Verksamhetsplan Folkhälsorådet Falköping

Transkript

1 Verksamhetsplan 2008 Falköping 1

2 2

3 4 Folkhälsan ett samhällsansvar 5 s uppgift och arbetssätt Arbetsmodell Folkhälsomål 6 Delaktighet och inflytande i samhället Demokratiskt processinriktade metoder Livsstil och hälsa 7 Ekonomisk och social trygghet Safe Community Brottsförebyggande rådet i Falköping Trygg uppväxt i Falköping Mäns våld mot kvinnor Äldres hälsa och säkerhet Säkerhetsfrämjande insatser för barn 10 Ökad hälsa i arbetslivet Hälsofrämjande arbetsklimat 10 Sunda miljöer och säkra miljöer och produkter Program för egenkontroll på Falköpings skolor 11 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Trygg och säker sexualitet 11 Goda matvanor Insatser för att främja goda matvanor hos barn och ungdomar 13 Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Drogpreventiva insatser: Tobak Drogpreventiva insatser: Alkohol och narkotika 14 Övrigt Information Internt hälsoråd Utbildning för 16 Falköping 17 Budget 18 Kontaktuppgifter 3

4 Verksamhetsplanen för 2008 beskriver och tydliggör de behov och prioriteringar som finns för folkhälsoarbetet i Falköpings kommun. Den belyser även vilken utgångspunkt vi har för arbetet, de nationella mål det lokala arbetet vilar på samt hur folkhälsoarbetet bedrivs i kommunen. Folkhälsoarbete skapar förutsättningar för en bättre hälsa och livskvalitet hos befolkningen. Ett gott folkhälsoarbete handlar främst om att stärka människors möjligheter att göra hälsofrämjande val. På så sätt bygger vi en god grund för ett gott liv. Folkhälsa påverkas av arv, kön och ålder men framförallt av levnadsvanor, livsvillkor och samhällets struktur (se figur). Folkhälsoarbetet kan delas in i två synsätt Ett hälsofrämjande synsätt bygger på att stödja och utveckla de faktorer som främjar människors hälsa och välbefinnande och som riktar sig till hela befolkningen. Det kan vara möjligheten att påverka sitt eget liv, lagom påfrestning i arbetslivet, goda sociala relationer eller en skola som ger livskompetens. Ett sjukdoms- och skadeförebyggande synsätt bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Det innebär att risker för ohälsa identifieras och förebyggs. Arbetet riktas ofta mot specifika riskgrupper, t.ex. för att förmå människor att ändra livsstil. Folkhälsan ett samhällsansvar God hälsa är en betydelsefull faktor i varje människas liv. En mycket viktig uppgift för politikerna är att styra hälsoutvecklingen i en positiv riktning. Ansvaret är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället, vilket kräver en tvärsektoriell samverkan mellan många olika samhällsaktörer. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver också långsiktighet, systematik, kontinuitet och bör ses i ett helhetsperspektiv. Hälsans bestämningsfaktorer. Efter en modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Sjukhuset. Illustration: Maria Falegård Folkhälsoarbete och välfärdsarbete berör oss alla. Ytterst handlar folkhälsa och välfärd om vilket samhälle vi vill leva i. 4

5 s uppgift och arbetssätt i Falköping är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. ska ha god kännedom om folkhälsoläget i kommunen för att kunna prioritera och skapa strategier för hälsofrämjande insatser. Det sker med fokus på den enskildes ansvar för sin hälsa. Basen för det lokala folkhälsoarbetet utgörs av den ordinarie verksamhet som bedrivs i Falköpings kommun, Primärvården och Folktandvården. Arbetsmodell arbetar enligt modellen till höger. Hälsoläget i kommunen kartläggs genom både kvalitativ och kvantitativ data. Prioriteringar synliggörs genom olika målformuleringar och strategier i verksamhetsplanen. Varje år skrivs en verksamhetsberättelse där folkhälsoarbetet följs upp och utvärderas. Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. områdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. i Falköping har i sin verksamhetsplan för 2008 valt att prioritera sju av de elva nationella målområdena. Nationella mål R = mål som i Falköping prioriterar R Delaktighet och inflytande i samhället. R Ekonomisk och social trygghet. o Trygga och goda uppväxtvillkor. R Ökad hälsa i arbetslivet. R Sunda och säkra miljöer och produkter. o En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. o Gott skydd mot smittspridning. R Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. o Ökad fysisk aktivitet. R Goda matvanor och säkra livsmedel. R Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 5

6 Till grund för det lokala folkhälsoarbetet ingår dessutom en folkhälsoprofil som genomförs vart fjärde år. Profilen beskriver kommuninvånarnas hälsa ur olika aspekter. En långsiktig folkhälsoplan anger övergripande riktlinjer för målarbete för en fyraårsperiod ( ). R Delaktighet och inflytande i samhället En grundläggande förutsättning för en god hälsa är att människor ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället och känna att de kan påverka sin egen livssituation. Demokratiskt processinriktade metoder För att utveckla folkhälsoarbetet kommer demokratiskt processinriktade metoder, som ger ett bra kvantitativt och kvalitativt underlag, att genomföras inom olika områden och i olika forum. Genomföra rådslag, processkartläggningar och fokusgrupper mm. Vilka metoder har använts och i vilka sammanhang? Hur kan en fika vara folkhälsa? Folkhälsoplanerare Budget kr Livsstil och hälsa Föreläsningar för allmänheten ska arrangeras för att skapa mötesplatser, medvetandegöra och öka kunskapen inom samhällsaktuella frågor och om vad som påverkar den enskildes hälsan. Arrangera två till fyra föreläsningar som når cirka personer. Hur många föreläsningar har genomförts och hur många åhörare deltog? Arbetsgrupp tillsammans studieförbunden med flera. Budget kr 6

7 R Ekonomisk och social trygghet En grundläggande förutsättning för en god hälsa är samhällets förmåga att ge ekonomisk och social trygghet. Safe Community Kommuner som utnämnts till Safe Communities ska i enlighet med WHO:s globala skadeförebyggande program arbeta med trygghetsfrämjande och skadeförebyggande insatser enligt indikatorer för Safe Communities. Hur kan pengar vara folkhälsa? Indikatorer för Safe Communities: Safe Community ska ha en infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande. Samarbete leds av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjandet av säkerhet i sin kommun. Safe Community ska ha långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen i alla åldrar, miljöer och situationer. Safe Community ska ha program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerheten för utsatta grupper. Safe Community ska ha program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. Safe Community ska utföra utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar. Safe Community ska deltaga i nationella och internationella nätverk för Safe Community. Marknadsföra Falköping som en Safe Community i syfte att öka medvetenheten om vad det innebär att vara utnämnd? Utveckla arbetet med Safe Community i Falköping i samverkan med övriga aktörer och nätverk (internationella, nationella och regionala)? Utveckla arbetet med Safe Community i enlighet med den nya lagen (Lagen om skydd mot olyckor LSO 2003:778)? Hur har marknadsföringen genomförts? Sker samverkan och har arbetet utvecklats? Hur har arbetet utvecklats enligt den nya lagen? Arbetsgrupp Förvaltningarna i kommunen, primärvården, intresseföreningar, folkhälsorådet med flera. Budget för insatser inom Safe Community kr 7

8 Följande områden ingår i arbetet med Safe Community. Brottsförebyggande rådet i Falköping Brottsförebyggande rådets (BRÅ) strategi är att arbeta tvärsektoriellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra skadegörelse och brott. Rådets uppgift är att till viss del arbeta operativt och delta vid olika arrangemang samt bevaka forskning och nya metoder för trygghetsskapande arbete. Trygg uppväxt i Falköping För att barn och ungdomar ska ha möjlighet att växa upp till trygga individer med god självkänsla förutsätts en bra uppväxtmiljö och trygg närmiljö. Utveckla familjestödjande verksamheter. Ge barn och ungdomar en positiv framtidstro genom familj, skola, kommunal vision, positiva framtidsbilder, förebilder och alternativ. BRÅ skall stödja kommunens alkohol- och drogpreventiva arbete. Vilka familjestödjande verksamheter har genomförts? Hur har barn och ungdomar förmedlats en positiv framtidstro? Hur har BRÅ stöttat det preventiva arbetet? Etiskt förhållningssätt Insatser för att främja folkhälsan innebär att vi kommer nära människors sätt att leva, deras livsvillkor och attityder. De som professionellt verkar för en bättre folkhälsa och välfärd har därför särskild anledning att göra sig medveten om sina egna värderingar och intentioner. Respekt för målgruppen och kunskap om deras livsvillkor och attityder är också nödvändig. Etik grundas på respekt för medmänniskan. Det är därför av vikt att hålla den etiska diskussionen levande och respektera individens rätt till ett eget val. Arbetsgrupp Brottsförebyggande rådet i Falköping Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett prioriterat område i Regeringens jämställdhetspolitik. Våld mot kvinnor är ett mångfasetterat problem som kräver en helhetssyn både kunskaps- och insatsmässigt. Att män utsätter kvinnor för våld förekommer i alla åldrar, samhällsklasser, bostadsområden och yrkesgrupper. Enligt brottstatistiken anmäls varje år drygt misshandelsbrott mot kvinnor och cirka 20 kvinnor misshandlas till döds. Kvinnan misshandlas av en närstående i 75 procent av fallen. Genom att påverka attityder och beteendemönster, samt faktorer i samhällets struktur och miljö, kan antalet nya fall av kvinnovåld minska. Aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor och verka för att påverka attityder och beteendemönster hos barn och ungdomar. Utveckla arbetet i linje med kommunens handlingsplan Mäns våld mot kvinnor. Hur har arbetet med jämställdhetsfrågor skett? Vad har gjorts för att påverka barn och ungdomars attityder och beteendemönster? Hur arbetar vi i enlighet med kommunens handlingsplan? 8

9 Arbetsgrupp Samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och ungdomar. Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Äldres hälsa och säkerhet För att främja hälsa och trygghetskänsla samt förebygga skador samverkar olika aktörer i Falköping i en arbetsgrupp för äldresäkerhet. Gruppen representerar de äldre kommuninvånarna och verkar för deras intressen. Arbetet styrs av en detaljerad ettårig handlingsplan som är antagen av socialnämnden och folkhälsorådet. Främja äldres hälsa och trygghetskänsla genom olika insatser. Vilka insatser har gjorts? Arbetsgrupp Ledamöter från Kommunala pensionärsrådet, tjänstemän från socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, räddningstjänsten, Polisen, Primärvården och. Socialförvaltningen och Säkerhetsfrämjande insatser för barn vill skapa en trygg miljö för barn och förebygga samt förhindra att olyckshändelser inträffar. Olycksfall är idag den största enskilda dödsorsaken bland barn över ett års ålder. Med ökad kunskap och medvetenhet kan olyckor förhindras. Olycksriskerna är oftast en följd av samhällets utformning och förändring vilket betyder att de kan förebyggas. Barn i olika åldrar har olika skademönster, dessa är tydligt kopplade till barns utvecklingsstadium och mognad. Enligt Västra Götalandsregionens skaderegistrering för år 2005 ligger Falköping högre än genomsnittet i Skaraborg vad gäller skadefall hos barn i åldern 0-5 år. Statistiken visar att flest olyckor sker i bostaden eller bostadsområdet. Skapa tryggaremiljöer och förebygga olycksfall bland barn. Vad har gjorts för att skapa tryggare miljöer och förebygga olycksfall? Arbetsgrupp Samverkan med kommunens förvaltningar, Primärvård med flera. 9

10 R Ökad hälsa i arbetslivet Hälsofrämjande arbetsklimat Ett strategiskt, långsiktigt hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapar förutsättningar för en god hälsa hos de anställda. I dagens arbetsliv upplever kvinnor i högre grad än män arbetsrelaterade problem. En naturlig följd är att kvinnorna också har en högre sjukfrånvaro än männen. Fler långtidsfriska leder inte enbart till bättre välbefinnande hos den enskilde utan också till sänkta kostnader för arbetsgivare och samhälle. Finna metoder och insatser som leder till att hälsan hos unga kommunanställda kvinnor kan vidmakthållas och förbättras (projekttid ) Hur kan en våg vara folkhälsa? - Vilka metoder och insatser har tillämpats? Arbetsgrupp Christina Karlsson, Hälsoteket, Primärvården Kommunens personalavdelning Folkhälsoplaneraren, Folkhälsoenheten Kommunstyrelsen Budget kr R Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Program för egenkontroll på Falköpings skolor (år 1 av 2) För att förbättra hälsa, arbetsmiljö och allergifrågor ska skolorna utforma individuella program för egenkontroll. Hösten 2005 startade folkhälsorådet, tillsammans med miljöförvaltningen, ett pilotprojekt i Åsle förskola/skola för att få fram ett fungerande program för egenkontroll. Samtidigt utvecklas ett allergiförebyggande tankesätt. Projekt är en fortsättning på pilotförsöket. Syftet är att skolorna ska få tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta förebyggande med allergifrågor och bygga upp fungerande och platsanpassade program för egenkontroll. Effekterna blir att barn och vuxna med allergisjukdom får symtom i mindre utsträckning. De får på så sätt möjlighet till både en bättre prognos och ett bättre liv. Hur kan ett övergångsställe vara folkhälsa? 10

11 Alla skolor i Falköpings kommun ska senast den 1 december 2008 ha fungerande program för egenkontroll för hela sin verksamhet. Har alla skolor ett fungerande, platsanpassat program för egenkontroll? Arbetsgrupp Pär Lindström, miljöförvaltningen Ansvar Miljöförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Budget kr R Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Trygg och säker sexualitet Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Individens egen identitet bör stärkas liksom en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns med sexuellt överförbara sjukdomar. Hur kan rosor vara folkhälsa? Stödja skolorna i deras sex- och samlevnadsundervisning Vilka insatser har genomförts? Barn- och utbildningsförvaltningen Folkhäsorådet Budget kr R Goda matvanor och säkra livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling hos befolkningen. En ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar livsmedelsproduktion är önskvärt. Hur kan farmors köttbullar vara folkhälsa? Insatser för att främja goda matvanor hos barn och ungdomar Barn och ungdomar är vår viktigaste tillväxtfaktor. Genom att ge dem en bra start i livet skapar vi på sikt en positiv samhällsutveckling. En viktig grund till 11

12 en hälsofrämjande livsstil är att ha goda vanor och ett sunt förhållningssätt. En av förutsättningarna till god hälsa är att skapa positiva attityder till goda matvanor. Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som snabbt ökar. Att få till stånd bättre matvanor bland barn och ungdomar kräver mobilisering och engagemang inom flera olika sektorer i samhället. Det finns ingen enskild insats som kan lösa detta hälsoproblem. Stödja skolornas verksamheter inom ämnet hälsa och livsstil. Utveckla skolmaten utifrån en helhetssyn där hänsyn tas till miljö, sensorik, näringsinnehåll etc. Erbjuda föräldrastöd och föräldrautbildningar för att främja goda matvanor i familjen. Stödja gemensamt projekt Skövde/Falköping om utveckling av lokal mat. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för lokal/regional tillväxt med den lokala maten som bas. Detta skall ske utifrån begrepp som bättre miljö, bättre hälsa etc. Utveckla samverkan mellan olika aktörer som arbetar med målgruppen inom området för att kunna stötta varandras verksamheter, få större genomslagskraft för arbetet samt effektivare resursanvändning. Vilka verksamheter genomförs i skolorna inom ämnet hälsa och livsstil? Hur har skolmaten utvecklats? Vilka föräldrastödjande insatser har genomförts? Hur har förutsättningar för lokal/regional tillväxt med den lokala maten som bas skapats? Hur ser samverkan ut och hur har den utvecklats? Aktörer i arbetsgrupper Folktandvård Primärvård Studieförbunden Barn- och utbildningsförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Folkhälsoplanerare med flera Folktandvård Primärvård Barn- och utbildningsförvaltningen Budget kr 12

13 Hur kan en positiv självbild vara folkhälsa? R Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig orsak till ohälsa. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Gemensamma drogpreventiva insatser, som leder till minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika och dopning, är nödvändiga för att nå en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Drogpreventiva insatser: Tobak Tobaksbruket är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Det är därför angeläget att följa ungdomars tobaksvanor och hur de förändras. Tobaksbruket är den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtidig död i vårt land. Rökningens kostnader för samhället beräknas uppgå till minst 26 miljarder kronor per år. Det motsvarar drygt tre gånger mer än statens årliga intäkter från tobaksskatten. En investering i tobaksavvänjning, information och opinionsbildning kan minska tobaksbruket och sänka kostnaderna betydligt. Genom olika insatser minska tobaksbruket och förhindra att ungdomar börjar använda tobak. Stötta skolornas elevgrupper i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete. Vilka insatser har genomförts? Hur arbetar elevgrupperna? Referensgrupp Barn och utbildningsförvaltningen Kommunens personalavdelningen Primärvården Folktandvården Studieförbunden Folkhälsoenheten Drogpreventiva insatser: Alkohol och narkotika Den kraftigt ökade alkoholkonsumtionen utgör ett allt allvarligare hot mot folkhälsan. Den totala alkoholkonsumtionen under 2004 beräknades uppgå till 10,4 liter ren alkohol per person som är 15 år och äldre. Det är en ökning med 33 % sedan Utvecklingen visar att allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet samtidigt som det traditionella berusningsdrickandet lever vidare. 13

14 Ambitionen är att vissa platser/situationer (arbetsplatsen, trafiken) eller vissa perioder i livet (uppväxtåren, graviditet) ska vara alkoholfria. Detta för att minska alkoholkonsumtionen på arbetsplatsen och minska alkoholrelaterade olyckor i trafiken samt få färre fall av alkoholrelaterade skador hos nyfödda. Utöka samverkan och hitta strategier för att skapa förutsättningar för de alkoholfria situationerna i livet. Fortsätta samverkan med berörda aktörer inom olika verksamheter som anges i kommunens alkohol- och drogpolicy. Stötta skolornas elevgrupper i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete. Erbjuda kompetensutvecklande insatser till yrkesgrupper vilka arbetar med barn och ungdomar. Förebyggande riktade insatser till riskutsatta grupper. Utveckla samarbetet och samverkan med föreningarna, framförallt de med ungdomsverksamhet. Utveckla föräldrastödjande verksamheter. Vilka insatser görs för att uppnå de alkoholfria situationerna i livet? Vilka insatser görs för samverkan? Hur arbetar elevgrupperna? Vilka kompetensutvecklande insatser har genomförts? Vilka förebyggande insatser görs för riskgrupper? Hur samverkar man med föreningarna? Vilka föräldrastödjande verksamheter genomförs? Arbetsgrupp Representanter från berörda verksamheter. Budget kr Övrigt Information Marknadsföra Falköpings kommun som en hälsofrämjande kommun. Kontinuerligt synas/höras i massmedia. Informera om och dess verksamhet på kommunens webbplats. Medverka och delta i olika forum. Framställa informations- och utställningsmaterial. Tillsammans med övriga folkhälsoråd i Skaraborg och Folkhälsoenheten Skaraborg arbeta kommunövergripande med gemensamt fokusområde. 14

15 Hur har kommunen marknadsförts? Har folkhälsoarbetet fått genomslag i massmedia? Ger webbsidan aktuell information? Har medverkat i något forum? Vilket material har producerats? Hur har man arbetat med gemensamt fokusområde? Budget kr Internt hälsoråd I Hälso- och sjukvårdsnämndens beställning finns ett tydligt önskemål om att utveckla och stärka samverkan mellan primärvård, tandvård och. Hitta mötesplatser, former och områden för samverkan mellan primärvård, tandvård och folkhälsoråd. Inom vilka samverkansområden sker samverkan? Arbetsgrupp Christina Karlsson, Hälsoteket, Primärvården P-O Ljungdahl, Primärvården Lena Pettersson, Folktandvården Folkhälsoplaneraren, Primärvården Folktandvården Budget kr Utbildning för Ge s ledamöter och tjänstemän fortbildning som bidrar till att verksamheten utvecklas och ligger i framkant när det gäller folkhälsoarbete. har för avsikt att delta i konferenser och kurser. Vilken intern utbildning har genomförts? Vilka kurser och konferenser har deltagit i? Budget kr 15

16 Falköping LEDAMÖTER Falköpings kommun Ordförande Ulf Eriksson (c) Ed Kahrs (m) Conny Johansson (s) Västra Götalandsregionen Vice ordförande Roger Lundberg (s) Sören Rafstedt (m) ADJUNGERADE LEDAMÖTER Falköpings kommun Allan Bjärkhed (kd), barn- och utbildningsnämnden Carl-Erick Skårman (m), socialnämnden Anita Renkvist (s), kultur- och fritidsnämnden ADJUNGERADE TJÄNSTEMÄN Falköpings kommun Kommundirektör Ingvar Göteson Socialchef Lars-Åke Gustavsson Förvaltningschef Inger Janson, barn- och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Patrick Nolgren Förvaltningschef Berit Folkesson, kompetens och arbetslivsförvaltningen Räddningschef Stefan Swenson Miljöchef Sonja Lejmark Personalchef Mia Lindqvist Drogförebyggare Bengt Nilsson Folkhälsoplanerare Erica Johansson Sekreterare Inga-Lill Bergman Primärvården Distriktsläkare Per-Olof Ljungdahl Arbetsförmedlingen Platschef Ulla-Karin Gunnarsson Försäkringskassan Enhetschef Ewa Löfgren 16

17 Budget för 2008 Demokratiskt processinriktade metoder kr Livsstil och hälsa kr Safe Community kr Brottsförebyggande rådet Mäns våld mot kvinnor Äldres hälsa och säkerhet Säkerhetsfrämjande insatser för barn Hälsofrämjande arbetsklimat kr Program för egenkontroll på Falköpings skolor kr Insatser för att främja goda matvanor hos barn och ungdomar kr Trygg och säker sexualitet kr Drogpreventiva insatser kr Tobak Alkohol och narkotika Information kr Internt hälsoråd kr Utbildning för folkhälsorådet kr Övrigt kr SUMMA kr 17

18 Folkhälsoenheten Folkhälsoplanerare Erica Johansson Besöksadress Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 Postadress Folkhälsoenheten Falköpings kommun Falköping Falköping Produktion: Informationsavdelningen/Falköpings kommun och Smart Design AB. Foto: Adam Kapturowski 18