Börja med filmen! Innehåll. Om finn upp... 3 uppfinnarresan... 5 Idéa... Designa Arbeta med Finn upp förverkliga...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Börja med filmen! Innehåll. Om finn upp... 3 uppfinnarresan... 5 Idéa... Designa... 15 21 Arbeta med Finn upp... 27. förverkliga..."

Transkript

1 Börja med filmen! Innehåll Om finn upp... uppfinnarresan... 5 Idéa... Designa... 7 förverkliga... 5 Arbeta med Finn upp... 7

2 Om Finn upp Om Finn upp Eleverna uppskattar friheten i det praktiska arbetet och då går inlärningen av sig själv! Stephen Ormsby väck lusten att lära inn upp är en pedagogisk metod för alla lärare i skolår sex till nio som vill väcka elevernas lust att upptäcka kunskap. I Finn upp används uppfinnande som ett sätt att lära. Ungdomarna identifierar ett problem i sin vardag och får sedan försöka lösa problemet med en egen uppfinning. På vägen finns mycket att lära: om vår historia, om samhället, om teknik och inte minst om sig själv. Varför finns Finn upp? Det hela började egentligen 979. Bristen på innovatörer, tekniker och naturvetare växte i ett land som alltid varit känt för sitt goda klimat för idérikedom och uppfinningar kullagret, dynamiten, skiftnyckeln och ångturbinen för att nämna några. Med Finn upp ville Ingenjörsamfundet stimulera ung idékraft och inspirera en ny generation uppfinnare, innovatörer och entreprenörer. Manifestet löd: Finn upp vill tidigt väcka och stödja intresset för naturvetenskap, teknik och nyskapande på ett sätt som känns stimulerande för såväl eleverna som skolans personal. Syftet är fortfarande detsamma, men Finn upp har utvecklats. Idag ligger fokus på den kreativa uppfinnarprocessen som sådan. I den ingår inte bara teknik, utan även skolans andra ämnen, som samhällsorientering eller språk och bild när uppfinningen ska presenteras. Konceptet har visat sig tilltala både killar och tjejer, både teoretiskt och praktiskt intresserade ungdomar. Finn upp använder också en metodik som passar nutidens skolsystem med ämnesövergripande lärarlag. Ett kreativt arbetssätt, utrymme för självständigt arbete och problemlösning utifrån ett egenintresse får varje elev att växa och lära. Läroplanens riktlinjer ger därför stöd för Finn upp. Sveriges största uppfinnartävling! Vart tredje år hålls en nationell uppfinnartävling, där uppfinningsrika elever belönas med stipendier. Tävlingen har blivit Sveriges största uppfinnartävling. På kan du inspireras av tidigare Finn upp-stipendiaters kreativa idéer. Där finns också roliga och pedagogiska lektionsövningar som kan tas med direkt till klassrummet. De är framtagna med hjälp av pedagoger och experter från näringslivet. För många skolor är uppfinnande i skolan något som återkommer oftare än vart tredje år, då på eget initiativ och ibland med lokalt arrangerade tävlingar. Det kan du läsa mer om i avsnittet Arbeta med Finn upp, där du får handfasta tips. På finns fler exempel. Vem står bakom Finn upp? Ingenjörsamfundet startade Finn upp 979 tillsammans med Svenska Uppfinnareföreningen. Verksamheten finansieras bl a av Regeringen via Myndigheten för skolutveckling och Nutek. Kansliet ligger i Stockholm, med regionala ambassadörer över hela Sverige. Finn upp är stolta vinnare av Kunskapspriset 005 i kategorin Folkrörelser och organisationer. 5

3 uppfinnarresan uppfinnarresan I Finn upp har inte läraren svaren, utan jobbar tillsammans med eleverna på samma nivå. Eleverna grunnar, gör fel och provar andra sätt. De blir problemlösare. Ann-Sofi Arnström involvera hela lärarlaget det här avsnittet tittar vi närmare på verklighetens uppfinnarprocess och hur den kan användas i skolarbetet. En vanlig missuppfattning är att uppfinnare får färdiga, kommersiella idéer som blixtar från klar himmel. I verkligheten är uppfinningens väg från idé till färdig produkt en lång process som ofta involverar många personer med kunskap inom olika områden. Därför är uppfinnarprocessen särskilt lämpad för gränsöverskridande arbete i skolan. Finn upp kallar uppfinnarprocessen för Uppfinnarresan och delar in den i tre steg: Idéa, Designa och Förverkliga. Lektionsövningar i varje avsnitt I varje avsnitt av den här boken finns praktiska övningar som vi hoppas kan sätta fart på tanken och kreativiteten. De är utformade som handledningar för dig som är lärare. Hur du väljer att använda övningarna är förstås helt upp till dig. Kanske vill du bara väcka elevernas lust och idékraft inför en uppsats med några klurigheter från idéavsnittet? Eller göra några tankeväckande övningar från designavsnittet inför studiebesöket på ett lokalt företag? Kanske vill du och dina elever satsa på att delta i tävlingen? Finn upp vill inspirera. Inte diktera. Idéa Verkligheten inspirerar Man glömmer lätt bort att det på nära håll finns människor som har spännande yrken och som sitter på mycket kunskap och erfarenhet. Vad gör elevernas föräldrar till exempel? Kan någon av dem komma och berätta hur det är att ta fram en ny produkt, ett material eller en tjänst? Vad gör lokala företag och vilka jobbar där? Kanske vill de sponsra er med material eller ett pris till skolans uppfinnartävling? Med motivationen som drivkraft Under vilka förutsättningar känner du dig motiverad? När du arbetar med ett ämne som ligger dig nära? När du känner medbestämmande och delaktighet? När du ges frihet att uttrycka, driva och genomföra egna idéer? När du lyckats med en svår uppgift som du inte trodde du skulle klara av? När du lärt dig något nytt? När du får belöning för ditt arbete? Svarade du ja på alla frågorna? Finn upp vill väcka den drivkraften lusten att upptäcka som uppstår i en motiverad människa. Genom att arbeta med uppfinnande i skolan väcks inte bara ungdomarnas lust att upptäcka. Det är också ett enkelt sätt att använda hela lärarlagets kunskaper och resurser i en gemensam, kreativ och inspirerande inlärningsprocess. Finn upp gör problemlösning roligt! Designa Förverkliga 7

4 Idéa Släpp loss idékraften u vill vi höja taket en aning och ge er en flygande start på uppfinnandet. Här finns det inget som heter rätt eller fel eller det går väl inte. Övningarna som finns på kommande sidor syftar till att väcka frågor och sätta igång tanken. Det handlar om att att bli nyfiken på att ta reda på svaren, utforska saker och hitta lösningar. Kanske idéerna kan bli uppfinningar i slutänden, men det är inte det som är det viktiga i det här skedet. Det viktiga är att släppa loss och upptäcka styrkan i den egna idékraften. Involvera hela lärarlaget SO: Historiska och nutida uppfinningar och uppfinnare, informationssökning, källkritik, problemidentifiering i närmiljön och i samhället. Språk: Läsförståelse, bearbetning av utländsk litteratur och information, besök av (eller hos) engelskspråkiga uppfinnare och företagsrepresentanter. NO: Miljö, teknik, materialkunskap, hållfasthet, resurstänkande. Idéa Alla bra uppfinningar börjar med en idé, eller en fundering kring något problem. Men hur får man idéer? Här finns hjälp på vägen. Höj kreativiteten För att stimulera idéutveckling kan olika metoder, som brainstorming, vara ett stöd. Alla metoder går ut på att stödja tänkande utanför boxen. Det finns flera metoder att använda enskilt eller i grupp, för att få fram stora mängder idéer eller för att vända på etablerade uppfattningar. De flesta utgår från fyra principer: Kritik är förbjuden. Hitta många idéer. Inga konventioner eller formella regler får finnas. Det är fullt tillåtet att stjäla och vidareutveckla varandras idéer. Att träna elever att använda kreativitetshöjande metoder är ett sätt att utveckla deras problemlösningsförmåga. Att det dessutom är roligt är en fördel. På sidan 9 finns en övning att använda i klassrummet. Eller i lärarrummet för den delen. Brainstorming pågår Att vara kreativ i grupp innebär att man måste våga blotta sina idéer. För det krävs en miljö som inte uppfattas som negativ. Därför är det viktigt att utveckla ett vänligt och tillåtande klimat. När man ska idéa är det bra om man släpper sitt kritiska tänkande helt. Att storma idéer är att drömma en aning, och att välkomna annorlunda och kanske knäppa vändningar i tanken. Därför är det viktigt att anteckna ALLA idéer, även de som inte ser ut att vara något för världen just då. Man vet aldrig när de kan finna sitt sammanhang. För att ni inte ska lockas att kritisera varandras idéer är det bra om ni skriver en lista på ord som är förbjudna medan ni kläcker idéer. Nedan är några förslag. Kanske ni kan komma överens om några andra, kreativitetsdödande ord som inte får förekomma under idékläckning? Förbjudna ord och uttryck: Nej. Fel. Rätt. Dåligt. Det finns redan. Det går inte. Det får man inte. Det är ju inget. Det har ju inget med saken att göra. Fy, vad tråkigt. Misslyckat. Man har fått ett helt annat tänkande efter Finn upp. Om jag stöter på ett problem nu så sätter det igång funderingar hur jag ska lösa det. Johan Pelkonen 9

5 Idéa övning Länktips Olika sätt att få idéer Det finns många olika sätt att framkalla idéer. Några sätt beskriver vi nedan. Titta även på övningarna i det här avsnittet. Anteckna allt så har ni snart en vildvuxen idébank att ta med er till nästa steg på uppfinnarresan. Förbättra. Titta på saker som redan finns: dörrar, bord, lampor, kaffekoppar osv. Hur kan de förbättras i funktion och form? Ändras behoven beroende på användare? Kombinera. Kombinera uppfinningar som redan finns och se om du kan hitta på nya. Sätt uppfinningar i helt nya miljöer och se vad som händer. Några problem som blir lösta? Några nya behov som uppstår? Sök problem. Visst har även du irriterat dig på något någon gång? Glapp i hörlurarna? Elvisp som stänker grädde? Eller kanske mobbning? Varför är det ett problem och vilka är behoven? Utgå från en teknik eller ett material. Vilka funktioner har tekniken och i vilka situationer skulle dessa vara praktiska att använda? Vilka egenskaper har olika material och hur kan de användas? Snackisarna, som du hittar i Finn upp-väskan, kan ge er en bra start. Där finns tips om spännande material att inspireras av. Kombinera mera Låt dina elever göra en lista med hushållsartiklar och en lista med verktyg. Para ihop dem två och två. Vissa kombinationer blir troligtvis ganska tokiga och oanvändbara, men man har roligt på vägen och sparkar liv i de små grå! En stekspade och en skruvdragare kanske blir en utmärkt färgblandare? Testa att ställa t ex kontorsvaror mot caféattiraljer och se vad som händer. Vilka delar ingår? Ett tips är att börja titta på attributen. Låt oss säga att man vill göra ett spel. Vilka delar kännetecknar ett spel? Spelpjäser, en spelplan, något att kasta eller fånga och kort som påverkar händelseförloppet. Vem ska använda spelet? Hur många deltagare åt gången? Var ska det spelas? När och hur länge ska det spelas? Genom att titta närmare på varje attribut får man ofta massor av nya idéer som senare kan växa till en större helhet. Vad är en uppfinning? Finn upp tycker att en uppfinning är en ny lösning på ett problem, en kombination av två eller flera saker som var för sig kan vara kända men där kombinationen ger något som ingen tidigare har sett. Uppfinningar kan göras inom alla områden och vi tror att alla kan bli uppfinnare. Alla människor har en kreativ förmåga och det går att utnyttja den förmågan bättre. Man kan förbättra det kreativa klimatet och man kan träna sin egen kreativitet genom att använda av kreativa metoder. Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson Fem saker som irriterar mig I den här övningen undersöker vi saker runt omkring oss som orsakar irritation hårborstar som gör ont i hårbotten, klumpiga knäskydd, hög ljudnivå i matsalen, mobbning eller trängsel i busskön. Varför är detta irriterande? Vilka behov har uppstått och vad kan man göra åt dem? Övningen kan göras individuellt eller i grupp, som i förslaget nedan. Välj ut 5 uppfinningar från förr och nu och fundera kring vilka behov som ligger bakom dessa. Hur gjorde man innan uppfinningarna fanns? Var det något annat man använde? Under gemensam diskussion kan vi se att de flesta uppfinningar är sprungna ur tydliga behov. Dela in klassen i grupper om 5 personer. Sitt ner i 5 minuter och fundera på vilka saker som irriterar er i vardagen här och nu, det kan vara både stora och små, obetydliga saker. Välj ut 5 av dessa och skriv ner dem på ett papper. Utse en person i varje grupp som antecknar vad gruppen kommit fram till. Skriv upp nedanstående på tavlan: Fem saker som irriterar mig. Vad orsakar irritationen? Tips: Fundera var, hur och när irritationen uppstår. Vilka behov uppstår? Byt papper mellan grupperna slumpmässigt, t ex genom att lägga alla papper i en låda och låta varje grupp dra ett ur lådan. Man kan förstås även behålla sina egna anteckningar. 5 Sätt er nu med de antecknade irritationerna. Vad orsakar irritationen? Idéa fram snabba förslag på hur man kan bli av med irritationen. Känn inte att idéerna måste vara helt färdiga eller ens realistiska när ni pratar sinsemellan! Bra idéer är ofta ett samarbete; en lösryckt tanke leder till tankar hos någon annan och till slut har man något som börjar likna en lösning. Tänk fritt och lyssna på varandras idéer. Skriv upp nedanstående på tavlan: Fem sätt att bli av med irritationen. Hur önskar du dig att det var istället? Idéer till lösningar. Tips: Är det viktigt att uppfinningen t ex är bärbar, automatiskt löses ut eller ska fungera på olika språk? Ska uppfinningen anpassas till någon speciell situation? 6 Läs nu upp vilka problem ni har i varje grupp och berätta för varandra vilka idéer till hela eller halva lösningar som ni kommit på. Diskutera tillsammans. Att väcka uppfinnaren och visionären inom varje elev. Framgångsrika uppfinnare börjar med att identifiera behov och problem i sin närhet. Genom att titta på redan existerande uppfinningar blir vi medvetna om detta. Vi undersöker problem i vår närhet och försöker lösa dem. 0

