatier, kärl- eller arytmisjukdomar bör erbjudas kardiogenetisk vägledning. Vid diagnoser där genetisk diagnostik är möjlig och rekommenderad kan man efter vägledning besluta om molekylärgenetisk utredning. I de fall där den sjukdomsalstrande mutationen identifierats hos patienten kan mutationsscreening erbjudas förstagradssläktingar för att fastställa vilka som löper risk att utveckla sjukdom. Sjukdomens svårighetsgrad: Ett antal allvarliga kardiomyopatier, kärl- och arytmisjukdomar, i flera fall med risk för plötslig död (SCD), har konstaterats vara ärftliga. De flesta av dessa är monogena, dvs. de orsakas av mutation i en gen, och är dominant nedärvda med 50% risk att mutationen nedärvs, medan risken för mutationsbärare att utveckla sjukdomen är varierande och till stor del okänd. Sjukdomens incidens/prevalens: Gruppen kärl- och arytmisjukdomar består av ett flertal olika diagnoser. Prevalensen varierar mellan ett fåtal till ett antal hundra patienter inom VGR beroende på diagnos. Effekt: Via genetisk analys av blodprov kan man i upp till 70 % av fallen, beroende på diagnos, identifiera den sjukdomsorsakande mutationen hos den sjuke (probanden). Detta möjliggör kaskadscreening av riskindivider i släkten vilket innebär att man erbjuder anlagsbärartest av förstagradssläktingar (syskon, barn och föräldrar) för att fastställa vilka som löper risk att utveckla symtom på sjukdomen. Förutom att friskförklara de som inte bär på mutationen kan identifikation av mutationsbärare vara viktigt ur prognostisk eller terapeutisk synvinkel när bärarskapet i sig leder till profylaktiska åtgärder såsom livsstilsråd eller medicinering. Detta är betydelsefullt framför allt vid potentiellt livshotande tillstånd där tidig diagnostik och insatta åtgärder kan förebygga komplikationer. Risk: Inga risker med utredning och diagnostik redovisade. Evidens: Ingen evidens redovisad men metoderna för utredning och diagnostik är beprövade. Metodutveckling pågår fortlöpande. Behandling av hjärtarytmier görs med mycket gott evidensunderlag. Kostnadseffektivitet: Begränsat vetenskapligt underlag. En nyligen publicerad studie indikerar att kostnaderna för genetisk diagnostik understiger kostnaderna för de kliniska tester som man annars hade behövt göra av anhöriga i familjer med hypertrof kardiomyopati (Sabater- Molina et al., 2013). Samma studie visar också för ett mindre antal patienter att genetisk diagnostik är kostnadseffektivt för anhöriga i familjer med långt QT syndrom och arytmogen högerkammarkardiomyopati om dock ej kostnadsbesparande. Överlag är kostnadseffektiviteten avhängig indikationernas incidens och tillgången till framgångsrika behandlingar. Inom diagnostiken är det också viktigt att beakta vad vetskapen om ett ärftligt anlag har för betydelse för den hälsorelaterade livskvaliteten. 2

75 Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Verksamheten planeras att etableras under en två-årsperiod. Under det första året beräknas tillkommande kostnader(centraliserad modell) till 1,4 Mkr och under det andra året till 2,3 Mnkr. I kostnaderna ingår personalkostnader samt kostnader för analyser och undersökningar. Därefter kommer kostnaderna att öka med 200 Tkr/år för analyser och undersökningar. På sikt tillkommer också behov av utbildningstjänst för Kardiolog respektive Klinisk genetiker (25% vardera) samt ytterligare sjuksköterske- och sekreterarresurser för att hantera uppföljningsundersökningar och kumulerande patientdata. Finns förslag på tre olika finansieringsmodeller med olika grad av centralisering av kostnader för lab och kliniska undersökningar. Genetisk diagnostik av probanden och vidare kaskadscreening kan innefatta ett stort antal individer och få livslånga medicinska, sociala, etiska (t ex familjeplanering), legala (t ex försäkringar) och psykologiska konsekvenser. Förutom själva analyskostnaderna kan livslånga kontroller av mutationsbärare ta avsevärda sjukvårdsresurser i anspråk. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: Ansvarig vårdgivare uppmanas att fortlöpande rapportera uppföljning av proband och förstagradssläktingar till KGR som genom kvalitetsregister kan kvalitetssäkra uppföljningen av dessa riskindivider inom ramen för ett Nationellt samarbetsprojekt och möjliggöra rapportering till huvudman beträffande verksamheten. Etiska aspekter: En viktig etisk fråga är andelen falska negativa respektive positiva i screeningen dvs skapar man risk för överbehandling och oro i onödan. Finns etiska komplikationen med släktningars integritet. Likaså påverkas personers autonomi genom att olika framtida valalternativ kan framstå som mindre attraktiva med vetskap om mutation samtidigt som det också möjliggöra mer informerade val. Risk för ökad oro för gruppen med konstaterad mutation men samtidigt möjlig behandling och därmed hantering av sådan oro. Rangordning: Svårighetsgrad: Mycket hög Effekt av åtgärd: God till Mycket god Risk med åtgärd: Låg Kostnad per given effekt: Låg till Måttlig Förslag: Prio 1 Introduktion: År 1 1,0 Mnkr på avrop År 2 2,3 Mnkr på avrop 3

76 RMR Endometrios Bakgrund: HSU har tagit ett inriktningsbeslut rörande nya regionala riktlinjer för diagnostik och behandling av endometrios. Etablering av specifik kompetens samlad inom multidisciplinära team (MDT) och konferenser (MDK) på alla sjukhus föreslås som best practice. Riktlinje: Medicinsk behandling av endometrios bör inledas så tidigt som möjligt efter att diagnosen verifierats, annars kan sjukdomen förvärras och bli mer svårbehandlad. Behovet av medicinering, kirurgi, sjukskrivning och rehabiliterande åtgärder kan skifta kraftigt från patient till patient och varierar dessutom under sjukdomens förlopp. Svåra patienter ska vårdas av ett multidisciplinärt team med tvärprofessionell kompetens. Omhändertagandet ska vara strukturerat. Multidisciplinära team ska finnas vid varje kvinnoklinik i regionen, teamen bildar tillsammans referensgrupp Endometrios i VGR. Sjukdomens svårighetsgrad: För cirka 20 procent av de kvinnor som har endometrios är sjukdomen så grav att den medför avsevärt försämrad livskvalitet och nedsatt arbetsförmåga, för vissa är tillståndet invalidiserande. Sjukdomens incidens/prevalens: Endometrios drabbar procent av alla kvinnor i fertil ålder. Endometrios är därmed den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen hos kvinnor i fertil ålder. Antalet kvinnor i åldern år med svår endometrios uppgår till cirka i regionen. Effekt: Etablering av MDT och MDK säkerställer jämlik vård i hela VGR. Medicinska och kirurgiska behandlingsalternativ, psykosocialt stöd och omvårdnad kan erbjudas alla patienter, baserad på aktuell kunskap. I de svåraste fallen kan regionkliniken erbjuda vård med nödvändig kompetens avseende framför allt avancerad kirurgi i samverkan mellan gynekolog, kolorektalkirurg och urolog. Risk: Läkemedel som hämmar frisättningen av könshormoner (GnRH-agonister ellerantagonister) är effektiva mot endometrios. De orsakar dock ofta postmenopausala biverkningar, såsom kraftiga blodvallningar och svettningar, och kan leda till osteoporos vid långvarig behandling. Dessa biverkningar kan till stor del undvikas med add back-terapi med en låg kontinuerlig dos östrogen. Evidens: Saknas beskrivning Kostnadseffektivitet: Kan inte bedömas. Samlad kompetens, förbättrad kontinuitet i vården samt utsedd patientansvarig läkare och sjuksköterska kan i ett längre perspektiv förväntas medföra färre akutbesök och därigenom minskad sjukvårdskonsumtion och minskande sjukvårdkostnader. Frånvaro av Endometrioscentrum i regionen kan förväntas resultera i ett ökande antal patienter som kräver att bli remitterade till befintliga centra i andra delar av landet. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Regionens allmänläkare behöver utbildas för att höja deras medvetenhet om vilka symtom som kan väcka misstanke om endometrios och föranleda gynekologbedömning. Kräver tid av gynekolog i föreberedelsetid och genomförande av ca 20 seminarer under ett år för att nå hälften av alla allmänläkare i primärvården. 4

77 En utökad resurs avseende algologisk kompetens krävs inom alla sjukhus i regionen för att inte detta skall utgöra hinder för etablering av MDT. Deltagande i MDT och MDK kräver att vissa gynekologer profilerar sig inom området endometrios, vilket kommer att ha organisatoriska samt även vissa ekonomiska konsekvenser, då dessa inte kan vara delaktiga i samma grad som tidigare i klinikens övriga aktiviteter. De kommer även att behöva tid för fortbildning och resor för regelbundna MDK. Lokala teammöten 2 tim 1-2 gånger per månad =15 gånger per år Läkare Barnmorska /ssk konsultläkare Sjukgymnast /kurator SU 3 st =6 tim 4 tim 2 tim 4 tim NÄL 2 st= 4 tim 2 tim 1 tim 2 tim SKAS 2 st= 4 tim 2 tim 1 tim 2 tim SÄS 2 st= 4 tim 2 tim 1 tim 2 tim Totalt per tillfälle 18 tim 10 tim 5 timmar 10 timmar Totalt per år 270 tim 150 tim 75 tim 150 tim Regionala teammöten 4 tim 2 gånger per termin =4 gånger per år Sammanlagt resursbehov per år i regionen för teammöten gynekolog: 414 timmar konsultläkare: 83 timmar barnmorska/sjukgymnast/kurator 348 timmar Total beräknad kostnad för teammöten ca 400 tkr per år. Beräknat resursbehov för utbildning ca 100 tkr under ett år. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: För att utvärdera effekten bör varje påbörjad behandling följas av uppföljning på den vårdnivå där behandlingen ordinerats. Både medicinsk och kirurgisk behandling kan leda till bieffekter och komplikationer. Behandlingen behöver då ändras eller kompletteras. Specifika kvalitetsindikatorer för endometriosbehandling antagna av den gynekologiska professionen saknas för närvarande. Dock finns kvalitetsindikatorer i det nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret). Patienter som genomgår gynekologisk kirurgi på grund av endometrios ska enligt rutin registreras och följas upp i Gynopregistrets adnexsträng. I denna registrerar ansvarig läkare uppgifter under vårdtiden (avseende operationen och komplikationer) och patienten registrerar sin uppfattning angående behandlingsresultatet (graden av nöjdhet) 2 månader samt 12 månader efter operationen. Endometrios ICD 10-kod: N80.1-9, N97.8D, N99.4. Etiska aspekter: Endometrios är en vanlig sjukdom som innebär stort lidande och som ofta ger psykosociala konsekvenser. Införandet av den föreslagna regionala riktlinjen kommer att förbättra vården och leda till en mer jämlik vård för endometriospatienterna i VGR. 5

78 Rangordning: Svårighetsgrad: Effekt av åtgärd: Risk med åtgärd: Kostnad per given effekt: Hög God Låg Kan inte bedömas Förslag: Prio 1-2 Introduktion: 0,5 Mnkr per år efter avrop under 3 år 6

79 RVP Osteoporosrelaterade frakturer Bakgrund: Utgår från Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar, som komplettering. Vårdprocess: Det övergripande målet är att öka den frakturförebyggande behandlingen(dxa-mätningar och läkemedelsbehandling) av äldre patienter med tidigare osteoporosfraktur, och därmed sänka frakturförekomsten i VGR, för att på så sätt minska lidandet för regionens patienter och samtidigt minska kostnaderna för osteoporosrelaterade frakturer. En anpassning av vårdorganisationen med införande av frakturkedjor vid samtliga sjukhus i VGR bedöms vara nödvändig för att uppnå målet. Sjukdomens svårighetsgrad: Nedsatt funktionsförmåga, lidande och risk för förtida död. Sjukdomens incidens/prevalens: Var tredje kvinna i åldern år konstateras ha osteoporos vid bentäthetsmätning i höften. Ungefär hälften av alla kvinnor och cirka 25 procent av alla män beräknas få en osteoporosrelaterad fraktur under sin livstid. Varje år inträffar cirka frakturer i Sverige som beror på osteoporos. För Västra Götalandsregionen (VGR) innebär det cirka frakturer per år. Effekt: Minskat antal frakturer, minskat lidande och ökad överlevnad för patienterna. Risk: Inga redovisade Evidens: Hänvisning till Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Stockholm: Kostnadseffektivitet: Socialstyrelsen redovisar att antalet frakturer i slutenvård som skulle kunna undvikas kan uppskattas till cirka 3200 per år, varav cirka 1900 är lårbensfrakturer. Med en uppskattad kostnad på kronor per lårbensfraktur och per övrig fraktur skulle kostnaderna för dessa kunna minska med 267 mkr per år. För VGR innebär detta en beräknad kostnadsminskning med 45 Mkr per år på sikt, förutom minskat lidande och bättre överlevnad för patienterna. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Beräknade kostnadsökningar Implementeringsgrad 50% 100% 100% DXA-mätningar 1,6-2,0 3,3-4,0 5,7-7,0 Behandlingsrekommendationer 0,8-1,0 1,6-2,0 2,8-3,5 Specialistläkarkonsultationer i 0,3-0,4 0,7-0,8 0,7-0,8 spec.öppenvård Ökad läkemedelsbehandling 1,1-1,4 3,2-3,9 4,6-5,7 Direktbehandling av höftfrakturpatienter 0,8-1,0* 2,2-2,6* 3,0-3,6* >80år Tjänster för FKK 0,6 1,1 1,1 Total beräknad kostnad per år 5,2-6,4 12,1-14,4 17,9-21,7 Förväntade kostnadsökningar som resultat av vårdprocessens införande. *Belopp kommer sannolikt att nedjusteras beroende på lägre framtida kostnad för zoledronsyra där patentet 7

80 upphörde i maj Hänsyn har tagits till att den genomsnittliga implementeringen av vårdprocessen beräknas uppgå till 50% under Etiska aspekter: Ej aktuellt Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: För att möjliggöra uppföljning av antalet utredda och behandlade bör diagnos och åtgärdskoder harmoniseras, dvs. samma koder för mätning, diagnos och behandling bör införas på alla sjukhus. Detta är speciellt viktigt för infusions/injektionsbehandlingarna som på vissa sjukhus ges som rekvisitionsläkemedel. Antalet patienter som identifieras och remitteras till DXAmätning bör kontrolleras mot diagnosregister och frakturregister för att utvärdera hur stor andel av patienterna som remitteras och genomgår mätning. Manuell genomgång av sända remisser jämfört med antalet DXA-undersökta patienter utvärderas när vårdprocessen pågått under 3, 6, 9 och 12 månader. Gemensamma diagnos- och åtgärdskoder bör användas i hela VGR för Osteopeni M85.0 bör användas vid alla osteoporosenheter. Kotkompressionsfraktur identifierad på morfometrisk kotanalys med DXA. Diagnossättning bör ske vid samtliga osteoporosenheter. Bentäthetsmätning inklusive läkarbedömning för höft, ländrygg, helkropp och arm. KVÅ koderna AN004 (helkropp), AN006(höfter och rygg), AN003(arm) bör användas vid samtliga osteoporosenheter Behandling med injektions/infusionsläkemedel så som zoledronsyra och denosumab. Åtgärd och diagnos skall dokumenteras i patientadministrativt system (f n Elvis) så att uppföljning kan ske via Vega, regional vårddatabas. Årlig uppföljning och införande av resultatrelaterat mål som bör vara andelen kvinnor med tidigare osteoporosfraktur över 50 år med frakturförebyggande behandling 6-12 månader efter fraktur (enligt SKL öppna jämförelser). Som led i denna utvärdering bör jämförelse av ovan indikator utföras och publiceras på vårdcentralsnivå för att synliggöra lokala skillnader i andelen behandlade. Ovan beskriven kvalitetsindikator bör kopplas till ekonomisk ersättning och införas i primärvården. Årlig uppföljning av antal slutenvårdstillfällen med utvalda diagnoser (S72 höftfraktur) och åtgärdskoderna NFJ39-99 och NFB09-NFC99 per sjukhusförvaltning och år. Baseras på datauttag från VEGA-databasen. Rangordning: Svårighetsgrad: Hög Effekt av åtgärd: God Risk med åtgärd: Låg Kostnad per given effekt: Låg Förslag: Prio 1 Introduktion: År 1 5 Mnkr efter avrop(halvår) År 2 10 Mnkr efter avrop År 3 8 Mnkr efter avrop Nedåtgående trappa i introduktionsersättningen eftersom insatserna leder till minskade kostnader. 8

81 Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni Bakgrund: Regionuppdrag till följd av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Regionuppdrag: Regionuppdraget fokuserar på de centrala rekommendationerna i nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Åtgärder behöver genomföras för att anpassa vårdpraxis till de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen rekommenderar tidiga åtgärder för att upptäcka symtomen så tidigt som möjligt och kunna erbjuda åtgärder. Dessutom är insatser som kognitiv beteendeterapi, arbetsinriktad rehabilitering, familjeinterventioner och utbildningsinsatser för både anhöriga och patienten av stor vikt. Sjukdomens svårighetsgrad: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ofta medför betydande psykiska och sociala konsekvenser. Det finns studier som visar på att personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än andra. Sjukdomens incidens/prevalens: Livstidsrisken att insjukna i schizofreni är cirka 0,8 procent. Svenska studier tyder på att andelen personer som har schizofreni är cirka 0,35 procent under ett år. Internationella studier redovisar ett medianvärde som tyder på att 15/ invånare nyinsjuknar årligen i schizofreni. Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utgör en stor andel inom den mer omfattande gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Effekt: När det gäller schizofreni finns flera faktorer som minskar risken för återfall i akut psykos, återintagning på sjukhus och allvarliga konsekvenser som exempelvis självmord. Förutom att medicineringen upprätthålls är det viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. Risk: Ej aktuellt Evidens: Socialstyrelsens nationella riktlinjer Kostnadseffektivitet: Socialstyrelsens nationella riktlinjer Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Beskrivning av åtgärder Tidig upptäckt: Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården bör utbilda allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuda personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam. Utbildningsinsatser för psykosociala team och distriktsläkare på vårdcentralen Utbildningsinsatser för MHV, UM, BHV samt rehabilitering (sjukgymnastik, arbetsterapi) Utbildning för specialistpsykiatrin 9

82 Stöd till patient och dess anhöriga: Socialstyrelsen rekommenderar gemensam psykopedagogisk utbildning till personen och anhöriga, psykopedagogisk utbildning enbart till anhöriga, psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning, familjeinterventioner och åtgärder i form av specifikt anpassat föräldrastöd. De yrkeskategorier som är speciellt lämpade att utföra dessa insatser är socionomer. Resursförstärkning - krävs en förstärkning av socionomer inom både öppen - och slutenvården Utveckla ersättningssystemet för att stödja arbetet med att möta och stödja anhöriga Kognitiv beteendeterapi (KBT) Utbildningsinsatser inom KBT anpassad för psykosproblematik Integrerad psykologisk terapi (IPT-k): Manualbaserat program med kognitiv beteendeterapeutisk grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning. Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning ges i tillägg till sedvanlig behandling och kan ges i grupp. De yrkeskategorier som är speciellt lämpade att utföra dessa insatser är arbetsterapeuter enligt riktlinjerna. Resursförstärkning för att introducera metoden på samtliga enheter. Genomförs av förvaltningarna med stöd av introduktionsfinansiering. Regionalt projekt initieras av Hälso- och sjukvårdsavdelningen för samordning av utbildningsinsatser och för utvärdering av metoden. ACT-modellen (Intensiv case management) ACT-modellen innebär en samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder (inklusive krisinterventioner) finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs av teamet i personens vardagsmiljöer. ACTmodellen innebär en samordning av vård och stödåtgärder i redan befintliga multiprofessionella team. För att vidareutveckla i enlighet med ACT-modellen behövs incitament i form av processtödjare. Resursförstärkning i form av processtödjare (1,5 SU, 1 NU, 1 SÄS, 1 SkaS, 0,5 Kungälv) Resursförstärkning 0,5 tjänst Kunskapscenter för psykisk hälsa Kunskapsutveckling och utbildning om ACT-modellen Handledning Åtgärderna finansieras initialt av statsbidrag, se tabell nedan. Åtgärd År 2014 Beräknad kostnad 6 mån Finansiering 3.1 Tidig 0,25 mnkr upptäckt År 2015 Beräknad kostnad helår Finansiering År 2016 Beräknad kostnad 6 mån Finansiering 3.3 Stöd till patient och 11 heltidstjänster i 6 mån = 3,3 11 heltidstjänster i 12 mån = 11 heltidstjänster i 6 mån = 3,3 10

83 dess anhöriga mnkr 6,6 mnkr mnkr 3.4 KBT Beräknas senare Beräknas senare Beräknas senare 3.5 IPT-k 6 heltidstjänster i 6 mån= 1,8 mnkr 6 heltidstjänster i 12 mån = 3,6 mnkr 6 heltidstjänster i 6 mån = 1,8 mnkr 3.7 ACTmodellen - 5 heltidstjänster i 12 mån = 3 mnkr 5 heltidstjänster i 6 mån = 1,5 mnkr - 0,5 heltidstjänst i 12 mån (KPH) = 0,3 mnkr 0,5 heltidstjänst i 6 mån (KPH) = 0,15 mnkr Totalt 5,35 mnkr 13,5 mnkr 6,75 mnkr Finansiering PRIO-statsbidrag 5,35 mnkr PRIO-statsbidrag 8,65 mnkr Utvecklingsanslag 4,85 mnkr Utvecklingsanslag 6,75 mnkr Stöd till patient och dess anhöriga och IPT-k är de åtgärder som bedöms vara viktigast att prioriteras i ett första steg. ACT-modellen innebär en samordning av vård och stödåtgärder i redan befintliga multiprofessionella team. Men för att vidareutveckla i enlighet med ACTmodellen behövs incitament i form av processtödjare. Under introduktionsfinansieringen ansvarar förvaltningarna för att göra en systematisk utvärdering och översyn av nuvarande åtgärder för utmönstring, för att kunna implementera de nya åtgärderna i enlighet med regionuppdraget. Efter introduktionstiden övertas ansvaret för fortsatt utveckling och finansiering av beställare och utförare i vårdöverenskommelsearbetet. Etiska aspekter: Socialstyrelsens nationella riktlinjer. En viktig etisk fråga är frågan om följsamhet kontra självbestämmande. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: Uppföljningsplan finns framtagen med definitioner, tidplan och ansvarig. Anger hur åtgärder i regionuppdraget kommer att följas upp. Under implementeringstiden till och med 2016 ansvarar hälso- och sjukvårdsavdelningen för uppföljningen. Rangordning: Svårighetsgrad: Hög Effekt av åtgärd: God till Mycket god Risk med åtgärd: Låg Kostnad per given effekt: Måttlig 11

84 Förslag: Prio 1 Introduktion: År 1 Kostnad täcks av statbidrag År 2 4,85 Mnkr År 3 6,75 Mnkr Arbetsgruppen bedömer att det är angeläget att prioritera en resursgivning för en fortsatt förlängd introduktion av riktlinjerna efter att statbidragen upphör. 12

85 Strokevårdkedjan Bakgrund: Fortsatt implementering av Nationella riktlinjer för Stroke med fokus på vården efter det akuta omhändertagandet. Önskvärt läge är att alla invånare i Västra Götalandsregionen skall ha tillgång till god strokevård även efter vårdtiden på sjukhuset oavsett boendeort. Detta innebär att det skall finnas tillgång till multidisciplinärt uppbyggd teambaserad rehabilitering under första året efter stroke. Denna kan organiseras olika utifrån lokala förutsättningar men behöver vara teambaserad, kontinuerlig och innehållande god kompetens. För att nå dit behövs: Samverkan och implementering av befintliga rutiner Kompetenshöjning genom samverkansutbildning Organisation och arbetssätt - inventering, analys, spridning och verksamhetsnära forskning FOUU insatser - hälsoekonomisk analys för att skapa underlag för adekvat förändring Uppdrag Strokevårdkedjan: Uppdrag från Västkom och VG Region försatta åtgärder i det långa perspektivet för att utveckla Strokevården. Sjukdomens svårighetsgrad: Risk för nedsatt funktionsförmåga, lidande och förtida död. Sjukdomens incidens/prevalens: Drabbar ca 6000 individer inom VGR varje år. En av de sjukdomar som orsakar flest vårddagar på svenska sjukhus. Effekt: Åtgärder för att förbättra omhändertagandet i samband med och efter utskrivning från strokeenhet. Risk: - Evidens: Nationella riktlinjer Stroke anger evidensgrad 3 (skala 1-10). Kostnadseffektivitet: Kvalitetsökningen med bland annat uppbyggnad av multiprofessionella team är svårbedömd och påverkas av andra beslut kring rehabiliteringen som vårdval, prioriteringar lokalt, delregionalt och regionalt. För att värdera kostnadsökningen behövs tillgång till nuvarande kostnader för rehabilitering av strokepatienter och vilket innehåll som den rehabiliteringen har. Kunskapen om detta gap är ofullständigt och att undersöka detta är en viktig del av det föreslagna projektet. Även om det till synes finns goda potentialer till vinster i hälsorelaterad livskvalitet och kostnadsbesparingar så är det begränsat vetenskapligt stöd för att multidisciplinära team är effektiva för patienter som lämnat sjukhuset efter en stroke (Fens et al., 2013). Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Föreslagna åtgärder Utveckling av Samverkansutbildning och kunskapsspridning genom särskilt utbildade nyckelpersoner. Hälsoekonomisk analys av pågående och planerade förändringar av Strokeprocessen. Uppföljning av rutin för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2008:20 13

86 Projektet bedöms behöva minst 2 år för att nå resultat med analyser, insatser, utbildningar och för att nå tillräcklig spridning. Kostnad projektledare 0,51 Mnkr per år under 2 år. Akademisk utbildning (15 högskolepoäng) kostar i nuläget kr per person, ett års kvartstidsstudier, examinationer och eget arbete med återkoppling är inräknat. Denna utbildning kommer i fråga för personal som arbetar till största delen med stroke och är en av de föreslagna utbildningsnivåerna för att få ersättning som neuroteam i Vårdval Rehab i föreliggande förslag. Utbildningen bedöms behövas för nyckelpersoner i rehabilitering i öppenvård för att öka kunskap om kritiskt tänkande och evidensbaserat arbete. Utbildade personer står för intern fortsatt utbildning vid sina enheter. Uppskattningsvis två hela kurser med 10 deltagare per kurs och till en totalkostnad kr. Strokekompetensutbildningen är en av de större satsningarna och behöver nå de av öppenvårdspersonalen som behandlar strokepatienter som en stor del av sin arbetsdag. Utbildningen bedrivs lokalt, med lokala föreläsare men med kompetens inom utbildning av denna typ. Insatsen vid denna utbildningstyp är såpass stor att den inte kan förväntas göras inom sin ordinarie tjänstgöring varför kostnaden framförallt är i form av tid för de inblandade föreläsarna och för att bereda ledighet för studierna vid respektive arbetsplats. Omfattningen kan uppskattas till ett behov av ca 2 kurser per år i varje länsdel vilket innebär för regionen ca 10 kurser varje år till en kostnad av totalt 1,8 Mnkr per år. Genombrottsprojekt i öppenvården runt varje större sjukhusgrupp och sprids under de två åren. Det innebär ca 4 projekt med 4 lärandeseminarier och en spridningskonferens per år och ca 75 personer per projekt. Kostnad kan beräknas till 1-1,5 milj kronor per projekt. Övernattning bekostas av respektive arbetsgivare. Tillkommer kostnader för 2 personer och kringadministration i det fall CVU inte finns kvar i någon form. Åtgärd Tillkommande kostnad per år Projektledare 50 % 0,51 mnkr Akademisk utbildning, 20 deltagare 0,376 mnkr Strokekompetensutbildningen, 10 kurser 1,8 mnkr Genombrottsprojekt 2 mnkr per år Totalt: 4,7 mnkr per år Etiska aspekter: Ej aktuellt Rangordning: Svårighetsgrad: Effekt av åtgärd: Risk med åtgärd: Kostnad per given effekt: Hög God Låg Bör utvärderas (ligger i förslag till åtgärder) Förslag: Prio: 2 Introduktion: År 1 4,3 mnkr efter avrop. År 2 4,3 mnkr efter avrop. Högskoleutbildningsinsatsen exkluderad. 14

87 Ärende 7 Förslag till reviderad avtalsmall för fri barn- och ungdomstandvård 3-19 år från 2015 samt beslut om uppsägning av befintliga avtal med mera RS Ärendet utgår, har inte behandlats i hälso- och sjukvårdsutskottet.

88 Ärende 8

89 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Åse Nyberg/Magnus Engelbrektsson Till Regionstyrelsen Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Västra Götalandsregionen ska medverka i Almedalsveckan 2014 och delta i en gemensam västsvensk arena. 2. Regionstyrelsen anslår maximalt kronor för regiongemensamma insatser och finansieringen sker genom det anslag som står till regionstyrelsens förfogande. 3. Regiondirektören får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen med redovisning av planerade insatser kontinuerligt under våren Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har medverkat i politikerveckan i Almedalen med programpunkter sju gånger, de senaste två åren i samverkan med Göteborgs universitet, Chalmers, Västsvenska Handelskammaren och Göteborgs stad under det gemensamma namnet Västsvenska arenan. Förslaget är att VGR medverkar i Almedalsveckan och Västsvenska arenan även 2014 och att kr avsätts för detta, samma belopp som Syftet med den Västsvenska arenan är att lyfta de gemensamma västsvenska frågorna, viktiga både för Västra Götaland och för Sverige som helhet. Västsvenska arenans huvudbudskap är Nationella utmaningar regionala lösningar. VGR deltar som en av de drivande organisationerna för de västsvenska frågorna, såväl som för de frågor som är i VGRs nationella påverkansagenda. Deltagandet ger även möjligheter att knyta och fördjupa kontakter med nationella makthavare, att stärka samarbetet med andra aktörer från Västra Götaland samt att ta intryck och lära av andra genom att bevista eller delta i andras seminarier. Utöver de egna och gemensamma aktiviteterna på Västsvenska arenan bör en ambition vara att VGRs företrädare engageras som talare i andra aktörers arrangemang. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

90 Datum (3) Diarienummer RS Fördjupad beskrivning av ärendet Almedalsveckan 2013 var den största någonsin med cirka besökare, en ökning med flera tusen sedan året innan. Antalet evenemang i det officiella kalendariet var 2285, också det en kraftig ökning. Antalet arrangörer var 1029, varav 95 tillhörde kategorin stat/kommun/landsting. Över 700 journalister var ackrediterade. Inför 2014 beräknas Almedalen växa ytterligare. En effekt är att det blir allt svårare att nå fram med ett budskap och att profilera sig, det ställer ökade krav på seminarieinnehåll och medverkande. Samtidigt ökar möjligheterna för planerade och spontana möten med ledande personer från partier, intresseorganisationer och näringsliv. Almedalsveckan 2014 genomförs 29 juni till och med 6 juli. Planering pågår för att återigen ha en västsvensk arena med Högskolan som fysisk plats. Inriktningen är att fortsätta med tidigare års huvudbudskap Nationella utmaningar regionala lösningar. Parterna genomför fyra gemensamma seminarier på teman relevanta för samtliga organisationer, preliminärt stadsutveckling 8 million city testarenor marina/maritima frågor. Innehållet i dessa seminarier arbetas fram just nu och VGR medverkar i samtliga. Övriga seminarietider på Västsvenska arenan, ett 40-tal, fördelas mellan de fem organisationerna. VGR har för avsikt att hålla nere antalet egna arrangemang och hellre medverka med talare på andras. Exakt vilka seminarier, vilka utgår ifrån den nationella påverkansagendan, som slutligen kommer att genomföras och tidpunkten för dessa, fastställs senast sista mars Planen är att även 2014 genomföra ett västsvenskt mingel (måndag 30 juni), men formerna ses över. Västsvenska handelskammaren projektleder och samordnar liksom tidigare år den Västsvenska arenan. Samordning av VGRs medverkan sker på tjänstemannasidan av en styrgrupp bestående av Ann-Sofi Lodin, Bertil Törsäter, Ann Söderström, Magnus Engelbrektsson och Åse Nyberg samt en arbetsgrupp bestående av berörda tjänstemän. Samtliga seminarier som genomförs i VGRs regi skall godkännas av styrgruppen. Syftet är att på ett bättre sätt arbeta utifrån den nationella påverkansagendan och tydligare framföra regionens budskap. Däremot kan VGR:s företrädare med fördel delta som föredragshållare på andra arrangemang. All medverkan i Almedalen ska ha ett tydligt syfte och mål. Finansiering Utgångspunkten är att insatserna i Almedalen 2014 personellt och kostnadsmässigt ligger i nivå med 2012 och 2013 års insats. Anslaget från regionstyrelsen har varit kronor båda åren. Därutöver har enskilda nämnder och styrelser bidragit med anslag. Den totala kostnaden för Västra Götalandsregionens medverkan blev kronor 2013.

91 Datum (3) Diarienummer RS Förslag till budget för projektet 2014 är ett anslag från regionstyrelsen om kronor för regiongemensamma insatser. Summan inkluderar vår andel av den Västsvenska arenan ( kronor), VGR:s gemensamma kommunikations- och pressarbete, teckentolkning av samtliga seminarier, lokaler m.m. Bolag och förvaltningar som medverkar i de gemensamt beslutade arrangemangen eller som talare på andras arrangemang måste själva bekosta resa och boende för sina deltagare och eventuellt material till de enskilda seminarierna. Alla sådana kostnader måste tas av respektive styrelse/nämnd och rapporteras in till styrgruppen för att VGR ska ha en totalbild av kostnaden för medverkan. Beredning Beredningen har utgått från överenskommelser mellan högsta nivån hos de fem parterna i Västsvenska arenan. VGR företräds där av regionstyrelsens ordförande, regiondirektören och regionutvecklingsdirektören. Regionen är också representerad i Västsvenska arenans programgrupp (som bereder frågan om gemensamma seminarier) och projektgrupp (som bereder samarbetet i stort). En viktig utgångspunkt har varit de fem klustren. Internt i VGR har frågan beretts av koncernledningsgruppen för tillväxt och utveckling. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bertil Törsäter regionutvecklingsdirektör

92 Ärende 9

93 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Örebro läns regionala digitala agenda Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till Länsstyrelsen Örebro län enligt regionutvecklingsnämndens förslag (svarsblankett). Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts tillfälle att yttra sig över Örebro läns regionala digitala agenda Regionutvecklingsnämndens presidium har behandlat ärendet den 14 januari 2014 och föreslagit regionstyrelsen besluta enligt ovan. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bengt Säterskog administrativ direktör Skickas till 1. Länsstyrelsen Örebro län 2. Regionutvecklingsnämnden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post:

94 Remissvar Örebro läns Regionala Digitala Agenda (RDA) Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. till RDA.orebro@lansstyrelsen.se Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post Datum 9 januari 2014 Svarslämnare Organisation Max Falk/Tore Johnsson Västra Götalandsregionen Skicka in via e-post: RDA.orebro@lansstyrelsen.se senast den 31 januari Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Inledning Bakgrund Sju regionala strategiska områden Den har ett väldigt brett spektrum av områden att täcka IT-utvecklingen inom. Tillgång till bredband, Stöd till dem som behöver, E- förvaltning, E-hälsa, Skolan, Energi och klimat, Kultur och kerativitet är verkligen heltäckande. Är samtidigt en bra övergripande markering av att IT-utveckling inte är en IT-fråga utan en generell integrerad del av all verksamhet och en nyckel till god verksamhetsutveckling. 1) Tillgång till bredband Inriktningsmål

95 KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål ) Stöd till dem som behöver Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Men är inte detta lite försiktigt och sent? Men är inte detta lite försiktigt och sent? Etappmål 2020 Bra mål. 98 % av alla vuxna har digitala kompetens för att utnyttja internet är betydligt bättre än dagens %. 3) E-förvaltning 3.1 Öppna data Inriktningsmål Etappmål 2016 Har vi verkligen inte kommit längre 2016 med automatik? 2

96 KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2018 Har vi verkligen inte kommit längre 2016 med automatik? 3.2 e-legitimation Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål Högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål

97 KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 3.4 Medborgarinflytande Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål Förenkla för företag Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål ) E-Hälsa Inriktningsmål för individen Etappmål

98 KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2020 Inriktningsmål för personal och beslutsfattare Etappmål 2016 Etappmål Förskoleklass till och med gymnasium, i kommunal regi Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål Universitet och kommunal vuxenutbildning Inriktningsmål 5

99 KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2016 Etappmål ) Energi, klimat och miljö Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 Kan själv inget om energianvändning. Mål 2 borde väl kunna åstadkommas tills 2016? 7) Kultur och kreativitet Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål

100 KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Organisation för genomförande och uppföljning Det framgår inte hur den politiska hanteringen ser ut. En gemensam politisk hantering borde också vara en viktig faktor för framgång i arbetet framöver. ÖVRIGA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar Målen är imponerande tydliga och väldefinierade. En hel del av målen är däremot inte speciellt svåra att nå. Kommer troligtvis att ske i alla fall genom den gerella utveckling som pågår. Det saknas en hel del "Hur" i agendan. Men den övergripande kopplingen är mycket bra och är viktig för att man skall ha en övergripande kontroll på att de föreskrivna målen nås. Konstaterar att VG län inte är emot under någon enda punkt i denna agenda. 7

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118 2 Innehåll Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål för Örebro läns regionala digitala agenda... 3 Nästa steg... 4 Hur agendan tagits fram... 4 Bakgrund... 5 EUROPA En digital agenda för Sverige IT i människans tjänst... 5 Strategiska områden... 5 Den nationella avsiktsförklaringen... 7 Örebro läns nuläge och utmaningar... 8 Sju regionala strategiska områden ) Tillgång till bredband ) Stöd till dem som behöver ) e-förvaltning Öppna data e-legitimation Högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet Medborgarinflytande Förenkla för företag ) ehälsa: ) Skolan Förskoleklass till och med gymnasium, i kommunal regi Universitet och kommunal vuxenutbildning ) Energi och klimat ) Kultur och kreativitet Organisation för genomförande och uppföljning Bilagor... 39

119 3 Inledning Örebro läns regionala digitala agenda har utarbetats i samverkan mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, samtliga kommuner i Örebro län och Örebro Universitet. Den regionala digitala agendan har antagits av Länsstyrelsen i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting. Länets kommuner, Örebro universitet och andra intressenter kommer i nästa steg att erbjudas att bli signatärer. Signatärskapet innebär att länets kommuner, Örebro universitet och andra intressenter undertecknar en avsiktsförklaring angående en regional digital agenda för Örebro län. Avsiktsförklaringens innebörd är att - vi delar målen i Örebro läns regionala digitala agenda, och - vi avser att bidra till och verka för att målen i Örebro läns regionala digitala agenda uppfylls Syfte Den digitala agendan för Örebro län är ett avstamp och en del av den process som skall skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. Den regionala agendan skall vara ett levande dokument och följas upp regelbundet. Syftet med agendan är att det ska finnas tydliga och gemensamma mål som bidrar till att vi, med hjälp av IT, uppfyller målen i nationella och regionala styrdokument 1. Agendan ska ge vägledning och vara ett stöd till Länsstyrelsen i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting och kommuner i Örebro län för att prioritera, planera och genomföra e-utvecklingsinsatser under perioden En önskvärd effekt är även att agendan ska ge inspiration och stöd till andra samhällsaktörer. Aktörer som arbetar för att på olika sätt utveckla eller använda sig av digitaliseringens möjligheter för att uppnå samhällsnytta. Övergripande mål för Örebro läns regionala digitala agenda Modern digital teknik ska bidra till att skapa en attraktiv, stark region som kan möta framtidens utmaningar. Tekniken ska förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbetstillfällen. Barn som slutar skolan ska stå väl rustade för en arbetsmarknad som kräver goda IT-kunskaper. IT ska bidra till att miljöbelastningen minskar. 1 Bilaga 1 ÖReDA källor

120 Ärende 10

121 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Förslag om ändrade regler om direktupphandling Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till socialdepartementet enligt regionkansliets förslag. Sammanfattning av ärendet Socialdepartementet har berett Västra Götalandsregionen möjlighet att yttra sig över förslag till nya regler om direktupphandling. Förslagen har tidigare remitterats i samband med remitteringen av upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12. Aktuell remiss är endast en komplettering till slutbetänkandet. I promemorian behandlas ett i förhållande till betänkandet reviderat förslag avseende direktupphandlingsgränserna, förslag till dokumentationsplikt vid direktupphandling samt förslag till krav på riktlinjer i vissa fall för genomförande av direktupphandlingar. Till skillnad från utredningens förslag är de nu föreslagna direktupphandlingsgränserna i likhet med nuvarande lagstiftning angivna som procentdel av tröskelvärdet. De är också begränsade till ett värde per lag, dvs. ett för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader gemensamt belopp i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Regionkansliet, juridiska enheten har utarbetat ett förslag till yttrande som bifogas. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bengt Säterskog administrativ direktör Skickas till Socialdepartementet Roy Svensson Postadress: Västra Götalandsregionen Regionkansliet Residenset, Torget Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: vxl dir Webbplats: E-post: roy.svensson@vgregion.se

122 1 (2) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: E-post: Socialdepartementet Stockholm Yttrande över Förslag om ändrade regler om direktupphandling Utredningen i korthet I promemorian behandlas ett i förhållande till betänkandet reviderat förslag avseende direktupphandlingsgränserna, förslag till dokumentationsplikt vid direktupphandling samt förslag till krav på riktlinjer i vissa fall för genomförande av direktupphandlingar. Till skillnad från utredningens förslag är de nu föreslagna direktupphandlingsgränserna i likhet med nuvarande lagstiftning angivna som procentdel av tröskelvärdet. De är också begränsade till ett värde per lag, dvs. ett för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader gemensamt belopp i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Yttrande Regionstyrelsen ställer sig i huvudsak positiv till de framlagda förslagen och får anföra följande. Direktupphandlingsgränsen bör höjas mer än vad som föreslagits. Direktupphandlingsgränsen bör höjas ytterligare Västra Götalandsregionen har i det tidigare remissyttrandet till slutbetänkandet från upphandlingsutredningen framfört att regionen instämmer i att gränserna för direktupphandling är alldeles för låga och angivit skälen för detta (se Västra Götalandsregionens yttrande sidan 3 f). Regionen har även framfört att om det ska finnas en gräns för direktupphandling bör denna sättas till kronor. Till skillnad från utredningens förslag är de föreslagna direktupphandlingsgränserna i likhet med nuvarande lagstiftning angivna som en procentdel av tröskelvärdet. Direktupphandlingsgränserna är också begränsade till ett värde per lag (dvs. ett gemensamt värde för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader). Postadress: Västra Götalandsregionen Regionkansliet Residenset, Torget Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: vxl dir Webbplats: E-post: roy.svensson@vgregion.se

123 Datum Diarienummer RS (2) Regionen delar bedömningen att användningen av ett procenttal i förhållande till tröskelvärdet är lämpligt för att slippa ändra lagarna enbart på grund av förändringarna i kronans värde. Regionen delar även uppfattningen om att byggentreprenader bör ha samma direktupphandlingsgräns som varor och tjänster. Promemorians förslag innebär att gränsen för direktupphandling bör bestämmas till 32 procent av tröskelvärdet ( kronor), dvs kr för lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och till 27 procent av tröskelvärdet ( kronor), dvs kr i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Regionen vidhåller emellertid att gränsen för direktupphandling är för låg i LOU. Procenttalet borde höjas till 53 procent av tröskelvärdet, dvs kr. Gränserna för direktupphandling bör således vara samma i LOU och LUF. Gert-Inge Andersson ordförande Ann-Sofi Lodin regiondirektör

124

125

126

127

128

129

130

131 Ärende 11

132 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Översyn och revidering av riksintresseområde för friluftslivet i Västra Götalands län Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till Länsstyrelsen Västra Götalands län enligt regionutvecklingsnämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har fått rubricerad handling på remiss från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Länsstyrelserna ska lämna underlagen i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Det långsiktiga behovet av tätortsnära natur ska särskilt beaktas. Synpunkter och förslag på ändringar av Länsstyrelsens underlag ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast måndagen den 27 januari (förlängd remisstid) Regionutvecklingsnämndens presidium har behandlat ärendet den 14 januari 2014 och föreslagit regionstyrelsen besluta enligt ovan. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bengt Säterskog administrativ direktör Skickas till 1. Länsstyrelsen Västra Götalands län 2. Regionutvecklingsnämnden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

133 1 (1) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Ert diarienummer Regionutvecklingssekretariatet Infrastuktur/IT/bredband Handläggare: Max Falk Telefon: , E-post: Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Yttrande över Översyn och revidering av riksintresseområde för friluftslivet i Västra Götalands län Ärendet Västra Götalandsregionen har fått rubricerad handling på remiss från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Länsstyrelserna ska lämna underlagen i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Det långsiktiga behovet av tätortsnära natur ska särskilt beaktas. Synpunkter och förslag på ändringar av Länsstyrelsens underlag ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast måndagen den 27 januari (förlängd remisstid) Västra Götalandsregionens synpunkter Västra Götalandsregionen har inte själva haft möjlighet att gå igenom ärendet på en nivå där detaljsynpunkter kan lämnas men deltar gärna i en fortsatt dialog kring dessa frågor. Vi förutsätter däremot att Länsstyrelsen beaktar de synpunkter som lämnas av kommuner och kommunalförbund på remissen. Regionstyrelsen Gert-Inge Andersson ordförande Ann-Sofi Lodin regiondirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

134

135 REMISS Diarienummer Sida 1(2) Naturvårdsenheten Robert Andersson Enligt sändlista Remiss angående översyn och revidering av riksintresseområde för friluftslivet i Västra Götalands län Bakgrund Enligt regleringsbrevet för 2013 ska Länsstyrelsen lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Länsstyrelserna ska lämna underlagen i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Det långsiktiga behovet av tätortsnära natur ska särskilt beaktas. Bestämmelserna om områden av riksintresse för friluftsliv har sitt ursprung i naturresurslagen (NRL) 1987:12. Det är i huvudsak i förarbetena till NRL, prop. 1985/86:3 som statens syn på riksintresseområden för friluftsliv anges. I förarbetena till miljöbalken 1997/98:45 s.29 anges att vad som anges i NRL gäller alltjämt. Med anledning av uppdraget har Naturvårdsverket utformat särskilda riktlinjer för översynen av riksintressen för friluftsliv vilka bifogas. Riktlinjerna har tagits fram av Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Riktlinjerna innehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd vid urval av områden av riksintresse för friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som, enligt 2 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden, lämnar uppgifter till länsstyrelserna om vilka områden verken bedömer är av riksintresse för friluftslivet. Hittills har 215 områden i Sverige bedömts vara av riksintresse för friluftsliv. I propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv anges att det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar kan tillföras. En av utgångspunktema för områden av riksintresse för friluftsliv bör vara att områdena är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Länsstyrelsens roll är att utifrån dessa riktlinjer ge förslag på uppdateringar och revideringar av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska som en av tre storstadsregioner särskilt beakta behoven av tätortsnära natur. I information riktad till kommuner och andra intressenter redogjordes för Länsstyrelsens arbete med den översyn som inleddes under våren I skrivelsen inbjöd Länsstyrelsen kommunerna och andra att inkomma med underhandssynpunkter. Några konkreta c:\users\ \appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\hw1b3i6c\missiv till remiss.docx Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadress: E-post: natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se

136 Diarienummer Sida 2(2) synpunkter har inte lämnats men några har svarat att man hellre avvaktar med att lämna synpunkter och komma med förslag till den nu föreliggande remissbehandlingen. Under arbetets gång med att ta fram förslag till riksintresseområden har en del skriftliga synpunkter inkommit från olika organisationer. Dessa kommer att behandlas som övriga remissyttranden efter remisstidens utgång. Efter avslutad remittering ska Länsstyrelsen med hänsyn till inkomna synpunkter överlämna sitt förslag över riksintresseområden till Naturvårdsverket. Beskrivning av Länsstyrelsens förslag Länsstyrelsen har till sin hjälp under sommaren anlitat konsultföretaget Calluna AB för att se över befintliga riksintresseområden och föreslå eventuellt nya områden som bedöms uppfylla kriterierna för riksintresse för friluftslivet. Resultatet har helt eller delvis inarbetats i Länsstyrelsens förslag. Vissa av de gamla områdena bestod ibland av upp till tre olika sifferbeteckningar med anledning av den gamla länsindelningen i Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län som var aktuell när riksintresseområdena pekades ut. Som en följd av länssammanslagningen har nu områdena fått nya numreringar och ibland även ändrade namn. På bifogade kartor redovisas såväl de nya gränsförslagen som de gamla. På grund av den korta tiden för Länsstyrelsens uppdrag så har brister i texter och avgränsningsförslag inte kunnat genomarbetas i tillräcklig omfattning. Föreliggande förslag ska således inte betraktas som Länsstyrelsens slutgiltiga förslag. Det fortsatta arbetet med utpekande av områden, deras avgränsningar och beskrivningar kommer att ske först efter det att Länsstyrelsen tagit del av inkomna synpunkter efter remisstiden. Utöver redovisade områden överväger Länsstyrelsen efter samråd med övriga berörda länsstyrelser föreslå Vättern som ett nytt riksintresseområde för friluftslivet. Datum för att lämna synpunkter och förslag Synpunkter och förslag på ändringar av Länsstyrelsens underlag ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast måndagen den 16 december Sven Swedberg Robert Andersson Bilagor 1. Blanketter med beskrivning av respektive riksintresseområde 2. Översiktskarta över samtliga områden som föreslås bli riksintresse för friluftslivet. 3. För detaljkartor, se Länsstyrelsen hemsida: 4. Naturvårdsverkets riktlinjer

137 1(19) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV RIKTLINJER FÖR ÖVERSYN AV RIKSINTRESSEN FÖR FRILUFTSLIV B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: ST O C K HO LM T E L: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

138 NATURVÅRDSVERKET 2(19) Innehåll 1. Uppdrag och genomförande 3 2. Bakgrund 4 3. Riktlinjer 8 4. Urval och avgränsning 9 5. Dokumentation Referenser 19

139 NATURVÅRDSVERKET 3(19) 1. Uppdraget och genomförande I regleringsbrevet för 2012 har Naturvårdsverket fått i uppdrag att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken, särskilt med beaktande av de långsiktiga behoven av tätortsnära natur. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 28 februari Bestämmelserna om områden av riksintresse för friluftsliv har sitt ursprung i naturresurslagen (NRL) 1987:12. Det är i huvudsak i förarbetena till NRL, prop. 1985/86:3 som statens syn på riksintresseområden för friluftsliv anges. I förarbetena till miljöbalken 1997/98:45 s.29 anges att vad som anges i NRL gäller alltjämt. I propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv har synen ytterligare definierats och här anges att det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar kan tillföras. En av utgångspunkterna för områden av riksintresse för friluftsliv bör vara att områdena är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som enligt 2 förordningen(1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden lämnar uppgifter till länsstyrelserna om vilka områden verken bedömer är av riksintresse för friluftslivet. Hittills har 215 områden i Sverige bedömts vara av riksintresse för friluftsliv. För översynen av områden av riksintresse för friluftslivet har Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten tagit fram dessa riktlinjer. Riktlinjerna innehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd vid urval av områden av riksintresse för friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. Länsstyrelsernas roll är att utifrån dessa riktlinjer ge förslag på uppdatering och revidering av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. Länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna ska särskilt beakta behoven av tätortsnära natur. Länsstyrelserna tar fram underlag för översynen och det innefattar även dialog med kommunerna. Länens underlag med föreslagna revideringar och uppdaterad dokumentation ska senast den 31 december 2013 lämnas till Naturvårdsverket.

