Funktions & volymbehov i brandstation Norrtälje

Transkript

1 Gävle brandstation uppförd 1890 och fungerar än idag. Har blivit utsedd till Sveriges vackraste station. Funktions & volymbehov i brandstation Norrtälje Christer Bergh Räddningstjänsten Norrtälje Kommun

2 1 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Avgränsningar... 3 Tillgänglighet... 3 Personalutrymmen... 3 Logement... 3 Omklädning... 3 Tvagning / Bastu... 4 Larmkläder... 4 Träningslokal... 4 Kök, Matplats och Dagrum... 4 Kontorsutrymmen... 5 Enskilda kontor... 5 Delade kontor... 5 Kontorslandskap... 5 Tysta rum... 5 Konferenslokaler och Lektionsalar... 5 Arkiv... 6 Teknikrum, kopiator, skrivare, kontorsmtrl Teknikrum övrigt... 6 Verkstäder... 7 Friska brandmän... 7 Tvättstuga larmkläder... 7 Tvättstuga övriga kläder... 7 Rökskyddsverkstad... 7 Slangverkstad... 7 Handbrandsläckarverkstad... 8 Radio / teknikverkstad... 8 Mekanisk verkstad... 8 Tvätthall fordon... 8 Torr och Uppvärmd vagnhall... 9 Utryckningsfordon prio Efterfordon / lastväxlare prio Utryckningsmateriel prio 1 & Kallgarage/ Carport... 9 Utryckningsfordon / Personbilar prio Förråd Varmförråd Kallförråd Förråd för krisberedskapsmateriel Övning och utbildningsanordningar Rök och sökövningshus Grovlektionssal Klippteknik fordon Handbrandsläckarteknik Körteknik... 11

3 2 Bakgrund Nuvarande brand och räddningsstation i Norrtälje är belägen på Baldersgatan 27. Den invigdes 1976 och var då dimensionerad för en beredskapsstyrka (deltid) som inte tjänstgör på stationen utan endast rycker in från sina ordinarie arbetsplatser eller hem för att sedan rycka ut från stationen med lämplig materiel. I stationen inrymdes viss samlokaliserad verksamhet som kommunens telefonväxel som också utgjorde kommunens larmcentral. Vidare så var södra sotningsdistriktet en hyresgäst av kontor och visst verkstad och förrådsutrymme. Stationen var också förberedd med såväl logement som garage för att ta emot landstingets ambulansverksamhet vilket dock aldrig genomfördes. Inklusive alla verksamheter tjänstgjorde dagtid ca personer och nattetid bemannades endast larmcentralen med 1 person påbörjades en utveckling mot en heltidsbemannad station dygnet runt och sedan 1996 arbetar ca 50 personer heltid varav ca 45 personer arbetar i skiftgång. Den stora förändring som skett ytmässigt sedan 1976 är att stationen tillförts 8st tillfälliga logement i baracker för nattskiften. Stationen låg 1976 väl strategiskt placerad med tanke på närheten och tillgängligheten för inryckande deltidsbrandmän. Likaså var tillgängligheten till snabba utryckningsvägar effektiv. Verksamheten var placerad i ett industriområde där övningsverksamhet med störande rök och ljud inte påverkade grannarna i större utsträckning. Nuläge Idag 2013 ligger verksamheten inklämd mellan industriområde, utbildningsområde och affärsområde. Tillfartsvägen till bostadsområdet i Färsna har tillkommit och passerar utanför. Utryckningsvägen via Baldersgatan har fått ny struktur samt hög belastning till affärsområdet. Stockholmsvägen söderut har fått en enorm ökning av trafikbelastningen. Påfarten till kommande västra vägen har en krånglig tillfart. Sammantaget så har utvecklingen lett till att räddningstjänstens förmåga att snabbt nå olyckplatser söder om brandstationen har försämrats. Stationsbyggnaden från 1976 har idag stora arbetsmiljöbrister beträffande personalutrymmen, kontor, värme och ventilation. Räddningstjänstens verksamhet har en smutsig del med sot och lukt från i många fall cancerogena ämnen som idag inte kan hanteras logistiskt på ett arbetsmiljösäkert sätt och som också lätt överförs till den rena verksamheten. Verksamheten idag och i framtiden är också mer utåtriktad till samhället vilket innebär i dagsläget ca 3000 besök/årligen i olika utbildningssammanhang. Denna verksamhet ökar i omfattning hela tiden. Övning och utbildningsverksamheten vid stationen har också blivit begränsad då den i dag är mer störande för grannar och man måste i större utsträckning åka till annan plats eller ort för att kunna genomföra nödvändiga övningar. Stationen fungerar också som kommunens huvudstation vilket innebär att all service och underhåll av materiel till övriga deltidsstationer görs här. Likaså finns en stor mängd räddningsmateriel som kräver särskild kompetens stationerad här för att snabbt kunna tas ut till övriga kommunen för att förstärka upp deltidsstationerna. Kommunen har också en mängd materiel lagrad / garagerad i Nordrona som beredskap inför större händelser och kriser där räddningstjänsten utövar service och tillsyn samt i många fall också bemannar vid behov.

4 3 Avgränsningar Denna rapport bygger på räddningstjänstens lednings uppfattning om dagens och överskådlig framtids behov av lokaler och funktioner. Rapporten tar inte hänsyn till en byggnads utseende eller var den ska placeras, inte heller hänsyn till eventuella samlokaliseringar med andra verksamheter. Tillgänglighet Vid utformningen av lokalerna ska största möjliga hänsyn tas till de krav och förväntningar man kan ställa på en offentlig byggnad gällande handikappanpassning samt kvinnor och mäns behov. Detta gäller även utomhusytor som tex parkeringar och övningsplatser. Man behöver även ha god tillgänglighet till såväl p-plats som inpassage till larmkläder för inryckande deltidsbrandmän (RiB räddningsman i beredskap). Den organisationen finns inte i Norrtälje idag men är inte alltför osannolik att införas som komplement till dagens beredskap i en framtid. Personalutrymmen Idag har 50 heltidsanställda personer sin arbetsplats på brandstationen. Merparten arbetar i någon form i skiftgång och de allra flesta av tjänsterna innebär att man arbetar såväl administrativt som i utryckningstjänst. Dygnet runt, året om finns en beredskapsstyrka på stationen om 7 personer. Under vissa omständigheter höjs beredskapen med 1-2 personer, detta händer ca dygn/år. I och med skiftgång för i stort sett samtlig personal så blir antalet personer som arbetar dagtid väldigt varierande, det kan handla om personer utöver beredskapsstyrkan. Räddningstjänstens uppdrag breddas och nya medarbetare tillförs verksamheten. Inom 15 år är det inte osannolikt att antalet heltidsanställda uppgår till 60 personer. Logement Skiftpersonalen kommer att arbeta i en 5-skiftsmodell vilket innebär att 5 personer delar på ett logement. Behovet idag är alltså 7 logement samt ett 8:e för beredskapshöjande åtgärder, praktikanter och vilorum för övrig dagpersonal. För framtida behov med utbyggt behov av beredskap bedömer vi att 10st logement bör finnas. Logementen bör utrustas för att vid särskilda behov även kunna fungera som tillfälliga kontor. I direkt anslutning till logementdelen ska det finnas en hall eller motsvarande som dels rymmer toaletter (män och kvinnor) samt förvaring av sängkläder och madrasser. Sådan förvaring bör ej inrymmas i logementen. Dusch hänvisas till omklädningsrummen. Logementen ska finnas i nära anslutning till förvaringen av larmkläder och garage. Man bör i utformningen undvika nivåskillnader från logement till larmkläder och vidare ut mot vagnhall. Omklädning Entré till omklädningsrum bör ha konceptet en smutsig väg in och en ren väg ut. Dvs att man kommer in med smutsiga ytterkläder från ett håll och kommer vidare in i huset från ett annat håll. Samtlig personal har krav på att bära uniform som är godkänt som underställ under larmskyddskläder. All utryckande personal har krav på sig att upprätthålla en god fysik vilket innebär

5 att i arbetsuppgifterna ingår fysisk träning. Ett väl ventilerat omklädningsrum ska utformas så att klädskåpen kan separera uniformer och träningskläder. Det ska även finnas plats för de privata och civila kläderna. Räddningstjänsten arbetar för att höja andelen kvinnliga medarbetare. Därför ska det finnas separata omklädningsrum men som är utformat på så sätt att väggar eller möblering av skåp lätt kan flyttas för att anpassa det ena eller andra omklädningsrummets yta beroende på hur många kvinnor / män som finns i personalstyrkan. Idag finns 5 kvinnor och 45 män, ett framtida nationellt mål är 40% kvinnor av totala numerären. Tvagning / Bastu Separata duschutrymmen för 4-5 pers i vardera duschrum samt handfat och toaletter. Duschrummen ska vara i direkt anslutning till omklädningsrummen och ha direkt ingång till en gemensam bastu. Bastun bör vara gemensam men kan ändå konstrueras med någon slag avskiljning utan att någon känner sig exkluderad. En bastu fyller en viktig funktion i omhändertagandet av personal efter insatser som varit smutsiga, kalla eller krävande av annan anledning. Bastun ska ha utrymme för > 15 personer. Ett gemensamt relaxrum i anslutning till bastun bör finnas. Larmkläder Ett omklädningsrum för utryckning ska rymma plats för ca 50st utryckningsgarderober (inkl extra larmställ) samt plats för specialskyddskläder som 6st kemdräkter och 6st ytbärgardräkter. Vidare bör omklädningsrummet ha plats för kartmateriel i såväl pappers som digitalformat, whiteboards, nyckelskåp, radioskåp, larmtablåer osv. Omklädningsrummet ska ligga i direkt anslutning till vagnhall. Omklädningsrummet är en central plats som lätt ska nås från byggnadens alla delar. Även om omklädningsrummet ska ha en central placering så ska den inte vara den naturliga passagen för att komma till byggnadens övriga delar i den dagliga (larmfria) driften. Omklädningsrummet bör utformas så att en del ger möjlighet till avskilt ombyte för kvinnor. Träningslokal Arbetsgivaren har en skyldighet att ge brandmän tillgång till träningsmöjligheter under arbetstid. Träning är en av brandmannens arbetsuppgifter under ca 1 tim per arbetspass. För att kunna genomföra en så allsidig träning som möjligt så nyttjas olika befintliga träningshallar i Norrtälje stad. Dock så behövs träningslokaler på stationen för att kunna bedriva viss styrke/konditionsträning och rehabiliteringsträning. Det finns också ett stort behov av att kunna genomföra de lagstadgade årliga fysiska testerna samt nyanställningstester i närmiljön. Den lokal som idag nyttjas för ändamålet på stationen ger en bild av minsta behovet av yta även i framtiden. En sådan träningshall ska inte vara öppen för allmänheten. Ett önskemål är även att ha nära eller direkt tillgång till större allmän träningshall, ett behov som kan tillfredsställas i en framtid om kommunen bedömer att behovet av fler träningshallar finns. Att man då gör en samlokalisering med räddningstjänsten. Kök, Matplats och Dagrum Köket på en brandstation bör vara väl rustat för matlagning från råvarunivå. Dygnet runt, året om ska det finnas möjligheter att tillaga frukost, lunch och middag. Många personer ska samsas om utrymmet dagtid och under vissa situationer kommer även personal från andra stationer in för att beredskapspassa vilket medför att även de ska ha tillgång till kök vid långa passningstider. Det är viktigt att arbetsplatsen har ett gemensamt och sammanhållet utrymme för kök, matplats och dagrum, gärna med nära anslutning till en uteplats. Viktigt att dessa utrymmen är väl avskilda från externa besökare och att till/från passering inte stör kontorsverksamheterna. Ett kök bör innehålla minst plats för 4 spisar och ugnar samt 4-6 microungnar och 2 diskmaskiner. 4

6 5 Kyl och torrförvaring för varje medarbetare med motsvarande lösning som idag. Större kyl och torrförvaring för räddningstjänstens varor inför externa besök, utbildningar och långvariga insatser bör finnas. Som bra exempel på planlösning för dessa utrymmen kan Järfälla brandstation stå modell även om vi anser att deras utrymmen är tilltagna lite i överkant. För att hantera externa besökare bör en mindre köksdel finnas i direkt anslutning till konferens och lektionsalar. Kontorsutrymmen Utöver beredskapsstyrkan tjänstgör personal dagtid. Idag finns 25 kontorsplatser fördelade på 12 rum. I och med skiftgången för i stort sett samtlig personal så blir antalet personer som arbetar dagtid väldigt varierande, det kan handla om personer utöver beredskapsstyrkan. Framtida kontor bör utformas mer flexibelt och yteffektivt för att bättre möta dessa varierande behov av arbetsplatser. Man måste också ta hänsyn till att vissa tjänster eller personal har stort behov av att få arbeta avskilt. Logementen bör ha en utformning som tillåter visst kontorsarbete under vissa perioder. Men de ska inte planeras eller inräknas så att de utgör fasta kontorsplatser. Enskilda kontor Tjänster / funktioner kräver enskilda kontor i olika omfattning för att på ett säkert sätt kunna hantera känslig information men också för att arbetets art kan störa andra. Vissa medarbetare har också personliga behov som kan ställa krav på att få arbeta mer avskilt/ostört. Vår uppskattning är att ca 10 enskilda kontor krävs. Delade kontor Delade kontor bör rymma max 4 arbetsplatser. Kontoren delas företrädesvis av skiftgående personal vilket kan innebära att inte alla arbetsplatser är bemannade samtidigt. En uppskattning är att 4-5 sådana kontor behövs. Kontorslandskap Kontorslandskap och flexi-arbetsplatser är sannolikt det mest yteffektiva lösningarna men allt mer forskning visar att medarbetarna känner mer stress och otillhörighet i dessa lösningar och att de inte är hållbara över tid. Vi vill därför avråda från dessa lösningar. Tysta rum Tysta rum är ett bra komplement till de delade kontoren för att kunna hantera mindre möten, telefonmöten och liknande. Ett sådant rum är sällan större än att plats finns för 2-3 personer. Ett önskemål om 2 sådana rum. Konferenslokaler och Lektionsalar En konferenslokal bör ha utrymme för 20 sittande personer vid bord. Lokalen bör vara delbar med vikvägg eller motsvarande så att två lokaler för 10 personer kan skapas. Den bör vara nära belägen huvudingång, kapprum och toaletter. Konferenslokalen/er bör ingå i kommunens bokningssystem för gemensamma lokaler och bör vara placerad i anslutning till lektionssal. Att ta hänsyn till vid utformning av konferenslokal är att den / de även ska kunna fungera som ledning och stabsrum i samband med större händelser och kriser.

7 6 En lektionssal bör ha utrymme för 40 sittande personer. Lokalen bör vara delbar med vikvägg eller motsvarande så att två lokaler för 20 personer kan skapas. Den bör vara nära belägen huvudingång, kapprum och toaletter samt konferenslokaler. Såväl konferens som lektionssal bör vara placerad så att besökare inte hamnar in i övriga kontor och personalutrymmen. Lektionssalen bör ingå i kommunens bokningssystem för gemensamma lokaler. Med tanke på detta bör det i direkt anslutning finnas ett minder köksutrymme som ger möjligheter för kaffepauser och liknande. Även lektionssalen bör vara tekniskt förberedd för krisledningsarbete. Det finns även behov av grovlektionssal i samband med övning, se mer vid övningsanläggning. Arkiv Räddningstjänsten är en kommunal verksamhet som har att följa vissa arkiveringsregler. Ett närarkiv bör finnas. Servicekontoret kan beskriva arkiveringsregler och säkerhet kring förvaringen. Teknikrum, kopiator, skrivare, kontorsmtrl. Ett teknikrum/förråd för gemensamma kopiatorer och skrivare. Rummet kan troligen även vara förråd för kontorsmateriel samt utgöra bibliotek av diverse fackliteratur. Rummet ska vara lätt nåbart från samtliga kontor. Teknikrum övrigt Behovet att övriga teknikrum för ex servrar,telefoni, larmutrustning samt radiomastinstallationer har inte beaktats, men finns. Utrymme för reservkraftaggregat (modell stort) Utrymme för underhållskompressorer, lufttryck bromsar i utryckningsfordon.

8 7 Verkstäder Norrtäljestationen är kommunens huvudstation och ombesörjer allt underhåll och service av all materiel till kommunens övriga deltidsstationer. Därav finns stort behov av flera olika former av verkstadsutrymmen. Till verkstadsdelen bör man också planera för enkelt mottagande och avsändande av gods som lastas på lastbilar och motsvarande. Friska brandmän Brandmän är en utsatt yrkesgrupp som oftare drabbas av cancer. Eld frigör tusental partiklar i luften. Brandmän blir utsatta för rökgaser och sotpartiklar som kan leda till cancer. Exponeringen är inte bara vid själva olycksplatsen utan till stor del vid återställningen av fordon, släckmateriel, larmkläder och rökskydd. Man utsätts också för kemiska ämnen och smittoämnen som kräver särskild sanering. Projektet Friska Brandmän handlar om att ändra rutinerna vid utryckning och allt övrigt arbete brandmännen utför, så att personalen undviker kontakt med sot och partiklar så mycket som möjligt. Det gäller också att få av sig skyddskläder och annan smutsig utrustning så fort som möjligt efter insatsen och rengöra allt även fordonen. Detta ställer stora framtida krav på logistik, ventilation, avskildhet osv. Vid nybyggnation av en station i Norrtälje kommer även rutiner för återställning hos kommunens övriga stationer att förändras vilket kommer att öka trycket för säker sanering/återställning på Norrtäljestationen då motsvarande anpassningar på övriga stationer kan vara svåra att genomföra. Tvättstuga larmkläder Tvättstuga med en ren och en kontaminerad sida (även materiel) Tvättstuga övriga kläder Tvättstuga för stationskläder, sängkläder, handdukar osv. Rengöring städmateriel osv. Rökskyddsverkstad Utrymme där service, kontroll, besiktning och fyllning av rökskydden utförs Teknik utrymme för högtryckskompressor för fyllning. Slangverkstad Utrymme för tvätt, lagning och förråd av brandslang - Slangtvätt (maskin) - Arbetsbord (för lagning m.m.) - Utrymme för slang upplag (vagnar Nuvarande slangverkstad ger bra bild av behov av utrymme.

9 8 Handbrandsläckarverkstad Räddningstjänsten utför fyllning och kontroll av handbrandsläckare till all kommunal verksamhet. Denna verksamhet är smutsig och dammig och ställer stora krav på avskildhet och ventilation. Utrymme där service av kommunens handbrandsläckare utförs - Fyllning och service - Förråd av reservdelar och släckmedel Radio / teknikverkstad Utrymme för reparation,service och programering av radioutrustning Mekanisk verkstad De större fordonen repareras och servas idag i allra flesta fallen på märkesverkstäderna. Men det gäller endast chassidelen på fordonen, all påbyggnad som ska servas och repareras görs av egen personal. Behov av en reparationsverkstad är för att hantera översyn, service och reparation på tex släpsprutor och bandvagnar men också möjlighet till att specialanpassa fordon för särskilda behov och uppdrag ex, kemkärror, rökskyddskärror och liknande. En verkstadsplats bör rymma minst en fullstor släckbil. En verkstadsplats och tvätthall bör ha portar i bägge ändar för enkel genomkörning. - Verkstad för stora och små fordon - Verkstad för underhåll och rep av små maskiner - Heta arbeten - Snickeri arbeten Tvätthall fordon En tvätthall i en framtida station ska kunna omhänderta stora fordon som varit utsatta för rök och andra farliga ämnen som ska saneras. Likaså bör tvätthallen vara den första plats som övrig materiel som använts vid insats blir omhändertagen för sanering. Placeringen kräver eftertanke beträffande logistik gentemot övriga verkstäder och god arbetsmiljö samt plats för återrustning av fordonen. -Tvätthall för stora och små fordon - Maskintvätt och handtvätt ut och invändigt En tvätthall ska också kunna ta emot kommunens övriga tjänstefordon för rengöring.

10 9 Torr och Uppvärmd vagnhall Utryckningsfordon prio 1. - Två släckbilar - Två tankbilar (lastväxlare) - Två Cafsbilar (FIP) - En tungräddningsbil (lastväxlare Hög ) - En steg/höjdfordon - Ett ledningsfordon (personbil) - Katastrofenhet (lastväxlare), en lastväxlarenhet kräver egen hög port pga lyfthöjden. Efterfordon / lastväxlare prio 1. Efterfordon står normalt placerade bakom något av de övriga fordonen för att snabbt kunna hängas på vid behov. Denna lösning kräver ett djup i vagnhallen så att en kärra kan dras förbi mellan fordon och övriga kärror fram till rätt dragbil. - Två st båtar på varsin kärra - En ATV på kärra - Två pumpkärror - En Rökskyddskärra - Materiel kärra Utryckningsmateriel prio 1 & 2. Pallställ med div. materiel. Behovet uppskattas till max två pallvåningar om 20 pallmeter var. Utrymme för trucklastning krävs. Kallgarage/ Carport Utryckningsfordon / Personbilar prio st Personbilar för tillsyn och persontransport - 2st Servicefordon, lätta lastbilar. - 1st Lastmaskin, modell stor. - 4st Lastväxlarflak (maskin, kranflak). Storlek lastbil - 2st Tank enhet (reserv tankar på lastväxlare) Storlek lastbil - 2st mindre släpvagnar (personbilssläp) - 2st mindre släp. MSB:s saneringsenheter. - 1st lastväxlare, ledningscontainer. Storlek lastbil.

11 10 Förråd Varmförråd - Kläder, persedlar - Maskiner, verktyg, reservdelar och tillbehör - Övningsmateriel - Informationsmaterial - Idrott - Skumvätskor - Brandfarlig vara (Färg oljor m.m.) Kallförråd - Övning och utbildningsmateriel - Däck - Övrig materiel - Brandfarlig vara (Drivmedel m.m.) Förråd för krisberedskapsmateriel - Elverk - Bandvagnar - Lastmaskin för rangering -

12 11 Övning och utbildningsanordningar All utryckande personal genomför årligen ca 150 timmar övning av olika slag. En del övningar är av sådan karaktär att det måste genomföras på särskilda miljöprövade anläggningar. Detta görs i samverkan med andra räddningstjänster i regionen. En mängd övningar och utbildningar kan genomföras på hemmaplan vid enklare övningsanläggning. Det är viktigt att lägga energi på detta då arbetsmiljökraven hela tiden skärps att öva och utbilda för att få genomföra ett stort antal normalt förekommande arbetsuppgifter under en räddningsinsats. Att förlägga sådana övningar på annan plats eller ort är ett stort logistiskt och ekonomiskt problem. En övningsanläggning ska också möta de behov som finns av att utbilda i första hand kommunens övriga personal och elever men också övriga medborgare. Idag tar räddningstjänsten emot ca 3000 besökare / år, detta har räddningstjänsten som mål att öka över tid. Ett säkrare samhälle bygger mycket på riskmedvetna invånare. På en sådan övningsanläggning förekommer rök och sot men även visst spill av brandfarlig vätska och olja. Platsen ska således kunna avskilja sådant spill från miljön. En övningsplats kräver ytmässigt ungefär lika mycket yta som dagens hela bakgård. Rök och sökövningshus Se dagens men ett bredare hus är önskvärt. Grovlektionssal I samband med en övningsanläggning finns även behov av en grovlektionssal som rymmer personer Klippteknik fordon Handbrandsläckarteknik Körteknik

13 12