6 övning övning Uppfinnare och uppfinningar Myterna om uppfinnande och uppfinnare är många. Kanske tänker man på en professor med spretigt hår när man tänker sig en uppfinnare. Nu ska vi titta på våra föreställningar om uppfinnare och uppfinningar. Låt eleverna, enskilt eller i grupp, rita och/eller skriva sina tankar utifrån en eller flera av frågorna nedan. Beskrivningarna kan sedan sättas upp på väggen för vidare diskussion. Om uppfinnare. Vad gör en uppfinnare? Kan vem som helst vara uppfinnare? Känner du till några uppfinnare? Om uppfinningar. Känner du till några uppfinningar? Vad är en uppfinning, tycker du? En uppfinning är: Finn upp tycker att en uppfinning är en ny lösning på ett problem, en kombination av två eller flera saker som var för sig kan vara kända men där kombinationen ger något nytt, något som ingen tidigare har sett. Uppfinningar kan göras inom alla områden. Uppfinnare vågar göra något nytt och vi tror att alla kan bli uppfinnare. Att reflektera över vad en uppfinnare gör och vad en uppfinning är. I förlängningen att visa att vem som helst kan vara uppfinnare och att uppfinningar finns inom alla möjliga områden. Tänk om Brukar du använda skon som blomkruka? Nej, trodde inte det. Samtidigt är det fullt möjligt, eller hur? Våra tankar och handlingar styrs i hög grad av föreställningar om hur saker och ting ska fungera eller se ut. Många gånger begränsar det oss, utan att vi tänker på det. Tänk tvärtom öppna sinnena och upptäck nya sidor hos er själva! Titta runt i miljön där ni befinner er. Vad finns där för prylar? (Mynt, stol, gem, fönster, strumpa, pappersmugg, provrör, glasögon osv.) Samla alla saker i en hög, eller skriv en lista med saker som ni ser Många goda eller kommer på. idéer och uppfinningar föds just när en Dela in klassen i mindre grupper och fördela sakerna ni person tänker tvärtom, eller samlat ihop, eller skrivit upp, mellan grupperna. Utse en person söker helt nya sätt att som antecknar vad gruppen kommer fram till. På vilka andra sätt kan använda redan existerande sakerna användas? ting. Genom att tänka om, Tips: Låtsas att en ny lag har börjat gälla. Sakerna får inte längre och tvärtom, som vi gör användas till det de är gjorda för. i den här övningen, plockar Berätta för varandra om de idéer som kommit fram och vi fram den kreativa ådran diskutera vidare. Finns det andra saker (eller metoder) man kan i oss alla. använda på andra sätt? Tips: Bra introduktion till arbetet med Finn upp. Tips: Följ upp den här övningen med att titta på befintliga uppfinningar, t ex de från Finn upp. Där finns också bild på uppfinnarna med beskrivning av dem och deras uppfinningar. Tips: Följ gärna upp med övningen Då, nu och i framtiden på sidan 6 eller Tidsresan, som finns på

7 övning övning IDÉTORKA? Idétorka kan drabba alla. Här tittar vi närmare på uppfinningar som redan finns för att se om man kan förbättra dem på något vis. En industridesigner kallar detta för funktionsanalys. Det låter kanske svårt och jobbigt, men är ett ganska lätt och roligt sätt att få igång tankarna och ta sig ur idétorkan. Kan göras enskilt eller i grupp. Välj ut en uppfinning att titta närmare på, kanske något du ofta använder eller bara en miljö du är i till vardags, t ex mobiltelefon, brödrost, dator, badrummet, skolan, fotboll, ridning. Om ni är fler, utse någon som antecknar medan ni spånar idéer. Tänk nu hur du använder den här produkten, miljön eller vad du valt. Var köper du den? Vad gör du när du använder den? Anteckna allt. Exempel: Du har köpt en dator. Hur får du hem den? Var och när använder du den? Vilka sladdar kopplar du in? Hur förvarar du den när du inte använder den? Vad tycker du om utseendet? Vill du kunna ta den med dig? Går det? Blir någon irriterad på dig för att du använder den? När då? Hur gör du dig av med den om du inte vill ha den längre? Hur önskar du att det skulle fungera istället? Vilka är dina behov? Medan du kartlägger hur du förhåller dig till uppfinningen så märker du säkert saker som du tycker skulle kunna bli bättre. Men hur? Det är den stora frågan. Nu har du skrivit ner hur du skulle vilja att det fungerade. Men hur ska det gå till rent praktiskt? Fundera inte över om dina idéer är bra eller dåliga, utan anteckna allt som dyker upp i skallen. Sortera kan du göra sedan. Ett tips är att fundera om samma problem finns någon annanstans och om det sätt man löst problemet även kan användas för att lösa ditt problem. Exempel: Du gillar inte att datorn kan förstöras om du spiller läsk på tangentbordet. Hur fungerar undervattenskameror? Kan man använda samma teknik på datorns tangentbord för att skydda det från läsken? 5 Sortera bland dina idéer. Är det några som känns mer intressanta än de andra? Några idéer som du skulle vilja gå vidare med? 6 Hitta på och beskriv en person som ska använda den produkt eller miljö som du valt ut. Det behöver inte vara någon verklig person. Tänk dig att du är den personen. Beskriv hur du skulle vilja använda produkten eller miljön och skräddarsy efter dina påhittade behov. Exempel: Hur skulle ett popband vilja använda en dator? Vad vill en synskadad att datorn ska kunna göra? Vilka krav ställer en polarforskare på sin dator? Många uppfinningar är ofta en förbättring av redan existerande. Övningen är ett sätt att få idéer den vägen. Hur gör man idag? Hur kan det bli bättre? Vilka behov finns? På spaning i verkligheten Allt är redan uppfunnet är det lätt att tänka. Det är förstås inte sant. När man inte vet var man ska börja kan man alltid utgå från verkligheten. Bestäm om ni ska arbeta i grupp eller ensamma. Kunde det ha förhindrats? Samla ihop ett antal dagstidningar och klipp ut artiklar om olika saker som inträffat. Har åskan slagit ner? Översvämning? Trafikolycka? Arbetsskada? Strömavbrott? Titta närmare på nyheterna du valt ut. Vad hände egentligen? Vad gick fel? Varför? Vilka var inblandade? Vad gjorde de? Hur såg det ut där det hände? Vad var det som orsakade händelsen? Var det flera olika saker? Anteckna. Hade händelsen kunnat undvikas? Hur? Vad skulle man behöva göra för att undvika det som hände, eller mildra konsekvenserna? Skulle någon uppfinning ha kunnat förhindra händelsen? Idéa! Saker som inte används. Titta i lådor och skåp hemma efter saker som aldrig används. De brukar vara många! En opraktisk lökhackare? En rinnig tekanna? Eller en obekväm stol? Varför används inte saken? Fråga t ex mamma, pappa och syskonen varför de inte använder lökhackaren. Anteckna fördelar och nackdelar i två olika spalter. Vilka förbättringar kan man göra för att saken ska börja användas igen? Tänk fritt! Vilket är behovet? Kan man använda idéer från andra håll där man löst ett liknande problem? Kan lösningen därifrån användas för att lösa ditt problem? Vilka förändringar behövs? Exempel: Du vill t ex surfa på land. Om man sätter hjul på en surfbräda löser man problemet och får en skateboard. Tips: Svårt att hitta ett eget problem? Leta här: På Arbetsmiljöverkets hemsida finns officiell statistik på arbetsskador med beskrivning av orsaken till skadan. Kan du hitta på någon uppfinning som gör att en olycka eller skada kan undvikas? Har ditt lokala företag något problem de går och klurar på? Ring och fråga, kanske kan du komma med goda idéer om hur det kan lösas? Finns det något vanligt problem att sätta tänderna i när det gäller hjälpmedel för äldre och funktionshindrade? Titta på Hjälpmedelsinstitutets hemsida, Trafikstatistik. Sök upp trafikskador på t ex Hur kunde olyckorna ha undvikits? På söker företag idéer till lösningar på sina problem. Se om det är något du skulle tycka vore roligt att försöka lösa. Är du intresserad av t ex ridning eller snowboard? Kontakta någon klubb och fråga om det finns problem i utrustningen som man skulle behöva ta sig en funderare över. Vad säger de som tävlar och verkligen behöver utrustning som fungerar, eller till och med specialutrustning? Vad saknar de idag? Att söka problem i verkligheten. Att uppfinna genom att förbättra odugliga prylar så att de används. Tack: Tor Bonnier, industridesigner. Tack: Tor Bonnier, industridesigner. 5

