Falköping ansöker om fortsatt status/utmärkelse som En säker och trygg kommun

Transkript

1 Falköping ansöker om fortsatt status/utmärkelse som En säker och trygg kommun I Räddningsverkets nationella och WHO:s globala nätverk Safe Communities Ulf Eriksson Kommunalråd Ordförande i folkhälsorådet Falköpings kommun Bengt Andersson Ordförande i hälsooch sjukvårdsnämnden i Västra Skaraborg

2 Falköping ansöker om att även i fortsättningen vara en utnämnd Säker och Trygg kommun i Räddningsverkets Nationella och WHO:s globala nätverk Safe Communities. Falköpings kommun Falköpings kommun firade hösten 2001 tio år som Säker och Trygg kommun och var vid utnämningen 1991 den 3:e kommunen som utnämndes. Arbetet med skadeförebyggande åtgärder startade i Falköpings kommun i mitten av 1970-talet på initiativ av landstingets hälsovårdsenhet och nuvarande professorn/skadeforskaren Leif Svanström och fullföljdes senare av projektledaren Lothar Schelp (nu professor på Karolinska institutet och verksam vid Räddningsverket.) Arbetet var redan från början mycket framgångsrikt. Redan efter tre år hade olycksfallen och läkarbesök efter skador minskat med 28 procent. Bäst resultat uppnåddes bland förskolebarn, där minskningen var 43 procent. Redan från början var tanken att alla sektorer i samhället skulle vara med i det skadeförebyggande arbetet. Kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, frivilligorganisationer skall samverka och säkerhetstänkande o och skadeförebyggande åtgärder genomsyra alla beslut i kommunen och regionen. Successivt har allt fler involverats i arbetet och den pilotutbildning som Räddningsverket, kommunförbundet, landstingsförbundet och Karlstads universitet genomförde i Falköping 2002 skapade ytterligare engagemang framför allt i kommunala förvaltningar, som samtliga deltog i utbildningen. Säker och Trygg kommun ingår i Folkhälsorådet och leds av tre politiker från kommunen (kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och kommunstyrelsen 2:e vice ordförande) samt två politiker från Västra Götalands hälso- och sjukvårdsnämnd. Politiker från socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, tekniska nämnden och barn och utbildningsnämnden är adjungerande medlemmar. Vidare ingår räddningschefen, personalchefen och miljöchefen i kommunen samt representanter från primärvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och polisen. Folkhälsoplaneraren är föredragande tjänsteman i Folkhälsorådet och är anställd av regionen. Kommuninvånare Falköpings kommun har ca invånare varav hälften bor i centralorten Falköping. I kommunen har 2,6 procent av invånarna medborgarskap i annat land än Sverige vilket är något mindre än i Skaraborg. Folkmängd efter kön och ålder Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2

3 Falköping är en kreativ småstad, präglad av den pionjäranda och företagsamhet som under årtusenden format denna unika del av Sverige. Falköping ligger vid västra stambanan och kommunikationerna är mycket väl utbyggda. Bland större arbetsplatser kan nämnas Kinnarps AB, Falköpings kommun, Arkivator, Volvo, Gyllensvaans Möbler samt Västra Götalndsregionen med både somatisk och psykiatrisk vård. Eftersom Falköping är en utpräglad jordbruksbygd finns flera näringar kopplade till jordbruket, bland annat Falbygdens Ost som tar emot cirka besökare varje år. Falköping brukar också kallas Sveriges kotätaste kommun, det vill säga här finns fler kor per tusen invånare än i någon annan kommun i landet. Hälso- och sjukvård Falköpings sjukhus är en del av SKAS (Skaraborgs sjukhus). I det delvis nybyggda sjukhuset på Mössebergssluttningen är all sjukvård samlad, somatisk och psykiatrisk. I kommunen finns fyra vårdcentraler, som tillhör primärvården. På dessa finns mödra- och barnavårdscentraler. En barnmorska ansvarar för den ungdomsmottagning som bedriver öppen mottagningsverksamhet dit ungdomar kan vända sig för att få råd, stöd och behandling i frågor som rör sexualitet, samlevnad och allmänna hälsoproblem. Primärvården har en medicinsk öppenvårdsrehabilitering. Folktandvården har fyra mottagningar i kommunen där barn och ungdomar får avgiftsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år. Skadeenheten i Skaraborg Skaderegistrering pågår i Falköping och övriga Skaraborg sedan Registrering av alla skador sker vid läkar- och tandläkarbesök på jourcentraler, vårdcentraler, sjukhus och tandvårdskliniker. Folkhälsoarbete Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har sannolikt störst betydelse för utvecklingen av människors hälsotillstånd. Folkhälsoarbetets fokus har alltsedan starten av det skadeförebyggande arbetet under 1970-talet förskjutits från medicinsk specialisering mot social helhet och tvärsektoriellt arbete, från levnadsvanor mot levnadsvillkor, från riskgrupper mot stödjande miljöer. Målet för folkhälsoarbetet i kommunen är att det skall ske nära människorna och bygga på ett brett deltagande och ökat inflytande för att utifrån en helhetssyn på hälsans och ohälsans villkor utveckla stödjande miljöer. Indikatorer för internationella Säkra och trygga kommuner - Safe communities En säker och trygg kommun skall ha: 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun; 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer; 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper; 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker; 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar; 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk. 3

4 Falköpings arbete utifrån indikatorerna En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun Det samrodnande ansvaret för Säker och Tryggarbetet i kommunen har Folkhälsorådet. Folkhälsorådet sammanträder cirka 9 gånger per år och har följande sammansättning: Kommunstyrelsen ordförande Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 2 politiker från Hälso och sjukvårdsnämnden Räddningschefen i kommunen Personalchefen i kommunen Miljöchefen i kommunen Vårdcentralchef som representant för primärvården Försäkringskassans chef Arbetsförmedlingens chef Närpolis Sekreterare från kommunkansliet Folkhälsoplanerare som föredragande Politiker adjungeras från socialnämnden, barn och utbildningsnämnden, kultur och fritidsnämnden samt tekniska nämnden. I folkhälsorådet ingår Brottsförebyggande Rådet och dessutom finns tvärsektoriella arbetsgrupper/referensgrupper. Se organisationsbild Styrgrupp för Safe Community (Folkhälsorådet) Arbetsgrupp olycksfallsstatistik Arbetsgrupp Livsstil och hälsa Arbetsgrupp äldres hälsa och säkerhet Arbetsgrupp astma- allergi Brottsförebyggande Rådet Referensgruppen för barn och ungdomars Hälsa och säkerhet Referens/arbetsgruppernas arbete Arbetsgrupp olycksfallsstatistik Arbetsgruppen träffas för att diskutera trafikolycksfallsregistrering. Intressanta frågeställningar framkom också på vårt rådslag den 21 augusti 2003 vilka också kommer att tas upp för diskussion i gruppen. Planering finns för att starta en trafikssäkerhetsgrupp Representanter från Tekniska förvaltningen, stadsarkitektkontoret, kommunstyrelsekontoret, polisen, räddningstjänsten och folkhälsorådet ingår i arbetsgruppen. 4

5 Arbetsgrupp Livsstil och hälsa Arbetsgruppen arbetar dels med att i samverkan informera om olika teman och dels med att anordna forum för medborgare att träffas och framföra sina åsikter inom olika områden. Ett antal föreläsningar har anordnats bland annat om situationen för barn till missbrukare. Till följd av denna föreläsning startar en studiecirkel Våga vara vuxen. Det underlag som rådslaget givit kommer att användas för planering av framtida insatser. Representationen är bred med deltagare från folkbildningsförbunden, kultur och fritidsförvaltningen, andra frivilligorganisationer. Arbetsgrupp äldres hälsa och säkerhet Arbetsgruppen för äldres hälsa och säkerhet är mycket aktiv. Under förra hösten genomfördes fem informationstillfällen på fem olika platser i Falköpings kommun. Temat var att förebygga fallolyckor. Dom ca 120 personer som kom till informationsmötena fick veta hur man genom en checklista går igenom risker i hemmet, en sjukgymnast berättade om hur man kan förebygga benskörhet genom fysisk träning och under eftermiddagen fick besökarna också möjlighet att prova olika halkskydd för utomhusbruk. Under nästa verksamhetsår kommer inriktningen fortsätta att vara kring fallolyckor samt information om trygghetsfrågor och om hur man kan förebygga brand i hemmet. I gruppen ingår representanter från räddningstjänsten, socialförvaltningen, polisen, kommunala pensionärsrådet och folkhälsorådet. Arbetsgrupp astma- allergi Arbetsgruppen för astma/allergi har under den senaste tiden arbetat med att ta fram en handlingsplan för ett allergianpassat Falköping. Planen kommer att föreläggas Falköpings kommunfullmäktige under hösten och därefter väntar arbetet med att uppnå de mål som finns beskrivna i planen. I arbetsgruppen ingår representanter från hälso- och sjukvården, tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen, apoteket, skolhälsovården och folkhälsorådet. Brottsförebyggande Rådet Det lokala Brottsförebyggande Rådet Bråfal- har under den tid rådet verkat arbetat med trygghet i bostadsområden och i industri/företagsområden. Det har bildats nätverk i form av grannsamverkan i många områden i Falköping. Idag finns 22 väl fungerande grannsamverkansprojekt i bostadsområden och 3 grannsamverkansprojekt i industriområden igång i Falköping. Vidare har trygghetsinformation lämnats till kommunens äldre. Informationen har först och främst handlat om hur man säkrar sina värdesaker, förbättrar låsskydd, åtgärdar för ökad risk för upptäckt samt hur man gör en anmälan i händelse av brott. Samtliga pensionärsföreningar har fått information. Ett nätverk för nattarbetare har bildats för att dels göra arbetssituationen tryggare för nattarbetande yrkesgrupper samt i det brottsförebyggande perspektivet ta till vara den extra resurs som denna yrkesgrupp utgör. Resultatet har blivit att nattarbetande polispatrull får mycket information som i första hand är förebyggande men som också har lett till uppklarande av brott. Brottsförebyggande Rådet har anordnat utbildningsdagar bland annat Bebyggelseinriktade åtgärder för ökad trygghet. Ett 2-årigt projekt Att lösa problem utan droger och våld på Kyrkerörskolan har och avslutats. På Brottsförebyggande Rådet har arbetat med stödjande insatser till tonårsföräldrar i samverkan med Folkhälsorådet och studieförbunden. Information om klotter har genomförts i skolan. Drogenkät har genomförts och kommer att följas upp under Referensgruppen för barn och ungdomars Hälsa och säkerhet Referensgruppen är under bildande och kommer att vara en arbetsgrupp som är kopplad till ett samverkansorgan för barn och ungdomsfrågor i Falköping. Inom barn och ungdomsverksamheten i Falköpings kommun har och arbetar man med olika metoder för att förebygga våld. På gymnasieskolan pågår ett livligt arbete i olika arbetsgrupper som består av elever. Det finns en grupp NTN Nej Till Narkotika, som arbetar med att 5

6 förebygga droger, det finns en grupp som verkar för att förebygga konflikter och mobbing och den gruppen kallar sig Mållgans vänner. Kanongänget är den grupp som arbetar med relationer och sex och samlevnad, det finns också en nyligen startad Fimpa-grupp som arbetar med att få sina kompisar att sluta använda tobak och att hindra kamrater från att börja röka eller snusa. Det anordnas också drogfria arrangemang flera gånger om året. Det som framkom på rådslaget i augusti blir vägledande för det framtida arbetet. I arbetsgruppen kommer att ingå representanter från barn och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och folkhälsorådet. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Det övergripande ansvaret för det skadeförebyggande arbetet har styrgruppen men det huvudsakliga arbetet är integrerat i ordinarie verksamhet i kommunen, hälso- och sjukvården, polisen föreningslivet med flera. En långsiktig plan för Safe Community tas fram under 2003 och antas under hösten av fullmäktige i Falköping och av hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen De nationella målområdena för folkhälsa utgör grunden för planen. Det skadeförebyggande arbetet kommer således genom dessa mål och ytterligare kommunbaserade mål betonas i det långsiktiga programmet. Bland de lokala mål där arbetet redan inletts kan nämnas samarbete mellan näringslivet och brottsförebyggande rådet för att förhindra snatteri och stölder. I en ort utanför Falköping ligger Stenstorp och där med omnejd har under år 2003 startat ett projekt med namnet Tryggare Stentorp med omnejd. Initiativet kommer från föräldraföreningarna i Stenstorps-området och kommer att omfatta skolan, föräldrar, bostadsområden och näringslivet. Efter att vår gymnasieskola haft studiebesök av Max L Vosskuhler, executive Director Peaceful Resources Center, Arizona tändes intresse för att bli en Safe School. För att få ett bra underlag för handlingsplanen hölls i augusti ett rådslag med brett deltagande. Förutom den långsiktiga planen tas en årlig verksamhetsplan för säker och trygg kommun fram varje år. Tidigare långsiktiga program som integrerats i ordinarie verksamhet är bland annat hjälm 5:an, checklistor på barnavårdcentralen, säkerhetsronder på lekplatser, registrering av tillbud och olycksfall inom kommunens äldreboende, utbildning för skolskjutschaufförer och personal inom socialförvaltningen och risklinjen. Recept på rabatterade cykelhjälmar till alla 1 och 3-åringar samt utlåning av bilbarnstolar till alla nyfödda startade i Falköping I övrigt refererar vi gärna till de olika avhandlingar som genomförts bland annat av Medicine Doktor Robert Ekman. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Det långsiktiga program som tas fram under 2003 omfattar båda könen, alla åldrar, miljöer och situationer och ha en inriktning på ökad jämlikhet i hälsa. Arbetsgrupperna kommer att med hjälp av styrgruppen arbeta med högriskgrupper inom respektive arbetsområde. Exempel på program som riktas mot högriskgrupper och utsatta grupper är det olycksförebyggande arbetet för äldre, Från riskzon till friskzon (Ett tryggt Stenstorp). Program som dokumenterar skadornas frekvens och orsak Dokumentation och kartläggning är nödvändigt om det förebyggande arbetet skall lyckas. Detta för att rätt metoder och strategier skall kunna utvecklas och insatserna riktas mot de grupper, miljöer och situationer som är de mest utsatta. Under en lång tid har skador och läkarbesök på grund av olycksfall registrerats i Falköping. Från 1978 till 1989 deltog kommunen i ett projekt tillsammans med Lidköping. Mellan 1992 och 1997 hade Falköping en egen 6

7 skaderegistrering i samarbete med Kärnsjukhuset i Skövde. Åtskilliga vetenskapliga studier har utförts med dessa skaderegistreringar som grund och 6 vetenskapliga doktorsavhandlingar har sitt ursprung från dessa. Samtliga dessa studier har skett med Karolinska institutets socialmedicin som bas. Sedan 1998 sker registrering av skador vid läkar- och tandläkarbesök, på jourcentraler, vårdcentraler, sjukhus och tandvårdskliniker i Skaraborg. Statistiken förmedlas till olycksfallsgruppen till berörda förvaltningar och arbetsgrupper. Förfaringssätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar. Uppföljning av det arbete som sker inom Safe Community dokumenteras i verksamhetsberättelsen. Det arbete som sker i ordinarie verksamhet följs upp av respektive utförare. Resultat av uppföljning och utvärdering är nödvändiga för att kunna ta fram årliga och långsiktiga verksamhetsplaner. Vart fjärde år sammanställs en folkhälsoprofil som beskriver hälsan hos invånarna i kommunen. Forskningsstation Mösseberg har varit och kommer att vara en bra samarbetspartner vid uppföljning och utvärdering av metoder och mål. (2002 genomförde Forskningsstation Mösseberg bland annat en Hälso- och drogvaneundersökning i sex kommuner i Skaraborg, däribland Falköping). Sedan återstarten av Falköpings skadeförebyggande program 1992 har ett antal forskningsstudier, publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter, liksom årliga hälsopolitiska program, rapporter och sammanställningar presenterats för politiker och praktiker samt forskarsamhället. Flera nationella och internationella seminarier och konferenser om kommunbaserat säkerhetsarbete har genomförts. Flera av Falköpingsprogrammets komponenter har vidareutvecklats till att omfatta hela Skaraborgs gamla län. Litteraturen innefattar även fem akademiska avhandlingar gällande folkhälsoarbetet och dess skadeförebyggande program i Falköping, från Karolinsk Institutets folkhälsovetenskapliga institution och dess socialmedicinska avdelning (1-22). Referenser 1. Jacobsson B. Accidents among children and teenagers in a Swedish rural municipality. Thesis. Karolinska Institute, Department of Social Medicine. Sundbyberg Schelp L. Community intervention and accidents. Epidemiology as a basis for evaluation of a community intervention program on accidents. Thesis. Karolinska Institute, Department of Social Medicine. Sundbyberg Jansson B. Agriculture and injuries. A system for injury surveillance in Swedish emergency care as a basis of injury control. Thesis. Karolinska Institute, Department of Social Medicine. Sundbyberg de Loës M. Risk exposure and incidence rates of acute injuries from sports and physical exercise in a total population. Thesis. Karolinska Institute, Department of Social Medicine. Sundbyberg and Stockholm Ekman R. Injuries in Skaraborg County, Sweden. Surveillance, analysis and evaluation of community intervention at municipal and county level. Karolinska Institutet, Department of Public Health Sciences, Division of Social Medicine. Sundbyberg a Welander G. Epidemiology and prevention of bicyclerelated injuries. Thesis. Karolinska instititet Department of Public Health Sciences, Division of social medicine. Stockholm Svanström L, Ekman R, Schelp L, Lindström Å (1995) The Lidköping accident prevention programme a community approach to preventing childhood injuries in Sweden. Injury Prevention 1:

8 7. Ekman R, Schelp L, Welander G, Svanström L (1997) Can a combination of local, regional and national information substantially increase bicycle-helmet wearing and reduce injuries? Experiences from Sweden. Accident Analysis and Prevention 29;3: Ekman R, Welander G, Svanström L, Schelp L Long-term effects of legislation and local promotion of child-restraint use in motor vehicles in Sweden. Accident Analysis and Prevention 33; Ekman R, Engström K, Welander G, Laflamme L. Geographic differences in trafficinjury risks: A study conducted in a Swedish Municipality. Journal of Traffic Medicine Vol. 28 (2000) Engström K, Ekman R, Welander G, Laflamme L. Area-based differences in injury risks in a small Swedish municipality - Geographical and social differences. Injury Control and Safety Promotion, 1: Welander G, Svanström L, Ekman R Safety Promotion. An Introduction. Karolinska Institutet, Dept. of Public Health Sciences, Div. of Social Medicine, Stockholm. Kristianstad Boktryckeri AB. 12. Att förebygga olycksfall, Erfarenheter från Skaraborgs län. Spri-rapport 250, G Persson, L Berg, L Schelp, B Jacobsson, B Jansson, M de Loes, R. Ekman, M Ader. 13. Falköping, En säker och trygg kommun. Handlingsprogram för ökad säkerhet i alla åldrar, miljöer och situationer. Rapport 30. Landstingets samhällsmedicin. Falköping R Ekman, A Holmberg, S Tegnhammar Holm. 14 Nyckeln till ett säkrare och tryggare Skaraborg. Länsolycksfallsprogram Rapport 31. Landstingets samhällsmedicin M Ader, R Ekman, Å Lindström. 15. Det lönar sig att förebygga olycksfall! 15 års erfarenhet av folkhälsoarbete i Falköping. Rapport från utbildningsseminarium i Falköping januari Rapport 34. Folkhälsoinstitutet, Landstingets Folkhälsoenhet och Falköping - En Säker och trygg kommun. Falköping, maj R Ekman, G Welander. 16. Det lönar sig att förebygga olycksfall! Säkerhet och trygghet genom Kunskap - Delaktighet - Medansvar! Rapport och sammanfattning från tre utbildningsseminarier i Falköping Rapport 39. Tillägg och synpunkter till rapport 34, Folkhälsoenheten, Landstinget Skaraborg. Falköping, juni R Ekman, G Welander. 17. Ekman R, Holmberg A, Tegnhammar Holm. Reserapport från The Second International Safe Communities Conference, Glasgow, Scottland, 7-9 september Ekman R, Holmberg A, Rohdin L, Welander G. Reserapport från USA-besök maj 993. Navajo Nation, Indian Health Service, maj; Johnston County, Durham County, Orange County, Greenville County, North Carolina, maj; The Second World Conference on Injury Control, Atlanta, Georgia, USA, maj Ekman R m.fl. Reserapport från USA 6-31 maj The Second World Conference on Injury Control, Atlanta, Georgia, USA, maj Studiebesök i USA, under perioden 6-31 maj Karolinska Institutet, Institutionen för Internationell hälsa och socialmedicin. Rapport 291. Sundbyberg Ekman R, Elinderson L, Gustavsson K, Holmberg A, Lindblad N-O, Svensson E. 8

9 Reserapport från Kanada, 3-10 juni 1995 från The Forth International Conference on Safe Communities Fort McMurray, Alberta. 21. Ekman R. Reserapport från The Sixth International Conference on Safe Communities oktober 1997, Johannesburg, Sydafrika. 22. Ekman R, Welander G, Holmberg A, Johansson C. Ökat intresse i världen för skadeförebyggande arbete. Rapport från Sjunde internationella konferensen om Säkra och Trygga Kommuner, Rotterdam, WHO:s Internationella Hjälmkonferens & Fjärde Världskonferensen om skadeprevention och säkerhetsfrämjande arbete, Amsterdam, Holland, maj Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Falköping deltar i Aktionsgruppen för En säker och trygg kommun och Aktionsgruppen för En säker och trygg kommun i Västra Götaland. Under årens lopp har Falköping tagit emot många studiebesök. Både från Sverige och från andra länder såsom Australien, Ungern, Iran, Irland, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien och USA. Falköping har också deltagit i ett antal Safe Communities konferenser ibland annat Skottland, Norge och Canada. Kommunen var också år 1991värd för den första internationella konferensen för Safe Communities. Under år 2001 i samband med Falköpings 10-årsjubileum som Säker och Trygg kommun var Falköping värd för en konferens om barn och ungdomars trygghet Falköping genomförde 2002 tillsammans med övriga sex säkra och trygga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen ett reseseminarium med respektive vänorter i Estland, Lettland, Litauen och Finland. Samtliga deltagare och deras tolkar bodde i Lidköping under reseseminariet 28/9-4/ Reseseminariets syfte var att starta upp ett samarbete angående En säker och trygg kommun med respektive vänorter. Ett dokument för fortsatt arbete är upprättat mellan Falköpings vänort Sigulda, Lettland. Arbetet skall påbörjas under Under år 2003 har Falköping haft besök från Tucson, USA. Besökaren var intresserad av hur Falköping arbetar med att förebygga mobbing och konflikthantering i skolan. 9

10 10