Lärande och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande och utveckling"

Transkript

1 Lärande och utveckling Tove Phillips I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon eller via Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

2 Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post Förord Denna bok är ett basläromedel för kursen Lärande och utveckling. Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen. Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper. Lärande och utveckling 2010 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör: Stina Larsson Formgivningsmall Sten Melin Grafisk Form Formgivning Illustratör Omslagsbild Att ha kunskaper om människans utveckling och lärande är användbart, inte minst om man arbetar med människor. De är dessutom väldigt spännade områden att studera, eftersom man kan lära sig mycket om sig själv. Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva. Kinna 2011 Tove Phillips Första upplagan, första tryckningen ISBN Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS- Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx

3 innehåll 1. Utveckling, lärande och socialisation...7 1:1 Introduktion till individens utveckling...8 Utvecklingens grunder...8 Faktorer som påverkar...12 Teorier om utveckling, lärande och socialisation :2 Fysisk och motorisk utveckling...20 Fysisk utveckling...21 Motorisk utveckling :3 Intellektuell utveckling...29 Tanke, språk och lärande...30 Kognitiva teorier...37 Personlighetsutveckling...46 Psykodynamiska teorier...51 Behavioristiska teorier...62 Socialisationsteorier...68 Sociokulturella teorier :5 Från vaggan till graven...74 Spädbarnsåldern...75 Förskoleåldern...83 Skolåldern...94 Tonåren Vuxenlivet Ålderdomen Sammanfattning Kunskap förr och nu Vad är kunskap? Lärande och fostran Undervisning och utbildning Pedagogiska teorier Sammanfattning Villkor för lärande Inre förutsättningar Yttre förutsättningar Normalitet och avvikelse Funktionshinder i skolan Sammanfattning Miljö för lärande Förskola Skola och fritidshem Lek och skapande verksamhet Att arbeta i lärmiljöer Sammanfattning Det sociala sammanhanget Roller Grupprocesser Ledaren Konflikter Sammanfattning...219

4 1. Utveckling, lärande och socialisation Individens utveckling och lärande är stora kunskapsområden med många olika aspekter. De kan förklara människors beteende och gör att man lättare förstår deras behov. När man arbetar med människor i olika åldrar är det därför viktigt att ha dessa grundläggande kunskaper. I detta kapitel får du lära dig om: Utvecklingens grunder och utvecklingsteorier Fysisk och motorisk utveckling Thea och Tilda är 17 år, enäggstvillingar och väldigt olika. Till utseendet är de lika som bär, men deras personligheter, skolprestationer och sociala status skiljer sig mycket åt. Thea, som föddes först, är en utåtriktad och social tjej med många vänner. Hon gör bra ifrån sig i skolan och får alltid goda omdömen när hon praktiserar eller sommarjobbar. På fritiden spelar hon basket och är en av de duktigaste i laget. Tilda är ganska blyg och tillbakadragen. Hon gillar inte att stå i centrum och har alltid hållit sig lite i bakgrunden. Hennes resultat i skolan är ganska bra, men hon får aldrig lika bra resultat som Thea. Tilda började spela basket samtidigt som sin syster, men slutade efter en termin, eftersom hon inte trivdes. Trots sina olikheter står Thea och Tilda väldigt nära varandra. De tycker om att tillbringa tid tillsammans och kan prata med varandra om allt. Tvillingarnas föräldrar upphör aldrig att förvånas över att flickorna blivit så olika varandra, Enäggstvillingar har ju samma arvsanlag och borde väl därför vara ganska lika i personligheter? Deras pappa tror att Tilda alltid blivit mer ompysslad och beskyddad, eftersom hon var nära att dö under förlossningen. Han menar att det har gjort henne mer osäker och osjälvständig. Mamman hävdar bestämt att hon alltid behandlat flickorna lika och att deras olikheter beror på små skillnader i arvsmassan och genetiska förändringar som sker under uppväxten. Punkt 1 i kursens centrala innehåll: Människors lärande, utveckling och socialisation utifrån olika teorier, teoretiska perspektiv och i olika sammanhang Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Utveckling från vaggan till graven diskutera fundera på 1. Thea och Tilda har samma arvsanlag och samma föräldrar - varför tror du att de har blivit så olika? 2. Tror du att Thea är mer intelligent än Tilda eller finns det andra orsaker till varför hon gör bättre ifrån sig i skolan? 3. Har du själv syskon och i sådana fall, är ni lika eller olika? 7

5 1:1 Introduktion till individens utveckling Utvecklingens grunder Individens utveckling är ett väldigt stort område att studera. Det handlar om hur vår kropp växer och hur vi lär oss att hantera den. Det handlar om hur vi lär oss språket och tillägnar oss kunskap genom kommunikation och tänkande. Det handlar också om våra känslor, vår personlighet och hur vi växer in i samhället runtomkring oss. Alla utvecklas olika När man följer barns utveckling så är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kanske lär sig gå sent, men är tidigt i den språkliga utvecklingen. För ett annat barn dröjer det två år innan orden kommer, eftersom det varit upptaget med att utveckla sina fysiska förmågor. Ett tredje barn kan oroa sin omgivning genom att vara sen med det mesta, men det kan bero på att barnet i det tysta observerar och strukturerar sina intryck. Det finns också barn som är sena i utvecklingen på grund av sjukdom eller funktionshinder. Det finns milstolpar för vad barn brukar klara av vid en viss ålder. Dessa milstolpar är till god hjälp när man vill se att barnet utvecklas normalt, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker i olika takt. Helhet och delar motorisk som har att göra med rörelseförmåga intellektuell som har att göra med intellekt och tänkande kognitiv som har att göra med kunskap, förnuft eller information emotionell känslomässig Individen är en helhet och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man tittar på dess utveckling. Samtidigt är det naturligt och praktiskt att dela upp ett så stort område i följande delar. Fysisk och motorisk utveckling: Kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelserna. Intellektuell och kognitiv utveckling: Utvecklingen av tänkandet, minnet och språket. Emotionell och social utveckling: Personligheten, känslorna och samspelet med andra. Arv och miljö Det finns olika uppfattningar om hur mycket i vår personlighet som är genetiskt betingat och hur mycket som har att göra med miljöpåverkan. Debatten om arv och miljö pågår ständigt den är kontroversiell och har ibland politiska syften. När studier om människans utveckling satte igång under 1800-talet var det vanligt att de olika teorierna lade stor vikt vid antingen arv eller miljö. Idag är de flesta som forskar kring utveckling överens om att den sker i en kombination av arv och miljö. milstolpe vägmärke, en punkt där en viktig förändring sker. genetisk medfödd, ärftlig, finns i generna betingat som beror på kontroversiell omtvistad, som det finns olika åsikter om 8 9