8 övning övning Då, nu och i framtiden Hur såg uppfinningar, som vi idag tar för givna, ut när de först blev till? I den här övningen tittar vi närmare på produktutveckling och hur vidareutveckling av befintliga uppfinningar också kan bli nya uppfinningar. Eleverna kan arbeta i grupp, i par eller enskilt. Mitt vardagsproblem Hur får man idéer till nya uppfinningar? Ja, ett sätt kan vara att hitta saker man tycker fungerar dåligt och fundera kring hur man kan göra dem bättre. Eleverna kan arbeta i par eller mindre grupper. Välj en uppfinning. Här kan det vara roligt med uppfinningar som vi tar för givna idag, t ex mobiltelefon, tvål, kulspetspenna, kamera, mikrofon, radio, termometer, miniräknare och tvättmaskin. Inhämta kunskap. Ge eleverna 0 0 minuter att ta reda på så mycket som möjligt utifrån frågorna: Vilken uppfinning har du valt? När uppfanns den? Vem har uppfunnit den? Vem är/var det? Försök hitta ett foto. Välj ut tre intressanta fakta om uppfinnaren. Hur såg uppfinningen ut när den först kom? Försök hitta ett foto. Hur ser den ut idag? Försök hitta ett foto. Hur gjorde man innan uppfinningen fanns? Hittar du andra spännande fakta kring uppfinningen? Presentera. Låt eleverna kort presentera vad de kommit fram till i steg, muntligt och/eller skriftligt. Låt eleverna presentera sina idéer var för sig, eller så kan ni sammanställa all information på tavlan eller en väggtidning, t ex under rubrikerna: Uppfinning, år då den uppfanns, uppfinnare, om uppfinnaren, uppfinningen då och nu. Idéa om framtiden. Vad är bra och vad är dåligt med uppfinningen? Är det något som uppfinningen saknar eller som skulle kunna fungera bättre, tycker du? Hur skulle du vilja att den såg ut och fungerade i framtiden? Har uppfinningen fått några nya funktioner i framtiden? Är det några funktioner som inte finns kvar i framtiden? Vilket material är den gjord av i framtiden tror du? (Om du vill kan du hitta på något nytt material med egenskaper du beskriver.) Finns uppfinningen alls i framtiden? Är den ersatt av en helt annan uppfinning? Varför och hur fungerar i så fall den nya uppfinningen? 5 Presentera. Låt eleverna presentera sina idéer var för sig muntligt och/eller skriftligt, för varandra eller för klassen, eller så kan ni komplettera informationen på tavlan eller väggtidningen med rubriken Uppfinningen i framtiden. Att se hur uppfinningar produktutvecklas allteftersom förutsättningar, behov, teknik och samhälle utvecklas. Att göra en historisk tillbakablick för att slutligen idéa kring hur uppfinningen kan vidareutvecklas för framtiden. Hur kan befintliga uppfinningar förbättras? Diskutera: Vad styr att uppfinningar utvecklas? Kan en produkt som vidareutvecklats också kallas för uppfinning? Finns det andra produkter du tycker skulle kunna bli bättre? Varför? Tips: Om eleverna inte kommer på någon uppfinning de vill utforska närmare så kan de välja bland uppfinningarna från övningen Tidsresan gissa när? på Den ena säger ett ord, t ex boll. Den andre ska då helt spontant komma på ett annat ord. Det behöver inte finnas någon logik eller något sammanhang mellan orden de kommer på. Det kan låta: boll fot tå gräs Eleverna fortsätter tills de har 0 ord uppskrivna. Låt eleverna titta på de 0 orden på listan. Finns det några vardagsproblem förknippade med något av orden? T ex ordet hund = problem med hundhår, bajs på trottoaren, luktar illa när de är blöta, tuggar sönder tofflor som valpar osv. Låt eleverna under 5 minuter på detta sätt identifiera och skriva ned minst tio vardagsproblem, saker de irriterar sig på i sin egen vardag. Vardagsproblemen kan vara kopplade till orden, men det kan även vara andra problem man hittat och irriterar sig på. Att tänka på: Påminn eleverna att de ska försöka att inte tänka på eventuella lösningar ännu, det kan nämligen hämma kreativiteten. De bör av samma anledning inte heller tänka att detta går inte att lösa. När eleverna hittat minst tio vardagsproblem bestämmer de vilket av problemen de vill arbeta vidare med och försöka lösa. Låt eleverna spåna i ca 5 minuter på olika lösningar till det utvalda problemet. Be dem anteckna alla idéer och låt dem fundera på följande: Vilka irritationsmoment vill ni slippa med problemet ni valt? Hur vill ni lösa problemet, vad har ni för idéer? Låt nu eleverna välja ut en av lösningarna som de är nöjda med och fundera på följande under ca 0 minuter: Vem ska använda er idé, vem har nytta av den? Hur fungerar den? Beskriv den kort, kanske med en enkel skiss. Var ska den säljas? Hur mycket får den kosta? Vad ska den heta? Gör en slogan. Alla grupper presenterar kort sin idé för klassen. Dokumentera gärna alla problem och idéer, även de som inte bearbetades vidare, för att lägga grunden till en problem- och idébank att ösa ur i framtiden. En variant kan vara att varje problem skrivs på en separat lapp, som läggs Att sätta igång elevernas kreativitet på ett annorlunda sätt. Att bygga en problem- och idébank. i en låda som blir klassens problembank. Tack: Lena Wernstedt, teknik- och svenskalärare. Tack: Elin Grehn, ungdomsinformatör

9 övning övning Pilleri, pillera Nu ska vi plocka sönder en uppfinning, titta på hur den ser ut inuti, hur den fungerar och fundera över varför den kom till från första början. Vad påverkar uppfinningars utseende, design och funktion? I den här övningen är det inte historien som är viktigast utan framtiden. Släpp fantasin fri och designa framtidens telefoner, radioapparater och brödrostar. Eleverna kan arbeta i grupp eller enskilt. Förberedelser: För den här övningen behöver ni hitta obrukbara apparater som gamla radioapparater, telefoner, brödrostar, kaffebryggare, fjärrkontroller, klockradior, klockor osv. Be eleverna titta hemma om de kan, Att väcka elevernas nyfikenhet men använd inte apparater som kan innehålla farliga saker, som termometrar och kylskåp. för att förstå hur apparater fungerar. Eleverna får Välja: Alla elever väljer en apparat de vill jobba med (max elever också släppa loss fantasin i varje grupp). och träna sin kreativitet Fakta: Nu skall eleverna ta reda på fakta om vem som är uppfinnaren medan de arbetar praktiskt. till apparaten, varför han/hon uppfunnit den och när den uppfanns. Tidslinjen: Rita upp en tidslinje. Eleverna skriver och ritar in uppfinningen. Hur den såg ut och fungerade när den kom? Hur ser den ut idag? Hur tror man att uppfinningen kommer att utvecklas och se ut i framtiden? Låt eleverna släppa loss fantasin! Bra att göra en ordentlig ritning av framtidsvisionen redan här för att använda i steg 5. Nu är det dags att plocka isär apparaten. Uppmuntra eleverna att först fundera över hur apparaten ser ut inuti, för att senare se om det stämmer överens med vad de trodde. Här gäller det att vara försiktig och verkligen plocka isär den bit för bit med de verktyg som krävs. Eleverna kommer att upptäcka en massa spännande delar som alla har en funktion att fylla. Kolla med träslöjden om ni kan låna verktygslådor av dem. 5 När apparaterna är isärplockade samlar ni ihop alla delar. Eleverna får välja ett antal delar som de nu skall använda till att bygga en ny apparat, gärna en prototyp av deras framtidsvision. 6 Eleverna visar upp sina uppfinningar för klassen och berättar hur de tänkt. Tips: Tycker ni att det tar för mycket tid att göra alla steg vid samma tillfälle så kan ni välja ut favoritstegen och göra dem till att börja med. Eller dela upp över flera lektioner. För att göra alla steg vid samma tillfälle krävs en heldag. As easy as 56 Kreativitetstekniken As easy as 56 är en s k brainwriting-teknik. Det betyder att den strävar efter att minska de negativa effekter som vanlig brainstorming ibland har (t ex att idéer försvinner för att man inte kan prata i mun på varandra, oro för utvärdering). Tekniken bygger på kombinationer av olika människors kunskaper och på att alla involveras i varandras idégenerering vilket ofta visat sig vara svårt. Gör en tydlig definition av ett problem ni ska arbeta med. syfte: Att involvera hela Låt varje grupp innehålla fem personer (det går med fyra också, men inte fler klassen i än sex). Alla deltagare ska förstå och känna till det problem man ska arbeta gemensam brainstorming. med. Att ta tillvara på varandras Varje deltagare får i uppgift att under cirka sex minuter skriva ned tre nya idéer och se nyttan av att och nyttiga idéer för hur man kan lösa problemet. bolla en idé med någon Efter sex minuter skickar person sina tre idéer till person, person annan. Att ha kul! skickar till person osv inom gruppen. 5 Varje person har nu fått tre nya idéer och får i uppgift att förbättra dessa Fördelen med idéer på något sätt. Om en förbättring inte kan göras får personen istället övningen är att man skriva upp en ny idé. 6 tvingas bearbeta andra Fortsätt cirkulera lösningarna inom gruppen tills idéerna når sina personers idéer. Ett problem ursprungliga ägare. med brainstorming är att 7 Varje deltagare läser upp sin idé och hur den har förbättrats. man gärna bara engagerar sig i sina egna idéer och försöker förgylla dem. En Tips: Lärare och elever kan tillsammans använda metoden för anledning till det kan vara följande typer av uppgifter: att det är svårt att lyssna till Hur ska vi lägga upp undervisning och kunskapskontroll i religionskunskap, så att ämnet blir (ännu) mera engagerande? andra medan man håller på med egna idéer. Hur kan eleverna ta ett större ansvar för att hjälpa varandra med Ju friare man tänker skolarbetet? desto roligare har man. Hur förbättrar vi det kreativa klimatet på skolan? Utvärderingen kan man Som inledning till större grupparbetsuppgifter: göra vid ett senare tillfälle. Vad vill vi beskriva? Då är det viktigt att man Hur ska vi göra för att få reda på det vi ska presentera? söker guldkornen även i Hur ska vi presentera uppgiften? de stolligaste idéerna. Det I övningar för att göra uppfinningar, finna Tips: som vid första anblicken verkar heltokigt kan kanske nya arbetssätt eller hitta nya affärsidéer. Den här övningen omtolkas och därmed kan du göra med ditt faktiskt bli användbart? lärarlag också. Läs mer på sid 9. Tack för inspiration: Snilleblixtarna. Tack: Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson, forskare inom kreativitetsområdet. 8 9

10 designa låt idén ta form u har ni samlat på er massor av idéer. Det har blivit dags att utveckla idéerna och testa om de måste förändras på något vis. Kanske upptäcker ni nya funktioner och finesser ni inte tänkt på tidigare. Här tittar vi närmare på frågor som användning, funktion, materialval och form. Ni skissar, bygger modeller, räknar och kommer ett steg närmare verkligheten. Ibland fungerar det inte som man tänkt sig, men även felsteg tar er närmare målet. Det är ju lika användbart att veta vad som inte fungerar. Involvera hela lärarlaget Bild: Skisser, ritningar, datormodeller, färgsättning, gyllene snittet. SO: Bjud in/besök en industridesigner, engagera lokalt näringsliv, historiska misstag som ledde till nya uppfinningar, behov då, nu och i framtiden. NO: Miljö, teknik, resurstänkande, materiallära, hållfasthet, kemi, besök utvecklingsavdelningen på ett lokalt företag eller återvinningsstationen. Matematik: Mätning, måttsättning, skala, proportioner, enheter, kostnadsberäkningar. Idrott & hälsa: Ergonomi, funktionshinder. Slöjd: Modellbygge, bygga prototyp, materialkunskap, verktyg. designa Fungerar idén? Skissa, bygg och testa. Ofta måste du fundera lite till. Under tiden kanske du hittar en annan, bättre lösning på problemet. Att skissa sig fram till en lösning Det är ofta när man börjar bygga en modell av sin idé, eller skissar kring problemet man vill lösa, som man börjar se brister och upptäcker nya möjligheter. Man får tillfälle att testa många olika lösningar på samma problem och sorterar ut de mest intressanta. Teknik som kan förbättra funktionen och designen blir spännande att utforska och lära sig. Samla därför ihop mycket byggmaterial, så att klassen kan experimentera ordentligt. Ofta kan man få ihop en stor materialbank bara genom att ge varje elev uppgiften att ta med material hemifrån mjölkkartonger, toarullar, glasburkar, läskburkar, snöre med mera. Gratis material Det lokala tryckeriet kanske gläds om det får skänka spillpapper till er istället för att skicka det direkt till återvinning? Vill målerifirman skänka lite färg? Har plåtslagaren något spill som inte används? Kanske järnaffären eller varuhuset vill sponsra med limpistoler eller lite verktyg? Vad är industridesign? Industridesign handlar om att förädla en produkt så att den når kommersiell framgång. Ofta är det en serie produkter som tillsammans ska skapa igenkänning och ge uttryck för företaget som säljer det. Exempel är Apples datorer och multimediaprodukter (vitt, rena former, enkla och intuitiva användargränssnitt) och Audi (grillen har tydlig identitet). Men design har även andra aspekter som hur ett företags arbetsmiljö ser ut, hur de anställda går klädda och hur företagsbilarna ser ut. Det är inom helhetens ramar som en industridesigner jobbar. En av våra elever, som tidigare legat över bänken på lektionerna, visade sig vara duktig på uppfinnande. Teknik var det första ämne han var duktig i. Det fortplantade sig till övriga ämnen. Han fick en stolt blick och en rak hållning han inte haft tidigare. Ann-Sofi Arnström 0

