C-UPPSATS. Införandet av elektronisk handel. Hur tar man sig över de hinder som finns? Kristoffer Ljungqvist. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Införandet av elektronisk handel. Hur tar man sig över de hinder som finns? Kristoffer Ljungqvist. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:176 Införandet av elektronisk handel Hur tar man sig över de hinder som finns? Kristoffer Ljungqvist Luleå tekniska universitet C-uppsats Data och systemvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap 2007:176 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/176--SE

2 Sammanfattning Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra åt dem. Studien är gjord utifrån ett implementatörsperspektiv. Undersökningen är gjord på Luleå kommun och är utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgångsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin säger är viktiga vid införandet stämmer överens med verkligheten, dock så finns det vissa saker som är speciella eftersom det är en kommun det rör sig om.

3 1 Introduktion Bakgrund / Problemdiskussion Forskningsfråga Syfte Avgränsningar Teori Elektronisk handel...3 Handelscykeln...3 Electronic Data Interchange (EDI)...3 Varför elektroniska affärer?...4 För och nackdelar med elektronisk affärer Hinder vid implementation av E-handelslösningar Kostnad Säkerhet Avsaknande av standard Kunskapsbrist Attityd Till Förändringar Övervinnande av hinder Kostnad Säkerhet Avsaknande av standard Kunskapsbrist Attityd till förändringar Metod Vetenskapligt förhållningssätt Forskningsansats Typ av studie Kvalitativ / Kvantitativ metod Datainsamlingsmetod Val av studieobjekt Validitet Reliabilitet Analysmetod Empiri Genomförande Elektronisk handel Varför e-handel i kommunen? Problem vid införandet Kostnad Säkerhet Avsaknande av standard Kunskapsbrist och attityd till förändringar Förändringar vid införandet Mål för framtiden med e-handel Observationer från arbetsplats inom kommunen Analys Eletronisk handel Varför elektroniska affärer? Problem vid införandet...17

4 5.2.1 Kostnad Säkerhet Avsaknande av standard Kunskapsbrist och attityd till förändringar Avslutande diskussion Framgångsfaktorer vid införandet av e-handel Förslag till vidare forskning Metoddiskussion Teori Undersökningsobjekt Intervjufrågor Slutsatser Referenser Bilagor...24

5 1 Introduktion I introduktionen ges en beskrivning av vad elektronisk handel är för något samt en presentation av mina forskningsfrågor. Först presenteras bakgrund och problemdiskussion, sedan presenteras forskningsfrågor, syfte och avgränsningar. 1.1 Bakgrund / Problemdiskussion Krav på effektivisering driver företag att kontinuerligt försöka förbättra sättet man arbetar på. Lager ska minskas eller tas bort helt och ledtider ska kortas. Istället för att kapital ligger bundet på lager som inte behövs ska det användas till produktutveckling eller marknadsföring samt service till kunder. För att allt detta ska gå ihop så måste organisationer arbeta på ett nytt sätt. En del i detta är effektiva informationssystem som hänger samman mellan leverantörer och kunder i elektroniska nätverk. E-handel har visat sig effektivt och hjälper till att uppnå detta (Fredholm, 2002). Våren 1995 påbörjades ett samarbete mellan Kommunalförbundet, Landstingsförbundet och Staten kring frågor om elektronisk handel. Målsättningen med samarbetet var 95 % av den offentliga sektorns upphandlingar och inköp av frekventa varor och tjänster ska ske elektroniskt samt 50 % av all annan upphandling före 1998 års utgång (Statskontoret 2004, s.6). År 1999 tvärvände finansmarknadens förväntningar om e-handel. IT-bubblan sprack och arbetet med att införa elektronisk handel i Sverige stannade upp. Utbredningen av e-handel inom statliga myndigheter är väldigt liten. På en enkät gjord av Statskontoret har 241 myndigheter som svarat på frågor var det endast 15 stycken som infört skarpa e- handelsprojekt och ytterligare 7 myndigheter som har påbörjat pilotprojekt inom området. Hela 76 % av alla dessa myndigheter svarade att de inte har konkreta planer på att införa elektronisk handel som stöd för inköpts och fakturaprocesserna. När det gäller kommunerna svarade 249 av landets 290 kommuner. Av dessa har 33 procent kommuner infört elektronisk handel i form av skarp drift eller pilotverksamhet (Statskontoret 2004). Det största hindret för utvecklingen av e-handel idag är företag, organisationer och individers inställning till e-handel. Detta gäller både den offentliga och privata sektorn. Det är svårt att få en bild av hur e-handel bör införas inom den offentliga sektorn. En bidragande faktor till detta är att få kommuner och myndigheter har erfarenheter så de inte vet vad som krävs för att lyckas (Statskontoret 2004). 1

6 Svenska kommuners erfarenheter av elektronisk handel I en enkät som gjorts av svenska kommunalförbundet och är publicerad av Wiss-Holmdal (2003) svarade 249 av landets 290 kommuner. 33 procent av de som svarade har infört elektronisk handel och nedan beskrivs grovt upplevda hinder i samband med införandet. Upplevda hinder vad som varit mindre bra eller svårigheter vid införandet 15 % anser att det är svårt att frigöra resurser för vidareutbildning av personal 15% anser att systemen haft brister 12% anser det varit svårt att ansluta varu- och tjänsteleverantörer 8% anser att det är svårt att frigöra resurser för initialkostnaden av IT-system 7% anser att standarder som finns behöver utvecklas 6% anser att de inte haft tillräckliga tekniska förutsättningar i form av datorer och uppkopplingar 4% anser att de haft svårigheter att motivera personalen 4% anger andra skäl som att det varit svårt att övertyga den egna organisationen om nyttan med elektronisk handel samt svårigheter med ekonomisystem Eftersom att som Fredholm (2002) menar att E-handel stödjer kravet på effektivisering samt att Statskontoret (2004) visar att det finns hinder vid införande av E-handel är detta en viktig fråga. Mitt arbete består i att försöka ta reda på hur dessa hinder kan undvikas, det vill säga att hitta ett antal framgångsfaktorer. 1.2 Forskningsfråga Jag kommer att basera uppsatsen på följande frågeställning: Vad kan man göra för att komma över de hinder som finns vid införandet av e-handel? 1.3 Syfte Jag vill att personer som är intresserade av inköpsprocessen skall kunna använda min uppsats till hjälp vid införande av e-handel. 1.4 Avgränsningar Jag kommer inte att behandla området Business to Consumer utan endast order och fakturahantering vilket går under ämnet Business to Business (B2B). Jag kommer att basera studien på frågor till en kommun som lyckats införa e-handel. Jag kommer vidare att avgränsa mig till vad de som arbetar med implementationen anser om e-handel därför att jag är intresserad hur det ser ut från ett utvecklarperspektiv.

7 2 Teori I teoridelen kommer jag att beskriva vad elektronisk handel är för något, dess beståndsdelar samt de olika inriktningar som finns. Sedan beskrivs varför man bör använda sig av e-handel, för och nackdelar samt hinder vid införandet. 2.1 Elektronisk handel E-handel är ett samlingsnamn för nya sätt att kommunicera och därmed förenkla affärsprocesser. Det är ett sätt att skapa nya möjligheter inom företag och organisationer. Elektronisk handel är ett ganska brett område. Det finns flera olika sätt elektronisk handel kan bedrivas på. Hur den elektroniska handeln bedrivs påverkas av vilka aktörer som är inblandade. Om detta sker mellan företag till konsumenter kallas det B2C (Business To Consumer), företag till företag B2B (Business To Business) samt privatperson till privatperson C2C (Consumer To Consumer). Beroende på mellan vilka aktörer elektronisk handel sker kan olika tekniker användas (Fredholm 2002). I fortsättningen när jag använder begreppet e-handel syftar jag på e-handel inom B2B. Handelscykeln E-handel kan användas på alla olika faser i handelscykeln. Handelscykeln är en modell där alla steg som används vid ett köp finns representerade. Stegen i handelscykeln är: Sök Sökning efter handelspartner och varor Förhandla Villkor för handel Order Göra beställning Leverans Leverera produkt Faktura Fakturahantering Betalning Göra betalning Eftermarknadsvärden T.ex. garanti och service Electronic Data Interchange (EDI) Definition av EDI: EDI är baserat på standardiserade meddelanden för att överföra strukturerad data från ett datorsystem till ett annat med elektroniska medel (Whitley, 2000). EDI används av organisationer för transaktioner som sker regelbundet. Av en affär så täcker EDI order, leverans, faktura och betalning. Tillexempel kan kundens order skickas med EDI och leveransbekräftelsen från säljaren kan också vara elektronisk. Sedan kan säljaren använda EDI för att skicka fakturan och köparen i sin tur betala fakturan elektroniskt via banken och ett EDI-betalningsbekräftelsemeddelande till säljaren. Denna cykel upprepas så många gånger som aktörerna kommit överens om. Om detta sker helt automatisk kallas det för periodisk fakturering. EDI är det man oftast använder vid elektronisk order och fakturahantering (Fredholm, 2002).

8 Pilarna visar vad EDI behandlar i handelscykeln (Whitley, 2000). Elektroniska marknadsplatser En elektronisk marknadsplats är en interorganisatoriskt IS för köpare och säljare som är till för att utbyta information om priser och produkterbjudanden. Ett exempel på detta är flygbolagens biljettbokningssystem (Whitley, 2000). Internethandel Denna typ av e-handel används för transaktioner som man gör bara en gång, till skillnad från EDI. Internethandel kan delas in i två kategorier, direkt och indirekt e-handel. För att göra denna kategorisering tar man hänsyn till om produkten, processen och leveranssättet är digitala. Om produkten, processen och leveranssättet är digitalt är det direkt Internet-handel. Exempel på detta är om man köper musik från nätet och får den skickad till sig digitalt. Om man däremot köper en cd-skiva från nätet och får den levererad till sig fysiskt är det indirekt Internet-handel (Fredholm 2002). Varför elektroniska affärer? Ett naturligt skäl till att företag väljer att använda sig av e-handel med sina samarbetspartners enligt Fredholm (2002) är möjlighet till konkurrensfördelar. Dessa konkurrensfördelar kan uttrycka sig i ökad kundservice på grund av att de automatiserat flöden så att de kan spendera sitt kapital på annat än det administrativa arbetet. Andra konkurrensfördelar kan vara kortare ledtider, ökad tillgänglighet och färre fel. Detta leder i sin tur till bättre kvalitet. Fredholm (2002) menar vidare att spridningen av e-handel idag beror på att medvetenheten om dess fördelar blivit mer allmänt känt. Olika affärstidningar skriver artiklar om fördelar med e-handel, de beskriver framförallt om de mest framgångsrika exemplen vilket leder till att beslutsfattare får upp ögonen för tekniken. Ett annat skäl till att börja med e-handel är att många företag arbetar med internt förändringsarbete för att öka effektiviteten. Ökad intern effektivitet leder till att kapital kan spenderas på annat och därmed ökad konkurrensförmåga (Fredholm 2002). För att det ska finnas någon nytta med e-handel krävs att företagets leverantörer och kunder också använder sig av tekniken. Detta har lett till att många företag nästan tvingas att använda tekniken. Det är framförallt EDI som ställs som krav från stora kunder till små leverantörer (Fredholm 2002).

9 Trots att e-handel ger möjlighet till ökad effektivitet är det många företag som tvekar inför att kräva att e-handel med sina leverantörer. I den offentliga sektorn har denna fråga blivit aktuell. Det är ofta små företag som är leverantörer till enheter inom den offentliga sektorn. Om småföretagen inte klarar av att införa elektronisk handel blir ju inte nyttan av det särskilt stor för den offentliga sektorn. På grund av detta brukar kommuner som inför elektronisk handel göra det i samarbete med det lokala näringslivet. Båda parter kan tjäna på införandet, kommunerna blir effektivare och det lokala näringslivet blir mer konkurrenskraftigt (Fredholm 2002). För och nackdelar med elektronisk affärer Det finns många fördelar och några nackdelar med e-handel. Många har redan tagits upp tidigare. Nedan beskrivs de mer detaljerat. Positiva faktorer med e-handel enligt Fredholm (2002) Effektivisering E-handel innebär att information kan registreras automatisk i system istället för manuellt arbete. Detta leder till minskat pappersflöde. Informationen som lagrats digital kan sedan användas hur många gånger som helst utan att behöva vara i pappersformat. Detta innebär minskade kostnader och mindre arbete vilket ger högre effektivitet. Det minskade manuella arbetet innebär också att felfrekvensen blir mindre. Detta innebär att kvaliteten blir högre. Ett automatiserat digitalt informationsflöde kan uppnås med hjälp av EDI. Om detta uppnåtts blir informationsflödet snabbare eftersom informationen inte måste behandlas på samma sätt som om order och fakturahantering bedrivs med fax. Meddelandena kommer kanske inte fram snabbare men handläggningstiden hos köpare och säljare blir kortare eftersom det elektroniska meddelandet kan registreras och bearbetas direkt i det mottagande systemet. Lagernivån kan minskas på grund av att det inte är nödvändigt att göra stora och få beställningar utan beställningar kan skickas direkt även om den är liten. En annan bidragande faktor till lagernivåsänkningen är att ledtider minskas på grund av att de administrativa processerna blir mindre. Att lagernivån minskas resulterar i att företag inte längre behöver ha kapital bundet där. Strategiska fördelar Samarbetet mellan företag blir starkare och mer långsiktigt eftersom företagens system anpassas efter varandra. Eftersom handeln med leverantörer görs med hjälp av ramavtal ökar lojaliteten mellan parterna. Priserna kan också bli bättre. I och med elektronisk fakturering blir kontrollen på leveranser bättre eftersom att man i många fall kan följa statusen på en leverans elektroniskt. Uppföljningen blir också bättre eftersom att all information finns lagrat digitalt. Negativa faktorer med e-handel enligt Fredholm (2002) E-handel innebär att arbetsuppgifter automatiseras. Detta kan leda till att personal förlorar sitt arbete.