140 NATURVÅRDSVERKET 4(19) 2. Bakgrund Allmänt om riksintresse Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan bedömas vara (pekas ut som) områden av riksintresse för just dessa ändamål. Det gäller såväl områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet, som områden med värdefulla material eller som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion, vattenförsörjning m.m. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Ett antal centrala myndigheter har ansvar för att bedöma och lämna uppgifter om områden som de bedömer vara av riksintresse för de samhällsintressen som de företräder. Denna typ av riksintresseområden, regleras i 3 kap. miljöbalken - de grundläggande hushållningsbestämmelserna. Hushållningsbestämmelserna ska beaktas i bl.a. plan- och tillståndsfrågor och påverka de beslut som avser en ändrad användning av ett område. De ska tillämpas tillsammans med andra regler i miljöbalken och i annan lagstiftning aldrig fristående. Bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken utgår från att man så långt möjligt ska kunna utnyttja mark- och vattenområden för flera olika ändamål samtidigt genom god planering och hänsyn från respektive verksamhet. Men avvägningar måste också göras mellan intressen som inte går att förena. Bedömningen att ett område är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken för ett visst ändamål innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs. Hänsynen till riksintresset gäller oavsett om en planerad verksamhet eller åtgärd avser mark innanför eller utanför det redovisade områdets gränser. Det väsentliga för bedömningen för ett område enligt 3 kap. miljöbalken är om värdena för riksintresset skadas påtagligt och om det finns eller inte finns konkurrerande riksintressen för samma område. Att ett område är redovisat som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda det för det ändamål som det redovisats för. Ett område eller delar av det kan dessutom bedömas vara av riksintresse för mer än ett ändamål. Det är först i en juridiskt bindande plan eller i en tillståndsprövning som frågan om dess användning slutligen avgörs. Det är Naturvårdsverket och Havs-och vattenmyndigheten som enligt 2 förordningen(1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden lämnar uppgifter till länsstyrelserna om vilka områden verket bedömer är av riksintresse för friluftslivet. Hittills har 215 områden i Sverige bedömts vara av riksintresse för friluftsliv. Naturvårdsverket har även ansvar för att redovisa områden som bedöms vara av riksintresse för naturvård. Naturvårdens och friluftslivets områden av riksintresse sammanfaller ofta.

141 NATURVÅRDSVERKET 5(19) Vikten av friluftsliv Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftslivet kan utövas som en form av rekreation eller som ett sätt att utmana sig själv genom att utöva någon form av friluftsaktivitet. Friluftslivet stärker människors naturupplevelser och förhållningssätt till växter, djur och landskap. Det kan öka kunskapen och förståelsen för natur- och miljövård samt öka förståelsen för att bevara biologisk mångfald. Friluftsliv är viktigt för många människor idag när allt fler lever i större tätorter. Syftet med friluftsliv varierar från individ till individ och om det bedrivs på vardagar eller om det bedrivs under en längre ledighet. Man vill utöva friluftsliv närmare hemmet under vardagar och helger men på längre ledigheter vill man kunna utöva friluftsaktiviteter längre bort. Ett aktivt friluftsliv medför att människor rör på sig ute i naturen och bidrar till återhämtning och motion vilket leder till en ökad folkhälsa. Friluftslivsaktiviteter kan vara allt från promenader till klippklättring. Friluftslivet har utvecklats under årens lopp och mer krävande aktiviteter som t ex kajakpaddling, avancerad skidåkning och klippklättring har fått ökad betydelse. Friluftsliv kan gränsa till idrottsutövande men skillnaden är dock att det inte finns något tävlingsmoment i friluftsutövandet, utom möjligtvis mot sig själv. För vissa utövare är själva aktiviteten motivet för upplevelsen och för andra är vistelsen i det speciella landskapet källan till välbefinnande och rekreation. I Friluftsforskning rapport 4 Vad är friluftsliv?, 2008 listas de vanligaste friluftsaktiviteterna. Den vanligaste aktiviteten som utövas är strövande i skog och mark. Friluftsliv är något som alla ska ha möjlighet att utöva. Den tätortsnära naturen har särskilt stor betydelse för den vardagliga rekreationen och möjlighet till friluftsliv i närmiljön. De flesta naturbesök sker i den tätortsnära naturen. Att dessa områden har en god tillgänglighet har också betydelse för människor med funktionsnedsättningar. Den pedagogiska betydelsen som naturvistelser fyller är oerhört viktiga för barn och ungdomar. Äldre personer har lättare att nå naturområden som finns i närheten av hemmet. För att kunna planera för friluftsliv och naturturism behövs undersökningar av var människor vill vara för att utöva friluftsliv. Faktorer som transporter till och från området, tillgänglighet till information, leder, rastplatser möjlighet till samvaro och friluftsutövarens egna resurser har lika stor betydelse som landskapets kvaliteter. Det kan också vara viktigt att det finns områden med mindre tillgänglighetsgrad för de som utövar friluftsaktiviteter under en längre tid och som har stora krav på naturupplevelser sk vildmarksområden. Naturområden för friluftsliv bör beskrivas utifrån friluftslivets perspektiv med platsens betydelse för aktiviteten och/eller för upplevelser och rekreation. En

142 NATURVÅRDSVERKET 6(19) grupp av friluftslivsutövare söker sig till områden som passar för den typ av friluftsaktivitet som man ägnar sig åt. Man ser naturen mer som en arena med speciella förutsättningar medan de friluftslivsutövare som söker sig till naturen för rekreation vill vistas i opåverkad natur fri från störningar som exempelvis buller, skräp och skogsbruksåtgärder. Olika typer av friluftsaktiviteter kan påverka utövarna och kan upplevas störande. Exempel på sådana konflikter är turåkare på skidor och skoteråkare, kanot och motorbåtar, cyklister och vandrare, jägare och bärplockare. För att lösa presumtiva konflikter så kan man till exempel erbjuda två olika leder där den ena aktiviteten inte behöver störa den andra. Om ett område får ett ökat antal besökare kan det medföra ett ökat slitage både på mark och på vegetation men även på tillgänglighetsanordningar. Skräp och bristande skötsel av friluftsanordningar påverkar upplevelsen för en friluftsutövare negativt. Genom att informera om olika friluftsområden, vilken servicegrad de har, minskas risk för slitage inom frilufts- och naturområden med minskad tillgänglighet som följd. För att friluftsområden ska fylla sin funktion för friluftslivet och värdena ska bevaras är det viktigt att följa upp nyttjande och eventuellt slitage på anordningar och natur. Tätortsnära natur I prop 2009/10:238 Framtidens friluftsliv betonas att det är kommunerna som bör verka för att tillgodose behovet av tätortsnära natur i den kommunala planeringen. Det är viktigt att kommunerna behandlar bevarande av och tillgång till tätortsnära natur i den kommunala översiktsplaneringen, särskilt i tätorter där konkurrensen om mark är hög. Tätortsnära natur brukar definieras geografiskt som en zon med minst en kilometers radie runt tätorten. Ju större ort desto större zon, eftersom fler då besöker den kringliggande naturen. I Storstockholm omfattar den tätortsnära zonen ett område med 30 kilometers radie runt centrum. Tid och tillgänglighet kan också användas för att definiera vad som är tätortsnära natur. 1 Naturvårdsverket har, på uppdrag av regeringen, tagit fram förslag till mätbara mål för friluftslivspolitiken. Ett av de mål som föreslås är Attraktiv tätortsnära natur. Definitonen av målet är att befolkningen har tillgång till ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden som bevaras, vårdas och nyskapas. I dag bor en majoritet av Sveriges befolkning omkring 85 procent i tätorter. Bara de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö har cirka 2,3 miljoner invånare (SCB 2010). Den tätortsnära naturen har därför stor betydelse för möjligheten till friluftsliv i vardagen för många människor. 1 Prop 2009/10:238

143 NATURVÅRDSVERKET 7(19) Den tätortsnära naturen är särskilt betydelsefull, eftersom studier visat att ju närmare människor har till parker och natur, desto oftare tar de sig dit. Ligger naturen längre bort än 1 kilometer minskar benägenheten att besöka den. Tillgång till tätortsnära natur är grundläggande för vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Därför blir ett bevarande av gröna, även mindre, områden i närheten av människors bostad och arbetsplatser en samhällsekonomisk investering. Den tätortsnära naturen är inte bara värdefull för friluftslivet utan också för bevarandet av den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden. Såväl landområden som sjöar och vattendrag är betydelsefulla för friluftslivet. Naturen gör också tätortsmiljön sundare genom ett antal så kallade ekosystemtjänster: Parker och grönområden dämpar buller från trafik och industrier. Samtidigt fungerar deras växtlighet som filter för luftföroreningar. Parker och grönområden kan också fördröja dagvatten vid kraftiga regn. Dammar och våtmarker renar dag- och avloppsvatten från näringsämnen och en del föroreningar, innan det släpps vidare ut i vattendrag och sjöar. Eftersom våtmarkerna lockar till sig ett rikt fågelliv, blir de också ofta populära friluftsområden. Länsstyrelserna i de tre storstadslänen har på uppdrag av regeringen tagit fram särskilda program för skydd av tätortsnära natur. Genom programmen kommer viktiga tätortsnära naturområden att få ett långsiktigt skydd i storstadsområdena, där konkurrensen om mark är som störst, främst genom skyddsformen naturreservat. Regeringen har i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2010 gett länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län i uppdrag att fortsätta genomförandet av skyddet av tätortsnära natur i enlighet med programmen med inriktningen att de ska vara genomförda I propositionen 2009/10:238 anges att en av utgångspunkterna för områden av riksintresse för friluftsliv bör vara att områdena är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. I denna översyn gäller denna utgångspunkt framförallt för områden med tätortsnära natur i de tre storstadsregionerna.

144 NATURVÅRDSVERKET 8(19) 3. Riktlinjer för översynen Det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar kan tillföras. Vid denna översyn av områden av riksintresse för friluftslivet har därför de kriterier, som togs fram för att välja ut områden av riksintresse för friluftsliv på 1980-talet, uppdaterats utifrån det faktum att friluftslivet kontinuerligt utvecklas. Behovet av tätortsnära natur har även beaktats. Kriterierna ska ge stöd för översynen som innebär uppdatering och revidering av områden. För befintliga riksintresseområden ska länsstyrelsernas arbete i första hand inriktas på att se över områdets geografiska avgränsning och uppdatera dokumentationen för områdena. I de fall nuvarande gräns inte är förenlig med kriterierna ges förslag till ändrad avgränsning. Översynen kan även leda till att nya områden föreslås och att områden utgår på grund av att värdena för riksintresset inte längre finns. Enligt prop 2009/10:238 bör en av utgångspunkterna för områden av riksintresse för friluftslivet vara att områdena är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna ska därför, förutom ovanstående revidering, särskilt beakta behovet av områden för tätortsnära natur. Här kan de program för skydd av tätortsnära natur som tagits fram på uppdrag av regeringen utgöra ett viktigt underlag. Ett av målen med översynen är en kvalitetshöjning av beskrivningen av områdena av riksintresse för friluftslivet, det gäller både befintliga områden och nya föreslagna områden. Beskrivningen av områdena benämns fortsättningsvis värdebeskrivningar. För befintliga områden revideras värdebeskrivningarna utifrån ny kunskap och aktuella förutsättningar. Detta innebär att beskrivningarna förbättras och att de kriterier som avgör riksintresset preciseras. Det ska tydligt framgå av värdebeskrivningarna motivet till riksintresset och förutsättningarna för att natur- och friluftslivsvärdena ska kunna behållas. I de fall där ett riksintresse geografiskt berör flera län, förutsätts samarbete mellan två eller flera länsstyrelser för det specifika riksintresset. Värdebeskrivningarna ska i möjligaste mån följa en gemensam mall som finns på sidan 15. Områden av riksintresse för friluftslivet ska geografiskt anges i VIC Natur, där även länkade filer med beslut och värdebeskrivning ska finnas tillgängliga för handläggare och allmänhet.

145 NATURVÅRDSVERKET 9(19) 4. Urval och avgränsning För översynen av områden av riksintresse för friluftslivet har Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram kriterier huvudkriterier, stödkriterier och en exempelsamling av friluftsaktiviteter. Kriterierna ska ge stöd för uppdateringen och revideringen av områden. De baseras huvudsakligen på de kriterier som Naturvårdsverket använde vid utpekandet av de nuvarande 215 områden av riksintressen för friluftsliv, som gjordes i slutet av 1980-talet. Kriterierna har uppdaterats utifrån det faktum att friluftslivet kontinuerligt utvecklas. Behov av tätortsnära natur har även beaktats. Utgångspunkter Utgångspunkten för att ett område ska bedömas som riksintresse för friluftslivet är att området har så stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och/eller kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, att det är eller kan bli attraktivt för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet, dvs. det har turistiskt intresse. Vidare bör områden av riksintresse för friluftsliv vara områden som är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Denna utgångspunkt gäller framförallt för de tre storstadregionerna där behovet av tätortsnära natur särskilt ska beaktas. Där kan det finnas områden som är av nationellt intresse och som nyttjas ofta och mycket. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Ett område som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet ska förutom ovanstående utgångspunkter uppfylla något eller några av följande tre huvudkriterier: Huvudkriterier Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. För ytterligare vägledning i bedömningen om ett område är av riksintresse för friluftsliv ska ett antal stödkriterier beaktas. De huvud- och stödkriterier som är relevanta för riksintresset anges i värdebeskrivningen. Urval görs bland nedanstående stödkriterier, som är indelade i tre grupper:

146 NATURVÅRDSVERKET 10(19) Stödkriterier 1. Berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljö: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden orördhet (frånvaro av ingrepp i landskapet) stillhet/tystnad/låg ljudnivå tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel m.m.) särprägel (en för regionen avvikande naturföreteelse; storslagen natur) att området har sällsynta växter och djur artrikedom 2. Goda naturgivna förutsättningar för friluftsliv: Naturområden med särskilt goda förutsättningar för att bedriva friluftsaktiviteter: bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar lämplig terräng med variationsrik topografi terrängförhållanden utan hindrande blockighet, snårigheter, brutenhet eller myrrikedom förekomsten av sammanhängande gröna stråk Naturområden med särskilt goda förutsättningar att bedriva friluftsaktiviteter som är beroende av platser med särskilda fysiska förutsättningar som: vattenanknutna friluftsaktiviteter ex forspaddling berg/ klippor lämpligt för klättring

147 NATURVÅRDSVERKET 11(19) områden där man bedriver friluftsliv förhållandevis ostört, dvs att man under längre tid inte ser hus, vägar och endast ett fåtal andra besökare ( vildmarksområden ) 3. Goda förutsättningar för att behålla och förbättra värden: naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m. möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) möjlighet att bevara områden utan omfattande anordningar eller anläggningar ( vildmarksområden ) frånvaro av hinder för områdets användning för friluftsändamål, t.ex. inga eller små inskränkningar i allemansrätten Friluftsaktiviteter Vid urval av områden ska även de friluftsaktiviteter anges som med fördel kan utövas i respektive område. Här ges exempel på friluftsaktiviteter som kan bedrivas inom områden av riksintresse för friluftsliv. Exemplen ska ge stöd och vägledning vid värderingen av områden.

148 NATURVÅRDSVERKET 12(19) Exempel Vandring Strövande Promenader Turåkning på skidor Längdåkning Utförsåkning på skidor Snowboard Skridskoåkning Snöskovandring Terrängcykling Bad Båtliv Kanot Forspaddling Naturupplevelser Kulturupplevelser Fritidsfiske Bär- och svampplockning Jakt Bergsklättring Klippklättring Löpning Orientering Geocaching Fågelskådning Skoteråkning längs skoterleder Ridning Hundspann Kiting/Skärmflygning Övernattning/tältning

149 NATURVÅRDSVERKET 13(19) Områdets avgränsning Avgränsningen av områden av riksintresse för friluftsliv ska vara tydliga och väldefinierade. Vid bestämning av ett områdes avgränsning kan bland annat följande beaktas. Den sammanhängande ytans storlek relateras dels till verksamheternas art, dels till deras förväntade intensitet. Någon nedre arealgräns för ett riksintresse finns inte utan det är värdet i sig som avgör riksintresset. Möjlighet att få buffertzoner till skydd mot yttre störningar bör beaktas. Förutsättningar för olika typer av friluftsaktiviteter. För stora omfattande områden kan det finnas behov att dela upp området i delområden.

150 NATURVÅRDSVERKET 14(19) 5. Dokumentation Riksintresseområden dokumenteras i värdebeskrivningar med tillhörande karta. Ett av målen med översynen är en kvalitetshöjning när det gäller beskrivningarna av områden av riksintresse för friluftsliv, både vad gäller befintliga områden liksom nya föreslagna områden. För områden som redan är utpekade som riksintresse för friluftsliv ska befintliga registerblad/värdebeskrivningar med tillhörande karta ses över utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. För nya föreslagna områden ska det också finnas förslag till värdebeskrivning med tillhörande karta. Det är länsstyrelserna som tar fram förslag till värdebeskrivningar. Värdebeskrivningarna ska i möjligaste mån utformas på ett enhetligt sätt enligt den mall som finns på sidan 15. Beskrivningarna ska förutom områdets namn och belägenhet innehålla riksintresseområdenas värden. Det ska tydligt framgå anledningen till att området bedöms vara av riksintresse för friluftslivet. Särskilt viktigt är det att ange förutsättningar för bevarande. Även uppgifter om vilka åtgärder och verksamheter som bedöms kunna skada ett riksintresseområde och därför inte bör tillåtas ska redovisas. Områdenas ska även anges grafiskt i VIC Natur, enklast genom att man skickar de reviderade områdena som shape-filer till Naturvårdsverket samt bifogar pdffiler med värdebeskrivning, så att dessa kan länkas via kartorna. Rätt utformade värdebeskrivningar är en viktig grund för tillämpningen av bestämmelserna i plan- och bygglagen och i miljöbalken. Värdebeskrivningarna har också stor betydelse för kommunernas redovisning av riksintresseområden i översiktsplanen.

151 NATURVÅRDSVERKET 15(19) Mall för utformning av värdebeskrivningen Värdebeskrivningen bör utformas enligt nedanstående mall. Inom parentes efter respektive underrubrik ges ett förtydligande av vad som bör anges. OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIV I xxx LÄN Namn och datum: (Namn på personer som fyllt i uppgifter. Datum för ev. revidering anges inom parentes efter respektive namn.) Områdesnummer och områdesnamn: (För vissa områden kan det finnas behov av delområdesbeskrivning bland annat på grund av områdets storlek.) Kommun: (Namn och kommunnummer ) Riksintresset berör flera kommuner: (Ange vilka kommuner som berörs. Krävs det mellankommunala överväganden och samordning för att säkra ett riksintresses värde?) Area: Ha (Ange totalareal uppdelad på land/vatten. Arealen anges på motsvarande sätt för ev. ingående delområden) Huvudkriterier: (Ange vilka huvudkriterier i dessa riktlinjer som ligger till grund för urvalet av området.) Stödkriterier: (Ange vilka stödkriterier i dessa riktlinjer som ligger till grund för urvalet av området.) Friluftsaktiviteter: (Ange vilka friluftsaktiviteter som kan utövas inom området.) Beskrivning av områdets värden: (Beskriv motiven för urvalet av området dvs utveckla de huvud -och stödkriterier som ligger till grund för urvalet av område. Beskriv även förutsättningarna för de friluftsaktiviteter som ligger till grund för urvalet av område.) Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1) (Ange de åtgärder som behövs för att bevara områdets värden för friluftslivet t ex underhåll och skötsel.)

152 NATURVÅRDSVERKET 16(19) 2) (Beskriv de åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan skada områdets värden. Se vidare textavsnittet Förutsättningar för bevarande av områdets värden ) 3) (Ange möjligheterna att utveckla områdets värden för friluftslivet.) Planering och säkerställande: (Ange om området berörs av t ex. förordnande enligt miljöbalken, Natura 2000-område, plan- och bygglagen, skogsvårdslagen, Ramsar-område eller annan konvention, strandskydd, civilrättsliga avtal eller omfattas av föreskrifter enligt fiskelagen som t.ex. fredningsområde för lax eller öring.) Områdets huvuddrag: (Fri beskrivning av området. Eventuella delområden beskrivs för sig. Här redovisas de förhållanden som gör området särskilt värdefullt för allmänhetens friluftsliv i följande ordning: regionala drag, natur- och kulturförhållanden. Även förekommande aktiviteter, samt områdets åtkomlighet /t.ex. vägar och allmänna kommunikationer/, tillgänglighet, friluftsanordningar samt service /t.ex. proviantering, toalett, handkappanpassning/ och information.) Områdets avgränsning: (Ange om området fortsätter in i grannlän eller om området är en del i ett större system för friluftsaktiviteter som bedrivs under flera dagar t.ex. vandring, paddling eller cykling. Eventuella oklarheter kring riksintressets avgränsning anges också under denna rubrik. Områdets geografiska avgränsning ska anges grafiskt i VIC Natur, enklast genom att man skickar det reviderade området som shape-filer till Naturvårdsverket. Shape-filen ska innehålla namn på området, kommun/kommuner och länsstyrelse.) Andra riksintressen som berörs: (Ange om området berör andra riksintresseområden eller omfattas av bestämmelser enligt 4 kap. miljöbalken. ) Övrigt underlag: (Här anges exempelvis friluftsplaner, rapporter från storstadsuppdraget (gäller Stockholm, Göteborg och Malmö ), grönplaner, naturvårdsprogram, regionala tillväxtprogram, regionala utvecklingsprogram, landskapsanalyser och landskapsstrategier inventeringar, bevarandeplaner eller om områden omfattas av åtgärder inom ramen för miljömålsarbetet. Beteckningar i respektive inventering anges.) Referenser: (Nyckelreferenser, litteratur och kartor som klarlägger områdets friluftsvärden och naturförutsättningar.)

153 NATURVÅRDSVERKET 17(19) Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Förutsättningarna att behålla värdena i områden av riksintresse hänger samman med vilka mål som sätts för bevarandet, vad som kan påverka värdena och hur mycket värdena påverkas. För att karaktärisera värdena behövs tydliga värdebeskrivningar. Enligt 3 kap. 6 MB ska områden av riksintresse för friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess natur- eller kulturmiljö. Hot och konflikter kan bestå av verksamheter (exploatering, arbetsföretag, anläggningar etc.) och förändrad markanvändning såsom upphörande jordbruksoch beteshävd, trakthyggesskogsbruk, vägdragningar. Naturmiljön kan skadas av exploatering, arbetsföretag och andra verksamheter såväl inom ett område som utanför dess gränser. Våtmarker, sjöar och vattendrag kan influeras av verksamheter i influensområdet, som hydrologiskt utgörs av tillrinningsområdet. Genom att följa upp områdets nyttjande och vilka friluftsaktiviteter som bedrivs så kan man göra en bedömning av vilka konsekvenser en förändring av naturmiljön kommer att få för friluftsövandet i området. Inverkan av enskilda företag i nuet och framtiden kan vara begränsad, men de samlade effekterna av många arbetsföretag och verksamheter kan bli omfattande och påtagliga. Vid bedömningen av konsekvenserna av enskilda arbetsföretag eller verksamheter är det därför viktigt att försöka se framåt och summera olika effekter. Att göra en fullständig förteckning över alla tänkbara hot är en ogörlig uppgift då hoten ständigt förändras. Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse/, industrianläggningar, vindkraft, farleder för båttrafik m.m.) bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd m.m.) barriärskapande verksamheter (vägbyggen) hinder längs stränder som kan påverka friluftlivets utövande på land och vatten t ex vattenkraftutbyggnad, stängsling negativ visuell påverkan etc. (telemaster, kraftledningar och vindkraftsverk) friluftslivsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck m.m.)

154 NATURVÅRDSVERKET 18(19) friluftslivsverksamheter som påverkar eller stör varandra (bullrande fritidsverksamheter i tysta områden) lukt, vibrationer och annan störande verksamhet (pappersbruk, bergkross,) storskaliga bruksformer (kalavverkning). Vid bedömning av om en åtgärd kan skada naturmiljön och friluftsvärden i ett område som är av riksintresse för friluftslivet kan det vara till hjälp att analysera följande frågor: Påverkar den föreslagna åtgärden de värden som har motiverat att området har bedömts vara av riksintresse för friluftslivet på ett negativt sätt? Försämrar den föreslagna åtgärden värdet för människor av att vistas i området eller förutsättningarna för deras möjlighet till vistelse i området? Sådana värden eller förutsättningar kan t.ex. vara tillgänglighet, områdets areal, frihet från störningar, etablerad friluftsverksamhet, positiva känslomässiga upplevelser och framkomlighet. På hur stor del av områdets areal, i vilken omfattning och på vilket sätt, kommer friluftslivsvärdena att påverkas negativt? Är kvarvarande areal tillräckligt stor och sammanhängande och av tillräcklig kvalitet för att förutsättningarna för bevarande av friluftslivsvärdena ska behållas? Innebär den föreslagna åtgärden att området fragmenteras eller att barriärer som hindrar friluftslivet skapas och att helheten därmed skadas? Är den föreslagna åtgärden av sådant slag att återhämtning är möjlig inom rimligt tidsperspektiv, är områdets återhämtningsförmåga och slitagetålighet tillräckligt god och har området förmåga att återfå sitt värde för friluftslivet efter ingreppet? Finns det risk för att den föreslagna åtgärden senare behöver följas av andra åtgärder eller särskilda anläggningar för att verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt, och kan detta i framtiden sammantaget medföra större konsekvenser?

155 NATURVÅRDSVERKET 19(19) Referenser Besöka naturen hemma eller borta? Rapport nr 3 friluftsforskning 2008 Den nyttiga utevistelsen , Fredrika Mårtensson m.fl Ekonomiska värden i svenskt friluftsliv Rapport nr 14 friluftsforskning 2010 Handbok 2005:5, Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 andra stycket, Miljöbalken, Naturvårdsverket december 2005 Naturen som kraftkälla , Mats och Åsa Ottosson Planera för friluftsliv Lars Emmelin m. fl 2010 Regeringens proposition 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2008/09:214 - Hållbart skydd av naturområden Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk. Författningskommentarer och bilaga 1 Del 2. Regeringens proposition 1985/86:3. Lag om hushållning med naturresurser m.m. Rutin för identifiering av skogar med höga sociala värden. Skogsstyrelsen SOU 2009:45, Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbedömningar Vad är friluftsliv? Rapport nr 4 Friluftsforskning 2008 Vara i naturen varför eller varför inte? Rapport nr 2 Friluftsforskning 2008 Vilka är ute i naturen? Rapport nr 1 Friluftsforskning 2008

156 Ärende 12

157 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige - Förslag och ställningstaganden (meddelande ) Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till landsbygdsdepartementet enligt regionutvecklingsnämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Skogsstyrelsen har i sin förstudie gjort bedömningen att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen föreslår därför att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Västra Götalandsregionen delar Skogsstyrelsens bedömningar och tillstyrker att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp i enlighet med förstudien. Regionutvecklingsnämndens presidium har behandlat ärendet den 14 januari 2014 och föreslagit regionstyrelsen besluta enligt ovan. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bengt Säterskog administrativ direktör Skickas till 1. Landsbygdsdepartementet 2. Regionutvecklingsnämnden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

158 1 (1) Förslag till yttrande Datum Diarienr RS Diarienr RUN Ert diarienummer L2013/2767/LB Regionutvecklingssekretariatet Näringslivsenheten Handläggare: Marianne Gustafsson Telefon: / E-post: Till Landsbygdsdepartementet Remiss - Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige - Förslag och ställningstaganden (Meddelande ) Ärendet Västra Götalandsregionen har fått rubricerat förslag för yttrande från Landsbygdsdepartementet. Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige - förslag och ställningstagande Skogsstyrelsen har i sin förstudie gjort bedömningen att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen föreslår därför att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Västra Götalandsregionens synpunkter Västra Götalandsregionen delar Skogsstyrelsens bedömningar och tillstyrker att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp i enlighet med förstudien. Regionstyrelsen Gert-Inge Andersson ordförande Ann-Sofi Lodin regiondirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

159

160 - -- R E G E R l N G S KAN S L l E T L2013/2767/LB Remiss Landsbygdsdepartementet Skogs- och lantbruksenheten Remiss avseende skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige- Förslag och ställningstaganden (Meddelande ) Remissinstanser: 1. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2. Försvarsmakten 3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4. Kustbevakningen 5. Totalförsvarets forskningsinstitut 6. Fortifikationsverket 7. Kammarkollegiet 8. Statskontoret 9. Statistiska centralbyrån 10. Länsstyrelsen i Stockholms län 11. Länsstyrelsen i Uppsala län 12. Länsstyrelsen i Södermanlands län 13. Länsstyrelsen i Östergötlands län 14. Länsstyrelsen i Jönköpings län 15. Länsstyrelsen i Kronobergs län 16. Länsstyrelsen i Kalmar län 17. Länsstyrelsen i Gotlands län 18. Länsstyrelsen i Blekinge län 19. Länsstyrelsen i Skåne län 20. Länsstyrelsen i Hallands län 21. Länsstyrelsen i Västra Götaland 22. Länsstyrelsen i Värmlands län 23. Länsstyrelsen i Örebro län 24. Länsstyrelsen i Västmanlands län 25. Länsstyrelsen i Dalarnas län 26. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 27. Länsstyrelsen i Västernorrlands län Postadress l Slackholm Bes!Jksadress Fredsgatan B Telefonväxel OB-405!O 00 Telefax OB E-post: l. registrator@regeri ngskansl i et. se Telex!56 Bl MINAGR l S

161 28. Länsstyrelsen i Jämtlands län 29. Länsstyrelsen i Västerbottens län 30. Länsstyrelsen i Norrbottens län 31. V etenskapsrådet 32. Stockholms universitet 33. Kungl. Tekniska högskolan 34. Uppsala universitet 35. Linköpings universitet 36. Lunds universitet 37. Linneuniversitetet 38. Göteborgs universitet 39. Umeå universitet 40. Luleå Tekniska Universitet 41. Institutet för framtidsstudier 42. Stiftelsen för strategisk forskning 43. Statens jordbruksverk 44. Havs- och vattenmyndigheten 45. Sametinget 46. Sveriges lantbruksuniversitet 47. Naturvårdsverket 48. Stockholm Environmental Institute 49. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 50. Boverket 51. Lantmäteriet 52. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 53. Trafikverket 54. Transportstyrelsen 55. Sveriges Geologiska Undersökning 56. Verket för innovationssystem VINNOV A 57. Tillväxtverket 58. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 59. Statens energimyndighet STEM 60. Akademiska Hus AB 61. Sveaskog Förvaltnings AB 62. Vattenfall AB 63. VisitSweden AB 64. Svevia AB 65. Riksantikvarieämbetet 66. Naturhistoriska riksmuseet 67. Framtidens kultur 68. Gotlands kommun 69. Hallands läns landsting 70. Skåne läns landsting 71. Västra Götalands läns landsting 2

162 72. Samverkansorganet i Blekinge län 73. Samverkansorganet i Dalarnas län 74. Samverkansorganet i Gävleborgs län 75. Samverkansorganet i Jämtlands län 76. Samverkansorganet i Jönköpings län 77. Samverkansorganet i Kalmar län 78. Samverkansorganet ii Södermanlands län 79. Samverkansorganet i Kronobergs län 80. Samverkansorganet i Uppsala län 81. Samverkansorganet i Värmlands län 82. Samverkansorganet i Västerbottens län 83. Samverkansorganet i Örebro län 84. Samverkansorganet i Östergötlands län 85. Stockholms kommun 86. Linköpings kommun 87. Växjö kommun 88. Älmhults kommun 89. Kalmar kommun 90. Västerviks kommun 91. Karlskrona kommun 92. Landskrona kommun 93. Kristianstads kommun 94. Halmstads kommun 95. Göteborgs kommun 96. Skövde kommun 97. Karlstads kommun 98. Hällefors kommun 99. Örebro kommun l 00. Kungsörs kommun 101. Falu kommun l 02. Älvdalens kommun 103. Gävle kommun l 04. Härnösands kommun l 05. Örnsköldsviks kommun l 06. Härjedalens kommun l 07. Raguncia kommun 108. Östersunds kommun 109. Lycksele kommun 11 O. Skellefteå kommun 111. Umeå kommun 112. Gällivare kommun 113. Arjeplogs kommun 114. Piteå kommun 115. Kungl. Vetenskapsakademien 116. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 3

163 117. Svenska Kyrkan 118. Västerås stift 119. Luleå stift 120. Sveriges Hembygdsförbund 121. Sveriges Kommuner och Landsting 122. Svenska Samernas Riksförbund 123. Svenska N a turskyddsföreningen 124. Svenska Jägareförbundet 125. Jägarnas Riksförbund 126. Svenskt Näringsliv 127. Företagarna 128. Lantbrukarnas Riksförbund 129. Svensk Energi 130. Hushållningssällskapens förbund 131. skogsindustrierna 132. Svenska Turistföreningen 133. Bergvik Skog AB 134. Billerud Korsnäs AB 135. Centrum för biologisk mångfald 136. Ekologigruppen AB 137. Ekologiska lantbrukarna 138. EON 139. Fortum 140. Friluftsfrämjandet 141. F öreningen för samhällsplanering 142. GS Facket för skogs-trä- och grafisk bransch Hela Sverige ska leva! 144. Holmen AB 145. IKEA 146. Innventia AB 147. JM Bygg 148. Kairos Future 149. KRAV 150. Lindbäcks Bygg 151. LKAB 152. LRF Skogsägarna 153. Martinssons Trä 154. Mellanskog 155. Norra Skogsägarna 156. P e ab 157. Pre e m 158. Pöyry Management Consulting AB 159. Renägarförbundet 160. Scania AB 4

164 SCASkogAB 162. Skellefteå Kraft 163. Skogsmuseet i Lycksele 164. skogsägarna N arrskog 165. skärgårdarnas Riksförbund 166. Småsågarnas Riksförbund 167. Sportfiskarna 168. Stockholm International Water Institute 169. Stora Enso Skog AB 170. Svebio 171. Sweden Green Building Council 172. Svenska Ekoturismföreningen 173. Svenskt Friluftsliv 174. Svensk vindenergi 175. Svensk vindkraftförening 176. Sveriges Arkitekter 177. Sveriges Byggindustrier 178. Sveriges J ordägareförbund 179. Sveriges Ornitologiska Förening SOF 180. Sågverkens Riksförbund 181. Södra 182. White arkitekter 183. Viltskadecenter 184. Världsnaturfonden WWF 185. ÅFAB 186. Älvsbyhus AB I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i skogsstyrelsens förslag om Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige- F örslag och ställningstagande (Meddelande ) som lämnades till regeringen den 15 oktober Bilagan Förstudie om ett nationellt skogsprogram- omvärldsanalys, medskickas (Meddelande 6) men utgör bakgrundsmaterial. Rapporterna kan hämtas i elektronisk form på skogsstyrelsens hemsida. Remissvaren ska vara inkomna till Landsbygdsdepartementet senast den15 januari Vi ser gärna att ni skickar remissvaren per e-post, helst i både word- och PDF-format till landsbygdsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

165 6 Eventuella frågor under remisstiden kan ställas till Agnetha Alriksson, tele Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss- hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan lad as ner från Regeringskansliets webbplats Departementsråd Kopia till Statsråds beredningen Utrikes departementet Socialdepartementet Finansdepartementet U t bildningsdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Kulturdepartementet F örsvars departementet Lands bygds departementet A.Alriksson

166 Meddelande

167

168 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Förslag från miljömålsberedningen Uppdragets genomförande 6 2. Bedömning av behovet och mervärdet av ett nationellt skogsprogram 8 3. Ramar för ett nationellt skogsprogram Organisation av ett nationellt skogsprogram Process för ett nationellt skogsprogram Jämförelse med några liknande processer i Sverige 21 Litteratur/källförteckning 25

169 MEDDELANDE NR 5/2013 Förord Den svenska skogen är en nationell tillgång som bidragit med stora nyttigheter till det svenska samhället under århundraden. Vi är nu inne i en tidsperiod där förväntningarna på vilka samhällsnyttor den svenska skogens ska bidra med både ökar och förändras. Detta samtidigt som olika intressegruppers bild av tillståndet i skogen och i vilken grad den svenska skogen bidrar med dessa samhällsnyttor markant skiljer sig åt. I det sammanhanget har även sektorsansvaret som grundläggande princip inom skogspolitiken ifrågasatts. Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att ta fram ett nationellt skogsprogram. Om Skogsstyrelsen fått motsvarande uppdrag för 10 år sedan skulle myndigheten sannolikt ifrågasatt vilka mervärden ett skogsprogram kan ge, i förhållande till de traditionella politikskapande och politikimplementerande processerna. Men mot bakgrund av ovanstående beskrivning bedömer vi att det nu ligger rätt i tiden att påbörja en process kring ett svenskt nationellt skogsprogram. Jönköping Monika Stridsman Generaldirektör Svante Claesson Projektledare 1

170 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten i att i Sverige ta fram ett nationellt skogsprogram. Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. I uppdraget ingår även att ge förslag på process för och element i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013, slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande. Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wien resolutionen (MCPFE 2003). Man ska dock vara medveten om att det finns ett antal risker som lyfts fram i forskningslitteraturen förknippade med processen kring nationella skogsprogram. En sammanställning av dessa risker och mindre lyckade exempel från andra länder finns i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Vår bedömning är att riskerna kan minskas genom tydliga mandat för processen samt att det avsätts till- 2

171 MEDDELANDE NR 5/2013 räckliga resurser till processledning och till att genomföra de utredningsbehov som identifieras i processen. För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: - Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. - Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. - Arbetet med ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt vilket bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. - Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. - Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. Utifrån det politikutvecklande inslaget som beskrivs ovan anser Skogsstyrelsen att ett nationellt skogsprogram bör organiseras med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen vill trycka på behovet av att tillräckliga resurser fogas till ett sekretariat för att kunna leda den här typen av omfattande samverkansprocess. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/lokal nivå. Men vill samtidigt trycka på att man av resurseffektivitetsskäl bör vara noga med att klarlägga syftet och nyttan av sådana ansatser i varje enskilt fall. Även i vilka faser av processen som ansatser för att skapa vertikal integration gör mest nytta bör värderas. FAO beskriver den iterativa processen med ett nationellt skogsprogram med en analysfas, en målformuleringsfas och en genomförandefas och därutöver arbetet med att övervaka och utvärdera programmet. Skogsstyrelsen anser att man bör ta fasta på FAO:s beskrivning av ett skogsprograms olika faser i utformningen av ett nationellt skogsprogram i Sverige. Därutöver bedömer Skogsstyrelsen att det finns behov av en initieringsfas, där mandat, spelregler m.m. för processen läggs fast. Då flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier har Skogsstyrelsen jämfört Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin med principerna för nationella skogsprogram, vad gäller genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: 3

172 MEDDELANDE NR 5/ För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Kommer dessa strategier som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen? - Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga (via olika myndigheter) insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet. - Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stor del i strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/ lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter även utanför myndigheterna. 4

173 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten i att i Sverige ta fram ett nationellt skogsprogram. Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. I uppdraget ingår även att ge förslag på process för och element i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013, slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. 1.1 Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har via en ändring av myndighetens regleringsbrev (Regeringsbeslut ) fått regeringens uppdrag att göra en förstudie gällande utvecklingen av ett nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet med förstudien är att ge ett kunskapsunderlag för utvecklingen av verktyg för att ta tillvara framtidens möjligheter och identifiera hinder för det hållbara skogsbruket med dess jämställda produktions- och miljömål, samt ge underlag för en bedömning av om ett nationellt skogsprogram vore ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det gäller särskilt affärsutveckling och arbetstillfällen samt ökat behov av skogen som leverantör av råvara och rekreation samt skogsbrukets tillhandahållande och beroende av ekosystemtjänster, i ett förändrat klimat. En jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram ska ingå. Jämförelsen ska omfatta syfte, innehåll, kostnader, resultat och kostnadseffektivitet som kunnat dokumenteras i utvärdering eller på annat sätt, samt Skogsstyrelsens analys av informationen. Framgångsfaktorer och eventuella problem i processen att utarbeta ett nationellt skogsprogram samt i genomförandet ska redovisas. I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram ska belysas. Rapporten ska ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå i ett nationellt skogsprogram. En statusrapport ska lämnas den 1 juni 2013 och uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 15 oktober

174 MEDDELANDE NR 5/2013 Skogsstyrelsen har uttolkat uppdraget som att förstudien inte ska begränsas till enbart produktions- och miljöförhållanden i skogen och skogsbruket utan även omfattar användning och förädling av råvara från skogen samt andra ekosystemtjänster som kan tillhandahålla. Förstudien omfattar därmed en rad politikområden utöver den direkta skogspolitiken, så som miljö-, energi-, närings-, frilufts- och jaktpolitik. Regeringen skriver att det i uppdraget ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. Element har Skogsstyrelsen, efter avstämning med Landsbygdsdepartementet, i detta sammanhang tolkat som att det avser såväl processmässiga element såsom ämnesmässigt innehåll i ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens uttolkningar av uppdraget är avstämda med Landsbygdsdepartementet. 1.2 Förslag från miljömålsberedningen I delbetänkandet Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) föreslår miljömålsberedningen som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast Uppdragets genomförande Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Omvärldsanalysen baserar sig till stora delar på olika underlag i form av rapporter m.m. I beskrivningen av nationella skogsprogram i andra länder har även kompletterande information erhållits via direkta kontakter med statliga tjänstemän i dessa länder. För att fånga upp hur olika intressenter ser på ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram har förstudien även omfattat en hearing. Vid hearingen deltog ca 70 personer representerande 37 olika myndigheter, företag eller organisationer. Utöver detta har Skogsstyrelsen genomfört bilaterala möten med WWF, Svenska Naturskyddsföreningen, Skogsindustrierna och LRF skogsägarna. Intryck från hearingen och från dessa bilaterala möten har varit viktiga i utformningen av myndighetens förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen har dock inte i någon större omfattning undersökt hur man ser på behovet av eller intresset för att delta i utformningen av ett nationellt skogspro- 6

175 MEDDELANDE NR 5/2013 gram utanför skogssektorn. På hearingen fanns några deltagare från andra sektorer, men här behövs en fortsatt kartläggning. Som exempel kan nämnas att rennäringen och turistnäringen inte var representerade på hearingen samt att energisektorn enbart var representerat av energimyndigheten och ett företag. I uppdragsbeskrivningen från regeringen säger man att det ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. Enligt uttolkningen ovan så skulle element kunna innebära såväl processmässiga som innehållsmässiga element. Skogsstyrelsen har valt att inte ge förslag på några innehållsmässiga delar eftersom myndigheten anser att detta bör tas fram i den problemformuleringsfas som är en del av den process som föreslås i denna rapport. Inte heller ger myndigheten någon bild av vilka utmaningar som den svenska skogen står inför. Även detta anser vi bör ske i problemformuleringsfasen av att ta fram ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsen vill i sammanhanget förtydliga att det redan finns en relativt stor mängd utvärderingar och rapporter att utgå från i detta avseende och att det i många fall handlar om att nå en större samsyn kring beskrivningen av dessa problem och utmaningar samt vilka som bör prioriteras. I uppdraget ingick även att belysa I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram. Vid avstämning med Landsbygdsdepartementet har denna del tonats ner. Skogsstyrelsen har inte gjort någon egentlig analys av om den svenska skogspolitiken kan anses uppfylla principerna för ett nationellt skogsprogram, dels därför att det tonats ner av uppdragsgivaren och dels därför att vi anser att detta redan gjorts (Svensson 2004, Veltheim 2006). Dessa tidigare arbeten finns kort refererade till i omvärldsanalysen. 7

176 MEDDELANDE NR 5/ Bedömning av behovet och mervärdet av ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogsoch miljöpolitikens genomförande. Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wien resolutionen (MCPFE 2003). Man ska dock vara medveten om att det finns ett antal risker som lyfts fram i forskningslitteraturen förknippade med processen kring nationella skogsprogram. En sammanställning av dessa risker och mindre lyckade exempel från andra länder finns i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Vår bedömning är att riskerna kan minskas genom tydliga mandat för processen samt att det avsätts tillräckliga resurser till processledning och till att genomföra de utredningsbehov som identifieras i processen. Nationella skogsprogram introducerades som begrepp av den mellanstatliga skogspanelen (IPF) som initierades efter Rio-konferensen (United nations 1997). Därefter har det internationella samfundet framhållit nationella skogsprogram som ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningar på att medlemsländerna startar upp en process med ett nationellt skogsprogram utrycks i IPF:s slutrapport (United nations 1997), det icke legalt bindande avtal som tagits fram inom FN:s skogsforum (United nations 2008) och i den pan-europeiska resolutionen från 2003 (MCPFE 2003). Även i de förhandlingar om ett legalt bindande avtal inom den pan-europeiska skogsprocessen, som för närvarande pågår, har nationella skogsprogram lyfts fram som en viktig åtgärd. 8

177 MEDDELANDE NR 5/2013 Enligt FAO (2010) har idag, ca 20 år efter det att IPF introducerade begreppet, ca 130 länder ett nationellt skogsprogram. I IPF:s slutrapport finns ett antal kriterier eller principer för nationella skogsprogram som presenterats med något olika uppställning under årens lopp. För Sveriges del ligger det närmast till hands att förhålla sig till hur nationella skogsprogram beskrivs i den regionala uttolkning som skett inom den pan-europeiska processen (MCPFE 2003). Där skriver man att ett nationellt skogsprogram är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. Man listar även 11 principer för nationella skogsprogram. Deltagandeprocess Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt Iterativ process med ett långsiktigt åtagande Kapacitetsbyggande I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling I överensstämmelse med internationella överenskommelser och tagit i beaktande synergier mellan internationella skogsinitiativ och konventioner Institutionella reformer och policy reformer Ekosystemansats Delägarskap vid implementering Skapa medvetenhet I förstudien har Skogsstyrelsen utgått från att vi inte är bundna vid att ta fram ett nationellt skogsprogram, eller av ovanstående principer för nationella skogsprogram. I resolutionen (MCPFE 2003) uppmanar man dock medlemsländerna att beakta principerna så långt som möjligt. Skogsstyrelsen har istället utgått från vilka mervärden ett nationellt skogsprogram skulle kunna ge i det svenska sammanhanget och vad som i så fall krävs i utformningen av det för att det ska ha förutsättningar för att ge dessa mervärden. I slutändan har vi ändå landat i en beskrivning av ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram som i hög grad tar fasta på nämnda principer. De inspel som vi fått från olika intressenter har också stött en sådan slutsats. De senaste åren har debatten om den svenska skogens nyttjande präglats av starka motsättningar mellan olika intressen. Vi bedömer att ett nationellt skogsprogram 9

178 MEDDELANDE NR 5/2013 med en kunskapsbaserad ansats kan minska dessa motsättningar och skapa en högre acceptans för de politiska avvägningarna inom skogspolitiken. Vår förhoppning är att en ökad samsyn på sikt kan underlätta avvägningarna i skogspolitiken och avvägningarna mellan skogspolitiken och andra politikområden, vilket på sikt kan leda till ett ökat fokus på politikens genomförande. I det här sammanhanget är det också viktigt att skogsprogrammet är kopplat till befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. En nära koordinering kan erbjuda viktiga synergieffekter (t.ex. ökad samsyn om åtgärder, roller och ansvar) och därmed ge ytterligare kraft i arbetet för att nå miljömålen. Den svenska skogspolitiken bygger på principen om sektorsansvar som lades fast i 1988 års miljöpolitiska beslut (Prop. 1987/88:85). Sektorsansvaret innebar en decentralisering av miljöarbetet genom att integrera det dels i alla berörda politikområden, och därmed i berörda myndigheters arbete, och dels genom att föra ut det till näringarna inom de berörda sektorerna. Sektorsansvarets innebörd i skogspolitiken har senare utvecklats i 1993 års skogspolitiska beslut (Prop. 1992/93:226) och ansvarsfördelningen mellan stat och näring utvecklats i strategin för biologisk mångfald (Prop. 1993/94:30). Skogsstyrelsen har under senare år lyft frågan om sektorsansvarets innebörd och i olika sammanhang fört en dialog med näringen om detta. Skogsstyrelsen bedömer att implementeringen av skogspolitiken skulle vinna på om den ansvarsfördelning som sektorsansvaret innebär mellan stat och näring utvecklades ytterligare och tydliggjordes. Ett nationellt skogsprogram som bygger på en ansvarsfördelning mellan stat och näring skulle kunna starkt bidra till ett sådant tydliggörande. Se vidare i kapitel 5 om målformuleringsfasen. Som tidigare nämnts upplever Skogsstyrelsen att den nationella debatten om den svenska skogens nyttjande är starkt polariserad och i flera fall har fastnat i låsta positioner. Vi bedömer att ett mer aktivt deltagande av andra sektorer som berör/berörs av skogens nyttjande (t.ex. turism eller energi) skulle kunna vitalisera debatten och leda till en mer konstruktiv utveckling. Det är därmed viktigt att aktivt söka medverkan från andra sektorer. Inom ramen för förstudien har Skogsstyrelsen inte haft möjlighet att göra någon systematisk förfrågan om intresset från andra sektorer att delta i processen kring ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens bedömning är att nationell implementering av internationella konventioner som en del i ett nationellt skogsprogram skulle kunna öka tydligheten och transparensen och förbättra samverkan mellan olika aktörer. I den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner berörs ofta flera myndigheter och flera näringar. Skogsstyrelsen har upplevt att det ofta kan vara svårt för näringen och intressenter att följa och förstå hur den nationella implementeringen är tänkt att ske. I motiveringen till förslaget om att utveckla ett nationellt skogsprogram skriver miljömålsberedningen att skogens samlade ekonomiska, sociala och miljömässiga värden behöver uppmärksammas mer i ett långsiktigt perspektiv (SOU 2013:43). Skogsstyrelsen bedömer att processen med ett nationellt skogsprogram, som bygger på delaktighet och en tvärsektoriell ansats, kan ge förutsättningar för en sådan långsiktigt strategisk ansats. Man bör dock vara klar över att den grad av delaktighet som Skogsstyrelsen upplever förväntas i en sådan process kommer vara resurskrävande och möjligen innebära en del risker. De risker som Skogsstyrelsen 10