6 Det sociala arvet Det är inte bara medfödda, genetiska egenskaper som går i arv från föräldrarna. Beteenden som går i arv genom socialisation brukar kallas det sociala arvet. Detta begrepp används ofta när man exempelvis diskuterar varför människor som själva blivit slagna som barn också slår sina egna barn eller varför barn till skådespelare har en större tendens att själva börja arbeta i film- eller teaterbranschen. Det finns en risk att man i alltför hög grad använder sin sociala bakgrund som ursäkt för sitt beteende. Dessutom kan det sociala arvet bli som en självuppfyllelse - man tar nästan för givet att man ska bli som sina föräldrar och blir det just därför. merkunskap - det sociala arvet Det sociala arvet har inte bara intresserat forskare, utan också författare och filmare. Det har gjorts ett antal dokumentärserier, i Sverige och i andra länder, där man följt människor från barndomen upp i vuxenlivet för att se hur de påverkas av sin bakgrund. Modstrilogin är en serie av Stefan Jarl som består av tre dokumentärfilmer: Dom kallar oss mods (1968), Ett anständigt liv (1979) och Det social arvet (1993). I den första filmen möter man ungdomarna Kenta och Stoffe, som lever i Stockholms undre värld med missbruk och kriminalitet. I de andra två filmerna får man följa deras liv och vad som händer med deras egna barn. Maskrosbarn Maskrosbarn är ett begrepp som används för personer som trots en svår uppväxt och ett tungt socialt arv klarat sig bra i livet. Maskrosen är ju en blomma som klarar av att växa i asfalt. Maskrosbarn kan växa upp i familjer med allvarliga problem som missbruk, psykisk sjukdom, misshandel och övergrepp, men ändå gå vidare i livet med en stark identitet, optimism och självkänsla och klara av att skapa hållbara relationer och anpassa sig till samhället. Dessa barn har ofta fått stöd, hopp och meningsfullhet genom någon annan person i omgivningen, som en lärare eller granne. diskutera fundera på 1. Vilken del av individens utveckling tycker du verkar mest intressant - den fysiska, den intellektuella eller den emotionella och sociala? Varför? 2. Vilka av dina egenskaper tror du är medfödda? 3. Hur tror du att debatten om arv och miljö kan ha politiska syften? 4. Har en människa som begår brott rätt att skylla på sin bakgrund eller ska alla ta ansvar för sina egna handlingar? 5. En del barn vanvårdas och utsätts för våld och övergrepp av sina egna föräldrar. Har alla människor rätt att skaffa barn? Barnen från Jordbro är en dokumentärserie av Reiner Hartleb som följer en skolklass i det lilla samhället Jordbro från 1972 till Serien bestod först av 15 avsnitt, men har gjorts om till fem filmer: Barnen från Jordbro ( ), Leva i Jordbro ( ), Tillbaka till Jordbro (1988), Det var en gång en liten flicka (1991) och En pizza i Jordbro (1994). I serien följer man Jordbrobarnen från första klass, genom skoltiden och upp i vuxenåldern. Up-serien (The Up-series) är en brittisk dokumentärserie som följer 14 barn från olika delar av Storbritannien under 36 år. Barnen presenteras först när de är 7 år och får då berätta om sina liv och sina drömmar. Därefter träffar man barnen vart sjunde år fram till Serien består av sex filmer

7 förvärvad tillägnad, anskaffad ej medfödd Faktorer som påverkar Det finns ett antal olika faktorer som påverkar barnets utveckling. Några av dem är medfödda de har genetiska orsaker (arv). Andra är förvärvade - de beror på barnets omgivning och erfarenheter (miljö). Spindeldiagrammet visar exempel på faktorer som påverkar barnets utveckling. Tillväxt Tillväxt är en självklar del av utvecklingen. Cellerna delar sig och kroppen växer. Tillväxten gör det möjligt för barnet att använda kroppens funktioner. Det finns sjukdomar som bromsar tillväxten och därför också gör att utvecklingen försenas. Hälsa Ett friskt barn kan lägga all sin energi på att utvecklas, medan ett sjukt barn inte alltid har den möjligheten. Hälsan kan vara ärftligt betingad, som exempelvis vid medfödda sjukdomar, eller påverkad av förvärvade sjukdomar eller andra faktorer i uppväxtmiljön. Stimulans Stimulans är en viktig del i barnets utveckling. Exempel från verkligheten visar att barn som växt upp utan stimulans från omvärlden kan få allvarliga störningar i hela sin utveckling. Alla delar av utvecklingen motorik, språk, känslor och social förmåga är beroende av stimulans för att utvecklas. Hit räknas också fysisk kontakt. Arv Arvsanlagen spelar stor roll i barnets utveckling. Barnet kan ärva fysiska egenskaper som utseende och längd, men också talanger som musikalitet och personlighetsdrag som temperament. Om man är tidig eller sen i vissa delar av utvecklingen kan också ha ärftliga orsaker. Miljö Miljön kring barnet påverkar dess utveckling på många sätt. Social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra människor i barnets omgivning har mycket stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och gällande värderingar spelar också stor roll. Sömn Sömnen är nödvändig för barnets utveckling. Barn sover mycket mer än vuxna och en stor del av tillväxt och utveckling sker under sömnen. Barn som inte får tillräckligt med sömn kan därför hämmas i sin utveckling. Kost Kosten är naturligtvis livsviktig för utvecklingen. I Sverige tar vi för givet att det finns mat på bordet varje dag, men så är det inte överallt i världen. Svenska barn lider inte av matbrist. Här har vi istället problem med ökad fetma hos barn. Vi behöver inte oroa oss för tillgången på mat, utan snarare vad barnen äter för mat och hur näringsrik den är. hämma hindra eller försena 12 13