11 designa övning Hur arbetar en industridesigner? Industridesign är ett lagarbete. Yrket är en kombination av konstnärlighet, anpassning till brukarens krav och anpassning till produktionens krav. En industridesigner tittar därför på många olika aspekter: form, funktion, handhavande (hur förhåller man sig till produkten från köp: transport, förvaring, användning, återvinning osv) och produktgrafik (t ex logotyp och formelement i produkten). Förenklat börjar det ofta med en funktionsanalys för att sedan fortsätta genom ett stadium av helt fritt tänkande, associerande och idésprutande. Avslutningsvis testar man sina idéer genom att ge dem plus och minus för att sortera ut idéerna som håller för de stigande kraven. Lyckade misslyckanden Ett misslyckande betyder att man lärt sig vad som inte fungerar, inte att man aldrig kommer att lyckas. Vad hände och varför? En del uppfinningar är resultatet av misslyckanden. Man kan inte kontrollera ett lyckat misslyckande, men man kan vara öppen för de möjligheter som öppnar sig. I anteckningsboken platsar därför både idéer och misstag. Vem vet när de kan komma till användning? Här är två exempel. Chokladen som födde mikrovågsugnen. Percy Spencer gjorde ett experiment på mikrovågor när han upptäckte att den chokladbit han hade i fickan hade smält. Spencer stoppade då sina experiment och började istället utforska vad som hänt chokladen och varför. Snart hade han uppfunnit mikrovågsugnen. Tänk om han inte hade haft en chokladbit i fickan den dagen. Källa: United States Patent and Trademark Office. Kortslutning som gav hårt glas. Forskaren Saeid Esmaeilzadeh studerade atomordningen i kristaller. För att göra det behövde han tillverka kristaller. Det gjorde han med en metod där han smälter kiselnitrid (ett grått pulver) i en ugn tillsammans med andra ämnen. Tricket var att sedan kyla ner det långsamt i ugnen. Men en natt blev det kortslutning i ugnen och den gick sönder. Det smälta materialet svalnade för fort och blev till en hård klump glas istället. När Saeid först kom till jobbet tyckte han att experimentet misslyckats, men sedan tittade han närmare på klumpen. Det visade sig att han tillverkat ett helt nytt material, ett glas starkare än något annat på marknaden. Idag används glaset i kompositmaterial (tillsammans med keramer) i bl a kullager, rullager och verktyg som ska skära metaller. Man tittar också på hur det kan användas i implantat i knän. Stäng av rödljuset i hjärnan Industridesigner Tor Bonniers bästa tips när man ska fundera kring designen av sin produkt är att stänga av alla rödljus i hjärnan och att arbeta snabbt utan förutfattade meningar. Nu är det grönt ljus för alla idéer. Skriv, skissa på papper eller jobba tredimensionellt med hjälp av t ex papper, tejp, limpistol, lera, gips eller annat som eleverna jobbar lätt i. Arbeta snabbt, så att ni inte fastnar i detaljer. Detaljer kan man tänka på senare. Låt eleverna utgå från sina idéer och problemen de tänkt lösa. Associera fritt kring din idé och ditt problem, utan att sortera vilka ord som är användbara eller inte. Mitt i en ologisk tankekedja kan lösningen finnas. Sitter ni i grupp blir det ofta ännu mer påtagligt. Spåna Att arbeta aktivt fram minst 0 idéer var. med en kreativ process. Att se möjligheter Fortsätt idéandet från en annan vinkel en stund. Vilket problem och hitta lösningar på försöker du lösa med din uppfinning? Finns det lösningar på samma typ andra platser än de av problem i andra miljöer? Spåna fram minst 0 idéer var. uppenbara. Att inte censurera sig själv i idéandet. Exempel: Tor fick i uppdrag att utforma en liten apparat som skulle användas på sjukhus. Man skulle blåsa i apparaten och läsa av ett visst ämne i utandningsluften. De som fanns tidigare var för klumpiga. Tor funderade vilka andra saker som man stoppar i munnen. Idén dök upp när han åt paj på en hamburgerrestaurang. Pajen låg i en smidig förpackning, vars ände det var lätt att sluta läpparna kring. Tillbaka på kontoret skissade han på att ge apparaten pajförpackningens form. Det fungerade och apparaten blev därmed smidigare att använda. Utvärdera. Gå tillbaka till anteckningarna. Vilka idéer har något som man kan fundera vidare på och fördjupa sig i? Det behöver inte alltid vara tydligt exakt vad, utan kanske bara att man är en lösning på spåren. Eller att man kommit på något nytt man inte väntat sig och vill utforska. Testa. Nu ska du koncentrera dig på hur det känns att använda uppfinningen du tagit fram. Om man t ex bara kan använda en arm, hur måste det då se ut? Var ska man förvara uppfinningen när man inte använder den? Påverkar det designen? Och så vidare. 5 Fördjupa dig. Vissa saker fungerar bättre än andra. På så vis vaskar du fram några idéer du vill utforska mer noggrant. Ge inte upp. Man måste vara lite konstig när man är mitt uppe i funderandet, kanske prata med sig själv lite för att hjälpa tankarna på traven. Tor Bonnier, industridesigner Länktips Det är svårt att planera den här typen av upptäckter. I 90 % av fallen får forskaren inte önskat resultat av sina experiment. Därför är det viktigt att se det intressanta i det som händer istället. Det tog mig ett år att återskapa materialet efter mitt misslyckade experiment, eftersom jag inte visste vad som hänt exakt. Saeid Esmaeilzadeh Tack: Tor Bonnier, industridesigner.

12 övning Materialmani Nu ska vi titta närmare på olika material och deras egenskaper. Vilka material är saker omkring oss gjorda av? Varför är de gjorda av just det materialet? Vissa egenskaper är bra i vissa sammanhang men sämre i andra sammanhang. Vilket material man väljer att tillverka olika produkter i beror därför på hur produkten ska användas. Börja med att titta på wellpappen, som ett exempel på material. Vad är wellpapp? Vad har det för egenskaper? Finns det i olika utföranden? Hur används det? Hur skulle det kunna användas? Fortsätt övningen med att lista vilka material ni känner till. Nu är det dags att ta reda på fakta om materialens egenskaper och hur de används. Välj ett material att undersöka närmare. - Vilket material har du valt och hur är det konstruerat? - Vilka egenskaper har materialet? - Vad används materialet till idag? - Kan du hitta bilder på det? - Finns det något annat man skulle kunna använda materialet till? Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp. Låt eleverna välja var sitt material att söka information om under en viss tid, t ex 0 minuter. Låt dem även fundera kring alternativa användningsområden. Avrunda med att redovisa den efterforskade informationen i klassen. Resultatet av övningen kan bli en fin kunskapsbank om olika material, så det kan vara bra att dokumentera! Diskutera: Vilka material är saker omkring oss gjorda av? Varför är de gjorda av just det materialet? Hur kan man utnyttja ett materials egenskaper i en uppfinning? Har du reflekterat över materialvalet i någon produkt du stött på? Hur och varför? Tips: Övningen kan också delas upp på flera lektionstillfällen genom att ge eleverna mer tid till efterforskning, redovisning och dokumentation. Ni får även mer tid att bygga er materialkunskapsbank. Tips: Använd gärna Snackisarna för att prata om andra material. Du hittar dem i Finn upp-väskan. Att utforska olika materials egenskaper, ta reda på hur de används idag och att fundera kring framtida användningsområden. Att sätta igång tankarna och väcka nya idéer. Att visa att vissa egenskaper är bra i vissa sammanhang men sämre i andra sammanhang. Länktips (sök på Library) (välj SWIF 000) Fakta om wellpapp Uppfanns: År 87 får amerikanen Albert L Jones det första wellpapp-patentet. I sin grundprincip är wellpapp likadant idag som det var när det uppfanns 87! Namnet: Wellpappen har fått sitt namn av tyskans welle, som betyder våg och syftar på det vågformade, korrugerade mittskiktet i materialet. Det korrekta uttalet är alltså med ett spetsigt v. På engelska heter wellpapp corrugated board eller i dagligt tal bara corrugated. Fransmannens beteckning carton ondulé är också tydligt materialbeskrivande vågig, ondulerad kartong liksom det norska bølgepapp. Konstruktion: Tre eller flera skikt papper limmas ihop på så sätt att det mellersta skiktet är vågformat och de två omgivande skikten plana. Resultatet blir en lätt och styv fackverkskonstruktion enligt samma princip som används i flygplansvingar, broar och andra krävande byggnadskonstruktioner. Ett plant skikt kallas liner eller linerskikt, medan ett vågformat skikt kallas fluting eller flutingskikt. Fluting kommer från engelskans flute (flöjt, pipa) och är en beteckning på de rörformiga luftfyllda pipor som bildas mellan liner och fluting. Enwell har ett vågskikt, omgivet av två planskikt. Tvåwell har två vågskikt och tre planskikt. Trewell är wellpapp med tre vågskikt och fyra planskikt. Egenskaper: Wellpappens konstruktion förenar en rad synbarligen oförenliga egenskaper i ett enda material. Det kombinerar nämligen styrka och styvhet med flexibilitet och stötdämpning. Det finns knappast något annat förpackningsmaterial som ger så stor styvhet i förhållande till materialinsatsen, vilket gör det materialsnålt. Wellpapp är mycket lätt att produktanpassa. Materialet kan ges mycket varierande egenskaper beroende på vilka papperskvaliteter som väljs. Den färdiga wellpappen kan stansas, vikas, limmas och dekortryckas i alla upptänkliga former, storlekar och utseenden. Miljö: Wellpapp produceras uteslutande av förnyelsebara råvaror. Papperet tillverkas av barr- och lövskog plus använd wellpapp som gått i retur. Limmet produceras huvudsakligen av majsstärkelse, som är helt vattenlösligt, giftfritt och återvinningsbart. När kraven på fuktskydd och vattentålighet är stora kan wellpappen tillverkas med ett plastskikt på eller inuti wellpappen. Tack vare den låga mängden plast kan även det återvinnas. Wellpapp är också ett utmärkt bränsle, med ca,6 kwh/kg i bränslevärde. Används idag till: Framför allt som förpackningsmaterial inom transportnäringen och i industrin. Den används ofta även för skyltställ och annat butiksmaterial i handeln och för konsumentförpackningar. Livsmedelsindustrin är i de flesta länder den största användaren. En annan stor användarbransch är verkstadsoch metallindustrin. Det görs även möbler och partytält av wellpapp. Tack: Packforsk. 5 5

13 övning övning Rester som frestar I den här övningen kombinerar vi idéande med resurstänkande och kunskap om återvinning. Övningen är indelad i fem steg där eleverna arbetar enskilt eller i grupp. Om man vill kan man välja att hoppa över steg och. Förberedelser: Samla ihop en hög med material att utgå ifrån. Kanske eleverna kan få i uppgift att samla in material hemifrån och andra ställen under en vecka. Allt från tvättade mjölkkartonger och toarullar till kasserade klockor, engångsmuggar, förpackningar, träpinnar och pappersrester. Kanske något lokalt företag har materialspill att avvara? Se gärna till att ha tejp och/eller lim också. Be eleverna välja ut 5 komponenter ur materialhögen. När alla har valt material, ge eleverna 5 minuter att bygga något inom ramarna för ett tema, t ex. Ett kul transportmedel, Möbler för vänner, Verktyg för kommunikation eller något annat. De behöver inte använda allt material de valt. Vad har eleven hittat på? Hur fungerar den? Vad är den bra för? Kort genomgång. Be eleverna ställa saken de just gjort åt sidan. Nu ska de använda det överblivna materialet och bygga något valfritt av detta. Ge eleverna 5 minuter. Vad har eleven byggt? Hur fungerar den? Vad är den bra för? Kort genomgång. 5 Nu ska eleverna plocka isär det de byggt och källsortera allt material. Rengör: Skölj ur dina förpackningar om det behövs och låt dem torka. Förpackningarna har en lång väg till återvinningen och det är därför viktigt att det inte finns matrester och liknande som luktar illa och är ohygieniskt. Separera: Består förpackningen av mer än ett material försök att skilja dessa åt. En margarinförpackning går t ex enkelt att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Om en förpackning består av flera materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet. Vik ihop: Böj in vassa lock på konservburken, platta till och vik ihop. Packa mindre pappersförpackningar i större, så tar det mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. Låt dock plast- och metallförpackningarna ligga lösa i behållaren. Sortera: Lägg rätt förpackning i rätt behållare. På finns information om vad olika material sorteras som. Att upptäcka att det finns olika vägar till en idé. Att träna sig i att se möjligheter genom att göra något användbart av något till synes oanvändbart. Att vända på problem och se möjligheter. Att träna sig i att lämna en tanke och gå vidare med något nytt. Att lära sig källsortering och resurstänkande. Länktips Klicka på Renaskräpetspelet så hittar du bl a lektionsmaterial och experimentbank. Designa en stol En stol ska designas. Men inte vilken stol som helst. När ni är klara ska det synas för vem stolen är designad och varför den ser ut som den gör. Förberedelse: Ni bör ha byggmaterial och tejp eller lim tillgängligt. Låt eleverna skriva tre lappar var. En lapp ska beskriva för vem Att fundera stolen är byggd (inga namngivna personer): premiärlejon, kungen, kring design gruvarbetare, skolelev eller börs-vd. De andra två lapparna ska vara utifrån användarens behov. beskrivande: glamorös, pytteliten, hög, möglig, grön eller sned. Att fundera kring design som ett uttryck för en viss Lapparna läggs i två olika högar, personer i en hög och beskrivningar image, design som i en annan. attribut. Att vara påhittig Eleverna får dra tre ord var, som inte får visas för de andra och skapande utifrån eleverna. Det ska vara en person och två lappar med beskrivningar. snäva ramar. Det kan bli t ex gruvarbetare, glamorös och sned. Nu ska stolen byggas. Alla ord ska åskådliggöras i den lilla stolen som byggs av återvinningsmaterial och andra småprylar. 5 Gör en utställning. Alla elever får nu gissa och skriva ner på ett papper bredvid stolen vilka ord de tror att den person dragit som gjort stolen. Om ni vill så kan ni anordna en röstning eller tävling om vem som gissar närmast eller bäst. Diskutera: Hur får man idéer? Hur kommer man på idéer till uppfinningar? Finns det olika sätt att komma på idéer till uppfinningar? Varför källsorterar man? Hur används det som återvinns? Tips: Gör en utställning av det ni byggt och gör demontering och källsortering senare istället. Kanske kan ni även göra en utställning om återvinning och hur man gör det? Det är säkert många vuxna och unga på orten som inte vet så väl hur man ska göra. Kanske något återvinningsföretag eller lokalt företag vill sponsra, eller hjälpa till med studiebesök på den lokala återvinningsstationen? Tack: Tack: Tekniklärare Ann-Sofi Arnström och KomTek

14 övning övning Är din uppfinning en miljöprodukt? Den som tar fram en ny produkt har också ett ansvar. Vad bör du tänka på för att produkten inte ska öka miljöproblemen, förvärra klimathotet eller skada den som utför arbetet? I den här övningen undersöker du fem aspekter av din produkt. Är din produkt schysst producerad? Finns det några risker med produktionen? Kan arbetare skada sig? Om den tillverkas i andra länder, blir det bra villkor för arbetarna som producerar den? Skulle jag själv eller mina kompisar vilja tillverka den här produkten? Vilka krav ska man ställa på fabriken? Hur mycket energi behövs i olika delar av produktionskedjan? Går det åt onödigt mycket energi att producera och använda produkten? Vilken sorts energi används i hela kedjan från fabrik till köpare? Går det åt olja eller en oljeprodukt? Kan du välja ett annat material, som är snällare mot miljön? Går det att minska vikten, så att transporten blir mer resurssnål? T ex genom att byta till ett lättviktigt material, göra produkten mindre eller ändra konstruktionen på produkten? Kan du välja ett mer miljövänligt transportsätt? Vad händer sedan, när produkten inte längre används? Kan du ge produkten en längre livslängd? Hur ska produkten användas när den inte längre duger till det som det var tänkt? Finns det ett andra liv för produkten? Delar kanske kan bli en helt ny produkt. Hur kan produkten återvinnas? Finns det ett smartare sätt att producera samma sak? Ingår miljömärkta material i produkten? Kan du göra produkten mer klimatsmart? (Miljömärkt spånskiva, miljömärkt färg etc.) Finns det någon tydlig vinn-vinn-situation för produkten? (Bra för miljön men också billigare att producera, transportera och använda? Bra miljöval och lättare att sälja?) 5 Går det att använda återvunnet material för att producera den? - Kan delar av produkten skapas av återvunnet material? - Är produkten ett nytt sätt att använda en begagnad vara? - Vilka frågor kan du ställa till din tillverkare? Att tänka igenom produktion, materialval, transporter, förpackningsalternativ m m. Finns det något du redan i design- och produktionsstadiet kan tänka på och justera? På är övningen längre och inkluderar inspiration från Ekocentrum. Länktips Konstruera och designa Tanken med den här övningen är att eleverna ska släppa loss sin fantasi och kreativitet, samtidigt som de har en del krav på sig och den produkt de ska tillverka. Om de väljer att satsa på design eller funktion är sedan helt individuellt. Eleverna arbetar enskilt och tidsåtgången bör vara minst två lektionstimmar Förberedelser: Samla in återanvändningsmaterial som toarullar, PET-flaskor, kartonger, tidningar, spillbitar av tyg osv så att det finns tillgängligt. Ha limpistol, tejp och sax tillgängligt. Annat bra byggmaterial är sugrör, piprensare och rundstav. Plocka fram materialet så att det finns tillgängligt för eleverna. Förbered kort med motsatsord. Det kan vara mjukt och hårt, gelé och metall, billig och dyr, stor storlek och liten storlek. På finns färdiga sidor med ord du kan skriva ut. Lägg orden i olika högar, hopvikta, så att motsatsorden hamnar i olika högar. Låt eleverna plocka en lapp i varje hög. De ska sedan konstruera och designa utifrån vad som står på lapparna och det tema du som pedagog har valt. Du kan välja att variera antal ord som skall ingå i konstruktion, flera ord gör det svårare. Exempel: Du som pedagog har valt temat föremål som finns i badrummet. En elev får lapparna stor storlek, mjuk, billig, tung och metall. Eleven får fundera över vad som kan konstrueras och sedan rita detta på ett papper. Sedan plockar han/hon ihop det material som skall användas och börjar sätta ihop en prototyp. Redovisa. Eleverna har sina konstruktioner klara och ska nu redovisa för varandra hur de tänkt när de konstruerat. De visar sina motsatsord, sin ritning och sin prototyp och förklarar med egna ord. Exempel: Jag har konstruerat en tandborste. Den har ett metallhandtag, vilket gör den tyngre än dagens tandborstar. Metallhandtaget är till för att man ska få ett bättre grepp om tandborsten och gör greppet större för en stor hand. Det mjuka är tandborststråna. De är svarta för att det ser coolt ut. Tandborsten är billig för plasten är ett billigt material och metallen är återvinningsmaterial. Diskutera. Olika materials kostnad? Olika materials påverkan på miljön? Design eller funktion, vad är viktigast för dig? Kvinnliga och manliga prylar, finns dom? Att låta eleverna släppa loss sin kreativitet och uppfinningsrikedom. Ta del av att det finns olika lösningar på samma problem. Få kunskap om olika materials kostnad och hållbarhet. Tack: Ekocentrum. Tack: Anna Holm, pedagog

15 FÖRVERKLIGA ta steget ut i verkligheten tt ha en bra idé är bara början på uppfinningens väg till verklighet. Nu ska inte bara uppfinnaren själv tycka det är en bra idé, utan andra ska vilja köpa den, tillverka den, sälja den och så vidare. Kanske behöver man finansiärer för att kunna sätta idén i produktion, distribuera och marknadsföra den. Detta avsnitt handlar om att inhämta kunskap om hur det fungerar med praktiska detaljer kring uppfinnande, försäljning och skydd av idéer. Involvera hela lärarlaget Slöjd: Prototyp, presentation. Bild: Utställning, presentation, besök på PR- och reklambyrå. Språk: Presentation, tekniskt språk, bruksanvisning, tala inför grupp, översättning. SO: Produktskydd, försäljning, marknadsföring, juridik, informationssökning, besök hos företag och organisationer, ordna festival/utställning/tävling, entreprenörskap. Musik: Ljudmässig identitet (t ex jingel, programvinjett), besök på radiostation. Hem & konsumentkunskap: Konsumenträtt, catering till festival/utställning/tävling. FÖRVERKLIGA Du har en bra idé, men vill någon köpa den? Hur påverkar det idén? Vem behöver du hjälp av för att förverkliga idén? Det ska vi undersöka nu. När produkten ska ut på marknaden Fundera över vilka saker som en köpare kan undra över och vara intresserad av. Hur mycket är köparen beredd att betala? Hur skulle hon vilja ha uppfinningen förpackad? Är det viktigt att uppfinningen är gjord i ett miljövänligt material? Kanske vill du byta material eller utseende på din uppfinning för att den ska passa din köpare bättre? Var handlar köparen, dvs. var ska du sälja din uppfinning? Svara på frågorna hur framtida köpare tänker, lever och handlar så växer det snart fram hur, var och när du ska sälja den. Det hjälper dig också att välja tillverkare och distributör. Presentationen betyder allt Nu har du identifierat vem som ska köpa din uppfinning och varför. Du kan ha en idé som är kanonbra i alla avseenden, men är den inte förpackad på rätt sätt eller lockar blickar och intresse till sig så säljer den inte. Det har blivit dags att presentera idén på ett pedagogiskt och övertygande sätt. Klä dig i köparens kläder en stund. Hur fångar du hennes uppmärksamhet? Hur får du henne intresserad? Hur gör du för att hon ska känna en önskan att använda just din uppfinning? Och hur får du henne att ta steget att köpa den? Det handlar om marknadsföring, men även om att vara förberedd när man går till finansiärer eller företag som kan tänkas sälja din produkt. Vad har den du kommunicerar med för nytta av just din uppfinning? Vad är viktigt i t ex återförsäljarens och finansiärens olika världar? Det kändes jättekul när min uppfinning blev verklighet. Jag kom in lite mer i vuxenlivet, fick prata med rådgivare. Man har ju hört talas om hur det går till, läst i tidningarna, och nu fick jag vara med om det själv." Anna Axelson 0

16 förverkliga övning Länktips (befintliga patent) DISKUTERA Ska fildelning vara tillåtet? Hur skyddas musikerns alster idag? Varför? Patent skyddar tekniken Patent skyddar tekniska lösningar och funktioner hos uppfinningen under en viss tidsperiod. Uppfinningen måste uppfylla ett antal kriterier: den måste vara ny, den måste skilja sig väsentligt från andra uppfinningar och ska dessutom vara en teknisk lösning på ett problem. Innan patent söks bör man göra en nyhetsgranskning, så att man inte söker patent för något som redan är patenterat. Det är alltså inte helt lätt att söka patent. En så kallad patentbyrå kan hjälpa till med det praktiska. Får du ett patent får du för en årlig avgift ensamrätt att tillverka och sälja uppfinningen i 0 år. Du söker patentet i det land där du vill ha ditt skydd. Vill du skydda din uppfinning i flera länder måste du alltså söka patent i flera länder. Exempel på patent är lokalbedövningen, läspennan, klädnypan, lego och den självgående dammsugaren. Designskydd skyddar formen För produkter som inte har en ny teknisk lösning går det inte att få patent. Men har produkten en ny form kan du istället få designskydd, även kallat mönsterskydd. Designskyddet skyddar formen och utseendet på produkten. Därför är det ofta bra att komplettera ett patent med ett designskydd, så att man även skaffar sig den lagliga rätten att vara ensam på marknaden med sin unika utformning. Exempel på produkter som man ofta skyddar designen på är mobiltelefoner, bilmodeller och möbler. Varumärkesskydd ett sätt att bli unik Finns det många likadana varor på en marknad kan det vara bra att registrera ett varumärke. Ett varumärke kan vara ett ord, en logotyp, en ljudslinga eller liknande. Med hjälp av varumärket kan du skapa förpackningar, reklam och design som särskiljer din produkt från andra. Ensamrätten gäller tillsvidare, men kan upphävas om märket inte används under en femårsperiod. Du kan även arbeta in ett varumärke med hjälp av marknadsföring, utan att ansöka om särskilt skydd. Exempel på varumärken är SVT, H&M, SonyEricsson och Hemglass (även deras ljudslinga är varumärkesskyddad). Upphovsrätt kan inte köpas Upphovsrätten, eller copyright, är en laglig ensamrätt för unika konstnärliga och litterära verk. Den som gjort verket kallas upphovsperson. Rätten övergår inte till den som köpt eller fått ett verk. Upphovsrätt kan alltså inte köpas utan innehas alltid av den som gjort verket. Exempel på vad som skyddas av upphovsrätt är fotografier, målningar, skulpturer, böcker, serier och musik. 0 frågor om patent En uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla vissa bestämda kriterier. Många tror att ett patent gör att pengarna börjar rulla in. Men så är det nödvändigtvis inte. När man har ett patent måste man också veta hur man ska använda det, omsätta det till en god affär. Här letar vi reda på svaren till alla våra frågor om patent. Tips: På finns patentingenjör Cecilia Bergolds svar, som ett facit med bra exempel för dig som är lärare. Vad är ett patent? Vad krävs för att man ska få ett patent? Varför ska man ansöka om patent? Ibland vill man inte ansöka om patent. Varför? 5 Vad gör en patentingenjör? 6 Vad gör en patentbyrå? 7 Vem vänder sig till en patentbyrå? 8 Kan man behöva andra skydd än patent? 9 Varför offentliggörs alla patentansökningar? 0 Kan man se på en uppfinning att den är patenterad? Att leta information om patent, designskydd och varumärkesskydd och lära sig vad det innebär. Tack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

17 övning övning Fantastiska förpackningar Här tittar vi på förpackningar och tar upp olika aspekter av förpackningsdesign: funktion, användning, hantering, produktion, distribution, ekonomi, försäljning och återvinning. Eleverna får sedan fundera kring förpackningen av sin egen uppfinning. Arbeta i mindre grupper eller gemensamt i hela klassen. Gör ett studiebesök i den lokala livsmedelsbutiken.titta på (eller köp med er) flera förpackningar i olika material och med olika typer av innehåll. SYFTE: Att Ni kan även ta med er förpackningar hemifrån, gärna med innehållet kvar i. utforska förpackningens uppgift, Fråga i butiken: Hur kom förpackningen till butiken? Varifrån och med vilka transportmedel? Varför? Varför har man ställt produkten just där den står i betydelse och möjligheter. butiken? Hur hanterar personalen produkten, från det att den landar i butiken Att se att förpackningen till dess att någon bär med sig den ut ur butiken? även kan påverka sitt innehåll, varför man kan få Välj en förpackning som ni vill undersöka närmare. Vilken produkt anledning att tänka ett steg innehåller förpackningen? Försök besvara frågorna nedan, både utifrån er till runt utformningen av sin själva och den tänkta användarens perspektiv om det skiljer sig från ert. egen uppfinning. Vem ska använda den här produkten och förpackningen? (Ung, gammal, funktionshindrad?) Hur och var ska förpackningen användas? Tips: En längre version Vad ska förpackningen förvara? (Ska den t ex vara lufttät, hård, tålig, av övningen med tips, vattenavstötande, hålla innehållet kallt?) faktaruta och diskussionsämnen finns på Var hittade du förpackningen? Vad gjorde att du lade märke till just den här förpackningen? Förstår man vad förpackningen innehåller? Vad står det? Hur transporterades produkten hem till dig? Var det lätt eller svårt? Är förpackningen lätt eller svår att öppna? Förstår man hur man gör? Vilka delar och material är förpackningen uppbyggd av? Varför? (T ex tandkräm: Plastfilm, kartong, plasttub med lock och skyddsfilm av aluminium under locket.) Vilka delar kan återvinnas? Hur? Vad tror du den tänkta användaren tycker är bra och dåligt med förpackningen? Varför? Titta på kedjan från fabrik, via butik och till dig. Vad är bra eller dåligt med förpackningen för respektive aktör? Varför? Nu tittar vi framåt. Kan förpackningen vidareutvecklas? Hade man kunnat göra förpackningen på något annat sätt, tycker du? Hur förvarade, hanterade, använde och sålde man samma produkt förr i tiden? Hur kommer man att förvara, hantera, använda och sälja produkten i framtiden tror du? Kommer förpackningen förändras då? Varför och på vilket sätt? Undersök marknaden! Här lär vi oss mer om marknadsundersökningen som verktyg, och testar idén med en egen marknadsundersökning. En undersökning kan också ge idéer kring vilka problem som folk vill ha lösta. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp. Hur Förbered Ut Utvärdera ser marknaden för din uppfinning ut? Jämför din produkt med produkter som redan finns på marknaden för att ta reda på vem som kan tänkas använda din produkt (din målgrupp). Vilket problem löser din produkt? Finns det något som gör eller skulle kunna göra din produkt bättre? Vilka liknande produkter finns? Vem och varför tror du kommer att använda din produkt? Vad tror du att de som ska använda din produkt tycker är viktigt? Vad kostar andra, liknande produkter? Vad tror du att en kund vill betala för din produkt? en kvalitativ undersökning. Skriv frågorna till din undersökning och bestäm vem och hur många du ska fråga. Gör inte för många frågor, utan fundera igenom vad du tycker är viktigast att ta reda på. Vilka ska du ställa dina frågor till? Hur många personer ska du fråga? Vad vill du undersöka? på fältet. Ta med dig flera kopior på frågorna, en för varje person du intervjuar. Försök få alla att svara på alla frågor och gör din undersökning vid en och samma tidpunkt. och presentera svaren. När du ska presentera din undersökning kan du försöka besvara dessa frågor: Hur bestämde du vilka du skulle fråga? Hur gjorde du din undersökning? Vilka frågade du, och hur många svarade? Finns det något som gör att du kanske fått missvisande svar? Vad tycker de intervjuade är viktigt och oviktigt med den här typen av produkt? Tycker flera av de du intervjuat likadant? Om vad? Är det något svar som gett dig idéer till hur du kan förbättra din uppfinning? Att förstå marknadsundersökningens funktion, lära sig lite om metoderna och göra en enklare undersökning om sin egen idé. Tips: På finns en längre version av den här övningen, med ordlista, övningstips, diskussionsförslag och ett bra exempel om Anniqas brödrost. Tips när du skriver dina frågor: Fråga hur mycket kunskap om ämnet eller produkten som den intervjuade har. (Har han/hon t ex en sådan, använder han/hon den, hur ofta används den m m?) Var så precis som möjligt. (Skriv hellre "Hur ofta kokar du spagetti?" istället för "Lagar du ofta pasta?") Var så objektiv du kan. Överlåt värderingen till den som svarar. (Skriv hellre "Vad tycker du om smaken på lasagne?" hellre än "Tycker du om lasagne?" Låt den du intervjuar bedöma på en femgradig skala där är äcklig och 5 är god.) Tack: Katarina Wetter, Industridesigner, och Tomas Edman. Tack: Wanja Bellander, uppfinnare, och Ingrid Berg, marknadsundersökningsledare. 5 5

18 övning övning Argumentera mera A En uppfinning kan vara hur bra som helst, men kan man inte konsten att övertyga så är risken att ingen förstår hur förträfflig den är! I den här övningen funderar vi kring, och lär oss grunderna till framgångsrik argumentation. Del A och B kan göras separat eller direkt efter varandra. Argumentera mera B En uppfinning kan vara hur bra som helst, men kan man inte konsten att övertyga så är risken att ingen förstår hur förträfflig den är! I den här övningen funderar vi kring, och lär oss grunderna till framgångsrik argumentation. Förberedelser. Du som lärare väljer ut ett antal prylar att ta med till lektionen. Det ska vara lika många prylar som deltagare i övningen. Prylarna får gärna vara lite udda och av blandad karaktär, t ex tändsticksask, bild på någon, läppstift, spegel, tepåse, gaffel, gem, snöre, diktbok, keps, trådrulle. Start. Alternativ : Lägg ut en pryl på varje plats innan eleverna kommer in. Låtsas som ingenting och börja prata som om prylarna inte finns. Snart frågar de om prylarna. Då har du deras uppmärksamhet och kan börja. Alternativ : Låt eleverna sätta sig och börja sedan dela ut prylarna, en till varje elev. Låtsas som om du funderar en liten stund innan du väljer. Den här passar dig, kan du säga. Välj gärna något som krockar med personen, t ex en diktbok till någon du aldrig sett läsa böcker. Ge eleverna minuter på sig att enskilt fundera över: Vad är det? Vad ska det användas till? Varför? Sätt eleverna i grupper med 5 elever. De har blivit strandsatta på en öde ö. Prylen de har fått är den enda personliga sak som de valt att ta med sig. Varje elev ska inför sin grupp berätta varför de tagit med just den saken. Man får minuter på sig. Här kan du bestämma om det ska vara fria presentationer, eller om eleverna ska använda den enklaste retoriska mallen och ge tre argument var. För t ex ett snöre: För det första ska jag använda det att fånga fiender med. För det andra tänker jag använda det när jag ska fiska. För det tredje använder jag det till att sätta upp håret. Röstning. När alla har presenterat sin personliga sak får gruppen rösta på vilken person i gruppen som gett den bästa anledningen. De ska även motivera varför, eftersträva konsensus. Namnen på vinnarna i respektive grupp och deras personliga sak, skrivs upp på tavlan. Exempel: Lotta, trådrulle. Kalle, spegel. 5 Final. Vinnarna i smågrupperna får gå fram och argumentera för sin sak igen, nu inför hela klassen. Varje grupp ska säga vilken presentation de tycker är bäst respektive näst bäst och beskriva varför. Ge dem fem minuter att prata ihop sig. Bäst ger 5 poäng, näst bäst ger poäng. När poäng ska samlas in kan du lägga upp det lite som Melodifestivalen. Poängen skrivs upp bredvid namnen. Sist räknas poängen ihop och en vinnare koras. Att sätta igång tankarna kring vilka ingredienser som är viktiga för en trovärdig argumentation. Del A kan läggas upp som en tävling med ett enkelt pris. Diskutera: I vilka sammanhang kan det vara bra att kunna övertyga någon? När senast försökte du övertyga någon? Vad är skillnaden mellan att övertala och övertyga? Varför tror man på vissa och inte på andra? Här kan ni prata om personer i er närhet (lärare, skolpersonal) eller offentliga personer (idoler, skådespelare, politiker, kändisar). Eleverna kanske svarar för att han är cool, schysst, verkar ärlig, respekterar andra osv. Det ger anledning att också diskutera vad det innebär att vara cool, schysst, ärlig och begrepp som respekt m m. Vad är trovärdigt beteende, vad är inte trovärdigt beteende? Anteckna gärna svaren på tavlan. Börja med lite teori. En presentation som övertygar har enligt retorikens grunder tre beståndsdelar: Logos, Pathos och Ethos. I vårt samhälle är det vanligt att logos, det logiska, överväger men alla tre beståndsdelar behövs för en stark argumentation som väcker åhörarens alla sinnen. Logos = Logiska argument, övertygar hjärnan och en rationellt tänkande person. (Funktionellt, billigt, praktiskt, välkonstruerat m m.) Pathos = Känslomässiga argument, övertygar hjärtat och känns i magen. (Vackert, skönt, roligt m m.) Ethos = Din karaktär, personlighet och ditt beteende, de egenskaper som du som person bär på. Ethos bygger och stärker din trovärdighet. (Kroppsspråk, hur du pratar och lyssnar, bakgrund och erfarenhet, vem du tittar på, om du talar tydligt, om du står ledigt eller knäpper distraherande med pennan osv.) Tillämpa retorikens grundläggande beståndsdelar. Eleverna ska presentera sina uppfinningar muntligt på ca 5 minuter. Be dem leva sig in i vad åhörarna kan tycka är övertygande argument. Ge eleverna tid att förbereda sig med frågorna: Vad heter din uppfinning? Vad är det? Hur får du med beståndsdelarna i en övertygande presentation: Logos: Tre logiska/rationella argument för varför din uppfinning är bra. Pathos: Tre känslomässiga argument för varför din uppfinning är bra. Ethos: Hur stärker du ditt Ethos, din trovärdighet? Hur länge du hållit på med uppfinningen, vilka hinder du övervunnit utan att ge upp och vad du lärt dig under resan. Hitta dina argument och sätt ihop ditt anförande. Detta kan ta en kvart men kan också vara en hemläxa. Nu ska talet disponeras. En enkel metod är att: Fånga åhörarnas uppmärksamhet i början. Kanske väcka deras nyfikenhet. Välja ut minst tre argument och presentera dem i viktighetsordning. Både logos och pathos bör finnas med. Sammanfatta argumenten. Och till slut ha en liten knorr, gärna locka till skratt. Presentera din uppfinning. Ge eleverna ca 5 minuter var. Ge positiv feedback genom att säga vad som var bra och vad de kan tänka på/förbättra till nästa gång. Du kan även påpeka saker de hade kunnat ta upp i sin argumentation. Även eleverna kan ge varandra feedback. Träna på Att lära sig retorikens grunder och prova att tillämpa dem medvetet. Tips: Utveckla övningen genom att muntligen eller skriftligen göra flera presentationer för samma sak, fast inför olika typer av åhörare. Det blir en träning i att anpassa sin presentation och sina argument efter olika åhörare: finansiärer, producenter, familjemedlemmar, kompisar osv. Olika åhörare tilltalas ju av olika argument. Tips: Om ni inte arbetar med egna uppfinningar så kan ni också välja ett ämne eller något annat som ska presenteras. Det är bra träning oavsett vad man ska presentera. att ge nyanserad, konstruktiv kritik och att stärka det positiva. Tack: Suzanne Rosendahl, retorikkonsult. Tack: Suzanne Rosendahl, retorikkonsult

19 ARBETA MED FINN UPP ARBETA MED FINN UPP Ingen kan misslyckas! Finn upp engagerar hela skolan kring ett gemensamt projekt: elever, personal och föräldrar. Det stärker vi-känslan. På lång sikt blir det en tradition alla kan se fram emot. Robert Dahlqvist Att arbeta med Finn upp Skolor som har jobbat med Finn upp berättar hur arbetet har väckt elevernas lust att söka efter kunskap, lockat fram dolda talanger och fått unga människor att tro på sin kreativa förmåga. Att upptäcka och utnyttja sin inre kreativitet stärker självkänslan och är mycket motiverande. Finn upp ger även naturliga möjligheter till samarbete med föräldrar, samhälle och näringsliv. Det ger en praktisk verklighetsanknytning som är konkret och lätt att arbeta med. Finn upp är ett inspirerande och kreativt instrument för lärande, som lämpar sig särskilt bra för ämnesöverskridande samarbeten även mellan skolor. Hej arbetsglädje Ett kreativt arbetsklimat formas genom samspelet mellan människorna på en arbetsplats men också av arbetsuppgifterna, rutinerna och metoderna. Ett kreativt klimat karaktäriseras av frihet att utbyta idéer och att det finns stöd för nya idéer. Arbetsgruppen lyssnar på nya idéer och initiativ uppmuntras. Det finns också idétid, d v s utrymme att pröva idéer. Du hittar dynamik och lekfullhet i organisationen, och utrymme för debatt och olika åsikter. Viktigt är också utrymme för risktagande, d v s att man kan handla snabbt och ta tillvara på tillfällen som dyker upp. Utmaningar i arbetet och tillit i arbetsgruppen är andra faktorer som bidrar till ett kreativt klimat. Dessutom kännetecknas ett kreativt klimat av få konflikter. Arbetssätt och organisering ger de rätta förutsättningarna för att idéer och kreativ problemlösning ska bli en del i arbetet. Skolans arbetsformer påverkar elevernas framtida förmåga att utvecklas och att våga pröva nya saker. Men ett kreativt arbetsklimat är också viktigt för lärarna. Miljöer där man får utrymme för sin kreativitet är ofta goda och stimulerande arbetsmiljöer. För alla. Tips: Analysera hur ni gör idag och hur det kan bli bättre. Gärna tillsammans med eleverna. Ge exempel på kreativa idéer som ni arbetat fram på er skola. Hur ser ert arbetsklimat ut? Utgå från följande begrepp: frihet att utbyta idéer, stöd för nya idéer, idétid, dynamik, lekfullhet, debatt, risktagande, utmaningar, tillit, konflikter. Försök formulera en handlingsplan utifrån er diagnos. Hur kan lärare och skolledning stärka det kreativa klimatet hos er? Hur vill ni göra? Finn upp kan användas fritt, när som helst och i valfri omfattning. Arbetet kan ske i ett enskilt ämne eller med fördel ämnesövergripande. I det här avsnittet beskriver vi fem olika sätt att integrera Finn upp i skolarbetet, tagna från verkligheten. Längre fram ger vi också tips till dig som vill arrangera en egen Finn upp-tävling. Vi söker alltid efter nya, inspirerande exempel på hur man kan arbeta med Finn upp. Hör gärna av dig till oss om du hittat på ett nytt, kreativt sätt att arbeta! Vill du prata med någon om Finn upp eller få mer information är du alltid välkommen att kontakta oss. Involvera både lärare och ledning i en gemensam brainstorm Gör övningen på sid 9 "As easy as 56" med lärarlaget, men diskutera istället frågor som är angelägna för er, t ex: Hur ska vi förbättra integrationen mellan olika ämnen? Hur ska vi verklighetsanknyta matematikundervisningen bättre? Hur minskar vi elevernas frånvaro? 8 9

20 ARBETA MED FINN UPP ARBETA MED FINN UPP Mattias och pers tips En kul övning att börja med kan vara den här från Fredrik Häréns Idébok. Om du fick ett extra par ögon, var skulle du ha dem då? Nio av tio vuxna svenskar svarar: Om jag fick ett extra par ögon skulle jag ha dem i nacken. Till skillnad från barnen klarar de flesta vuxna inte av att objektivt fundera på var det bästa stället att ha ett par extra ögon är utan vi svarar, nästan reflexmässigt: I nacken. Varför? Jo, för vi har ordspråket Ögon i nacken vilket gör att vi tar för givet att det måste vara det bästa svaret. Vårt språk och våra talesätt hindrar oss faktiskt från att tänka fritt. Vad säger dina elever? Källa: Idébok, Två uppfinnardagar På Södra skolan i Katrineholm arrangerar man årligen två entreprenörskapsveckor med alla ungdomar i skolår 7 och 8. Som inledning har man uppfinnardagar med Finn upp och man utgår ifrån Uppfinnarresan. En del övningar kommer härifrån boken eller och vissa har man hittat på annat håll. Kombinationen fungerar utmärkt! Dag Mål & syfte: Att genom olika kreativa övningar uppnå kreativitet, nytänkande och stimulans. Aktiviteterna är tänkta att verka förberedande inför elevernas eget uppfinningsarbete. Kl Dagen börjar i aulan där man introducerar eleverna till entreprenörskapsveckorna. Mål och syfte presenteras och därefter tar en uppfinnare eller annan inspiratör vid för att kicka igång eleverna. Kl Eleverna samlas klassvis tillsammans med sina mentorer och gör två övningar tillsammans. T ex Marketrace och Tidsresan- gissa när (övningarna finns på Kl 0 00 Lunch Kl En övning som kräver längre tid, t ex Skicka vidare eller Uppfinningsrappakalja* En vecka med Finn upp Inför en lokal uppfinnartävling arbetar man under en vecka med Finn upp på Norrhammarskolan i Skellefteå. Upplägget utgår från "Uppfinnarresan" och övningar som du hittar här i handledningen eller på Måndag: Introduktion Övning: Uppfinnare och uppfinningar, ca timme (se sid 5). Övning: Tidsresan, ca timme (övning finns på Övning: Då, nu och i framtiden, ca timmar (se sid 6). Inspiration med informatör från Ung Entreprenör, ca timme. Förslag: Bjud in lokal uppfinnare, informatör eller inspiratör. Tisdag: Idéa Föreläsning med en uppfinnare, ca timme. Övning: Mitt vardagsproblem, ca,5 timme (se sid 7). Jobba med idéer, ca,5 timme. Onsdag: Designa Jobba med idéer och skissa, ca timmar. Torsdag: Förverkliga Föreläsning om patent med informatör från Ung Entreprenör, ca en halvtimme. Skiss och prototyp, ca,5 timme. Dag Mål & syfte: Eleverna ska lära sig en metod i att betrakta problem i vardagen för att sedan förändra problemet till något positivt, eller hitta en lösning på problemet. Kl Valfria övningar t ex 5 saker som irriterar mig (se sid ). eller Tänk om (se sid ). Kl Övning Mitt vardagsproblem (se sid 7.) Kl 0 00 Lunch Kl Fortsättning Mitt vardagsproblem. Redovisning och utvärdering. Fredag: Förverkliga Gör klart och skicka in tävlingsbidrag, ca timme. Förbered presentation, ca timme. Redovisning och utvärdering, ca,5 timme. Tack: Norrhammarskolan och Ung Entreprenör i Västerbotten. Tack: Mattias Cedervad och Per Rohlin. 0

21 ARBETA MED FINN UPP ARBETA MED FINN UPP Fyra dagars uppfinnarresa Finn upp som elevens val Yvonnes och Annas bästa tips Våga, det är kul! Bjud in uppfinnare, produktutvecklare i näringslivet och lokala uppfinnareföreningar. Gör studiebesök. Sök inspiration och information. Utnyttja kostnadsfria databaser. Tips: med 0 miljoner redan registrerade patent, Utbildningsradions AV-central. Koppla mot verkligheten! Hitta aktuella problem som ni kan fundera på i tidningar, teve m m. Anknyt gärna till lokala mässor, utställningar, problem och tävlingar. Ha gärna tid mellan arbetstillfällen. Det ger eleverna tid att bearbeta och tänka, och läraren tid att förbereda. Kan ni samarbeta med andra skolor? Språkläraren Yvonne Dahlqvist, Alneskolan i Örnsköldsvik, arrangerar tillsammans med NO- och teknikläraren Anna Dahlin temaveckor kring Finn upp. Under en fyraveckorsperiod avsätter man fyra förmiddagar i skolår 9 till Finn upp med Uppfinnarresan som utgångspunkt. Mål: Att veta vägen från idé till färdig produkt. Att delta aktivt, jobba praktiskt och göra en presentation av sin uppfinning. Att göra elever medvetna om upphovsrätt till allt från musiktexter till teknik. Att få insikt om uppfinnarprocessen, så att eleverna vågar göra något av idéer de får i livet. Vecka : Idéa Titta på uppfinningar, analysera med hjälp av frågor. Vad är en uppfinning? Vilket problem löser den? Vem har nytta av den? Hur kan den användas? Kan man utveckla befintliga uppfinningar? Idéinventera och skapa idébank för hela klassen. Läxa: Välj idé att utveckla, samt material att arbeta med. Vecka : Designa Utveckla och beskriv idén. Bygg modell/prototyp. En uppfinnare besöker skolan och berättar om vägen från idé till marknad och en industridesigner berättar om sitt jobb. Läxa: Beskriv uppfinningen. Namn, beskrivning, funktion, vilket problem den löser, vem har nytta av den, så kom du på idén. Vecka : Förverkliga Upphovsrätt. Hur skyddar jag min uppfinning? Nyhetsgranskning? Den lokala uppfinnareföreningen gör översiktliga nyhetsgranskningar av elevernas uppfinningar. Läxa: Färdigställ presentationen av din uppfinning. Vecka : Presentera Redovisning. Betygsättning utifrån arbetsinsats, samarbete och presentation. På Kyrkholmsskolan i Arjeplog har man, utifrån Finn upp, skapat ett Elevens val i samarbete med Innovation Norrbotten och Uppfinnareföreningen i Arjeplog. Arbetet är upplagt utifrån uppfinningens väg från idé till verklighet. Man startar med idéande utifrån övningen 5 saker som irriterar mig (se sid ). 5 tillfällen à 00 minuter avsätts. Tiden fördelas mellan informationsträffar, föreläsningar bl.a. vad man ska tänka på när man startar företag, studiebesök, eget arbete, inläsning, materialinsamling med mera beroende på vad som behövs vid varje tillfälle. Arbetet genomförs under sekretess för att ha möjlighet att skydda goda idéer, vilket uppskattas av eleverna. De känner att idéerna tas på allvar och att det är på riktigt. Avslutning med utställning hålls i Silvermuséet i Arjeplog. Det blir en slags releasefest, där sekretessen lyfts och pris delas ut. Pris delas ut till de tre bästa uppfinningarna, finansierat av Innovation Norrbotten och Uppfinnareföreningen. En belöningsresa till Luleå med besök på Innovation Norrbotten och teater blir mycket uppskattad av eleverna. Utvärdering. Positivt från lärare: gott samarbete, bra driv i gruppen, inte ett vanligt skolprojekt utan på riktigt vilket motiverade både elever och lärare. Ekonomiska resurser genom Uppfinnareföreningen i Arjeplog och kommunen gjorde att de kunde köpa in utrustning för prototypbygge med mera. Även personella resurser frigjordes för projektet. Responsen från eleverna var också positiv. En elev uppvaktades av företag som intresserade sig för hans uppfinningar. Finn upp har gett mersmak. Under 008 deltar skolan i projektet Entreprenörskap i skolan, i samarbete med skolor i flera kommuner och i Norge, Luleå Tekniska Högskola och Bodö Högskola. Det ger dem chans att utveckla uppfinnandet och det entreprenöriella tänkandet mer. Hela skolan arbetar då ämnesövergripande en halvdag i veckan med projektet. Elevens val ska ju ge förstärkning i skolämnen. Det som är bra med Finn upp är att det är praktiskt arbete som ger förstärkning i alla skolämnen: matematik, fysik, teknik, kemi, svenska, samhällskunskap, historia m.m. Reaktionerna har varit mycket positiva från såväl lärare och elever som skolledning. Anders Runnholm, SO-lärare på Kyrkholmsskolan Tack: Yvonne Dahlqvist och Anna Dahlin.

22 ARBETA MED FINN UPP ARBETA MED FINN UPP 5 kommuner i samarbete I Skaraborg gör 5 kommuner gemensam sak inom ramen för projektet Företagsamt lärande. Man vill göra en gemensam satsning kring ett koncept och väljer Finn upp, som man tycker arbetar med kreativitet och lärande på ett klokt och smart sätt. Metodiken har tydlig struktur och lämpar sig därför bra att arbeta med, är man överens om. Eftersom Finn upp vart tredje år arrangerar en nationell uppfinnartävling väljer man att arrangera regionala tävlingar åren däremellan. Så här går det till:. Kontakter knyts. Samarbetspartners inom lokalt näringsliv efterlyses via lokalpress och uppfinnarföreningar, branschorganisationer m fl uppvaktas. CIEL (Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping), en lokal uppfinnarförening, IDEUM och Ingenjörsakademin engageras. Varje kommun satsar med var sin resursperson. Nutek, Västra Götalands regioner och kommunerna finansierar.. Ambulerande utbildning där totalt 50 intresserade lärare och eldsjälar deltar i workshops med inspiratörer och representanter från näringslivet. Syftet är att inspirera och informera om hur man kan arbeta med Finn upp på skolan. Ett slags kick off.. Gemensam träff med alla aktiva lärare på skolorna från alla 5 kommuner.. Samarbete med CIEL etableras. De sponsrar genom att agera jury i finalen. CIEL agerar även kontaktyta mot tävlande skolor och under prisutdelningen arrangerar de så att riktiga uppfinnare kommer och föreläser för ungdomarna. De tar även fram priser till finalisterna i form av nya produkter och innovationer. Några vinnare får även en teknisk prototypritning i D. Genom CIEL lyfts också projektets status över traditionellt lärande. 5. Varje skola får i första urvalet av tävlingen utse bidrag som går vidare till den regionala finalen. I en lokal jury finns t ex en produktansvarig från ett lokalt företag och en uppfinnare med för att bidra med erfarenheter och kunskap. De kan genom sin respons till eleverna också hjälpa dem att utveckla och förädla sina idéer vidare. 6. Till den regionala finalen kommer 5 tävlingsbidrag. CIEL bidrar med ett objektivt synsätt och en kompetent bedömning av tävlingsbidragen. De bistår också med kunskap kring patent, varumärkesskydd osv. De får en månad på sig att utse vinnarna. 7. Alla finalister får var sin vikvägg att presentera sin uppfinning på vid en mässa. Vad är det, vad gör den, vilken är affärsidén är frågor som ska besvaras. Man väljer själv framförande. Press, politiker, allmänhet och skolor från andra kommuner bjuds in. Eleverna uppskattar allvaret. Intresset är stort! 8. Mässa. Finalisterna sätter upp sina presentationer och besökare släpps in. En kvinnlig och en manlig uppfinnare pratar om ämnen som är intressanta för eleverna. Temat utgår från majoriteten av idéerna som gått vidare. Efter gemensam lunch och prisutdelning hålls presskonferens. Exempel på pris: prototypritningar i D från CIEL, produkter, stipendier från kommunen, träff med näringslivschefen i sin kommun. 9. Uppföljning. Både elever och lärare får svara på enkäter. Eleverna tycker att det har varit skitkul och upplever även att förmågan till eget idéskapande ökat. Lärare ser att Finn upp engagerat såväl teoretiskt orienterade elever som praktiskt intresserade elever. Samarbetet mellan skolorna har varit mycket uppskattat. Ordna en egen Finn upp-tävling Vart tredje år arrangerar Finn upp Sveriges största uppfinnartävling. Men flera skolor som arbetar med Finn upp kontinuerligt arrangerar ibland egna, lokala tävlingar. Här får du tips om vad du kan tänka på. Bedömningskriterier Juryn är på plats och ska starta sitt arbete. Men hur sorterar man och gör en bra bedömning av tävlingsbidragen? Så här gör vi på Finn upp i korthet: Tävlingen har inga fasta tävlingsklasser för att öppna upp för både "hårda", mer tekniska uppfinningar och "mjuka" uppfinningar, som kanske löser ett problem av social art. Gemensamt är dock att de båda löser problem och tillfredställer behov. Bedömningen görs förslagsvis utifrån kategorierna: Idépresentation Nytänkande Teknisk lösning Design/form Skolpris Det måste inte bli en :a, :a och en :e pristagare inom varje kategori. Kanske belönas istället 0 idéer inom nytänkande och i design/form. Någon kategori försvinner kanske helt. Tävlingsdeltagarna går i skolår 6 till 9. Vilka förkunskaper finns, hur är tänket? Prioritera kreativitet. Identifierat problem? Kreativ lösning? Har uppfinnaren lagt ner energi? Håll utkik efter idéer som utmärker sig. Håll utkik efter elever/grupper som utmärker sig. Har de t ex skickat in 0 bra, fint presenterade idéer, men ingen uppfinning som sticker ut, kan de ändå få pris. Sekretess Ett kriterium för att söka patent på en lösning är att den ska vara en nyhet. Publiceras information om uppfinningen innan man hunnit ansöka om patent kan det alltså bli så att man inte kan få patent. Därför är det viktigt att bevara sekretessen så långt det är möjligt, t ex till prisutdelningen. Vi rekommenderar att juryn arbetar under sekretess. Om ni bjuder in pressen till skolan under arbetets gång kan eleverna prata om problemet de försöker lösa, utan att avslöja själva lösningen. Exempel: Erik Andersson från Stöde skola uppfann ett plogblad till Finn upp 00. Eftersom Erik ville utveckla sin uppfinning för att senare söka patent så presenterade vi grundidén bakom lösningen vid prisutdelningen, men vi visade inte hur det skulle lösas tekniskt. Plogbladet skulle röra sig i sidled för att skapa ett mönster som ger bättre grepp på vägen för bilar, men vi visade inte HUR man skulle få plogbladet att röra sig så. Det jag minns bäst är den där dagen då jag fick mitt pris. Många var samlade, uppståndelsen stor och Kungen var prisutdelare. Magnus Gustafsson Tips: Kanske en lokal patentbyrå vill ställa upp och hjälpa er med granskningen av bidrag som går vidare till final? Kontakta uppfinnarföreningar och innovationsrådgivare och be om råd. På kan du läsa mer om hur Finn upp hanterar tävlingsbidragen till den nationella uppfinnartävlingen. 5

23 Tävlingen är rolig, den får eleverna att plocka fram mer kreativitet och skärpa sig. Det blir mer energi. Ann-Sofi Arnström Engagera andra Om ni har en innovationsrådgivare lokalt är det en bra resurs, inte minst i juryarbetet. Om någon riktigt bra uppfinning dyker upp bland tävlingsbidragen kan en sådan person också vara ett stöd när det gäller det juridiska. Lokala företag blir ofta glada av att tillfrågas. Kanske någon expert på en utvecklingsavdelning blir en perfekt jurymedlem? Vill det lokala företaget sponsra med priser eller intressant studiebesök för eleverna? Finns någon organisation som kan erbjuda inspiratörer? Exempel är organisationer som arbetar med entreprenörskap, innovationskraft eller kreativitet för ungdomar. Vad gör andra skolor i er region, kanske ni kan göra gemensam sak? Dokumentera och utvärdera För vidare kunskapen, och gör bättre nästa gång. Vi har tagit fram enkla mallar för att dokumentera och utvärdera arbetet med Finn upp. Om du vill använda dem så finns de på Hör gärna av dig till oss också och berätta hur ni gjort och hur det gått. Lycka till! TACK! REFERENSGRUPPEN Johanna Renberg John Wallon Robert Dahlqvist Anna Holm ÖVNINGAR Ann-Sofi Arnström Tor Bonnier Mikael Lundgren Suzanne Rosendahl Katarina Wetter Tomas Edman Wanja Bellander Ingrid Berg Cecilia Bergold Ekocentrum Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Packforsk Saeid Esmaeilzadeh Hans Björkman Annika Zika-Viktorsson Lena Wernstedt Elin Grehn PRV Bo Calmerfalk Länktips EXEMPEL Kyrkholmsskolan i Arjeplog, Anders Runnholm Norrhammarskolan i Skellefteå Ung Entreprenör i Västerbotten Södra skolan i Katrineholm, Mattias Cedervad och Per Rohlin Alneskolan i Örnsköldsvik, Anna Dahlin och Yvonne Dahlqvist Projektledare: Sofia Björkvi/Finn upp. Copy: Fredrika Berg Hübsch/Retor ab. Form: Anna Jonason/Krut Reklam ab. Foto: Janne Danielsson/Silver Dollar Pictures AB. Illustration: Måns Swanberg/Pistachios. Tryck: Modintryck. År

24 Finn upp är Ingenjörsamfundets satsning på ung idékraft , Följ med på en uppfinnarresa Handbok för kreativa pedagoger i skolår 6 9

Finn upp en uppfinnarresa Handbok för kreativa pedagoger i skolår 6 9

Finn upp en uppfinnarresa Handbok för kreativa pedagoger i skolår 6 9 Finn upp en uppfinnarresa Handbok för kreativa pedagoger i skolår 6 9 Sveriges största uppfinnartävling för unga Innehåll Varför ska du använda Finn upp... 3 Motiverade elever... 4 Finn upp läroplanen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. SOLUGN Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

A.. r jag. Forskning visar att majoriteten av alla personer föds med ungefär samma grundförutsättning för att tänka kreativt.

A.. r jag. Forskning visar att majoriteten av alla personer föds med ungefär samma grundförutsättning för att tänka kreativt. A.. r jag kreativ?! Kreativitet är något man kan utveckla och träna upp. Och det är dessutom förvånansvärt enkelt och roligt. Så för att uppmuntra till svenska barns kreativitet och upptäckarglädje drar

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Elevportfölj A-nivå. Årskurs 6. Teknik. Undersökning av glasögon. Elevens svar:

Elevportfölj A-nivå. Årskurs 6. Teknik. Undersökning av glasögon. Elevens svar: 1 Undersökning av glasögon Gör en undersökning av glasögon med hjälp av dessa frågor: Vilka delar består glasögon av? Varför finns det oftast gångjärn i glasögonbågar och hur fungerar de? Var kan man hitta

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Åter- vinnings- guide

Åter- vinnings- guide Åter- vinnings- guide Det finns många anledningar till att sortera sitt avfall. Huvudargumentet är naturligtvis miljön. Genom återvinning ser vi till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen. Dessutom

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Smarta sömnmaskinen Stina

Smarta sömnmaskinen Stina Smarta sömnmaskinen Stina Man brukar säga att man ska räkna får för att somna. Det här fåret hoppar över staketet om och om igen, det är bara att börja räkna! Se en film på produkten: http://youtu.be/mqgqpbbhrlo

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

1Du visar en uppfinning. Därefter läser du upp en av frågorna nedan.

1Du visar en uppfinning. Därefter läser du upp en av frågorna nedan. vad? är det Här Vad är det här? Vissa uppfinningar kan man direkt se vad de ska användas till, men när det gäller de här uppfinningarna kanske det tar längre tid att lista ut. Många saker kan ju trots

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Storylinens namn: Reklambyrån

Storylinens namn: Reklambyrån Storylinens namn: Reklambyrån Storyline Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Resultat Personal Vad tror ni att man gör på en reklambyrå? Låt eleverna spåna kring frågan i grupper. och diskutera

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.11

Seniorernas veckobrev V.11 Hej alla föräldrar och elever i seniorlaget! Under veckan har eleverna arbetat flitigt med att slutföra sina inlämningsuppgifter i NO/teknik som skulle vara inlämnade idag, fredagen den 18 mars. I och

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad. GÖR EN GRÄSKOKARE Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad. Sammanfattning av övningen

Läs mer

Elevens Val 2015-2016. Breviksskolan

Elevens Val 2015-2016. Breviksskolan Elevens Val 2015-2016 Breviksskolan FOTO Vill du lära dig att bli en bättre fotograf? På elevens val foto får du lära dig mer om foto från grunden och utforska nya sätt att ta bilder på. Varje lektion

Läs mer

Men wellpapp kan vara så mycket mer!

Men wellpapp kan vara så mycket mer! Wellpapp är ett av de mest användbara förpackningsmaterial som finns. Vare sig det gäller att hindra från stötar och slag eller som en snygg presentförpackning. Men wellpapp kan vara så mycket mer! Vår

Läs mer

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel Sorteringstips Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel 0243-730 60. Återvinningstationerna ansvaras

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer