Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vårdoch omsorgsverksamheter i Malmö 2013

Transkript

1 Bilaga 1 RAPPORT Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vårdoch omsorgsverksamheter i Malmö 2013 Antagen av Miljönämnden Rapportnr 11/2013 ISSN

2 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2009: 01/2009 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2009 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö /2009 Luftkvaliteten i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 2008/ /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen /2009 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren /2010 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2010 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö /2010 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 05/2010 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2010 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A /2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö /2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 02/2012 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 03/2012 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 04/2012 Luftkvaliteten i Malmö /2012 Kartläggning av omgivningsbuller - Malmö stad 06/2012 Livsmedelskontroll under malmöfestivalen /2012 Kemikalier i leksaker - tillsyn av detaljhandeln 08/2012 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Värnhemstorget 2010/ /2012 Livsmedelskontroll på bagerier och konditorier i Malmö /2013 Livsmedelskontroll på julbord i Malmö /2013 Metaller i smycken, Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 03/2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvaliteten i Malmö /2013 Luftföroreningsmätning vid Rådmansgatan /2013 Livsmedelskontroll av kosttillskott /2013 Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö 08/2013 Tillsyn av bilverkstäder i Malmö /2013 Livsmedelskontrollen under Malmöfestivalen /2013 Kemikalier i ytterkläder - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 11/2013 Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2013 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (vx).

3 Sammanfattning Miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll har under 12 veckor våren 2013 utfört kontroll av 303 verksamheter inom skolor, förskolor och övrig vård och omsorg i Malmö. Denna kontroll riktade sig mot verksamheter som tillagar och serverar mat till känsliga konsumentgrupper. Barn under fem år med allergi eller överkänslighet, äldre med nedsatt immunförsvar räknas som känsliga konsumentgrupper. Miljöförvaltningen har från tidigare kontroller goda erfarenheter från dessa verksamheter. Särskild fokus lades på kontroll av verksamheternas utbildning inom livsmedelssäkerhet. Kontroll utfördes också av de faktiska förhållandena i verksamheterna. Dessa resultat redovisas inte i denna rapport. Anledningen till att fokus ligger på utbildning är att tusentals måltider dagligen serveras till barn, elever och äldre i Malmö stad av skola, förskola och vård och omsorg. Många av portionerna är specialanpassade till individer med särskilda behov som exempelvis allergiker. Specialkosten innebär ett stort ansvar hos personalen, både hos de som lagar maten och de som serverar maten. Detta ansvar innebär att kraven är höga på personalens kunskap och utbildning inom området. Syftet var att kontrollera att rutinen kring utbildning och fortbildning av personalen fungerar, t ex vilken utbildningsnivå som krävs för vikarierande personal samt vem som bär ansvaret för personalens kompetensutveckling. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan verksamheter som drivs i kommunal regi respektive privat regi Kontrollerna har skett oanmälda. Vid inspektion av verksamheterna användes en enkät med frågor kring utbildningsrutinerna, se bilaga 1 Frågeformulär om utbildning Inom kontrollområdet utbildning konstaterades avvikelser hos endast 4 % av verksamheterna. Anledning till avvikelse kan ha varit avsaknad av rutin, otillräcklig rutin, rutin omfattar inte utbildning för vikarier mm. Rutinen för utbildning och fortbildning av kökspersonal på förskolor, skolor och övrig vård och omsorg fungerar i de flesta fall väl. Skolor, förskolor och övrig vård och omsorg håller hög livsmedelshygienisk standard och personalen har oftast goda kunskaper kring säker hantering och rengöring All kökspersonal inom den privata vård och omsorgsverksamheten har fått utbildning inom grundläggande livsmedelshygien, vilket är ett mycket positivt resultat. Bland de kommunala vårdoch omsorgsverksamheterna är motsvarande siffra 65 %, vilket är en markant skillnad. Miljöförvaltningen kommer att göra uppföljningar av de specifika verksamheter där kökspersonalen saknar utbildning för sina arbetsuppgifter. Samtliga privata skolor anger i sin utbildningsrutin hur vikarier ska utbildas. Hos de kommunala verksamheterna använder man personal i den så kallade vikariebanken. Skolköken förutsätter att personalen har fått utbildning på central nivå. En del skolor uppgav att de inte behövde vikarier, eftersom de använde intern personal. Det sammanlagda resultatet från kontrollerna hos samtliga verksamheter har påvisat att rutinen för utbildning generellt sätt fungerar bra men att det finns behov för förbättring gällande utbildningsfrekvens på vissa kommunala vård-och omsorgsverksamheter. Det som är mest 1

4 anmärkningsvärt är att utbildning inom allergikosthantering har genomförts hos endast 9 % av de privata skolorna. 2

5 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning....3 Bakgrund och Syfte... 4 Metod... 4 Lagstiftning... 5 Resultat... 6 Slutsatser Diskussion Bilaga

6 Inledning Miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll utövar regelbundet risk- och erfarenhetsbaserad livsmedelskontroll av livsmedelsverksamheterna i Malmö. Fokus ligger på ett förebyggande, proaktivt arbetsätt i dialog med verksamhetsutövarna. Information och rådgivning har stort utrymme i denna dialog, vilket skapar förutsättningar för att bedriva väl fungerande verksamheter. Med information och tydlig kommunikation skapar vi även möjligheter för Malmöborna att göra medvetna och hållbara val över tid. Genom det förebyggande arbetet samt kontinuerlig kontroll och övervakning av verksamheterna driver vi på utvecklingen för den hållbara staden. Grunden i livsmedelslagstiftningen är att den som vill tillhandahålla livsmedel på marknaden också ansvarar för att dessa livsmedel är säkra och rätt märkta. Det är alltså det företag eller den organisation som säljer mat som också ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir sjuk av den. Den offentliga kontrollen ska baseras på hur stora riskerna i verksamheten är. Kontrollen ska utföras regelbundet och antalet kontroller ska stå i proportion till riskerna i den verksamhet som kontrolleras. Hänsyn ska tas till företagets egen kontroll av sin verksamhet. Bakgrund och syfte I Malmö stad serveras tusentals måltider till barn, elever och äldre inom förskola, skola och vård och omsorg. Många av portionerna är dessutom specialanpassade till personer med olika behov som t ex. allergier. Ofta har den personal som sköter livsmedelshanteringen i små verksamheter även andra arbetsuppgifter, exempelvis pedagogiska uppgifter. Det behövs då ändamålsenliga rutiner för att personalen inte ska kontaminera livsmedel i samband med byte av arbetsuppgift. Detta innebär att kraven är höga på personalens kunskaper inom området. Eftersom Malmö stad har en ny organisation av stadsdelarna ville vi undersöka hur rutinen kring utbildning och fortbildning av personalen fungerar, t ex vilken utbildningsnivå som krävs för vikarierande personal samt vem som bär ansvaret för personalens kompetensutveckling. Vi har från tidigare kontroller goda erfarenheter från skolor, förskolor och övrig vård och omsorg. Verksamheterna håller hög standard och personalen har oftast goda kunskaper kring säker hantering och rengöring. Eftersom en känslig konsumentgrupp serveras (barn mindre än 5 år och äldre personer) utför Miljöförvaltningen täta kontroller på verksamheterna. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan verksamheter som drivs i kommunal eller privat regi. Metod Kontroll utfördes på 303 skolor, förskolor och övrig vård och omsorg i Malmö. Övrig vård och omsorg innebär verksamheter som bedriver exempelvis äldrevård, anoreximottagningar eller dagverksamheter. Inom de kontrollerade verksamheterna finns en stor variation av kök. Det kan vara stora tillagningskök som levererar kyld och varm mat till andra enheter eller små kök som lagar få portioner till den egna verksamheten. Det finns mottagningskök med kökspersonal som kompletterar måltiden med att exempelvis koka potatis, och enheter där pedagogisk eller annan personal tar emot en komplett lunch för servering. 4