179 MEDDELANDE NR 5/2013 uppmärksammat i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b) handlar framför allt om olika aspekter av samverkansprocessen. För att hantera dessa risker bedömer Skogsstyrelsen att det är väsentligt att man till ett svenskt nationellt skogsprogram avsätter tillräckliga resurser för processledning, utredningsbehov m.m. 11

180 MEDDELANDE NR 5/ Ramar för ett nationellt skogsprogram Sammanfattning För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: - Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. - Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. - Arbetet med ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt vilket bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. - Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. - Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. Nationella skogsprogram är avsedda att vara policyskapande processer med bred delaktighet som kan leda till institutionella reformer eller reformer av den nationella skogspolitiken (MCPFE 2003). För att skapa en bred uppslutning kring och engagemang i ett svenskt nationellt skogsprogram bedömer Skogsstyrelsen att det är centralt att man låter det vara verkligt policyskapande. I detta lägger vi att skogsprogrammet utöver att skapa policy för myndigheter (inom myndigheternas mandat), näringsliv och civilsamhälle även bör kunna bidra till att utveckla politiken genom att lägga förslag till regeringen. En nyckel för att ett nationellt skogsprogram ska kunna ge mervärden är att man lyckas ge förutsättningar för bra samverkan och delaktighet. En viktig förutsättning för detta är ett tydligt direktiv från regeringen med tydliga avgränsningar. Baserat på erfarenheterna från andra länder rekommenderar vi att man i processen tar fram tydliga spelregler (hur samverkan ska gå till och om hur beslutsprocessen ser ut) och uppföranderegler samt har oberoende moderatorer som leder möten. Av vikt för bra förutsättningar för god samverkan och delaktighet är även att man skapar god balans mellan olika intressen i det nationella skogsprogrammets olika forum. Av erfarenhet vet Skogsstyrelsen att en del intressenter har svårt att tillsätta de resurser som krävs för att engagera sig i stora samverkansprocesser, vilket också framförts till Skogsstyrelsen i genomförandet av denna förstudie. Ekonomiskt stöd till intressenter med begränsade ekonomiska resurser kan därför behöva övervägas. 12

181 MEDDELANDE NR 5/2013 Om man ska starta en process kring ett nationellt skogsprogram bör denna vara långsiktig, vilket förutsätter bred uppslutning kring beslutet att starta arbetet med ett nationellt skogsprogram i riksdagen. I Finland har man för att skapa långsiktighet i arbetssättet gått så långt att man reglerat i skogslagen att skogsprogram skall tas fram. En förutsättning för att processen ska vara långsiktigt hållbar är att den ges politisk betydelse. Om skogsprogrammet endast omfattar implementering av redan fattade beslut, finns en uppenbar risk att intressenter väljer att inte delta i processen. För att skapa långsiktighet bör framtida behov av utredningar kanaliseras till det nationella skogsprogrammet (kan gälla SOU eller uppdrag till myndigheter). Det är även viktigt att berörda myndigheter inte startar upp parallella processer med policyutvecklande inslag utan att även de kanaliseras via eller stämts av i det nationella skogsprogrammet. I bilagan till Wien resolutionen (MCPFE 2003) lyfter man fram nationella skogsprogram som ett verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk och därmed bidra till hållbar utveckling. Hållbart skogsbruk (Sustainable Forest Management, SFM) definieras i en bilaga till Lissabon resolutionen (MCPFE 1998) som: förvaltning och användande av skog och skogsmark på ett sätt och i en takt, som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktivitet, föryngringsförmåga, livskraft och deras potential att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och att inte orsaka skada på andra ekosystem. I den praktiska implementeringen av hållbart skogsbruk inom MCPFE kan man dock se en utvidgning av begreppet, t.ex. i utvecklingen av kriterier och indikatorer. Av ovanstående resonemang kan hållbart skogsbruk och därmed skogens brukande ses som en rekommenderad ram för nationella skogsprogram. Skogsstyrelsen anser dock att en sådan uttolkning skulle vara allt för snäv. För att ge de mervärden som beskrivs ovan bör även de värdeskapande kedjor som har sitt upphov i skogen, inkluderas i ett svenskt nationellt skogsprogram. Värdeskapande kedjor ska tolkas i vid mening och omfattar t.ex. värde för friluftsliv, för landets energiförsörjning, klimatnytta, i traditionell skogsindustri osv. Det här innebär att vi anser att alla relevanta ekosystemtjänster bör inkluderas. Skogsstyrelsen föreslår att man vidgar ramen för skogsprogrammet till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I ramen ingår givetvis även skogens brukande och ett hållbart nyttjande. Hur stor del av dessa värdeskapande kedjor som bör omfattas bedömer Skogsstyrelsen behöver utvecklas vidare i den initieringsfas som vi föreslår nedan, se kapitel 5. Det kan t.ex. bero på intresset från respektive sektor att delta. 13

182 MEDDELANDE NR 5/ Organisation av ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Utifrån det politikutvecklande inslaget som beskrivs ovan anser Skogsstyrelsen att ett nationellt skogsprogram bör organiseras med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen vill trycka på behovet av att tillräckliga resurser fogas till ett sekretariat för att kunna leda den här typen av omfattande samverkansprocess. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/ lokal nivå. Men vill samtidigt trycka på att man av resurseffektivitetsskäl bör vara noga med att klarlägga syftet och nyttan av sådana ansatser i varje enskilt fall. Även i vilka faser av processen som ansatser för att skapa vertikal integration gör mest nytta bör värderas. Med tanke på det politikutvecklande inslaget, som beskrivs i kapitel 3, bör ett svenskt nationellt skogsprogram organiseras från Regeringskansliet och ges politisk ledning. Av omvärldsanalysen framgår att man såväl i Finland, Tyskland som Österrike har organiserat skogsprogrammet på detta vis. Med tanke på bredden som ges av det tvärsektoriella inslaget bör det nationella skogsprogrammet beröra flera departement. Skogsstyrelsen har i genomförandet av detta uppdrag även övervägt alternativet att regeringen skulle ge en eller flera myndigheter i uppdrag att leda processen med att ta fram ett förslag på ett nationellt skogsprogram. Förslaget skulle då utvecklas under ledning av dessa myndigheter för att utgöra underlag för regeringen. Skogsstyrelsen ser dock detta alternativ som olämpligt. Inom miljömålssystemet fanns tidigare det så kallade miljömålsrådet. I miljömålsrådet samverkade myndigheter för att ta fram förslag till regeringen, t.ex. om behov av nya eller förändrade styrmedel. I det senaste miljöpolitiska beslutet ersattes miljömålsrådet med en parlamentarisk beredning. Motivet var att en parlamentarisk beredning skulle leda till en ökad dialog och politisk förankring som kan ge ökad samordning mellan olika politikområden (Prop 2009/10:155). Den parlamentariska beredningen förväntades leda till ökad effektivitet inom miljömålssystemet, genom att ansvaret mellan myndigheter och den politiska sfären tydliggjordes. Skogsstyrelsen ser att ett myndighetsuppdrag om att utveckla ett förslag till nationellt skogsprogram skulle leda till samma nackdelar som fanns med den tidigare organisationen inom miljömålssystemet. När det gäller resurser för att genomföra processen med ett nationellt skogsprogram vill Skogsstyrelsen trycka på behovet av att koppla ett starkt sekretariat med bred och ändamålsenlig kompetens till programmet. I sekretariatet kan det vara viktigt med såväl naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig kompetens men 14

183 MEDDELANDE NR 5/2013 också kompetens kring exempelvis konfliktlösning och förändringsledning. Behovet av koordinering och information för att för alla parter tydliggöra syfte, beslutsordning, var i processen man befinner sig m.m. bör inte underskattas. Skogsstyrelsen har fått beröm för sin process kring projektet Dialog om miljöhänsyn men också kritik. Kritiken kan till stor del kopplas till att myndigheten underskattat behovet av den här typen av central funktion. Om man jämför med Finland och Österrike så har man där haft sekretariat med i storleksordningen 3-4 heltidstjänster kopplade till det nationella skogsprogrammet. Skogsstyrelsen bedömer att motsvarande krävs även i Sverige. Utöver behovet av ett starkt sekretariat så vill Skogsstyrelsen peka särskilt på behovet av utredningsresurser under analys- och målformuleringsfaserna, se kapitel 5, för att kunna ta fram objektiva underlag kring olika frågeställningar. Därutöver krävs resurser för övervakning och utvärdering av programmet. I övrigt anser myndigheten att en organisation med ett övergripande organ med politisk ledning, och med medverkan från näringsliv, myndigheter och civilsamhälle, som till sig kopplar ett antal arbetsgrupper som bereder frågor känns naturlig. En mer detaljerad organisation är lämplig att utveckla under programmets initieringsfas, se kapitel 5 nedan. Under den iterativa processen som arbetet med ett nationellt skogsprogram innebär kommer behoven att variera. Organisationen bör därför kunna vara skalbar så att den kan skalas upp eller ner under processens olika faser. Ett sätt att skapa skalbarhet är att ge arbetsgrupper begränsade och tidsatta uppdrag istället för att tillsätta arbetsgrupper på ett löpande uppdrag. Vertikal integration I principerna till nationella skogsprogram skriver man i bilagan till Wien resolutionen, om principen kring ett holistiskt och tvärsektoriellt angreppsätt, att avsikten är att nationella skogsprogram ska skapa såväl horisontella kopplingar mellan olika sektorer som vertikala kopplingar mellan olika geografiska nivåer i samhället. Den vertikala integrationen handlar således om att koppla ihop den nationella nivån med de regionala/lokala nivåerna. Skogsstyrelsen anser att det finns ett utrymme att utveckla koordineringen mellan den nationella policyskapande processen och framför allt den kommunala. Ett ex. på område där vi upplevt att den nationella policyskapande processen och den kommunala inte koordinerats i tillräcklig grad är kring skogens sociala värden. En vertikal integration kan troligen öka legitimiteten och känslan av ägarskap för skogsprogrammet då lokala och regionala aktörer får möjlighet att kanalisera frågor upp på nationell nivå. En ökad legitimitet och ägarskap på lokal och regional nivå torde även förbättra programmets implementering. Sålunda finns det skäl för att i processen kring ett eventuellt svenskt skogsprogram ha en hög grad av vertikal integration. Samtidigt är det viktigt att analysera vilka frågor som ska integreras vertikalt, så att den vertikala integrationen inte tar allt för stora resurser i anspråk. Det kan gälla såväl vilka frågor som hanteras, som i vilka faser av processen som initiativ till vertikal integration tas. Av de länder vi studerat i omvärldsanalysen har Finland haft det mest ambitiösa upplägget för att koppla ihop den regionala nivån med den nationella. Under arbetet med att ta fram det Finska nationella skogsprogrammet genomfördes öppna forum på den regionala nivån vid två tillfällen. Dessutom har de regionala skogs- 15

184 MEDDELANDE NR 5/2013 centralerna brutit ned det nationella skogsprogrammet genom att utarbeta regionala skogsprogram. Skogsstyrelsen ser att det under analysfasens, se kapitel 5, bör genomföras den typ av öppna forum som man haft i Finland. Vi upplever att detta är viktigt för att få en bred belysning av vilka frågor som Skogsprogrammet bör hantera. Särskilt bör man sträva efter att få engagemang från landets kommuner i dessa forum. Med tanke på bredden i vilka frågor som kan komma att hanteras inom skogsprogrammet bör uppdraget att organisera regionala komponenter inom skogsprogrammet ges till Länsstyrelserna, med stöd av Skogsstyrelsen inom Skogsstyrelsens ansvarsområde. Givet att det nationella skogsprogrammet får ett innehåll som är kostnadseffektivt att åtgärda på regional/lokal nivå, anser Skogsstyrelsen att det kan vara lämpligt att inom skogsprogrammet ta fram regionala åtgärdsplaner. Innan en sådan ansats initieras bör man dock dra erfarenheter av de regionala åtgärdsprogram som Länsstyrelserna har i uppgift att ta fram inom miljömålssystemet. Skogsstyrelsen ser att det finns exempel på län där man lyckats mycket väl med att få olika aktörer att åta sig konkreta åtgärder för att bidra till ökad måluppfyllelse. I Finland är, som tidigare nämnts, det nationella skogsprogrammet nedbrutet till regionala skogsprogram. Skogsstyrelsen bedömer, från tidigare erfarenheter av regionala målarbeten, att det är effektivare att gå direkt på regionala åtgärdsprogram snarare än att gå igenom en regional målformuleringsfas i ett regionalt skogsprogram. 16

185 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning 5. Process för ett nationellt skogsprogram FAO beskriver den iterativa processen med ett nationellt skogsprogram med en analysfas, en målformuleringsfas och en genomförandefas och därutöver arbetet med att övervaka och utvärdera programmet. Skogsstyrelsen anser att man bör ta fasta på FAO:s beskrivning av ett skogsprograms olika faser i utformningen av ett nationellt skogsprogram i Sverige. Därutöver bedömer Skogsstyrelsen att det finns behov av en initieringsfas, där mandat, spelregler m.m. för processen läggs fast. FAO har beskrivit hur man ser att processen med ett nationellt skogsprogram bör utformas (FAO 2006), vilket vi sammanfattat i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Skogsstyrelsen anser att FAO:s beskrivning av de olika stegen i den iterativa processen som ett nationellt skogsprogram innebär är bra, och att den bör beaktas i utformning av ett svenskt nationellt skogsprogram. Avsikten är inte att här upprepa vad FAO skriver utan komplettera detta med några tankar som Skogsstyrelsen fångat upp under arbetet med denna förstudie. Initieringsfas Skogsstyrelsen bedömer att det utöver de faser som FAO beskriver behövs något man skulle kunna kalla för en initieringsfas. Syftet med initieringsfasen skulle vara att skapa bra förutsättningar för den process som startas upp så att man undviker att upprepa misstag från andra länder, vilka beskrivs i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Initieringsfasen kan vara en viktig framgångsfaktor då erfarenheten från andra länder tyder på att det kan vara svårt att reparera initiala misstag. Några specifika saker som bör göras under initieringsfasen är: - Identifiera vilka andra sektorer utöver själva skogssektorn som bör delta i utformningen av ett nationellt skogsprogram och undersöka intresset hos dessa sektorer att delta, kan gälla såväl inom Regeringskansliet, myndigheter, näringsliv som civilsamhälle. I denna identifiering av sektorer som bör delta bör man begränsa sig till sektorer som verkligen har en direkt påverkan på eller påverkas av skogsbruk. Det finns annars en risk att processen blir allt för otymplig. - I dialog med intressenter klargöra ramarna för det nationella skogsprogrammet, d.v.s. innehållsmässiga eller andra begränsningar som regeringen ser. - I dialog med intressenter ta fram och tydliggöra arbetsordningen. Den bör svara på frågor som t.ex.: - Hur tas olika former av beslut i processen - Hur kommer samverkan att gå till 17

186 MEDDELANDE NR 5/ Vilket mandat förväntas deltagarna ha från sina respektive huvudmän under olika skeden av processen - Hur kommer dokumentation från möten upprättas och kommuniceras - I dialog med intressenter överväga om det behövs någon form av uppförandekod och/eller att deltagare förbinder sig till processen på något vis. - I dialog med intressenter närmare utforma organisationen kring skogsprogrammet. Analysfas I analysfasen är det meningen att man, via t.ex. en SWOT analys, analyserar vilka problem och möjligheter som finns. I den här analysen kommer olika intressenter ha olika problemformuleringar. En vetenskaplig ansats anser vi därför vara central. Man bör därmed till analysfasen säkra att man har tillgång till utredningsresurser, förmodligen både i ett sekretariat och genom att anlita personer inom olika forskande institutioner. Inom en del områden kan det vara så att den vetenskapliga grunden inte är tillräcklig för att tydligt belägga eller avfärda problem. Forskning inom ett sådant område bör då kunna initieras så att frågan tydligare kan adresseras i nästa iteration av skogsprogrammet. T.ex. skulle arbetet i det iterativa hjul som det nationella skogsprogrammet innebär kunna föda det iterativa hjul som SLU och Skogsstyrelsen bedriver, på regeringens uppdrag, inom adaptiv skogsskötsel med problemställningar. FAO:s beskrivning av analysfasen kan förefalla ganska förutsättningslös, som om man börjar med ett blankt papper. Skogsstyrelsen ser snarare att den förutsättningslösa SWOT analysen bör kompletteras med en analys av vilka politiska beslut som redan föreligger, på global, regional och nationell nivå och hur skogsprogrammet bör förhålla sig till dessa politiska beslut. I denna fas bör även tidigare identifierade problem och möjligheter sammanställas för att värdera i vilken grad de fortfarande är aktuella. Analysfasen bör avslutas med att det fattas beslut kring vilka områden man avser att gå vidare med. Målformuleringsfas Avsikten med målformuleringsfasen är att man ska ta fram målsättningar och åtgärder för att nå dessa målsättningar. Skogsstyrelsen anser att tyngdpunkten i ett svenskt nationellt skogsprogram bör ligga på åtgärder, snarare än på målformuleringar. En tydlighet i vilka åtgärder som ska genomföras av vem och när det ska vara genomfört, bedömer vi vara en viktig framgångsfaktor. I tidigare målarbete inom miljömålssystemet och inom Skogsstyrelsens arbete med sektorsmål har det tagits fram så kallade SMART- 18

187 MEDDELANDE NR 5/2013 mål 1. Myndighetens erfarenhet av att ta fram SMART-mål i samverkan är att det är mycket tidskrävande och att effekten av det är tveksam. Diskussionen kring de sektorsmål Skogsstyrelsen tagit fram har snarare handlat om målens formulering och kring hur de följs upp än kring vilka åtgärder som behövs för att verka mot målen. Även inom miljömålssystemet har man övergett de så kallade SMARTmålen, i form av nivå- och tidsatta miljötillstånd som skall uppnås, till förmån för mer förutsättnings-/åtgärdsinriktade etappmål. Som ett tydligt exempel på vad vi menar med att tona ner målformuleringsarbetet så bedömer vi att det räcker att vara överens om att skadorna på forn- och kulturlämningar är för höga och att de bör minska. Exakt hur mycket de bör minska eller i vilken takt är inte nödvändigt att fastställa för att kunna gå vidare och fastställa åtgärdsplaner. Istället för att vid ingången av en målperiod fastställa exakt vad som är tillräckligt, ställer man sig då frågan i nästa iteration av skogsprogrammet frågan om skadorna fortfarande kan anses vara för höga, eller om man då vid det tillfället kan anse att detta inte längre är ett problem. Det är också viktigt att programmet kan hantera förändringar och att arbetssättet med andra ord är agilt. En låsning vid olika mått och nivåer kan härvidlag vara kontraproduktivt. När det gäller att ta fram åtgärder för att verka mot målsättningarna i det nationella skogsprogrammet vill Skogsstyrelsen trycka på vinsten med att ta ett holistiskt perspektiv, d.v.s. nyttja de samlade resurserna i samhället. Genom att åtgärderna riktas till såväl stat, näringsliv som civilsamhälle kan man skapa ett brett ansvarstagande för programmets genomförande i samhället. Ett sådant angreppsätt ligger i linje med intentionerna både för nuvarande skogspolitik och för nationella skogsprogram och skulle kunna tydliggöra hur ansvarsfördelningen ser ut inom skogspolitiken. I sitt delbetänkande förslår miljömålsberedningen (SOU 1013:43) som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast Skogsstyrelsen tolkar den målbeskrivningen som att man senast vid utgången av 2015 ska ha passerat målformuleringsfasen, första gången, i den iterativa process som ett nationellt skogsprogram innebär. Skogsstyrelsen bedömer att målsättningen är ambitiös men genomförbar givet att processen initieras under Genomförandefas Som en följd av ovanstående resonemang kring vinsterna med ett brett ansvarstagande för skogsprogrammet bör även genomförandefasen präglas av ett holistiskt angreppsätt. Det här innebär i förlängningen att finansieringen för skogsprogrammets genomförande bör delas mellan stat, näringsliv och civilsamhälle. Övervakning och utvärdering Övervakning och utvärderingsfasen följer inte kronologiskt efter de övriga, utan löper parallellt med de övriga faserna. Man bör tidigt säkra att det finns övervakning och utvärderingsresurser kopplade till det nationella skogsprogrammet. Dessa resurser kan lämpligen säkras på forskande institutioner eller myndigheter. För programmets trovärdighet anser Skogsstyrelsen att det är viktigt att man inte 1 SMART står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. 19

188 MEDDELANDE NR 5/2013 försätter myndigheter i en situation där de ägnar sig åt allt för mycket av självutvärdering. 20

189 MEDDELANDE NR 5/ Jämförelse med några liknande processer i Sverige Sammanfattning Då flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier har Skogsstyrelsen jämfört Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin med principerna för nationella skogsprogram, vad gäller genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: - För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Kommer dessa strategier som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen? - Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga (via olika myndigheter) insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet. - Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stora delar i strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter även utanför myndigheterna. Regeringen har på flera områden initierat satsningar på strategier. För att visa på olika alternativ har Skogsstyrelsen tagit del av följande tre olika strategier som tagits fram av Regeringskansliet: 1. Läkemedelsstrategin (Socialdepartementet 2011) 2. Sveriges mineralstrategi (Näringsdepartementet 2013) 3. Den nationella innovationsstrategin (Näringsdepartementet 2012) Strategiernas framtagningsprocess, genomförande, innehåll, organisering och uppföljning beskrivs översiktligt. Därefter görs en jämförelse och dras paralleller mellan dem och ett nationellt skogsprogram i Sverige. Läkemedelsstrategin Sommaren 2012 presenterades rapporten Nationell läkemedelsstrategi? en förstudie som konstaterade att en nationell läkemedelsstrategi krävs för att hantera utmaningarna på läkemedelsområdet. Socialdepartementet tillsatte därefter en 21

190 MEDDELANDE NR 5/2013 högnivågrupp, projektgrupp och referensgrupp för att utarbeta en nationell läkemedelsstrategi. I grupperna fanns representanter för myndigheter, branschorganisationer, yrkesförbund och intresseorganisationer. Dessutom anordnades två hearings. Aktörerna har tillsammans med Regeringskansliet utarbetat strategin. Strategin ska visa vilken riktning läkemedelsanvändningen bör utvecklas för att bli mer effektiv och patientsäker. Inom ramen för strategin har vision och mål tagits fram. För att åstadkomma en utveckling inom målen har de brutits ned i sju insatsområden. För varje insatsområde finns åtgärder. En uppföljning ska ske på insats- och målnivå med indikatorer och uppföljningsmått. Uppföljning ska ge en bild av utveckling inom läkemedelsområdet. Strategin ska utgöra en plattform för diskussion och utveckling inom läkemedelsområdet på nationell nivå samt ansvara för ett samordnat utvecklingsarbete. Strategiarbetet leds vidare av en högnivågrupp med Socialdepartementet som ordförande. Läkemedelsverket samordnar det operativa utvecklingsarbetet och följer upp de insatser och mål som föreslagits av högnivågruppen. Samordnings- och uppföljningsarbetet sker i dialog med involverade aktörer och leds av högnivågruppen. Utvecklingsarbeten består av regeringsuppdrag till myndigheter och åtaganden som berörda aktörer åtar sig att genomföra. Högnivågruppen ska lämna förslag på insatser i en handlingsplan. Insatserna består huvudsakligen i uppdrag till olika myndigheter. Vidare ska arbetet inom strategin ske i redan befintliga strukturer. Läkemedelsverket ska årligen inkomma med lägesrapport vilket ligger till grund för högnivågruppen fortsatta arbete. Sveriges mineralstrategi EU har uppmanat medlemsstaterna att utarbeta nationella mineralstrategier. Ett underlag till svensk mineralstrategi lämnades från Sveriges geologiska undersökningar (SGU) i mars Därefter har strategin tagits fram av regeringen med stöd av SGU och i bred dialog och samverkan med aktörer och intressenter på lokal, regional och nationell nivå. Fyra dialogmöten har arrangerats för att diskutera olika områden som bedöms vara särskilt viktiga inom ramen för strategin. Dialogmöten har varit öppna för alla intresserade att medverka i och varje möte samlade deltagare. I strategin finns en vision och fem olika strategiska områden för en långsiktig hållbar mineralanvändning. Områdena har identifierats med ett tidsperspektiv på tio år och utifrån dagens förutsättningar. Varje strategiskt område har ett flertal målbilder med tillhörande konkreta åtgärdspunkter, främst i form av uppdrag till olika myndigheter. I det fortsatta arbetet med strategin ska ytterligare åtgärder identifieras, konkretiseras och verkställas. Tillkommande åtgärder ska identifieras i en kontinuerlig dialog med berörda aktörer och inom ramen för det arbete som ska bedrivas av det nationella mineralforumet, som också är ett förslag till åtgärd. En åtgärdsplan har upprättats mot bakgrund av de åtgärder som föreslagits. En åtgärdspunkt i strategin är att inrätta ett nationellt mineralforum för att följa implementeringen av strategin. Forumets uppgifter är att följa och utvärdera åtgärderna men även att identifiera nya åtgärder. Vidare ska forumet främja dialog mellan aktörer, ge tillfälle till informations- och kunskapsutbyte och samordna omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Forumet ska ledas av näringsministern och samla företag inom gruv- och mineralnäringen, kommuner, aktörer som har 22