8 vetenskap verifierbar kunskap, beprövade metoder för att beskriva eller förklara verkligheten. respons reaktion, svar, återkoppling Teorier om utveckling, lärande och socialisation Fakta och teori Något av det allra viktigaste när man studerar ett vetenskapligt ämne som psykologi eller sociologi, är att man kan skilja på fakta och teorier. Fakta är sanningar, medan teorier är modeller för att förklara fakta. Det är ett faktum att fler kvinnor än män arbetar inom barnomsorgen detta finns det statistiska bevis för. Varför det är så finns det många olika teorier om. Vissa anser att kvinnor har en medfödd känsla för barn, medan andra anser att kvinnliga och manliga könsroller enbart är inlärda. Båda dessa antaganden är teorier, inget av dem är fakta. Pappa och barn lika naturligt som mamma och barn? En överblick Den vetenskap som studerar individens utveckling inom dessa områden kallas utvecklingspsykologi. Det finns många olika teorier om individens utveckling, i synnerhet den sociala, emotionella och intellektuella utvecklingen. Här är en överblick över några av de mest inflytelserika teorierna. Psykodynamiska teorier Behavioristiska teorier Kognitiva teorier Sociokulturella teorier Mognadsteorier Humanistiska teorier Socialisationsteorier Arv/miljö Fokus Kända forskare Grundtankar Kombination arv/miljö Främst miljö Kombination arv/miljö Kombination arv/miljö Främst arv (mognad) Kombination arv/miljö Kombination arv/miljö Emotionell och social utveckling Emotionell och social utveckling Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Motorisk och intellektuell utveckling Emotionell och intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Sigmund Freud, Erik H. Erikson John B. Watson, Ivan Pavlov, Buurhus F. Skinner Jean Piaget, Lev Vygotskij Lev Vygotskij, Alexejev Leontjev Arnold Gesell Abraham Maslow Urie Bronfenbrenner Vårt psyke består av ett medvetet och ett omedvetet. Emotionella störningar grundläggs främst under barndomen. Vår personlighet och vårt beteende formas helt av den omgivande miljön. Vi anpassar vårt beteende beroende på vad det ger för respons. Vid vissa stadier i livet är vi mer eller mindre mottagliga för intellektuell utveckling. Kulturell och social omgivning har stor betydelse. Individen utvecklas i egen takt allt eftersom den mognar. Människan är förnuftig och kan göra sina egna val. Sociala system i vår omgivning påverkar vår utveckling

9 Kognitiva teorier En av de främsta inom kognitiva teorier var Jean Piaget, verksam under 1900-talet. Kognitiva teorier studerar människans tankemönster, inlärning, minne och språk. Utgår vanligtvis ifrån tanken att individens intellekt utvecklas i en kombination av mognad (arv) och miljö. Psykodynamiska teorier Uppkom i slutet av 1800-talet med Sigmund Freud och senare Erik H. Erikson som främsta företrädare. Anser att personligheten utvecklas i kombination av arv och miljö. Lägger stor vikt vid händelser under barndomen. Förklarar utvecklingen i olika åldrar/stadier, där vissa delar av utvecklingen äger rum. Behavioristiska teorier Presenterades av John B. Watson i början av 1900-talet. Anser att personligheten utvecklas genom yttre miljöpåverkan. Människan formas genom negativ och positiv förstärkning. Man letar inte efter orsaker och motiv bakom ett beteende, eftersom det är omöjligt att hitta vetenskapliga svar. Sociokulturella teorier De sociokulturella teorierna grundlades i början av 1900-talet av Lev Vygotskij, som främst studerade barns kognitiva utveckling. Individens utveckling sker i kombination av mognad (arv) och den sociala och kulturella omgivningen. Det sociokulturella perspektivet med moderniserade infallsvinklar är väldigt inflytelserikt idag. Mognadsteorier Mognadsteoriernas främste företrädare var Arnold Gesell. Stor vikt läggs vid arv och mognad, mindre vikt vid miljö. Används ofta inom motorisk utveckling. Humanistiska teorier Växte fram i mitten av 1900-talet, bl.a. med Abraham Maslow. Framhäver individens fria val och motsätter sig tanken på att människor är styrda av sitt arv eller sin miljö. De är däremot styrda av sina behov, som tillgodoses olika i olika miljöer. Socialisationsteorier Fokuserar främst på människans socialisation och identitetsutveckling i samspel med omgivningen. Lägger mycket stor vikt vid miljön. Urie Bronfenbrenner är en viktig företrädare. Lev Vygotskij Sigmund Freud John B. Watson Jean Piaget 16 17

10 Dagens teorier lägger större vikt vid barnets sociala och kulturella omgivning. Teoretiska trender Det går trender i teorier. Under vissa perioder är ett visst synsätt vanligt, under andra perioder gäller andra synsätt. Det har hänt ganska mycket inom utvecklingspsykologin under de senaste årtiondena. Under lång tid dominerades denna vetanskap av de klassiska psykodynamiska och kognitiva teorierna. Dessa klassiska teorier har fått mycket kritik medan ny forskning och nya tankar har fått mer plats. Kritiken mot de gamla synsätten är bland annat att: De utgår ifrån ett samhälle som inte finns länge. Barnen på Freuds tid hade helt andra levnadsvillkor än dagens barn. De lägger för stor vikt vid stadier. Stadierna anses gälla alla barn och ger inte mycket utrymme för individuella skillnader. Teorier i praktiken Så vad har man för nytta av teorier i praktiken? Hur används forskningsresultaten och gör det någon skillnad? Utvecklingspsykologisk forskning är användbart inom några olika samhällsinstitutioner, bland annat barnomsorg, skola, vård och socialtjänst. Den nya forskningen når de människor som utvecklar verksamheterna och de människor som arbetar där. På så sätt kan verksamheten följa utvecklingen. Samhälleliga institutioner förändras långsamt och ibland kan det dröja flera decennier innan forskning inom ett visst område får genomslag i den praktiska verkligheten. Forskningen ska prövas och accepteras, den ska inkluderas i högskoleutbildningarna, den ska nå ut till nya studenter, införas i lagstiftning och förankras hos befintlig personal. diskutera fundera på 1. På vilka sätt tror du att händelser i barndomen kan påverka individens utveckling? 2. Behavioristerna anser att människan formas genom miljöpåverkan. Hur mycket tror du att man kan forma ett barn? 3. På vilka sätt tror du att barns utveckling påverkas av vilket land och vilken tid de växer upp i? institution samhällsinrättning, t.ex. skolan, men också samhällets normer och värderingar förankra överföra, anknyta, göra till norm De tar inte tillräcklig hänsyn till alla de sociala och kulturella faktorer som omger barnet. Många av de tidiga teorierna begränsade barnets omgivning till familjen, i synnerhet mamman. Dagens barn har en mycket större omgivning. De har ofta en syn på barnet som ömtåligt och passivt. Dagens forskning visar att barn kan ta för sig, att barn är kompetenta och att barn har uppfattningar om saker och ting

11 1:2 Fysisk och motorisk utveckling Den tredje oktober 1981 föds en pojke i Malmö. Hans mamma är kroat och hans pappa är bosnier. Pojkens namn är Zlatan Ibrahimovic och han växer upp i betongförorten Rosengård. Föräldrarna separerar tidigt och Zlatan tillbringar större delen av sin uppväxt med pappan, Sefik. Sefik är väldigt fotbollsintresserad och uppmuntrar sin son, som tidigt visar sig ha talang för sporten. Vid fem års ålder får han sina första fotbollsskor och han tillbringar mycket tid med att sparka boll med grannbarnen på gårdarna. Som barn börjar Zlatan först spela i FC Rosengård och senare i FBK Balkan, där en engagerad tränare fortsätter uppmuntra och driva. Pappa Sefik finns hela tiden med och stöttar Zlatans karriär, som tar honom vidare til Malmö FF år Efter tiden i Malmö följer en internationell karriär i klubbrna Ajax, Juventus, Inter, FC Barcelona och Milan. Medfödd talang, stark fotbollskultur och engagerade människor i omgivningen har gjort Zlatan Ibrahimovic till en av Sveriges bästa fotbollsspelare någonsin. Fysisk utveckling Den fysiska utvecklingen handlar om hur kroppen växer och hur olika kroppsliga funktioner utvecklas. Den fysiska utvecklingen är ofta en förutsättning för andra delar av utvecklingen. Innan man har fått tänder kan man inte tugga och innan benen blivit tillräckligt starka kan man inte gå. Tillväxt De nyblivna föräldrarna följer med spänning och nervositet hur det lilla barnet växer. På Barnavårdcentralen kontrollerar man regelbundet barnets vikt, längd och huvudomfång för att se att det växer som det ska. När man mäter hur barnet växer utgår man ifrån kurvor som visar ett barns normala tillväxt. Genom att föra in barnets tillväxt i kurvan kan man se om det finns avvikelser, t.ex. om viktökningen stannar upp eller om huvudomfångets tillväxt skiljer sig mycket från resten av tillväxten. På så sätt får man tidiga varningssignaler om eventuella sjukdomar och tillstånd. I det här avsnittet får du bland annat lära dig vad det är som gör att vissa blir bättre än andra på idrott. Du får läsa om hur kroppen utvecklas och hur vi lär oss att kontrollera våra rörelser. Barns tillväxt kontrolleras noggrant på Barnavårdscentralen 20 21

12 Barns tillväxt är inte mjuk och kontinuerlig, utan sker ofta oregelbundet och ryckigt. Under vissa perioder behöver barnet ständigt nya kläder, medan tillväxten under andra perioder nästan verkar stillastående. Proportionerna mellan olika kroppsdelar förändras med åldern. Vid födseln är barnets huvud så stort att det snabbt måste utveckla sina nackmuskler för att kunna hålla det upprätt. Armar och ben är korta i jämförelse med resten av kroppen en ettåring kan exempelvis knappt koppla ihop händerna ovanför huvudet. Tillväxtens betydelse Tillväxten är oerhört viktig för barnets utveckling. Vi tar den ofta för given så länge allt växer som det ska, och lägger därför inte så stor betydelse vid den. Den är en förutsättning för barnets motoriska utveckling, vilken i sin tur är en förutsättning för andra delar av barnets utveckling. Barnets tillväxt påverkar hur de bemöts av omgivningen, vilket i sin tur påverkar deras vidare utveckling. Ett barn som är långt kanske får ta större ansvar än ett kortare barn, eftersom det upplevs som mer vuxet. Barnets självkänsla och självförtroende påverkas av hur deras kroppar växer. De kan känna stolthet och självsäkerhet när de växer, eller osäkerhet och klumpighet när de inte känner sig hemma i den växande kroppen. Illustrationen visar hur kroppens proportioner förändras med ålder. Det nyfödda barnets huvud utgör en fjärdedel av kroppens längd hos tonåringar och vuxna är det bara en sjundedel

13 Reflexer reflex automatisk muskelrörelse som inte är viljestyrd Många av barnets första rörelser framkallas av reflexer. Reflexer är muskelrörelser som sker automatiskt i vissa situationer och som alltså inte styrs av tanken. Det finns inlärda reflexer och medfödda reflexer. Exempel på inlärda reflexer är att man rodnar eller svettas när man blir nervös, men också förmågan att cykla när det väl är inlärt gör man det automatiskt. Några medfödda reflexer är att man kisar vid starkt ljus eller drar bort handen om man råkar röra vid en varm platta. Barnet föds med ett antal reflexer som försvinner efter ett tag. Några av dessa reflexer är nödvändiga för barnets överlevnad. Reflex Sökreflexen Sugreflexen Gångreflexen Gripreflexen Mororeflexen När man stryker den nyföddes kind, vänder den automatiskt på huvudet för att söka efter bröstet. När barnet får ett bröst, ett finger eller en napp i munnen så börjar det automatiskt att suga. Om man håller ett nyfött barn över marken så att fötterna snuddar vid golvet, börjar det utföra gångrörelser. När man lägger ett finger i barnets handflata, griper det automatiskt tag i fingret. Samma sak händer med foten om man rör vid forsulan. Om barnet överraskas av ett högt ljud eller något annat, slår det plötsligt ut med armar och ben som för att klamra sig fast vid någonting. Sinnen och perception Moro-reflexen är en av de medfödda reflexerna. Människans fem sinnen är synen, hörseln, lukten, smaken och känseln. De utvecklas i olika takt och är grundläggande för människans förståelse av omvärlden. Perception betyder varseblivning, dvs. hur man tar till sig information om omvärlden genom sina sinnen. Om man har problem med perceptionen kan det exempelvis vara genom en syn- eller hörselskada. Hörseln är det sinne som utvecklas först. Redan i livmodern kan barnet höra. Forskning har visat att barn visar tecken på igenkänning av musik som de hört under graviditeten. Smaksinnet är också utvecklat vid födseln. Detta ser man genom att barnet gärna smaskar i sig sött, medan det grimaserar vid smaken av senap eller kaffe. Luktsinnet är ett annat sinne som är starkt vid födseln. Lägger man en trasa indränkt med den egna mammans mjölk vid barnets ena kind och en trasa med an annan mammas mjölk vid den andra kinden, så vänder sig det nyfödda barnet mot den egna mammans mjölk. Synen är långt ifrån färdigutvecklad vid födseln. Synskärpa och förmåga till djupseende förbättras efter hand och vid fyraårskontrollen har de flesta barn lika bra synskärpa som vuxna. Synförmågan, som ju är viktig i trafiken, är dock inte fullt utvecklad förrän i tidiga tonåren. Känseln är väl utvecklad vid födseln. Den nyfödde lugnas av beröring och det har också förmåga att känna smärta. Flera av de medfödda reflexerna sätts igång vid beröring. perception varsebllivning, insamling av information genom sinnen, t.ex. syn- och hörselintryck

14 grovmotorik stora rörelser med stora kroppsdelar finmotorik små rörelser med små kroppsdelar Motorisk utveckling Den motoriska utvecklingen handlar om rörelseförmågan och förmågan att behärska musklerna. Att lära sig sitta, gå och knyta skorna är exempel på sådant som har att göra med den motoriska utvecklingen. Många andra delar av barnets utveckling är beroende av motoriken exempelvis kan man inte lära sig tugga, svälja och prata om man inte behärskar munnens rörelser. Grovmotorik och finmotorik Man brukar dela in de motoriska förmågorna i grovmotorik och finmotorik. Grovmotoriken är de stora rörelserna som involverar de större kroppsdelarna som armar och ben. Finmotoriken är små och mer komplicerade rörelser som utförs med de mindre kroppsdelarna som fingrar, tår och ögon. Från huvud till fot Utvecklingen av förmågan att kontrollera kroppsdelarna sker uppifrån och ner. Huvudet är det första barnet får kontroll över. Därefter kommer kontroll över armar och händer och slutligen ben och fötter. Från det inre till det yttre På samma sätt utvecklas kroppskontrollen inifrån och ut, från grovmotorik till finmotorik. Grova rörelser som involverar axlar och armar kommer före fina fingerrörelser. Från enkel till komplex Enkla rörelser utvecklas före de mer avancerade. Barnet lär sig stå innan det kan gå och det lär sig gå innan det kan hoppa eller stå på ett ben. Koordination Att koordinera olika rörelser innebär att man använder sig av flera av kroppens motoriska funktioner samtidigt. För små barn kan det till exempel vara svårt att hoppa på ett ben och klappa händerna samtidigt. Koordinationen utvecklas genom mognad och träning. Balansen gör att individen kan koordinera olika delar av kroppen så att man inte faller. Synen är viktig för balansen - testa själv genom att blunda och stå på ett ben. Öga-hand koordinationen handlar om att handen kan ledas med ögonens hjälp, t.ex. när man äter, ritar eller tar emot en boll. Öga-fot koordination handlar om att styra fötterna med synens hjälp, t.ex. när man går i trappor, hoppar över hinder eller sparkar boll. komplex komplicerad, avancerad, sammansatt. koordination samordning av olika rörelser Att måla och rita utvecklar finmotoriken

15 Varför blir vissa duktigare i idrott än andra? Kan vem som helst bli tennisproffs? Kan man träna sig att springa snabbt? Är bollsinnet medfött? Det här är frågor som intresserar många, inte minst de som arbetar och forskar inom idrotten. Som alltid finns det olika åsikter om hur mycket man påverkas av arv respektive miljö. För det första föds alla människor med olika fysiska förutsättningar. Långa människor brukar exempelvis göra bra ifrån sig i basket, där det är en fördel att kunna nå högt upp. En person med liten kroppshydda är ofta snabbare än en som är väldigt stor och kraftig. För det andra har människor olika bra koordinationsförmåga. Koordinationsförmågan anses ofta vara delvis medfödd, men också något som kan tränas upp. Balanssinne och bollsinne är också talanger som i viss mån anses vara medfödda. För det tredje har miljön mycket stor inverkan på hur duktig man blir i idrott. Det handlar bland annat om föräldrarnas intresse, vänners intresse, motivation, möjligheter, kultur och naturligtvis hur mycket man själv tränar. 1:3 Intellektuell utveckling Alva är nio år och har två svenska föräldrar. Hon är duktig på att läsa och skriva och tycker det är roligt att nu få lära sig engelska i skolan. Hon läser sina läxor noggrant och låter mamma eller pappa förhöra henne. Därför har hon nästan alltid alla rätt på glosförhören. Tanja är sex år och kan redan tre språk. Hon bor i Göteborg med sin ryska pappa och sin lettiska mamma. Tanja är duktig på att hålla isär språken med pappa pratar hon ryska, med mamma lettiska och med de flesta andra pratar hon svenska. Jamila bor i Indien. Hon är sju år och kan många olika språk, dels ett par lokala språk, dels de officiella språken hindi och engelska. Hon kan inte något av språken fullständigt, utan växlar obehindrat mellan dem beroende på vad hon pratar om och vem hon pratar med. diskutera fundera på 1. Har du varit med om att barn med ett vuxet utseende behandlas annorlunda änbarn som ser yngre ut i samma ålder eller tvärtom? Berätta. 2. På vilka sätt är kroppen och motoriken viktiga för individens självförtroende och självkänsla? 3. Tycker du att föräldrarna ska träna barnets motoriska utveckling mycket eller ska det få komma av sig själv? 4. Tror du att bra idrottsprestationer har mest att göra med medfödda talanger, föräldrar som uppmuntrar eller individens eget intresse? I det här avsnittet får du lära dig varför barn är bättre än vuxna på att lära sig nya språk. Du får också läsa om hur minnet fungerar och om några av de stora teorierna som handlar om människans tänkande

16 konkret något påtagligt, något som existerar i tid och rum. abstrakt något man inte kan ta på, utan som beskriver en idé eller tanke. Motsatsen till konkret. Tanke, språk och lärande Tankens utveckling Den intellektuella utvecklingen handlar om hur individen lär sig att ta till sig, sortera och förvara ny information. Den handlar också om hur individen lär sig tänka och hantera abstrakta resonemang. Det finns många olika teorier som rör den intellektuella utvecklingen och olika uppfattningar av vilka faktorer som påverkar människors intellektuella förmåga. Vissa anser att ärftliga egenskaper har störst betydelse, medan andra lägger större vikt vid miljön. Skulle bråkstaken Conny, som kom från svåra uppväxtförhållanden, kunnat bli en framgångsrik elev om han växt upp i en annan miljö? Konkret och abstrakt tänkande Tänkandet kan delas upp i två olika nivåer: Konkret tänkande och abstrakt tänkande. Något som är konkret är något som man kan se eller ta på fysiska ting eller faktiska händelser. Små barn har bara förmåga att tänka konkret. De kan prata om maten på bordet, solen på himlen eller att hästen äter hö. Något som är abstrakt är något som man inte kan ta på, en idé eller en tanke. Röd är ett abstrakt begrepp det är ett ord som beskriver en färg, men det är inte färgen själv. När treåringen har lärt sig färgerna har det tagit till sig några av de abstrakta begrepp som finns i språket och samhället. Några av de abstrakta begrepp som barn lär sig tidigt är: Siffror och bokstäver Längd, höjd, vikt, volym, storlek, form Färger och mönster Tid och rum Att ha ett fullt utvecklat abstrakt tänkande innebär att man har förmåga att tänka och resonera kring saker som inte finns i den fysiska verkligheten, t.ex. rättvisa, kärlek, orsaker och sammanhang. Människor med låg intellektuell förmåga har ofta svårigheter med abstrakta resonemang. Minnesprocessen Minnet är en del av den intellektuella förmågan. Förmågan att lagra minnen och att söka information i minnet är något som utvecklas efter hand. Små barn kan ha svårt att minnas vissa händelser som äldre barn har lättare att minnas. Vissa minnesfunktioner kan försämras när man blir äldre, medan andra förblir intakta. Minnesprocessen har två olika steg, korttidsminnet (primärminnet) och långtidsminnet (sekundärminnet). Korttidsminnet varar i sekunder och det gör exempelvis att du kan komma ihåg ett telefonnummer. Korttidsminnet är ett arbetsminne. Det kastar snabbt bort överflödig information och skickar vidare viktig information till långtidsminnet. Långtidsminnet anses ha oändlig kapacitet. Man kan alltså inte fylla sitt långtidsminne, utan där finns plats för hur mycket som helst. Informationen stannar i långtidsminnet i allt ifrån några timmar (glosor som pluggats inför ett förhör) till livet ut (ditt namn)

17 stragtegi ett genomtänkt tillvägagångssätt för att nå ett mål. elaborera att utarbeta något noggrant Minnesstrategier Människor har både medvetna och omedvetna strategier för att minnas. Olika strategier fungerar olika bra beroende på vem man är och vad det är för typ av information som ska lagras. Upprepning och repetition: En av de vanligaste strategierna för att lära sig glosor och multiplikationstabellen. Man nöter helt enkelt in informationen i minnet. Nackdelen med repetitionsinlärningen är att man inte har något att hänga upp den på, vilket gör att man lättare glömmer. En glosa som bara nötts in sitter lösare än en glosa som man använt sig av, skapat meningar med och sett i olika sammanhang. Gruppering och kategorisering: Genom att dela upp informationen i olika kategorier blir minnet mer effektivt. Ett åttasiffrigt telefonnummer är lättare att minnas om man delar upp det i två grupper om fyra. Barn lär sig snart att kategorisera sin kunskaper om exempelvis färger, djur och klädesplagg, vilket gör dem lättare att minnas. Elaborering: Att minnas genom elaborering innebär att man bygger på med information för att skapa ett sammanhang. Man kanske har svårt för att minnas vad huvudstaden i Thailand heter och minns den genom att tänka på pappa som jobbar på en bank (Bank-ok). Om man har många lösenord att komma ihåg är det vanligt att skapa associationer till lösenordet. I en internetbutik med sportkläder kanske man väljer lösenordet springa97. Språkets betydelse Språket är en av de företeelser som skiljer människan från djuren. Djurens sätt att kommunicera är medfött och instinktivt, människornas språk har utvecklats av dem själva för att de ska kunna tillgodose alla sina behov. Språk kan vara verbalt, i form av tal och skrift, eller icke-verbalt, i form av exempelvis kroppsspråk, bilder och gester. Språket har två huvudsakliga funktioner. Den första är kommunikation. Att kunna kommunicera med andra människor är nödvändigt för den sociala utvecklingen och allt socialt samspel i livet. Det hjälper oss att få våra behov tillfredsställda och kan vara nödvändigt för vår överlevnad. Språkets andra funktion är som verktyg för tänkande. Att tänka och resonera är mycket enklare om man har ett språk som kan symbolisera tankarna. Många människor känner att idéer och resonemang blir tydligare om de får sätta ord på sina tankar. Med ett stort ordförråd kan vi också tänka mer nyanserat. Att kategorisera är ett sätt att utveckla minnesstrategier. Många barn kan tillbringa långa studer med att rada upp och sortera olika föremål

18 Språkinlärning Det finns olika teorier om hur språkinlärningen går till och de kan delas in i tre olika perspektiv: Inlärningsteorier Inlärningsteorierna bygger på behavioristiska tankar, dvs. att språkets utveckling är beroende av faktorer i barnets miljö. Vissa menar att det handlar om positiv och negativ förstärkning, medan de flesta lägger större vikt vid barnets imitation av omgivningen. Biologiska teorier Biologiska teorier menar att barnet har ett medfött anlag för språk och språkinlärning. Språkets regler är förprogrammerade och utvecklas i takt med barnets mognad och samspel med omgivningen. Språkinlärningen är mest effektiv vid en viss ålder, vilket förklarar varför vuxna har svårare att lära sig nya språk än barn. Samspelsteorier Samspelsteorier vill inte lägga större vikt vid vare sig arv eller miljö, utan ser språkutvecklingen som ett resultat av mognad, intellektuell utveckling och stimulans från omgivningen. merkunskap - genie och danielle 1970 klev en blind mamma tillsammans med sin dotter in på ett socialkontor i Los Angeles, USA. Mamman hade lämnat sin make och tagit dottern med sig efter att ha levt under ofattbara förhållanden. Dottern, som kallas Genie, väckte stor fascination hos forskare, psykologer och språkvetare, eftersom hennes makabra uppväxt påverkat hennes utveckling i grunden. Genie var tretton år och hade tillbringat större delen av sitt liv inlåst i sitt sovrum, fastbunden vid en potta. Så fort hon givit ifrån sig några ljud, hade hennes pappa skällt, morrat och slagit henne med en käpp. Hon hade inga leksaker och träffade inga människor. När Genie upptäcktes var hon mycket undernärd och fysiskt underutvecklad. Hon kunde knappt gå. Först flera år senare lärde hon sig att le. Eftersom hon inte fått någon språklig stimulans kunde hon knappt heller prata hon hade ett ordförråd på cirka 20 ord. Trots intensiv språkträning efter upptäkten, lärde sig Genie aldrig att prata ordentligt. Detta har bland annat legat till grund för forskarnas antaganden att språkinlärning måste ske vid en viss ålder. Man menar alltså att förmågan att lära sig tala minskar dramatiskt efter barndomen. Genioe tillbringade större delen av sina första år inlåst. År 2005 hittades i Florida, USA en annan flicka som växt upp under liknande förhållanden. Danielle Crockett hade tillbringat sina första sju år i ett mörkt rum tillsammans med kackerlackor. Hon levde tillsammans med sin mamma, som misskött henne sedan födseln. Danielle kunde varken gå eller tala när hon hittades. Idag bor hon hos fosterföräldrar och är fortfarande stum

19 Intelligens Intelligens brukar ofta användas synonymt med förstånd eller begåvning. Intelligensen har länge fascinerat människan och det har bedrivits mycket forskning inom området. Det finns olika sätt att mäta människors intelligens, bland annat genom intelligenstester. Intelligenstester är kontroversiella och får ofta kritik, eftersom de bara mäter vissa delar av intelligensen. De kan sätta en negativ stämpel på människor som är intelligenta på ett sätt som inte kommer fram i testsituationen. Det finns också olika åsikter om hur mycket intelligensen har att göra med medfödda anlag och hur mycket den har att göra med faktorer i omgivningen. De flesta forskare idag anser att arv och miljö har ungefär lika stor betydelse. Människans sju intelligenser Den amerikanska pedagogen Howard Gardner lanserade år 1982 en teori om människans sju intelligenser. Gardner menade att det finns olika typer av intelligens och att alla människor har mer eller mindre av dessa intelligenser. Kognitiva teorier Kognitiv betyder något som har att göra med tänkande, förstånd eller information. Kognitiva teorier handlar om tänkandets utveckling. Jean Piaget En av de första och mest kända forskarna som utarbetade teorier för barnets kognitiva utveckling var Jean Piaget ( ). Piagets teorier har haft mycket stort inflytande på den västerländska pedagogiken. Assimilation och ackommodation En av Piagets mest kända teorier handlar om hur barnet tar till sig nya kunskaper genom att anpassa gamla. Detta förklarar han med hjälp av begreppen assimilation och ackommodation. kognitiv att göra med tänkande, förstånd eller information Lingvistisk intelligens Logisk/matematisk intelligens Spatial intelligens Kroppslig/kinestetisk intelligens Språk, skrivande, talande, främmande språk... Matematik, logik, organisering, planering... Lokalsinne, rumskänsla, konst, bild... Fysisk, kroppslig, praktiskt arbete, prova på... Musikalisk intelligens gehör, rytm, taktkänsla, musikalitet... Interpersonell intelligens Social kompetens, kommunikation, lyssnare... Intrapersonell intelligens Självinsikt, självständighet, trivs ensam... Gardner har senare lagt till ytterligare två intelligenser: natur-intelligens och existens-intelligens Assimilation innebär att barnet tolkar ny information utifrån tidigare erfarenheter. Det använder sig av sådant de redan kan för att hantera situationen. Ackommodation innebär att barnet blir tvunget att omforma och utveckla sina tidigare erfarenheter för att kunna använda eller ta till sig den nya informationen

20 Exempel 1 Lilla Alma träffar förskolläraren Annelie varje dag i förskolan - detta är den enda sanningen hon känner till och hon antar därför att Annelie alltid finns i förskolan (assimilation). Lilla Alma är i affären med sin mamma och träffar Annelie där. Alma blir förvånad och inser att Annelie inte alls är i förskolan hela tiden. Hon blir tvungen att anpassa sina kunskaper utifrån denna nya information (ackommodation). Exempel 2 Leo är fyra månader gammal och har hittills bara levt på flytande föda ur nappflaskan. När han för första gången blir erbjuden fast föda, puré på en sked, börjar han omedelbart att suga på skeden. Det är det enda sättet han känner till, så det är detta han använder sig av (assimilation). Efter ett tag märker han att det inte fungerar så bra och anpassar munnens rörelser så att han kan få i sig maten på ett mer effektivt sätt (ackommodation). Egocentrism och sociocentrism Piaget är också känd för att han lanserade begreppen egocentrism och sociocentrism. De har att göra med barnets förmåga att uppfatta världen ur olika perspektiv. Egocentrism innebär en oförmåga att se tillvaron ur andra perspektiv än det egna. Barnet sätter sig själv i centrum och hela världen kretsar runt det. Med ett egocentriskt tänkande förstår man inte att höger och vänster är tvärtom för en personen som sitter mitt emot. Man kan inte förstå att personen som är i andra änden av telefonsamtalet inte kan se den fina blomman som man pekar på. Man förstår inte heller varför inte pappa vill ha en grävmaskin i födelsedagspresent (det vill väl alla ha?). Det sociocentriska tänkandet innebär tvärtom att man har förmågan att se tillvaron ur andra perspektiv än det egna. Man förstår att gatan ser annorlunda ut för familjen som bor tvärsöver vägen och man förstår att pappa inte vill ha en grävmaskin i födelsedagspresent, även om man själv kanske vill det. Det sociocentriska tänkandet börjar utvecklas gradvis under förskoleålder och tidig skolålder. egocentrism oförmåga att se världen ur andras perspektiv, man sätter sig själv i centrum. sociocentrism förmåga att se världen ur andras perspektiv. Leo måste ändra sina inlärda tankemönster för att förstå att hon inte kan suga i sig fast föda som hon tidigare gjort med mjölk och välling. Förstår pojken att flickan inte ser samma landskap som han ser? 38 39

21 Kognitiva utvecklingsstadier Piaget delade in den kognitiva utvecklingen i fyra stadier. Stadieteorier får en del kritik idag, eftersom de anses vara för allmängiltiga och inte tar hänsyn till individuella olikheter. Indelningen i stadier kan dock ändå vara en bra vägledning för såväl föräldrar som personer som arbetar med barn. Det viktiga är att stadierna inte blir norm eller regler. 1. Det sensori-motoriska stadiet (0-2 år): Under barnets två första levnadsår tar det till sig ny kunskap främst genom sina sinnen och sin motorik. Det lär sig genom att titta, lyssna, känna och smaka och det lär sig genom att utforska världen med sin kropp. Under slutet av denna period utvecklas förståelsen för objektpermanens, vilket innebär att barnet förstår att saker existerar även när de inte själva är med. Hunden slutar inte existera bara för att den går ut ur rummet. 2. Det preoperationella stadiet (2-7 år): Under den här perioden utvecklas barnets förmåga att använda symboler. De förstår att ord och bilder kan representera händelser och ting. De använder symboliskt tänkande i leken, när kotten blir en bil och innebandyklubban blir en häst eller ett gevär. Barnets tänkande under den här perioden är egocentriskt. De sätter sig själva i världens mittpunkt och kan inte se tillvaron utifrån andras perspektiv. Barn i den här åldern har ett animistiskt tankesätt. Det innebär att de ibland betraktar döda ting som levande och med känslor dockan slår sig när man tappar den och solen sover på natten. Mot slutet av perioden utveckas barnets förståelse för konstans. Detta innebär att man förstår att saker i grunden är samma, även om de förändras. Ett hus som målas om och byggs ut är fortfarande samma hus. Två deciliter vatten är alltid två deciliter vatten, även om det hälls från ett smalt till ett brett glas och därför ser mindre ut. 3. Det konkret operationella stadiet (7-11 år): Nu börjar barnet kunna tänka logiskt. Det behöver inte pröva sig fram för att skapa förståelse, utan kan resonera sig fram till lösningen med tankens hjälp. Det förstår att två deciliter vatten alltid är två deciliter vatten utan att behöva hälla upp vattnet i glas. Barnet kan alltså utföra tankeoperationer, även om de fortfarande bara är på en konkret nivå. Att lösa uppgifter som gäller konkreta ting och händelser är inga problem, men abstrakta resonemang är mycket svårt eller omöjligt för barnet att förstå. Egocentrismen är fortfarande närvarande, bland annat genom att barnet ofta tror att deras uppfattningar är de enda rätta. Vuxna har ofta fel och barnet vill gärna förklara hur saker och ting ligger till och varför. 4. Det formellt operationella stadiet (från 11 år): Under den här perioden lär sig barnet utföra komplicerade tankeoperationer, Det kan resonera sig fram till slutsatser och föreställa sig orsaker, konsekvenser och sammanhang. Nu går barnet också från ett egocentriskt till ett sociocentriskt tänkande. Det kan se företeelser ur olika perspektiv och sätta sig in i andras känslor. Det är därför vanligt att barn uppvisar altruism i denna ålder exempelvis genom att skaffa ett fadderbarn, bli vegetarian eller engagera sig i miljöfrågor. Under tonåren förekommer ofta en annan typ av egocentrism. Tonåringen ser ofta sig själv som annorlunda alla andra, med starkare känslor och en blandning av självgodhet och självkritik. altruism osjälviskhet, stark vilja att hjälpa de som har det sämre

22 Stadie Det sensori-motoriska stadiet 0-2 år Det preoperationella stadiet 2-7 år Det konkret operationella stadiet 7-11 år Det formellt operationella stadiet från 11 år Barnets utvecklingsstadier enligt Piaget Kognitiv utveckling lär sig genom sinnen och motorik lär sig objektpermanens kan använda symboler animistiskt tänkande förståelse för objektkonstans utvecklas egocentrism logiskt tänkande konkreta tankeoperationer abstrakta tankeoperationer sociocentrism Vygotskijs tankar om miljöns betydelse har vunnit stor kraft i dagens pedagogik i Sverige. Det sociokulturella perspektivet har utvecklats och behandlas under en egen rubrik längre fram i boken. Handledarens roll I motsats till Piaget anser Vygotskij att föräldern, läraren eller handledaren har en betydande roll i barnets kognitiva utveckling. Barnet behöver guidas in i rätt tankemönster, annars stannar utvecklingen upp. Ett barn som inte klarar av att ta på sig tröjan blir snart frustrerat och ger upp. Om föräldern i detta läge visar barnet hur det ska göra sker en utveckling. Just den där utvecklingsstunden kallar Vygotskij den proximala utvecklingszonen och det är den som föräldern eller läraren ska ta tillvara på. Enligt Vygotskij är det optimala att alltid lägga inlärningsnivån strax över den nivå där barnet befinner sig. Det är utmaningen som skapar den proximala utvecklingszonen. proximal närmast belägen, inom pedagogik den punkt som är närmast efter barnets utvecklingsnivå- Lev Vygotskij Lev Vygotski ( ) var en annan känd forskare inom den kognitiva utvecklingen. Han var bara 38 år när han dog, men hade redan då presenterat flera viktiga tankar om barns kognitiva utveckling. Det sociokulturella perspektivet En av de stora skillnaderna mellan Piagets och Vygotskijs teorier är synen på miljöns betydelse. Enligt Piaget utvecklas barnet så gott som automatiskt enligt en given modell, medan Vygotski lade mycket stor vikt vid den omgivande kulturen. Ett barn i Sverige på 2010-talet utvecklas på att annat sätt än ett barn i Bolivia på 1400-talet. De lär sig olika tankestrategier och de värderar kunskap och inlärning på olika sätt. Handledarens roll är att hjälpa barnet vidare till nästa utvecklingsnivå

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Claire Llewellyn Jon Stuart

Claire Llewellyn Jon Stuart Claire Llewellyn Jon Stuart Till er där hemma Innan ni läser Samtala om boken. Titta tillsammans på framsidan. Vad ser ni på bilden? Läs titeln och baksidestexten. Låt ditt barn berätta vad boken handlar

Läs mer

Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack. Piano. Björkstugan (Handelsvägen 20), fredagar, från 13.

Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack. Piano. Björkstugan (Handelsvägen 20), fredagar, från 13. Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack Syfte: Att träna logiskt tänkande, koncentrationsförmåga och social kompetens. Upprepade undersökningar visar att barn

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

I vår verksamhet utgår vi ifrån. Läroplanen. Multipla intelligenser. Tillsammans

I vår verksamhet utgår vi ifrån. Läroplanen. Multipla intelligenser. Tillsammans I vår verksamhet utgår vi ifrån Läroplanen MI Multipla intelligenser Tillsammans Läroplanen Inom svensk förskola har vi en läroplan som kom 1998 men reviderades 2010, det är denna som styr verksamheten

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM Lek för livet Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17 Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM LEK FÖR LIVET Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi

Läs mer

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan Firma Margareta ivarsson Kunskap Lärstilar och kommunikation Nätverksträff för Unionen, Region SjuHall Borås den 10 september 2008 Är en färskvara vars bäst-före-datum alltid har gått ut. Bengt Wahlström

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Logens handlingsplan 2012/2013

Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolans uppdrag Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger AV-nummer: 100723tv 1 8 Handledning för pedagoger Åtta program om språket á 10 minuter för skolår 0-3 Selma, 8 år, får en konstig semla av sin pappa. Semlan ger henne en magisk kraft som gör att hon kan

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer