3 Folkhälsan ett samhällsansvar 4 Folkhälsorådets uppgift och arbetssätt Arbetsmodell Folkhälsomål 5 Delaktighet och inflytande i samhället

Transkript

1

2 3 Folkhälsan ett samhällsansvar 4 s uppgift och arbetssätt Arbetsmodell Folkhälsomål 5 Delaktighet och inflytande i samhället Demokratiskt processinriktade metoder Livsstil och hälsa 6 Ekonomisk och social trygghet Safe Community Brottsförebyggande rådet i Falköping Trygg uppväxt i Falköping Mäns våld mot kvinnor Äldres hälsa och säkerhet Säkerhetsfrämjande insatser för barn 9 Trygga och Goda uppväxtvillkor Familjecentralsprojekt år 1 av 3 Ungdomsprojekt Tag Chansen 10 Sunda miljöer och säkra miljöer och produkter Program för egenkontroll på Falköpings skolor 11 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Internt hälsoråd 12 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Trygg och säker sexualitet 11 Goda matvanor Insatser för att främja goda matvanor hos barn och ungdomar 13 Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Drogpreventiva insatser: Tobak Drogpreventiva insatser: Alkohol och narkotika 15 Övrigt Information Utbildning för 17 Falköping 18 Budget 19 Kontaktuppgifter

3 Verksamhetsplanen för 2009 beskriver och tydliggör de behov och prioriteringar som finns för folkhälsoarbetet i Falköpings kommun. Den belyser även vilken utgångspunkt vi har för arbetet, de nationella mål det lokala arbetet vilar på samt hur folkhälsoarbetet bedrivs i kommunen. Folkhälsoarbete skapar förutsättningar för en bättre hälsa och livskvalitet hos befolkningen. Ett gott folkhälsoarbete handlar främst om att stärka människors möjligheter att göra hälsofrämjande val. På så sätt bygger vi en god grund för ett gott liv. Folkhälsa påverkas av arv, kön och ålder men framförallt av levnadsvanor, livsvillkor och samhällets struktur (se figur). F O L K H Ä L S O A R B E T E T K A N D E L A S I N I T V Å S Y N S Ä T T Ett hälsofrämjande synsätt bygger på att stödja och utveckla de faktorer som främjar människors hälsa och välbefinnande och som riktar sig till hela befolkningen. Det kan vara möjligheten att påverka sitt eget liv, lagom påfrestning i arbetslivet, goda sociala relationer eller en skola som ger livskompetens. Ett sjukdoms- och skadeförebyggande synsätt bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Det innebär att risker för ohälsa identifieras och förebyggs. Arbetet riktas ofta mot specifika riskgrupper, t.ex. för att förmå människor att ändra livsstil. Folkhälsan ett samhällsansvar God hälsa är en betydelsefull faktor i varje människas liv. En mycket viktig uppgift för politikerna är att styra hälsoutvecklingen i en positiv riktning. Ansvaret är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället, vilket kräver en tvärsektoriell samverkan mellan många olika samhällsaktörer. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver också långsiktighet, systematik, kontinuitet och bör ses i ett helhetsperspektiv. Folkhälsoarbete och välfärdsarbete berör oss alla. Ytterst handlar folkhälsa och välfärd om vilket samhälle vi vill leva i. 3

4 s uppgift och arbetssätt i Falköping är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. ska ha god kännedom om folkhälsoläget i kommunen för att kunna prioritera och skapa strategier för hälsofrämjande insatser. Det sker med fokus på den enskildes ansvar för sin hälsa. Basen för det lokala folkhälsoarbetet utgörs av den ordinarie verksamhet som bedrivs i Falköpings kommun, Primärvården och Folktandvården. Arbetsmodell arbetar enligt modellen till höger. Hälsoläget i kommunen kartläggs genom både kvalitativ och kvantitativ data. Prioriteringar synliggörs genom olika målformuleringar och strategier i verksamhetsplanen. Varje år skrivs en verksamhetsberättelse där folkhälsoarbetet följs upp och utvärderas. Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. i Falköping har i sin verksamhetsplan för 2009 valt att prioritera nio av de elva nationella målområdena. N A T I O N E L L A = mål som i Falköping prioriterar Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomisk och social trygghet. Trygga och goda uppväxtvillkor. Ökad hälsa i arbetslivet. Sunda och säkra miljöer och produkter. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Gott skydd mot smittspridning. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Ökad fysisk aktivitet. Goda matvanor och säkra livsmedel. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 4

5 Till grund för det lokala folkhälsoarbetet ingår dessutom en folkhälsoprofil som genomförs vart fjärde år. Profilen beskriver kommuninvånarnas hälsa ur olika aspekter. En långsiktig folkhälsoplan anger övergripande riktlinjer för målarbete för en fyraårsperiod ( ). Delaktighet och inflytande i samhället En grundläggande förutsättning för en god hälsa är att människor ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället och känna att de kan påverka sin egen livssituation. D E M O K R A T I S K T P R O CESS I N R I K T A D E M E T O D E R För att utveckla folkhälsoarbetet och för regionen det gemensamma fokusområdet kommer demokratiskt processinriktade metoder, som ger ett bra kvantitativt och kvalitativt underlag, att genomföras inom olika områden och i olika forum. Genomföra rådslag, processkartläggningar och fokusgrupper mm. Vilka metoder har använts och i vilka sammanhang? Folkhälsoplanerare, Folkhälsoråd B U D G E T kr L I V S S T I L O CH H Ä L S A Föreläsningar för allmänheten ska arrangeras för att skapa mötesplatser, medvetandegöra och öka kunskapen inom samhällsaktuella frågor och om vad som påverkar den enskildes hälsan. Arrangera två till tre föreläsningar som når cirka personer. Hur många föreläsningar har genomförts och hur många åhörare deltog? tillsammans studieförbunden med flera. B U D G E T kr I N T E G R A T I O N S P R O J E K T P R O J E K T ( Å R 1 A V 3 ) Alla barn, ungdomar och vuxna ska ges möjlighet att delta i föreningslivet. Att använda idotten som en arena för integration. Genom bred samverkan mellan organisationer, kommunala 5

6 förvaltningar och primärvård Få in våra nya svenskar, hela familjen, inte bara barnen i idrottsföreningen. Skapa ett metodutvecklingsarbete, som kan komma andra till gagn. - Vilka metoder och insatser har tillämpats? tillsammans idrottsföreningar, socialtjänst med flera. B U D G E T kr Å L L E B E R G S P R O J E K T E T R Y K A N D E A K T U E L L T ( Å R 1 A V 3 ) Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att påverka. Då eleverna medverkar i arbetsprocessen, skapas både inflytande, delaktighet och ett material som eleverna själva efterfrågar. Elevernas delaktighet ökar genom det reella inflytandet i de aktuella situationer som uppstår under gymnasieåren. Att skapa ett material som kan användas i elevens utveckling under gymnasiets tre år. - Vilka metoder och insatser har tillämpats? tillsammans elevföreningar, Ållebergsgymnasiet, intresseorganisationer med flera. B U D G E T kr Ekonomisk och social trygghet En grundläggande förutsättning för en god hälsa är samhällets förmåga att ge ekonomisk och social trygghet. S A F E C O M M U N I T Y Kommuner som utnämnts till Safe Communities ska i enlighet med WHO:s globala skadeförebyggande program arbeta med trygghetsfrämjande och skadeförebyggande insatser enligt indikatorer för Safe Communities. 6

7 Indikatorer för Safe Communities: Safe Community ska ha en infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande. Samarbete leds av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjandet av säkerhet i sin kommun. Safe Community ska ha långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen i alla åldrar, miljöer och situationer. Safe Community ska ha program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerheten för utsatta grupper. Safe Community ska ha program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. Safe Community ska utföra utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar. Safe Community ska deltaga i nationella och internationella nätverk för Safe Community. Marknadsföra Falköping som en Safe Community i syfte att öka medvetenheten om vad det innebär att vara utnämnd? Utveckla arbetet med Safe Community i Falköping i samverkan med övriga aktörer och nätverk (internationella, nationella och regionala)? Utveckla arbetet med Safe Community i enlighet med den nya lagen (Lagen om skydd mot olyckor LSO 2003:778)? Hur har marknadsföringen genomförts? Sker samverkan och har arbetet utvecklats? Hur har arbetet utvecklats enligt den nya lagen? Förvaltningarna i kommunen, primärvården, intresseföreningar, folkhälsorådet med flera. B U D G E T F Ö R I N S A T S E R I N O M S A F E C O M M U N I T Y kr Följande områden ingår i arbetet med Safe Community. B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E R Å D E T I F A L K Ö P I N G Brottsförebyggande rådets (BRÅ) strategi är att arbeta tvärsektoriellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra skadegörelse och brott. Rådets uppgift är att till viss del arbeta operativt och delta vid olika arrangemang samt bevaka forskning och nya metoder för trygghetsskapande arbete. T R Y G G U P P V Ä X T I F A L K Ö P I N G För att barn och ungdomar ska ha möjlighet att växa upp till trygga individer med god självkänsla förutsätts en bra uppväxtmiljö och trygg närmiljö. 7

8 Utveckla familjestödjande verksamheter. Ge barn och ungdomar en positiv framtidstro genom familj, skola, kommunal vision, positiva framtidsbilder, förebilder och alternativ. BRÅ skall stödja kommunens alkohol- och drogpreventiva arbete. Vilka familjestödjande verksamheter har genomförts? Hur har barn och ungdomar förmedlats en positiv framtidstro? Hur har BRÅ stöttat det preventiva arbetet? Brottsförebyggande rådet i Falköping Ä L D R E S S Ä K E R H E T För att främja hälsa och trygghetskänsla samt förebygga skador samverkar olika aktörer i Falköping i en arbetsgrupp för äldresäkerhet. Gruppen representerar de äldre kommuninvånarna och verkar för deras intressen. Arbetet styrs av en detaljerad ettårig handlingsplan som är antagen av socialnämnden och folkhälsorådet. Främja äldres hälsa och trygghetskänsla genom olika insatser. Vilka insatser har gjorts? Ledamöter från Kommunala pensionärsrådet, tjänstemän från socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, räddningstjänsten, Polisen, Primärvården och. Socialförvaltningen och Ä L D R E S H Ä L S A För att främja hälsa och trygghetskänsla samverkar olika aktörer i Falköping i en arbetsgrupp för äldres hälsa. Gruppen representerar de äldre kommuninvånarna och verkar för deras intressen. Främja äldres hälsa genom olika aktiviteter och föreläsningar. Skapa mötesplatser för äldre. Vilka insatser har gjorts? 8

9 Patientorganisationer, pensionärsorganisationer, ledamöter från kommunala pensionärsrådet, tjänstemän från socialförvaltningen, Primärvården och. Pensionärsförbunden, patientföreningar och S Ä K E R H E T S F R Ä M J A N D E I N S A T S E R F Ö R B A R N vill skapa en trygg miljö för barn och förebygga samt förhindra att olyckshändelser inträffar. Olycksfall är idag den största enskilda dödsorsaken bland barn över ett års ålder. Med ökad kunskap och medvetenhet kan olyckor förhindras. Olycksriskerna är oftast en följd av samhällets utformning och förändring vilket betyder att de kan förebyggas. Barn i olika åldrar har olika skademönster, dessa är tydligt kopplade till barns utvecklingsstadium och mognad. Enligt Västra Götalandsregionens skaderegistrering för år 2005 ligger Falköping högre än genomsnittet i Skaraborg vad gäller skadefall hos barn i åldern 0-5 år. Statistiken visar att flest olyckor sker i bostaden eller bostadsområdet. Skapa tryggare miljöer och förebygga olycksfall bland barn. Vad har gjorts för att skapa tryggare miljöer och förebygga olycksfall? Samverkan med kommunens förvaltningar, Primärvård med flera. Trygga och goda uppväxtvillkor Alla barn och ungdomar ska ha bra kvalitet på förskola, skola och fritidsverksamhet. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. F A M I L J E CENTR A L S P R O J E K T Å R 1 A V 3 Ett strategiskt, långsiktigt hälsofrämjande arbete när det gäller barns och ungdomars uppväxt skapar förutsättningar för en gott liv. Utveckla familjestödjande metoder Stötta familjecentralen och familjestödjande verksamhet Förutsättningar ska ges för att skapa nätverk och social gemenskap mellan föräldrar Utveckla minifamiljecentraler 9

10 - Vilka metoder och insatser har tillämpats? Familjecentralen, Specialpedagogiskt Centrum, kyrkan, organisationer, studieförbund, B U D G E T kr U N G D O M S P R O J E K T T A G CH A N S E N Genom ett hälsofrämjande förhållningssätt ge ungdomar möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan samt medvetandegörande när det gäller livsstilsfrågornas betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Förbättra kvaliteten och tillgängligheten i verksamheten genom att erbjuda gruppverksamhet för unga tjejer och killar. Öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa. Metodutveckling i arbetet med barn och unga med psykisk ohälsa Kompetenshöjning för all personal på Ungdomsmottagningarna - Vilka metoder och insatser har tillämpats? Skaraborgs ungdomsmottagningar Mariestad,Hjo, Tibro, Falköping, Skövde och Skara, Hälsoteket, Ungdomsmottagningen B U D G E T kr Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. P R O G R A M F Ö R E G E N K O N T R O L L P Å F A L K Ö P I N G S S K O L O R ( Å R 2 A V 2 ) För att förbättra hälsa, arbetsmiljö och allergifrågor ska skolorna utforma individuella program för egenkontroll. Hösten 2005 startade folkhälsorådet, tillsammans med miljöförvaltningen, ett pilotprojekt i Åsle förskola/skola för att få fram ett fungerande program för egenkontroll. Samtidigt utvecklas ett allergiförebyggande tankesätt. Projekt är en fortsättning på pilotförsöket. Syftet är att skolorna ska få tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta förebyggande med allergifrågor och bygga upp fungerande och platsanpassade program för egenkontroll. Effekterna blir att barn och 10

11 vuxna med allergisjukdom får symtom i mindre utsträckning. De får på så sätt möjlighet till både en bättre prognos och ett bättre liv. Alla skolor i Falköpings kommun ska senast den 1 december 2009 ha fungerande program för egenkontroll för hela sin verksamhet. Har alla skolor ett fungerande, platsanpassat program för egenkontroll? Pär Lindström, miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen B U D G E T kr En mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Bland annat genom sin specifika kompetens gentemot befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I N T E R N T H Ä L S O R Å D I Hälso- och sjukvårdsnämndens beställning finns ett tydligt önskemål om att utveckla och stärka samverkan mellan primärvård, tandvård och. Hitta mötesplatser, former och områden för samverkan mellan primärvård, tandvård och folkhälsoråd. Inom vilka samverkansområden sker samverkan? Christina Karlsson, Hälsoteket, Primärvården P-O Ljungdahl, Primärvården Birgitta Schöning, Primärvården Vivianne Paulsson, Skolhälsovården Carina Linnarsson-Dahlberg, Folktandvården Folkhälsoplaneraren, 11

12 Primärvården Skolhälsovården Folktandvården B U D G E T kr Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa T R Y G G O CH S Ä K E R S E X U A L I T E T Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Individens egen identitet bör stärkas liksom en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns med sexuellt överförbara sjukdomar. Stödja skolorna i deras sex- och samlevnadsundervisning Vilka insatser har genomförts? Barn- och utbildningsförvaltningen Folkhäsorådet B U D G E T kr Goda matvanor och säkra livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling hos befolkningen. En ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar livsmedelsproduktion är önskvärt. I N S A T S E R F Ö R A T T F R Ä M J A G O D A M A T V A N O R H O S B A R N O CH U N G D O M A R Barn och ungdomar är vår viktigaste tillväxtfaktor. Genom att ge dem en bra start i livet skapar vi på sikt en positiv samhällsutveckling. En viktig grund till en hälsofrämjande livsstil är att ha goda vanor och ett sunt förhållningssätt. En av förutsättningarna till god hälsa är att skapa positiva attityder till goda matvanor. Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som snabbt ökar. Att få till stånd bättre matvanor bland barn och ungdomar kräver mobilisering och engagemang inom flera olika sektorer i samhället. Det finns ingen enskild insats som kan lösa detta hälsoproblem. 12

13 Stödja skolornas verksamheter inom ämnet hälsa och livsstil. Utveckla skolmaten utifrån en helhetssyn där hänsyn tas till miljö, sensorik, näringsinnehåll etc. Erbjuda föräldrastöd och föräldrautbildningar för att främja goda matvanor i familjen. Utveckla samverkan mellan olika aktörer som arbetar med målgruppen inom området för att kunna stötta varandras verksamheter, få större genomslagskraft för arbetet samt effektivare resursanvändning. Vilka verksamheter genomförs i skolorna inom ämnet hälsa och livsstil? Hur har skolmaten utvecklats? Vilka föräldrastödjande insatser har genomförts? Hur ser samverkan ut och hur har den utvecklats? A K T Ö R E R I E R Folktandvård Primärvård Studieförbunden Barn- och utbildningsförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Folkhälsoplanerare med flera Folktandvård Primärvård Barn- och utbildningsförvaltningen B U D G E T kr Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig orsak till ohälsa. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Gemensamma drogpreventiva insatser, som leder till minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika och dopning, är nödvändiga för att nå en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. D R O G P R E V E N T I V A I N S A T S E R : TOBAK Tobaksbruket är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Det är därför angeläget att följa ungdomars tobaksvanor och hur de förändras. Tobaksbruket är den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtidig död i vårt land. Rökningens kostnader för samhället beräknas uppgå till minst 26 miljarder kronor per år. Det motsvarar drygt tre gånger mer än statens årliga intäkter från 13

14 tobaksskatten. En investering i tobaksavvänjning, information och opinionsbildning kan minska tobaksbruket och sänka kostnaderna betydligt. Genom olika insatser minska tobaksbruket och förhindra att ungdomar börjar använda tobak. Stötta skolornas elevgrupper i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete. Vilka insatser har genomförts? Hur arbetar elevgrupperna? R E F E R E N S G R U P P Barn och utbildningsförvaltningen Kommunens personalavdelningen Primärvården Folktandvården Studieförbunden Folkhälsoenheten Drogförebyggande samordnare D R O G P R E V E N T I V A I N S A T S E R : ALKOHOL OCH NARKOTIKA Den kraftigt ökade alkoholkonsumtionen utgör ett allt allvarligare hot mot folkhälsan. Den totala alkoholkonsumtionen under 2004 beräknades uppgå till 10,4 liter ren alkohol per person som är 15 år och äldre. Det är en ökning med 33 % sedan Utvecklingen visar att allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet samtidigt som det traditionella berusningsdrickandet lever vidare. Ambitionen är att vissa platser/situationer (arbetsplatsen, trafiken) eller vissa perioder i livet (uppväxtåren, graviditet) ska vara alkoholfria. Detta för att minska alkoholkonsumtionen på arbetsplatsen och minska alkoholrelaterade olyckor i trafiken samt få färre fall av alkoholrelaterade skador hos nyfödda. Utöka samverkan och hitta strategier för att skapa förutsättningar för de alkoholfria situationerna i livet. Fortsätta samverkan med berörda aktörer inom olika verksamheter som anges i kommunens alkohol- och drogpolicy. Stötta skolornas elevgrupper i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete. Erbjuda kompetensutvecklande insatser till yrkesgrupper vilka arbetar med barn och ungdomar. Förebyggande riktade insatser till riskutsatta grupper. Utveckla samarbetet och samverkan med föreningarna, framförallt de med ungdomsverksamhet. Utveckla föräldrastödjande verksamheter. 14

15 Vilka insatser görs för att uppnå de alkoholfria situationerna i livet? Vilka insatser görs för samverkan? Hur arbetar elevgrupperna? Vilka kompetensutvecklande insatser har genomförts? Vilka förebyggande insatser görs för riskgrupper? Hur samverkar man med föreningarna? Vilka föräldrastödjande verksamheter genomförs? Representanter från berörda verksamheter. Drogförebyggande samordnare Budget kr Övrigt I N F O R M A T I O N Marknadsföra Falköpings kommun som en hälsofrämjande kommun. Kontinuerligt synas/höras i massmedia. Informera om och dess verksamhet på kommunens webbplats. Medverka och delta i olika forum. Framställa informations- och utställningsmaterial. Tillsammans med övriga folkhälsoråd i Skaraborg och Folkhälsoenheten Skaraborg arbeta kommunövergripande med gemensamt fokusområde. Hur har kommunen marknadsförts? Har folkhälsoarbetet fått genomslag i massmedia? Ger webbsidan aktuell information? Har medverkat i något forum? Vilket material har producerats? Hur har man arbetat med gemensamt fokusområde? B U D G E T kr 15

16 U T B I L D N I N G F Ö R F O L K H Ä L S O R Å D E T Ge s ledamöter och tjänstemän fortbildning som bidrar till att verksamheten utvecklas och ligger i framkant när det gäller folkhälsoarbete. har för avsikt att delta i konferenser och kurser. Vilken intern utbildning har genomförts? Vilka kurser och konferenser har deltagit i? B U D G E T kr 16

17 Falköping L E D A M Ö T E R Falköpings kommun Ordförande Conny Johansson (s) Ed Kahrs (m) Ulf Eriksson (c) Västra Götalandsregionen Vice ordförande Roger Lundberg (s) Sören Rafstedt (m) A D J U N G E R A D E L E D A M Ö T E R Falköpings kommun Allan Bjärkhed (kd), barn- och utbildningsnämnden Susanne Larsson (s), socialnämnden Anita Renkvist (s), kultur- och fritidsnämnden A D J U N G E R A D E T J Ä N S T E M Ä N Falköpings kommun Kommundirektör Christina Josefsson Socialchef LarsÅke Gustafsson Förvaltningschef Inger Janson, barn- och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Patrick Nohlgren Förvaltningschef Berit Folkesson,kompetens-och arbetslivsförvalt- ningen Räddningschef Stefan Swenson Miljöchef Sonja Lejmark Personalchef Mia Lindquist Drogförebyggare Bengt Nilsson Folkhälsoplanerare Tove Wold-Bremer Sekreterare Inga-Lill Bergman Primärvården Distriktsläkare Per-Olof Ljungdahl Arbetsförmedlingen Platschef Arne Gunnarsson Försäkringskassan Enhetschef Ewa Löfgren Polismyndigheten Polisinspektör Conny Runesson 17

18 Budget för 2009 Demokratiskt processinriktade metoder kr Livsstil och hälsa kr Safe Community kr Brottsförebyggande rådet Äldres hälsa Äldres säkerhet Säkerhetsfrämjande insatser för barn Integration kr Ålleberg kr Famijecentral kr Tag chansen kr Program för egenkontroll på Falköpings skolor kr Insatser för att främja goda matvanor hos barn och ungdomar kr Trygg och säker sexualitet kr Drogpreventiva insatser kr Tobak Alkohol och narkotika Information kr Internt hälsoråd kr Utbildning för folkhälsorådet kr Övrigt kr SUMMA kr 18

19 Folkhälsoenheten Folkhälsoplanerare Tove Wold-Bremer Besöksadress Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 Postadress Folkhälsoenheten Falköpings kommun Falköping 19