7 Kontrollperioden var mellan vecka 14 och vecka 25, sammanlagt 12 veckor och metoden som användes var oanmälda inspektioner. Särskild fokus lades på kontroll av verksamheternas utbildning inom livsmedelssäkerhet. Kontroll utfördes också av de faktiska förhållandena i verksamheterna. Dessa resultat redovisas inte i denna rapport. Kontrollen fördjupades således inom området utbildning där en undersökning med hjälp av en enkät som omfattade 12 frågor användes, se bilaga 1. Anledningen till att utbildning valdes som fokusområde är att kunskaps- och utbildningsnivån kan skifta hos de som arbetar i köken enligt vår erfarenhet från tidigare kontroller. Frågorna som ställdes i enkäten valdes dels för att få information från verksamheterna, dels för att öka medvetenheten hos verksamheterna att det exempelvis finns en skyldighet att personalen har tillräcklig utbildning för sina arbetsuppgifter. Syftet med enkäten var även att se hur väl rutinerna för utbildning är implementerade i verksamheten, vem som är ansvarig för att utbildning genomförs, om vikarier får utbildning samt hur de ansvariga planerar för kompentensutveckling av kökspersonalen. Miljöförvaltningen ville även undersöka om det finns skillnader i kökspersonalens utbildningsnivå beroende på om verksamheten drivs i privat eller kommunal regi. I de fall det konstaterats avvikelser som har krävt en extra kontroll har detta utförts. Lagstiftning Livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedel är tillräcklig och enkel att förstå. Det finns regler som alla som arbetar med livsmedel måste följa. De gäller i alla led i livsmedelskedjan produktion, tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenten och det gäller både stora och små företag. Offentlig kontroll innebär att en myndighet kontrollerar att företaget uppfyller lagstiftningens krav i sin verksamhet. Om ett företag inte uppfyller lagstiftningens krav ska myndigheten vidta de åtgärder som krävs för att företagaren ska rätta till bristen 1. Följande lagstiftningar har i huvudsak varit aktuella under denna kontroll: Förordning (EG) nr 178/2002 (EU:s Livsmedelslag) Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll Livsmedelslagen (LIVSFS 2006:806) Livsmedelförordning (LIVSFS 2006:813) Livsmedelsverkets föreskrift om offentlig kontroll (LIVSFS 2005:21) Livsmedelsverkets föreskrift om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) 1 Läs mer på 5

8 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27 ) Resultat och kommentarer Resultaten från enkätundersökningen presenteras i diagram för respektive frågeställning nedan. Endast 4 % av verksamheterna fick en avvikelse inom kontrollområdet utbildning. Anledning till avvikelse kan ha varit avsaknad av rutin, otillräcklig rutin, rutin omfattar inte vikarier mm. Inga avvikelser inom kontrollområdet utbildning konstaterades på skolorna. Resultatet presenteras kring de enskilda frågeställningarna som illustreras i ett stapeldiagram. En kort jämförelse görs mellan de tre verksamhetsgrupperna skolor, förskolor och vård och omsorg. Där skillnader mellan privata och kommunala verksamheter framträder kommenteras dessa. De mest relevanta frågeställningarna i enkäten presenteras här. Utbildningsrutin Förskolor En stor andel förskolor har tagit fram specifika rutiner för utbildning. Lite mer än hälften har sina rutiner nedskrivna. Av de privata förskolorna saknade 8 % rutin för utbildning av personalen. Motsvarande siffra för de kommunala förskolorna var 16 %, se diagram % 80% 60% 16% 27% 8% 3% 18% 35% 28% 27% 22% 11% 23% 36% 40% 20% 0% 57% 57% 79% 36% 50% 67% Ja, muntligen Ja, skriftligen Förskola Skola Vård & Oms. Diagram 1. Andelen verksamheter som har en rutin angående utbildning. Skolor Hos 97 % av de kommunala skolorna fanns det rutiner för utbildning av kökspersonalen. Av de privata skolorna hade endast 72 % rutiner för utbildning, se diagram 1. Den relativt låga siffran hos de privata skolorna är anmärkningsvärd eftersom rutiner för utbildning och fortbildning ska finnas hos samtliga verksamheter. 6

9 Vård och omsorg Drygt 70 % av samtliga verksamheter har rutin för utbildning, se diagram 1. Detta innebär att nästan 30 % av verksamheterna saknar rutin för utbildning av kökspersonalen, vilket är allvarligt eftersom målgruppen är en känslig konsumentgrupp. Utbildning av vikarier Förskolor En tredjedel av de kommunala förskolorna saknar rutin för hur vikarier ska utbildas, se diagram 2. Motsvarande siffra hos de privata förskolorna är ungefär en femtedel. Detta stämmer väl överens med våra tidigare erfarenheter av kontrollen på förskolorna, då en del avvikelser uppstår just under semestertider då ordinarie personal är frånvarande. Avvikelserna kan bestå av exempelvis avsaknad av temperaturdokumentation. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 32% 19% 21% 6% 25% 43% 74% 43% 38% 0% 55% 45% 42% 23% 35% 22% 22% 56% Ja, muntligen Ja, skriftligen Förskola Skola Vård & Oms. Diagram 2. Andelen verksamheter vars rutin anger hur vikarier ska utbildas. Skolor Hos de privata skolorna anger utbildningsrutinen i samtliga fall hur vikarier ska utbildas, vilket är mycket bra se diagram 2. En femtedel av de kommunala skolorna har ingen rutin för hur vikarier ska utbildas, vilket är anmärkningsvärt eftersom alla har rätt till säker mat varje dag. Troligen har ändå den vikarierande personalen adekvat kunskap i de flesta fall, eftersom vi genomgående får goda kontrollresultat. Vård och omsorg Hos de kommunala vård- och omsorgsverksamheterna anger rutinen i drygt hälften av fallen hur vikarier ska utbildas, se diagram 2. Motsvarande siffra är något högre hos de privata vård- och omsorgsverksamheterna, men är ändå inte tillfredställande. Målgruppen är känslig och grundläggande kunskaper krävs för att kunna servera säker mat. Under tidigare kontrollomgångar 7

10 har vi kunnat konstatera att kunskapsnivån i livsmedelhygien har varierat hos vikarierande personal, vilket kan bero på att vårdpersonal med annat kompetensområde ersätter kökspersonal. Utbildning i allergikosthantering Förskolor Olika sorters livsmedelsallergier eller intoleranser är relativt vanliga bland Malmös förskolebarn. Runt 80 % av kökspersonalen inom både den privata och den kommunala förskoleverksamheten har särskild allergikostutbildning, se diagram 3. Det är mycket positivt att så stor andel av personalen besitter kunskap om specialkoster. De övriga, som saknar utbildning inom området, har inte förskolebarn med livsmedelsallergier i sin verksamhet, alternativt skickas specialkosten från annan verksamhet där kompetensen finns. 100% 80% 60% 14% 22% 26% 19% 9% 32% 64% 50% 78% 40% 20% 0% 60% 59% 59% 27% 9% 23% 0% 27% 22% Ja, kan ej styrkas Ja, kan styrkas Förskola Skola Vård & Oms. Diagram 3. Andelen verksamheter där personalen utbildats inom allergikosthantering Skolor I de kommunala verksamheterna är kompetensen kring specialkoster hög, över 90 % av personalen har utbildning i allergikosthantering, se diagram 3. Motsvarande siffra i de privata skolorna är endast 36 %, vilket är en anmärkningsvärt låg siffra. En möjlig förklaring är att behovet av kunskap inom allergikosthantering saknas hos de privata skolorna om eleverna inte har några livsmedelsallergier. Det som är mest anmärkningsvärt är att utbildning inom allergikosthantering har genomförts hos endast 9 % av de privata skolorna. Vård och omsorg Inom vård och omsorg är andelen som utbildats inom allergikosthantering relativt låg, både när det gäller kommunala verksamheter och privata. Anledningen till detta är att det är relativt ovanligt med livsmedelsallergier bland äldre människor. 8

11 Grundläggande hygienutbildning av ordinarie personal Förskolor Hos Malmös förskolor har 90 % av de som arbetar med livsmedel fått en grundläggande utbildning i livsmedelhygien, se diagram 4. Naturligtvis borde denna siffra vara 100 %, i synnerhet med tanke på målgruppen som är känslig. I samtliga fall där utbildning saknas har Miljöförvaltningen gjort uppföljningar. 100% 80% 12% 11% 3% 9% 14% 8% 18% 9% 35% 0% 44% 60% 40% 20% 0% 74% 81% 79% 82% 23% 42% 56% Ja, kan ej styrkas Ja, kan styrkas Förskola Skola Vård & Oms. Diagram 4. Andel ordinarie personal som har grundläggande hygienutbildning. Skolor För personal som arbetar med livsmedel i skolköken har mer än 90 % fått grundläggande utbildning i livsmedelhygien, se diagram 4, vilket ses som positivt. Helst ska all kökspersonal ha grundläggande utbildning, i vissa fall där avvikelser har konstaterats har nyanställda ännu inte hunnit gå utbildning. Det har dock alltid funnits annan personal med utbildning på plats. Vård och omsorg Samtliga personer som arbetar med livsmedel inom den privata vård och omsorgsverksamheten har fått utbildning inom grundläggande livsmedelshygien, se diagram 4, vilket är ett mycket positivt resultat. Bland de kommunala vård- och omsorgsverksamheterna är motsvarande siffra 65 %, vilket är en markant skillnad. Miljöförvaltningen kommer att göra uppföljningar av de specifika verksamheter där kökspersonalen saknar utbildning för sina arbetsuppgifter. Kunskapsinhämtning Efter sammanställningen av enkätsvaren framgår att kurser är det vanligaste sättet att utbilda sig inom livsmedelsområdet. Andra sätt att inhämta kunskap kan vara genom böcker, internet eller handledning av en kunnig kollega. De avgörande faktorerna om utbildningsinsatser inte har genomförts har varit att det redan finns kunskap eller att det inte har funnits ekonomiska möjligheter att genomföra en utbildningsinsats. 9

12 Slutsatser Denna kontrollomgång av skolor, förskolor och vård och omsorgsverksamheter uppvisar fortsatt goda resultat som visar att verksamheterna håller fortsatt hög standard jämfört med tidigare resultat och att personalen oftast har goda kunskaper och rutiner kring säker hantering och rengöring. Rutinen för utbildning och fortbildning av kökspersonal på förskolor, skolor och övrig vård och omsorg fungerar i de flesta fall väl. Det är viktigt att personalen är utbildad för sina arbetsuppgifter eftersom Malmös förskolebarn, elever och äldre ska serveras säker mat varje dag. All kökspersonal inom den privata vård och omsorgsverksamheten har fått utbildning inom grundläggande livsmedelshygien, vilket är ett mycket positivt resultat. Bland de kommunala vårdoch omsorgsverksamheterna är motsvarande siffra 65 %, vilket är en markant skillnad. Miljöförvaltningen kommer att göra uppföljningar av de specifika verksamheter där kökspersonalen saknar utbildning för sina arbetsuppgifter. Samtliga privata skolor anger i sin utbildningsrutin hur vikarier ska utbildas. Hos de kommunala verksamheterna använder man personal den så kallade vikariebanken. Skolköken förutsätter att personalen har fått utbildning på central nivå. En del skolor uppgav att de inte behövde vikarier, eftersom de använde intern personal. Diskussion Det sammanlagda resultatet från kontrollerna hos samtliga verksamheter är mycket bra. Det som är mest anmärkningsvärt är att utbildning inom allergikosthantering har genomförts hos endast 9 % av de privata skolorna. Dock kan kunskaper inhämtas på flera olika sätt vilket även flera svar i enkäten visade, t ex att en kollega visat och gett handledning, kunskap kan hittats på internet eller i böcker. Fortbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse då skolor producerar många portioner dagligen och kommer i kontakt med olika typer av livsmedelsallergier. Det väsentliga är att kökspersonalen klarar sina uppgifter i enlighet med lagstiftningen. Hanterar verksamheten mat till personer med allergi eller överkänslighet är det viktig att det finns tillräcklig kunskap för att detta ska ske på ett säkert sätt. Att endast 4 % av verksamheterna fick avvikelse gällande utbildning styrker denna teori. För att kontrollen av verksamheternas utbildningsrutin och nivå ska vara ändamålsenlig behöver miljöförvaltningen fokusera mer på att löpande genomföra provtagning t.ex. speciellt hos de verksamheter som tillagar allergikost. Detta kan ge oss mer tydlig indikation för att få en uppfattning om hanteringen av allergikost sker på ett säkert sätt. Idag samarbetar miljöförvaltningen med allergisjuksköterskor från SUS, där vi tillsammans håller föreläsningar om livsmedelsallergier och annan överkänslighet. Dessa informationsinsatser har riktat sig till förskolepersonal i kommunal regi. Miljöförvaltningen kommer att överväga om dessa insatser även ska erbjudas skolor inom privat regi, vård och omsorg om behov finns. 10

13 Bilaga 1 Frågeformulär om utbildning (fylls i av inspektören) Skola Förskola Vård & omsorg Verksamhetens namn och objekt id Inspektör 1. Vem är ansvarig för att personalen har rätt kunskaper? Rektor Husmor/ köksansvarig Husmor/ köksansvarig tillsammans med någon ur skolledningen, oftast rektor Någon annan, t ex. intendent, administrativ chef mm 2. Vem är ansvarig för att ta fram gällande arbetsrutiner? Rektor Husmor/ köksansvarig Husmor/ köksansvarig tillsammans med någon ur skolledningen, oftast rektor Någon annan, t ex. intendent, administrativ chef mm Företaget centralt 3. Finns rutin för utbildning? Ja, skriftlig Ja, muntlig 4. Beskriver rutinen vilken kunskapsnivå som krävs för att få arbeta i köket? Ja skriftlig Ja muntlig 5. Anger rutinen hur nyanställda ska utbildas? Ja skriftlig Ja muntlig 6. Anger rutinen hur vikarier ska utbildas Ja skriftlig Ja muntlig 7. Anger rutinen hur ofta fortbildning/ kompetensutveckling/ uppdatering av kunskaper ska ske? 11

14 Ja skriftlig Ja muntlig 8. Har alla som jobbar i köket (med livsmedel) fått utbildning i grundläggande livsmedelshygien? Ja kan styrkas Ja kan ej styrkas 9. Har någon fått extra utbildning i HACCP/Faroanalys? Ja kan styrkas Ja kan ej styrkas 10. Har någon fått extra utbildning i allergikosthantering? Ja kan styrkas Ja kan ej styrkas 11. Hur sker utbildning/ kunskapsinhämtning främst?(flera alternativ kan kryssas i?) Kurs Böcker Internet Seminarier Handledning Annat 12. Vilka faktorer avgör när utbildningsinsatser planeras?(flera alternativ kan kryssas i?) Behov Ekonomi Om arbetet tillåter Annat 12