191 MEDDELANDE NR 5/2013 samordningsansvar för regionalt tillväxtarbete i länen, myndigheter och branschoch intresseorganisationer som berörs av och bidrar till gruv- och mineralnäringens verksamhet. Den nationella innovationsstrategin Regeringens arbete med att formulera strategin genomfördes i bred dialog med aktörer från olika delar av samhället samt med en hög grad av delaktighet och involvering från samtliga departement i Regeringskansliet. Syftet med strategin är att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation med sikte på Strategin har en vision, som också gäller för 2020, och utgår från tre huvudprinciper som är underindelade i olika områden som var och en har en målbild och flera kvalitativa delmål. Strategin har inga konkreta åtgärder riktade mot myndigheter eller andra aktörer. Istället lyfts fram vikten av att skapa väl fungerande mötesplatser för dialog och samordning mellan olika områden samt mellan nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vidare framhålls att strategins genomförande förutsätter att såväl internationellt, regionalt som tematiskt arbete fortsätter för att ytterligare konkretisera vad som måste göras. Dessutom poängteras vikten av uppföljningsbara mål och goda analyser för välgrundade prioriteringar samt tillgång till indikatorer. Regeringen ska regelbundet redovisa en översikt av genomförandet av strategin samt hur innovationsklimatet utvecklas i Sverige. Strategierna och ett svenskt skogsprogram Strategierna som redovisas ovan skiljer sig åt både vad gäller framtagning, genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Strategierna har tagits fram inom Regeringskansliet och i vissa fall har det skett med ett nära samarbete med myndigheter (mineralstrategin) eller via upprättandet av ett antal grupper på olika nivåer (läkemedelsstrategin). Även andra aktörer har varit med i utarbetandet av strategierna vilket tyder på en önskan få en bred konsensus kring strategierna. Ett svenskt nationellt skogsprogram förmodas initieras av Regeringskansliet och i framtagningen är det förmodligen mest ändamålsenligt att liksom i läkemedelsstrategin upprätta diverse grupper med representanter från Regeringskansliet, myndigheter, branschorganisationer och intresseorganisationer i syfte att nå en bred uppslutning kring framtagandet av programmet. Genomförandet och organiseringen av strategierna har skiljt sig åt. I läkemedelsstrategin upprättade Socialdepartementet, på liknande sätt som i framtagningen, en högnivågrupp med Socialdepartementet som ordförande och med Läkemedelsverket som samordnare av de operativa utvecklingsarbetet och uppföljningen. I mineralstrategin skapades istället ett mineralforum lett av näringsministern. För att möjliggöra för verkliga reella förändringar på politiska nivån krävs troligen att ett svenskt nationellt skogsprogram genomförs och organiseras via ett huvudmannaskap på politisk nivå på Regeringskansliet. Därutöver är det viktigt att myndigheter och andra intressenter deltar och får ett inflytande i genomförande och finns representerade i organiseringen av ett nationellt skogsprogram. I både läkemedels- och mineralstrategin har olika varianter på vision, mål och konkreta åtgärdspunkter tagits fram. Troligen kan innehållet i ett nationellt skogsprogram byggas upp på liknande sätt. Ett nationellt skogsprogram bör dock inte 23

192 MEDDELANDE NR 5/2013 nödvändigtvis knyta konkreta åtgärder mot enbart myndigheter utan istället bör åtgärder kunna knytas till andra intressenter i samhället för att på så sätt koppla ihop sektorsansvaret med det nationella skogsprogrammet. Genom att andra aktörer än myndigheter blir ansvariga, ett delat ansvar, för att genomföra åtgärder skapas även delaktighet och delägarskap i implementeringen som är två av principerna för nationella skogsprogram. Strategierna är initierade och drivs av Regeringskansliet vilket kan skapa en viss osäkerhet kring långsiktigheten. Vid en förändrad mandatfördelning i riksdagen förefaller det finnas en risk att strategierna förändras eller helt tas bort. Ett nationellt skogsprogram ska enligt principerna vara en iterativ process med ett långsiktigt åtagande vilket talar för att ett svenskt nationellt skogsprogram bör organiseras så att det kan vara relativt intakt trots förändrade majoriteter i riksdagen. En jämförelse kan göras med Finland som har haft ett intakt arbete med nationella skogsprogram över flera mandatperioder. Inte i någon av de granskade strategierna lyfts de lokala och regionala perspektivet upp. Ett svenskt nationellt skogsprogram bör, för att nå delaktighet och delägarskap, bygga på bred delaktighet där aktörer på lokal och regional nivå har reella möjligheter att identifiera problem och åtgärder som därefter kan föras vidare till nationell nivå. 24

193 MEDDELANDE NR 5/2013 Litteratur/källförteckning FAO, Understanding national forest programmes guidance for practitioners. National forest programmes facility, Food and agriculture organization of the United Nations. Rome MCPFE Third ministerial conference on the protection of forest in europe. Annex 2 of the resolution L2. Pan-European Operational Level Guidelines for Sustainable Forest Management. Lisbon MCPFE Fourth ministerial conference on the protection of forests in europe. Vienna resolution 1. Strengthen synergies for sustainable forest management in Europe through cross-sectoral co-operation and national forest programmes. Vienna, April Näringsdepartementet, Den nationella innovationsstrategin. Informationsmaterial, 11 oktober Näringsdepartementet, Sveriges mineralstrategi. För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. Rapport, 21 februari Regeringens proposition. 1987/88:85. Om miljöpolitik inför 1990-talet. Regeringens proposition. 1992/93:226. En ny skogspolitik. Regeringens proposition 1993/94:30. Strategi för biologisk mångfald. Regeringens proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Skogsstyrelsen, 2013a. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen, meddelande Skogsstyrelsen, 2013b. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Omvärldsanalys. Skogsstyrelsen, meddelande Socialdepartementet, Nationell läkemedelsstrategi. Promemoria, 26 augusti SOU 2013:43. Långsiktigt hållbar markanvänding del 1. Delbetänkande av miljömålsberedningen. Stockholm Svensson, S. A How Sweden meets the IPF requirements on nfp. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN United Nations 1997: Report of the Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests on its fourth session, New York, February United Nations Commission on Sustainable Development, Fifth session 7-25 April 1997, E/CN.17/1997/12. United Nations Resolution adopted by the General Assembly 62/98. Nonlegally binding instrument on all types of forests. 31 Januari Veltheim, T Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN

194

195

196

197

198

199

200 Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att göra en förstudie om ett nationellt skogsprogram i Sverige. Uppdraget redovisas i två publikationer. Meddelande innehåller en omvärldsanalys där Skogsstyrelsen beskriver bakgrunden till nationella skogsprogram, sammanfattar forskningen kring nationella skogsprogram och beskriver nationella skogsprogram i några europeiska länder. I detta meddelande (5-2013) ger Skogsstyrelsen förslag till regeringen baserat på omvärldsanalysen och efter samverkan med intressenter.

201 Ärende 13

202 Anmälan av delegeringsbeslut vid regionstyrelsens sammanträde 21 januari Delegeringsärenden avgjorda av regionstyrelsens ordförande - Ledamöter och ersättares deltagande i kurser, konferenser m.m., 70/13, 71/13, 1/14 - Avsiktsförklaring avseende samverkan för utveckling av västsvensk filmproduktion mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Trollhättans stad (bilaga) 2. Remiss av motioner anmälda vid regionfullmäktige den 26 november 2013, beslutat av regionstyrelsens ordförande efter samråd med RS beredningsgrupp (bilaga).

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0686/12 Repronummer 0230/13 Stadsledningsstaben Näringsliv, turism, kultur, fritid, möten och evenemang Eva Magnusson, Frank Lund Telefon , E-post: Förslag till handlingsplan för filmutvecklingen och rörlig bild i Västsverige Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom stadsledningskontorets förslag till strategi, handlingsplan och organisering kring filmutveckling och rörlig bild i enlighet med vad som redovisas i detta tjänsteutlåtande. 2. Kommunstyrelsen hemställer till kulturnämnden att ansvara för koordineringen av filmutvecklingen och rörlig bild i Göteborgs stad i samverkan med Västra Götalandsregionen i enlighet med vad som redovisas i detta tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till BRG och Göteborg & Co, att initiera en ökad samverkan för att underlätta tillgången till det offentliga rummet, som slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen har i ett yrkande initierat uppdrag till BRG och Göteborg & Co att öka samverkan med stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet samt att stadsledningskontoret tar fram en strategi och handlingsplan för det fortsatta filmutvecklingsarbetet. Uppdragen baseras på det filmutvecklingsuppdrag och utredningen Filmutveckling i Göteborg nästa steg som tillsattes under föregående år. Stategin för Göteborgs filmutveckling är: att öka filmproduktionen genom samverkan med Västra Götalandsregionen och Film i Väst att skapa en lokal basorganisation för att koordinera utvecklingen av film och rörlig bild och stärka möjligheterna till fri film och talangutveckling att utveckla branschen via innovationer, forskning och utbildning att öka samverkan i staden för att underlätta tillgången till det offentliga rummet Handlingsplanen för filmutvecklingen i Göteborgs Stad vilar på tre ben med ökat stöd till Film i Väst, stöd till branschutveckling och innovation till BRG och Lindholmen 1 (11)

220 Science Park samt ökat stöd till fri film och nya talanger från kulturnämnden som också får ansvaret för koordineringen av stadens filmutveckling och rörlig bild. Ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktiges budget för 2014 innehåller centralt avsatta medel om10 Mkr för filmutveckling. Detta förslag redovisar en preliminär fördelning och användning av de 10 Mkr och de 3 Mkr som i dag finns beslut om till Film i Väst. Förslag till beslut om budgetfördelningen till respektive organisation kommer att redovisas i ärendet kompletterande budget. Barnperspektivet Samhället har ett särskilt ansvar för att barn och unga får goda och likvärdiga möjligheter att delta i kulturlivet. Det egna utövandet men även barns och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i såväl planering som genomförande av de verksamheter som rör dem är viktigt. Forskare på Statens medieråd pekar på behovet av att utveckla talanger inom film och rörlig bild och på så sätt trygga återväxten bland svenska filmskapare. Unga filmare får lära sig hantverket på lokala filmverkstäder och regionala resurscentra för att via folkhögskolor med filmutbildning sedan kunna söka till de högre utbildningarna. Jämställdhetsperspektivet Myndigheten för Kulturanalys pekar på den kvantitativa betydelsen av att öka antalet kvinnor på betydelsefulla poster inom filmbranschen. Mångfaldsperspektivet Filmutvecklingen skapar möjligheter för värdefull lokal filmproduktion genom att många lokala aktörer från hela världen deltar och den svenska produktionen öppnar sig utåt internationellt. Lokal filmproduktion kan även vara alternativ till det vanliga bioutbudet och bidrar därigenom till en ökad kännedom och insikt om människors olika levnadssituationer. Miljöperspektivet I en globaliserad värld, med ett flöde av varor och tjänster och ökad konkurrens, får den specifika platsen och marknadsföringen av densamma allt större betydelse. Filmen som en del av vårt kulturutbud och kulturmiljö blir allt viktigare för att attrahera både människor och företag. Den gemensamma utemiljön med gatorna, torgen, parkerna samt husen, är viktiga igenkänningsfaktorer som bygger lokal identitet. Omvärldsperspektivet Stockholm Film Stockholm är Stockholms läns regionala resurscenter för film och rörlig bild som drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning på uppdrag av kulturnämnden, och med stöd från Svenska Filminstitutet. Representanter från Göteborgs Stad har besökt London för att ta del av Film London som har utvecklat en vägledning Code of Practice som omfattar och underlättar all form av filmproduktion i London stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (11)

221 Expedieringskrets Västra Götalandsregionen Film i Väst Kulturnämnden BRG Göteborg & Co Lindholmen Science Park Bilaga 1: Yrkandet Filmutveckling i Göteborg nästa steg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (11)

222 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att staden ska ta fram en strategi och handlingsplan för att fortsätta filmutvecklingsarbetet i Göteborg. BRG och Göteborg & Co har fått ett uppdrag att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet för filmproduktion. Bakgrund Staden har sedan 2006 stöttat filmproduktionen i Västra Götaland genom bidrag till Film i Väst, (FIV). Bolaget finansierar sin verksamhet med årliga bidrag, framförallt från Västar Götalandsregionen men också bland annat från Göteborg Stad. Stadens direkta driftbidrag till FIV har under ett flertal år varit 2 Mkr per år. Kommunstyrelsen beslutade i kompletterande budget hösten 2012 att utöka anslaget till FIV med ytterligare 1 Mkr per år. Utökningen är villkorad till att FIV övertar studio- och produktionslokaler på Lindholmen från Gothenburg Film Studios. Utifrån yrkande från (S) (MP) (V) (FP) beslutade kommunstyrelsen att uppdra till Lindholmen Science Park med flera att genomföra en utredning gällande film- och media utvecklingen i Göteborg. Utredningen levererades till kommunstyrelsen i juni 2012 och ett filmseminarium genomfördes i kommunstyrelsen i februari I mars 2013 beslutade kommunstyrelsen enligt yrkande (MP) (S) (V) Filmutvecklingen i Göteborg nästa steg att staden ska ta fram en strategi och handlingsplan för att fortsätta filmutvecklingsarbetet i Göteborg och samtidigt initierades ett uppdrag till BRG och Göteborg & Co för att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter. Stadsledningskontorets beredning av ärendet Stadsledningskontoret föreslår i detta ärende en basorganisation och ansvarsfördelning av filmfrågorna i staden enligt nedanstående. Stadsledningskontoret har genomfört uppdraget utifrån yrkandet. Förslaget i detta ärende har samverkats med Lindholmen Science Park, Västra Götalands Regionens kultursekretariat, BRG, Göteborg & Co, Film i Väst samt kulturförvaltningen. Förslaget till organisering av filmfrågorna i staden har utgångspunkt i den rapport, skriven av Bengt Toll, som Lindholmen Science Park levererade till kommunstyrelsen i juni 2012 Filmutvecklingen i Göteborg nästa steg. Film i Väst Film i Väst är i dag mottagare av bidrag från Göteborg. Det årliga driftbidraget till film i Väst föreslås öka. Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag. Västra Götalandsregionen är huvudsaklig finansiär av verksamheten. Film i Väst får också årliga bidrag från Göteborgs Stad, Trollhättans Stad, Vänersborgs kommun och Svenska Filminstitutet. De egna intäkterna uppgår till knappt 20 % av bolagets budget på cirka 93 Mkr kronor. Bolaget har både ett kulturpolitiskt och ett regionutvecklingsuppdrag givet av Västra Götalandsregionen. Visionen är att Västra Götaland ska vara en ledande film- och TVdramaregion i Europa i kraft av profilen och kvaliteten på den film som produceras i regionen. Film i Väst är en central motor för Västra Götalands film- och TV-bransch såväl kreativt som ekonomiskt. Film i Väst producerar inte själva filmerna. Det gör fristående produktionsbolag. Bolaget investerar i filmprojekt som genomför hela eller Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (11)

223 delar av produktionen i Västra Götaland. Film i Väst blir en samproducent och delägare i de filmer och TV-dramer bolaget väljer att satsa pengar i. Film i Väst tar ställning till över 600 projekt varje år. Film i Väst väljer att medverka i finansieringen i cirka 10 % av dem. Bolaget har att förhålla sig till den svenska kommunallagen och EU:s kommunikation på filmområdet. Det Film i Väst investerar i ett enskilt filmprojekt ska i sin helhet förbrukas i Västra Götaland i form av löner till personer mantalsskrivna i Västra Götaland och köp av varor och tjänster av företag med säte i Västra Götaland. Film i Väst kan inte ge stöd till en enskild näringsidkare, därför investeras medlen i filmprojekt där bolaget blir delägare. Stadsledningskontorets förslag till mål och strategier Göteborgs Stad förstärker kraftfullt sin satsning på film och rörlig bild i nära samarbete med Västra Götalandsregionen. Detta ska ses som ett nästa steg av filmutvecklingen i Västsverige. Satsningens struktur föreslås från start (2014) innehålla ett flertal element, som över tid bör värderas och eventuellt anpassas. Målet är att Västsverige och Göteborg 2021 ska vara både ett filmens kreativa centrum och den självklara inspelningsplatsen för intressanta, viktiga och framgångsrika filmer med publik världen över. Ett kreativt filmcentrum påskyndar samtidigt utvecklingen av de övriga kulturella och kreativa näringarna i regionen och staden. Strategier för att nå målet: Stärka samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i filmfrågor. Öka filmproduktionen regionalt och lokalt Öka det ekonomiska stödet till Film i Väst Representation av Göteborgs Stad i styrelsen för Film i Väst Skapa en basorganisation i staden för koordinering och filmutveckling Ekonomiskt stödja projekt för fri film och nya talanger Stödja branschutveckling och innovationer samt utbildning Öka tillgängligheten till stadens miljöer för filmproduktion Förslag till åtgärder Göteborgs filmkontor/koordinering Stadsledningskontoret föreslår att ett uppdrag att koordinera filmutvecklingen i staden förläggs till kulturnämnden. Ett sådant uppdrag överensstämmer väl med reglementet för kulturnämnden. Deras uppdrag och verksamhetsområde avser ett samordningsansvar för stadens arbete med kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering. Nämnden ska även verka för ett regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet. För att möjligöra en expansion av kulturnämndens uppdrag förelås en lokal basorganisation inom kulturförvaltningen som koordinerar filmutvecklingen I det lokala koordinerings- och uppföljningsansvaret ingår följande uppgifter: Samverka med regionens filmaktörer Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (11)

224 Koordinera och bevaka filmtillgänglighet i staden Koordinera bidragsgivningen till Film i Väst Koordinera bidragsgivningen till Innovation och FoU Koordinera bidragsgivningen till Fri film och talangutveckling Ansvara för uppföljning och rapportering till kommunstyrelsen i ordinarie uppföljningsrapporter Kulturförvaltningen ingår redan idag i en rad nätverk där representanter finns från Göteborgs Universitet, Filmfestivalen, Film i Väst, Kultur i Väst, Akademi Valand, Gothenburg Film Studios med flera. Förvaltningen har under de senaste två åren arbetat med att utveckla olika former av referensgrupper och via dessa kontakter har förvaltningen redan idag en bra utblick över filmen i Göteborg och regionalt. Inom kulturförvaltningen finns koordinatorer för andra funktioner. Göteborg konst, Kulturstöd och Filmkontoret planeras till en strategisk avdelning tillsammans med ett centralt kansli och nämndfunktion. Ett årligt driftbidrag behövs till kulturnämnden för driften av ett filmkontor/ koordinering på totalt 1,5 Mkr. Öka filmproduktion i staden genom Film i Väst Som framgår ovan har staden sedan 2006 betalat 2 Mkr per år i driftbidrag till Film i Väst. Staden vill bidra mer till den Västsvenska utvecklingen och förslår att det direkta bidraget till Film i Väst ökas till totalt 5,5 Mkr kronor. Bolaget har en väl etablerad verksamhet med produktion i regionen och genom att öka bidraget till Film i Väst ger det också positiva effekter för staden. En representation från Göteborg i bolagets styrelse är ett förslag som också skulle stärka banden mellan staden och regionen i filmfrågorna. Skapa en enhet som jobbar med bidrag till fri film och talangutveckling I kulturnämndens reglemente regleras uppgifterna att fastställa kriterier för och ansvara för bidragsgivning till kulturorgan. Syfte är att främja ett mångsidigt kulturliv i staden samt att fördela stadens kulturstipendier till personer eller grupper, vilka gör betydande insatser för Göteborgs kulturliv. I rapporten från Lindholmens Science Park redovisas ett förslag till fördelning av medel till fri film och talangutveckling inom Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret föreslår att även detta uppdrag bör läggas på kulturnämnden. Följande uppgifter ingår: Handlägga ansökningar som bereds gemensamt med regionen Stöd/bidrag till fria kulturlivet och talangutveckling Bereda beslut om bidrag/stöd i en referensgrupp bestående av sakkunniga personer från kulturförvaltningen och det fria kulturlivet med fokus på film och som därefter beslutas i Kulturnämndens utskott för kulturstöd Ett årligt driftbidrag på 2 Mkr behövs till kulturnämnden för bidrag till projekt inom fri film och talangutveckling samt 0,5 Mkr administration av projektmedel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (11)

225 Skapa en arena för innovationsprojekt utveckling av film och rörlig bild Staden behöver en arena för att stödja branschutveckling och innovationer inom film, TV-området och rörlig bild. Lindholmen Science Park AB, LSP, får uppdraget att etablera en arena för film och rörlig bild med "säte" på Lindholmen, som inkluderar aktörer i Västra Götaland. Aktörerna inkluderar film och mediearbetare, forskare, studenter, branschorganisationer, samhällsaktörer samt andra relevanta parter. Arenan ska omfatta verksamhetsmässigt bland annat seminarier, workshops, events, projektmäkleri, konferenser och kommer att använda de befintliga stukturer och resurser som finns i bolaget exempelvis Visual Arena. LSP ska arbeta för att: 1. attrahera ytterligare aktörer till Göteborg, större produktionsbolag är ett exempel, 2. bidra till samordning av kompetens och utbildningsfrågor för film och rörlig bild, 3. långsiktigt driva dialoger kring tillgång till riskkapital för film och rörlig bild, 4. tillhandahålla en löpande överblick för Göteborgs Stad vad gäller filmutvecklingen i alla dimensioner. Till arenan föreslår stadsledningskontoret att det organiseras ett beslutsforum som bereder bidragsansökningar till innovativa produktionsbolag som är etablerade eller planerar att etablera sig i Göteborg. En ekonomisk ram till stöd/bidrag till innovativa FoU projekt inom ramen för filmområdet föreslås hanteras genom att utveckla en "programförklaring" ett informationsmaterial som ger idé-ägaren möjlighet att förstå hur programmet är avgränsat i storlek, tidsutsträckning och medfinansieringskrav etc. Viktigt är att programmet inte går i strid mot statsstödsreglerna. Ansökningarna bereds av en rådgivande kommitté. Kommittén är rådgivande till VD i LSP som rekommenderar kulturnämnden beslut och utbetalning till sökande. LSP har ansvar för att följa upp projektportföljen över tid. LSP har rollen att stödja den fortsatta utvecklingen av fysiska miljöer (i utgångsläget det som idag är Gothenburg Film Studios). Arbetet ska ske i nära samarbete med regionutvecklingssekretariatet i VGR, kulturförvaltning i VGR och staden. Samråd ska också ske med Film i Väst, universitet och högskolor, utbildningsförvaltningen samt institut. Ett årligt driftbidrag behövs till Lindholmen Science Park och BRG på 1 Mkr för att driva klusterarbete och 2 Mkr till kulturnämnden för stöd till innovativa aktörer som kan bidra till utvecklingen av film och TV-området. Tillgången till det offentliga rummet BRG och Göteborg & Co har fått kommunstyrelsens uppdrag att gemensamt undersöka möjligheten att öka samverkan med stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet med avseende på filmproduktion. För att göra en stad filmvänlig krävs tillgänglighet också till andra än renodlade offentliga platser, inte minst privata publika som t.ex. Nordstan, Frölunda Torg, Göteborgs Hamn etc. I det inledande arbetet med frågan föreslås följande: Utgångspunkten är att det ska finnas en gemensam ingång för alla typer av relevanta frågor och ärenden. För närvarande finns en motsvarande funktion för näringslivet generellt, i form av den företagslots som BRG driver sedan hösten Flera skäl talar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (11)

226 för att låta lotsen vara ingången också för de filmrelaterade frågorma. Omfattningen av dessa ärenden är oklara, lotsverksamheten är igångsatt och fungerar. För att lotsens arbete ska vara ändamålsenligt krävs en stark koppling till de beslutande och tillståndsgivande organen. Genom det s.k. Nålsögat (ett samverkansforum med representanter från trafikkontor, park och naturförvaltning, idrotts och föreningsförvaltningen, polisen, räddningstjänsten, Västtrafik m.fl.) nås en stor del av denna krets. Vidare behövs etablering av relationer till en rad andra aktörer, t.ex. trafikverket, Higab och Göteborg Energi. En kartläggning tillsammans med branschrepresentanter (i synnerhet platsletare/location scouts) av filmens nyckelaktörer ska göras under hösten. Oavsett hur en samordnande ingång organiseras måste följande beaktas; filmproduktion och filmkonst är en viktig del både för näringslivet och för kulturlivet liksom för utvecklingen av destinationen Göteborg och dess varumärke. Göteborg & Co har en viktig i roll i ansvaret för filmutvecklingen när det gäller evenemang och filmturism. Det finns alltså både kommersiella, direkta och indirekta, och icke kommersiella hänsyn att ta i den nu aktuella processen. Ett årligt driftbidrag till BRG för filmlots 0,5 Mkr. Sammanfattning av budgetfördelning, årligt bidrag: Film i Väst 5,5 Mkr varav 3,5 är en utökning Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden 1,5 Mkr för drift av filmkoordinering 2,0Mkr för bidrag till projekt inom fri film och talangutveckling 0,5 Mkr för administration av projektmedel Lindholmen Science Park 1,0 för att driva klusterarbete Kulturnämnden BRG Totalt 2,0 Mkr för bidrag till innovativa produktionsbolag (bereds av LSP) 0,5 Mkr för filmlots 13 Mkr (varav 3 Mkr gammalt beslut) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (11)

227 Bild: Översiktlig bild av organisering av filmfrågorna i staden enligt förslaget. Förslag till organisering Samverkan VGR Kulturnämnden Marknadsföring Tillgänglighet Goteborg & Co BRG Kulturförvaltningen film koordinering Klusterarbete Chalmers /GU Film i Väst Produktion Fri film och talangutveckling BRG/ Lindholmen Science Park Innovationsbidrag rådgivande kommitté Stadsledningskontoret Eva Magnusson Planeringsledare Solweig Adolfsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (11)

228 Bilaga 1 Yrkande (MP), (S), (V) Ärende Kommunstyrelsen Filmutveckling i Göteborg nästa steg Filmseminariet som genomfördes i februari var den sista delen i det filmutvecklingsuppdrag som lades på rödgrönt initiativ februari Seminariet bekräftade bland annat vår bild att Göteborg med omnejd bedöms ännu ha en mycket stor potential att attrahera filmproduktioner, även internationellt. Vårt uppdrag hade det övergripande syftet att Göteborgs Stad skulle bli mer aktiv som aktör inom filmutvecklingen och på ett smidigare sätt kan länka in i och stötta Film i Väst och andra viktiga aktörers uppdrag. I och med att uppdraget i sin helhet nu slutförts, behöver vi nu skyndsamt gå vidare för att främja filmutvecklingen i staden och därmed också i regionen som helhet. Staden behöver nu ta fram en gemensam strategi och tillhörande handlingsplan för filmutveckling. I det arbetet behöver flera olika aktörer inom staden vara involverade. Denna strategi behöver vara i samklang med Västra Götalandsregionens filminriktning, och staden ska söka vidare samverkan med såväl VGR som Film i Väst i detta fortsatta arbete. Samtidigt behöver vi också se över vilka delar i vår egen organisation som behöver förändras för att underlätta filmutvecklingen. Den utredning som vi tillsatte förra året - Filmutveckling i Göteborg - visade bland annat på behovet att underlätta villkoren för film och TV i staden. Vi ser det som angeläget att fortsätta med den del som utredningen lyfter fram att BRG och Göteborg & Co får ansvar för att samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter utvecklas för att underlätta tillgången till det offentliga rummet. I denna fråga är vi övertygade om att det, på kort sikt, går att utveckla och förbättra stadens arbete inom ramen för befintliga organisationers nuvarande uppdrag och ramar. Samtidigt lyfter filmutredningen flera andra delar som är av strategisk betydelse för filmutvecklingen. Viktiga delar kom också fram i och med filmseminariet i februari. En del vad gäller Gothenburg Film Studios och Film i Väst hanterades i kompletteringsbudgeten i november Övriga delar av filmutredningen som behöver ekonomiskt tillskott hänskjuter vi till förestående budgetberedning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (11)

229 KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅS BESLUTA Att ta fram en strategi och handlingsplan för att fortsätta filmutvecklingsarbete i enlighet med ovanstående Att initiera ett uppdrag till BRG och Göteborg & Co för att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet. Att anse yrkandet från M, FP och KD besvarat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (11)

230 Remiss av motioner - anmälda RF 26 november 2013 Beslutat av regionstyrelsens ordförande, efter samråd med RS beredningsgrupp Motion Remiss Svar senast Motion av Annika Tännström (M) och Marith Hesse (M) om KBT-behandling på internet för unga Diarienummer RS Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för NU-sjukvården Hälso- och sjukvårdsutskottet 31 mars 2014 Motion av Conny Brännberg (KD) och Valéria Kant (KD) om att nå småbarnsföräldrar med syfte att förebygga ohälsa bland barn och unga Diarienummer RS Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Kommittén för folkhälsofrågor Hälso- och sjukvårdsutskottet 31 mars 2014

231 Ärende 14

232 Sammanställning över anmälningsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 21 januari 2014 Protokoll 1. Protokoll från ägarutskottets sammanträde den 17 december 2013, länk till protokollet: Gotalandsregionen/startsida/Politik/Namnder-och-styrelser/Agarutskottet/ 2. Protokoll från hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträden den 12 och 27 november 2013, länk till protokollen: Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Halso--och-sjukvardsutskottet/ 3. Protokoll från personalutskottets sammanträde den 6 november 2013, länk till protokollet: Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Personalutskottet/ 4. Protokoll från kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 21 november 2013, länk till protokollet: Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Kommitten-for-rattighetsfragor/ Skrivelser m.m. 5. Regionutvecklingsnämndens beslut 5 december 2013: 250 Halvtidsuppföljning av satsningar med anledning av Saabs konkurs, diarienummer RUN Sahlgrenska forskningsstiftelsen, diarienummer RUN Västra Götalandsregionens Brysselkontor, diarienummer RUN Domar 6. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 3 december 2013 beslutat att avslå YesP AB:s ansökan om överprövning enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU) av Västra Götalandsregionens (VGR:s) upphandling av ramavtal för konsulttjänster inom ledarskap, organisations- och personalutveckling. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 3 december 2013 beslutat att avslå ISEA Sweden KB:s ansökan om överprövning enligt LoU av VGR:s upphandling av ramavtal för konsulttjänster inom ledarskap, organisations- och personalutveckling. Diarienummer RS

233 8. Kammarrätten i Göteborg har den 4 december 2013 beslutat att inte meddela prövningstillstånd för Vrångö Transport AB:s överklagande av Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 20 september Saken gäller VGR:s upphandling av ambulanssjukvård i Göteborgs norra och södra skärgård. Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 8 oktober Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 6 december 2013 beslutat att bifalla CRAMA international Health Service AB:s ansökan om rättelse enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och att VGR ska vidta rättelse på så sätt att CRAMA international Health Service AB inte ska uteslutas på den grund som angivits. Det ankommer på VGR att pröva om förutsättningarna för att godkänna CRAMA international Health Service AB som leverantör i VG Primärvård i övrigt är uppfyllda. VGR har den 23 december 2013 överklagat detta beslut. Diarienummer RS Kammarrätten i Göteborg har den 5 december 2013 beslutat att meddela prövningstillstånd för en persons (anbudsgivare) överklagande av Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut den 20 september 2013 att avslå ansökningarna från två anbudsgivare till regionens ansökningsinbjudan om samverkansavtal inom allmänmedicin. Saken gäller överprövning av beslut angående samverkansavtal enligt lagen om läkarvårdsersättning. Kammarrätten upphäver Förvaltningsrättens beslut och visar målet åter till Förvaltningsrätten för prövning i sak. Förvaltningsrättens beslut den 20 september 2013 anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 8 oktober Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 12 december 2013 beslutat att avslå Allytec AB:s ansökan om överprövning enligt LOU av VGR:s öppna upphandling av urinblåsescanners. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 16 december 2013, efter Gambro Lundias ansökan om överprövning av VGR:s upphandling av förbrukningsmaterial inom område Dialys, beslutat dels att upphandling avseende produktgrupp PG GA 1 får avslutas först sedan rättelse gjorts på så sätt att utvärderingen av de inkomna anbuden ska göras om i enlighet med vad bolaget påtalat, dels att avslå ansökan i övrigt. Den 23 december beslutade Kammarrätten i samma ärende, efter yrkande från Gambro Lundia AB, att VGR inte får ingå avtal avseende anbudsområdena PG 6, PG 7 och PG 10 innan något annat har bestämts. Rätten kommer senare att ta ställning till frågan om prövningstillstånd. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 18 december 2013 beslutat att VGR:s upphandling genom förenklat förfarande av ramavtal för bemanning av läkarsekreterare, där Dedicare AB och Conscriptor AB ansökt om överprövning, ska göras om med hänvisning till att VGR brutit mot grundläggande principer för upphandling. VGR har den 30 december 2013 överklagat dessa beslut. Diarienummer RS , RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 19 december 2013 beslutat att avslå Apoteket AB:s yrkande att rätten interimistiskt ska besluta att VGR:s avtal med Apotekstjänst AB från den 26 november 2013 inte får fullgöras tills något annat bestämts. Diarienummer RS Pågående ärende i Förvaltningsrätten i Stockholm, rörande utdömande av vite om kronor. - Den 19 september förelade Arbetsmiljöverket Västra Götalandsregionen att vid vite av kronor se till att all ambulanspersonal (SU,

234 Ambulanssjukvården)får ta rast eller göra måltidsuppehåll enligt gällande regelverk. - Den 9 oktober överklagade VGR beslutet till förvaltningsrätten, och yrkade dels att AMV:s beslut skulle undanröjas, dels att beslutet inte skulle gälla förrän förvaltningsrättens dom vunnit laga kraft. - Den 24 oktober avslog förvaltningsrätten yrkandet om inhibition. - Den 14 november ansökte AMV hos förvaltningsrätten om utdömande av vite enligt ovan. Diarienummer RS Förvaltningsrätten i Göteborg har den 9 januari 2014 beslutat att avvisa Dahlmans Kylteknik AB:s ansökan om överprövning av upphandlingen Kylmaskiner, projektnr Diarienummer RS

235

236

237 Regionutvecklingssekretariatet RUN Mats Granér Halvtidsuppföljning av satsningar på omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal Ma

238 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Näringslivsutveckling Omställningskontoret Utökad satsning på Innovatum Handlingsplan för hållbar energi och klimatteknik Företagsfinansiering och riskkapital Kompetens och utbildningsfrågor Högskolan Väst Yrkeshögskolan Yrkesvux Kollektivtrafik och infrastruktur Förbättrade pendlingsmöjligheter Infrastruktur Arbetsmarknadsåtgärder Utveckling på arbetsmarknaden

239 Sammanfattning Saab Automobiles avveckling i samband med konkursen i januari 2012 innebar en snabb ökning av arbetslösheten i de hårdast drabbade kommunerna. Av denna anledning startades flera åtgärder upp, vilka skulle ge snabb effekt och också bidra till långsiktig förnyelse av näringslivet och förutsättningar för tillväxt. Kommuner ingår i satsningarna blev samtliga kommuner i Fyrbodal samt kommunerna Essunga, Grästorp och Lilla Edet. Hösten 2012 anslöts Vara kommun till sammarbetet. Med anledning av konkursen avsattes 75 miljoner kronor av statliga medel och 90 miljoner kronor av regionala utvecklingsmedel under åren Insatserna beskrivs i programmet Omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal med anledning av pågående strukturförändringar i näringslivet ( omställningsprogrammet ). De utpekade insatsområdena var Näringslivsutveckling, Kompetens- och utbildningsfrågor, Kollektivtrafik och infrastruktur samt Arbetsmarknadsåtgärder. Vid sidan av omställningsprogrammet startades ett projekt med finansiering från Europeiska globaliseringsfonden med syftet att erbjuda åtgärder även för de som blivit uppsagda från underleverantörer. Näringslivsutveckling Inom näringslivsutveckling är insatserna koncentrerade till Innovatum och Omställningskontoret+. I programmet ingår även en satsning på att ta fram en handlingsplan för hållbar energi och att öka tillgången på riskkapital. Insatserna syftar till att långsiktigt skapa nya sysselsättningstillfällen genom att bevara kompetens i regionen, stärka utvecklingsmöjligheterna i befintliga företag och ge bättre förutsättningar för att starta nya företag. Omställningskontoret består i nuläget av sex stycken delprojekt. Projekten är konstruerade i en samverkan mellan Almi Företagspartner Väst AB, Nyföretagarcentrum, Högskolan Väst och Trollhättans kommun. Insatserna har bland annat fokus på företagsutveckling, nyföretagarrådgivning, etableringsservice, finansiering och ägarskiften. Inom Omställningskontoret+ har samtliga planerade aktiviteter påbörjats och det tycks finnas goda utsikter för att de kvantitativa målen kommer att uppnås vid programmets avslut Ett viktigt syfte med satsningarna inom Innovatum var att behålla kompetens i regionen, bland annat inom fordonsutveckling. Satsningarna på Innovatum är i stor utsträckning en förstärkning av den befintliga strukturen. Detta medför att det är svårt att skilja resultat och effekter från den ordinarie verksamheten från de resultat och effekter som förstärkningen bidragit till. Det är emellertid tydligt att antalet utvecklingsprojekt har ökat och att antalet deltagande företag har ökat betydligt till följd av förstärkningen. Inkubatorverksamheten har fördubblats uppskattningsvis har 12 företag startats i inkubatorn som en direkt följd av förstärkningen. Förstärkningar har även skett av centrumbildningarna inom Innovatum. Inom ramen för programmet har företagsnätverket IUC Väst bildats samt ett centrum för underhållsteknik. Samtliga aktiviter som ingår i programmet har påbörjats. 2

240 Västra Götalandsregionen har tagit fram ett handlingsprogram för hållbar energi för perioden Syftet med handlingsprogrammet är att stimulera insatser inom energi- och klimatområdet och att påskynda utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning i Västra Götaland. I omställningsprogrammet ingår satsningar på att öka och synliggöra tillgången på företagsfinansiering och riskkapital. Almi Invest Västs kapitalbas förstärktes genom ett extra regionalt kapitaltillskott samt med strukturfondsmedel. Omställningskontoret+ arbetar med att lotsa aktörer som kan erbjuda finansieringslösningar. En riskkapitaldag arrangerades hösten 2012 i Trollhättan. Kompetens och utbildningsfrågor Här ingår utökade platser inom högskola, yrkeshögskola och yrkesvux. Högskolan i Väst har fått i uppdrag av regeringen att förlänga den tidigare utökningen av 600 platser som löpt under t o m våren Ett separat kursutbud som är skräddarsytt utifrån behoven hos de f.d. Saab-anställda. Platsantalet har utökats även på ett antal program och kurser i det ordinarie utbudet. Fyra utbildningssatsningar har genomfört inom ramen för globaliseringsfonden med totalt 76 deltagare. Omställningsprogrammet innebar ytterligare 250 yrkeshögskoleplatser under 2012 och ytterligare 500 platser Myndigheten för yrkeshögskolan har beviljat nitton utbildningar med start hösten Dessa utbildningar motsvarar 549 studerandeplatser. Av de beviljade var 17 förlagda utanför samverkanskommunerna, 16 i Göteborgsregionen och en i Tibro. Arton utbildningar har startat under hösten 2012 och 455 studerande rapporterades som antagna vid utbildningarnas starttidpunkt. Regeringen beslutade om nya platser till yrkesvux år 2012 och 500 platser år De platserna bedöms ha utnyttjats fullt ut. Inom globaliseringsfonden har över 600 personer deltagit i yrkesutbildning och valideringar inom den kommunala vuxenutbildningen. Kollektivtrafik och infrastruktur Våren 2012 sattes, med finansiering från omställningsprogrammet, en extra morgontur in från Trollhättan samt med bussförbindelse som anslöt vid tågstoppet i Älvängen för vidare transport till Volvo Torslanda resenärer per dag har i genomsnitt nyttjat bussresan till Volvo Torslanda och ett 20-tal returresan under eftermiddagen. Den planerade förstärkningen av tågtrafiken till Halden har ännu inte realiserats på grund av svårigheter med tillstånd från norska myndigheter. I Västra Götalandsregionens yttrande om förslag till nationell plan har det förts fram ett förslag om en utredning om järnvägsutbyggnad mellan Öxnered och Halden. Frågan behandlas av regeringen under våren Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsförmedlingen Trestad Industri startades i samband med Saabs konkurs. AF Trestad Industris uppdrag innefattade ursprungligen främst det som blev uppsagda från Saab och som bor i Trestad-området. I och med att medel beviljades från Globaliseringsfonden utökades målgruppen även till de personer som blev uppsagda och arbetslösa hos underleverantörerna. Antalet som varslades från SAAB eller någon underleverantör 2011/2012 var personer. 3

241 Sista oktober 2013 var 23 procent av de som varslades arbete öppet arbetslösa eller arbetslösa i program. Även om arbetslösheten idag är mycket hög i flera av de drabbade kommunerna har återhämtningen på arbetsmarknaden sedan Saabs konkurs varit förhållandevis god. Sedan november 2011 har 11 av de 18 samverkanskommunerna haft en gynnsammare utveckling än riksgenomsnittet. Grästorp, Vara och Trollhättan har haft den sämsta utvecklingen. Ökningen i relativ arbetslöshet i dessa kommuner är ändå förhållandevis begränsad. Det finns heller inga tydliga tecken på att det stora utbudet av yrkeserfaren arbetskraft som Saab konkurs medförde har bidragit till en ökad ungdomsarbetslöshet. 4

242 Inledning Saab Automobiles (härefter Saab ) konkurs i december 2011 var Sveriges hittills största konkurs. Cirka personer berördes. Ytterligare ca 500 personer hos underleverantörer blev av med jobbet. För att underlätta omställningsarbetet och stärka de framtida utvecklingsförutsättningarna i Trollhättan och Fyrbodal har en rad olika insatser startats och genomförts sedan konkursen. Fokus har legat på att ta tillvara på tillgänglig kompetens hos berörda arbetstagare, att stärka utvecklingsmöjligheterna för befintliga företag i både närområde och omgivningen, samt att skapa goda förutsättningar för att utveckla nya verksamheter. Insatserna sker i samverkan mellan bland annat berörda kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och staten genom berörda departement och myndigheter samt näringslivet. Med anledning av konkursen avsattes 75 miljoner kronor av statliga medel och 90 miljoner kronor av regionala utvecklingsmedel under åren Insatserna beskrivs i programmet Omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal med anledning av pågående strukturförändringar i näringslivet (härefter omställningsprogrammet ). Kommuner som kom att ingå i satsningarna blev samtliga kommuner i Fyrbodal samt kommunerna Essunga, Grästorp och Lilla Edet. Hösten 2012 anslöts Vara kommun till sammarbetet (härefter samverkanskommunerna ). De utpekade insatsområdena var näringslivsutveckling, kompetens- och utbildningsfrågor, kollektivtrafik och infrastruktur samt arbetsmarknadsåtgärder. Vid sidan av omställningsprogrammet ansökte regeringen om medel till Europeiska globaliseringsfonden för att kunna erbjuda åtgärder för dem som blivit uppsagda från Saab och dess underleverantörer och var inskrivna som arbetslösa Arbetsförmedlingen. Ansökan omfattade euro. Beslut om att bevilja medel togs i december Efter ett regeringsbeslut påbörjades dock insatserna redan i juni I denna rapport redovisas aktiviteter och, i den mån det är möjligt, resultat av satsningarna så här långt inom omställningsprogrammet och globaliseringsfonden. Hur långt fram i tiden uppföljningen går varierar mellan olika insatser beroende periodiciteten i ingående projektens rapportering. I de flesta fall ingår aktiviteter och resultat fram till halvårsskiftet Uppföljningen bygger huvudsakligen på skriftliga rapporter från projekten. Vid behov av kompletteringar har kontakt tagits med projektledare eller motsvarande. Näringslivsutveckling Insatserna för näringslivsutveckling i Trollhättan samt övriga berörda kommuner i Västra Götaland delas in fyra åtgärdsområden: - Omställningskontoret+ - Utökad satsning på Innovatum Handlingsplan för energi och klimatteknik - Riskkapital och företagsfinansiering 5

243 2.1 Omställningskontoret+ Fyrbodals fordonskommuners 1 omställningsprojekt startades i februari 2010 med uppgift att aktivt stödja en utveckling och diversifiering av näringslivet. Omställningskontoret har arbetat i nära samverkan med deltagande kommuners näringslivsfunktioner. I och med omställningsprogrammet fortsatte och utvidgades satsningen och fick namnet Omställningskontoret+. Här ingår samtliga samverkanskommuner. 2 Total projektomslutning under hela projektperioden 1 april december 2014 är ca 42,2 miljoner kronor. De offentliga medlen, vilket också omfattar insatser från Kommunalförbundet Fyrbodal och Trollhättans kommun har också uppväxlats med ekonomiska medel från EU:s strukturfonder. Omställningskontoret+ styrs av en politisk styrgrupp sammansatt av kommunalråd från deltagande kommuner. Trollhättans Stad ansvarar för projektet. Omställningskontoret+ är placerat på Innovatumområdet. Enligt omställningsprogrammet skulle Omställningskontorets insatser ske inom fem områden: 1. Utvecklingsinsatser; coachinsatser i företag för tillväxt 2. Insatser för ökat nyföretagande 3. Etableringsarbete och etableringsservice 4. Finanskompetenscentrum; finansieringsrådgivning för företag som vill expandera eller etablera sig i området 5. Marknadsföring av Omställningskontorets erbjudanden I programmet anges även att Omställningskontoret+ kan initiera projekt för att medverka till att ta fram näringslivsstrategier i kommuner där sådana saknas, särskilda projekt för att stärka och utveckla valda branscher samt vid behov initiera övriga kortare projekt. Omställningskontoret består i nuläget av sex stycken delprojekt. Projekten är konstruerade i en samverkan mellan Almi Företagspartner Väst AB, Nyföretagarcentrum, Högskolan Väst och Trollhättans kommun. Delprojekteten är: Företagsutveckling genom coachinsatser Nyföretagarrådgivning Etableringsservice Kompetenscentrum finansiering Ägarskifte Micro M-handelsprojektet Omställningskontoret har mål för samverkanskommunernas utveckling på en makronivå. Målen är: Den öppna arbetslösheten i verksamhetsområdet skall vara lägre än riksgenomsnittet Antalet arbetstillfällen skall öka Differentieringen i näringslivet skall öka Omställningskontoret+ anger även fyra resultatindikatorer: 152 nya företag startas och etableras 1 Trollhättans Stad, Uddevalla, Vänersborg, Åmåls, Dals Eds, Färgelanda och Tanums kommuner 2 Fyrbodal samt kommunerna Grästorp, Lilla Edet, Vara och Essunga. Vara anslöt hösten

244 305 nya arbetstillfällen tillkommer 650 företag deltar i tillväxtbefrämjande åtgärder 650 personer erhåller rådgivning i att starta eget företag Alla delprojekt har kommit igång med aktiviteter. Enligt Omställningskontorets lägesrapport för perioden t o m augusti 2013 har Omställningkontoret+ bidragit till att skapa 177 arbetstillfällen och 92 nystartade företag. Nyföretagarcentrum hade i augusti 2013 gett personlig rådgivning eller telefonrådgivning till 483 personer. Enligt Omställningskontoret+ har 556 företag deltagit i tillväxtfrämjande åtgärder inom coachprogrammet. Det är viktigt att notera att detta är kortsiktiga resultatindikatorer som inte säger något om de långsiktiga effekterna av satsningen. Företagsutveckling genom coachinsatser Delprojektet vänder sig till företagare som driver ett litet eller medelstort företag som har tillväxtpotential. Konceptet består av en företagsanalys, en framtidsplan och en coachinsats. Enligt lägesrapporten som gäller t o m augusti 2013 har följande resultat uppnåtts: 415 företag är uppsökta 186 företag har genomgått eller genomgår en behovsanalys 122 arbetar eller är klara med sin framtidsplan 88 företag har genomgått en coachning eller är inne i coachfasen Projektet löper enligt plan enligt lägesrapporten från augusti Dock menar de upphandlande konsulterna som var med motsvarande projekt att de prospekt som fås från medverkande kommuner inte visar samma potential som tidigare. Andelen företag som tackar nej till coachprogrammet ökar. Nyföretagarrådgivning Genom utökad finansiering från Omställningskontoret+ har Nyföretagarcentrum Väst (NFC) kunnat öka sina insatser. Delprojektet syfte är att stärka den entreprenöriella kulturen i regionen och medverka till att skapa ett gott och positivt företagsklimat, öka antalet nystartade företag och höja kommunernas ranking på Nyföretagarbarometern. I insatser som innebär en förstärkning av en befintlig verksamhet är det ofta svår att särskilja de aktiviteter och resultat som är en följd av förstärkningen från de aktiviteter och resultat som är en följd av den ordinarie verksamheten. Så är även fallet i detta delprojekt. För att kunna följa upp och utvärdera förstärkningen hade det varit nödvändigt att i programmet tydligare klargöra vilka adderande insatser som förstärkningen skulle bidra till. De aktiviteter som lyfts fram i Omställningskontorets redovisning är: 13 informationsträffar med 70 deltagare Startbanan - Pininfarina Ett nytt koncept för att inspirera och motivera till företagande Rådgivning 416 timmars personlig rådgivning till 217 personet och 80 timmars telefonrådgivning till 266 personer Starta-företagsutbildning Sex starta-med totalt 119 deltagare. 7

245 Affärsskola Genomfört en affärsskola i Uddevalla med start i april 2013 med 10 deltagare. Club Eget Fyra Club Eget aktiviteter med 21 deltagare Mentorprogram Sex nätverksträffar har genomförts Under perioden startade från april 2012 t o m augusti har enligt uppgift från Nyföretagarcentrum 78 företag startats. Etableringsservice Delprojektet ska leda till fler företagsetableringar och göra etableringsfasen tids- och kostnadseffektiv för det etablerande företaget och kommunerna. Fokus har legat på att för samverkanskommunerna ta fram gemensamt informationsmaterial i form av hemsida, trycksaker och mässmaterial. Sedan oktober marknadsför sig kommunerna inom Position Väst Tillväxtzonen mellan Göteborg och Oslo. En hemsida har lanserats med information om kompetens, infrastruktur och annat som kan vara värdefullt för företag att känna till för företag som överväger en etablering. Erbjudande har gått ut till kommunerna att få hjälp med att utveckla näringslivsstrategier. Sex kommuner har tackat ja till erbjudandet. Finansieringsrådgivning Kompetenscentrum finansiering erbjuder finansieringslösningar till företag som är i ett expansions- och utvecklingsskede eller har behov av innovationsutveckling. Kompetenscentrumet erbjuder inte själva kapital, men kan lotsa till aktörer som kan erbjuda finansieringslösningar. T o m augusti 2013 har arbeten i 60 företag genomförts. Projekt Finansiering har medverkat till att förmedla 22 mnkr till 23 bolag. Enligt Omställningskontorets rapportering har totalt 13 nya företag har startats och har 48 arbetstillfällen har skapats. Ägarskifte micro Ägarskifte Micro är vänder sig till personer med intresse av att överlåta eller överta småföretag. Projektet genomförs i samverkan med Arbetsförmedlingen och Nyföretagarcentrum. En hemsida har lanserats där företagare och individer/köpare kan gå in och anmäla sitt intresse ( Ägarskifte micro har 49 anmälda personer i sin databas. Projektet har haft kontakt med 27 företag som är till salu. I åtta fall pågår en matchningsprocess. M-handel M - handel- projektet drivs av Högskolan Väst och handlar bland annat om utveckla och testa mobila tjänster med betalfunktion. Projektet har byggt upp en digital innovationsplattform för öppen delning av gemensamma funktioner och komponenter i en molntjänst. Innovationsplattformen ska utgöra den miljö där mobila tjänster utvecklas och vidareutvecklas i samverkan med samverkansaktörer. Två lanseringar har genomförts: HV-appen med betalfunktion för studenter vid Högskolan Väst och Casting-appen med funktioner för mobila annonser och matchningar av film-uppdrag. 8

246 2.2 Utökad satsning på Innovatum Innovatum ingår i Västra Götalandsregionen satsning på utvecklingen av sex Science Parks för innovationer, företagsutveckling och forskning. Innovatum har fått en förstärkning med ca 60 miljoner kr under perioden Syftet med förstärkningen är att bevara och stärka kompetensen i regionen och mildra effekterna av SAAB:s utveckling. De utökade resurserna ska bidra till att: - säkerställa att nyckelkompetenser och nödvändig kritisk massa stannar i regionen - stärka utvecklingsmöjligheterna för befintliga företag - ge bättre förutsättningar för att nya verksamheter skapas Saab automobiles konkurs och förstärkningen medförde delvis en ny roll för Innovatum. Innovatum beskrivs som en katalysator och brygga i omställningen. Ett viktigt mål är att behålla en samlad kompetens i regionen, bland annat genom ett förstärkt arbete med Innovatums fokusområden. Enligt programmet skulle följande områden förstärkas eller utvecklas: Utöka utvecklingsprojekten Avknoppningar Centrumbildningar Etablering av IUC Etablering av ett centrum för underhållsteknik En genom gång av aktiviter och, i den mån det går, resultat inom de olika områdena ges nedan. En svårighet är att det vid förstärkningar av redan befintliga verksamheter är svårt att skilja på aktiviter och resultat som är en följd av den ordinarie verksamheten och aktiviteter och resultat som är en följd av förstärkningen. Utöka utvecklingsprojekten Innovatum har varit inriktad på utvecklingsprojekt i stadierna före den produktnära utvecklingen hos enskilda företag. Innan Saab-konkursen och den utökade satsningen så hanterade Innovatum projekt på årsbasis. I de projekten ingick omkring företag och projektens omsättning låg på ca 200 mnkr. Genom förstärkningen av Projektarenan är avsikten att även stödja med produktnära utveklingsprojekt. Förstärkningen syftade både till att säkerställa pågående projekt och utveckla nya projekt. Idag pågår ca 40 utvecklingsprojekt med ca 180 företag. Projekten omsätter ca 200 mnkr, d.v.s. ungefär lika mycket som innan förstärkningen. Förklaringen till att omsättningen ligger kvar på samma nivå trots fler projekt och företag är att en större andel av de deltagande företagen är små. Inflödet av idéer till projektarenan har ökat stort från ca 50 per år innan förstärkningen till över 100. Avknoppningar Innovatums inkubatorverksamhet har som följd av förstärkningen anställt ytterligare två affärscoacher och utökat lokalytan med 300 m2. Detta innebär en fördubbling av kapaciteten. Redan i januari 2012, innan Innovatum hunnit bemanna den utökade verksamheten, stod ett 10- tal företag med rötter i Saab redo att starta upp verksamheter. Innovatum inkubator har varit 9

247 engagerad i att lösa de nya bolagsbildningarnas olika problemställningar (lokaler, IT-lösningar, finansieringsarbete, affärsplanearbete, juridiska frågeställningar med mera). Sammanlagt fanns vid halvårsskiftet företag med ca 270 anställda. Detta är unga bolag som har tillväxten framför sig, vilket bör leda till fler arbetstillfällen. Enligt Innovatums bedömning är minst hälften av företagen ett resultat av den utökade satsningen. Sju av företagen är avknoppningar från Saab. Här ingår Leanova med omkring 170 anställda och T-engineering med omkring 40 anställda. Centrumbildningar Genom resursförstärkningen skulle Innovatums pågående satsningar inom centrum bildningar förstärkas. De tre prioriterade områdena var: - Green Factory. - Produktionstekniskt Centrum (PTC) inklusive en utökad satsning på små och medelstora företag. - ACT, mötesplats för Kreativa Näringar. PTC grundades av Innovatum, Högskolan Väst, Saab Automobile och Volvo Aero (numera GKN Aerospace) för att driva världsledande utvecklingsprojekt för nya smarta produktionsmetoder. Ambitionen är att bli ett nationellt och internationellt ledande utvecklingscentrum inom produktionsteknik. Under 2012 och 2013 (prognos) satsas ca 4,8 mnkr på PTC inom ramen för omställningsprogrammet. Förstärkningen har huvudsakligen används satsningar som syftar till att öka möjligheten för mindre bolag att delta i utvecklingsprojekten genom att anpassa utrustningen och anpassa erbjudandet. Green Factory som bilades 2011 är ett branschöverskridande samarbete för att påskynda hållbar utveckling och kommersialisering av gröna affärs- och produktkoncept. Under 2012 och 2013 (prognos) satsas ca 1,6 mnkr på Green Factory inom ramen för omställningsprogrammet. I slutet av 2012 utsåg Energimyndigheten Green Factory till ett nationellt innovationskluster vilket medförde en säkrad finansiering under en treårsperiod. ACT (All Creators Together) är Innovatums mötesplats för kreativa näringar. Under satsas drygt 1 mnkr på ACT inom omställningsprogrammet. Etablering av IUC IUC Väst bildades år 2013 och är sprunget ur företagsnätverket Networking Companies som sedan 1996 har varit det dominerande företagsnätverket i Fyrbodal för den tillverkande industrin. Bildandet av IUC Väst är ett resultat av Omställningsprogrammet. IUC arbetar för att stimulera industriell utveckling och konkurrenskraft i Fyrbodal genom att bidra till förbättrad produktionsutveckling, affärsutveckling och kompetensförsörjning. Bildandet innebar en breddning och ökad långsiktighet. Målet är att bygga en organisation som kan så på egna ben. Sedan bildandet av IUC väst har antalet medlemsföretag ökat från 35 (i Networking companies) till 50. Det finns företag representerade från 11 av Fyrbodals 14 kommuner. Målet är att samtliga kommuner ska vara representerade. Under 2012 och 2013 satsas ca 4,9 mnkr på IUC Väst inom ramen för omställningsprogrammet. Etablering av ett centrum för underhållsteknik Centrum för underhållsteknik bildades april Bildandet är en direkt följd av omställningsprogrammet. Centrumet kan beskrivas som en virtuell plattform med syfte att öka livslängden i företagens maskinpark och därigenom minska resursslöseriet och öka 10

248 kostnadseffektiviteten. Under 2012 och 2013 satsas ca 3 mnkr på IUC Väst inom ramen för omställningsprogrammet. 2.3 Handlingsplan för hållbar energi och klimatteknik Västra Götalandsregionen har tagit fram ett handlingsprogram för hållbar energi för perioden Syftet med handlingsprogrammet är att stimulera insatser inom energi- och klimatområdet och att påskynda utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning i Västra Götaland. Handlingsprogrammen riktar sig till näringslivet, offentliga verksamheter, organisationer och högskolor/universitet. Det är möjligt att söka finansiering för projekt som bidrar till att uppfylla ett eller flera av målen inom respektive handlingsprogram. En första utlysning på 15 miljoner kr för 2013 har genomförts. Redan innan handlingsprogrammet genomfördes satsningar inom omställningsprogrammet inom hållbar energi och klimatteknik. Ett exempel är Wargön Innovation en satsning för att utveckla ett kunskapscentrum i form av en demonstrationsanläggning för återvinning av textilier. Nästa steg är att bygga en fullskaleanläggning som kan ta emot insamlad textil från Skandinavien. Satsningen omsluter ca 13,4 miljoner kronor och målet är tre större företagsetableringar med nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Wargön Innovation ses i ett femårsperspektiv där samhälle, akademi och industripartners samverkar. Beslutad satsning skall underlätta projektet att ta sig från labbstadiet till industriell verksamhet. Innovatum i Trollhättan är en viktig samarbetspartner i projektet. Ett annat exempel är en förstudie om en pilotanläggning för flytande havsbaserad vindkraft i Västra Götaland. 2.4 Företagsfinansiering och riskkapital I Omställningsprogrammet föresattes att behovet av företagsfinansiering och riskkapital kommer att öka i Fyrbodal och kommer att öka ytterligare då insatserna inom omställningskontoret och Innovatum börjar ge resultat. Vid tiden när Programmets togs fram förde regeringen diskussioner med de statliga finansieringsaktörerna inom riskvillig finansiering, riskkapital, exportfinansiering och långivning om behovet av att synliggöra det kapital som finns så att det skulle kunna komma till nytta i det uppkomna läget. Bl.a. anordnades en välbesökt riskkapital dag där de olika finansieringsaktörerna medverkade i augusti 2012 i Trollhättan. Almi Invest Västs kapitalbas förstärktes genom ett extra regionalt kapitaltillskott samt med strukturfondsmedel. Som nämnts ovan arbetar Omställningskontoret+ med att lotsa aktörer som kan erbjuda finansieringslösningar. Även Innovatum arbetar aktivt för att hitta finansiering till bolagen. T ex har ett par av Saab-avknoppningarna i Innovatum fått finansiering från Fourier Transform. 11

249 3. Kompetens och utbildningsfrågor 3.1 Högskolan Väst Regeringen gav i samband med Saab Automobiles konkurs Högskolan i Väst i uppdrag att under ytterligare två år och ett halvt år genomföra utbildning inom ramen för de 600 tillfälliga platser som löpt under 2010 och Uppdraget förlängdes med ytterligare ett år i budgetpropositionen för Högskolan i Västs tillfälliga utbildningsuppdrag löper därmed till och med första halvåret I februari 2012 utlystes ett separat kursutbud, skräddarsytt utifrån de behov som identifierats genom dialog med Arbetsförmedlingen och de tidigare Saabanställda. Vid en välbesökt utbildningsmässa särskilt riktad till arbetssökande och tidigare Saabanställda den 14 februari presenterades utbudet. Närmare 300 personer tog chansen att söka dessa kurser. Några exempel på kurser (samtliga 7,5 hp): Kvalitetsutveckling I Strukturerad programmering i C Digitala distributionsformer Organisation och ledarskap Arbetsrätt Utöver kurser återöppnades två stycken tvååriga utbildningsprogram Högskoletekniker Elkraft och Personalekonomi. Det förlängda tillfälliga uppdraget gav också utrymme för Högskolan Väst att inför höstterminen 2012 utöka platsantalet på ett antal kurser och program i det ordinarie utbudet. Under 2013 har förlängningen av det tillfälliga uppdraget möjliggjort en ytterligare utökad antagningsvolym på flera program och på många fristående kurser. Inför höstterminen 2013 antogs fler studenter än någonsin tidigare till Högskolan Väst (nästan 4 900). Under 2013 har vissa försök gjorts att samla in underlag och information om hur många f.d. Saabanställda som är registrerade som studenter inom det ordinarie utbudet. Via en snabbenkät (mars 2013) till registrerade studenter framkom, att 155 st eller 8,3 % av de som besvarade enkäten hade arbetat på Saab Automobile under de senaste fem åren. En annan bedömning som gjorts säger att personer läser fristående kurser (max halvfart) med a-kassa. Därutöver bedöms f.d. Saabanställda studera på program med Globaliseringsfondsfinansiering. Satsningar inom globaliseringsfonden Hittills har fyra stora utbildningssatsningar genomförts inom globaliseringsfonen där Högskolan Väst står som utbildningsgivare: Lean produktion 15 högskolepoäng (2012) Personalledning 37,5 hp ( ) Projektledning 30 hp (2013) IT/nätverksteknik 30 hp (2013) De utbildningar som genomförs är speciella genom sin uppbyggnad kring arbetsintegrerat lärande och att de utgår från deltagarnas erfarenhetsbaserade kunskaper som validerats och 12

250 värderats av högskolans personal i samarbete med tidigare anställda vid Saab Automobile, företrädare för TRR, Startkraft och AF. Utbildningarna har genomförts med hög grad av genomströmning. Av 76 deltagare i utbildningarna inom Globaliseringsfonden har 64 fullföljt. Enligt högskolan är det främsta skälet till avhopp att den studerande fått anställning. De individuella utbildningspaketen har lett till omedelbar anställning. 3.2 Yrkeshögskolan Idag finns ca 700 yrkeshögskoleplatser i Västra Götaland. Regeringens beslut kopplat till Omställningsprogrammet innebar ytterligare 250 platser under 2012 och ytterligare 500 platser Västra Götalandsregionen, Trollhättans stad och Länsstyrelsen har kontakt med Yrkeshögskolemyndigheten kring de nya platserna. Myndigheten för yrkeshögskolan fick uppdraget från regeringen om nya platser i Västra Götalandsregionen i slutet av december Vid denna tidpunkt pågick samtidigt en ordinarie ansökningsomgång där utbildningsanordnare hade möjlighet att ansöka om att ingå i yrkeshögskolan och erhålla statsbidrag. En förutsättning i det aktuella regeringsuppdraget var att de 500 nya årsplatserna skulle erbjudas från och med hösten 2012 till och med För att med så kort varsel kunna starta de aktuella utbildningarna, valde myndigheten att inte utlysa någon extra ansökningsomgång. Skälen till detta var förutom tidsaspekten i den pågående ordinarie ansökningsomgången fanns utbildningar med hög kvalitet som inte skulle kunna prioriteras av resursskäl. Myndighetens bedömning var att det bland dessa ansökningar fanns utbildningar som uppfyllde de kriterier som regeringsuppdraget innebar. Myndigheten för yrkeshögskolan har beviljat nitton utbildningar med start hösten Dessa utbildningar motsvarar 549 studerandeplatser. Arton utbildningar har startat under hösten 2012 och 455 studerande rapporterades som antagna vid utbildningarnas starttidpunkt. En ettårig utbildning med 24 beviljade studerandeplatser har ställts in. Av de beviljade var 17 förlagda utanför samverkanskommunerna, 16 i Göteborgsregionen och en i Tibro. Detta innebär att målgruppen för utbildingarna har varit bredare än enbart boende i samverkanskommunerna. Uppgift om hur stora andel av de studerande som bor i samverkanskommunerna har inte tagits fram till denna halvtidsuppföljning. Tabell 1: YH-utbildningar inom satsningen Antal utbildningar Antal utbildningsplatser Teknik och tillverkning Ekonomi, administration, försäljning Data/IT 3 95 Samhällsbyggnad och 3 90 byggteknik Kultur, media, design 1 20 Summa

251 Satsningar inom globaliseringsfonden Inom ramen för globaliseringsfonden har 32 personer deltagit i yrkeshögskoleutbildningar. De flesta har en teknisk inriktning såsom kvalitetsteknik, energiteknik, vindkraftsteknik, produktionsteknik, kvalitetssäkrare it, driftteknik, fukttekniker, affärsinriktad redovisningsekonomi, hälso- sjukvårds administration och miljöeffektiv transport. 3.3 Yrkesvux Regeringen beslutade om nya platser till yrkesvux år 2012 och 500 platser år Platserna fördelas av Skolverket i samråd med Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. Trollhättans stad tog inledningsvis fram en fördelningsmodell som baseras på hur de kollektivanställda på SAAB är fördelade mellan de olika kommunerna. Denna modell ersattes dock av en ny modell utgick från arbetslösnivå och invånarantal. Ansökningarna till Skolverket gjordes gemensamt av 18 kommuner, kommunerna i Fyrbodal samt Essungas Lilla Edets Grästorps och Alingsås kommuner. De platserna bedöms ha fyllts upp med studerande. Inledningsvis upplevdes det som en utmaning att fylla de platserna redan 2012, men man lyckades följa planen. Satsningar inom globaliseringsfonden Över 600 personer deltar, eller har deltagit i, yrkesutbildning och valideringar inom den kommunala vuxenutbildningen (t o m oktober 2013). Som exempel kan nämnas att över 70 personer har omskolats till vårdsektorn via 3 terminer med aktivitetsstöd. Den första gruppen på 35 personer avslutar sin utbildning i december och ca 90 procent har fått timanställning under utbildningstiden. De flesta har tidigare arbetat på Saab inom produktionen och i vissa kurser har det varit lika många män som kvinnor. Totalt har det varit ca 30 % män på omvårdnadsutbildningen, de flesta har valt inriktningen psykiatri. Det har också genomförts en yt- och rostskyddsmålarutbildning där målgruppen har varit de som tidigare arbetat med lackeringsarbete. Många av deltagarna på utbildningen gick till arbete direkt när utbildningen avslutats. Här har den svenska branschorganisationen och den norska arbetsmarknaden visat stort intresse. Fram till i oktober har 420 tidigare Saab anställda validerats för gymnasiepoäng. Det är allt från branschspecifika kompetenser till truckkort. Att behovet av validering har varit så stort, beror på svårigheterna att få intyg på förvärvad kunskap efter Saabs konkurs. Detta har ökat behoven av utbildningsinsatser, där flera har varit intresserade och aktuella för en kortare eller längre utbildning. 4. Kollektivtrafik och infrastruktur 4.1 Förbättrade pendlingsmöjligheter Förbättrade pendlingsmöjligheter genom satsningar på kollektivtrafik och transportinfrastruktur kan bidra till att en större geografisk arbetsmarknad och därmed bidra till att öka utbudet av arbetstillfällen. Från Västra Götalandsregionen beräknades ca 10 mkr avsättas per år under tre år för ökade pendlingsmöjligheter. I programmet lyfts det fram ett par möjliga åtgärder som skulle förbättra pendlingsmöjligheterna för de drabbade kommunerna: 14

252 - Expressbussar till Göteborg/Hisingen och till Lidköping - Förstärkt tågtrafik till Halden (ev Sarpsborg/Fredrikstad) I maj 2012 beslutade Regionutvecklingsnämnden att anslå 13,5 miljoner kronor för en uppstart av utökade pendlingsmöjligheter mellan Trollhättan och Göteborg/Hisingen. Utökningen innebar att en extra morgontur sattes in från Trollhättan samt med bussförbindelse som anslöt vid tågstoppet i Älvängen för vidare transport till Volvo Torslanda resenärer per dag nyttjar i genomsnitt bussresan till Volvo Torslanda och ett 20-tal returresan under eftermiddagen. Den planerade förstärkningen av tågtrafiken till Halden har ännu inte realiserats. Frågan är komplicerad med hänsyn till godkännandekrav från Norge när det gäller tågset och tågpersonal. 4.2 Infrastruktur Investeringar i förbättrad infrastruktur är en långsam process. Här handlar det om åtgärder som inte kan realiseras under programperioden. Men investeringsbeslut eller viljeyttringar från samhällets sida kan på kort sikt innan realisering påverka företagens lokaliseringsbeslut hushållens boendeplaner. I Omställningsprogrammet prioriteras att få igång en svensk-norsk utredning för att ta fram ett kunskapsunderlag om hur och när järnvägen mellan Halden och Öxnered skulle kunna byggas ut. I Västra Götalandsregionens yttrande om förslag till nationell plan har det förts fram ett förslag om en utredning om järnvägsutbyggnad mellan Öxnered och Halden. Frågan behandlas av regeringen under våren Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsförmedlingen Trestad Industri startades i samband med Saabs konkurs. Kontoret hade ett tidsbegränsat uppdrag med att ta ett helhetsgrepp för industrin i Trestadsområdet från januari 2012 till halvårsskiftet Kontoret var inget fysiskt kontor utan en form av matrisorganisation med medarbetare placerade på Af Trollhättan, Af Vänersborg samt Af Uddevalla. Ett antal medarbetare rekryterades från de ovanstående kontoren till Trestad Industri, med syfte att, vid uppstart av kontoret, vara bärare av lokal intern och extern kunskap samt vid nedläggning av Trestad Industri vara bärare av kontorets metoder, arbetsgivare, samarbetspartners och i viss mån också sökande tillbaka till lokala kontoren. Detta var ett sätt att säkerställa kvalitativt bra övergångar vid både uppstart och avslut. AF Trestad Industris uppdrag innefattade ursprungligen främst det som blev uppsagda från Saab och som bor i Trestad-området. I och med att medel beviljades från Globaliseringsfonden utökades den primära målgruppen även till de personer som blev uppsagda och arbetslösa hos underleverantörerna från och med april Utöver dessa målgrupper arbetade kontoret även med tillkommande nya eller nygamla arbetslösa inom industrisektorn i området. Arbetsförmedlingskontoret Trestad Industri avvecklades den 30 juni och de arbetssökanden överlämnas till sitt hemkontor. Antalet som varslades från SAAB eller någon underleverantör 2011/2012 var personer. Av dessa har varit inskrivna på arbetsförmedlingen någon gång. I oktober 2013 var personer av den ursprungliga målgruppen på personer i arbete (63 %). 883 personer var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (23 %). 228 personer av de inskrivna var i 15

253 arbete (6 %). I gruppen övriga ej inskrivna ingår 329 personer som man inte vet orsaken till att de inte längre är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av de varslade har 197 personer inte varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Tabell 2: Status för varslade vid SAAB och underleverantörer oktober 2013 Antal personer Procent av varslade Personer som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen: I arbete % Öppet arbetslösa 244 7% Arbetslösa i program % Övriga ej inskrivna 329 9% Personer som ej varit inskrivna på 197 5% Arbetsförmedlingen Summa % Tabell 3 visar hur stor andel av de varslade som fått arbete fördelat på kön, ålder och utländsk bakgrund i september Det framgår att andelen inte skiljer sig i någon större utsträckning mellan de olika grupperna. En liknande analys fördelat på utbildningsnivå hade varit intressant men underlag för detta saknas för närvarande. Tabell 3: Andel av de varslade som fått arbete september 2013 Målgrupp Andel Till arbete Andel Varslade % varav Män % % Kvinnor % % Äldre än 55 år % % Från EU utom 70 2% 39 56% Sverige & Norden Födda utanför EU 59 2% 34 58% 5.2 Utveckling på arbetsmarknaden I januari 2012 efter Saabs konkurs var det som mest arbetslösa i samverkanskommunerrna. Det var en dramatisk ökning med personer på två månader. Ca av dessa bodde i Trestad, men arbetslösheten ökade i samtliga kommuner. Efter peaken i januari 2012 minskade arbetslösheten i samverkanskommunerna i snabb takt fram till juli månad. Arbetslösheten var då nere på samma nivå som november Efter det kom ytterligare en försämring i arbetsmarknadsläget. Mellan juli 2012 och januari 2013 ökade antalet arbetslösa igen med personer. Ökningen under denna period drabbade samtliga samverkanskommunerna med undantag för Trollhättan och Vänersborg. Ökningen kan relateras 16

254 till den konjunkturnedgång som drabbade hela Sverige. Efter januari 2013 minskade arbetslösheten i samverkanskommunerna återigen till maj 2013 och var då något lägre än i november 2012, d.v.s. innan Saabs konkurs. Efter det har antalet arbetslösa i samverkanskommunerna ökat något. I oktober 2013 var personer arbetslösa i samverkanskommunerna. Detta är bara marginellt högre än innan Saabs konkurs. Diagram 1: Antalet arbetslösa samverkanskommunerna Diagram 2 visar vilka hur kommunernas relativa arbetslöshet (arbetslösa som procent av arbetskraften) förändrades mellan november 2011 och januari Tre kommuner sticker ut som de som drabbades värst av Saab-konkursen och neddragningarna hos underleverantörerna Trollhättan, Grästorp och Vänersborg. Flera av kommunerna visade inte på någon större ökning av den relativa arbetslösheten. I några kommuner Åmål, Munkedal och Tanum var ökningen t o m lägre än riksgenomsnittet. Diagram 2: Förändring i relativ arbetslöshet (16-64 år) november 2011 januari

255 Diagram 3 visar förändringen i relativ arbetslöshet under perioden november 2011 till oktober Det framgår att 11 av de 18 kommunerna har haft en gynnsammare utveckling än riksgenomsnittet. Grästorp, Vara och Trollhättan har haft den sämsta utvecklingen. Ökningen i relativ arbetslöshet i dessa kommuner är ändå förhållandevis liten. Det ligger utanför ramen för denna uppföljning att dra slutsatser om effekterna på arbetslösheten av insatserna inom omställningsprogrammet. Man kan dock konstatera att med tanke på de stora omedelbara effekter som nedläggningen av Saab fick i vissa kommuner är förändringen i relativ arbetslöshet drygt ett och ett halvt år efter konkursen förhållandevis begränsade. Diagram 3: Förändring i relativ arbetslöshet (16-64 år) november 2011 oktober 2013 Men även om arbetslösheten inte är ökat i så stor omfattning så är arbetslösheten mycket hög i många av kommunerna. Den relativa arbetslösheten är klart högst i Trollhättan med 15,6 procent. Även Åmål sticker ut med en betydligt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Men fler än hälften av kommunerna har en lägre arbetslöshet än riksgenomsittet. 18