Lärande och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande och utveckling"

Transkript

1 Lärande och utveckling Tove Phillips I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon eller via Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

2 Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post Förord Denna bok är ett basläromedel för kursen Lärande och utveckling. Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen. Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper. Lärande och utveckling 2010 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör: Stina Larsson Formgivningsmall Sten Melin Grafisk Form Formgivning Illustratör Omslagsbild Att ha kunskaper om människans utveckling och lärande är användbart, inte minst om man arbetar med människor. De är dessutom väldigt spännade områden att studera, eftersom man kan lära sig mycket om sig själv. Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva. Kinna 2011 Tove Phillips Första upplagan, första tryckningen ISBN Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS- Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx

3 innehåll 1. Utveckling, lärande och socialisation...7 1:1 Introduktion till individens utveckling...8 Utvecklingens grunder...8 Faktorer som påverkar...12 Teorier om utveckling, lärande och socialisation :2 Fysisk och motorisk utveckling...20 Fysisk utveckling...21 Motorisk utveckling :3 Intellektuell utveckling...29 Tanke, språk och lärande...30 Kognitiva teorier...37 Personlighetsutveckling...46 Psykodynamiska teorier...51 Behavioristiska teorier...62 Socialisationsteorier...68 Sociokulturella teorier :5 Från vaggan till graven...74 Spädbarnsåldern...75 Förskoleåldern...83 Skolåldern...94 Tonåren Vuxenlivet Ålderdomen Sammanfattning Kunskap förr och nu Vad är kunskap? Lärande och fostran Undervisning och utbildning Pedagogiska teorier Sammanfattning Villkor för lärande Inre förutsättningar Yttre förutsättningar Normalitet och avvikelse Funktionshinder i skolan Sammanfattning Miljö för lärande Förskola Skola och fritidshem Lek och skapande verksamhet Att arbeta i lärmiljöer Sammanfattning Det sociala sammanhanget Roller Grupprocesser Ledaren Konflikter Sammanfattning...219

4 1. Utveckling, lärande och socialisation Individens utveckling och lärande är stora kunskapsområden med många olika aspekter. De kan förklara människors beteende och gör att man lättare förstår deras behov. När man arbetar med människor i olika åldrar är det därför viktigt att ha dessa grundläggande kunskaper. I detta kapitel får du lära dig om: Utvecklingens grunder och utvecklingsteorier Fysisk och motorisk utveckling Thea och Tilda är 17 år, enäggstvillingar och väldigt olika. Till utseendet är de lika som bär, men deras personligheter, skolprestationer och sociala status skiljer sig mycket åt. Thea, som föddes först, är en utåtriktad och social tjej med många vänner. Hon gör bra ifrån sig i skolan och får alltid goda omdömen när hon praktiserar eller sommarjobbar. På fritiden spelar hon basket och är en av de duktigaste i laget. Tilda är ganska blyg och tillbakadragen. Hon gillar inte att stå i centrum och har alltid hållit sig lite i bakgrunden. Hennes resultat i skolan är ganska bra, men hon får aldrig lika bra resultat som Thea. Tilda började spela basket samtidigt som sin syster, men slutade efter en termin, eftersom hon inte trivdes. Trots sina olikheter står Thea och Tilda väldigt nära varandra. De tycker om att tillbringa tid tillsammans och kan prata med varandra om allt. Tvillingarnas föräldrar upphör aldrig att förvånas över att flickorna blivit så olika varandra, Enäggstvillingar har ju samma arvsanlag och borde väl därför vara ganska lika i personligheter? Deras pappa tror att Tilda alltid blivit mer ompysslad och beskyddad, eftersom hon var nära att dö under förlossningen. Han menar att det har gjort henne mer osäker och osjälvständig. Mamman hävdar bestämt att hon alltid behandlat flickorna lika och att deras olikheter beror på små skillnader i arvsmassan och genetiska förändringar som sker under uppväxten. Punkt 1 i kursens centrala innehåll: Människors lärande, utveckling och socialisation utifrån olika teorier, teoretiska perspektiv och i olika sammanhang Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Utveckling från vaggan till graven diskutera fundera på 1. Thea och Tilda har samma arvsanlag och samma föräldrar - varför tror du att de har blivit så olika? 2. Tror du att Thea är mer intelligent än Tilda eller finns det andra orsaker till varför hon gör bättre ifrån sig i skolan? 3. Har du själv syskon och i sådana fall, är ni lika eller olika? 7

5 1:1 Introduktion till individens utveckling Utvecklingens grunder Individens utveckling är ett väldigt stort område att studera. Det handlar om hur vår kropp växer och hur vi lär oss att hantera den. Det handlar om hur vi lär oss språket och tillägnar oss kunskap genom kommunikation och tänkande. Det handlar också om våra känslor, vår personlighet och hur vi växer in i samhället runtomkring oss. Alla utvecklas olika När man följer barns utveckling så är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kanske lär sig gå sent, men är tidigt i den språkliga utvecklingen. För ett annat barn dröjer det två år innan orden kommer, eftersom det varit upptaget med att utveckla sina fysiska förmågor. Ett tredje barn kan oroa sin omgivning genom att vara sen med det mesta, men det kan bero på att barnet i det tysta observerar och strukturerar sina intryck. Det finns också barn som är sena i utvecklingen på grund av sjukdom eller funktionshinder. Det finns milstolpar för vad barn brukar klara av vid en viss ålder. Dessa milstolpar är till god hjälp när man vill se att barnet utvecklas normalt, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker i olika takt. Helhet och delar motorisk som har att göra med rörelseförmåga intellektuell som har att göra med intellekt och tänkande kognitiv som har att göra med kunskap, förnuft eller information emotionell känslomässig Individen är en helhet och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man tittar på dess utveckling. Samtidigt är det naturligt och praktiskt att dela upp ett så stort område i följande delar. Fysisk och motorisk utveckling: Kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelserna. Intellektuell och kognitiv utveckling: Utvecklingen av tänkandet, minnet och språket. Emotionell och social utveckling: Personligheten, känslorna och samspelet med andra. Arv och miljö Det finns olika uppfattningar om hur mycket i vår personlighet som är genetiskt betingat och hur mycket som har att göra med miljöpåverkan. Debatten om arv och miljö pågår ständigt den är kontroversiell och har ibland politiska syften. När studier om människans utveckling satte igång under 1800-talet var det vanligt att de olika teorierna lade stor vikt vid antingen arv eller miljö. Idag är de flesta som forskar kring utveckling överens om att den sker i en kombination av arv och miljö. milstolpe vägmärke, en punkt där en viktig förändring sker. genetisk medfödd, ärftlig, finns i generna betingat som beror på kontroversiell omtvistad, som det finns olika åsikter om 8 9

6 Det sociala arvet Det är inte bara medfödda, genetiska egenskaper som går i arv från föräldrarna. Beteenden som går i arv genom socialisation brukar kallas det sociala arvet. Detta begrepp används ofta när man exempelvis diskuterar varför människor som själva blivit slagna som barn också slår sina egna barn eller varför barn till skådespelare har en större tendens att själva börja arbeta i film- eller teaterbranschen. Det finns en risk att man i alltför hög grad använder sin sociala bakgrund som ursäkt för sitt beteende. Dessutom kan det sociala arvet bli som en självuppfyllelse - man tar nästan för givet att man ska bli som sina föräldrar och blir det just därför. merkunskap - det sociala arvet Det sociala arvet har inte bara intresserat forskare, utan också författare och filmare. Det har gjorts ett antal dokumentärserier, i Sverige och i andra länder, där man följt människor från barndomen upp i vuxenlivet för att se hur de påverkas av sin bakgrund. Modstrilogin är en serie av Stefan Jarl som består av tre dokumentärfilmer: Dom kallar oss mods (1968), Ett anständigt liv (1979) och Det social arvet (1993). I den första filmen möter man ungdomarna Kenta och Stoffe, som lever i Stockholms undre värld med missbruk och kriminalitet. I de andra två filmerna får man följa deras liv och vad som händer med deras egna barn. Maskrosbarn Maskrosbarn är ett begrepp som används för personer som trots en svår uppväxt och ett tungt socialt arv klarat sig bra i livet. Maskrosen är ju en blomma som klarar av att växa i asfalt. Maskrosbarn kan växa upp i familjer med allvarliga problem som missbruk, psykisk sjukdom, misshandel och övergrepp, men ändå gå vidare i livet med en stark identitet, optimism och självkänsla och klara av att skapa hållbara relationer och anpassa sig till samhället. Dessa barn har ofta fått stöd, hopp och meningsfullhet genom någon annan person i omgivningen, som en lärare eller granne. diskutera fundera på 1. Vilken del av individens utveckling tycker du verkar mest intressant - den fysiska, den intellektuella eller den emotionella och sociala? Varför? 2. Vilka av dina egenskaper tror du är medfödda? 3. Hur tror du att debatten om arv och miljö kan ha politiska syften? 4. Har en människa som begår brott rätt att skylla på sin bakgrund eller ska alla ta ansvar för sina egna handlingar? 5. En del barn vanvårdas och utsätts för våld och övergrepp av sina egna föräldrar. Har alla människor rätt att skaffa barn? Barnen från Jordbro är en dokumentärserie av Reiner Hartleb som följer en skolklass i det lilla samhället Jordbro från 1972 till Serien bestod först av 15 avsnitt, men har gjorts om till fem filmer: Barnen från Jordbro ( ), Leva i Jordbro ( ), Tillbaka till Jordbro (1988), Det var en gång en liten flicka (1991) och En pizza i Jordbro (1994). I serien följer man Jordbrobarnen från första klass, genom skoltiden och upp i vuxenåldern. Up-serien (The Up-series) är en brittisk dokumentärserie som följer 14 barn från olika delar av Storbritannien under 36 år. Barnen presenteras först när de är 7 år och får då berätta om sina liv och sina drömmar. Därefter träffar man barnen vart sjunde år fram till Serien består av sex filmer

7 förvärvad tillägnad, anskaffad ej medfödd Faktorer som påverkar Det finns ett antal olika faktorer som påverkar barnets utveckling. Några av dem är medfödda de har genetiska orsaker (arv). Andra är förvärvade - de beror på barnets omgivning och erfarenheter (miljö). Spindeldiagrammet visar exempel på faktorer som påverkar barnets utveckling. Tillväxt Tillväxt är en självklar del av utvecklingen. Cellerna delar sig och kroppen växer. Tillväxten gör det möjligt för barnet att använda kroppens funktioner. Det finns sjukdomar som bromsar tillväxten och därför också gör att utvecklingen försenas. Hälsa Ett friskt barn kan lägga all sin energi på att utvecklas, medan ett sjukt barn inte alltid har den möjligheten. Hälsan kan vara ärftligt betingad, som exempelvis vid medfödda sjukdomar, eller påverkad av förvärvade sjukdomar eller andra faktorer i uppväxtmiljön. Stimulans Stimulans är en viktig del i barnets utveckling. Exempel från verkligheten visar att barn som växt upp utan stimulans från omvärlden kan få allvarliga störningar i hela sin utveckling. Alla delar av utvecklingen motorik, språk, känslor och social förmåga är beroende av stimulans för att utvecklas. Hit räknas också fysisk kontakt. Arv Arvsanlagen spelar stor roll i barnets utveckling. Barnet kan ärva fysiska egenskaper som utseende och längd, men också talanger som musikalitet och personlighetsdrag som temperament. Om man är tidig eller sen i vissa delar av utvecklingen kan också ha ärftliga orsaker. Miljö Miljön kring barnet påverkar dess utveckling på många sätt. Social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra människor i barnets omgivning har mycket stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och gällande värderingar spelar också stor roll. Sömn Sömnen är nödvändig för barnets utveckling. Barn sover mycket mer än vuxna och en stor del av tillväxt och utveckling sker under sömnen. Barn som inte får tillräckligt med sömn kan därför hämmas i sin utveckling. Kost Kosten är naturligtvis livsviktig för utvecklingen. I Sverige tar vi för givet att det finns mat på bordet varje dag, men så är det inte överallt i världen. Svenska barn lider inte av matbrist. Här har vi istället problem med ökad fetma hos barn. Vi behöver inte oroa oss för tillgången på mat, utan snarare vad barnen äter för mat och hur näringsrik den är. hämma hindra eller försena 12 13

8 vetenskap verifierbar kunskap, beprövade metoder för att beskriva eller förklara verkligheten. respons reaktion, svar, återkoppling Teorier om utveckling, lärande och socialisation Fakta och teori Något av det allra viktigaste när man studerar ett vetenskapligt ämne som psykologi eller sociologi, är att man kan skilja på fakta och teorier. Fakta är sanningar, medan teorier är modeller för att förklara fakta. Det är ett faktum att fler kvinnor än män arbetar inom barnomsorgen detta finns det statistiska bevis för. Varför det är så finns det många olika teorier om. Vissa anser att kvinnor har en medfödd känsla för barn, medan andra anser att kvinnliga och manliga könsroller enbart är inlärda. Båda dessa antaganden är teorier, inget av dem är fakta. Pappa och barn lika naturligt som mamma och barn? En överblick Den vetenskap som studerar individens utveckling inom dessa områden kallas utvecklingspsykologi. Det finns många olika teorier om individens utveckling, i synnerhet den sociala, emotionella och intellektuella utvecklingen. Här är en överblick över några av de mest inflytelserika teorierna. Psykodynamiska teorier Behavioristiska teorier Kognitiva teorier Sociokulturella teorier Mognadsteorier Humanistiska teorier Socialisationsteorier Arv/miljö Fokus Kända forskare Grundtankar Kombination arv/miljö Främst miljö Kombination arv/miljö Kombination arv/miljö Främst arv (mognad) Kombination arv/miljö Kombination arv/miljö Emotionell och social utveckling Emotionell och social utveckling Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Motorisk och intellektuell utveckling Emotionell och intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Sigmund Freud, Erik H. Erikson John B. Watson, Ivan Pavlov, Buurhus F. Skinner Jean Piaget, Lev Vygotskij Lev Vygotskij, Alexejev Leontjev Arnold Gesell Abraham Maslow Urie Bronfenbrenner Vårt psyke består av ett medvetet och ett omedvetet. Emotionella störningar grundläggs främst under barndomen. Vår personlighet och vårt beteende formas helt av den omgivande miljön. Vi anpassar vårt beteende beroende på vad det ger för respons. Vid vissa stadier i livet är vi mer eller mindre mottagliga för intellektuell utveckling. Kulturell och social omgivning har stor betydelse. Individen utvecklas i egen takt allt eftersom den mognar. Människan är förnuftig och kan göra sina egna val. Sociala system i vår omgivning påverkar vår utveckling

9 Kognitiva teorier En av de främsta inom kognitiva teorier var Jean Piaget, verksam under 1900-talet. Kognitiva teorier studerar människans tankemönster, inlärning, minne och språk. Utgår vanligtvis ifrån tanken att individens intellekt utvecklas i en kombination av mognad (arv) och miljö. Psykodynamiska teorier Uppkom i slutet av 1800-talet med Sigmund Freud och senare Erik H. Erikson som främsta företrädare. Anser att personligheten utvecklas i kombination av arv och miljö. Lägger stor vikt vid händelser under barndomen. Förklarar utvecklingen i olika åldrar/stadier, där vissa delar av utvecklingen äger rum. Behavioristiska teorier Presenterades av John B. Watson i början av 1900-talet. Anser att personligheten utvecklas genom yttre miljöpåverkan. Människan formas genom negativ och positiv förstärkning. Man letar inte efter orsaker och motiv bakom ett beteende, eftersom det är omöjligt att hitta vetenskapliga svar. Sociokulturella teorier De sociokulturella teorierna grundlades i början av 1900-talet av Lev Vygotskij, som främst studerade barns kognitiva utveckling. Individens utveckling sker i kombination av mognad (arv) och den sociala och kulturella omgivningen. Det sociokulturella perspektivet med moderniserade infallsvinklar är väldigt inflytelserikt idag. Mognadsteorier Mognadsteoriernas främste företrädare var Arnold Gesell. Stor vikt läggs vid arv och mognad, mindre vikt vid miljö. Används ofta inom motorisk utveckling. Humanistiska teorier Växte fram i mitten av 1900-talet, bl.a. med Abraham Maslow. Framhäver individens fria val och motsätter sig tanken på att människor är styrda av sitt arv eller sin miljö. De är däremot styrda av sina behov, som tillgodoses olika i olika miljöer. Socialisationsteorier Fokuserar främst på människans socialisation och identitetsutveckling i samspel med omgivningen. Lägger mycket stor vikt vid miljön. Urie Bronfenbrenner är en viktig företrädare. Lev Vygotskij Sigmund Freud John B. Watson Jean Piaget 16 17

10 Dagens teorier lägger större vikt vid barnets sociala och kulturella omgivning. Teoretiska trender Det går trender i teorier. Under vissa perioder är ett visst synsätt vanligt, under andra perioder gäller andra synsätt. Det har hänt ganska mycket inom utvecklingspsykologin under de senaste årtiondena. Under lång tid dominerades denna vetanskap av de klassiska psykodynamiska och kognitiva teorierna. Dessa klassiska teorier har fått mycket kritik medan ny forskning och nya tankar har fått mer plats. Kritiken mot de gamla synsätten är bland annat att: De utgår ifrån ett samhälle som inte finns länge. Barnen på Freuds tid hade helt andra levnadsvillkor än dagens barn. De lägger för stor vikt vid stadier. Stadierna anses gälla alla barn och ger inte mycket utrymme för individuella skillnader. Teorier i praktiken Så vad har man för nytta av teorier i praktiken? Hur används forskningsresultaten och gör det någon skillnad? Utvecklingspsykologisk forskning är användbart inom några olika samhällsinstitutioner, bland annat barnomsorg, skola, vård och socialtjänst. Den nya forskningen når de människor som utvecklar verksamheterna och de människor som arbetar där. På så sätt kan verksamheten följa utvecklingen. Samhälleliga institutioner förändras långsamt och ibland kan det dröja flera decennier innan forskning inom ett visst område får genomslag i den praktiska verkligheten. Forskningen ska prövas och accepteras, den ska inkluderas i högskoleutbildningarna, den ska nå ut till nya studenter, införas i lagstiftning och förankras hos befintlig personal. diskutera fundera på 1. På vilka sätt tror du att händelser i barndomen kan påverka individens utveckling? 2. Behavioristerna anser att människan formas genom miljöpåverkan. Hur mycket tror du att man kan forma ett barn? 3. På vilka sätt tror du att barns utveckling påverkas av vilket land och vilken tid de växer upp i? institution samhällsinrättning, t.ex. skolan, men också samhällets normer och värderingar förankra överföra, anknyta, göra till norm De tar inte tillräcklig hänsyn till alla de sociala och kulturella faktorer som omger barnet. Många av de tidiga teorierna begränsade barnets omgivning till familjen, i synnerhet mamman. Dagens barn har en mycket större omgivning. De har ofta en syn på barnet som ömtåligt och passivt. Dagens forskning visar att barn kan ta för sig, att barn är kompetenta och att barn har uppfattningar om saker och ting

11 1:2 Fysisk och motorisk utveckling Den tredje oktober 1981 föds en pojke i Malmö. Hans mamma är kroat och hans pappa är bosnier. Pojkens namn är Zlatan Ibrahimovic och han växer upp i betongförorten Rosengård. Föräldrarna separerar tidigt och Zlatan tillbringar större delen av sin uppväxt med pappan, Sefik. Sefik är väldigt fotbollsintresserad och uppmuntrar sin son, som tidigt visar sig ha talang för sporten. Vid fem års ålder får han sina första fotbollsskor och han tillbringar mycket tid med att sparka boll med grannbarnen på gårdarna. Som barn börjar Zlatan först spela i FC Rosengård och senare i FBK Balkan, där en engagerad tränare fortsätter uppmuntra och driva. Pappa Sefik finns hela tiden med och stöttar Zlatans karriär, som tar honom vidare til Malmö FF år Efter tiden i Malmö följer en internationell karriär i klubbrna Ajax, Juventus, Inter, FC Barcelona och Milan. Medfödd talang, stark fotbollskultur och engagerade människor i omgivningen har gjort Zlatan Ibrahimovic till en av Sveriges bästa fotbollsspelare någonsin. Fysisk utveckling Den fysiska utvecklingen handlar om hur kroppen växer och hur olika kroppsliga funktioner utvecklas. Den fysiska utvecklingen är ofta en förutsättning för andra delar av utvecklingen. Innan man har fått tänder kan man inte tugga och innan benen blivit tillräckligt starka kan man inte gå. Tillväxt De nyblivna föräldrarna följer med spänning och nervositet hur det lilla barnet växer. På Barnavårdcentralen kontrollerar man regelbundet barnets vikt, längd och huvudomfång för att se att det växer som det ska. När man mäter hur barnet växer utgår man ifrån kurvor som visar ett barns normala tillväxt. Genom att föra in barnets tillväxt i kurvan kan man se om det finns avvikelser, t.ex. om viktökningen stannar upp eller om huvudomfångets tillväxt skiljer sig mycket från resten av tillväxten. På så sätt får man tidiga varningssignaler om eventuella sjukdomar och tillstånd. I det här avsnittet får du bland annat lära dig vad det är som gör att vissa blir bättre än andra på idrott. Du får läsa om hur kroppen utvecklas och hur vi lär oss att kontrollera våra rörelser. Barns tillväxt kontrolleras noggrant på Barnavårdscentralen 20 21

12 Barns tillväxt är inte mjuk och kontinuerlig, utan sker ofta oregelbundet och ryckigt. Under vissa perioder behöver barnet ständigt nya kläder, medan tillväxten under andra perioder nästan verkar stillastående. Proportionerna mellan olika kroppsdelar förändras med åldern. Vid födseln är barnets huvud så stort att det snabbt måste utveckla sina nackmuskler för att kunna hålla det upprätt. Armar och ben är korta i jämförelse med resten av kroppen en ettåring kan exempelvis knappt koppla ihop händerna ovanför huvudet. Tillväxtens betydelse Tillväxten är oerhört viktig för barnets utveckling. Vi tar den ofta för given så länge allt växer som det ska, och lägger därför inte så stor betydelse vid den. Den är en förutsättning för barnets motoriska utveckling, vilken i sin tur är en förutsättning för andra delar av barnets utveckling. Barnets tillväxt påverkar hur de bemöts av omgivningen, vilket i sin tur påverkar deras vidare utveckling. Ett barn som är långt kanske får ta större ansvar än ett kortare barn, eftersom det upplevs som mer vuxet. Barnets självkänsla och självförtroende påverkas av hur deras kroppar växer. De kan känna stolthet och självsäkerhet när de växer, eller osäkerhet och klumpighet när de inte känner sig hemma i den växande kroppen. Illustrationen visar hur kroppens proportioner förändras med ålder. Det nyfödda barnets huvud utgör en fjärdedel av kroppens längd hos tonåringar och vuxna är det bara en sjundedel

13 Reflexer reflex automatisk muskelrörelse som inte är viljestyrd Många av barnets första rörelser framkallas av reflexer. Reflexer är muskelrörelser som sker automatiskt i vissa situationer och som alltså inte styrs av tanken. Det finns inlärda reflexer och medfödda reflexer. Exempel på inlärda reflexer är att man rodnar eller svettas när man blir nervös, men också förmågan att cykla när det väl är inlärt gör man det automatiskt. Några medfödda reflexer är att man kisar vid starkt ljus eller drar bort handen om man råkar röra vid en varm platta. Barnet föds med ett antal reflexer som försvinner efter ett tag. Några av dessa reflexer är nödvändiga för barnets överlevnad. Reflex Sökreflexen Sugreflexen Gångreflexen Gripreflexen Mororeflexen När man stryker den nyföddes kind, vänder den automatiskt på huvudet för att söka efter bröstet. När barnet får ett bröst, ett finger eller en napp i munnen så börjar det automatiskt att suga. Om man håller ett nyfött barn över marken så att fötterna snuddar vid golvet, börjar det utföra gångrörelser. När man lägger ett finger i barnets handflata, griper det automatiskt tag i fingret. Samma sak händer med foten om man rör vid forsulan. Om barnet överraskas av ett högt ljud eller något annat, slår det plötsligt ut med armar och ben som för att klamra sig fast vid någonting. Sinnen och perception Moro-reflexen är en av de medfödda reflexerna. Människans fem sinnen är synen, hörseln, lukten, smaken och känseln. De utvecklas i olika takt och är grundläggande för människans förståelse av omvärlden. Perception betyder varseblivning, dvs. hur man tar till sig information om omvärlden genom sina sinnen. Om man har problem med perceptionen kan det exempelvis vara genom en syn- eller hörselskada. Hörseln är det sinne som utvecklas först. Redan i livmodern kan barnet höra. Forskning har visat att barn visar tecken på igenkänning av musik som de hört under graviditeten. Smaksinnet är också utvecklat vid födseln. Detta ser man genom att barnet gärna smaskar i sig sött, medan det grimaserar vid smaken av senap eller kaffe. Luktsinnet är ett annat sinne som är starkt vid födseln. Lägger man en trasa indränkt med den egna mammans mjölk vid barnets ena kind och en trasa med an annan mammas mjölk vid den andra kinden, så vänder sig det nyfödda barnet mot den egna mammans mjölk. Synen är långt ifrån färdigutvecklad vid födseln. Synskärpa och förmåga till djupseende förbättras efter hand och vid fyraårskontrollen har de flesta barn lika bra synskärpa som vuxna. Synförmågan, som ju är viktig i trafiken, är dock inte fullt utvecklad förrän i tidiga tonåren. Känseln är väl utvecklad vid födseln. Den nyfödde lugnas av beröring och det har också förmåga att känna smärta. Flera av de medfödda reflexerna sätts igång vid beröring. perception varsebllivning, insamling av information genom sinnen, t.ex. syn- och hörselintryck

14 grovmotorik stora rörelser med stora kroppsdelar finmotorik små rörelser med små kroppsdelar Motorisk utveckling Den motoriska utvecklingen handlar om rörelseförmågan och förmågan att behärska musklerna. Att lära sig sitta, gå och knyta skorna är exempel på sådant som har att göra med den motoriska utvecklingen. Många andra delar av barnets utveckling är beroende av motoriken exempelvis kan man inte lära sig tugga, svälja och prata om man inte behärskar munnens rörelser. Grovmotorik och finmotorik Man brukar dela in de motoriska förmågorna i grovmotorik och finmotorik. Grovmotoriken är de stora rörelserna som involverar de större kroppsdelarna som armar och ben. Finmotoriken är små och mer komplicerade rörelser som utförs med de mindre kroppsdelarna som fingrar, tår och ögon. Från huvud till fot Utvecklingen av förmågan att kontrollera kroppsdelarna sker uppifrån och ner. Huvudet är det första barnet får kontroll över. Därefter kommer kontroll över armar och händer och slutligen ben och fötter. Från det inre till det yttre På samma sätt utvecklas kroppskontrollen inifrån och ut, från grovmotorik till finmotorik. Grova rörelser som involverar axlar och armar kommer före fina fingerrörelser. Från enkel till komplex Enkla rörelser utvecklas före de mer avancerade. Barnet lär sig stå innan det kan gå och det lär sig gå innan det kan hoppa eller stå på ett ben. Koordination Att koordinera olika rörelser innebär att man använder sig av flera av kroppens motoriska funktioner samtidigt. För små barn kan det till exempel vara svårt att hoppa på ett ben och klappa händerna samtidigt. Koordinationen utvecklas genom mognad och träning. Balansen gör att individen kan koordinera olika delar av kroppen så att man inte faller. Synen är viktig för balansen - testa själv genom att blunda och stå på ett ben. Öga-hand koordinationen handlar om att handen kan ledas med ögonens hjälp, t.ex. när man äter, ritar eller tar emot en boll. Öga-fot koordination handlar om att styra fötterna med synens hjälp, t.ex. när man går i trappor, hoppar över hinder eller sparkar boll. komplex komplicerad, avancerad, sammansatt. koordination samordning av olika rörelser Att måla och rita utvecklar finmotoriken

15 Varför blir vissa duktigare i idrott än andra? Kan vem som helst bli tennisproffs? Kan man träna sig att springa snabbt? Är bollsinnet medfött? Det här är frågor som intresserar många, inte minst de som arbetar och forskar inom idrotten. Som alltid finns det olika åsikter om hur mycket man påverkas av arv respektive miljö. För det första föds alla människor med olika fysiska förutsättningar. Långa människor brukar exempelvis göra bra ifrån sig i basket, där det är en fördel att kunna nå högt upp. En person med liten kroppshydda är ofta snabbare än en som är väldigt stor och kraftig. För det andra har människor olika bra koordinationsförmåga. Koordinationsförmågan anses ofta vara delvis medfödd, men också något som kan tränas upp. Balanssinne och bollsinne är också talanger som i viss mån anses vara medfödda. För det tredje har miljön mycket stor inverkan på hur duktig man blir i idrott. Det handlar bland annat om föräldrarnas intresse, vänners intresse, motivation, möjligheter, kultur och naturligtvis hur mycket man själv tränar. 1:3 Intellektuell utveckling Alva är nio år och har två svenska föräldrar. Hon är duktig på att läsa och skriva och tycker det är roligt att nu få lära sig engelska i skolan. Hon läser sina läxor noggrant och låter mamma eller pappa förhöra henne. Därför har hon nästan alltid alla rätt på glosförhören. Tanja är sex år och kan redan tre språk. Hon bor i Göteborg med sin ryska pappa och sin lettiska mamma. Tanja är duktig på att hålla isär språken med pappa pratar hon ryska, med mamma lettiska och med de flesta andra pratar hon svenska. Jamila bor i Indien. Hon är sju år och kan många olika språk, dels ett par lokala språk, dels de officiella språken hindi och engelska. Hon kan inte något av språken fullständigt, utan växlar obehindrat mellan dem beroende på vad hon pratar om och vem hon pratar med. diskutera fundera på 1. Har du varit med om att barn med ett vuxet utseende behandlas annorlunda änbarn som ser yngre ut i samma ålder eller tvärtom? Berätta. 2. På vilka sätt är kroppen och motoriken viktiga för individens självförtroende och självkänsla? 3. Tycker du att föräldrarna ska träna barnets motoriska utveckling mycket eller ska det få komma av sig själv? 4. Tror du att bra idrottsprestationer har mest att göra med medfödda talanger, föräldrar som uppmuntrar eller individens eget intresse? I det här avsnittet får du lära dig varför barn är bättre än vuxna på att lära sig nya språk. Du får också läsa om hur minnet fungerar och om några av de stora teorierna som handlar om människans tänkande

16 konkret något påtagligt, något som existerar i tid och rum. abstrakt något man inte kan ta på, utan som beskriver en idé eller tanke. Motsatsen till konkret. Tanke, språk och lärande Tankens utveckling Den intellektuella utvecklingen handlar om hur individen lär sig att ta till sig, sortera och förvara ny information. Den handlar också om hur individen lär sig tänka och hantera abstrakta resonemang. Det finns många olika teorier som rör den intellektuella utvecklingen och olika uppfattningar av vilka faktorer som påverkar människors intellektuella förmåga. Vissa anser att ärftliga egenskaper har störst betydelse, medan andra lägger större vikt vid miljön. Skulle bråkstaken Conny, som kom från svåra uppväxtförhållanden, kunnat bli en framgångsrik elev om han växt upp i en annan miljö? Konkret och abstrakt tänkande Tänkandet kan delas upp i två olika nivåer: Konkret tänkande och abstrakt tänkande. Något som är konkret är något som man kan se eller ta på fysiska ting eller faktiska händelser. Små barn har bara förmåga att tänka konkret. De kan prata om maten på bordet, solen på himlen eller att hästen äter hö. Något som är abstrakt är något som man inte kan ta på, en idé eller en tanke. Röd är ett abstrakt begrepp det är ett ord som beskriver en färg, men det är inte färgen själv. När treåringen har lärt sig färgerna har det tagit till sig några av de abstrakta begrepp som finns i språket och samhället. Några av de abstrakta begrepp som barn lär sig tidigt är: Siffror och bokstäver Längd, höjd, vikt, volym, storlek, form Färger och mönster Tid och rum Att ha ett fullt utvecklat abstrakt tänkande innebär att man har förmåga att tänka och resonera kring saker som inte finns i den fysiska verkligheten, t.ex. rättvisa, kärlek, orsaker och sammanhang. Människor med låg intellektuell förmåga har ofta svårigheter med abstrakta resonemang. Minnesprocessen Minnet är en del av den intellektuella förmågan. Förmågan att lagra minnen och att söka information i minnet är något som utvecklas efter hand. Små barn kan ha svårt att minnas vissa händelser som äldre barn har lättare att minnas. Vissa minnesfunktioner kan försämras när man blir äldre, medan andra förblir intakta. Minnesprocessen har två olika steg, korttidsminnet (primärminnet) och långtidsminnet (sekundärminnet). Korttidsminnet varar i sekunder och det gör exempelvis att du kan komma ihåg ett telefonnummer. Korttidsminnet är ett arbetsminne. Det kastar snabbt bort överflödig information och skickar vidare viktig information till långtidsminnet. Långtidsminnet anses ha oändlig kapacitet. Man kan alltså inte fylla sitt långtidsminne, utan där finns plats för hur mycket som helst. Informationen stannar i långtidsminnet i allt ifrån några timmar (glosor som pluggats inför ett förhör) till livet ut (ditt namn)

17 stragtegi ett genomtänkt tillvägagångssätt för att nå ett mål. elaborera att utarbeta något noggrant Minnesstrategier Människor har både medvetna och omedvetna strategier för att minnas. Olika strategier fungerar olika bra beroende på vem man är och vad det är för typ av information som ska lagras. Upprepning och repetition: En av de vanligaste strategierna för att lära sig glosor och multiplikationstabellen. Man nöter helt enkelt in informationen i minnet. Nackdelen med repetitionsinlärningen är att man inte har något att hänga upp den på, vilket gör att man lättare glömmer. En glosa som bara nötts in sitter lösare än en glosa som man använt sig av, skapat meningar med och sett i olika sammanhang. Gruppering och kategorisering: Genom att dela upp informationen i olika kategorier blir minnet mer effektivt. Ett åttasiffrigt telefonnummer är lättare att minnas om man delar upp det i två grupper om fyra. Barn lär sig snart att kategorisera sin kunskaper om exempelvis färger, djur och klädesplagg, vilket gör dem lättare att minnas. Elaborering: Att minnas genom elaborering innebär att man bygger på med information för att skapa ett sammanhang. Man kanske har svårt för att minnas vad huvudstaden i Thailand heter och minns den genom att tänka på pappa som jobbar på en bank (Bank-ok). Om man har många lösenord att komma ihåg är det vanligt att skapa associationer till lösenordet. I en internetbutik med sportkläder kanske man väljer lösenordet springa97. Språkets betydelse Språket är en av de företeelser som skiljer människan från djuren. Djurens sätt att kommunicera är medfött och instinktivt, människornas språk har utvecklats av dem själva för att de ska kunna tillgodose alla sina behov. Språk kan vara verbalt, i form av tal och skrift, eller icke-verbalt, i form av exempelvis kroppsspråk, bilder och gester. Språket har två huvudsakliga funktioner. Den första är kommunikation. Att kunna kommunicera med andra människor är nödvändigt för den sociala utvecklingen och allt socialt samspel i livet. Det hjälper oss att få våra behov tillfredsställda och kan vara nödvändigt för vår överlevnad. Språkets andra funktion är som verktyg för tänkande. Att tänka och resonera är mycket enklare om man har ett språk som kan symbolisera tankarna. Många människor känner att idéer och resonemang blir tydligare om de får sätta ord på sina tankar. Med ett stort ordförråd kan vi också tänka mer nyanserat. Att kategorisera är ett sätt att utveckla minnesstrategier. Många barn kan tillbringa långa studer med att rada upp och sortera olika föremål

18 Språkinlärning Det finns olika teorier om hur språkinlärningen går till och de kan delas in i tre olika perspektiv: Inlärningsteorier Inlärningsteorierna bygger på behavioristiska tankar, dvs. att språkets utveckling är beroende av faktorer i barnets miljö. Vissa menar att det handlar om positiv och negativ förstärkning, medan de flesta lägger större vikt vid barnets imitation av omgivningen. Biologiska teorier Biologiska teorier menar att barnet har ett medfött anlag för språk och språkinlärning. Språkets regler är förprogrammerade och utvecklas i takt med barnets mognad och samspel med omgivningen. Språkinlärningen är mest effektiv vid en viss ålder, vilket förklarar varför vuxna har svårare att lära sig nya språk än barn. Samspelsteorier Samspelsteorier vill inte lägga större vikt vid vare sig arv eller miljö, utan ser språkutvecklingen som ett resultat av mognad, intellektuell utveckling och stimulans från omgivningen. merkunskap - genie och danielle 1970 klev en blind mamma tillsammans med sin dotter in på ett socialkontor i Los Angeles, USA. Mamman hade lämnat sin make och tagit dottern med sig efter att ha levt under ofattbara förhållanden. Dottern, som kallas Genie, väckte stor fascination hos forskare, psykologer och språkvetare, eftersom hennes makabra uppväxt påverkat hennes utveckling i grunden. Genie var tretton år och hade tillbringat större delen av sitt liv inlåst i sitt sovrum, fastbunden vid en potta. Så fort hon givit ifrån sig några ljud, hade hennes pappa skällt, morrat och slagit henne med en käpp. Hon hade inga leksaker och träffade inga människor. När Genie upptäcktes var hon mycket undernärd och fysiskt underutvecklad. Hon kunde knappt gå. Först flera år senare lärde hon sig att le. Eftersom hon inte fått någon språklig stimulans kunde hon knappt heller prata hon hade ett ordförråd på cirka 20 ord. Trots intensiv språkträning efter upptäkten, lärde sig Genie aldrig att prata ordentligt. Detta har bland annat legat till grund för forskarnas antaganden att språkinlärning måste ske vid en viss ålder. Man menar alltså att förmågan att lära sig tala minskar dramatiskt efter barndomen. Genioe tillbringade större delen av sina första år inlåst. År 2005 hittades i Florida, USA en annan flicka som växt upp under liknande förhållanden. Danielle Crockett hade tillbringat sina första sju år i ett mörkt rum tillsammans med kackerlackor. Hon levde tillsammans med sin mamma, som misskött henne sedan födseln. Danielle kunde varken gå eller tala när hon hittades. Idag bor hon hos fosterföräldrar och är fortfarande stum

19 Intelligens Intelligens brukar ofta användas synonymt med förstånd eller begåvning. Intelligensen har länge fascinerat människan och det har bedrivits mycket forskning inom området. Det finns olika sätt att mäta människors intelligens, bland annat genom intelligenstester. Intelligenstester är kontroversiella och får ofta kritik, eftersom de bara mäter vissa delar av intelligensen. De kan sätta en negativ stämpel på människor som är intelligenta på ett sätt som inte kommer fram i testsituationen. Det finns också olika åsikter om hur mycket intelligensen har att göra med medfödda anlag och hur mycket den har att göra med faktorer i omgivningen. De flesta forskare idag anser att arv och miljö har ungefär lika stor betydelse. Människans sju intelligenser Den amerikanska pedagogen Howard Gardner lanserade år 1982 en teori om människans sju intelligenser. Gardner menade att det finns olika typer av intelligens och att alla människor har mer eller mindre av dessa intelligenser. Kognitiva teorier Kognitiv betyder något som har att göra med tänkande, förstånd eller information. Kognitiva teorier handlar om tänkandets utveckling. Jean Piaget En av de första och mest kända forskarna som utarbetade teorier för barnets kognitiva utveckling var Jean Piaget ( ). Piagets teorier har haft mycket stort inflytande på den västerländska pedagogiken. Assimilation och ackommodation En av Piagets mest kända teorier handlar om hur barnet tar till sig nya kunskaper genom att anpassa gamla. Detta förklarar han med hjälp av begreppen assimilation och ackommodation. kognitiv att göra med tänkande, förstånd eller information Lingvistisk intelligens Logisk/matematisk intelligens Spatial intelligens Kroppslig/kinestetisk intelligens Språk, skrivande, talande, främmande språk... Matematik, logik, organisering, planering... Lokalsinne, rumskänsla, konst, bild... Fysisk, kroppslig, praktiskt arbete, prova på... Musikalisk intelligens gehör, rytm, taktkänsla, musikalitet... Interpersonell intelligens Social kompetens, kommunikation, lyssnare... Intrapersonell intelligens Självinsikt, självständighet, trivs ensam... Gardner har senare lagt till ytterligare två intelligenser: natur-intelligens och existens-intelligens Assimilation innebär att barnet tolkar ny information utifrån tidigare erfarenheter. Det använder sig av sådant de redan kan för att hantera situationen. Ackommodation innebär att barnet blir tvunget att omforma och utveckla sina tidigare erfarenheter för att kunna använda eller ta till sig den nya informationen

20 Exempel 1 Lilla Alma träffar förskolläraren Annelie varje dag i förskolan - detta är den enda sanningen hon känner till och hon antar därför att Annelie alltid finns i förskolan (assimilation). Lilla Alma är i affären med sin mamma och träffar Annelie där. Alma blir förvånad och inser att Annelie inte alls är i förskolan hela tiden. Hon blir tvungen att anpassa sina kunskaper utifrån denna nya information (ackommodation). Exempel 2 Leo är fyra månader gammal och har hittills bara levt på flytande föda ur nappflaskan. När han för första gången blir erbjuden fast föda, puré på en sked, börjar han omedelbart att suga på skeden. Det är det enda sättet han känner till, så det är detta han använder sig av (assimilation). Efter ett tag märker han att det inte fungerar så bra och anpassar munnens rörelser så att han kan få i sig maten på ett mer effektivt sätt (ackommodation). Egocentrism och sociocentrism Piaget är också känd för att han lanserade begreppen egocentrism och sociocentrism. De har att göra med barnets förmåga att uppfatta världen ur olika perspektiv. Egocentrism innebär en oförmåga att se tillvaron ur andra perspektiv än det egna. Barnet sätter sig själv i centrum och hela världen kretsar runt det. Med ett egocentriskt tänkande förstår man inte att höger och vänster är tvärtom för en personen som sitter mitt emot. Man kan inte förstå att personen som är i andra änden av telefonsamtalet inte kan se den fina blomman som man pekar på. Man förstår inte heller varför inte pappa vill ha en grävmaskin i födelsedagspresent (det vill väl alla ha?). Det sociocentriska tänkandet innebär tvärtom att man har förmågan att se tillvaron ur andra perspektiv än det egna. Man förstår att gatan ser annorlunda ut för familjen som bor tvärsöver vägen och man förstår att pappa inte vill ha en grävmaskin i födelsedagspresent, även om man själv kanske vill det. Det sociocentriska tänkandet börjar utvecklas gradvis under förskoleålder och tidig skolålder. egocentrism oförmåga att se världen ur andras perspektiv, man sätter sig själv i centrum. sociocentrism förmåga att se världen ur andras perspektiv. Leo måste ändra sina inlärda tankemönster för att förstå att hon inte kan suga i sig fast föda som hon tidigare gjort med mjölk och välling. Förstår pojken att flickan inte ser samma landskap som han ser? 38 39

21 Kognitiva utvecklingsstadier Piaget delade in den kognitiva utvecklingen i fyra stadier. Stadieteorier får en del kritik idag, eftersom de anses vara för allmängiltiga och inte tar hänsyn till individuella olikheter. Indelningen i stadier kan dock ändå vara en bra vägledning för såväl föräldrar som personer som arbetar med barn. Det viktiga är att stadierna inte blir norm eller regler. 1. Det sensori-motoriska stadiet (0-2 år): Under barnets två första levnadsår tar det till sig ny kunskap främst genom sina sinnen och sin motorik. Det lär sig genom att titta, lyssna, känna och smaka och det lär sig genom att utforska världen med sin kropp. Under slutet av denna period utvecklas förståelsen för objektpermanens, vilket innebär att barnet förstår att saker existerar även när de inte själva är med. Hunden slutar inte existera bara för att den går ut ur rummet. 2. Det preoperationella stadiet (2-7 år): Under den här perioden utvecklas barnets förmåga att använda symboler. De förstår att ord och bilder kan representera händelser och ting. De använder symboliskt tänkande i leken, när kotten blir en bil och innebandyklubban blir en häst eller ett gevär. Barnets tänkande under den här perioden är egocentriskt. De sätter sig själva i världens mittpunkt och kan inte se tillvaron utifrån andras perspektiv. Barn i den här åldern har ett animistiskt tankesätt. Det innebär att de ibland betraktar döda ting som levande och med känslor dockan slår sig när man tappar den och solen sover på natten. Mot slutet av perioden utveckas barnets förståelse för konstans. Detta innebär att man förstår att saker i grunden är samma, även om de förändras. Ett hus som målas om och byggs ut är fortfarande samma hus. Två deciliter vatten är alltid två deciliter vatten, även om det hälls från ett smalt till ett brett glas och därför ser mindre ut. 3. Det konkret operationella stadiet (7-11 år): Nu börjar barnet kunna tänka logiskt. Det behöver inte pröva sig fram för att skapa förståelse, utan kan resonera sig fram till lösningen med tankens hjälp. Det förstår att två deciliter vatten alltid är två deciliter vatten utan att behöva hälla upp vattnet i glas. Barnet kan alltså utföra tankeoperationer, även om de fortfarande bara är på en konkret nivå. Att lösa uppgifter som gäller konkreta ting och händelser är inga problem, men abstrakta resonemang är mycket svårt eller omöjligt för barnet att förstå. Egocentrismen är fortfarande närvarande, bland annat genom att barnet ofta tror att deras uppfattningar är de enda rätta. Vuxna har ofta fel och barnet vill gärna förklara hur saker och ting ligger till och varför. 4. Det formellt operationella stadiet (från 11 år): Under den här perioden lär sig barnet utföra komplicerade tankeoperationer, Det kan resonera sig fram till slutsatser och föreställa sig orsaker, konsekvenser och sammanhang. Nu går barnet också från ett egocentriskt till ett sociocentriskt tänkande. Det kan se företeelser ur olika perspektiv och sätta sig in i andras känslor. Det är därför vanligt att barn uppvisar altruism i denna ålder exempelvis genom att skaffa ett fadderbarn, bli vegetarian eller engagera sig i miljöfrågor. Under tonåren förekommer ofta en annan typ av egocentrism. Tonåringen ser ofta sig själv som annorlunda alla andra, med starkare känslor och en blandning av självgodhet och självkritik. altruism osjälviskhet, stark vilja att hjälpa de som har det sämre

22 Stadie Det sensori-motoriska stadiet 0-2 år Det preoperationella stadiet 2-7 år Det konkret operationella stadiet 7-11 år Det formellt operationella stadiet från 11 år Barnets utvecklingsstadier enligt Piaget Kognitiv utveckling lär sig genom sinnen och motorik lär sig objektpermanens kan använda symboler animistiskt tänkande förståelse för objektkonstans utvecklas egocentrism logiskt tänkande konkreta tankeoperationer abstrakta tankeoperationer sociocentrism Vygotskijs tankar om miljöns betydelse har vunnit stor kraft i dagens pedagogik i Sverige. Det sociokulturella perspektivet har utvecklats och behandlas under en egen rubrik längre fram i boken. Handledarens roll I motsats till Piaget anser Vygotskij att föräldern, läraren eller handledaren har en betydande roll i barnets kognitiva utveckling. Barnet behöver guidas in i rätt tankemönster, annars stannar utvecklingen upp. Ett barn som inte klarar av att ta på sig tröjan blir snart frustrerat och ger upp. Om föräldern i detta läge visar barnet hur det ska göra sker en utveckling. Just den där utvecklingsstunden kallar Vygotskij den proximala utvecklingszonen och det är den som föräldern eller läraren ska ta tillvara på. Enligt Vygotskij är det optimala att alltid lägga inlärningsnivån strax över den nivå där barnet befinner sig. Det är utmaningen som skapar den proximala utvecklingszonen. proximal närmast belägen, inom pedagogik den punkt som är närmast efter barnets utvecklingsnivå- Lev Vygotskij Lev Vygotski ( ) var en annan känd forskare inom den kognitiva utvecklingen. Han var bara 38 år när han dog, men hade redan då presenterat flera viktiga tankar om barns kognitiva utveckling. Det sociokulturella perspektivet En av de stora skillnaderna mellan Piagets och Vygotskijs teorier är synen på miljöns betydelse. Enligt Piaget utvecklas barnet så gott som automatiskt enligt en given modell, medan Vygotski lade mycket stor vikt vid den omgivande kulturen. Ett barn i Sverige på 2010-talet utvecklas på att annat sätt än ett barn i Bolivia på 1400-talet. De lär sig olika tankestrategier och de värderar kunskap och inlärning på olika sätt. Handledarens roll är att hjälpa barnet vidare till nästa utvecklingsnivå

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

MATTESPANARNA. Lena Zetterqvist

MATTESPANARNA. Lena Zetterqvist MATTESPANARNA Spanarboken ÅR 4 Lena Zetterqvist ISBN 978-91-47-10120-7 2011 Lena Zetterqvist och Liber AB projektledare Mirvi Unge, Maria Österlund redaktör Inger Strömsten omslag Marta Coronel grafisk

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap Anna-Karin Axelsson Agneta Blohm SANOMA UTBILDNING Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Barns lärande och växande

Barns lärande och växande Barns lärande och växande Lärarhandledning Tove Phillips Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se Barns

Läs mer

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger AV-nummer: 100723tv 1 8 Handledning för pedagoger Åtta program om språket á 10 minuter för skolår 0-3 Selma, 8 år, får en konstig semla av sin pappa. Semlan ger henne en magisk kraft som gör att hon kan

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer