Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2

Transkript

1 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2

2 Inledning Folkhälsorådet beslutade vid mötet att revidera Folkhälsorådets verksamhetsplan för Verksamhetsplanen för folkhälsorådet anger inriktning för prioriteringar för folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsoarbetet i Mariestads kommun är riktat till hela befolkningen men Folkhälsorådet prioriterar målgruppen barn och ungdomar med fokus på psykisk hälsa för ett långsiktigt folkhälsoarbete. Folkhälsorådet framhåller vikten av tidiga insatser till barn och ungdomar, familjecentral, ungdomsmottagning grundskola och förskola är viktiga arenor för detta arbete. Ett nytt avtal är antaget om lokalt folkhälsoarbete mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Östra Skaraborg och Mariestads kommun för Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. I det arbetet samverkar kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden för östra Skaraborg genom ett politiskt styrt Folkhälsoråd. Med utgångspunkt i kommunens vision 2030 och den nationella målsättningen för folkhälsoarbetet Att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är målet för folkhälsoarbetet: Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén. Folkhälsopolitisk policy i Västra Götalandsregionen lyfter fram sex folkhälsoutmaningar. Folkhälsorådet har valt att prioritera tre utmaningar: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har ett gemensamt övergripande mål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Strategiskplan för folkhälsoarbetet Skaraborg anger viktiga områden att utveckla för att nå målet, Folkhälsorådet beslutar att Mariestads kommun ska verka för att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020 genom en god folkhälsa för invånarna i Mariestads kommun. Årets verksamhetsplan utgår ifrån Behovsunderlag Skaraborg 2011 samt förslag till folkhälsoplanen som är under utredning hösten

3 Folkhälsoråd Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt samverkansorgan med politiker från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ramarna för ansvar och samverkan styrs av ett samverkansavtal mellan Mariestads kommun och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Östra Skaraborg. Jens Söder (s) Ordförande (Kommunstyrelsen) Christer Dalvik (map) Ledamot (Kommunstyrelsen) Johan Abrahamsson (m) Ledamot (Kommunstyrelsen) Tommy Pettersson Friberg(s)Ledamot (Barn och utbildningsnämnden) Leif Jonegård (fp) Ledamot (Barn och utbildningsnämnden) Marianne Kjellquist (s) Ledamot (Socialnämnden) Björn Fagerlund (m) Ledamot (Socialnämnden) Åsa Olsson (v) Vice ordförande (Hälso- och sjukvårdsnämnden 10) Anitha Welander (m) Ledamot (Hälso- och sjukvårdsnämnden 10) Gunilla Carlsson Folkhälsoplanerare Folkhälsoenheten Ledningsgrupp Folkhälsorådets ledningsgrupp, fungerar som en länk mellan politiker och tjänstemän i folkhälsofrågor. Syftet med ledningsgruppen är att förbättra samverkan mellan kommunala förvaltningar och primärvård. Gruppen verkar också för att skapa samverkan med andra aktörer inom t.ex. näringsliv, föreningar och andra frivilligorganisationer. Lars Arvidsson Kommunchef, Kommunledningskontoret Eva-Lotta Lindskog Socialchef, Socialförvaltningen Tommy Olsson Förvaltningschef, Barn- och utbildningsförvaltningen Lars Stäring Utvecklingsledare, Barn- och utbildningsförvaltningen Claes-Göran Crommert Utvecklingsstrateg, Kommunledningskontoret Maria Henriksson Kulturchef, Kulturförvaltningen Ylva Ringhede Vårdcentralschef, Mariestads Vårdcentral Christina Hassel-Gustafsson Klinikchef, Folktandvården Mariestad Gunilla Carlsson Folkhälsoplanerare, Folkhälsoenheten Uppföljning Folkhälsorådet följer varje år upp genomförda aktiviteter inom de olika utmaningarna och budget utifrån verksamhetsplanen. Verksamheten redovisas i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse för 2012 till Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra och kommunstyrelsen tillhanda senaste den sista februari Kommunen har också tagit fram ett Välfärdsbokslut för att underlätta planering och uppföljning av kommunal verksamhet utifrån ett välfärdsperspektiv. Ett antal utvalda nyckeltal från Välfärdsbokslutet uppdateras och redovisas årligen i kommunens årsredovisning. Från 2009 tar Hälso- och Sjukvårdsnämndernas kansli fram ett årligt behovsunderlag i vilket kommuninvånarnas och skaraborgarnas hälsa följs utifrån ett flertal indikatorer. 3