10 Det räcker inte med att implementera e-handel ensidigt. Om det ska fungera måste det även implementeras hos ett företags partners. Att arbeta med e-handel kräver nya kunskaper hos de anställda på ett företag. Detta kan vara ett problem för mindre företag. Implementationen av e-handel kan kosta ganska mycket. Säkerhetsaspekten kan vara ett problem. Det räcker inte med att köpa ny programvara, den måste också hållas ständigt uppdaterad. Detta kan kosta ganska mycket. I och med e-handel upprättas en närmare relation mellan köpare och säljare. Eftersom ett tekniskt system byggs upp som anpassas för varandra kan det vara svårt att byta leverantör om det önskas. 2.2 Hinder vid implementation av E-handelslösningar Enligt en enkätundersökning som utförts av First National Bank of Chicago är de största hindren vid införande av E-handelslösningen EDI följande: Kostnad Säkerhet Avsaknande av standard Kunskapsbrist Attityd till förändringar Kostnad Enligt Sokol (1995) är initialkostnaden för att införa ett EDI-system är hög, dessutom är de besparingar man kan göra genom att införa systemet långsiktiga, det tar lång tid innan man tjänar på införandet. På grund av detta kan det vara svårt att rättfärdiga investering i ett sådant system. Detta resulterar i att många företag väljer att inte införa ett EDI-system, alternativt att bara införa det absolut nödvändigaste för att kunna använda EDI över huvud taget. Att göra en sådan halv implementation, kan leda till att företaget inte tjänar något på införandet. Fredholm (2002) menar att större företag ofta tvingar sina underleverantörer att implementera EDI. Detta innebär att stora företag kan hålla sig till en enda standard, medan mindre företag kan bli tvingade att använda flera olika standarder för att tillgodose sina handelspartners. På grund av detta är kostnaden ett mycket större problem för små företag än för stora Säkerhet Enligt Fredholm (2002) saknas det ofta EDI-avtal mellan partners inom handeln. Även säkerhetsfunktionerna håller en låg nivå vilket beror på att EDIFACT, vilken är den mest accepterade internationella standarden har en säkerhet som är begränsad till det som finns inbyggt i standarden. Säkerheten har dock förbättrats då EDIFACT senare fått stöd för bättre säkerhet, men detta är en bidragande faktor till att säkerheten upplevs som låg. Ett annat problem som nämns är förvanskning och förnekande av meddelanden. Att många har tillgång

11 till systemet kan göra att meddelanden kan förvanskas samt att mottagare eller sändare av dem kan förneka att de tagit emot alternativt skickat en order Avsaknande av standard Enligt Hogan (1999) Har datorindustrin producerat många olika standarder för överföring av data med hjälp av EDI. Detta har ledat till att spridningen av EDI begränsats eftersom det finns många olika standarder som företag använder. Exempelvis kan inte ett system som använder sig av x.12 standarden kommunicera med ett system som använder EDIFACT. Dessutom uppdateras standarder ofta, detta kan leda till att en standard inte blir kompatibel med tidigare versioner av samma standard. Även om EDIFACT är en väletablerad standard kvarstår standardfrågan som ett problem. Detta på grund av att det krävs en unik lösning för varje par av handelspartner Kunskapsbrist Enligt Fredholm (1999) hanteras elektroniska affärer på fel nivå inom många företag. Ibland klassas elektronisk handel i brist på kunskap som en ren datateknisk fråga. I dessa fall behandlas det inte som den strategiska fråga som elektronisk handel i själva verket är. Whitley (2000) stödjer att EDI inte bara är en datateknisk fråga. Han menar att EDI består av 90% affärer och 10% teknik Attityd Till Förändringar E-handel innebär förändring och nya sätt att arbeta på. Det är inte lätt att övertyga personal om att förändringar är nödvändiga. Ett aktivt förändringsarbete krävs för att lyckas och det ställer stora krav på kompetens av projektledaren för att lyckas genomföra förändringarna. Företags okunskap spelar också in, i många fall, många har sett införandet som en datateknisk fråga istället för en stor förändringsprocess. Det innebär nya sätt att arbeta på och det krävs att personal nyutbildas eller i värsta fall blir tvungna att bytas ut. Införandet är inte heller ensidigt, utan företags leverantörer måste också införa affärssystemet för att det ska fungera. Eftersom det innebär förändring kan det finnas interna motsättningar mot införandet. Ett väldigt stort hinder är att personal ofta vill bevara det gamla för att behålla sin egen maktposition eller till och med sitt jobb (Fredholm, 2002). För en effektiv förändring krävs att organisationen identifierar var de befinner sig nu, var de vill befinna sig i framtiden samt hur de ska komma dit (Balogun & Hailey, 2004). 2.2 Övervinnande av hinder Det finns mer eller mindre konkreta förslag på hur dessa hinder ska övervinnas, dessa presenteras här Kostnad Enligt Fredholm (2002) finns det två olika typer av organisationer, de som har äldre affärssystem samt de som inte har några alls. De som har äldre system bör fundera över att antingen anpassa sina befintliga system till elektronisk handel alternativt att investera i helt nya system med inbyggt stöd för elektronisk handel. I detta fall är det viktigt att ta hänsyn till

12 att utbildningskostnaden kan bli lägre om man väljer att behålla det gamla systemet. Man bör alltså väga detta mot en eventuellt lägre initialkostnad då man investerar i ett helt nytt system Säkerhet Fredholm (2002) anser att digitala signaturer kan lösa problemet med förvanskning och förnekande av meddelanden. En digital signatur fungerar på så sätt att en beräkning görs på ett meddelande med hjälp av en matematisk algoritm för att skapa en såkallad hash-summa. Krypteringen görs med en privat krypteringsnyckel som bara avsändaren har tillgång till. Om digitala signaturer används kan man kontrollera om handelspartners har skickat eller tagit emot orders samt om de blivit förvanskade Avsaknande av standard Det finns många olika standarder idag. Även om EDIFACT är den mest etablerade standarden idag bör företag utgå från sina egna behov samt behov inom den bransch där de bedriver den största delen av sin handel. Ett företag bör alltså välja den standard som redan används av sina affärspartners (Sokol 1995) Kunskapsbrist Eftersom elektroniska affärer innebär förändrad arbetsmetod för en stor del av ett företag. På grund av det viktigt att täcka kunskapsbehovet om elektroniska affärer hos en bred grupp inom ett företag. På grund av detta bör en utbildningsplan som beskriver hur utbildningen bör gå till tas fram (Fredholm 2002) Attityd till förändringar Det är viktigt att arbetsgruppen som ska genomföra förändringsarbetet har stöd av ledningen. Om ledningen är motståndare till förändring bör man presentera ett EDI-införande som produktivitetsförbättring, förbättring av konkurrenskraften samt en nödvändighet för att företaget ska överleva. Förutom stöd av ledningen är det bra att involvera användarna av systemet tidigt samt utbilda alla i personalen. Om detta görs kan användarna känna sig delaktiga i förändringen vilket kan leda till mindre motstånd för förändringsarbetet (Emmelhainz 1992).

13 3 Metod I metodkapitlet kommer jag att beskriva hur jag ska gå till väga för att samla litteratur och data samt hur jag kommer gå till väga för att få svar på forskningsfrågan. 3.1 Vetenskapligt förhållningssätt Det finns två huvudinriktningar inom forskning, dessa är positivism och hermeneutik. Positivismen härstammar från naturvetenskapen och hermeneutiken från humanvetenskapen. Det som kännetecknar positivismen är att forskningen ska grundas på att kunskap testas empiriskt för att slutsatser ska kunna härledas om det förhåller sig på det sättet i verkligheten. Hermeneutiken syftar till att man ska uppnå förståelse genom tolkningsarbete där man försöker förstå saker som var, vad, hur och varför (Thurén 1991). Min uppsats baseras på det både det positivistiska och hermeneutiska förhållningssätten eftersom jag vill kunna dra slutsatser om framgångsfaktorer vid införandet av elektronisk handel i den offentliga sektorn (positivism). Jag vill försöka besvara frågan om hur man motverkar de hinder som finns vid införandeprocessen (hermeneutik). 3.2 Forskningsansats Det finns två olika sätt att dra slutsatser i en undersökning. Dessa slutsatser kan härledas genom användandet av två olika ansatser, deduktion och induktion. Den deduktiva ansatsen syftar till att med teorier eller modeller som utgångspunkt ställa upp nya hypoteser eller teorier för att sedan testa dessa empiriskt. Sedan kan logiska slutsatser härledas utifrån den empiriska studien (Thurén, 1991). Den induktiva ansatsen innebär att med empiri som utgångspunkt bygga upp nya teorier utifrån studier av enskilda fall (Patel & Tebelius, 1987). Ur dessa undersökningar försöker forskaren hitta gemensamma drag för att kunna skapa en allmängiltig teori. Jag kommer att använda mig av den deduktiva metoden eftersom att min undersökning baseras på befintliga teorier och ställt upp forskningsfrågor som kommer att testas empiriskt. 3.3 Typ av studie Det finns fem olika undersökningsmetoder, experiment, survey, arkivanalys, historia samt fallstudie. För att komma fram till vilken typ av undersökningsmetod man ska använda finns det olika faktorer som spelar in (Merriam, 1994: Yin 1994). Dessa faktorer är: Vilken typ av frågor man ställer Vilken grad av kontroll på händelserna man har Hur man tänker sig att slutresultatet ska bli Om fokus ligger på nutid Om man kan identifiera ett avgränsat system som fokus för undersökningen En fallstudie passar bra när forskningsfrågan ska svara på frågorna hur och varför, då man inte har kontroll över händelserna, om fokus ligger på nutid samt om man kan identifiera ett avgränsat system för fokus på undersökningen (Yin 1994).

14 Eftersom mitt fokus ligger på nutid, jag inte har kontroll över händelserna, forskningsfrågorna är av typen hur samt att jag undersöker ett avgränsat system kommer jag att göra en fallstudie. 3.4 Kvalitativ / Kvantitativ metod När man utför sin empiriska studie kan man använda sig av två metoder, kvalitativ eller kvantitativ metod. Enligt Trost (2001) avgör syftet vilken metod man väljer. Trost anser också att man inte ska låta gamla undersökningar i ämnet avgöra vilken metod man väljer. Den kvantitativa metoden handlar om siffror och statistik medan den kvalitativa metoden handlar om att se saker som inte är tydliga. Med problemställningen som utgångspunkt bedömer jag att min undersökning bör genomföras på ett kvalitativt sätt. Jag är inte ute efter att få några svar i siffror utan en djupare förståelse för kommuners uppfattning om situationen. Hur hinder undviks är inte tydliga saker utan en djupare undersökning krävs. 3.5 Datainsamlingsmetod Det finns två olika typer av data, primärdata och sekundärdata. Primärdata tas fram empiriskt genom intervju, frågeformulär eller observation. Sekundärdata är sådant som redan existerar och har skrivits av någon annan (Jacobsen, 2002). Sekundärdata samlas in genom att man läser befintliga böcker, rapporter, artiklar och undersökningar inom området. Jag kommer att samla sekundärdata genom att ta del av tidigare studier i ämnet genom att söka i böcker och artiklar och rapporter om elektronisk handel. Jag har även läst kursen Interoganisatoriska Nättjänster vid Luleå Tekniska Universitet. Kursen handlade om elektronisk handel med stort fokus på B2B. Det jag lärde mig i den kursen har jag haft nytta av under hela arbetet. Primärdata kommer att samlas genom intervju Val av studieobjekt Jag har valt att undersöka en kommun inom den offentliga sektorn, Luleå kommun. Anledningen till att jag just valde Luleå kommun var att jag vet sen tidigare att de använder sig av e-handel samt att jag inte har möjlighet att transportera mig till någon annan kommun. Jag kontaktade kommunens växel och blev hänvisad till Leif Laestander som är anställd som inköpare och är aktiv vid implementation av e-handel i kommunen. Vid kontakt med honom fick jag en tid avtalad för intervju. Jag kommer att använda mig av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att frågorna är flexibla och ger den intervjuade möjlighet att utveckla sina svar (Denscombe, 2000). Intervjumetod är bra eftersom den ger möjlighet att ställa följdfrågor samt undvika missförstånd (Jacobsen, 2002). 3.6 Validitet Om man verkligen undersöker det man har för avsikt att undersöka är validiteten hög (Denscombe, 2000). För att öka validiteten i mitt arbete har jag utformat intervjun utifrån

15 teorin samt försökt få frågorna att stämma överens med syftet. Jag kommer även göra en pilotstude med en person som är kunnig inom området e-handel för att se till att frågorna är så relevanta som möjligt. Pilotstudie innebär att intervjun genomförs mot en testperson innan den skarpa intervjun, i syfte att upptäcka brister. Intervjun kommer att utgå från den intervjuades perspektiv, det vill säga som arbetat med införandet. Jag har tänkt att ställa ledande frågor så att intervjuobjektet kan berätta om införandet, problem det innebar samt vilka problem det lett till. 3.7 Reliabilitet Med reliabilitet menas tillförlitlighet, med andra ord att om någon annan skulle upprepa min undersökning skulle de komma fram till samma slutsats (Nationalencyklopedin 2006). För att öka min reliabilitet har jag sett till att få intervjua rätt person, det vill säga den person som är mest insatt i e-handel. Följdfrågor innebär också ökad reliabilitet då analysen blir mer tillförlitlighet. Värt att notera är att vissa av de hinder som angivits i problemdiskussionen kan vara väldigt personliga för olika kommuner. Då tänker jag närmast på hur de anser om det är svårt att frigöra resurser samt om systemen är bra. 3.8 Analysmetod Kvantitativ forskning innebär att statistiska metoder används för analys och bearbetning av det insamlade materialet, denna typ av forskning passar bra till t.ex. enkätundersökning. Kvalitativ forskning att material analyseras verbalt. Det finns inget rätt sätt att analysera materialt (Patel & Davidsson 1994). Det material jag får från empirin kommer att analyseras genom att kategorisera den efter de hinder som nämnts i teorin. Därefter kommer jag att relatera detta till den teoretiska referensramen. Slutligen kommer jag att med hjälp av tolkning av svaren dra slutsatser från det insamlade materialet.

16 4 Empiri I detta kapitel presenteras resultat från intervju med personal vid Luleå kommun. 4.1 Genomförande Efter att pilotstudien (se 3.6) genomförts ändrade jag några av frågorna och bokade tid för intervju. Intervjun genomfördes på Leif Laestanders kontor på kommunhuset i luleå. Själva intervjun gick till så att först presenterade jag närmare vad min uppsats handlar om och vad jag vill ha reda på. Därefter ställde jag frågor och Leif berättade hur införandet gick till på kommunen samt vilka hinder de stött på. Jag såg till att ställa följdfrågor för att få djup i svaren, och därmed lättare kunna dra slutsatser. Dessutom såg jag till att hålla en röd tråd genom frågorna för att intervjun skulle bli mer sammanhängande. 4.2 Elektronisk handel Jag har intervjuat Leif Laestander vid Luleå kommun. Han har arbetat på inköpsavdelningen i fyra år och är upphandlare samt systemförvaltare för kommunens handelsapplikation Intrade. Leif var också med i projektgruppen för införandet av e-handel i kommunen. Vid intervjun beskrev Laestander e-handel i kommunen, och därmed besvarade han de flesta frågorna jag hade med i frågeformuläret. Därför användes frågeformuläret mest för kompletterande frågor istället. Formuläret presenteras i bilaga 1. Det hela började med att Toppledarforum gav uppdraget till den offentliga sektorn att påbörja införandet av e-handel. För Luleå kommun resulterade detta i att en förstudie påbörjades juni 1997 och konceptet Intrade presenterades av WM-data november Beslut om införande skedde i december samma år och projektet startade januari Första pilotdriften påbörjades april Personal som ska använda inköpssystemet har utbildats på plats. Ungefär 500 personer utbildades och av dem använder ungefär 50 systemet idag, det har inte varit några problem att frigöra resurser för vidareutbildningen. Mjukvarorna Intrade och Raindance utvecklades av WM-data och det gick bra att implementera mot kommunens gamla system eftersom även dem var utvecklade av samma företag. Programvaran Intrade fungerar bra men användargränssnittet uppnår inte önskvärd standard. Hårdvaran har kommunen stått för själva och det har inte inneburit några problem. Kommunen använder sig av standarden Singel Face To Industry (SFTI) vilket är den offentliga sektorns gränssnitt för e-handel. Denna standard baseras på EDIFACT. SFTI använder sig av EDI-meddelandena PRICAT, ORDERS, ORDRSP samt INVOIC. Dessa meddelanden är standardmeddelanden för artikelinformation, order, orderbekräftelse samt faktura. Kommunen behandlar cirka fakturor per år och anser att det är viktigt att deras leverantörer har affärssystem som är anpassningsbara för elektroniska transaktioner. Målsättningen är att kommunens beställningar bör ske elektronisk och att alla fakturor ska behandlas elektroniskt. Kommunen har många leverantörer av olika storlek och har tvingat leverantörerna för de största varugrupperna att använda Intrade, dessa varugrupper är livsmedel, kontorsmaterial, sjukvårdsmaterial samt städmaterial. De mindre leverantörerna fakturerar inte elektronisk men kommunen skannar då in fakturorna och behandlar dem sedan elektroniskt.

17 Kommunen ser e-handel som integrerade elektroniska handelssystem för hela handelsprocessen från upphandling till betalning av leverantörsfaktura. Kommunen har idag tre system för detta: Upphandlingsstöd Avantra, förplaneringssystem Avantra är ett upphandlingsstöd, med det menas att det är ett stöd för att skapa relationer och avtal med leverantörer. Handelsapplikation Intrade, EDI och periodiska fakturor Intrade är en handelsapplikation, den används för artikelinformation, order samt orderbekräftelse, det vill säga EDI-meddelandena PRICAT, ORDERS samt ORDRSP. Ekonomisystem Raindance, betalningar Raindance används för betalningar av fakturor det vill säga INVOIC-meddelandet, Intrade används för de tre övriga meddelandena Varför e-handel i kommunen? De främsta anledningarna till att Luleå kommun valde att införa e-handel var effektivisering och därmed kostnadssänkningar. Kostnadssänkningar skulle man få genom minskad administration och ökad köptrohet till ramavtal. En manuell fakturaberedning tar ca 60 minuter och kostar cirka 200 kr per faktura. Beredning av en e-faktura tar cirka 30 minuter och kostar cirka 100 kr/faktura. Dessutom ger e-fakturan mervärde som till exempel effektivare hantering, beställning, faktura, elektronisk arkivering samt köptrohet mot avtal. 4.3 Problem vid införandet Kostnad Laestander menade att kostnaden för införandet inte alls har varit något problem eftersom projektet finansierats väl Säkerhet Inte heller säkerheten har varit något problem, varken under införandet eller under driften. Laestander menar att eftersom det är en kommun det rör sig om är inte säkerheten ett problem, de har ju inga affärshemligheter Avsaknande av standard Detta har inte heller varit något problem, I och med att hela den offentliga sektorn använder sig av samma standard har valet varit självklart. Handelspartners får anpassa sig till kommunen.

18 Eftersom många av kommunens leverantörer är småföretag i det lokala näringslivet är det få som klarar av att använda sig av e-handel. Som sagt har kommunen ställt krav på endast de större leverantörerna att använda e-handel Kunskapsbrist och attityd till förändringar De största problemen är att det är svårt att ändra beteende för inköpare inom kommunen. Det krävs ett visst intresse för teknik samt att de anställda ej är systemmotståndare. Trots att införandet gått bra tekniskt samt att utbildningen gått bra betyder det inte att e- handelssystemet fungerar bra. Många inköpare väljer att inte använda systemet som finns utan väljer istället att göra som de alltid gjort när de ska köpa något, det vill säga att gå ner på stan eller ringa och göra en beställning. Laestander menar på att de måste sälja systemet till användarna och påvisa vilka fördelar som finns. Detta har inte lyckats så bra i många fall utan många väljer att strunta i systemet. Detta har flera orsaker, dels att inköparna ofta inte ser vikten av att använda systemet, dels att det inte finns några krav från kommunens olika chefer att det ska användas. Många chefer ser i sin tur inte vikten av e-handel och menar ofta på att de har viktigare saker att syssla med. Laestander försöker få inköpare att använda sig av systemet, men detta motarbetas av cheferna som inte bryr sig om systemet och inte vill ställa krav på sina anställda. Att chefer inte ser nyttan med e-handel kan bero på att de inte bryr sig om att besparingar kan göras, de har en budget att arbeta med och tycker att det fungerar som det gör. Att kapital kan sparas och användas till annat verkar inte spela någon roll. Vad som krävs enligt Laestander är krav på användande, så att chefer inte kan säga att de har viktigare saker att syssla med. Att inköpare inte använder systemet utan gör inköp på annat sätt resulterar i att systemet inte bidrar till de administrativa besparingarna som eftersträvats. Systemet har inte heller betalat sig själv ekonomiskt på grund av att det används i för liten utsträckning. Laestander tror att e-handel kommer gå smidigare och mer naturligt i framtiden, dock kommer det alltid att krävas utbildning. 4.4 Förändringar vid införandet Om något i införandeprocessen skulle göras annorlunda idag vore det att ett beslut fattades om att använda det nya systemet när det finns tillgängligt. Till exempel skulle det kunna innebära tjänstefel att göra inköp på annat sätt. För att citera Laestander Vi har byggt en motorväg genom ett berg ändå väljer folk att gå runt berget. Laestander skulle också ställa högre krav på användbarhet i Intrade samt göra användargränssnittet snyggare. Anledningen till detta är att det kan vara mer tilltalande att använda om det är mer likt tillexempel en shoppingsite på World Wide Web. 4.5 Mål för framtiden med e-handel Ett kortsiktigt mål kommunen har är periodiska fakturor för fler områden. Exempel på områden där periodiska fakturor planeras är för telefoni och energi. Det långsiktiga målet är att få beställare att använda handelsapplikationen Intrade när de gör beställningar istället för

19 att göra som de alltid gjort. Detta sker just nu genom att inköpsavdelningen på kommunen försöker förklara vilka fördelar som finns med det. 4.6 Observationer från arbetsplats inom kommunen När jag sommarjobbade på ett älderboendet Baldersgården inom kommunen sommaren 2006 upptäckte jag att de använder sig av intrade där. Då blev jag nyfiken och började ställa lite frågor. Det visade sig att de endast hade en anställd som fått utbildning i användande av systemet. Denna person fick således göra samtliga inköp till alla de tre avdelningarna som finns på arbetsplatsen. Enligt denne fungerar systemet bra, men i och med att det blir mycket ändringar i vad som ska beställas får denna person mycket att göra. Dock så visar detta på att systemet används på olika ställen, på denna arbetsplats gjordes inga beställningar annat än med systemet. Jag fick se själv när en beställning gjordes och det verkade inte vara några svårigheter alls, intrade var alltså fullt accepterat på denna arbetsplats.

20 5 Analys I detta kapitel analyserar jag den information som samlats genom den empiriska undersökningen. Denna information kopplas till teorin från kapitel två. 5.1 Eletronisk handel Teorin säger att e-handel är ett samlingsnamn för nya sätt att kommunicera och förenkla affärsprocesserna i handelscykeln. Beroende på vilka aktörer som är inblandade används olika tekniker. EDI används ofta för B2B enligt teorin och den tekniken används av kommunen, som sysslar med B2B (Fredholm 2002). Kommunens synsätt på e-handel är densamma som teorin förutom att de inte tar med eftermarknadsvärden som en variabel. Egen kommentar: Kommunen verkar ha kunnig personal inom området eftersom de ser e-handel på liknande sätt som teorin beskriver och det är inte så konstigt att de inte bryr sig om eftermarknadsvärden eftersom att kommunen inte säljer något egentligen. Anledningen till att eftermarknadsvärden inte tas hänsyn till av kommunen beror på att kommuner inte har konkurrens på samma sätt som företag Varför elektroniska affärer? Enligt teorin är det konkurrensfördelar och ökad effektivitet som är grundstenarna till varför man inför e-handel. Ökad effektivitet gör att kapital kan spenderas på annat än administrativt arbete (Fredholm 2002). Kommunens främsta anledningar till införandet av e-handel är effektivisering och därmed kostnadssänkningar. En annan anledning till varför de infört är de fördelar som e-handel innebär, effektivare order och fakturahantering samt köptrohet mot ramavtal. Kommunens anledningar att införa e-handel stämmer bra överens mot teorin om varför man inför e-handel. En annan faktor som nämns i teorin är anslutning till företagets leverantörer. Det krävs att företagets leverantörer också använder e-handel för att det ska fungera. För kommuner sker ofta införandet i samband med det lokala näringslivet (Fredholm 2002). Många av kommunens leverantörer är småföretag i det lokala näringslivet och småföretag har inte alltid lätt att införa e-handel på grund av att det kan kosta ganska mycket. Därför har kommunen valt att ställa krav på leverantörer av de större varugrupperna att använda e- handel. Fakturor från företag som inte använder e-handel skannas in och behandlas elektroniskt. Om man jämför teorin med empirin här så använder kommunen e-handel mot de större leverantörerna, dock inte mot de mindre. Detta innebär ju att införandet skett i samarbete med det lokala näringslivet så teorin stämmer bra överens med empirin för detta. Egen kommentar:

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING 30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Att alla beställningar görs

Läs mer

Elektronisk handel i Västra Götalands läns kommuner (HS-IDA-EA-01-412)

Elektronisk handel i Västra Götalands läns kommuner (HS-IDA-EA-01-412) Elektronisk handel i Västra Götalands läns kommuner (HS-IDA-EA-01-412) Agneta Jacobsson (a98agnja@student.his.se) Institutionen för datavetenskap Högskolan i Skövde, Box 408 S-54128 Skövde, SWEDEN Examensarbete

Läs mer

Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor

Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor Kerstin Wiss Holmdahl 2006-03-30 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting - Hittills har ca en

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Läs mer

E-HANDEL. It-stöd för e-handel

E-HANDEL. It-stöd för e-handel E-HANDEL It-stöd för e-handel Här är du nu! It-stöd för e-handel en del av ORGANISATION E-HANDELSPROCESSEN STRATEGI OCH STYRNING LEVERANTÖRS- ANSLUTNING BESTÄLLNING TILL BETALNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS

Läs mer

Periodisk fakturering i Malmö stad

Periodisk fakturering i Malmö stad Periodisk fakturering i Malmö stad Carl-Johan Rasch carl-johan.rasch@malmo.se Tel. 040 34 10 39 Historik 2002 Införande av skanning på samtliga förvaltningar 2002 Successivt införande av e-handel 2003

Läs mer

Beräkning av nytta med e-faktura vid olika typfall. Vägledning från BEAst

Beräkning av nytta med e-faktura vid olika typfall. Vägledning från BEAst Beräkning av nytta med e-faktura vid olika typfall Vägledning från BEAst 9 maj 2014 Besparing med e-faktura www.beast.se www.ebuild.se info@beast.se Sida 1 1. Bakgrund De flesta är medvetna om att hanteringen

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

ENKLARE E-HANDEL. symbrio.com

ENKLARE E-HANDEL. symbrio.com ENKLARE E-HANDEL symbrio.com Vi Gör det enklare Symbrio arbetar med att förenkla inköpen och effektivisera fakturahanteringen. Vi hjälper våra kunder att sänka sina kostnader och minska tiden för administration.

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

BEAst. fastighetssektorn. Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen. Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning

BEAst. fastighetssektorn. Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen. Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning BEAst Elektroniska affärer i bygg- och fastighetssektorn Konferens den 29 mars 2012 Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning g 1 Lars Dykert LRD Revision

Läs mer

Invånare. Verksamhet. Bevarande

Invånare. Verksamhet. Bevarande NYTTA Invånare Verksamhet IT Bevarande Invånare Det digitala kulturarvet kan bevaras och finnas åtkomligt under lång tid Förståelsen för vår samtid underlättas i framtiden när forskning i digitala källor

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Olika slags e- fakturor

Olika slags e- fakturor Olika slags e- fakturor Odette/GEA Arlanda den 28 november, 2003 Peter Fredholm Fredholm Consulting AB Verksamhet inom eaffärer! Rådgivning! Utredningar! Föredrag och utbildning Tel: 08 466 99 60, 070

Läs mer

J E KON OM ISTVR N INGSVE R K FT

J E KON OM ISTVR N INGSVE R K FT Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd J E KON OM ISTVR N INGSVE R K FT Ekonomistyrningsverkets foreskrifter och allmänna råd till forordningen (2003:770) om statliga

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Utvärdering av projektet Elektronisk fakturering Författare: Rolf Dalin Rapport: nr 2005:7 ISSN 1653-2414 ISBN 91-975561-4-9 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

E-handel i offentlig sektor i Sverige

E-handel i offentlig sektor i Sverige E-handel i offentlig sektor i Sverige DIFI EHF-konferens Mats Goffhé Sören Pedersen Agenda E-handel i offentlig sektor i Sverige: Status idag och framåtblick Hur tar man hem nyttan med e-handel? Obligatoriskt

Läs mer

Basware Experience Sverige 2012

Basware Experience Sverige 2012 Basware Experience Sverige 2012 Framgångsfaktorer inköpsprojekt - vad kommer före resp. efter systeminförande? Matti Bjerking En disciplinerad och systematisk förbättringsprocess applicerat på alla typer

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Nedan visas en översiktbild över meddelande (obs webbshop är inget meddelande) och inom vilken variant av affärsprocess som de förekommer.

Nedan visas en översiktbild över meddelande (obs webbshop är inget meddelande) och inom vilken variant av affärsprocess som de förekommer. SFTI Affärsprocesser Innan en organisation ställer krav på e-handel i en upphandling, eller när parterna ska komma överens, är det lämpligt att göra en bedömning av vilken affärsprocess som lämpar sig

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut

Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut Komplett ekonomisystem med säljstöd och webbutik Testvinnende økonomisystem Allt i en lösning Mest för pengarna Enkelt att använda Tillgänglig support

Läs mer

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark Elektronisk handel för alla Håkan Lundmark Elektronisk handel Framgångsfaktorer för e- handel Snabb leverans en konkurrensfördel Ökad e-handel med smarta telefoner Enkelheten avgör för konsumenterna Sid

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 Dagens program Bakgrund och ESV:s förstudie ESV: s förslag Standard Paketlösning Skrivelse till Regeringen Lönsamhetsbedömning

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Ekonomistyrningsverket Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Uppdrag... 4 3 Bakgrund... 4 4 Genomförande... 4 5 Avgränsningar... 5 6 Resultat... 5 Granskning

Läs mer

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Kerstin Wiss Holmdahl Svenska Kommunförbundet 2 november 2004 Elektronisk fakturahantering Aktuellt med olika initiativ om E-fakturor. - Bankerna har lösningar/planerar

Läs mer

HISTORIEN. Femklövern. Tre klövern

HISTORIEN. Femklövern. Tre klövern HISTORIEN Femklövern 2004 Tre klövern 1999 1995 VÅRT UPPDRAG Försörja 5 landsting med förbrukningsvaror Skapa avtal, lagerhålla och distribuera Frigöra resurser för bättre alternativ användning Aggregerad

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Behov Till Betalning. Per Carlsson. Erfarenhetsutbyte Organisation med e-beställningar 2012-12-05

Behov Till Betalning. Per Carlsson. Erfarenhetsutbyte Organisation med e-beställningar 2012-12-05 Per Carlsson Erfarenhetsutbyte Organisation med e-beställningar 2012-12-05 Sveriges mest centrala läge Vid Mälaren, norr om Stockholm Hemkommun för Arlanda flygplats 20 min med tåg till Stockholm och Uppsala

Läs mer

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay-

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay- Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay- Varför systemlösning istället för manuell hantering Kostnadsbesparing i både tid och pengar Effektivare hantering Bättre rutiner Bättre kontroll Får

Läs mer

Peabs erfarenheter av branschstandarden för anläggningstransporter och maskintjänster, Nordic e-construction (NeC). BEAst årskonferens

Peabs erfarenheter av branschstandarden för anläggningstransporter och maskintjänster, Nordic e-construction (NeC). BEAst årskonferens Peabs erfarenheter av branschstandarden för anläggningstransporter och maskintjänster, Nordic e-construction (NeC). BEAst årskonferens 20140410 Johan Andersson Peab Inköp & Logistik Presentationens innehåll

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING SRF tar pulsen på PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA Just nu är det stort fokus på automatiseringar i redovisningsbranschen. Teknikutvecklingen möjliggör att mer tid kan läggas på kvalificerade arbetsuppgifter

Läs mer

Agresso AB Tillämpning SFTI

Agresso AB Tillämpning SFTI Agresso AB Tillämpning SFTI Enligt SFTI Affärsprocess 6 Tillämpningsanvisning för Agresso SFTI Affärsprocess 6. Version 2.7 Avrop mot Ramavtal Datum: 2010-03-12 Status: Version 0.2 Senast ändrad: 2010-05-23

Läs mer

Låt inte administrationen bli den största omkostnaden vid resor och inköp

Låt inte administrationen bli den största omkostnaden vid resor och inköp Fakturering Låt inte administrationen bli den största omkostnaden vid resor och inköp Beräkningar visar att de verkliga kostnaderna för den interna hanteringen av varje faktura är 400 700 kronor för kontroll,

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Pass 5C Basware Contract Matching

Pass 5C Basware Contract Matching A Basware Presentation Pass 5C Basware Contract Matching Presenteras av Mikael Eriksson 2011-10-07 Innehåll i presentationen Överblick av Basware Invoice Automation och Kontraktsmatchning Kontraktsmatchning

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

Kerstin Wiss Holmdahl Avdelningen för juridik

Kerstin Wiss Holmdahl Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 2005:106 Diarienr: 2005/2669 Handläggare: Avdelning: Datum: 2005-12-15 Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Avdelningen för juridik Kommunledning/Landstingsledning Inköp Ekonomi IT LfU

Läs mer

Hur vill du hålla kontakten? Behöver du beställa något mer? Håll dig uppdaterad om nyheter och insikter. EFG är tillgängligt dygnet runt.

Hur vill du hålla kontakten? Behöver du beställa något mer? Håll dig uppdaterad om nyheter och insikter. EFG är tillgängligt dygnet runt. EFG KUNDSERVICE Together we make it matter EFG Kundservice - gör det enklare att vara kund. EFG lanserar en helt ny kundservice och logistikmodell för snabbare, tydligare och bättre kommunikation. Det

Läs mer

E-HANDEL. Uppföljning och analys

E-HANDEL. Uppföljning och analys E-HANDEL Uppföljning och analys Här är du nu! Uppföljning och analys en del av ORGANISATION E-HANDELSPROCESSEN STRATEGI OCH STYRNING LEVERANTÖRS- ANSLUTNING BESTÄLLNING TILL BETALNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Hur kan vi få med leverantörer till e-handel? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Upphandlingsdagarna januari 2019

Hur kan vi få med leverantörer till e-handel? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Upphandlingsdagarna januari 2019 Hur kan vi få med leverantörer till e-handel? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Upphandlingsdagarna 15-16 januari 2019 Leverantörer och e-handel Enligt aktuell undersökning* är det ca 75 % av de små företagen

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Visma Spcs. Stefan Olson

Visma Spcs. Stefan Olson Visma Spcs Stefan Olson Visma Spcs idag Visma Spcs är Sveriges största leverantör av ekonomisystem till mindre företag Visma Spcs Vision Visma Spcs förenklar företagandet Visma Spcs tjänster på Internet

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Handledning om krav på e-handel

Handledning om krav på e-handel Krav på e-handel vid upphandlingar av varor och tjänster Handledning om krav på e-handel Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Ulla Karin Josefsson, Statens inköpscentral (SIC) vid Kammarkollegiet Upphandlingsdagarna

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Lathund Elektronisk fakturahantering

Lathund Elektronisk fakturahantering Sidan 1 av 8 Lathund Elektronisk fakturahantering Fakturahantering 2015-02-01 Sidan 2 av 8 1 Introduktion... 3 2 Mina fakturor... 4 2.1 Status... 4 2.2 Sortera och selektera... 4 3 Hantera en faktura...

Läs mer

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av:

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av: Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke En guide till rätt märkning framtagen av: Inledning Rätt märkning är en förutsättning för att effektivt kunna köpa, lagra, sälja, administrera och

Läs mer

MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS

MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS KOMPLETT MOLNBASERAT AFFÄRSYSTEM FÖR ELINSTALLATÖREN KOMPLETT MOLNBASERAT AFFÄRSSYSTEM FÖR ELINSTALLATÖREN VÅRA LÖSNINGAR FUNGERAR

Läs mer

Socialförvaltningen Administrativa avdelningen. Handläggare Karl-Erik Edlund Lisbeth Westerlund. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Socialförvaltningen Administrativa avdelningen. Handläggare Karl-Erik Edlund Lisbeth Westerlund. Svar på remiss från kommunstyrelsen Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande SoN 2014-04-15 Sida 1 (5) 2014-03-24 Handläggare Karl-Erik Edlund Lisbeth Westerlund Till Socialnämnden Detaljerad krav- och behovsanalys

Läs mer

INDIREKTA INKÖP MED PALETTE BUYER

INDIREKTA INKÖP MED PALETTE BUYER INDIREKTA INKÖP MED PALETTE BUYER Agenda Varför ett system för indirekta inköp? Varför PaletteBuyer? Demo (inklusive nyheter). Frågor och erfarenheter. MELLAN 5-15% AV OMSÄTTNINGEN en betydande del av

Läs mer

Grundkurs elektronisk handel

Grundkurs elektronisk handel Inbjudan till... Grundkurs elektronisk handel 21-22 oktober 2015 i Stockholm Grundkurs elektronisk handel Syftet med denna kurs är att gå igenom vad elektronisk handel innebär, hur man kan införa e-handel

Läs mer

Enklare hantering, minskade driftkostnader får fler företag att införa programvarudefinierad lagring

Enklare hantering, minskade driftkostnader får fler företag att införa programvarudefinierad lagring Enklare hantering, minskade driftkostnader får fler företag att införa programvarudefinierad lagring Ekonomiska och driftmässiga fördelar driver på den höga implementeringstakten enligt en ny studie. UNDERSÖKNING

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Elektronisk fakturering

Elektronisk fakturering C-UPPSATS 2006:056 Elektronisk fakturering Varför så få användare? DANIEL FERNSTRÖM Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Det finns mycket att vinna på e-handel. Kommek 2018

Det finns mycket att vinna på e-handel. Kommek 2018 Det finns mycket att vinna på e-handel Kommek 2018 Det finns mycket att vinna med e-handel E-handel och e-fakturor, statusuppdatering - Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Ny lag om e-fakturor - Kerstin Wiss Holmdahl,

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Införande av e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting ENKÄTUNDERSÖKNING 2013

Införande av e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting ENKÄTUNDERSÖKNING 2013 Införande av e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting ENKÄTUNDERSÖKNING 2013 1 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 1. Bakgrund till enkäten... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Avgränsningar, definitioner...

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Hitta guldgruvor och jaga tidstjuvar. Kompletta affärssystem för bemanning och rekrytering.

Hitta guldgruvor och jaga tidstjuvar. Kompletta affärssystem för bemanning och rekrytering. Hitta guldgruvor och jaga tidstjuvar. Kompletta affärssystem för bemanning och rekrytering. intelliplan intelliplan Intelliplan Om företaget Vi hjälper kunder att hitta gömda guldgruvor. 2 Intelliplan

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

Digital Strategi för Kulturrådet

Digital Strategi för Kulturrådet Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Digital Strategi för Kulturrådet 2018-2020 Bakgrund och begrepp Vår digitala

Läs mer