4 Verksamhetsområden 2012 Jämlika och Jämställda livsvillkor Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Utveckling av en hälsofrämjande kommun För att bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste kunskapsnivån gällande folkhälsofrågor ligga på en hög nivå bland politiker och tjänstemän inom kommunen. Implementera folkhälso- och trygghetsperspektivet i den fysiska samhällsplaneringen Verka för att kommunen investerar långsiktigt i hälsofrämjande och tidigt förebyggande insatser till barn och ungdomar. Stödja och utveckla verktyget socioekonomiska beräkningar i nämnder och förvaltningar. Gemensam fortbildningsdag med Folkhälsoråden i Töreboda och Gullspångs kommuner Fortbildning till folkhälsorådets ledamöter och kommunens tjänstemän för ökad kunskap om individens hälsa, folkhälsa och folkhälsoarbete genom konferenser och kurser. Folkhälsorådet i samråd med kommunledningen Kultur och Hälsa och samverkan med studieförbuden Vi vet att vi behöver motionera och äta rätt men att hjärnans behov och förmåga till stimulans inte är lika känt. Den som är aktiv, stimulerad och delaktig i samhället mår bättre än andra. Utveckla området kultur och hälsa ur ett hälsofrämjande perspektiv Utveckla nätverket med studieförbunden för insatser inom prioriterade områden Kultur- och fritidsförvaltningen i Mariestad, folkhälsoråden i Mariestad, Töreboda och Gullspång samt studieförbunden Studiefrämjandet, SISU, Sensus, NBV, Bilda, Medborgarskolan, ABF och Vuxenskolan. 4

5 En säker och trygg kommun / Safe Community Mariestad bedriver sedan länge ett systematiskt skadeförebyggande arbete och utnämndes 1999 till En Säker och trygg kommun enligt Världshälsoorganisationens (WHO) kriterier. Hösten 2008 återutnämndes Mariestads kommun som En Säker och trygg kommun / Safe Community. Styrgruppens medlemmar: Claes-Göran Crommert Christina Djäken Erling Zimmerlund Stefan Aleniusson Eva Berdenius Stefan Lundberg Carina Gustafsson Jonny Bobh Anette Johansson Gunilla Carlsson Ordförande Barn- och ungdomssäkerhet Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet Mariestad & Töreboda Lokala trafiksäkerhetsrådet Sjö- och issäkerhet Äldresäkerhet Säker och trygg arbetsplats Olycksfällan, Medborgarkontoret folkhälsoplanerare/idrottsskador Verksamhet Fortsätta koordinera och vidareutveckla arbetet samt verka för ett fortsatt engagemang inom Primärvården, kommuns verksamheter, förenings- och näringslivet. Utreda tillhörigheten på det skade- och olycksfallförebyggande arbetet i kommunen inför återansökan 2013 till Safe Community. Styrgruppen för En säker och trygg kommun Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet i Töreboda och Mariestad är en tvärsektoriell arbetsgrupp med representanter från Polis, Kriminalvården, Socialförvaltning, Barn- och utbildnings förvaltningen, Kommunalteknik MTG, Näringslivet, Bostadsbolag och kommunledningskontoret. Organisatoriskt lyder det brottsförebyggande rådet under folkhälsoråden i de två kommunerna. En styrgrupp är tillsatt som består av två ledamöter från respektive folkhälsoråd, denna styrgrupp fungerar som en länk mellan folkhälsoråden och arbetsgruppen. Mariestad och Törebodas kommuner ska upplevas som säkra och trygga. Verka för trygghetsskapande åtgärder. Regelbundet följa brottsstatistiken. Arbeta enligt samverkansavtalet kommun och polis i brottförebyggande arbete. För mer information se Verksamhetsplan för Mariestads och Törebodas gemensamma brottsförebyggande råd

6 Trygga och Goda uppväxtvillkor Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Stödja utvecklingen av familjecentralen Pärlans verksamhet Familjecentralens målsättning är att skapa förutsättningar för en gynnsam utveckling hos barn och vara tillgänglig för alla barnfamiljer i Mariestad. Verksamheten syftar till att vara en mötesplats där allehanda tjänster erbjuds som är av betydelse för barns och föräldrars hälsa och välbefinnande. Ytterligare ett syfte är att familjecentralen ska knyta samman alla de myndigheter som arbetar med barn och deras familjer. Därmed kan familjerna erbjudas ett mer sammanhållet och kompetent stöd. Helhetssyn är ett nyckelbegrepp, verksamheten skall vara hälsofrämjande, stödjande, generell och tidigt förebyggande. Verksamhetsmål: Stödja utvecklingen av samverkan mellan yrkesgrupperna på familjecentralen och med andra aktörer. Utveckla och erbjuda mer stöd till föräldrarna i sin föräldraroll. Familjecentralen, Primärvården kommunen och andra organisationer Hälsofrämjande skolutveckling Förskolan, grundkolan och gymnasiet är viktiga arenor för kommunens hälsofrämjande arbete. Samtliga skolor i Mariestads kommun har möjlighet att söka utvecklingsmedel till hälsofrämjande skolutvecklingsprojekt som syftar till att långsiktigt främja elevernas och fysiska och psykiska hälsa. Stödja utvecklingen av arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention Främja fysisk aktivitet och goda matvanor Stödja utvecklingen av en god psykosocial miljö i skolan Utveckla ANTD* arbete i skolan för att minska bruket av tobak, alkohol och narkotika Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan i samarbete folktandvården, primärvården Individoch familjeomsorgen, ideella organisationer mfl. Utvecklingsområde Social investering tidigt upptäcka barn och ungdomar som inte mår psykisk bra. Utveckla en metod för att Tidigt upptäcka barn och ungdomar som inte mår psykiskt bra. Syftet är att motverka utanförskap senare i livet. Målgruppen är elever som har svårt att klara behörigheten till gymnasieskolan. Ett treårigt utvecklingsområde som förstärker det förebyggande arbetet i skolan. Skolförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, kommunledningen i samråd med Folkhälsorådet. *ANTD- alkohol, narkotika, tobak och doping 6

7 Goda Levnadsvanor Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. Hälsa och livsstil påveras till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. Psykisk hälsa suicidprevention Arbete med psykisk hälsa och suicidprevention påbörjades Syftet är att skapa medvetenhet hos olika yrkesgrupper för att kunna upptäcka tidiga signaler på psykisk ohälsa och suicid. Detta genom att erbjuda utbildningsdagar inom metoden psykisk livräddning. Öka förståelsen och kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid Utveckla samverkan mellan organisationer, kommunen och Västra Götalandsregionen Implementera området psykisk hälsa och suicid i styrdokument i kommunen. Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner i samverkan utifrån den gemensamma arbetsgruppen psykisk hälsa och suicidprevention. Ett friskare Sverige 2012 Regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor är förknippade med en rad positiva hälsoeffekter. Delta i nationella uppmärksamhetsveckan kring matvanor och fysisk aktivitet Ett friskare Sverige Kommunala verksamheter, föreningar Primärvården, Tandvården mfl. Alkohol- och drogförebyggande arbete Hälso- och drogvaneundersökningar har genomförts vid tre tillfällen, år 2002, 2005, 2008 och genomförs november Undersökningen ger en bild av ungdomarnas hälsa, tobaks- och alkoholvanor samt attityd till droger. Undersökningen ligger tillgrund för det fortsatta arbetet. Utveckla det drogförebyggande arbetet med ungdomar utifrån hälso- och drogvaneundersökningen 2011 Utveckla Förvaltnings Övergripande Drog- och Alkohol samverkan (FÖDAS) Socialtjänsten, polisen, folkhälsoenheten, grundskolan, gymnasieskolan, skolhälsovården, Familjecentralen, organisationer och föreningar. 7

8 Budget Intäkter: Kommunstyrelsen i Mariestads kommun samt Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg satsar vardera 10 kr/invånare. Folkhälsorådets totala budget är kronor. Folkhälsoplanerarens tjänst finansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg. Jämlika och jämställda livsvillkor Utveckling av en hälsofrämjande kommun Kultur och Hälsa En säker och trygg kommun Brottsförebyggande arbete Trygga och Goda uppväxtvillkor Stödja utvecklingen av familjecentralen Pärlan Hälsofrämjande skolutveckling Utvecklingsområden Social investering för att motverka utanförskap genom en tidig och förebyggande insats för barn och ungdomar Goda Levnadsvanor Psykisk hälsa - förebygga suicid Ett friskare Sverige Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Alkohol- och drogförebyggande arbete SUMMA